Handlingsplan för skolbibliotek

Transkript

1 Handlingsplan för skolbibliotek - gymnasiet Annevie Robertsson

2 Bakgrund En handlingsplan är ett dokument som förklarar bibliotekens funktioner och framtida visioner. Det behövs för att skapa struktur i den egna organisationen. Planen kan användas för att få en förklaring på vad som ska genomföras. Läroplanens beskrivning av de olika ämnena visar tydliga samband till bibliotekariens profession. Handlingsplanen skall därmed visa på hur skolbiblioteket fungerar som en pedagogisk resurs utifrån skolans styrdokument och läroplaner samt undervisning. I handlingsplanen finns även mål för vad eleverna skall kunna när de lämnar skolan när det gäller informationskompetens. Presentation av biblioteket Gymnasieskolan Knut Hahn Gymnasieskolan Knut Hahn ligger i Ronneby kommun, Blekinge län och invigdes 1969 och har byggds om under åren i etapper. Senaste stora ombyggnaden stod klar På skolan går 610 stycken elever. I detta inryms elever från 12 stycken program (Barn- och fritidsprogrammet, Ekonomiprogrammet, El- och energiprogrammet, Estetiska programmet, Handels- och administrationsprogrammet, Hantverksprogrammet- finsnickeri, Industritekniska programmet, Naturvetenskapsprogrammet, Samhällsvetenskapsprogrammet och Teknikprogrammet samt Introduktionsprogram). I skolan inryms även SFI och Komvux. Skolbiblioteket finns centralt på skolan och där arbetar en fackutbildad skolbibliotekarie och en biblioteksassistent. Skolbiblioteket är öppet hela skoldagen från kl varje måndag-torsdag och kl fredag. Gymnasieskolan Knut Hahns skolbibliotek skall arbeta för att vara en pedagogisk resurs i skolans undervisning och integrera biblioteket i skolans undervisning. Eleverna använder skolans bibliotek för att söka information och litteratur samt får stöd och hjälp i informationssökningsprocessen. Bibliotekarien deltar i svenskarbeteslaget där bibliotekarien och lärarna ska samarbeta, diskutera och utarbeta olika arbetssätt och planera olika evenemang samt aktiviteter som ska genomföras i biblioteket. Bibliotekarien deltar även i andra arbetsgrupper för samarbete över ämnesgränserna. Syfte Skolbiblioteket är en resurs i skolan och för att tydliggöra och synliggöra skolbibliotekets verksamhet för alla på skolan upprättas en plan för skolornas bibliotek. Skolbiblioteket ska sträva efter att ständigt vara en självklar del i skolans undervisning där vi vill förnya och utveckla olika arbetssätt. En förutsättning för detta är att skolbiblioteket och lärarna samarbetar. Att skolbiblioteket få ta del av och vara en del av den pedagogiska planeringen för att tillsammans kunna planera med lärarna hur resurser kan sättas in i ett enskilt undervisningsmoment eller i en kurs. Läroplanen ger en antydan på vad skolbiblioteket behöver lägga sina resurser medan de pedagogiska planeringarna förstärker det behovet på ett mer konkret sätt samt visa på hur en lärare undervisar sina elever. 1

3 Styrdokument Skollagen I skollagen från 2011 står det: Eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek. ( Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag _sfs /#K1). Bibliotekets undervisning är kopplat till läroplanen På en rad ställen i gymnasieskolans styrdokument finns det kopplingar till skolbibliotekets verksamhet. I både yrkesprogrammens och högskoleförberedande programs examensmål är ett återkommande inslag att eleverna ska söka och värdera information (Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola, 2011, s. 25, s. 29 s. 41, s. 45, s. 47, s. 51). När det gäller ekonomiprogrammets examensmål står det till exempel att eleverna ska: söka, sovra, analysera och värdera information utifrån främst samhällsekonomiska, företagsekonomiska och juridiska frågeställningar (Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011, s. 41). I vård- och omsorgsprogrammens examensmål nämns bland annat att eleverna kritiskt ska kunna granska och ge förslag till förändringar inom verksamheten (Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011 s. 40). Då källgranskning och informationssökning är ett återkommande inslag i gymnasieprogrammens examensmål är det naturligt att skolbiblioteket med dess personal ska finnas till hands för elevernas olika informationsbehov. Förutom i programmens examensmål finns det i flera kursplaner/ämnesplaner som till exempel svenska och historia kopplingar till skolbibliotekets verksamhet. Historia och svenska är dessutom ett gymnasiegemensamt ämne vilket innebär att alla elever som går på gymnasiet läser svenska och historia i någon form. I ämnet svenska står det att eleverna i sin undervisning ska läsa och arbeta med texter. Vidare står det att Skönlitteratur och andra texter används där eleven ska utveckla en förmåga till självinsikt samt förståelse av andra människors tankar, livsvillkor och erfarenheter. (LGY11, Svenska s 160). Även inom ämnet svenska liksom inom ämnet historia utgör källkritiska aspekter en del av det som eleverna ska kunna. De ska kunna granska information från olika källor (LGY 11, Svenska s. 160; Historia s.66). 2

4 Skolbibliotekariens funktion Undervisa i bibliotekskunskap (eleverna ska få kunskap om hur man hittar i ett bibliotek och hur man söker efter fakta samt känna till hur bibliotekets klassificering fungerar). För att lära känna sitt bibliotek gör eleverna olika sökövningar. Vara läs- och skrivfrämjande (bokprat, boksamtal och lässtimulerande) Verka för att höja elevernas informationskompetens (informationssökning och källkritik) Arbeta läsfrämjande genom att starta olika läsprojekt för ämneslärarna så att de kan arbeta integrerat med skönlitteratur i undervisningen t.ex. i religion, samhällskunskap, historia m.m. Med hjälp av årliga kulturrådsbidrag kan skolbiblioteket finansiera läsprojekten. Skolbibliotekarien arbetar för att eleverna ska få ett kritiskt förhållningssätt och tänkande vid val av källor. När eleverna söker information ska skolbibliotekarien i elevernas sökprocess utgöra ett stöd. Stödja eleverna i att söka i lämpliga databaser och lära dem att använda olika typer av källor som finns i biblioteket och på webben, t.ex. länkkataloger. Träna informationsfärdigheter. Skolbibliotekarien ska även ge eleverna tips på litteratur, t.ex. vid bokprat som de kan använda i inhämtandet av kunskap. Vill uppmuntra till läsning. Skolbibliotekarien ska även ge service till lärarna när det gäller litteratur och handleda dem i sökandet efter information. Skolbibliotekarien samarbetar med stadsbiblioteket när det gäller bokcirkel för ungdomar och andra kulturella evenemang för ungdomarna i kommunen Skolbibliotekarien undervisar Biblioteksundervisning för (alla) nya gymnasieelever (svenska kursen) Biblioteksundervisning för nya Komvuxelever Biblioteksundervisning för SFI Undervisning i informationssökning på webben När eleverna på gymnasieskolan Knut Hahn arbetar med sitt examensarbete och annat skolarbete och behöver söka artiklar undervisar skolbibliotekarien eleverna i hur man hittar vetenskapliga artiklar och lämpliga källor för ändamålet samt visa på vetenskapliga sökvägar. Undervisa elever i hur man hittar artiklar (nyheter, forskning, rapporter m.m.) i databaser och andra källor på Internet. Undervisa lärare i skolbibliotekets informationsresurser såsom databaser, sökkataloger och andra användbara källor som riktar sig till skolans undervisning. Skolbibliotekarien och biblioteksassistenten tillhandahåller information Skolbibliotekarien och biblioteksassistenten köper in, katalogiserar och lånar ut böcker samt tipsa elever, lärare och personal om ny litteratur och ger vägledning och kunskap om hur man hittar den sökta litteraturen. Lånar in böcker från övriga bibliotek i kommunen Fjärrlånar böcker från bibliotek Tillgängliggör databaser (Mediearkivet, Landguiden, Alex m.fl.) Ladda ner talböcker för elever med särskilda behov. 3

5 Skolbibliotekarien och biblioteksassistenten hjälper till med handledning i informationssökning I biblioteket I bibliotekskatalogen På andra bibliotek (i deras kataloger, ev. fjärrlån) LIBRIS och Bibliotek.se I databaserna (som skolan betalar för) På webben Handleda enskilda elever i informationssökning när det gäller hitta lämpliga källor för ändamålet. Övrigt i skolbiblioteket Sköter tidskriftshantering i biblioteket och i lärarnas arbetslag. Vara lyhörd vid angivna boktips. Skapa en god biblioteksmiljö och möjligheter för elever att studera i tysta läsrum. Gallring av medier Mål som gymnasieeleverna ska uppnå: Känna till hur man använder bibliotekskatalogen och hur man hittar boken på hyllan Känna till skolans databaser och hur man använder dem Känna till hur man förhåller sig källkritiskt till olika källor och val av seriösa källor samt kunna känna till hur man granska och urskilja olika källor innehållsmässigt Känna hur man använder digitala uppslagsverk t.ex. NE Känna till hur man använder artikeldatabaser t.ex. Newsline Arkiv och Mediearkivet Känna till hur man använder sökverktyg och länkkataloger och förstå skillnaderna mellan dessa Känna till hur man väljer ut källor som är lämpliga (källans relevans) för uppgiften, t.ex. kunna bedöma när det passar bra att använda uppslagsverk, databaser, artiklar, webbsidor, böcker, intervjuer etc. Känna till var och hur man hittar vetenskapliga källor, t.ex. artiklar Veta hur man skall omvandla en problemformulering/problem/fråga till flera sökord/sökfraser. Eleven ska kunna reflektera över sin problemformulering och kunna formulera lämpliga sökord/sökfraser och välja lämplig sökmetod och val av källa. 4

6 Åtgärder för att uppnå målen För informationskompetens: Undervisning i informationssökning, källkritik och bibliotekskunskap (ämnesövergripande) kopplat till styrdokument och läroplaner. Samarbete med lärare från olika arbetslag (ämnesövergripande) och biblioteksundervisning med stöd av pedagogiska planeringar. Exempelvis: Eleverna får kravet på sig att de dokumenterar sina sökningar vid olika projekt. Eleverna arbetar mer fördjupat med källkritik vid olika teman där skolbibliotekarien och läraren samverkar och planerar tillsammans. För läs- och skrivfrämjande arbete: Elever och lärare får större inflytande vid inköp såsom vid möten m.m. Skolbibliotekarien håller i bokprat och samtalar om böcker med elever. Integrera skönlitteratur mer i undervisningen i skolans olika ämnen. Till exempel läser historiska romaner och samtalar om dessa. Med hjälp av kulturrådspengar kan skolbiblioteket finansiera klassuppsättningar till ämneslärare, exempelvis Anne Franks dagbok i kurs religionskunskap. En förutsättning för detta är att skolbibliotekets budget inte minskas för då får vi inga bidrag vilket är ett krav från kulturrådet vid ansökan av kulturrådsbidrag. Ansökan görs ihop med stadsbiblioteket och besked ges i juni varje år samt betalas ut i augusti. Förbättra/utveckla biblioteken Biblioteken ska ha en grundverksamhet som vid varje nytt läsår ska vara återkommande. Ett sådant inslag kan vara biblioteksundervisning för nya elever och undervisning i informationssökning. Andra inslag i verksamheten kan prioriteras under olika läsår, delvis beroende på hur elevunderlaget ser ut och lektionsplaneringen. Sådana inslag kan vara följande: Elever som har ett annat modersmål än svenska, hur når man bäst denna målgrupp. Är det något speciellt man bör tänka på? Elever med särskilda behov, marknadsföra mer vad man kan erbjuda elever med dessa behov. Starta mötestillfällen där eleverna och lärarna får ett större inflytande i att bestämma över bibliotekets miljö och funktion. Utvärdera skolbibliotekets undervisning. Skapa naturliga möten för att träffa pedagogisk personal för att diskutera hur vi kan utveckla undervisningen. Hur verksamheten förbättras/utvecklas beror en del på hur samarbetet med berörda lärare ser ut. 5

7 Idéer om hur planen ska utvärderas Enkät/djupintervju där man fokuserar på hur innehållet i vår handlingsplan efterföljs. Vad gav undervisningen eleverna? Hur har eleverna utökat sitt kunskapsområde efter denna undervisning? På vilket sätt har de förändrat sina sökvanor? (informationssökningsprocessen) Läsförståelse: utvärdering tillsammans med lärare. Bibliotekskunskap: hur utvärderar man om eleverna förstår sig på bibliotekets uppbyggnad? Eleverna gör ett projektarbete där bibliotekarien från början inte hjälper till. Detta för att se om eleverna förstår hur de ska gå tillväga. Läroplanen: Förstod eleverna utifrån läroplanens mål vad skolbibliotekets undervisning gick ut på? Hur upplevs undervisningen? Har eleverna uppfattat undervisningen som användbar kunskap? Pedagogiska planeringarna: Hur förändrades undervisningen till det bättre/sämre när skolbibliotekets resurser sattes in? Har måluppfyllelsen ökat? Finns det tydliga tendenser till ökad måluppfyllelse hos eleverna? Till exempel eleverna blivit mer källkritiska, refererar till pålitliga källor, vet vad de ska söka information när informationsbehovet uppstår, de använder sig av en mer systematiska informationssökning, utvecklar ett mer nyanserat synsätt, får högre betyg då fler kriterier uppfylls i läroplanen osv. Källförteckning LGY11 Kursplaner. Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola. Hämtat som PDF-fil på Skollagen (2011) Hämtat från Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag _sfs /#K1. 6