Samverkansplan mellan folkbibliotek och skolbibliotek på grundskolan

Transkript

1 Samverkansplan mellan folkbibliotek och skolbibliotek på grundskolan

2 Innehållsförteckning INLEDNING STYRANDE DOKUMENT Folkbibliotekets verksamhet Skolbibliotekets verksamhet SAMARBETSOMRÅDEN IDAG Barn- och utbildningsförvaltningen svarar idag för Kultur- och fritidsförvaltningen svarar idag för Sammanfattning ENKÄT Resultat av enkätundersökning KANALER FÖR SAMVERKAN SAMVERKAN OCH FRAMTID Nya samarbetsområden

3 Inledning En biblioteksplan för Falköpings kommun fastställdes i kommunfullmäktige den 15 december En av målstrategierna var att en samverkansplan skulle utarbetas mellan folkbibliotek och skolbibliotek. Ansvaret för att en sådan kommer till stånd har vilat på kultur- och fritidsnämnden och barnoch utbildningsnämnden. Följande mål preciserades för samverkansplanen. Tydliggöra folkbibliotekets och skolbibliotekets olika uppdrag och roller. Koppla skolans förväntningar och behov av folkbibliotekets tjänster till folkbibliotekets resurser och möjligheter. Kanalisera samverkan mellan folkbibliotek och skolbibliotek genom att t.ex. upprätta kontaktlistor och rutiner. Gemensamt hitta fram till bästa möjliga användande av befintliga resurser. För att utföra uppdraget bildades en styrgrupp och en arbetsgrupp i maj I styrgruppen har ingått förvaltningschef Thomas Hjert, biträdande skolchef Leif Lagergren samt bibliotekschef Britt Lööf. Arbetsgruppen har bestått av biträdande bibliotekschef Christina Seveborg, projektledare, bibliotekarie Angelica Holm Johansson, grundskolans läs- och skrivutvecklare Eva Augustsson och biträdande rektor Anneli Mellander. Flera träffar har genomförts med arbetsgruppen som under sina möten arbetat utifrån biblioteksplanens mål för samverkansplanen. I styrdokument såsom bibliotekslag och skolplan tydliggörs folkbibliotekets och skolbibliotekets olika uppdrag och roller. För att kunna koppla skolans förväntningar och behov av folkbibliotekets tjänster till folkbibliotekets resurser och möjligheter har en enkät utarbetats som riktats till lärare. Resultatet från denna enkät utgör en väsentlig del i det arbetsmaterial som ska ligga till grund för ett konstruktivt samarbete mellan skolbibliotek och folkbibliotek. I texten används benämningen skolbiblioteksansvarig samt yrkestiteln skolbibliotekarie. Med skolbiblioteksansvarig menas här pedagog med ansvar för skolbibliotek. Med skolbibliotekarie menas fackutbildad bibliotekarie. Förvaltningsgemensamt vill vi uppnå ett långsiktigt samarbete med tydliga roller, en samverkan som ska vara givande för båda parter. Samverkansplanen är ett dokument som ska underlätta samverkan mellan förvaltningarna. För att dokumentet ska vara aktuellt är det viktigt att ta hänsyn till förändringar och resultat. Därför behöver planen revideras vid behov. 2

4 1 Styrande dokument Ett antal styrande dokument har varit vägledande för vår samverkansplan. Dessa dokument formulerar vilken roll och vilka uppdrag folkbiblioteket respektive skolbiblioteket har. 1.1 Folkbibliotekets verksamhet Bibliotekslagen är nationell och ger riktlinjer för både biblioteksplan och medieplan. Biblioteksplanen fastställdes av kommunfullmäktige den 15 december 2008 och Medieplanen för Falköpings bibliotek reviderades senast Bibliotekslagen Bibliotekslagen (1996:1596) fastställer i 9 att folk- och skolbiblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar genom att erbjuda böcker, informationsteknik och andra medier anpassade till deras behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. Biblioteksplanen Biblioteksplanen uttrycker att biblioteken ska bidra till att läs- och skrivförmågan hos skoleleverna i Falköping ökar. Vidare ska biblioteken vara en viktig pedagogisk resurs för att höja utbildningsnivån i Falköpings kommun. Biblioteken ska även vara väl rustade för att möta dagens och morgondagens behov av lässtimulans, språkutveckling, lärande och informationssökning. Medieplanen Medieplanen är antagen i kultur- och fritidsnämnden den 11 november Biblioteket ska främja språkutveckling, öka kunskap och väcka läslust och nyfikenhet hos barn och ungdomar. Bibliotekets barn- och ungdomsavdelningar vänder sig till barn och ungdomar i alla åldrar, från olika kulturer och med skilda intressen, till föräldrar samt till personal vid förskola och skola. Bibliotekets barn- och ungdomsavdelningar kompletterar skolbiblioteken. 1.2 Skolbibliotekets verksamhet Biblioteksplanens mål och strategier omfattar, förutom kommunens folkbibliotek, även kommunens skolbibliotek. Biblioteksplanen betonar skolbibliotekets viktiga roll för utbildning och kultur, för att främja läs- och skrivkunnigheten och förmågan att söka information. Kunskaper i biblioteksadministration, informationshantering och pedagogik är en förutsättning för att bedriva en effektiv skolbiblioteksverksamhet. Skolbibliotekets uppdrag är att vara ett stöd för skolornas nationella uppdrag som det uttrycks i läroplaner och andra styrdokument. 3

5 Skolbibliotekets uppgift är att som pedagogisk resurs stimulera och ge stöd till eleverna i deras språk-, läs- och kunskapsutveckling. Skolbiblioteket ska bidra till ökad läslust hos eleverna och tillhandahålla material till undervisningen. Skollagen ( ) 27 För utbildning ska det finnas de lokaler och den utrustning som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas. Eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska vidare ha tillgång till skolbibliotek. Kommunal plan för läs- och skrivutveckling Ur Falköpings kommuns reviderade handlingsplan för språk-, läs- och skrivutveckling för förskola, förskoleklass och tidigare år i grundskolan hämtar vi följande citat: En arbetsplan för varje enskild enhet ska bidra till att den enskilda skolan håller en levande dialog kring viktiga faktorer i barns språk-, läs- och skrivutveckling. Det är därför viktigt att den årligen revideras. Den ska också vara en del i kvalitetsarbetet, inte minst vid utvärdering och uppföljning. Arbetsplanen kan se olika ut beroende på de förutsättningar som gäller på de olika enheterna. Gemensamt för alla arbetsplaner bör vara att de visar hur enheten arbetar med att alla barn får tillgång till lättläst, intressant litteratur (rutiner för hur man arbetar för att hjälpa barn till 'rätt' böcker, bokinköp, bokansvariga, samarbete med bibliotek). rutiner för hur skolan tar del av kommunbibliotekets utbud (se mer i bibliotekets samverkansplan). En biblioteksansvarig person ska finnas på varje skola. Bibliotekslagen 5 Inom grundskola och gymnasieskola ska det finnas lämpligt fördelade skolbibliotek för att stimulera skolelevernas intresse för läsning och litteratur samt tillgodose deras behov av material för utbildningen. 8 Folk- och skolbiblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt funktionshindrade samt invandrare och andra minoriteter bl.a. genom att erbjuda litteratur på andra språk än svenska och i andra former särskilt anpassade till dessa gruppers behov. 4

6 2 Samarbetsområden idag Mål: Tydliggöra folkbibliotekets och skolbibliotekets olika uppdrag och roller I följande avsnitt ges en redogörelse över den service som Falköpings bibliotek 1 erbjuder skolan och vad barn- och utbildningsförvaltningen bidrar med för att möjliggöra delar av denna service. 2.1 Barn- och utbildningsförvaltningen svarar idag för folkbibliotekets barn- och ungdomsavdelning 20 timmar assistenttjänst Broddetorp kronor till medier Kinnarp 13 timmar bibliotekarietjänst samt kronor till medier Vartofta 6 timmar bibliotekarietjänst Boklådor Assistenttjänsten på folkbibliotekets barn- och ungdomsavdelning ansvarar för skolornas önskemål om boklådor i olika ämnen och teman. Beställningar görs via webben där det finns ett formulär att fylla i. Bokprat på huvudbiblioteket samt filialer Bokprat av assistent sker i mån av tid och efter skolans önskemål. 2.2 Kultur- och fritidsförvaltningen svarar idag för Bokprat och studiebesök Boklek Färdiga boklådor Lovaktiviteter Bokprat och studiebesök På folkbibliotekets initiativ erbjuds studiebesök/informationssökning. Tätortens årskurs 6 bjuds in till studiebesök på huvudbiblioteket varje vårtermin av bibliotekarie. Syftet är att bidra till att öka elevernas informationskompetens med bibliotekskunskap, informationssökning och källkritik. Eleverna ska efter besöket ha bättre kunskap om källkritik samt om hur och var de hittar information på biblioteket. Boklek Alla 6-åringar i kommunen bjuds in till boklek av personal på huvudbibliotek och filialer. Alla barn får en bokgåva (Barnens andra bok som fram till 2009 bekostats av sökt bidrag från Kulturrådet). Om vårdnadshavare lämnat sin tillåtelse, får barnet även ett lånekort vid detta tillfälle. Under besöket får barnen genom lek lättsam undervisning i bibliotekskunskap. 1 Huvudbiblioteket i Falköpings tätort samt 6 stycken filialer: Broddetorp, Floby, Kinnarp, Stenstorp, Vartofta och Åsarp 5

7 Färdiga Boklådor Färdiga boklådor finns för utlån till förskola och grundskola. Boklådorna till förskolan består av 25 bilderböcker/låda. Längre utlåningstid, upp till två månader, kan ges på dessa lådor. När det gäller grundskolan finns färdiga temalådor för utlån. Dessa färdiga boklådor till förskola och grundskola sammanställs och underhålls av bibliotekspersonal. Böckerna bekostas av biblioteket. Lovaktivitet Lovaktiviteter erbjuds alla barn i skolåldern. Pyssel, musik, tävlingar, teater, läsfrämjande projekt såsom sommarläsning med mera ordnas dagtid under skolloven, ofta i samarbete med studieförbund och andra arrangörer. Utskick med information sker till förskola och skola i samband med terminsstart. 2.3 Sammanfattning Aktivitet Målgrupp Initiativ Bokprat/studiebesök Alla årskurser Skolan Boklådor beställning Alla årskurser Skolan Studiebesök År 6 Biblioteket Boklek F klass Biblioteket Temalådor färdiga Alla årskurser Biblioteket Lovaktiviteter Alla årskurser Biblioteket 6

8 3 Enkät Mål: Koppla skolans förväntningar och behov av folkbibliotekets tjänster till folkbibliotekets resurser och möjligheter 3.1 Resultat av enkätundersökning För att kunna koppla skolans förväntningar och behov av folkbibliotekets tjänster genomfördes i början av höstterminen 2010 en enkätundersökning med avseende på barn- och utbildningsförvaltningens personals erfarenheter och synpunkter på befintlig verksamhet gällande skolbibliotek och samarbetet mellan folkbibliotek och skola. En webbaserad enkät fanns tillgänglig att besvara på kommunens intranät Falnet under tiden 11 augusti 3 september. Enkäten vände sig till pedagoger inom barn- och utbildningsförvaltningen som arbetar i förskoleklass och grundskola. När svarstiden var till ända hade 98 personer besvarat enkäten. Resultatredovisningen av enkäten har varit tillgänglig att ta del av på barn- och utbildningsförvaltningens sida på Falnet från mitten av oktober Frågeställningarna i enkäten handlade dels om skolbibliotek och dels om folkbibliotekets service till skolan. Av enkätsvaren kan man utläsa att de flesta av kommunens skolor har skolbibliotek och en ansvarig person för skolbiblioteket. På frågan om det på den egna skolan finns en handlingsplan för skolbiblioteket är det 10 % som svarar ja på detta. Merparten av pedagogerna svarar vet ej (67 %) och nej svarar 21 %. När det gäller svar som behandlar folkbibliotekets service till skolan så svarar övervägande delen av respondenterna att det är angeläget att det även fortsättningsvis erbjuds boklek för förskoleklass, bokprat, planerade studiebesök, studiebesök med informationskunskap, boklådor/temalådor och boklådor efter eget önskemål. Dessa tjänster erbjuds från folkbibliotekets sida och 94% av användarna är nöjda. På de avslutande öppna frågorna kan man av svaren utläsa att pedagogerna uttrycker mycket uppskattning till bibliotekspersonalen som beskrivs som kunniga, vänliga och tillmötesgående. Vidare framförs några synpunkter om biblioteksfilialernas öppettider. Bland de kommentarer som framförs omkring folkbibliotekets service kan nämnas möjligheter att ställa ut elevalster, uppföljning av det besök som eleverna gör i årskurs 6 och utvärdering av utlåningsfrekvens av vissa populära boklådor så att de kan komma så många som möjligt till del. Önskemål som framförs är regelbundna utskick med nya aktuella böcker för olika åldersgrupper, bokprat av bibliotekarie i klasser, öppettider som stämmer överens med skolans tider, småkurser för elever/lärare hur man väljer bok, att få besöka biblioteket oftare med exempelvis subventionerade bussar. Bland övriga tankar och synpunkter som framfördes kan här nämnas att författarbesök för förskoleklasser skulle vara uppskattat. 7

9 4 Kanaler för samverkan Mål: Kanalisera samverkan mellan folkbibliotek och skolbibliotek genom att t ex. upprätta kontaktlistor och rutiner Nätverkslista En nätverkslista upprättas genom kartläggning av skolbiblioteksansvarig från respektive skola. Sammankallande är bibliotekarie på folkbibliotek. Folkbibliotekarie sammankallar nätverksgrupp för exempelvis information om nya böcker, rutiner och regler. Nätverksgruppen blir därmed ett forum där aktuella frågor relaterade till läsning och bibliotek tas upp. Till gruppen knyts även grundskolans läs- och skrivutvecklare. För att nätverksträffarna ska bli en väl fungerande kanal för samverkan, är det av största vikt att pedagogerna ges möjlighet att delta då folkbibliotekarie kallar till träff. Regler och rutiner på Falköpings bibliotek Regler och rutiner finns som är anpassade för att ge bättre service till skolan. Vid försenad återlämning av bibliotekets medier skickas påminnelser ut i två steg. Dessa är avgiftsfria till skolan. Lämnas däremot de försenade medierna inte in till biblioteket efter dessa två påminnelser, skickas en räkning. En expeditionsavgift tillkommer då. När det gäller reservation av medier som används i undervisning är den avgiftsfri för skolpersonal. Spontana besök av skolor är trevligt, men för att bästa möjliga service ska kunna ges, föredrar bibliotekspersonalen att bli meddelad innan om det gäller besök av en större grupp (cirka elever) som önskar hjälp med boktips o dyl. Förberedelser hinner då göras vilket höjer kvaliteten på besöket. Beställning av boklåda/boklådor är en service biblioteket erbjuder skolan. Eftersom biblioteket inte har klassuppsättningar av titlar, föredras beställningar via webben till bibliotekspersonal framför eget plockande när det handlar om lån av ett större antal böcker; från cirka 40 böcker och uppåt. En tendens finns annars att alla exemplar av nya och/eller attraktiva böcker försvinner till skolan. Personal på biblioteket har kunskap om detta och sparar bokexemplar till barn som besöker biblioteket på sin fritid. 8

10 5 Samverkan och framtid Mål: Gemensamt hitta fram till bästa möjliga användande av befintliga resurser 5.1 Nya samarbetsområden I följande punkter redovisas områden där samarbete kan ske av befintliga resurser samt några utvecklingsförslag. Nätverk för skolbiblioteksansvariga pedagoger upprättas Folkbibliotekarie sammankallar nätverksgrupp för information om nya böcker, regler och rutiner. Nätverksgruppen blir därmed ett forum där aktuella frågor relaterade till läsning och bibliotek tas upp. Till gruppen knyts även grundskolans läs- och skrivutvecklare. Gemensam kompetensutveckling för biblioteks- och skolpersonal Folkbibliotekarie och läs- och skrivutvecklare samverkar runt kompetensutveckling gällande läs- och skrivområdet för berörd personal inom båda förvaltningarna. Arbetsplan för skolbibliotek på varje enhet upprättas Under målstrategier i kommunens biblioteksplan står att skolbibliotekens funktion och en gemensam lägsta nivå preciseras av barn- och utbildningsnämnden och konkretiseras i en lokal arbetsplan för varje skolenhet. En arbetsplan för varje skolenhet ska upprättas. Barn- och utbildningsnämnden och skolan utför detta uppdrag och arbetsplanen uppdateras vid behov. Heltidsanställd fackutbildad skolbibliotekarie med samordningsansvar för skolbibliotek För att folkbiblioteket i fortsättningen ska kunna utveckla, stödja och erbjuda önskade tjänster till skolorna föreslås att ökat samarbete sker om anslag till medier och personal. Nuvarande 20 timmar assistenttjänst omvandlas till heltidsanställd fackutbildad skolbibliotekarie med samordningsansvar för skolorna med placering på folkbiblioteket. Tjänsten delas mellan barn- och utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden. Skolbibliotekarie i samråd med skolbiblioteksansvarig pedagog ansvarar för inköp och utveckling av det lokala skolbiblioteket. 9

11 Gemensamt datasystem Angående Informationsteknologi uttrycker Biblioteksplanen: För att bättre kunna överblicka och utnyttja kommunens totala mediebestånd vore det önskvärt att alla skolbibliotek var anslutna till Book-IT, antingen genom att lösa en licens eller anskaffa skolmodulen FreeLib, som är anpassad efter skolbibliotekets behov och kan kopplas samman med Book-IT (samma bibliotekssystem som folkbiblioteket idag använder). Om skolbiblioteken använder FreeLib som bibliotekssystem kan en mediabesparing ske genom att man ser varandras bestånd i en gemensam katalog och kan låna media mellan varandra. Barnen får ett lånekort av folkbiblioteket när de är 6 år. Detta kort kan användas på samtliga folk- och skolbibliotek och barnen känner igen sig var de än väljer att använda ett bibliotek i Falköpings kommun. Utbildningar, uppgraderingar och servrar hanteras gemensamt. 10