Källkritik i de nationella proven. Catrin Eriksson, skolbibliotekschef Liselott Drejstam, fokusbibliotekarie

Transkript

1 Källkritik i de nationella proven Catrin Eriksson, skolbibliotekschef Liselott Drejstam, fokusbibliotekarie

2

3 Rapport: Källkritik i de nationella proven 1. Inledning Inom Linköpings kommun arbetar vi efter en utvecklingsmodell, fokusbibliotek, där vi rustar upp några grundskolebibliotek i taget. Vi bemannar med fackutbildade bibliotekarier och bygger upp en verksamhet som har som mål att verka läsfrämjande och utveckla elevernas informationskompetens, det vill säga förmågan att kunna söka information och värdera den. Ett fokusbibliotek som integreras i undervisningen fungerar som en pedagogisk resurs som stödjer elevernas lärande, stärker förmågor och ökar måluppfyllelsen. För att undersöka vad fokusbibliotekariens arbete har för betydelse för lärandet utvärderar vi löpande verksamheten. Här redovisar vi en studie där vi har tittat på resultaten på de nationella proven i SO, samhällskunskap, för årskurs Syfte Syftet med studien är att undersöka om det är någon skillnad i resultatet på de frågor som rör källkritik på nationella proven i SO, samhällskunskap årskurs 6, mellan elever som går på en skola med fokusbibliotek och de elever som går på en skola utan fokusbibliotek. 1.2 Frågeställning I vilken omfattning har elever som går på en skola med fokusbibliotek högre resultat på frågor om källkritik i de nationella proven än de elever som går på en skola utan fokusbibliotek? Är det någon skillnad i elevernas resultat om frågan enbart handlar om informationssökning eller om frågan även handlar om tolkning och värdering av källor? 2. Bakgrund I kunskapsöversikten Elevers kunskapsarbete i skolbiblioteket, kapitel 2 Informationssökning och lärande i skolbiblioteket, betonas vikten av att eleverna får handledning och stöd under hela informationssökningsprocessen, när det gäller att söka och värdera källor. På de skolor som har fokusbibliotek samarbetar lärare och bibliotekarie för att ge eleverna det stödet. Bakgrunden till den här studien tog sin utgångspunkt i att en fokusbibliotekarie vid en av skolorna blev tillfrågad om att vara med och rätta de frågor som rörde källkritik i de nationella proven i samhällskunskap år De klasser som skrev provet hade fått mycket undervisning i källkritik i samarbete mellan läraren och bibliotekarien och fick goda resultat på provet. Detta ledde till att bibliotekarien ville undersöka om det fanns något samband mellan undervisningen och resultatet på provet för elever även på övriga skolor, både med och utan fokusbibliotek.

4 3. Metod och material Nio skolor gjorde provet i samhällskunskap i Linköpings kommun Dessa skolor valdes ut av Skolverket utifrån givna kriterier. Totalt 309 elevers resultat studerades, varav 168 på skolor utan fokusbibliotek och 141 med fokusbibliotek. Vårt insamlade material består av provresultatet och svar på frågor från de två delproven i samhällskunskap. Frågorna mäter följande kunskapskrav: Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett * fungerande sätt och för * resonemang om informationens och källornas användbarhet. Vi valde att studera fem av de sju frågor som ingick i delprov A och B. Frågorna som valdes bort mätte enbart elevens förmåga att söka information, inte att värdera den. Dessa två frågor mättes enbart till nivå C. Provet består av en A-del och en B-del. Frågorna i de två olika proven skiljer sig åt på det sättet att A-frågorna mäter elevernas kunskaper i källkritik och B-frågorna deras förmåga att tillämpa dessa kunskaper. I frågorna i A-delen fick eleverna till uppgift att: Resonera om fördelarna med att använda sig av flera källor utifrån några exempel. Resonera om hur man kan ta reda på om informationen på en viss hemsida stämmer. Ta reda på några givna källors upphov och ange vad som är fakta och åsikt i källorna. I frågorna i B-delen fick eleverna till uppgift att: Förklara, med hjälp av givna frågor, hur man avgör om det går att lita på en källa. Resonera om vilka fördelar och nackdelar det finns med att använda olika typer av källor. Vi gick tillväga på följande sätt: 1. Utifrån formuläret för resultatrapportering noterade vi resultatet på elevens erhållna provbetyg samt resultatet på de fem frågor vi valde att studera. Vi sorterade skolorna och eleverna i olika dokument. 2. Vi delade in skolorna i två grupper: skolor med fokusbibliotek och skolor utan fokusbibliotek. 3. Vi tittade på provbetygen för de två grupperna. Vi valde att slå ihop betyg A, B, C (mer än godkända betyg) och D, E (godkända betyg) och F (underkänt). 4. Vi tittade på betygen för frågorna på A-proven och B-proven för sig för de två grupperna och räknade ut ett snitt för varje skola på respektive prov. Även här slog vi ihop betygen A och C och tittade på E och F för sig.

5 4. Resultat 4.1 Diagram 1 Här visas resultatet för elevernas betyg på hela nationella provet i samhällskunskap. Provbetyg ,9 68, ,4 16,7 30, Elever utan fokusbibliotek 0,7 Elever med fokusbibliotek F D + E A+B+C 4.2 Diagram 2 Här visas resultatet för elevernas betyg på delprov A. Delprov A 80 75, ,9 41,3 19,8 Elever utan fokusbibliotek 1,2 22,9 Elever med fokusbibliotek F E A+C

6 4.3 Diagram 3 Här visas resultatet för elevernas betyg på delprov B. Delprov B , ,6 35, ,3 9,6 20,5 0 Elever utan fokusbibliotek Elever med fokusbibliotek F E A+C 5. Diskussion/Analys Resultatet visar tydligt att elever vid skolor med fokusbibliotek presterar betydligt bättre på dessa frågor. Det verkar således som om eleverna tillgodogjort sig undervisningen i källkritik. Diagram 1 visar också att elever vid skolor med fokusbibliotek når ett högre resultat överlag. Det kan tydas som att ett bemannat och välutrustat skolbibliotek genomgående bidrar till elevers lärande. Detta är något som även DIK har sett, då de har jämfört betyg från skolor vars skolbibliotek har blivit nominerade till Skolbibliotek i världsklass med betyg från skolor som saknar ett sådant bibliotek. Så här skriver Karin Linder, DIKs ordförande: DIK har i två år utifrån tydliga kvalitetskriterier premierat skolor som utvecklar sina skolbibliotek i den riktningen. Vi kallar dem Skolbibliotek i världsklass. När vi jämför dessa skolor med alla andra skolor ser vi tydliga skillnader i betyg. Bland skolor som har skolbibliotek i världsklass är det en mindre andel skolor som har låga betygsmedelvärden än bland skolor i allmänhet, och en betydligt större nästan dubbelt så stor andel skolor som har höga betygsmedelvärden än bland skolor i allmänhet. ( I diagram 2 för resultatet på A-frågorna syns det tydligt att många elever nått ett högre betyg på a-frågorna än själva provbetyget. Detta visar att grundläggande undervisning i källkritisk förmåga bedrivs i olika utsträckning på alla skolor och av både lärare och bibliotekarier. De flesta barn idag använder internet regelbundet även på sin fritid och har en där igenom viss kännedom om hur man förhåller sig till innehållet på hemsidor. Detta framgår av Statens Medieråds undersökning Ungar och medier Där den här frågan är med för första gången:

7 31. Två sajter på internet beskriver samma sak. Du upptäcker att det de säger inte stämmer överens. Vad gör du då? (%) Barnen får ta ställning till påståenden som: Jag försöker hitta mer information från andra sajter Här svarar ca 60 % av barnen över 13 år att de oftast eller alltid gör det. Jag brukar bara hämta min information från en enda källa Här är det ca 60 % som väljer alternativen sällan eller aldrig. I diagram 3 för resultatet på b-frågorna är det tydligt att även här lyckas eleverna som kommer från skolor med fokusbibliotek bättre än elever från skolor utan fokusbibliotek. Däremot kan man se att elever från skolor som har ett fokusbibliotek har ett sämre resultat, med fler underkända elever, på dessa frågor om man jämför med A-frågorna. Det kan förklaras av att det krävs ett djupare resonemang för att lyckas väl på B-frågorna. De elever som gick i sexan förra året har inte haft tillgång till ett fokusbibliotek som har varit integrerat i skolans verksamhet under hela sin skolgång. För att eleverna ska lyckas riktigt bra på de frågorna krävs det att de har ett väl utvecklat källkritiskt förhållningssätt, något som de kan få om man börjar arbeta med att kritiskt granska och värdera källor redan på lågstadiet. 6. Sammanfattning och slutsats Syftet med studien var att se om det finns skillnader i resultaten på de frågor som berör källkritik på de nationella proven mellan de skolor som har ett fokusbibliotek och de skolor som saknar fokusbibliotek. Då ett av fokusbibliotekens uppdrag är att utveckla elevernas informationskompetens är det av högsta intresse att se om satsningen gör någon skillnad för elevens lärande. Vi ville undersöka i vilken omfattning elever som går på en skola med fokusbibliotek har ett högre resultat, jämfört med de elever som går på en skola utan fokusbibliotek, gällande de frågor som handlar om källkritik. Här framkom det tydligt att det är stor skillnad på hur väl elever presterar. Av elever som kommer från skolor med fokusbibliotek når en stor andel höga betyg, medan bland de elever som kommer från skolor utan fokusbibliotek är det färre som når de höga betygen. Studien visar speciellt att det är svårare att prestera bra på B-frågorna. Dessa frågor kräver mer av ett källkritiskt förhållningssätt än A-frågorna. Att eleverna på skolor som har fokusbibliotek presterar sämre här än på a-frågorna kan förklaras av att arbetet med att få eleverna att anta detta förhållningssätt inte har varit en del av hela deras skolgång, då de inte har haft tillgång till ett fokusbibliotek ända sedan de började skolan. För de elever som nu, redan i förskoleklass, introduceras till källkritik kan vi se en större medvetenhet kring källors tillförlitlighet än vad som fanns hos de klasser som inte har haft tillgång till ett fokusbibliotek under hela skolgången. Resultatet av studien indikerar att fokusbiblioteken spelar en viktig roll i arbetet med att stärka elevers förmåga att vara källkritiska. I en debattartikel i Dagens nyheter där Jesper Strömbäck och Olle Wästberg skriver om tillgång till och hantering av information slås skolans viktiga roll fast. bidra till elevernas motivation att hålla sig informerade och för att utveckla deras medie- och informationskunnighet. Ett källkritiskt medvetande är en helt nödvändig kompass i det nya medielandskapet. ( Studien visar även att elevers provbetyg generellt är högre på skolor med fokusbibliotek, vilket pekar på hur viktiga bemannade och välutrustade skolbibliotek är för elevers ökade måluppfyllelse. Då skolbibliotekets verksamhet integreras med den ordinarie undervisningen genom samarbete mellan lärare och bibliotekarie ökar lärandet för eleven. Sofia Malmberg skriver att Rektor bör markera att skolledningen kräver och förväntar sig att lärare och bibliotekarie samarbetar. (Bibliotekarien som medpedagog Eller: varför sitter det ingen i lånedisken)

8 Resultatet gör också tydligt att elever måste få många tillfällen att träna sin källkritiska förmåga. Detta gäller för i stort sett alla ämnen, inte bara samhällskunskap, då den förmågan finns med i de flesta kursplaner. I Linköpings kommun fortsätter utbyggnaden av fokusbibliotek och på två års sikt planeras nio nya. Detta ger betydligt fler elever tillgång till ett bemannat skolbibliotek med pedagogisk biblioteksverksamhet integrerad i alla ämnen. Vi tackar Jessica Jarhall, lektor Enheten för metodstöd för hjälp med tillvägagångsätt och goda råd. Catrin Eriksson och Liselott Drejstam Källförteckning Henning Ingmarsson, J. (2010). Elevers kunskapsarbete i skolbiblioteket en kunskapsöversikt. Stockholm: Nationella skolbiblioteksgruppen Linder, K. (2014). Dagens samhälle. [ ] Malmberg, S. (2014) Bibliotekarien som medpedagog Eller: varför sitter det ingen i lånedisken? (s.39 42). Lund: BTJ Förlag Statens medieråd - Ungar och medier Fakta om barns och ungas användning och upplevelser av medier (s. 77). Stockholm: Medierådet Strömbäck, J. Wästberg, O. (2015). Dagens nyheter. [ ]