Antagen av kommunfullmäktige , 236

Transkript

1 VÄSTERVIKS KOMMUN Skolbiblioteksplan Samlad skolbiblioteksresurs för Västerviks kommuns elever Antagen av kommunfullmäktige , 236

2 Innehåll Skolbiblioteksutredning... 2 Bakgrund... 2 Uppdrag och ansvar enligt lagen... 2 Omvärldsbevakning... 3 Syfte med en gemensam skolbiblioteksresurs... 4 Ställningstagande för Västerviks kommun... 5 Organisatoriska utgångspunkter för en gemensam skolbibliotekscentral... 5 Organisation...6 Samverkan mellan skolbibliotek och folkbibliotek...6 Bilaga Exempel på skolbibliotekscentralens ansvar och uppdrag... 8 Pedagogiska delar:... 8 Fysiskt material:... 8 Andra gemensamma resurser:....8 Skolbibliotekarieuppgifter, centralt anställda:....8 Assistentuppgifter:....9 Bibliotekspedagogens uppgifter/respektive skola:....9 Bilaga Skolbibliotek ekonomi

3 Skolbiblioteksplan fo r Va sterviks kommun Skolbiblioteksutredning Bakgrund Barn- och utbildningsförvaltningen har tillsammans med Kulturenheten fått i uppdrag av KS (beslut KS ) att ta fram ett förslag till kommunövergripande skolbiblioteksverksamhet för att säkra alla elevers tillgång till skolbibliotek oavsett enhet. Styrgruppen för uppdraget har bestått av förvaltningscheferna för respektive förvaltning/enhet samt gymnasiechefen. En referensgrupp, med fackliga företrädare samt representanter från Skoldatateket och en IKT-pedagog, har varit knuten till arbetet med uppdraget. Arbetsgruppen har bestått av representanter från både barn- och utbildningsförvaltningen och kulturenheten där olika funktioner varit viktiga i processen. Deltagarna har i sitt ordinarie arbete uppdrag som rektor, gymnasiebibliotekarie, skol- och folkbibliotekarie, intendent på gymnasiet och utvecklingsledare. Arbetsgruppens uppdrag var att: Göra en omvärldsbevakning av en samlad skolbiblioteksresurs Ta del av SKL:s rapport Det obegränsade rummet / Det moderna skolbiblioteket - en framtidsskiss. Ta fram ett förslag på hur en samlad skolbiblioteksresurs kan se ut med fokus på mål, arbetsformer, organisation och likvärdighet. I uppdraget ingick att beakta följande utifrån SKL:s framtidsskrift: Eleverna ska ha tillgång till ett skolbibliotek på den egna skolenheten eller på rimligt avstånd från skolan. Målet ska vara att möjliggöra skolbiblioteket som en del i utbildningen. Biblioteket ska omfatta personella resurser liksom böcker, fack- och skönlitteratur, informationsteknik samt andra medier. Biblioteket ska vara anpassat till elevernas behov att främja språkutveckling och stimulera till läsning. Arbetsgruppens uppdrag var också att beskriva hur samverkan mellan skol- och kommunbibliotek ska ske. Särskild hänsyn till de integrerade skolbiblioteken i Överum och Ankarsrum samt det föreningsdrivna skolbiblioteket i Loftahammar skulle tas inom ramen för uppdraget. Inom ramen för en verksamhetsplan för skolbiblioteksverksamheten ska ansvarsfördelningen gällande dessa verksamheter tydliggöras. Särskilda avtal ska tas fram som specificerar samverkan samt skolans köp av tjänster från folkbiblioteket. Även Gamlebys folkbiblioteksfilial som nyttjas av Åbyängskolan har behov av att lyftas separat. Uppdrag och ansvar enligt lagen Folkbibliotek Folkbibliotekets verksamhet regleras främst av bibliotekslagen. Verksamheten har i uppdrag att vara tillgänglig för alla och anpassat till användarnas behov. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt barn och ungdomar som är en av flera prioriterade målgrupper, där särskilt läsning och tillgång till litteratur ska främjas med inriktning på språkutveckling. Särskild uppmärksamhet ska också ägnas åt personer med funktionsnedsättning, personer med annat modersmål än svenska samt nationella minoriteter. 2

4 Folkbibliotekets verksamhet vilar också på rekommendationerna i Unescos folkbibliotekmanifest. Manifestet lyfter fram att folkbibliotekets huvuduppgifter är att verka för läskunnighet, information, utbildning och kultur. Folkbiblioteket har också ett demokratiskt uppdrag i att ge fri tillgång till information och litteratur anpassat efter användarnas behov. Kommunens bibliotekschef ansvarar för folkbiblioteket. Skolbibliotek Skolbiblioteket regleras i huvudsak av skollagen, men också av bibliotekslagen. Skolbibliotekets uppdrag är att vara ett stöd för skolornas nationella uppdrag som det uttrycks i läroplaner och andra styrdokument. Gemensamt med folkbiblioteken har skolbiblioteksverksamheten i uppdrag att ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar, personer med funktionsnedsättning, personer med annat modersmål och nationella minoriteter. Målgruppen är dock avgränsad till den enskilda skolans elever och personal. I skollagen finns en bestämmelse om att elever ska ha tillgång till skolbibliotek, men närmare precisering av vad det innebär saknas. Dock konstaterar Skolinspektionen och Skolverket att regeringen i propositionen hänvisat till att med ett skolbibliotek avses en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande och som ingår i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande. Skolinspektionen har förtydligat att skolbibliotekets innehåll ska vara anpassat till elevernas behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. Med utgångspunkt i detta har Skolinspektionen tre krav som ska vara uppfyllda för att eleverna ska anses ha tillgång till skolbibliotek: skolbiblioteket ska lokalmässigt ligga i eller i nära anslutning till skolan så att det kontinuerligt kan användas som en del av elevernas utbildning, skolbiblioteket ska innehålla böcker, informationsteknik och andra medier, skolbiblioteket ska vara anpassat till elevernas behov för att främja språkutveckling samt stimulera till läsning. Rektor är ansvarig för skolbiblioteket. Omvärldsbevakning Arbetsgruppen har tagit del av SKL:s skrift Det obegränsade rummet samt Kungliga Bibliotekets skrift: Skolbibliotek som pedagogisk resurs. Gruppen har också tagit del av Skolverkets och Skolinspektionens skrivningar kring skolbibliotek utifrån skollagen samt bibliotekslagen. Gruppen har haft kontakt med ett flertal kommuner i Sverige för att ta del av deras arbete kring hur man organiserar skolbibliotek. Kommuner som gruppen haft kontakt med är bland annat Härnösand, Motala, Växjö, Linköping och Hässleholm. Olika kommuner organiserar på olika sätt. Gruppen har haft kontakt med olika leverantörer av plattformar som är anpassade för skolbibliotek. Det finns behov av ett system som kan fungera som ett gott pedagogiskt stöd för kommunens lärare och elever, samtidigt som det fungerar som ett bra arbetsredskap för personalen. Arbetsgruppens skolbiblioteksutredning ligger till grund för det aktuella förslaget till en gemensam skolbiblioteksresurs för Västerviks kommun, skolbiblioteksplan för planperioden

5 Syfte med en gemensam skolbiblioteksresurs Syftet med en gemensam skolbiblioteksresurs är att alla elever har tillgång till skolbibliotek samt att ge alla elever förutsättningar att nå målen så som de framställs i lagar och förordningar. Genom en samlad skolbiblioteksresurs ska också likvärdigheten för kommunens elever tryggas. En gemensam resurs där skolbiblioteksfunktionen knyts närmare Barn- och utbildningsförvaltningen kan skapa förutsättningar för att ge en större likvärdighet och en ökad måluppfyllelse. Utgångspunkten i arbetet är att utgå från Barn- och utbildningsförvaltningens vision; Kompetens för livet, lust att lära rätt att lyckas. Centralt är att öka elevernas måluppfyllelse och att ge alla elever den utbildning de har rätt till. Kompetensen är den viktigaste komponenten för ett skolbibliotek av hög kvalitet enligt SKL:s framtidsskrift och regeringen definierar i förarbetena till skollagen 2010:800 skolbibliotek som en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställts till elevernas och lärarnas förfogande med hjälp av kompetent personal. (Prop. 2009/10:165 sid. 283) Detta ger stöd för att bygga ett modernt skolbibliotek som har både en fysisk och digital dimension - ett fysiskt såväl som ett digitalt rum. Mål Aktivt bidra till elevernas måluppfyllelse Vara en del av skolans verksamhet och en aktiv pedagogisk resurs i alla ämnen Förmedla informationskompetens Främja läslust Främja ett vidgat textbegrepp, och arbeta såväl med MIK (media och informationskompetens) som de estetiska lärprocesserna Vara bemannade så att ovan beskrivna mål kan uppnås, samt den dagliga skötseln fungera. Syfte En ökad likvärdighet för kommunens elever vad det gäller tillgång till skolbibliotek. Ökad måluppfyllelse Likvärdig tillgång till fackutbildad skolbibliotekarie. Arbetsformer Ökade möjligheter att ta del av en samlad resurs där media, information och kompetens finns samlad. Ökad tillgång till digitala resurser, t ex bokprat på webben och utbildning i källkritik. Organisation En samlad resurs med koppling till de lokala skolbiblioteken där media och information ställs till elevernas och pedagogernas förfogande med hjälp av fackutbildad personal. Pedagogernas känsla av att tillgången till skolbibliotekskompetens ska öka. Likvärdighet Alla elever får tillgång till ett fysiskt skolbibliotek, biblioteksresurs och fackutbildad personal. Den centrala skolbiblioteksresursens och skolornas systematiska kvalitetsarbete ligger till grund för uppföljning av dessa delar och de utgör en del i Barn- och utbildningsförvaltningens verksamhetsberättelse och verksamhetsplan. 4

6 Ställningstagande för Västerviks kommun Utifrån omvärldsbevakningen konstateras att en vanlig modell i jämförbara kommuner för en gemensam skolbiblioteksresurs är en så kallad skolbibliotekscentral där centralt anställda skolbibliotekarier finns som resurs. Vidare ansvarar en bibliotekspedagog, d.v.s. personal med relevant kompetens på respektive skola, för den dagliga skötseln i respektive skolbibliotek. De centralt anställda skolbibliotekarierna arbetar gentemot skolorna där bibliotekspedagogen blir en naturlig kontakt. Man behåller alltså varje skolbibliotek inklusive befintlig media ute på skolorna så att alla elever har tillgång till ett fysiskt skolbibliotek. Skolbibliotekscentralen tillhandahåller ett samlat bestånd av fortbildningslitteratur för all skolpersonal i kommunen, klassuppsättningar, filmer och böcker på olika språk samt tillgängliga media. Hit köps ny litteratur in, och det byggs upp temalådor (exempelvis kring genus, vikingatiden, högtider i Sverige och rymden). Detta bestånd blir gemensamt för alla grundskolor och beställs från bibliotekscentralen vid behov. På så sätt fungerar skolbibliotekscentralen konsulterande gentemot bibliotekspedagogerna. Skolbibliotekarier på skolbibliotekscentralen kan också bokas av grundskolorna för exempelvis boktips, läsprojekt, läsinspiration kring olika genrer/teman/nya böcker, lektioner i källkritik eller informationssökning. Utifrån detta föreslås ovanstående organisation vara en möjlig modell för Västerviks kommuns skolbibliotek. Organisatoriska utgångspunkter för en gemensam skolbibliotekscentral Skolbibliotekscentralen placeras på Västerviks gymnasium. Här finns idag skolbibliotekarier och assistenter som arbetar på ett liknande sätt som grundskolans föreslagna skolbibliotekscentral. För de personer som anställs finns arbetsplatser, utrymme för den media som krävs och befintlig verksamhet ser att det finns möjlighet till goda synergieffekter med en samlad skolbiblioteksresurs på Västerviks gymnasium. Medarbetare vid skolbibliotekscentralen blir en del av gymnasiebibliotekets organisation, där ledning finns. Lokalutrymmen för den nya verksamheten ska beaktas vid gymnasieskolans planerade ombyggnation. För att skolbiblioteken ska bli en pedagogisk resurs och en naturlig del i skolans arbete bör skolbibliotekscentralens personal ha olika kompetenser och ett väl utvecklat samarbete med andra parter i kommunen. Detta innefattar exempelvis kultursamordnare, specialpedagoger och informations-, kommunikations- och teknikpedagoger (IKT-pedagoger). Dessa yrkeskategorier kan skapa ytterligare förutsättningar för ett ännu mer framgångsrikt skolbibliotek. De centralt anställda skolbibliotekarierna behöver också vara väl insatta i skolans styrdokument och kompensatoriska uppdrag, för att fungera som en pedagogisk resurs i enlighet med skolans uppdrag. För skolbibliotekscentralen föreslås följande bemanning (totalt 2-3 heltider) vilka samverkar med bibliotekspedagoger på respektive skola: ca 1 administratör/biblioteksassistent 1 skolbibliotekarie Ytterligare kompetens för att förstärka skolbibliotekscentralen: 1 tjänst alternativa lärverktyg/ikt Denna resurs finns redan anställd i förvaltningen. Här behövs en fortsatt dialog angående placering av funktionen, huruvida den ska kopplas direkt till den centrala skolbiblioteksresursen eller placeringen rent fysiskt ska finnas på annat ställe, så som idag. Den samlade kompetensen kan skapa förutsättningar för samarbete kring olika elevers eller elevgruppers behov och kunskap skulle därigenom kunna spridas enklare och mer effektivt. Bemanningen innebär en utökning jämfört idag. Beroende på hur grundskolan har köpt in resurser idag, kan det handla om allt mellan en oförändrad bemanning till en ökning med ca 1,5 tjänst jämfört med idag. 5

7 Förvaltningsövergripande arbete är viktigt, och för att lyckas med uppdragen i lag och förordning, måste skolbiblioteket vara en integrerad del av skolans pedagogiska verksamhet där rektor ansvarar och där lärarna fungerar som medutvecklare av verksamheten. Rektor är central i arbetet med att implementera organisationen med en skolbibliotekscentral. För att skolbibliotekscentralen ska bli en naturlig och integrerad del i verksamheten krävs ett implementeringsarbete i förvaltningen. Detta skall ske under hösten Respektive rektor säkrar verksamhetens personella resurser med koppling till skolbibliotek. Här behöver varje skola skapa förutsättningar för att pedagoger och skolbibliotekspedagog involveras i arbetet så att skolbibliotekscentralen blir en naturlig del i skolans kvalitetsarbete. Det fysiska beståndet ska värnas och möjligheten till extern finansiering för inventering och uppdatering av samtliga skolbibliotek ska undersökas. Organisation Samverkan mellan skolbibliotek och folkbibliotek Folkbiblioteket har en allmän funktion som mötesplats och demokratiskt forum för alla i samhället och är en viktig samarbetspartner för skolbibliotekscentralen. Dessa funktioner kan berika varandra. Ur ett barnperspektiv är folkbibliotekets barn- och ungdomsavdelningar ett komplement till skolbiblioteken och det är viktigt att alla barn och elever erbjuds möjlighet att besöka och lära känna sitt folkbibliotek. 6

8 Folkbiblioteket ansvar t.ex. för lovaktiviteter riktade till målgruppen och erbjuder barngrupper/klasser att besöka sitt folkbibliotek, som ett komplement till skolans egen skolbiblioteksverksamhet. Ett besök på ett folkbibliotek kan däremot aldrig ersätta egen skolbiblioteksverksamhet. Folkbiblioteket får i uppdrag att ta fram en klar och tydlig policy vad som gäller för denna typ av verksamhet så att både den egna personalen på folkbiblioteken och skolans personal vet vad som förväntas av dem. Skolan kommer att överta en del uppgifter som tidigare skötts av folkbibliotekets personal vilket förutsätter ett fortsatt välutvecklat samarbete. Genom en tydlig ansvarsfördelning och väl utvecklad samverkan minskar även risken för dubbla processer och möjligheterna till ett effektivt arbetssätt främjas. Målsättningen är förstås också en ökad måluppfyllelse bland eleverna. Verksamheterna får i uppdrag att ta fram ett avtal om hur de olika enheterna kan använda varandras bestånd och hur eventuella transporter kan samordnas. Folkbiblioteket och skolbibliotekscentralen kan samarbeta inom följande områden: Digitala resurser Erfarenhetsutbyte, samverkansytor Kompetensutveckling Bestånd Ansökningar från t.ex. Statens Kulturråd Gemensamma större projekt Folkbiblioteket och skolbibliotekscentralen får i uppdrag att utveckla former och innehåll för samarbete, vilket ska beskrivas i kommande verksamhetsplan. Där ska även gemensamma konferenstider och andra samarbetsytor skapas på ett tydligt sätt. Digitala resurser Systemansvar Utredning gällande ett gemensamt utlåningssystem för grundskolan ska genomföras under Förslag till beslut kring lämpligt system ska tas fram i samverkan med folkbiblioteket och i samråd med upphandlingsenheten. Planen förordrar ett pedagogiskt verkstyg där eleverna kan vara delaktiga. Övrig samverkan En årlig verksamhetsplan ska tas fram för skolbibliotekscentralen där samverkan mer specifikt ska formuleras. I uppdraget kommer att ingå att se över möjligheterna att utveckla en samverkan med andra kommuner. I den digitala värld vi lever i finns alla möjligheter att hitta samverkansformer på ett enkelt sätt. Samverkan med regionbiblioteket liksom övriga nätverk är fortsatt viktiga delar i uppdraget. Det kommer även att ingå i uppdraget att samarbeta med olika funktioner inom barn- och utbildningsförvaltningens organisation, så som exempelvis med specialpedagoger, kultursamordnare och pedagogisk IT-utvecklare. 7

9 Skolbiblioteksplan Bilaga 1 Exempel på skolbibliotekscentralens ansvar och uppdrag Pedagogiska delar: Lektioner, upplägg både fysiska och digitala i informationssökning, källkritik, temaupplägg och boktips. Samordning av författarbesök, teatrar och kulturella evenemang (i samverkan med kultursamordnare) Läsfrämjande aktiviteter, t ex läsprojekt Författarbesök och workshops Fortbildning för skobiblioteksansvarig och lärare Digital kompetens Sociala medier, exempelvis Facebook. Fysiskt material: Inköp, iordningställande och förvaring av kommungemensamma resurser som kan beställas och skickas med boktransport till aktuell skola. Återsänds därefter till centralen. Exempel på sådant material är: Fortbildningslitteratur för skolpersonal, ett pedagogiskt bibliotek. Klassuppsättningar. Lättläst litteratur. Böcker på olika språk. Nyare litteratur som komplement till skolbibliotekens egna bestånd. Lämplig högläsningslitteratur Säsongsböcker, t ex jul Andra gemensamma resurser: Hjälp med gallring och inköp Gemensamt förvaltningsavtal för databaser och licenser Webbportal med länkar, information, och informationssökning. Kollegialt lärande Avsatta medel för resor, för att likvärdigt nå alla kommunens elever Skolbibliotekarieuppgifter, centralt anställda: Samordningsansvar Systemansvarig, ger support och utbildning inom utlåningssystem/webbportal Jobba aktivt med andra samarbetspartners. Sammanställa material efter beställt tema för grundskola och förskola (krig, jämlikhet, flyktingar, hbtq, rymden, förr i tiden ) 8

10 Bokningsbara lektioner i informationssökning och källkritik. Ta emot klasser/besöka klasser för lässtimulerande arbete/boksamtal/boktips Inköp Stöd och support, rådgivning till skolbiblioteksansvariga Digitala lärverktyg, Legimus mm Omvärldsbevakning för att ständigt hålla verksamheten aktuell och relevant Assistentuppgifter: Iordningställa inköpta medier (märka upp, registrera i Bookit eller annat system) Packa och skicka ut beställningar Ta hand om material som kommer tillbaka mm Bibliotekspedagogens uppgifter/respektive skola: Avregistrera lån, bokuppsättning och hålla ordning i hyllor Göra lånekort (om aktuellt beroende på system) Ansvara för lånesystem Bokvård Beställning, fakturor och registrering av nya böcker Kontakt med skolbibliotekscentralen Skicka ut påminnelser mm Stöd vid boklån Mm 9

11 Skolbiblioteksplan Bilaga 2 Skolbibliotek ekonomi I dagsläget köper Barn och utbildningsförvaltningen in tjänsten skolbibliotek från Kommunstyrelsens förvaltning/kulturenheten. Köpet innefattar främst personaltimmar som deras bibliotekarier gör på skolorna men också av licens och support för bibliotekssystemet BOOK IT. Nedan följer en kostnadsredovisning för skolbiblioteksverksamheten under tre år i grundskolan (gymnasiet exkluderat) Personaltimmar Licenser och support Kr