Interpellation: Bibliotekarier ökar elevernas läsförmåga och digitala kompetens - Elisabeth Zackrisson (V)

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Interpellation: Bibliotekarier ökar elevernas läsförmåga och digitala kompetens - Elisabeth Zackrisson (V)"

Inga Fredriksson
för 5 år sedan
Visningar:

1 Sida 1 av 5 55 Diarienr: KS-2018/00161 Interpellation: Bibliotekarier ökar elevernas läsförmåga och digitala kompetens - Elisabeth Zackrisson (V) Beslut Efter ytterligare inlägg av Elisabeth Zachrisson, Moa Brydsten, Peter Vigren, Nasser Mosleh och Jan-Olov Carlsson beslutar kommunfullmäktige att avsluta överläggningen om interpellationen. Ärendebeskrivning Elisabeth Zachrisson (V) har inkommit med en interpellation till för- och grundskolenämndens ordförande. Bibliotekarier ökar elevernas läsförmåga och digitala kompetens På skolor där det finns fackutbildade bibliotekarier läser eleverna mer och presterar bättre, visar forskning. I saknar många grundskolor bemanning med fackutbildade bibliotekarier. s gymnasiebibliotek är alla välutrustade vad gäller media och teknik och har fackutbildade bibliotekarier. Däremot varierar nivån på skolbiblioteksverksamheten inom grundskolan. Skolor med högstadieverksamhet har tillgång till 0,5 utbildade bibliotekarier per skola. Några av låg- och mellanstadieskolorna har tillgång till biblioteksutbildad personal, men det stora flertalet har det inte. Enligt nuvarande skollag (2 kap 36 ) ska eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ha tillgång till skolbibliotek. I den reviderade läroplanen som börjar gälla den 1 juli 2018, förtydligas skolbibliotekens pedagogiska uppdrag: Skolbibliotekens verksamhet används som en del i undervisningen för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens.

2 Sida 2 av 5 En forsknings- och kunskapsöversikt från Kungliga biblioteket, Skolbibliotekens roll för elevers lärande, år , visar att kvalificerad bemanning är central för Skolbibliotekens effekt på elevernas lärande och prestationer. Samverkan mellan utbildade bibliotekarier och skolans lärare är en avgörande framgångsfaktor. Eleverna läser mer både i skolan och på fritiden och de blir bättre på informationssökning och källkritiskt tänkande med utbildade bibliotekarier på plats. Erik Fichtelius som är samordnare för en Nationell biblioteksstrategi, skriver i förordet till forskningsrapporten: För att skolbiblioteket ska bidra till elevernas språkutveckling, läsförmåga och lärande av informationskompetens, krävs väsentlig samverkan mellan skolbibliotekarien och lärarna, en utbildad bibliotekarie, att skolbiblioteket har legitimitet i skolan och stöd från skolledningen, att det finns relevanta digitala och fysiska resurser, att lokalen är ändamålsenlig utifrån olika elevgruppers behov och så vidare. Om dessa förutsättningar existerar ger skolbiblioteket substantiella avtryck i elevernas lärande. Om inte grundskolorna i får en förstärkt bemanning med utbildade bibliotekarier, kommer våra elever inte att få tillgång till en fackutbildad bibliotekaries kompetens, vilket är ett viktigt komplement till lärarnas ämneskunskap, i synnerhet när det kommer till källkritik och medie- och informationskunskap. Eftersom samverkan mellan utbildade bibliotekarier och skolans lärare är en avgörande framgångsfaktor, är det nödvändigt att utöka antalet utbildade bibliotekarier. Regeringen har avsatt 30 mkr per år för att öka skolbibliotekens bemanning (SFS 2016:370), har tyvärr inte ansökt om bidrag till kostnader för personalförstärkning för att utöka personalnärvaron i skolbiblioteken med utbildad personal. Frågor till för- och grundskolenämndens ordförande Moa Brydsten: 1) Ställer sig ordförande positiv till att ansöka om medel för personalförstärkning för att utöka personalnärvaron i grundskolebiblioteken med utbildad personal inför läsåret 2018/19?

3 Sida 3 av 5 2) Ställer sig ordförande positiv till att genomföra en kartläggning av grundskolornas biblioteksverksamhet avseende personalbemanning, personalens kompetens och utbildning, tillgänglighet, öppethållande, service samt omfattningen av bibliotekariers och lärares samverkan för att stärka det pedagogiska uppdraget, med syfte att utveckla och skapa en likvärdighet i s grundskolor? 3) Kommer ordförande att agera aktivt för att alla grundskoleelever ska ha tillgång till skolbibliotek med fackutbildade bibliotekarier? Moa Brydsten (S) lämnar följande skriftliga svar: Interpellanten har frågat om jag ställer mig positiv till att ansöka om medel för personalförstärkning för att utöka personalnärvaron i grundskolebiblioteken. Hon har också undrat om jag är positiv till att genomföra en kartläggning av grundskolornas biblioteksverksamhet samt frågat om jag kommer att agera aktivt för att alla grundskoleelever ska ha tillgång till skolbibliotek och fackutbildade bibliotekarier. Inledningsvis bör sägas att alla grundskoleelever i de kommunala skolorna har tillgång till en god skolbiblioteksservice. Vi avsätter 3 miljoner för skolbibliotekarier och utöver det de medel som ingår i elevpengen och som bland annat är avsedda för inköp av böcker till skolbiblioteken. För tillfället får alla 7 9-skolorna medel för en bibliotekarietjänst på 50 procent. Skolbibliotekarier som arbetar på skolor där även F-6 finns servar även dessa elever. F-6-skolor som inte ligger i 7 9-skolor kan använda Skolbiblioteksservice (SBS) för att beställa boklådor. SBS drivs av folkbiblioteket och ligger därmed under kulturnämndens ansvarsområde. I delar av skolområde öst har man höjt den centrala tilldelningen till skolbibliotekarietjänster och bibliotekarierna servar då både 7 9 och alla F-6-enheter. Alla skolbibliotekarier utom en är utbildade för uppdraget. En är före detta lärare och har arbetat med skolbibliotek i många år. Utanför tätorterna finns biblioteksbussen som ett komplement till de egna skolbiblioteken. Utöver detta finns digital litteratur och digitala läromedel till elevernas förfogande. Vi har alltså en god överblick av tillgängligheten till och den kompetens som är knuten till skolbiblioteken.

4 Sida 4 av 5 För att åstadkomma en väl fungerande skolbiblioteksverksamhet måste vi dock anlägga ett övergripande synsätt på skolbibliotekens roll i grundskolan. SKL gjorde en studie 2012 rörande hur ett tidsenligt skolbibliotek borde ta sig uttryck med sikte på fem år fram i tiden. I studien betonades att skolbiblioteken bör ses som ett antal tjänster, en gemensam och samordnad resurs av medier, tjänster, information och kompetenser som är till elevers och lärares förfogande. Detta inbegriper digital litteratur och läromedel vilket har den fördelen att skolbiblioteket inte enbart är knutet till en fysisk plats eller en specifik person. Skolbiblioteket bör också ses som en samverkansform där skolbibliotekarier, lärare, förstelärare, specialpedagoger och IT-pedagoger aktivt stödjer verksamheten. För att nå en god måluppfyllelse med skolbiblioteken måste alltså flera professioner samverka och bidra med mångsidig kompetens vad gäller litteratur, informationssökning, informationshantering, källkritik med mera. För att stärka skolbibliotekens roll i undervisningen är både rektor, lärare, it-pedagoger och skolbibliotekarier viktiga och behöver arbeta mer tillsammans. Interpellanten har undrat om jag ställer mig positiv till att söka statsbidrag för personalförstärkning av skolbibliotekarier. För närvarande har för- och grundskolenämnden prioriterat resurser till andra områden och nämnden har därför inte sökt det statsbidrag interpellanten avser. Statsbidraget är behäftat med ett villkor om att huvudmannen måste göra personalförstärkningar som finansieras till hälften av statsbidraget och till resterande del av huvudmannen. En sådan personalförstärkning skulle alltså trots statsbidraget belasta nämndens budget. Som tidigare nämnts så avsätter vi idag 3 miljoner för skolbibliotekspersonal. Utöver detta tillkommer de medel som ingår i elevpengen och som är avsedda för inköp av böcker till skolbiblioteken. Det har funnits andra områden som varit i trängande behov av prioriteringar vilket inneburit att utrymmet för sådana personalförstärkningar inte beslutats. Jag beklagar att staten valt att utforma statsbidraget på ett sådant sätt som gör att vi inte kan stärka skolbiblioteken utan att göra avkall på andra trängande behov.

5 Sida 5 av 5

Relevanta dokument

Promemoria Skolbibliotek 1 (7) Skolbibliotek

Promemoria Skolbibliotek 1 (7) Skolbibliotek Promemoria 2018-09-11 Skolbibliotek 1 (7) Skolbibliotek 2 (7) Innehåll 1. Rättslig reglering av skolbibliotek... 3 2. Vem som ansvarar för att elever får tillgång till skolbibliotek... 4 3. Definition