Förord. Vi vill fram föra ett tack till de skolor som besvarat enkäten!

Transkript

1

2

3 Förord Bittis eller Gruppen för utveckling av svenska inform ations- och bibliotekstjänster för skolorna eller Biblioteket i skolan inleddes vårvintern 2001 som ett diskussionsforum kring svenska bibliot eksfrågor i Finland. I diskussionerna delt og bibliot eksinspekt ör Barbro Wigell- Ryynänen som representant för Undervisningsm inisteriet, undervisningsrådet Gun Oker-Blom från Utbildningsstyrelsen, utvecklingschef Veronica Granö-Suom alainen från Finlands kom m unförbund, kulturom budsm an Gunilla Hellm an och t.f. utbildningsom budsm an Ulf Stenm an från Svenska kulturfonden, sam t som representanter för Finlands Svenska biblioteksförening (FSBF) ordförande Christina Flem m ing, bibliotekarierna Monica Borg-Sunabacka och Susanna Söderholm från Finlands svenska biblioteksförening. Representanter för Förbundet Hem och Skola har också deltagit i m ötena. Under hösten 2001 var även ordförande Dan Johansson från Finlands svenska lärarförbund närvarande. Ur diskussionerna utkristalliserades behovet av en kartläggning av bibliotekssituationen i de svenska skolorna i Finland. Två frågor intresserade, näm ligen situationen inom skolbiblioteken sam t skolornas sam arbete m ed de allm änna biblioteken. Kartläggningen skulle fokusera på dessa frågor och resultaten skulle bilda underlag för vidare åtgärder och fortsatta satsningar. Gruppen beslöt att i FSBF: s nam n ansöka om m edel för att genom föra kartläggningen. Understöd beviljades av Svenska kulturfonden och Finlands kom m unförbund. Avdelningschef Monica Borg-Sunabacka från Stadsbiblioteket i Jakobstad och specialbibliotekarie Susanna Söderholm från Helsingfors stadsbibliotek anställdes som projektledare för projektet Bittis. De sam m anställde en enkät som sändes ut i januari 2002 till alla svenska grundskolor i Finland. Denna rapport är en sam m anställning av svaren på enkäten och därm ed en presentation av bibliotekssituationen i de svenska grundskolorna idag. För rapportens layout svarar bibliotekarie Annika Lund. Vi vill fram föra ett tack till de skolor som besvarat enkäten!

4 I nnehållsförteckning Sam mandrag 1. Kartläggningens bakgrund i litteraturen Genomförandet av kartläggningen Svarsandelar regionalt Skolornas storlek Skolornas avstånd till det allmänna biblioteket Skolbiblioteket Skolbibliotek eller boksamling Skolbibliotekets öppethållning Skolbibliotekets storlek Skolbibliotekets placering i skolbyggnaden Skolbibliotekets medier Boksamlingens storlek Andelen facklitteratur Andra medier i skolbiblioteket Använda medel för skolbiblioteket år Budgeterade medel för år Anskaffningsmetoder Boksamlingens aktualitet Klassuppsättningar Datorer i skolbiblioteket Skolbibliotekets tekniska skötsel Ansvarig för skolbiblioteket Avlönad tid för skolbiblioteksarbete Utlåningsstatistik Klassifikation Register Utlåningssystem Biblioteksverksamhet Biblioteket i skolans läroplan Biblioteksundervisning Handledning i informationssökning Läsfrämjande projekt Samarbetet med det allmänna biblioteket Visioner Slutsatser, tankar inför framtiden Litteratur Bilagor

5 Sam m andrag Målet m ed den första etappen av proj ektet Bittis eller Biblioteket i skolan har varit att kartlägga bibliotekssituationen inom den svenska grundskolan i Finland. En enkät m ed frågor om skolans bibliotek och om sam arbetet m ellan skolan och ortens allm änna bibliotek skickades i januari 2002 ut till alla svenska grundskolor i Finland. Av totalt 316 skolor besvarade 236 enkäten, vilket ger svarsprocenten 75 procent. Föreliggande rapport redogör för förhållandena inom de skolor som besvarat enkäten. Också följande sam m andrag av rapporten redogör enbart för de svar som erhållits. Bakgrund Svaren på de inledande bakgrundsfrågorna om skolans storlek och placering visar att variationen m ellan skolorna i Svenskfinland är m ycket stor. Det finns skolor i städer och långt ute på landet, skolorna kan vara stora m ed flera hundra elever eller sm å m ed endast några tiotal elever. Avståndet m ellan skolan och det närm aste allm änna biblioteket kan ha en avgörande betydelse för bibliotekssam arbetet. Det finns sju skolor på m er än tio kilom eters avstånd från närm aste bibliotek som dessutom saknar bokbusservice. Skolbiblioteket Antalet skolor som kunde uppge att skolan har ett särskilt rum för biblioteket, ett eget skolbibliotek, var 82. Det är tydligt att skolor m ed eget skolbibliotek också värdesätter sitt bibliotek och håller god ordning på verksam heten. Själva rum m et m arkerar en viss status inom skolan för både lärare och elever. I de flesta skolor saknar dock skolbiblioteket egna rum. Många skolbibliotek är placerade i rum där m an också har annan verksam het, t.ex. i datasalen eller i m atsalen. I andra skolor är böckerna utspridda i klassrum m en eller på annat håll i skolan.

6 Det finns kriterier för hur stort skolbiblioteksrum m et bör vara, räknat enligt antal lärare i skolan. Lätt förenklat innebär kriterierna att biblioteket borde ha 10 m ² per lärare. Av svaren på Bittisenkäten var det endast åtta skolbibliotek som uppfyllde detta krav. Några skolor har ett allm änt bibliotek placerat i skolbyggnaden. Detta är en stor fördel för biblioteksverksam heten i skolan. Sistnäm nda skolor har dock haft vissa svårigheter att besvara enkäten, eftersom biblioteket i detta fall sköts av det allm änna bibliotekets personal. Skolbibliotekets m edier I skolan vet m an sällan exakt hur stor skolbibliotekets boksam ling är. I svaren på enkätens fråga om bokbeståndets storlek har m an antingen uppskattat antalet böcker till ett ungefärligt tal eller angivit högsta num ret i en förvärvskatalog. Många skolor har inte alls besvarat frågan. På basis av de inexakta siffror som svaren gav har dock ett m edeltal för antalet böcker/ elev räknats ut. Medeltalet blir 29 böcker/ elev, när skolor m ed ett allm änt bibliotek i huset inte är m edräknade. Sex skolor har 250 böcker eller m indre i sitt skolbibliotek, m edan 36 skolor har exem plar eller m era. Till övervägande del består sam lingarna av skönlitteratur. Så kallade klassuppsättningar som m öjliggör att alla elever i en klass sam tidigt läser sam m a bok förekom m er sällan. Många lärare önskar dock att sådana fanns att tillgå. Andra m edier än böcker förekom m er sparsam t i skolbiblioteken. Vanligtvis prenum ererar skolan på en till två tidningar eller tidskrifter. Cd-rom och videor förekom m er som ströexem plar. De flesta skolor har datorer. Det finns m ånga faktorer av praktisk art som avgör var i skolan datorerna placeras. Antalet skolor som har datorer placerade antingen i eller intill skolbiblioteket är 86. Även frågan om hur m ycket pengar skolorna reserverar för inköp till skolbiblioteket var svår att besvara. Drygt två tredjedelar av skolorna kunde ange en sum m a, det högsta angivna beloppet var m k. I de anslag som skolorna får finns inga pengar som direkt är öronm ärkta för skolbiblioteket. I stället får skolan en klum psum m a som ska fördelas på m ånga slags inköp, bl.a. för lärom edel. I nköpen till biblioteket blir därför ofta slum partade och beroende av hur m ycket pengar som blir över. Skolbibliotekets m ediabestånd förnyas ofta m ed hjälp av stipendier, gåvor och andra understöd. Bokrean är populär då m an gör inköp till skolbiblioteket. Boksam lingarna är ofta av gam m alt datum.

7 De flesta skolor har boksam lingar som till största delen består av böcker införskaffade för tio till nitton år sedan. Bokbestånd m ed böcker inköpta för m er än tjugo år sedan finns i fjorton procent av skolorna. Skolbibliotekets tekniska skötsel En skolbiblioteksansvarig lärare får i de flesta fall en till två tim m ar i veckan avlönad tid för skötsel av biblioteket. Enligt det kom m unala tjänste- och arbetskollektivavtalet för undervisningssektorn skall den avlönade tiden ställas i relation till skolbibliotekets öppethållning och utlåningsstatistik. Under perioder av inbesparingar har m ånga skolor valt att stryka ersättningarna för skolbiblioteksskötsel. Hela 99 skolor har svarat på frågan om avlönad tid för skolbiblioteksarbete m ed en nolla eller läm nat frågan om tim m ar/ vecka obesvarad. I kom m entarer fram förs m issnöje m ed situationen. I de flesta skolor används utlåningshäften för registrering av lån. Det finns dock m ånga skolor som använder någon form av kortsystem för utlåningen. Några skolor har ett datoriserat utlåningssystem. Klassificering eller kategorisering av böckerna görs för det m esta enligt egen m odell, eller inte alls. Av de skolor som använder ett klassifikationssystem är det fler skolor som använder det rikssvenska bokstavssystem et (SAB), ett system som används av de allm änna biblioteken i Sverige och på Åland. Några skolor har det finländska decim alsystem et (KAB), ett vedertaget system på de allm änna biblioteken i Finland. Få skolor har ett datoriserat register som enkom är planerat för bibliotek. Enstaka skolor använder sam m a biblioteksprogram som stadens bibliotek. Många skolor har det gam la beprövade bibliotekssystem et m ed kort i kartotek, m en den vanligaste typen av register är den kronologiskt uppställda förvärvskatalogen.

8 Biblioteksverksam het Biblioteksverksam heten kan synliggöras och värdesättas genom att den näm ns i skolans läroplan. I läroplanen kan skolbiblioteket näm nas och/ eller m ålsättningarna för sam arbetet m ed det allm änna biblioteket. I enkätsvaren fram kom det att biblioteksverksam heten m era sällan finns inskriven i skolornas läroplan. Många skolor förklarar att biblioteket är en så självklar del av skolans verksam het att det därför inte näm ns. De skolor som har egna biblioteksrum näm ner oftare biblioteket i sin läroplan än de som saknar ett rum för sitt bibliotek. Skolor som saknar ett egentligt skolbibliotek lyfter gärna fram betydelsen av sam arbete m ed det allm änna biblioteket. Biblioteksundervisning kan ges av lärare eller av bibliotekspersonal och den kan ske i skolan eller på det allm änna biblioteket. Enligt svaren i denna undersökning är det vanligaste alternativet att lärare sköter denna undervisning och att den sker i skolan. Det är också vanligt att klasserna besöker det allm änna biblioteket där en bibliotekarie ger biblioteksundervisning. Biblioteksbesöken görs dock sporadiskt. Det är inte m ånga skolor där besök på det allm änna biblioteket är en regelbunden verksam het. Det finns m ånga orsaker till att sam arbetet m ellan skolan och biblioteket inte är regelbundet. Här inverkar bl.a. bibliotekspersonalens intresse, avståndet m ellan biblioteket och skolan sam t språksituationen på orten. Lärarens intresse och inställning spelar en avgörande roll. Handledning av elever i inform ationssökning om fattar både traditionell faktasökning i böcker och sökning i databaser och andra elektroniska hjälpm edel. Frågan har ofta besvarats kort m ed läraren sköter. För det m esta har m an förknippat inform ationssökning m ed att använda datorer. Ett vanligt svar är följaktligen att det är datalärarens uppgift att lära ut inform ationssökning. Men inform ationssökning ingår också naturligt i den norm ala undervisningen eller utförs i sam band m ed projekt. I nform ationssökning kopplas sällan ihop m ed bibliotek och bibliotekarier. De flesta skolor har genom fört läsfräm jande projekt under de senaste tre åren. I enkätsvaren frågades endast efter projektens nam n och tidpunkt och eventuella sam arbetspartners. Närm are uppgifter om läsprojektens innehåll och utförande finns därför inte. Frågan är värd en fördjupning som inte har rym ts ram arna för det nuvarande Bittisprojektet.

9 Sam arbete och visioner Enkätens två sista frågor behandlade sam arbetet m ellan skolan och det allm änna biblioteket och visioner för biblioteksverksam heten i skolan. Svaren på dessa frågor kunde form uleras fritt. I frågan om sam arbetet m ellan skolan och biblioteket efterlystes förslag till förbättringar. Ofta har m an i svaren tagit fasta på innehållet i enkätens tidigare frågor. Många önskar att det allm änna biblioteket kunde bidra m ed biblioteksteknisk hjälp i skolbiblioteket. I skolorna är m an m edveten om att det idag inte finns tillräckligt m ed resurser eller kunskap för att skolbiblioteken skall kunna skötas på ett adekvat sätt. Skolorna vill också gärna ha stöd i sina läsfräm jande projekt och de känner ofta till att det allm änna biblioteket kan bistå m ed sådant. Överraskande sällan ser skolan sam bandet m ellan inform ationssökning och bibliotek. I m ånga svar dryftas frågan vem som ska ta initiativet till sam arbetet. Beror sam arbetet i första hand på bibliotekets och bibliotekspersonalens initiativ och intresse eller på skolans och lärarnas engagem ang? På denna fråga kom olika skolor m ed olika svar. I denna enkät fram kom inga större visioner om biblioteksverksam heten i skolan. Många aspekter på sam arbete upprepas i visionssvaren. I dagens skola hör inte bibliotekskunskap till lärarens yrkesom råde. Sektorn m ed bibliotek och inform ationsförvaltning har sin egen yrkesgrupp, bibliotekarier och inform atiker. Dessa har i sin tur inte lärarens pedagogiska kunskaper. Därför borde yrkesgrupperna konsultera varandra, lära av varandra och sträva efter ett bättre utvecklat sam arbete.

10 1. Kartläggningens bakgrund i litteraturen Målet för den första etappen av proj ektet Bittis var att göra en kartläggning av bibliotekssituationen i de svenska grundskolorna i Finland. Enligt den ansökan som riktades till Svenska kulturfonden år 2001 skulle kartläggningen fokuseras på följande frågor: o Sam arbetet m ellan skolan och de allm änna biblioteken i Svenskfinland o Skolbibliotekets och det allm änna bibliotekets förm åga att ge service till de svenska skoleleverna. o Skolornas strategier vad gäller de krav på kunskaper i självständig inform ationssökning som de nya undervisningsm etoderna för m ed sig. o Läsning av skönlitteratur i skolorna. Undervisningsm inisteriets Kunskapsstrategi för utbildning och forskning och Bibliotekspolitiska program lyfter fram bibliotekens roll i undervisningen. I strategin noteras att de nya skollagarna förpliktar och uppm untrar skolförvaltningen att på alla nivåer söka m etoder genom vilka skolornas biblioteks- och inform ationstjänster utvecklas så att de är tillräckligt m ångsidiga m ed tanke på undervisningen och studierna. Sam tidigt konstateras att På grund av sparåtgärderna på 1990-talet har skolornas bibliotek och inform ationstjänster utarm ats. I princip borde det inte ha blivit så, eftersom läroplansgrunderna från år 1994 förutsätter att den lärande utvecklas till en person som aktivt och självständigt skaffar sig inform ation och tilläm par den och som också ställer sig kritisk till inform ationen. (Kunskapsstrategi för utbildning och forskning, s ) Vidare konstateras i strategin att de nya skollagarna förpliktar och uppm untrar skolförvaltningen att på alla nivåer söka m etoder genom vilka skolornas biblioteks- och inform ationstjänster utvecklas så att de är tillräckligt m ångsidiga m ed tanke på undervisningen och studierna. Dagens inform ationssam hälle ställer allt större krav på detta om råde. 1

11 Det Bibliotekspolitiska program m et kom m er m ed fem rekom m endationer angående sam arbetet m ellan skolans och det allm änna bibliotekets och elevens inform ationsförsörjning (Kirjastopoliittinen ohjelm a , s. 120 f): o Att skolornas datasystem följer standardrekom m endationer o Att skolbiblioteken och inform ationsförsörjningen sköts på ett professionellt sätt o Att arbetsfördelningen blir klarare m ed hjälp av en inform at ionsförsörj ningsst rat egi o Att grunda gem ensam m a tjänster där innehavaren besitter pedagogiska kunskaper och bibliotekskunskaper o Att bokbussarna utnyttjas effektivare för att vägleda elever och lärare i inform ationssökning Monica Nilsson skriver i sin bok Skolbiblioteket skolans inform ationscentrum om dagens inform ationssam hälle och påpekar att bibliotekarien har en lång tradition bakom sig av inform ationssökning. I nform ationen i skolorna begränsas inte längre av lärobokens trygga sidor eller antalet böcker i det egna skolbibliotekets hyllor. Mängden av inform ation är obegränsad. Begränsningen är endast den egna fantasin, nyfikenheten och tiden. I skolbiblioteken ligger en stor och outnyttjad resurs vilande. Här finns skolans nav! o ett inform ationscentrum där all inform ation sam las och görs sökbar. o ett nyfikenhetens centrum där läsglädjen och nyfikenheten blom strar. o ett språk- och kulturcentrum där m öjlighet ges åt elever och lärare att skapa förståelse och inlevelse för olika begrepp och företeelser i vårt sam hälle. (Nilsson, 1998, s. 11) 2

12 Biblioteket är en m ycket betydelsefull påverkare av elevernas läsvanor och språkutveckling. Tom as Rönström skriver i Ett läsande Norden : bokprat, barnbokskaravaner och lässtafetter: Läraren har det prim ära ansvaret för att litteraturläsningen utvecklas och kom m er att om fatta alla elever i klassen. Läraren vet vad eleverna har för intressen och vilka starka och svaga sidor de har. Bibliotekarien har kunskapen om läm pliga böcker inom olika intresseom råden, har läst m ånga av dem och kan förm edla dem genom biblioteket. Det läsfräm jande arbetet kräver näm ligen goda kunskaper om barn- och ungdom slitteraturen. Läraren hinner inte läsa alla bra böcker som kan användas i läsundervisningen. Därför är det nödvändigt m ed ett sam arbete m ed en bibliotekarie som har överblick över litteraturen och som har läst de flesta av de aktuella titlarna. Ett skolbibliotek/ folkbibliotek m ed ett bra bokbestånd och goda personalresurser är helt enkelt en nödvändig sam arbetspart. Det är det nära sam arbetet m ellan läraren, bibliotekarien och eleverna som ger resultat. (Rönström, 2000, s. 11) Unescos skolbiblioteksm anifest från år 1997 fastställer att skolbiblioteket skall erbjuda tjänster i form av inform ationssökning, via litteratur och andra m edier som stöd för studierna. Skolbiblioteken skall ingå i ett om fattande biblioteks- och inform ationsnätverk enligt principerna i Unescos folkbiblioteksm anifest. På detta sätt ges hela skolsam hället en m öjlighet att utveckla ett kritiskt tänkande. Skolbibliotekets m aterial är ett värdefullt kom plem ent till lärom edel och erfarenheten visar att elevernas förm åga att läsa, skriva, lösa problem och utnyttja inform ationsteknik förbättras, när bibliotekarier och lärare sam arbetar. Manifestet stipulerar vidare att: En effektiv och åskådlig verksam het förutsätter: o Att tydliga m ål, prioriteringar och verksam hetsom råden för skolbiblioteket anges i anslutning till läroplanerna o Att skolbiblioteket organiseras och drivs professionellt o Att skolbiblioteket är öppet för hela skolsam hället och att det är en del av det om givande sam hället o Att sam arbete m ed skola, föräldrar, andra bibliotek sam t m ed lokalsam hället uppm untras. 3

13 Andra undersökningar, rapporter och projekt som funnits som bakgrundsm aterial till denna kartläggning är bl.a. Utbildningsstyrelsens rapport Opetuksen laatu perusopetuksen 1-6 vuosiluokkien kouluissa vuonna 2000, en undersökning som studerat undervisningsförhållanden i ett urval grundskolor. Avsnittet om skolbiblioteken visar att situationen i Finland sällan uppfyller de krav som t.ex. Unescos m anifest beskriver. Böckerna Kirjasto koulussa (1999) och Koulu kirjastossa (2000) redigerade av Liisa Niinikangas och utgivna av Utbildningsstyrelsen och Btj-Kirjastopalvelu har gett betydelsefull bakgrundsinform ation i äm net. Kunskap om situationen i Sverige kan fås bl.a. via I uppsatsen Sam arbete bibliotek skola, som Lise-Lotte Sundqvist skrev år 1996 vid I nstitutionen för biblioteksvetenskap och inform atik (Åbo Akadem i) behandlades de allm änna bibliotekens kontakt m ed skolorna i några svenskspråkiga kom m uner. I Helsingfors har det gjorts en förfrågan om skolbiblioteken i de svenska grundskolorna och gym nasierna år Övrig litteratur se litteraturförteckningen. 4

14 2. Genom förandet av kartläggningen Proj ektledarna sam m anställde i novem ber 2001 ett frågeform ulär. I januari 2002 sändes det bearbetade och testade form uläret (se bilaga) ut till alla svenska grundskolor i Finland. Finlands kom m unförbund om besörjde utskicket. På grund av olyckliga om ständigheter blev utskicket något försenat. Genom att uppskjuta sista inläm ningsdatum till sista februari och genom att sända ut påm innelsebrev till de skolor som inte svarat inom utsatt tid blev svarsprocenten dock god, 75 procent för alla skolor. Fyra besvarade form ulär anlände så långt efter sista inläm ningsdag att de m åste läm nas utanför kartläggningen Svarsandelar regionalt Svarsandelarna fördelade sig på följande sätt: Tabell 1. Kartläggningens svarsprocent fördelat på de olika regionerna ant al skolor skolor som svarat svarsprocent Nyland % Åboland % Österbotten % Åland % Språköar % Sam m anlagt % Med språköar m enas svenska skolor i enspråkigt finska kom m uner. 5

15 Tabell 2. Kartläggningens svarsprocent fördelat på de olika skoltyperna antal skolor skolor som svarat svarsprocent åk % åk % åk % sam m anlagt % 2.2 Skolornas storlek Förutom den regionala indelningen och indelningen i åk 1-6 och åk 7-9 användes skolornas storlek som bakgrundsfaktor i undersökningen. I form uläret frågades efter antal elever och lärare i skolorna. I denna rapport bestäm s skolornas storlek dock i huvudsak enligt antal elever. I enlighet m ed rapporten Opetuksen laatu perusopetuksen 1-6 vuosiluokkien kouluissa vuonna 2000 har skolorna indelats i följande storleksgrupper: 1. < 50 elever elever elever 4. > 299 elever I ndelningen är dock inte helt jäm förbar m ed ovannäm nda rapport som endast om fattade skolor m ed årskurserna 1-6, m edan Bittisundersökningen om fattar hela grundskolan. I Bittisrapporten finns en del skolor m ed endast åk 1-4, m edan andra kan ha t.o.m. 0-9 eller 1-10! Det hade varit en fördel om form uläret innehållit en fråga om skolans årskurser. 6

16 Skolorna m ed åk 7-9 är oftast stora skolor m ed över hundra elever. Elva av skolorna m ed åk 1-9, som besvarat fom uläret har över 300 elever. Tre åländska skolor m ed under 50 elever har åk 1-9. Dessutom finns Svenska Norm allyceum i Helsingfors m ed 240 elever. I skolan finns åk 7-9 sam t ett gym nasium. Kotka svenska sam skola har åk 1-9 sam t gym nasium m ed sam m anlagt 220 elever. I fortsättningen räknas Svenska Norm allyceum till skolorna m ed åk 7-9 och Kotka svenska sam skola till skolorna m ed åk 1-9. Skolor m ed endast åk 1-4 räknas till gruppen åk 1-6 i denna rapport. Tabell 3. Skolornas ( åk 1-6 ) storlek i de olika regionerna elevantal < > sum m a Nyland Åboland Åland Österbotten språköar sum m a

17 3. Skolornas avstånd till det allm änna biblioteket I frågeform uläret ingick frågor om skolans avstånd till kom m unens huvudbibliotek och till närm aste filialbibliotek. Dessa svar har kom binerats till en variabel som visar avståndet till närm aste allm änna bibliotek. Detta avstånd har indelats i följande grupper: o Allm änt bibliotek i huset (0 = km ) o < 5km o 5-9 km o > 10 km I vissa fall svarade skolorna endast m ed nam net på närm aste bibliotek. I sådana fall har avståndet blivit uppskattat till m indre än fem kilom eter, m ed utgångspunkten att filialen finns i närsam hället. Tabell 4. Skolornas avstånd till närm aste bibliotek avstånd åk 7-9 åk 1-6 åk 1-9 antal skolor allm änt bibliotek i huset < 5 km km > 1 0 km Av de tjugotre skolor som har kom m unens bibliotek i skolbyggnaden är största delen skolor m ed åk 1-6. En skola m ed åk 7-9, Cronhjelm skolan i Larsm o och två skolor m ed åk 1-9, Höjdens skola i Ekenäs och Kum linge grundskola har också tillgång till ett allm änt bibliotek i den egna skolan. 8

18 Skolorna m ed åk 7-9 ligger i allm änhet i kom m unens/ stadens centrum och har kort väg till närm aste allm änna bibliotek. Nästan alla har m indre än fem kilom eter till biblioteket, i de flesta fall till kom m unens/ stadens huvudbibliotek. Därem ot finns det m ånga skolor m ed åk 1-6 som har långt avstånd till ett bibliotek. Alla skolor som har m era än tio kilom eter till närm aste bibliotek är skolor m ed åk skolor har över tio kilom eters väg och fyra av dessa har t.o.m. längre än tjugo kilom eter till närm aste bibliotek. Tabell 5. Avstånd t ill det allm änna biblioteket enligt storlek ( skolor m ed åk 1-6 ) avstånd < 5 0 elever < sum m a allm. bibliotek i huset < 5 km km > 1 0 km sum m a Alla skolor m ed åk 1-6 som har ligger på långt avstånd från biblioteket är sm å och har högst 100 elever, största delen av dem är skolor m ed 50 elever eller färre. Största delen av skolorna m ed åk 1-6 m ed ett allm änt bibliotek i huset hör antingen till de sm å skolorna m ed m indre än 50 elever, eller till de relativt stora m ed elever. Tillgång till bokbuss En m ycket vanlig kontaktlänk m ellan skolan och det allm änna biblioteket är bokbussen. I enkäten svarade skolorna på påståendet: Bokbussen stannar vid skolan... ggr/ m ånad Om skolan inte har angivit antal bokbussbesök är tolkningen den att ingen bokbuss besöker skolan. 9

19 Tabell 6. Skolornas tillgång till bokbuss enligt avstånd till biblioteket bokbuss ej bokbuss sum m a allm änt bibliotek i huset < 5 km km > 1 0 km alla Största delen av de skolor som ligger på långt avstånd från biblioteket har i alla fall tillgång till en bokbuss, oftast varannan vecka. Det finns sam m anlagt sjutton skolor som saknar bokbussservice och som har över fem kilom eter till närm aste bibliotek. Sju av dessa ligger på över tio kilpm eters avstånd från det allm änna biblioteket. 10

20 4. Skolbiblioteket 4.1 Skolbibliotek eller boksam ling Bittisenkätens första num rerade fråga behandlar skolans bibliotek eller boksam ling. Skolorna om beds beskriva det eventuella biblioteksrum m et utgående från följande påstående: 1. I skolan finns följande slag av skolbibliotek eller boksam ling: Svarsalternativen som gavs var: Skolbibliotek/ boksam ling som delar utrym m e m ed annan undervisning, vilken undervisning?... Ett eget biblioteksutrym m e av storleken... En boksam ling som är utspridd i klassrum Annat... I Utbildningsstyrelsens rapport Opetuksen laatu (s. 117), ingår en liknande frågeställning m ed ovannäm nda svarsalternativ. I fråga num m er ett har vi således valt att följa den finska rapportens uppläggning. Tyvärr saknades ett fem te svarsalternativ, näm ligen m öjligheten att kom m unens/ stadens bibliotek (= det allm änna biblioteket) är placerat i skolan. Det fanns en del skolor som förm odligen lät bli att svara på enkäten av denna orsak, då vissa av enkätens frågor inte passar skolor som har ett allm änt bibliotek i byggnaden. Många skolor kryssade för flera av alternativen och gav en del kom m entarer och förklaringar. 11

21 På basen av dessa olika faktorer har frågans svar kodats om på följande sätt: - Eget rum. Tydligt eget rum för skolbiblioteket (m otsvarar ungefär punkt 2) - Delat rum. Eget rum för skolbiblioteket, m en delat m ed annan verksam het (m otsvarar ungefär punkt 1) - Utspridd sam ling. Boksam ling, utspridda böcker i klassrum, lärarrum osv. (m otsvarar ungefär punkt 3) - Allm änt bibliotek i skolan Denna indelning är således en tolkning av de olika svar och kom m entarer som fram förts. Den ger en bild av hur det ser ut i de olika skolorna. Tabell 7. Olika typer av skolbibliotek / boksam lingar åk 7-9 åk 1-6 åk 1-9 alla skolor % eget rum % delat rum % utspridd sam ling % allm änt bibliotek i skolan % sum m a % I Opetuksen laatu, en rapport som / / presenterar resultaten av en nationell, jäm förande utvärdering av undervisningens kvalitet i den grundläggande utbildningens årskurser 1-6/ / hade 50 procent av skolorna ett särskilt rum för biblioteket. 17 procent hade en boksam ling i ett rum avsett för undervisning, 20 procent en utspridd sam ling och 13 procent var helt utan skolbibliotek, bland dem fanns en del skolor som hade ett allm änt bibliotek i sin om edelbara närhet. 12

22 I de svenska skolorna förekom m er oftast boksam lingar som är utspridda i skolan eller skolbibliotek som finns i rum där m an också har annan verksam het än sådan som har anknytning till biblioteket. Tabell 8. Typ av skolbibliotek enligt antal elever, skolor m ed åk 1-6 < > sum m a eget rum delat rum utspridd sam ling allm änt bibliotek i skolan sum m a I sm å skolor m ed åk 1-6 delar biblioteket/ boksam lingen oftare rum m ed annan verksam het eller är utspridd i klasserna än i större skolor m ed åk 1-6. Tabell 9. Typ av skolbibliotek enligt region alla skolor Nyland Åboland Åland Österbotten språkö sum m a eget rum delat rum utspridd sam ling allm änt bibliotek i skolan sum m a Ett eget bibliotek är alltså vanligast bland skolorna m ed åk 1-6 i Nyland, m edan de österbottniska skolorna m ed åk 1-6 oftare har skolbibliotek som delar rum m ed annan verksam het. Detta kan närm ast förklaras m ed det jäm förelsevis stora antalet sm å skolor i Österbotten (< 50 elever: 38 skolor). 13

23 Eget rum Många skolor som har uppgett att de har ett särskilt rum för skolbiblioteket har sam tidigt en boksam ling utspridd i klassrum m en. En del näm ner att facklitteraturen är placerad på annat håll. Exem pel från två skolor m ed åk 1-6 i Nyland: dessutom bokhylla m ed facklitteratur för lärare och elever t.ex. grupparbeten. Utlånas ej. Faktabibliotek i datasalen/ åk 1 Skönlitteratur i egna biblioteksutrym m en, En språköskola skriver på följande sätt: facklitteratur i äm nesrum, skilt bibliotek för åk 1-4 (1000 böcker) Ett specialfall utgör Rangsby lågstadieskola i Närpes som har följande biblioteksarrangem ang: - 3 rum (ca 50 m ², 1 rum barn- och ungdom sböcker). Biblioteket var tidigare filial. Blev indraget för ca 10 år sedan och sköts nu av byarådet, som anställt en bibliotekarie (3 h/ vecka) för att sköta utlåningen för allm änheten. Bokbussen om besörjer en cirkulation av bokurvalet från huvudbiblioteket. Lärarna lånar m ed eleverna. Man kan säga att utlåningen helt sköts på talko m en det fungerar. Boksam lingen består i huvudsak av det tidigare filialbibliotekets egna böcker. Delat rum Det är relativt vanligt att biblioteket/ boksam lingen delar rum m ed dataundervisningen i skolan. 16 skolor som räknas till gruppen Delat rum uppger detta. Det kan ses som en logisk lösning, eftersom m odern biblioteksanvändning också innefattar inform ationssökning m ed dator. Biblioteket/ boksam lingen kan också dela rum m ed m atsal, grupprum, specialundervisning eller språkundervisning. 14

24 Åtta skolor näm ner att biblioteket finns i en korridor, ett genom gångsrum eller en tam bur. En sådan lösning är m ycket beroende av den enskilda skolans förhållanden och förutsättningar och kan genom föras på ett m er eller m indre ändam ålsenligt sätt. Utspridd sam ling Till gruppen utspridd sam ling räknas skolor m ed en boksam ling som är utspridd i klassrum eller som tilläm par andra lösningar när skolan inte har något egentligt eget skolbiblioteksrum. Här rym s m ycket varierande lösningar, gränsen till gruppen delat rum är också diffus. En del av skolorna i denna grupp använder sig av det kom m unala bibliotekets tjänster. Så här skriver två skolor m ed åk 1-6 i Österbotten: Vi använder alltid huvudbiblioteket. Alla årskurser besöker biblioteket 1 gång/ m ånad, sam t vid behov. Alla lånar enskilt, sam t böcker att ha i klassen. Vi går till filialbiblioteket varannan vecka Största delen av skolorna i gruppen m ed utspridd sam ling har inga kom m entarer. Några beskriver i alla fall sin sam ling till exem pel såhär: 2 sm å skåp. Åk 7-9, Åboland Vi har fyra bokhyllor (biblioteket) i ett hörn i ett källarrum, som kallas förråd. Hyllor för faktaböcker finns i korridoren Åk 1-6, Österbotten Alla klasser har ett eget klassbibliotek (bokhyllor m ed böcker) Åk 1-6, Österbotten 15

25 4.2 Skolbibliotekets öppethållning I fråga num m er två efterfrågas: 2. Bibliotekets öppettider ( tim m ar/ vecka)... I praktiken var det relativt få som svarade på denna fråga i form av en siffra. Endast 61 skolor (25 procent) uppgav att biblioteket är öppet under en viss tid. I stället svarade de flesta att biblioteket är tillgängligt för eleverna under skoltid, antingen hela tiden fritt eller under övervakning, alternativt m ed särskilt lov av lärarna. Svaren har indelats i fyra grupper hela tiden, lov/ behov, tim m ar och ej svar på basis av de fria svaren och angivna tim m ar. Om svaret har varit att biblioteket är öppet m era än 20 tim m ar i veckan är tolkningen den att biblioteket är öppet hela tiden under skoltid. Dessa grupper kan jäm föras m ed vilket slag av skolbibliotek skolan har. Tabell 1 0. Skolbibliotekets öppettider i olika typer av skolbibliotek skolbibliotekstyp öppet eget rum delat rum utspridd sam ling allm änt bibliotek alla hela tiden lov/ behov tim m ar ej svar sum m a De skolor som har ett eget skolbibliotek har oftast sitt bibliotek öppet hela tiden under skoltid. Vissa skolor kan ha speciella tider då klasserna besöker biblioteket eller särskilda tider då den biblioteksansvariga är på plats, trots att biblioteket ständigt är öppet. 16

26 Exem pel: 2 tim m ar/ vecka m ed bibliotekarie på plats, annars öppet kl > 45 h/ v. Språköskola klasserna har egna bibliotekstim m ar m en biblioteket är alltid öppet Åk 1-6, Nyland Också i skolor som har skolbibliotek som delar rum m ed annan verksam het är biblioteket för det m esta alltid tillgängligt. De skolor som saknar särskilda öppettider, d.v.s. där eleverna får använda biblioteket endast under lärares övervakning, vid särskilt behov eller m ed annan begränsning, utgör 17 procent av alla skolor. Exem pel: Öppet alltid m en m ed en lärare m ed eleverna, Reserverat 1 tim / vecka för varje undervisningsgrupp. Därutöver enligt tillgång och behov m ed klassläraren/ skolgångsbiträde. Skolor m ed åk 1-6, Nyland Alla klasser har lånetid 1 ggr/ vecka. Biblioteket är alltid tillgängligt för häm tning av läs- och faktaböcker för skolbruk Skolans tim resurs räcker inte till utan varje lärare sköter om respektive klasser under raster Skolor m ed åk 1-6, Österbotten Lärare går m ed sina elever vid behov, eller bokar biblioteket för en viss tim m e. Inga allm änna öppethållningstider! Åk 1-6, Åboland Vid behov, klassläraren handleder och övervakar. Beroende av prioritering i tim planerna ibland bibliotekstim m e inskriven för tim lärare. Språköskola Av dem som uppger särskilda tim m ar då skolbiblioteket är öppet är öppettider på en, två eller upp till sex tim m ar allm änna. Det är också m ånga som skriver att biblioteket är öppet vissa raster under veckan. 17

27 Största delen av de skolor som inte har svarat på frågan om öppethållning har ett bibliotek eller en boksam ling som är utspridd i skolan. Den som har utspridda boksam lingar kan tolka frågan så att biblioteket/ boksam lingen alltid är tillgänglig eller, som de flesta har gjort, att biblioteket inte egentligen existerar och därför inte heller har någon öppettid. Av dem som förts till gruppen ej svar finns det dessutom en del som skrivit att de har m öjlighet att utnyttja ett allm änt bibliotek i närheten eller att de använder sig av bokbuss. - skolan använder sig av kom m unens biblioteksbuss 1 gång / vecka (ca ½ tim m e) Åk 1-6, Nyland Ett annat exem pel är en skola m ed åk 1-6 i Nyland, som har ett filialbibliotek på 200 m eters avstånd från skolan. Detta bibliotek har regelbundet öppet enkom för skolans elever: 2 h på m åndagar / enbart för skolans elever/ personal 3 h på tisdag kväll för kom m uninvånarna De skolor som har ett allm änt bibliotek i skolhuset är i en annan situation. De kan kanske inte helt bestäm m a över biblioteksanvändningen, m en det finns å andra sidan bibliotekspersonal att anlita och också på andra sätt finns större resurser tillgängliga. De allm änna biblioteken har bestäm da öppettider, som ofta är rätt rejäla. Det finns också skolor som har tillgång till det allm änna biblioteket när som helst under skoltid, också då bibliotekspersonalen inte är på plats: Filialbibl. - 1,5 h/ vecka på dagtid. Men vi har m öjlighet att utnyttja det på övriga tider! JÄTTEBRA! Åk 1-6, Åland Vi får använda biblioteket när vi vill, sam t att bibliotekarien är på plats från kl. 12 på fredagar! Åk 1-6, Österbotten Nästan hälften av skolorna m ed det allm änna biblioteket i huset har m öjlighet att fritt utnyttja det under skoltid. Den andra hälften är hänvisad till bibliotekets öppettider som under skoltid varierar från en tim m e till hela förm iddagar. 18

28 4.3. Skolbibliotekets storlek Ett av alternativen i fråga nr 1 var: Ett eget biblioteksutrym m e av storleken... Det finns vissa rekom m endationer för hur stort ett skolbibliotek borde vara. Enligt rapporten Opetuksen laatu (s. 117) anses ett skolbibliotek vara tillräckligt stort om det uppfyller följande kriterier: o m inst 40 m ² om skolan har 4 klasslärare o 50 m ² eller större om skolan har 5 klasslärare o.s.v. till högst 110 m ² Av de svenska skolor som har svarat är det endast 35 procent (82 skolor) som överhuvudtaget har ett eget rum för biblioteket. Andelen skolor m ed egna bibliotek fördelar sig på följande sätt: åk 7 9 sam t åk % åk % Av alla som har eget bibliotek uppger största delen hur stort deras bibliotek är. Medeltalen ser ut på följande sätt: Alla m ed eget bibliotek 39 m ² Alla skolor m ed åk 7-9 m ed eget bibliotek 53 m ² Alla skolor m ed åk 1-6 m ed eget bibliotek 33 m ² Utgående från m åttet 10 m ² biblioteksrum per lärare upp till högst 110 m ² finns det endast åtta skolor som har ett tillräckligt stort biblioteksrum. Av dessa åtta är sex skolor sm å (< 50 elever) och belägna i relativt sm å kom m uner. 19

29 Följande skolor hör till de åtta: Skola Skolbibliotek Täcktom skola, 2 lärare, Hangö 20 m ² Barösunds skola, 2 lärare, I ngå 20 m ² Pernå kyrkoby skola, 3 lärare 60 m ² Kirjala skola, 4 lärare, Pargas 45 m ² Harrström skola, 2 lärare, Korsnäs 30 m ² Rangsby lågstadieskola, 2 lärare, Närpes 50 m ² Dessutom överstiger bibliotekslokaliteterna i två skolor i Marieham n, näm ligen Strandnäs skola och Ytternäs skola, m åttet 110 m ². Strandnäs skola om fattar åk 1 9 och har 273 elever och 45 lärare. Skolans bibliotek är 250 m ² stort. Ytternäs skola om fattar åk 1-6 och har 260 elever och 18 lärare. Skolans bibliotek är 154 m ² stort. Många skolor har, förutom klasslärarna, uppgett tim lärare och andra vuxna som finns i skolan. Det blir därför oklart hur m ånga lärare som kan räknas m ed i skolans lärarkollegium, och därm ed kan m an inte direkt dra slutsatsen att alla andra skolor än de näm nda skulle ha för sm å bibliotek. Det finns m ånga skolor m ed stora enskilda bibliotek, såsom : Granhultsskolan i Grankulla, en skola som om fattar åk 1-6 och har 433 elever och 28 lärare. Skolbiblioteket är 100 m ² stort. Lika stort är biblioteket i Vasa övningsskola (åk 1 6) m ed 300 elever och 28 lärare. Degerö lågstadieskola i Helsingfors m ed 135 elever och 14 lärare har ett 90 m ² stort skolbibliotek. Cirka 80 m ² har Lyceiparkens skola i Borgå, Helsinge skola i Vanda, Kungsvägens skola i Sibbo och Övernäs Högstadieskola i Marieham n alla skolor m ed åk 7-9, sam t Övernäs skola (åk 1-6), också i Marieham n. Vid en jäm förelse m ellan de olika länen i Finland är det endast på Åland som kraven på tillräckliga bibliotekslokaler uppfylls helt och hållet, enligt rapporten Opetuksen laatu (s. 118). Sam m a resultat ger svaren på Bittisenkäten för Marieham ns del. Andra kom m uner på Åland har ofta sitt kom m unbibliotek i skolan. Anm ärkningsvärt är att det är så få skolor som uppfyller kriterierna för ett egentligt och tillräckligt stort skolbibliotek. 20

30 4.4. Skolbibliotekets placering i skolbyggnaden I enkäten ställdes fråga num m er tre: 3. Om skolbiblioteket har ett eget utrym m e, var är det placerat i skolbyggnaden? (ange även på en skala från 1 5) Biblioteket är svårtillgängligt centralt placerat Skolorna m ed egna skolbibliotek och skolorna där biblioteket delar rum m ed annan verksam het bedöm de sitt biblioteks läge på följande sätt: Tabell 1 1. Skolbibliotekets tillgänglighet i skolor m ed eget eller delat skolbiblioteksrum tillgänglighetsgrad eget rum delat rum 1 svårtillgänglig centralt placerad ej svar - 28 alla Största delen av skolorna m ed någon form av skolbibliotek ansåg att deras bibliotek är centralt eller relativt centralt (skala: 4-5) placerat i skolan. Endast sam m anlagt 10 skolor (4 skolor m ed åk 1-6 och 2 skolor m ed åk 7-9) anser att deras biblioteksrum är svårtillgängligt. 21

31 De skolor som ansåg att deras bibliotek är dåligt placerade gav kom m entarer som : På säm sta m öjliga plats På andra våningen i gam la lärarbostaden bakom auditoriet i ett slags förrådsrum Risö skola i Larsm o som uppger att biblioteket är svårtillgängligt, konstaterar: Biblioteket verkar i år i tillfälliga utrym m en. Det kom m er nästa läsår att få helt nya utrym m en. Bibliotek försedda m ed kom m entarerna I ändan av en korridor i övre våningen och Skolan består av 2 byggnader och bibl. finns i sam m a hus som en av skolans klasser. har uppfattats vara värda en trea på skalan. De skolor som bedöm er att deras bibliotek är centralt placerat har sällan särskilda kom m entarer till detta. Några exem pel finns: Vårt bibliotek är skolans hjärta Kottby åk 1-6, Helsingfors Det är placerat m itt i skolan Mårtensdals skola, Vanda Nära skolans lärarrum + adm inistration väldigt centralt i skolbyggnaden Vasa övningsskola. En skola värd att näm nas är Helsinge skola i Vanda (80 m ² ): - Sanering av skolfastigheten pågår Biblioteket får en central plats (från o. m ed 2003-). 22

32 5. Skolbibliotekets m edia 5.1 Boksam lingens storlek En viktig fråga när det gäller skolans bibliotek/ boksam ling är boksam lingens storlek, i fråga num m er fyra efterfrågas antal exem plar. 4. Bibliotekets boksam ling ( ej läroböcker)... ex. Svaren på denna fråga kan grovt indelas i tre grupper o ett ungefärligt antal exem plar. Ofta angivet i form en ca ex. o högsta num ret i en förvärvskatalog. Siffran är ofta m ycket exakt ex. (observeras bör att i den siffran kan sedan länge avskrivna eller försvunna exem plar ingå). o boksam lingens storlek är okänd (i denna grupp finns de skolor som har ett allm änt bibliotek i huset). De siffror vi har fått är således inte exakta, utan endast riktgivande. Resultaten för hela Finland (Opetuksen laatu, s. 119) visar att cirka tjugo procent av skolorna har högst 250 böcker i sin boksam ling, ett m ycket anspråkslöst tal. Motsatsen, skolor m ed tillgång till ett välutrustat bibliotek ( böcker) stannar vid sju procent. Skolor m ed allm änna bibliotek är m edräknade. Med Bittisenkätens svar gjordes sam m a jäm förelse. Den m insta boksam lingen som om näm ns bestod av 150 böcker. Ytterligare fem skolor kunde räknas in i gruppen m ed 250 böcker eller m indre: 6 skolor < 250 böcker 2% av svaren De välutrustade biblioteken förekom i flera skolor på svenskt håll: 36 skolor > böcker 15% av svaren Även här är de allm änna biblioteken m edräknade. 23

33 Uträkningen av böcker per elev i Bittisundersökningen ger m edeltalet 34 böcker/ elev. I fall skolor m ed allm änt bibliotek räknas bort är m edeltalet ändå rätt högt, 29 böcker/ elev. Vid en jäm förelse m ed rapporten Opetuksen laatu (s. 119) ser m an att m edeltalet för de svenska skolorna är desam m a i båda rapporterna. Motsvarande siffra för finskspråkiga skolor är 15 böcker/ elev. Skolorna har indelats i fyra grupper på basis av böcker per elev: Liten sam ling Medelstor sam ling Stor sam ling Vet ej = < 14 böcker/ elev = böcker/ elev = > 33 böcker/ elev = har inte uppgett sam lingens storlek Fördelningen m ellan olika stadiers skolor ser ut på följande sätt: Tabell 1 2. Boksam lingens st orlek ( böcker/ elev) i olika st adiers skolor sam ling åk 7-9 åk 1-6 åk 1-9 alla skolor liten m edelstor st or vet ej sum m a I dessa siffror ingår också de skolor som räknar ett allm änt bibliotek som skolbibliotek. 49 skolor har boksam lingar som räknat per elev är m indre än m edeltalet för finskspråkiga skolor dvs. 15 böcker/ elev. Av skolorna m ed åk 7-9 är denna andel hela 42% och bland skolorna m ed åk %. 24

34 60 skolor m ed åk 1-6 eller 30% har stora boksam lingar (> 34 böcker/ elev). Endast en skola m ed åk 7-9 och två m ed åk 1-9 har ett skolbibliotek vars sam ling per elev är över m edeltalet. En av dessa skolor är Dragsfjärds högstadieskola, en liten skola m ed 54 elever och en boksam ling på exem plar. Böckerna, i huvudsak facklitteratur och böcker på främ m ande språk, är utspridda i äm nesrum och lärarrum. Skolor (åk 1 9) m ed stora boksam lingar är Björneborgs svenska sam skola, (300 elever och böcker), och Sottunga skola, som är en m ycket liten skola m ed 15 elever, m en m ed en förhållandevis stor boksam ling (500 böcker). Tabell 1 3. Boksam lingen storlek ( böcker/ elev) i de olika regionerna sam ling Nyland Åboland Österbotten Åland språkö sum m a liten m edelstor st or vet ej Anm ärkningsvärt är att ingen skola på Åland har en sam ling som understiger m edeltalet böcker/ elev. Också språköskolorna har rätt stora sam lingar i sina skolbibliotek. Tabell 1 4. Förhållandet m ellan antalet elever i skolan och antalet böcker i skolbibliotekets boksam ling elevstorlek/ böcker/ elev < 5 0 elever elever elever > elever sum m a liten m edelstor st or vet ej sum m a

35 Skolans storlek m ätt i antal elever visar klart att sm å skolor oftare har stora sam lingar om m an räknar m ed böcker/ elev. Över hälften av alla sm å skolor m ed m indre än 50 elever har boksam lingar som är över m edeltalet (15 böcker/ elev) i svenska skolor. Större skolor har å andra sidan självfallet större sam lingar räknat i absoluta tal. Slutsatsen är att skolorna ofta har boksam lingar som räknat i antal exem plar ser relativt bra eller tillfredsställande ut. Antalet exem plar avslöjar därem ot inte boksam lingens kvalitet. Såsom tidigare påpekats kan ett löpande num m er i förvärvskatalogen innehålla både utslitna och försvunna böcker. 5.2 Andelen facklitteratur I fråga num m er fem om bads skolorna ge ett procenttal för andelen facklitteratur eller uppslagsböcker i skolans boksam ling. Tjugo skolor (8% ) har sam lingar där andelen facklitteratur utgör tio procent eller m indre i sina skolbibliotek. För hela landet ligger procenten på 7%. 35 skolor, (15% ) har en boksam ling där fem tio procent eller m era utgörs av facklitteratur. Motsvarande procent för hela landet är 30% (Opetuksen laatu, s. 119). I de allra flesta skolor utgör andelen facklitteratur m indre än hälften av skolbibliotekets sam ling. Tabell 1 5. Andel facklitteratur i skolbibliotekets sam ling facklitteraturens andel / skoltyp åk 7-9 åk 1-6 åk 1-9 alla skolor % m ycket liten < 1 0 % fack % liten % % st or > 5 0 % fack % ej svar % sum m a % Den grova indelningen av skolornas boksam lingar i fack- och skönlitteratur får som resultat att de finlandssvenska skolornas boksam lingar till övervägande del består av skönlitteratur. Bibliotekens sam lingar i skolorna m ed åk 7-9 är dock något m era fackbetonade. 26

36 5.3 Andra m edier i skolbiblioteket Ett bibliotek kan naturligtvis innehålla andra m edier än böcker. I fråga num m er sex togs detta upp: 6. Finns det andra m edier i biblioteket? De m edier som föreslogs var: prenum ererade tidningar och tidskrifter cd-rom videor Dessutom gavs m öjligheten att ge exem pel på fler m edier utöver ovanstående. Frågan gällde uttryckligen m edier i skolbiblioteket, m en svaren kan också ange att m edierna är anskaffade för skolans bruk och inte placerade speciellt i biblioteket. I följande tabell anges hur stor andel av skolorna som har uppgett att de har något exem plar av m edierna i skolan. Tabell 1 6. Antal skolor som uppgett att de har olika m edia i sitt skolbibliotek åk 7-9 åk 1-6 åk 1-9 alla skolor har tidskrifter har cd- rom har videor alla skolor Tidskrifter finns i hälften av alla skolor, m en är vanligare i skolor m ed åk 7 9 än i skolorna m ed åk 1-6. Det största antalet tidskrifter som näm ns är tjugo. Skolor m ed åk 1-6 prenum ererar i allm änhet på en till fem tidskrifter. Flera tidskriftsprenum erationer finns endast i sådana skolor som har det allm änna biblioteket i huset och i de Marieham nskolor som har ett bibliotek m ed egen bibliotekarie. 27

37 Tidskrifter som oftast näm ns är Eos och Kam ratposten. Andra slags tidskrifter som förekom m er är serietidningar, pysseltidningar och LL-bladet. I sam band m ed proj ektet Tidningen till klassen får m ånga skolor en dagstidning till skolan, vilket en del har antytt i svaren på denna fråga. Cd-rom finns i en fjärdedel av alla skolor och är vanligare i skolorna m ed åk 1-6. I skolorna m ed åk 7-9 kan det finnas några enstaka cd-rom skivor, m edan skolor m ed åk 1-6 kan ha upp till fem tio cd-rom skivor. Videor finns i en fem tedel av alla skolbibliotek, huvudsakligen i skolorna m ed åk 1-6. Antalet kan variera m ellan ett och hundra. Andra m edier som får enstaka om näm nanden är TV, m usik- och sagoinspelningar, diabilder, spelkort och elevernas egen tidning. En del skolor näm ner också datorer. Datorer i skolbiblioteket behandlas i kapitel