Interpellation - Antirasism i skolan

Transkript

1 Sida 1 av Diarienr: KS-2015/00957 Interpellation - Antirasism i skolan Beslut Efter ytterligare inlägg av Filip Hallbäck, Peter Vigren, Moa Brydsten, Nasser Mosleh, Lasse Jacobson, Lennart Johansson, Lykke Brodin, Gudrun Nordborg, Tommy Holmgren och Patrik Brännberg beslutar kommunfullmäktige att avsluta överläggningen om interpellationen. Ärendebeskrivning Efter medgivande av kommunfullmäktige ställer Filip Hallbäck (FI) följande skriftliga interpellation till för- och grundskolenämndens och gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens ordföranden: Under Kristallnatten den 9:e november anslöt en bred uppslutning av partier från fullmäktige upp och enades kring kampen mot nazism och fascism. Den kampen bör nu levandegöras i fullmäktige. Rasismen har många olika former, till exempel antisemitism, antiziganism, afrofobi och islamofobi, och kommer inte sällan till såväl små som stora uttryck - alltifrån genom diskriminering på skolan, bostads- och arbetsmarknaden till verbala kränkningar och våldsrelaterade hatbrott. Enligt en ny rapport från Brottsförebyggande Rådet (BRÅ) - som släpptes i oktober - har rasistiskt motiverade hatbrott mot bland annat judar, romer och muslimer eskalerat, jämfört med tidigare åren. Även FN har riktat allvarlig kritik mot Sverige, på grund av att rasismen normaliseras. I Umeå har judiska och romska föreningar uttryckt oro med att leva öppet med sina etniciteter och känner en växande oro med att befinna sig i offentliga rum (och är än mer oroliga för sina barn). En särskild institution inom demokratin med att arbeta grundläggande med antirasism och normkritik är inom utbildningsväsendet. I en nypublicerad rapport (titel:stängda dörrar) av Expo (i samarbete med Civil Right Defenders) tas det upp kvalitativa studier kring upplevelser av

2 Sida 2 av 6 diskriminering hos etniska minoriteter, hbtq-personer samt personer med funktionsnedsättning. Notera att rapporten inte handlar specifikt om skolan, utan belyser upplevelser av hatbrott och diskriminering ur ett allmänt perspektiv. Men, olika elevers röster hörs i rapporten och kritik riktas bland annat mot skolledningen, som - enligt rapporten - "inte tar sitt antidiskrimineringsuppdrag på allvar" och att "lärare ofta saknar kunskap". Rapporten slog bland annat fast att den svenska skolan "ligger något efter", särskilt i historieundervisningen. Exempelvis talas ytterst sällan om Sveriges förtryck av romer och samer, och inte heller om Sveriges inblandning i den transatlantiska slavhandeln. Problemet är inte att det saknas lagstiftning eller läromedel som verktyg mot diskriminering. Exempelvis nu senast i samband med Stockholm Pride i år gav Lärarnas Riksförbunds studentförening ut broschyren "det öppna klassrummet - Lathund för normkritiskt arbetssätt". Problemet är snarare att läromedlen oftast inte nyttjas till fullo och en orsak till detta är tidsbrist. Enligt Lärarnas Riksförbunds egen undersökning förra året (2014) - där 1500 lärare deltog - hinner åtta av tio lärare i större utsträckning inte att kvalitetsgranska och värdera läromedel. Med anledning av det ovannämnda vill jag fråga för- och grundskolenämndens ordförande Moa Brydsten (s) och gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens ordförande Peter Vigren (s): 1) Hur ser det generella antirasistiska arbetet inom skolan ut i Umeå kommun? Vilka utmaningar finns, vilka perspektiv tillämpas och vilka slutsatser dras? 2) Hur ser ni som nämndsordföranden på den rapport som Expo/Civil Rights Defenders publicerat? Kan nämnderna dra nytta av den för det utbildningspolitiska arbetet på kommunal nivå? 3) Hur ser situationen ut idag för lärare inom med den tid de behöver för att titta närmare på antirasistiskt och annat befintligt normkritiskt material att arbeta med?

3 Sida 3 av 6 För- och grundskolenämndens ordförande, Moa Brydsten (S) och gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens ordförande Peter Vigren (S), lämnar följande skriftliga svar: 1) Hur ser det generella antirasistiska arbetet inom skolan ut i Umeå kommun? Vilka utmaningar finns, vilka perspektiv tillämpas och vilka slutsatser dras? Värdegrund i förskola och skola Värdegrundsarbetet sker överallt och hela tiden. Barn och elever ska känna sig trygga och få vara som de vill vara. De ska kunna påverka sin egen skolsituation genom delaktighet och inflytande och samtidigt utveckla demokratiska kompetenser som kritiskt tänkande och reflektionsförmåga. De grundläggande värden som förskolans och skolans värdegrund omfattar ligger i linje med de värden som vårt demokratiska samhälle vilar på. Alla skolans styrdokument så som skollagen, läroplanerna och kommunens uppdragsplaner bygger på samma värdegrund. Värdegrunden omfattar människolivets okränkbarhet individens frihet och integritet alla människors lika värde jämställdhet mellan könen solidaritet mellan människor Det är dessa värden som ska förmedlas och gestaltas. All personal ska också främja aktning för människans egenvärde och vår gemensamma miljö. Likabehandlingsarbetet i kommunen bygger på detta och gestaltas i främjande, förebyggande och åtgärdande arbete. Perspektiv De perspektiv som styr skolans arbete utgår från den lagstiftning som finns. Bestämmelser i diskrimineringslagen och skollagen förbjuder diskriminering och kränkande behandling. De ställer krav på att verksamheterna bedriver ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter samt för att förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling. Lagstiftningen är tolkad

4 Sida 4 av 6 i Allmänna råd, Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling som finns att tillgå på Skolverkets hemsida. Skolan ska bedriva ett målinriktat arbete för att dels främja lika rättigheter och möjligheter, dels förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling. Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten och behöver inte utgå från identifierade problem i verksamheten. Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och utgår från identifierade riskfaktorer. Både det främjande och det förebyggande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten. Det främjande och förebyggande arbetet ska beskrivas i verksamhetens plan mot diskriminering och kränkande behandling. En likabehandlingsplan enligt 3 kap. 16 diskrimineringslagen (2008:567) och en plan mot kränkande behandling enligt 6 kap. 8 skollagen (2010:800) ska upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller. Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. So-ämnena har ett särskilt ansvar för att ge kunskaper om olika kulturer och åskådningar, religiösa- politiska- och filosofiska, och att belysa vikten av vår demokratiska värdegrund där likabehandling och alla människors lika värde är centralt. Utmaningar Skolans politiker och tjänstemän deltar i de årligen återkommande öppna samråden med de nationella minoriteterna. Där framkommer att vi även i Umeå har problem med trakasserier och kränkningar på grund av etnisk tillhörighet. Ett resultat av samråden är bland annat att för och grundskolenämnden 2013 tog ett inriktningsbeslut om att grundskolan årligen ska anordna en temadag på Förintelsens minnesdag för alla elever i årkurs 9 i. Dagen ska planeras i samarbete med den judiska föreningen och är obligatorisk för de kommunala skolorna, friskolorna bjuds in. Lärarna ska för- och efterarbeta dagen med eleverna.

5 Sida 5 av 6 I elevenkäterna finns möjlighet för de enskilda skolorna att titta särskilt på barn med annat modersmål än svenska. Alla skolor ska enligt lag rapportera incidenter som kan misstänkas vara kränkningar eller trakasserier till skolhuvudmannen. Slutsatser Skolans arbete med likabehandling styrs av tydlig lagstiftning. Nämnderna har det yttersta ansvaret för att lagstiftningen följs. Utifrån den rapportering som nämnderna får angående likabehandling kan vi ta ställning till att besluta om eventuella uppdrag. Skolnämnderna är tydliga med att ett normkritiskt förhållningssätt och likabehandling ska genomsyra vår verksamhet. Skolornas eget arbete med att systematiskt följa upp och utveckla kvaliteten i likabehandlingsarbetet är dock det viktigaste för att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter samt för att förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling. 2) Hur ser ni som nämndsordföranden på den rapport som Expo/Civil Rights Defenders publicerat? Kan nämnderna dra nytta av den för det utbildningspolitiska arbetet på kommunal nivå? Från vår horisont som huvudmän för skolan inom kommunen är rapporten intressant att läsa, kanske i synnerhet för de ambitiösa intervjuer som visar på de individuella effekterna av förtryck och diskriminering. Det är av vikt att vi förstår vad människor i olika utsatta positioner måste hantera i vardagen. Som utbildningspolitisk skrift är den i praktiken inte tillämpningsbar. Först och främst för att den inte riktar sig till kommunala huvudmän i skolan, utan är ganska tydligt adresserad till staten och dess myndigheter, i synnerhet DO. Men det man kan få ut av den på kommunal nivå lider av samma bekymmer som de allra flesta rapporter av samma slag; en noggrann kvalitativ kartläggning, en individfokuserad analys, och åtgärder som handlar om att följa befintlig lagstiftning. Rapporten beskriver exempelvis att skolans personal har för låg kompetens i frågorna och därför behöver kompetensutvecklas, att eleverna inte kan nog mycket för

6 Sida 6 av 6 att undervisningen inte är nog genomsyrad av dessa perspektiv, samt att lärarutbildningen inte tar upp dessa problem i nog stor utsträckning. Att skolans personal i allmänhet inte skulle vara kompetenta i detta avseende vänder vi oss emot. Vi har en fantastisk lärarkår i Umeå, där de allra flesta tar sitt värdegrundsarbete på yttersta allvar. Våra elever får därmed en undervisning där dessa perspektiv tas upp löpande och lärarutbildningen vid Umeå Universitet har vi inget att erinra mot gällande detta ämne. Därmed måste man hitta lösningar på detta problem även utanför skolbyggnaderna. Det är inte så att värdegrundsarbetet och ett befästande av demokratiska värderingar hos våra ungdomar endast bärs av skolan och vår personal. Detta ansvar bär vi gemensamt, alla medborgare. I ärlighetens namn drar våra skolor i allmänhet sitt lass i detta arbete redan idag. Sannolikt är skolan en av de platser i samhället där detta arbete allra mest genomsyrar verksamheten. 3) Hur ser situationen ut idag för lärare inom med den tid de behöver för att titta närmare på antirasistiskt och annat befintligt normkritiskt material att arbeta med? Det ingår i en lärares uppdrag att hålla sig uppdaterad i ämnet och att använda tidsenliga läromedel. Om en skola i analysen av de egna resultaten i elevenkäten och uppföljningen och analysen av sitt likabehandlingsarbete kommer fram till att delar i likabehandlings-arbetet eller i undervisningen behöver utvecklas, prioriterar rektor och lärare tid för detta arbete. I läraravtalet bilaga M står: Inom den reglerade arbetstiden avsätts och samlas tid för kompetensutveckling utifrån riktmärket 104 timmar per heltidsanställd och verksamhetsår. Denna tid fördelas mellan arbetstagarna.