Delredovisning av uppdrag om genetisk förstärkning av vargstammen i Sverige

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Delredovisning av uppdrag om genetisk förstärkning av vargstammen i Sverige"

Transkript

1 1(10) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE Ärendenr: NV SJV /13 Delredovisning av uppdrag om genetisk förstärkning av vargstammen i Sverige Naturvårdsverket och Statens jordbruksverk delredovisar här regeringens uppdrag till de båda myndigheterna om genetisk förstärkning av varg i Sverige (M2012/3438/Nm). Sammanfattning Flytt av vuxna vargar Två flyttar av varg har genomförts under detta uppdrag dvs. sedan den 20 december Inledningsvis flyttades ett vargpar från Tornedalen till Tiveden, vilket är den första flytt som resulterat i en etablering i anslutning till den övriga vargstammen och dessutom förmodligen en reproduktion. Sedan flyttades vargtiken från Junsele ner till Rimbo nära Stockholm. Den vandrade snart åter till reviret i Junsele. Frågor att utreda vidare Myndigheterna avser att utreda frågorna om karantän och hägn vidare i uppdraget. Myndigheterna kommer dessutom att arbeta fram ett detaljerat förslag på andra lämpliga kompensationsåtgärder än licensjakt under hösten Flytt av vargvalpar Det har genomförts omfattande förberedelser i uppdraget för att kunna flytta vargvalpar från djurparker till vilda vargars lyor. Till exempel har två vilda BESÖK: STOCKHOLM -VALHALLAVÄGEN 195 ÖSTERSUND FORSKARENS VÄG 5, HUS UB KIRUNA KASERNGATAN 14 POST: STOCKHOLM TEL: FAX: E-POST: NATURVARDSVERKET. SE INTERNET: WWW. NATURVARDSVERKET. SE

2 NATURVÅRDSVERKET 2(10) vargtikar märkts, djurförsöksetiskt tillstånd har sökts och praktiska frågor runt flyttarna utretts. Det är svårt att märka vilda tikar då naturgivna förhållanden som väder och geografi styr arbetet. Eftersom de märkta vilda tikarna födde valpar ungefär 19 dagar före den första djurparkstiken och det inte får skilja mer än 8 dagar mellan födslarna, kunde inte någon valpflytt genomföras. Medgivanden och dialoger Under vårvintern har ett omfattande dialogarbete genomförts. Avsikten var att få in synpunkter och att sprida information för att öka möjligheten att få medgivanden för att kunna sätta ut vargvalpar. Naturvårdsverket har träffat viltförvaltningsdelegationerna och regionala företrädare för markägare- och jägarorganisationer vid två tillfällen i de Mellansvenka länen. Myndigheterna ser också ett behov av justeringar av sekretesslagstiftningen för att öka möjligheten att inhämta medgivanden. Internationellt samarbete Samarbete med Norge, Finland och Ryssland av stor betydelse för att förbättra förutsättningarna för naturlig invandring av varg till Sverige och att kunna sätta ut vargvalpar från djurparker till vilda vargar. Myndigheterna avser att fördjupa detta samarbete. Uppdraget och genomförande Uppdraget Regeringen gav den 20 december 2012 Naturvårdsverket i samråd med Statens jordbruksverk (Jordbruksverket) i uppdrag att, efter samråd med Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), berörda länsstyrelserna och övriga berörda myndigheter och organisationer, fortsätta arbetet med aktiva åtgärder för den genetiska förstärkningen av vargstammen inom Sverige. Uppdraget ska slutredovisas senast den 28 november En delredovisning av uppdragets genomförande ska lämnas senast den 28 juni Enligt uppdraget ska vargstammens genetiska variation i första hand förbättras genom följande åtgärder: 1. Underlätta för naturligt invandrade vargar att förflytta sig från renskötselområdet till den vargpopulation som finns i Mellansverige. 2. Genomföra aktiva åtgärder för att möjliggöra flyttning av vargvalpar till vilda vargpar under 2013 och Uppdraget ska genomföras efter dialog med berörda norska myndigheter. Genomförande Uppdraget genomförs av Naturvårdsverket och Jordbruksverket i projektform med en gemensam styrgrupp. Jordbruksverket har i arbetet ett huvudansvar i frågor rörande smittskydd och djurskydd. Naturvårdsverket har det övergripande ansvaret, med stöd av Viltskadecenter och i samarbete med Svenska Djurparksföreningen, för genomförandet av uppdraget. SVA:s roll är att bedöma smittrisker i samband med införsel och flytt av varg.

3 NATURVÅRDSVERKET 3(10) Samråd har hållits med SVA, länsstyrelserna, Naturvårdsverkets råd för rovdjursfrågor, vargkommittén, Svenska rovdjursföreningen, Svenska jägareförbundet, Jägarnas riksförbund, Lantbrukarnas riskförbund (LRF) samt norska och finska myndigheter. Underlättande för naturligt invandrade vargar att nå den mellansvenska vargpopulationen Hittills genomförda flyttar under 2013 Under det nuvarande uppdragets gång har sammanlagt tre vargar flyttats vid två tillfällen. 1. Båda djuren i ett vargpar i Tornedalsområdet identifierades januari 2013 genom DNA-analys av spillning som invandrade vargar. Tiken konstaterades också löpa. Det fanns foton och andra uppgifter som indikerade att vargarna hade befunnit sig i området en period, och åtminstone en av dem, sedan sommaren Vargparet uppehöll sig i området med koncessionsrenskötsel. Naturvårdsverket beslöt att flytta paret i mitten av februari, strax före parningsperioden, till utsläppsområdet i Tiveden. Området är en nationalpark och är utpekat som utsläppsområde av både Västra Götalands och Örebros länsstyrelser. Vargparet bildade revir i Tivedenområdet och bedöms ha fått valpar. 2. Den vargtik som tidigare flyttats tre gånger, flyttades en fjärde gång på grund av extraordinära omständigheter i samband med regeringsuppdraget om bevarande av genetiskt viktig varg 1. Syftet med flytten var i första hand att undvika allvarlig skada snarare än genetisk förstärkning eftersom Naturvårdsverket av förvaltningsrätten var förhindrad att besluta om skyddsjakt på tiken. Tiken flyttades till ett område i norra Uppland. Den vandrade sedan snabbt tillbaka upp till reviret i Junseleområdet där den fortfarande befinner sig. I samband med uppdragets genomförande har flera frågeställningar identifierats såsom frågan om användning av hägn och hur karantänsfrågan bör lösas. Karantän Som beskrivits i tidigare uppdragsrapporter anser myndigheterna (Naturvårdsverket och Jordbruksverket) liksom regeringen att risken för spridning av rabies och andra smittämnen måste minimeras. Enligt en rutin som är under utarbetande, ska vargar i norra Sverige som av länsstyrelsen bedöms kunna vara invandrade, DNA-testas. Detta görs genom analys av insamlad spillning varför vargen inte nödvändigtvis måste fångas in. Visar det sig att det är fråga om en invandrad varg ska den snarast infångas och förses med sändare samt provtas och behandlas förebyggande mot dvärgbandmask. Därefter kan vargen gå fritt under övervakning i området i minst sex månader innan den får flyttas. Vid flytt ska vargen avmaskas igen. 1 M2012/2959/Nm

4 NATURVÅRDSVERKET 4(10) Det finns dock vissa problem med detta arbetssätt: 1. Eftersom vargen behöver ha vistats minst sex månader inom Sverige före en flytt och det vanligtvis sker inom renskötselområdet, ökar risken för att vargen påverkar renskötseln så att en skyddsjakt kan bedömas nödvändig. 2. När vargen behöver vistas inom renskötselområdet i sex månader ökar också risken för att den vandrar tillbaka till renskötselområdet efter en flytt eftersom den etablerat sig där. Naturvårdsverket bedömer t ex att det var den snabba flytten tillsammans men tidpunkten för flytten av Tivedenvargarna som bidrog till att de stannade i området. Att notera är att vargarna redan är inom Sveriges gränser när frågan om karantän blir aktuell. Det handlar alltså om en karantän inför en aktiv flytt ner till Mellansverige. Företrädare för rennäringen har varit uttryckligen negativa till att renskötselområdet används som karantän för varg. I fallet med Tivedenvargarna konstaterades att det fanns information som visade att de befunnit sig i området en tid, vilket betydde att delar av karantäntiden redan passerat när DNA-proverna visade att båda vargarna var invandrade. Den flexibiliteten bedömer Naturvårdsverket är nödvändig för att kunna genomföra uppdraget med genetisk förstärkning Hägn Frågan om så kallad soft release, vilket innebär att vargar flyttas till ett hägn i området där man vill att de ska stanna har diskuterats i flera sammanhang. Metoden har används i Nordamerika. Erfarenheterna från Nordamerika är att de flesta vargarna stannade i det nya området, men att många också, under tiden i hägn, utvecklade stressbeteenden som bland annat orsakade söndergnagda tänder i försöken att ta sig ur hägnet. Förvaringen i hägn fungerade bäst när det under anpassningsperioden fanns flera vargar i hägnet, till exempel en hel flock eller syskon. En ytterligare försvårande omständighet för svenska förhållanden är lokaliseringen av sådana hägn. I de nordamerikanska försöken var de placerade på federal mark. Där hade man beväpnad vakt som bevakade hägnen dygnet runt vilket sannolikt skulle krävas även i Sverige för att skydda vargarna från sabotage. Vargarna måste också matas vilket medför risk för tillvänjning till människor. En tillfällig förvaring av invandrade vargar i särskilt uppbyggda hägn har även diskuterats för att lösa smittskyddsfrågan. Vid användning av karantänshägn finns, förutom djurskyddsproblematiken, även en sanerings- och smittspridningsproblematik om det påvisas någon epizootisk sjukdom som rabies eller dvärgbandmask hos någon av de karantäniserade vargarna. Jordbruksverket utreder för närvarande möjligheten till tillfällig användning av hägn för genetisk förstärkning ur djurskydds och smittskyddssynpunkt. Myndigheterna bedömer dock i nuläget att användning av hägn för flytt av vilda vargar inom landet troligen medför oacceptabla djurskyddsproblem.

5 NATURVÅRDSVERKET 5(10) Djurförsöksetiskt tillstånd Jordbruksverket har bedömt att flytt av varg är ett djurförsök enligt definitionen i 1 c djurskyddslagen (1988:534). Naturvårdsverket har därför i tidigare uppdrag ansökt om och fått ett djurförsöksetiskt godkännande från Uppsala Djurförsöksetiska nämnd för flytt av vuxen varg. Jordbruksverket ska i varje enskilt ärende medge undantag för transporten av den aktuella vargen. Länsstyrelsernas utsättningsområden och medgivandekravet I oktober 2011 redovisade länsstyrelserna sina regeringsuppdrag om att peka ut utsättningsområden till Naturvårdsverket. Sammanlagt pekades nio utsättningsområden ut i sex län. Naturvårdsverket utgår i arbetet med det aktuella regeringsuppdraget från att endast de av länsstyrelserna utvalda utsättningsområdena kan användas för utsättning av varg. Vargarnas revir ändras över tid vilket kan göra att ett utsättningsområde ett år ligger i ett redan befintligt revir och därför inte kan användas för utsättning av flyttad varg. Det är också svårt att hitta utsättningsområden där både markägare och jakträttshavares lämnar medgivande inom de redan utpekade områdena. Det finns också ett önskemål att minska koncentrationen av varg i Mellansverige. Av dessa tre skäl anser myndigheterna att det vore lämpligt med nya uppdrag till länsstyrelserna alternativt att Naturvårdsverket i samråd med den aktuella länsstyrelsen får släppa vargar där lämpliga förutsättningar finns. Medgivande och sekretess De stora skogsbolagen och staten har på olika sätt upplåtit rätten till jakt till andra på sina markinnehav. För att få medgivanden från jakträttshavarna krävs därför att varje jaktlag eller enskild jakträttshavare kontaktas. Att få medgivanden från alla i ett jaktlag bedömer myndigheterna för närvarande som mycket svårt. Vid flytten till Tiveden använde Naturvårdsverket därför statligt ägd mark där staten också är jakträttshavare. Skogsbolagen kan dock säga upp sina avtal med sex månaders varsel och därefter skriva in en klausul om medgivande till flytt av varg. För det markinnehav som Naturvårdsverket rår över skrivs nu in i avtal att jakträttshavaren förbinder sig att medge utsläpp av varg. Enligt offentlighets- och sekretesslagen är det inte möjligt att sekretessbelägga uppgifter om vilken markägare eller jakträttshavare som medgivit utsläpp av varg. Myndigheterna anser att en sådan möjlighet borde finnas för att skydda de enskilda som medger utsläpp av varg från hot och repressalier. Vid vargflytten av Tivedenparet framkom att en markägare inom ett av utsättningsområdena inte ville medge utsättning trots att han inte var negativ till själva utsättningen, utan på grund av rädsla för repressalier mot sig själv och familjen. Erfarenheter från flytt av vuxen varg 2013 Flytten av vargparet från Tornedalen till Tiveden var den första flytten av vuxna vargar från Norrland som resulterat i att vargen har stannat i Mellansverige och dessutom förmodligen föryngrat sig där. Naturvårdsverkets bedömning är att det

6 NATURVÅRDSVERKET 6(10) var den relativt snabba flytten och tidpunkten för flytten som gav det goda resultatet. Tidpunkten för flytten var före brunsten då vargarna parar sig. Bandet mellan tiken och hannen är då mycket stark. Efter parningen kan det vara så att vargarna främst inriktar sig på den kommande valpningen och att hitta ett lämpligt revir snarare än långa vandringar. Liksom vid tidigare tillfällen har själva flyttarna gått mycket bra, vargarna har fångats in snabbt och varit lugna under resan som skett i bil. Bedömningen är att en längre bilfärd är mindre stressande för djuren än att flyga en delsträcka på grund av de omlastningar som är nödvändiga i samband med flygtransporter. Eftersom samarbetet med Finland har utökats i samband med att förvaltarmöten har etablerats finns nu ökade möjligheter att få tidig information om eventuella invandrande vargar. Det skulle också kunna förbättra möjligheterna till snabba flyttar. Ett utökat samarbete med Ryssland skulle dessutom säkra ett fortsatt inflöde av vargar. Flytt av vargvalpar från djurparker till vilda vargar Märkning av vilda vargtikar En av förutsättningarna för att kunna genomföra en flytt av djurparksvalpar till vilda vargar är att de vilda tikarna är sändarmärkta. Genom positionerna tikens sändare skickar kan man bedöma när valpning skett och var lyan finns. Erfarenheter från märkningen Den största svårigheten med att märka vargtikar är behovet av spårsnö i de områden där det finns intakta par under märkningssäsongen. För att kunna märka varg krävs att det går att spåra vargarna från luften. Det är endast möjligt i öppnare skogar där det går att se genom trädens kronskikt ner till marken och vargarnas spår. För att möjliggöra en märkning krävs dessutom öppna ytor i form av sjöar, myrar eller hyggen där det är möjligt att komma tillräckligt nära vargen när den ska sövas med pil från en helikopter. Det innebär att märkningsarbetet behöver inriktas på att styra vargar mot områden där det är möjligt att komma ner med helikoptern. Styrningen av vargarna kräver att det är bra förhållanden för att spåra från luften och är därför svår att genomföra när det är för lite snö vilket medför att vargarna utan större ansträngning kan hålla en hög hastighet. I många vargrevir är det idag sparsamt med sådana öppna skogar. Tikmärkningarna kräver dessutom att tiken kan isoleras från de övriga vargarna, vilket innebär att vargarna måste följas över längre sträckor. För att isolera tiken kan det även behövas spårning av andra vargar än de som ska märkas. Detta kan innebära omfattande spårningsarbeten. Skogsbrukets omdaning av landskapet har medfört att skogens ålderstruktur förändrats så att stora delar av skogslandskapet idag är täckt av stora sammanhängande och täta ungskogar. Ungskogarna har ofta ett tätt kronskikt

7 NATURVÅRDSVERKET 7(10) vilket innebär att det från ovan är mer eller mindre omöjligt att se ned till marken där vargarna eller deras spår befinner sig. Kommunikationen och samarbetet med länsstyrelserna bedöms ha fungerat bra och arbetet med de förberedande spårningarna bedöms ha utvecklats väsentligt sedan föregående år. I jämförelse med föregående år har lokaliseringen av tikarna inför märkningen lyckats bättre genom en utökad dialog och ett mera riktat arbete mot de revirmarkerande individerna i familjegruppen. Även om den gångna vintern varit kall och större delen av landet har varit snötäckt under märkningssäsongen har det i de områden där det funnits intakta vargpar varit för begränsat med snö. Så många som 24 av de 38 föryngringar som registrerats år 2012 år utgjordes av nybildade par (Åkesson m.fl. 2013). I de områden som har haft ett varaktigt snötäcke har ett flertal vargrevir inte varit intakta dvs. de har saknat ett eller båda alfadjuren. Detta har medfört att en stor andel av föryngringarna inte har varit aktuella för märkning. Två vargtikar samt tillhörande hanar har märkts. Därtill har tre vargar flyttats. Utifrån ovanstående förutsättningar får ändå resultatet från årets vinter ses som ett gott resultat eftersom vi har kunnat genomföra märkning av vargtikar och flytt av vargar i de områden och under de tidpunkter där de naturgivna förhållandena medgivit det. Dialogmöten Vid valpflytt kan medgivande från markägare och jakträtthavare inte hämtas in i förväg, eftersom det är den vilda tiken som avgör var lyan placeras och det är först i samband med att de vilda valparna föds som lyans position kan bestämmas. Detta innebär att det är först en dryg vecka före själva valpflytten som markägare och jakträttshavare kan identifieras och tillfrågas om medgivande. För att öka möjligheten att få medgivande från markägare och jakträttshavare har Naturvårdsverket genomfört dialogmöten med regionala företrädare för markägar- och jägarorganisationer. Det har genomförts två möten per län med regionala företrädare för Svenska Jägareförbundet, Jägarnas riksförbund och Lantbrukarnas Riksförbund. Syftet har varit lyssna på organisationernas problem och syn på möjligheter med valputsättning i länet samt att informera. Tanken är att göra frågan mer känd med hjälp av information så markägare och jakträttshavare kan få stöd i sitt beslut om medgivande. Det kan förhoppningsvis också innebära att de får bättre stöd i sin bygd och att risken för hot och trakasserier därmed minskar så att fler vågar lämna sitt medgivande. Medgivande och sekretess Myndigheterna bedömer att det finns förutsättningar för att göra en bedömning av lyans position och därmed vem som är markägare och jakträttshavare. Dessa kan då omfattas av sekretess så länge vargarna använder lyan. När vargparet har lämnat lyan finns risk för att markägares och jakträttshavaren namn måste

8 NATURVÅRDSVERKET 8(10) lämnas ut. Risken är stor att markägare och jakträttshavare inte lämnar sitt medgivande om deras namn måste offentliggöras. Det beror på risken för hot och andra repressalier för dem själva och deras familjer. Av den anledningen avser myndigheterna att pröva om sekretesslagstiftningen kan omfatta skyddet av personuppgifterna för markägare och jakträttshavare som lämnat medgivande för utsättning av vargvalpar. Kompensationsåtgärder Naturvårdsverket hade 2011 ett regeringsuppdrag att redovisa vilka kompensationsåtgärder som är lämpliga utöver licensjakt. Detta skedde den 18 maj Naturvårdsverket har inhämtat synpunkter från länsstyrelser, jägarorganisationer, markägareorganisationer, fåravelsförbundet med flera om sådana kompensationsåtgärder. Följande förslag har inkommit och utreds av Naturvårdsverket som avser att remittera förslaget under hösten Ta bort lika många valpar som sätts in vid valpflytt. Naturvårdsverkets anser att åtgärden är olämplig och att den inte har stöd i lagstiftningen. Åtgärden kan dock bli aktuell om det behövs för att säkra överlevnaden då utsättning ska ske i en stor vild kull. 2. Reducering av fällavgift för älg. Naturvårdsverket avser att utreda frågan vidare, men en kritik är att det rör sig om begränsade summor. 3. Bidrag till uppsättning och rensning under rovdjuravvisande stängsel. Myndigheterna utreder om detta kan ske med hänsyn till det regelverk som styr miljöersättningarna. 4. Kompensation för sänkta arrenden. Länsstyrelsernas utpekande av revir Länsstyrelserna i Mellersta rovdjursförvaltningsområdet fick i uppdrag att peka ut lämpliga revir för valpflytten. Eftersom reviren ändras mellan åren och många av de redan utpekade reviren består av terräng där det är svårt att märka varg fick länsstyrelserna i december 2012 i uppdrag att peka ut nya revir bland de revir där Naturvårdsverket märkt tiken. Årets två revir var båda gränsrevir och berörde därför tre länsstyrelser. Länsstyrelserna har uttryckt tveksamhet över nyttan med att de ska peka ut revir med märkta tikar eftersom det oftast kommer att saknas eller finnas begränsade valmöjligheter då så få tikar märks. Alla tre berörda länsstyrelser pekade ut och redovisade de två reviren med märkta tikar. Djurparkerna Svenska djurparksföreningen är inriktad på att stödja genomförandet av uppdraget på bästa sätt och myndigheterna har ett bra samarbete med organisationen. Djurparksföreningen organiserar djurparkerna och har framfört önskemål att de samarbetar fullt ut. Ett problem är dock att en del djurparker är 2 NV ärendenummer NV

9 NATURVÅRDSVERKET 9(10) utsatta för negativa påtryckningar vilket gör det svårt för dem att delta i regeringsuppdraget. I de fall då den vilda kullen är så stor (över fem valpar) att ett tillägg av två valpar bedöms minska överlevanden hos valparna i kullen, behöver lika många valpar plockas bort från mottagarkullen som sätts dit. Frågan har behandlats i ett PM från Skandulv. Risken är dock inte så stor eftersom vargarna i Sverige i medeltal får 5,5 valpar och de större kullarna kommer ofta från de genetiskt viktiga vargarna. Djurparkerna har nyligen uttryckt tveksamhet till att kunna ta emot de vilda valparna. Frågan kommer att utredas vidare tillsammans med Djurparksföreningen. Alternativet är att de borttagna valparna avlivas. Myndigheterna har bedömt att ett samarbete med djurparker i Norge och Finland skulle öka chansen att finna djurparkstikar som föder tidigt. Men den negativa inställningen till flytt av vargvalpar hos ländernas myndigheter bedöms för närvarande vara ett hinder. Ett fortsatt samarbete med länderna är av vikt för att öka förståelsen för flytt av valpar. Som ett underlag till framtida valputsättningar bedömer myndigheterna tillsammans med Svenska djurparksföreningen att det under våren 2014 vore lämpligt att genomföra ytterligare ett försök med valputbyte mellan de djurparker som förväntas få vargvalpar det året. Syftet skulle framför allt vara att undersöka om en flytt av äldre valpar, ca 2-3 v istället för 1-1,5 v, får samma goda resultat. Detta skulle ge mer tid för förankring med markägare och jakträttshavare samt planering av flytten. Djurskydd Djurförsöksetiskt tillstånd finns för märkning av vilda vargtikar till och med Tillstånd har sökts hos djurförsöksetiska nämnden i Linköping för att genomföra flytt av valpar från djurparker till vilda vargars revir. Övriga nödvändiga tillstånd Myndigheterna bedömer att ett nytt lagrum behövs för placering av valpar i djurpark. Myndigheterna avser att återkomma till regeringen om detta. Med tanke på förvaltningsrättens uttalande i mål M om andra lämpliga lösningar till den selektiva och riktade jakten ska här också påpekas att anledningen till att Naturvårdsverket anger skälet 16.1.b (undvika allvarlig skada) i besluten om flytt av varg, främst beror på att skälet i 31 a jaktförordningen, nämligen att genomföra positiva bevarandeåtgärder såsom vargflytt, saknas i art- och habitatdirektivet. Trots att undvikandet av skada inte varit huvudskälet till flyttarna och eftersom skälet i 16.1.b också var uppfyllt, användes detta som skäl för att undantaget skulle uppfylla det tredje kriteriet i direktivet, nämligen att ett av skälen i 16.1 är uppfyllda. Erfarenheter Två vilda tikar märktes för valpflytten. Förhoppningen var att märka flera tikar och någon tik med känd sen valpning, men detta var inte möjligt i år.

10 NATURVÅRDSVERKET 10(10) De två tikar som märktes hade okänd valpningstid. De valpade båda i slutet av april, runt den 25 april. Det är inom den normala valpningsperioden för vilda vargar. Den första valpningen i en djurpark skedde den 14 maj. För att kunna genomföra valpflytt krävs att det är som mest åtta dagar ålderskillnad mellan valpkullarna. Skillnaden blev ungefär 19 dagar vilket innebar att det inte var möjligt att genomföra en valpflytt i år. Naturvårdsverkets bedömning är att det sannolikt hade varit svårt att få medgivande från markägare och jakträttshavare under våren Kritiken mot uppdraget har varit omfattande. Bland annat har kritik framförts att valpflytt skulle innebära en ökning av antalet vargar. Naturvårdsverket har i dialogarbetet tydlig framfört att effekten blir den motsatta eftersom en vargstam med en god genetisk status kan vara mindre än den som är inavlad. Sammarbete med Ryssland En studieresa har genomförts till Ryssland i december Resultatet av resan är att de ryska myndigheterna är beredda att bistå de svenska i arbetet med att genetiskt förstärka vargstammen. Fyra vargvalpar donerades från en rysk djurpark till en svensk djurpark som en följd av samarbetet. Valparna kommer hösten 2013 att sättas ihop till avelspar vilkas valpar kan användas för genetisk förstärkning. Vid behov kan ytterligare valpar hämtas från Ryssland. Naturvårdsverket har för avsikt att fördjupa samarbetet med Ryssland. Det planeras ske som en del av det bilaterala miljösamarbete som redan pågår mellan Sverige och Ryssland. Samarbetets syfte ska vara att genom ökad kunskap förbättra förutsättningarna för vilda vargar att vandra från Ryssland genom Finland till den svenska vargstammen och därmed bidra till att vargstammens bevarandestatus förbättras.

Slutredovisning av uppdrag om genetisk förstärkning av vargstammen i Sverige

Slutredovisning av uppdrag om genetisk förstärkning av vargstammen i Sverige 1(12) NATUR VÅRDS VERKET id SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Jordbruks verket SKRIVELSE 2014-12-12 Ärendem: NV-10965-12 SJV-5.3.17-7255/13 Slutredovisning av uppdrag om genetisk förstärkning av

Läs mer

Överlämnande av rätt att besluta om skyddsjakt efter varg till länsstyrelserna i det Norra rovdjursförvaltningsområdet

Överlämnande av rätt att besluta om skyddsjakt efter varg till länsstyrelserna i det Norra rovdjursförvaltningsområdet 1 (9) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Göte Hamplin Tel: 010-698 13 16 gote.hamplin @naturvardsverket.se BESLUT 2012-01-12 Ärendenr NV-12739-11 Enligt sändlista Överlämnande av rätt att besluta

Läs mer

Ansökan om skyddsjakt efter varg inom Korju sameby, Norrbottens län

Ansökan om skyddsjakt efter varg inom Korju sameby, Norrbottens län 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Göte Hamplin Tel: 010-698 13 16 Gote.Hamplin @naturvardsverket.se BESLUT 2013-02-08 Ärendenr: NV-00765-13 Korju sameby Ordförande Kent Alanentalo Västra Kuivakangas

Läs mer

Tillvägagångssätt för genetisk förstärkning av den svenska vargstammen

Tillvägagångssätt för genetisk förstärkning av den svenska vargstammen 1 (15) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Klas Allander Tel: 010-698 17 39 klas.allander @naturvardsverket.se 2010-10-13 Dnr 429-1814-10 Sändlista Tillvägagångssätt för genetisk förstärkning av den

Läs mer

Naturvårdsverkets yrkanden Naturvårdsverket yrkar att kammarrätten meddelar prövningstillstånd.

Naturvårdsverkets yrkanden Naturvårdsverket yrkar att kammarrätten meddelar prövningstillstånd. 1(8) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY ÖVERKLAGANDE 2013-06-27 Ärendenr: NV-04902-13 Kammarrätten i Stockholm Box 2302 103 17 STOCKHOLM Komplettering av överklagande av Förvaltningsrättens i Stockholm

Läs mer

Ansökan om skyddsjakt efter varg inom Vilhelmina södra sameby

Ansökan om skyddsjakt efter varg inom Vilhelmina södra sameby 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VÄRDS«VERKET Göte Hamplin Tel: 010-698 13 16 Gote.Hamplin @natiirvardsverket.se BESLUT 2012-12-13 Ärendenr: NV-10367-12 Vilhehnina södra sameby Tomas Nejne

Läs mer

1. Tillståndet gäller från dagen för beslutet till och med den 14 juni 2020.

1. Tillståndet gäller från dagen för beslutet till och med den 14 juni 2020. 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Dittrich Söderman, Hanna Tel: 010-698 1517 Hanna.dittrich-soderman @naturvardsverket.se BESLUT 2015-06-25 Ärendenr: NV-03409-15 Tillstånd att fånga, sändarmärka

Läs mer

Beslut om skyddsjakt efter varg i Gävleborgs län. Hur beslutet kan överklagas, se bilagan.

Beslut om skyddsjakt efter varg i Gävleborgs län. Hur beslutet kan överklagas, se bilagan. 1(7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Hamplin, Göte Tel: 010-698 13 16 gote.hamplin @naturvardsverket.se BESLUT 2014-04-09 Ärendenr: NV-02115-14 Beslut om skyddsjakt efter varg i Gävleborgs län

Läs mer

Besvär över Naturvårdsverkets beslut 2013-01-11, Ärendenr: NV-00027-13

Besvär över Naturvårdsverkets beslut 2013-01-11, Ärendenr: NV-00027-13 1/14 Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM maria.agren@naturvardsverket.se registrator@naturvardsverket.se Gote.Hamplin@naturvardsverket.se Förvaltningsrätten i Stockholm 115 76 Stockholm forvaltningsrattenistockholm@dom.se

Läs mer

Genetisk förstärkning av den svenska vargstammen

Genetisk förstärkning av den svenska vargstammen Genetisk förstärkning av den svenska vargstammen Svar på uppdrag om rutiner för införsel och utplantering av varg i Sverige NATURVÅRDSVERKET, STATENS JORDBRUKSVERK OCH STATENS VETERINÄRMEDICINSKA ANSTALT

Läs mer

Varg i Sverige vintern 2005/2006. statusrapport

Varg i Sverige vintern 2005/2006. statusrapport Varg i Sverige vintern 2005/2006 statusrapport Innehåll Versioner av Varg i Sverige vintern 2005/06 1 Inledning 2 Beståndsstatus vintern 2005/06 2 Föryngringar 3 Familjegrupper 3 Revirmarkerande par 4

Läs mer

Viltmyndigheten- jakt och viltförvaltning i en ny tid

Viltmyndigheten- jakt och viltförvaltning i en ny tid Viltmyndigheten- jakt och viltförvaltning i en ny tid -ett delbetänkande från (SOU 2013:71) Särskild utredare Håkan Larsson Särskild utredare Håkan Larsson Sekreterare Nina Nordengren (jurist) och Jens

Läs mer

Ansökan om flyttning eller avlivning av varg inom Sirges sameby

Ansökan om flyttning eller avlivning av varg inom Sirges sameby BESLUT 2002-10-29 Dnr 411-5527-02 Anders Bjärvall Förvaltningsenheten Tel 08-698 1366 Fax 08-698 1402 Anders.Bjarvall@environ.se Sirges sameby Att. Bertil Kielatis Västergatan 24 962 33 JOKKMOKK Ansökan

Läs mer

Frågor och svar om nya älgförvaltningen

Frågor och svar om nya älgförvaltningen 1 (9) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY 2012-10-01 Frågor och svar om nya älgförvaltningen Mot bakgrund av att såväl länsstyrelser som företrädare för intresseorganisationer framfört önskemål om

Läs mer

Beslut om skyddsjakt efter varg i Dalarnas län

Beslut om skyddsjakt efter varg i Dalarnas län 1(7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Hamplin, Göte Tel: 010-698 13 16 gote.hamplin @naturvardsverket.se BESLUT 2014-04-03 Ärendenr: NV-02285-14 Beslut om skyddsjakt efter varg i Dalarnas län Beslut

Läs mer

Regeringens proposition 2012/13:191

Regeringens proposition 2012/13:191 Regeringens proposition 2012/13:191 En hållbar rovdjurspolitik Prop. 2012/13:191 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 12 september 2013 Fredrik Reinfeldt Lena Ek (Miljödepartementet)

Läs mer

Typgodkännande av fångstredskap avsett för årsunge av vildsvin

Typgodkännande av fångstredskap avsett för årsunge av vildsvin 1(9) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Skog, Mimmi Tel: 010-698 1771 mimmi.skog @naturvardsverket.se BESLUT 2013-06-19 Ärendenr: NV-06345-12 Typgodkännande av fångstredskap avsett för årsunge av

Läs mer

Regeringsbeslut 27 REGERINGEN 2010-$-A4. M2010/1s24/Na. Miljiidepartementet. Statens jordbruksverk Vallgatan 8 551S2Jonkoping

Regeringsbeslut 27 REGERINGEN 2010-$-A4. M2010/1s24/Na. Miljiidepartementet. Statens jordbruksverk Vallgatan 8 551S2Jonkoping Regeringsbeslut 27 :Bil REGERINGEN 2010-$-A4 M2010/1s24/Na Miljiidepartementet Statens jordbruksverk Vallgatan 8 551S2Jonkoping uppdrag om rutiner ftir infiirsel och utplantering av varg i sverige Regeringens

Läs mer

Överlämnande av rätt att besluta om skydds- och licensjakt efter lo till länsstyrelserna i Mellersta rovdjursförvaltningsområdet

Överlämnande av rätt att besluta om skydds- och licensjakt efter lo till länsstyrelserna i Mellersta rovdjursförvaltningsområdet 1 (13) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Göte Hamplin Tel: 010-698 13 16 Gote.Hamplin @naturvardsverket.se BESLUT 2012-10-25 NV-07302-12 Enligt sändlista Överlämnande av rätt att besluta om skydds-

Läs mer

Vargangrepp på tamdjur och hundar. I vilka delar av Sverige blir konflikten störst? Jens Karlsson, Peter Jaxgård, Maria Levin, Inga Ängsteg

Vargangrepp på tamdjur och hundar. I vilka delar av Sverige blir konflikten störst? Jens Karlsson, Peter Jaxgård, Maria Levin, Inga Ängsteg Vargangrepp på tamdjur och hundar I vilka delar av Sverige blir konflikten störst? Jens Karlsson, Peter Jaxgård, Maria Levin, Inga Ängsteg Vargangrepp på tamdjur och hundar 1 2 Vargangrepp på tamdjur och

Läs mer

Yttrande över Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd för länsstyrelsens beslut om licensjakt efter varg; Ert ärendenummer Nv-04119-14

Yttrande över Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd för länsstyrelsens beslut om licensjakt efter varg; Ert ärendenummer Nv-04119-14 2014-08-21 Naturvårdsverket att. Hanna Ek 106 48 Stockholm Yttrande över Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd för länsstyrelsens beslut om licensjakt efter varg; Ert ärendenummer Nv-04119-14

Läs mer

Nationell förvaltningsplan för varg

Nationell förvaltningsplan för varg Nationell förvaltningsplan för varg Förvaltningsperioden 2014 2019 December 2014 NATURVÅRDSVERKET Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM Gruppen

Läs mer

Om vargens utveckling i Skandinavien under de senaste 30 åren

Om vargens utveckling i Skandinavien under de senaste 30 åren Om vargens utveckling i Skandinavien under de senaste 30 åren Åke Aronson och Håkan Sand D en skandinaviska vargstammen är idag större än på 100 år. Det är dock inte mer än ca 30 år sedan den betraktades

Läs mer

Uppdrag från Naturvårdsverket 2010-07-21 åt SLU/Grimsö (Leverantör 1) att svara på 17 frågor angående flytt av varg

Uppdrag från Naturvårdsverket 2010-07-21 åt SLU/Grimsö (Leverantör 1) att svara på 17 frågor angående flytt av varg Uppdrag från Naturvårdsverket 2010-07-21 åt SLU/Grimsö (Leverantör 1) att svara på 17 frågor angående flytt av varg Olof Liberg, Håkan Sand och Guillaume Chapron Grimsö Forskningsstation, SLU Inledning

Läs mer

Ansökningar från Svenska Jägareförbundet och Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) om skyddsjakt efter varg 011220.

Ansökningar från Svenska Jägareförbundet och Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) om skyddsjakt efter varg 011220. Naturvårdverket 106 48 Stockholm Stockholm 020130 Ansökningar från Svenska Jägareförbundet och Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) om skyddsjakt efter varg 011220. Svenska Rovdjursföreningen har tagit del

Läs mer

Synpunkter på vargstammen från Svenska Rovdjursföreningen, Svenska Naturskyddsföreningen och Djurskyddet Sverige

Synpunkter på vargstammen från Svenska Rovdjursföreningen, Svenska Naturskyddsföreningen och Djurskyddet Sverige Miljöminister Andreas Carlgen Miljödepartementet 10333 STOCKHOLM Synpunkter på vargstammen från Svenska Rovdjursföreningen, Svenska Naturskyddsföreningen och Djurskyddet Sverige Svenska Jägareförbundet

Läs mer

De stora rovdjurens antal och föryngring år 2004

De stora rovdjurens antal och föryngring år 2004 1 Riistantutkimuksen tiedote 203B:1-7. Helsinki 1.9.20054 De stora rovdjurens antal och föryngring år 2004 Ilpo Kojola, Elisa Määttä och Harri Hiltunen De stora rovdjurens antal i Finland i slutet av år

Läs mer

VILDSVINSSYMPOSIUM - INLEDNING. Daniel Ligné Riksjaktvårdskonsulent Svenska Jägareförbundet

VILDSVINSSYMPOSIUM - INLEDNING. Daniel Ligné Riksjaktvårdskonsulent Svenska Jägareförbundet VILDSVINSSYMPOSIUM - INLEDNING Daniel Ligné Riksjaktvårdskonsulent Svenska Jägareförbundet INLEDNING ALLMÄNNA UPPDRAGET Stärka samverkan mellan lantbrukare, markägare och jägare Utarbeta verktyg: inventering,

Läs mer

SOU 2012:22 Mål för rovdjuren, Svenska Jägareförbundets yttrande över Rovdjursutredningens slutbetänkande

SOU 2012:22 Mål för rovdjuren, Svenska Jägareförbundets yttrande över Rovdjursutredningens slutbetänkande Miljödepartementet Magnus Bergström 103 33 Stockholm Öster Malma 2012-07-05 SOU 2012:22 Mål för rovdjuren, Svenska Jägareförbundets yttrande över Rovdjursutredningens slutbetänkande Svenska Jägareförbundet

Läs mer

Överlämnande av rätt att besluta om skydds- och licensjakt efter lo till länsstyrelserna i Norra rovdjursförvaltningsområdet

Överlämnande av rätt att besluta om skydds- och licensjakt efter lo till länsstyrelserna i Norra rovdjursförvaltningsområdet 1 (11) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Klas Allander BESLUT Tel: 010-698 17 39 2011-02-17 NV-02099-11 klas.allander @naturvardsverket.se Enligt sändlista Överlämnande av rätt att besluta om skydds-

Läs mer

Anteckningar informationsmöte Eventuell flytt av varg, Sötåsen den 26 januari 2012

Anteckningar informationsmöte Eventuell flytt av varg, Sötåsen den 26 januari 2012 Anteckningar informationsmöte Eventuell flytt av varg, Sötåsen den 26 januari 2012 Deltagare från Länsstyrelsen: Anita Bergstedt-Söderström, rovdjursansvarig Lisa Karnfält, handläggare rovdjursstängsel

Läs mer

Remiss av förslag till ändrade föreskrifter för Abisko nationalpark

Remiss av förslag till ändrade föreskrifter för Abisko nationalpark 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Stefan Henriksson Tel: 010-698 13 40 stefan.henriksson @naturvardsverket.se REMISS 2014-01-27 Ärendenr: NV-04878-13 Se sändlista Remiss av förslag till ändrade

Läs mer

INVENTERING STORA ROVDJUR

INVENTERING STORA ROVDJUR FAKTABLAD LODJUR INVENTERINGSMETODIK MARS 2013 INVENTERING STORA ROVDJUR METODIK LODJUR: Områdesinventering Detta faktablad Lodjur: Områdesinventering inom Nasjonalt overvakningsprogram for rovvilt (www.rovdata.no)

Läs mer

Att ansöka om bidrag för informationsinsatser ur Batterifonden 2014

Att ansöka om bidrag för informationsinsatser ur Batterifonden 2014 1(6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Grudin, Ingela Tel: 010-698 12 46 Ingela.grudin @naturvardsverket.se PM 2014-01-07 Att ansöka om bidrag för informationsinsatser ur Batterifonden 2014 Bakgrund

Läs mer

Rättsfallen om licensjakt efter varg i Sverige bakgrund och kronologi

Rättsfallen om licensjakt efter varg i Sverige bakgrund och kronologi Rättsfallen om licensjakt efter varg i Sverige bakgrund och kronologi Oscar Alarik Jurist, Naturskyddsföreningen 2 juli 2015 Regeringens licensjakt efter varg har givit upphov till långdragna och segslitna

Läs mer

FAKTABLAD Genetiskt provinsamling i rovdjursinventeringen

FAKTABLAD Genetiskt provinsamling i rovdjursinventeringen 1(5) FAKTABLAD Genetiskt provinsamling i rovdjursinventeringen Målsättning Syftet med detta faktablad är att ge en översikt av den genetiska provtagningen som tillämpas vid rovdjursinventeringen i Sverige

Läs mer

Postadress Telefonväxel E-post: registrator@environment.ministry.se 103 33 Stockholm 08-405 10 00

Postadress Telefonväxel E-post: registrator@environment.ministry.se 103 33 Stockholm 08-405 10 00 2010-09-03 M2010/3062/R Miljödepartementet Europeiska kommissionen Generalsekretariatet Rue de la Loi 200 B-1049 BRYSSEL Belgien Svar på begäran om uppgifter gällande vargar i Sverige med anledning av

Läs mer

Frågor och svar angående vildsvin

Frågor och svar angående vildsvin Frågor och svar angående vildsvin Finns det vildsvin på Göteborgs Stads marker? Svar: Ja, det gör det. Hur många finns det? Svar: Det är svårt att uppskatta men vi tror att det finns runt 75 stycken. Var

Läs mer

Beslut om licensjakt efter varg i Dalarnas län 2015

Beslut om licensjakt efter varg i Dalarnas län 2015 KORRIGERAT BESLUT 1(20) Naturvårdsenheten Fredrik Dalerum Tel: 010 225 03 65 fredrik.dalerum@lansstyrelsen.se Enligt sändlista Beslut om licensjakt efter varg i Dalarnas län 2015 Länsstyrelsens beslut

Läs mer

INVENTERING STORA ROVDJUR

INVENTERING STORA ROVDJUR FAKTABLAD BJÖRN INVENTERINGSMETODIK OKTOBER 2014 INVENTERING STORA ROVDJUR METODIK BJÖRN: Övervakningen i Skandinavien Detta faktablad BJÖRN: Övervakningen i Skandinavien inom Nasjonalt overvåkningsprogram

Läs mer

Protokoll fört vid viltförvaltningsdelegationens möte 2014-02-06

Protokoll fört vid viltförvaltningsdelegationens möte 2014-02-06 l (6) 2014-02-25 Dnr: 104-350-14 Viltförvaltningsdelegationen Protokoll fört vid viltförvaltningsdelegationens möte 2014-02-06 Plats: Länsstyrelsens sessionssal Närvarande: Peter Egardt (ordf.), Jan-Erik

Läs mer

OMRÅDE FÖR UTSÄTTNING AV VUXEN VARG Nordöstra området

OMRÅDE FÖR UTSÄTTNING AV VUXEN VARG Nordöstra området Gullspång kommun Mariestad kommun Töreboda kommun Karlsborg kommun Skövde kommun Tibro kommun Översiktskarta Copyright Lantmäteriet OMRÅDE FÖR UTSÄTTNING AV VUXEN VARG Nordöstra området Föreslaget område

Läs mer

Sten Bergh Karl Hedin Anders Runnérus. Varg. och landsbygdsboende

Sten Bergh Karl Hedin Anders Runnérus. Varg. och landsbygdsboende Sten Bergh Karl Hedin Anders Runnérus Varg och landsbygdsboende Sten Bergh Karl Hedin Anders Runnérus Varg och landsbygdsboende Projekt Varg. En ny rovdjursförvaltning SNF Naturvårdsverket Departement

Läs mer

Minnesanteckningar från informationsmöte angående utredningen Påverkan från rovdjursangrepp på landsbygdsföretagens ekonomi

Minnesanteckningar från informationsmöte angående utredningen Påverkan från rovdjursangrepp på landsbygdsföretagens ekonomi Minnesanteckningar från informationsmöte angående utredningen Påverkan från rovdjursangrepp på landsbygdsföretagens ekonomi Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Uppsala 2014.10.14 Anteckningar av Tobias

Läs mer

Dags att ta omtag i vargpolitiken

Dags att ta omtag i vargpolitiken Dags att ta omtag i vargpolitiken Det börjar bli dags att borsta av Jägareförbundets förre ordförande, Owe Wiktorins, gamla slagdänga att rovdjurspolitiken havererat, något vi ansåg vara en retorisk vantolkning

Läs mer

Motion med anledning av prop. 2012/13:191 En hållbar rovdjurspolitik

Motion med anledning av prop. 2012/13:191 En hållbar rovdjurspolitik Sverige, 2013-10-14 Bästa politiker! Vi tackar för er motion som alternativ till regeringens prop. 2012/13:191. Nedan mellan varje punkt tillför vi våra synpunkter vilka är grundade på kunskap utifrån

Läs mer

Europeiska trankonferensen

Europeiska trankonferensen ETT NYHETSBREV FRÅN VILTSKADECENTER, SLU NO 2/214 Europeiska trankonferensen Fortsättning på studien Kalvning i hägn Informationsmöten och utbildningar Varg- och loinventering VILT&TAMT 2 Nytt Nyhetsbrev

Läs mer

Verksamhetsrapport för det lokala naturvårdsprojektet Bevara och utveckla natur- och friluftsliv på Gräsön

Verksamhetsrapport för det lokala naturvårdsprojektet Bevara och utveckla natur- och friluftsliv på Gräsön VERKSAMHETSRAPPORT 2012-02-17 Webbversion Länsstyrelsen i Uppsala län 751 86 Uppsala Verksamhetsrapport för det lokala naturvårdsprojektet Bevara och utveckla natur- och friluftsliv på Gräsön Ur förordningen

Läs mer

Yttrande 2013-12-04. Länsstyrelsen i Stockholms län Att: Sara Lord Enheten för länsveterinärer Box 22067 104 22 Stockholm

Yttrande 2013-12-04. Länsstyrelsen i Stockholms län Att: Sara Lord Enheten för länsveterinärer Box 22067 104 22 Stockholm Yttrande 2013-12-04 Länsstyrelsen i Stockholms län Att: Sara Lord Enheten för länsveterinärer Box 22067 104 22 Stockholm Yttrande till underrättelse 282 10049 2013 Vi skulle vilja att du prioriterar tillståndet

Läs mer

INVENTERINGSRAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER

INVENTERINGSRAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER Resultat från inventering av lodjur i Sverige vintern 2011/2012 Slutgiltig nationell sammanställning över länsstyrelsernas resultat från inventeringar av lodjur. INVENTERINGSRAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER

Läs mer

Yttrande över betänkandet Systematiska jämförelser - för lärande i staten (SOU 2015:36) Fi2015/2312

Yttrande över betänkandet Systematiska jämförelser - för lärande i staten (SOU 2015:36) Fi2015/2312 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2015-08-27 Ärendenr: NV-04097-15 Finansdepartementet 103 33 Stockholm fi.registrator@regeringskansliet.se Yttrande över betänkandet Systematiska jämförelser

Läs mer

Batterifonden och nya kadmiumbatterifonden inkomster, utgifter och kassabehållning för budgetåret 2013

Batterifonden och nya kadmiumbatterifonden inkomster, utgifter och kassabehållning för budgetåret 2013 1(1) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY 2014-02-20 Ärendenr: NV-00170-14 Regeringen Miljödepartementet 103 33 Stockholm Batterifonden och nya kadmiumbatterifonden inkomster, utgifter och kassabehållning

Läs mer

Översyn av Naturvårdsverkets föreskrifter om förvaltning av björn, varg, järv, lo och kungsörn - konsekvensutredning

Översyn av Naturvårdsverkets föreskrifter om förvaltning av björn, varg, järv, lo och kungsörn - konsekvensutredning Naturvårdsverket Diarienummer NV-03359-14 Översyn av Naturvårdsverkets föreskrifter om förvaltning av björn, varg, järv, lo och kungsörn - konsekvensutredning A Allmänt Beskrivning av problemet och vad

Läs mer

Skoterkörning på åker- och skogsmark

Skoterkörning på åker- och skogsmark www.snöskoterrådet.se Skoterkörning på åker- och skogsmark Var får jag köra snöskoter? Var får jag köra snöskoter? I lagen står det att körning med motordrivet fordon är förbjuden på snötäckt jordbruksmark

Läs mer

Regeringens proposition 2008/09:210

Regeringens proposition 2008/09:210 Regeringens proposition 2008/09:210 En ny rovdjursförvaltning Prop. 2008/09:210 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 28 maj 2009 Fredrik Reinfeldt Andreas Carlgren (Miljödepartementet)

Läs mer

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB Kort om Enetjärn Natur Start 2001 Ekologkonsult > 20 medarbetare (biologer, jägm, miljövetare, disputerade)

Läs mer

Vargen - Artfakta. en sammanställning av data från det skandinaviska. vargforskningssprojektet SKANDULV 2007 på uppdrag av

Vargen - Artfakta. en sammanställning av data från det skandinaviska. vargforskningssprojektet SKANDULV 2007 på uppdrag av Vargen - Artfakta en sammanställning av data från det skandinaviska vargforskningssprojektet SKANDULV 2007 på uppdrag av utredningen om de stora rovdjuren Håkan Sand 1 Olof Liberg 1 Åke Aronson 2 Pär Forslund

Läs mer

Apotekets råd om. Mask hos hund

Apotekets råd om. Mask hos hund Apotekets råd om Mask hos hund I Sverige är de vanligaste inälvsmaskarna spolmask och bandmask. Hakmask finns hos enstaka hundar medan piskmask kan finnas hos importerade hundar. Rävens dvärgbandmask har

Läs mer

Förvaltningsplan för stora rovdjur i Gävleborgs län 2013-2017

Förvaltningsplan för stora rovdjur i Gävleborgs län 2013-2017 Förvaltningsplan för stora rovdjur i Gävleborgs län 2013-2017 Rapport 2013:5 Förvaltningsplan för stora rovdjur i Gävleborgs län 2013-2017 Version 2, publiceringsdatum 2013-09-24 Författare: Peter Waldeck

Läs mer

Den Skandinaviska Vargen

Den Skandinaviska Vargen Den Skandinaviska Vargen en sammanställning av kunskapsläget från det skandinaviska vargforskningsprojektet SKANDULV 1998 2014: Rapport till Miljödirektoratet i Norge av Håkan Sand, Olof Liberg, Öystein

Läs mer

Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF

Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF Morfologiska förändringar Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund 5.1.4 Rensning av vattendrag för upprätthållande

Läs mer

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vad ska jag ta upp? Regelverk särskilt om Skyddade områden (Natura 2000) & Artskydd Domstolspraxis vindkraft och vattenkraft

Läs mer

Översyn av föreskrifter om registrering av beslut enligt 7 kap. miljöbalken Konsekvensutredning

Översyn av föreskrifter om registrering av beslut enligt 7 kap. miljöbalken Konsekvensutredning 1(6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Emma Thulin Johansson Tel: 010-698 11 57 emma.thulin-johansson @naturvardsverket.se 2015-05-05 Ärendenr: NV-07199-14 Översyn av föreskrifter om registrering

Läs mer

Datainspektionens tillsyn av länsstyrelsernas elektroniska förvaltning

Datainspektionens tillsyn av länsstyrelsernas elektroniska förvaltning Bilaga 1 Datainspektionens tillsyn av länsstyrelsernas elektroniska förvaltning Datainspektionen granskade under år 2010 Länsstyrelsen i Västra Götalands hantering av personuppgifter i den elektroniska

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE 2014-04-02 Ärendenr: NV-00641-14 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1. Uppdraget Naturvårdsverket

Läs mer

Vargens rätt i samhället

Vargens rätt i samhället Vargens rätt i samhället Ämne: Svenska Namn: Viktor Bagge Handledare: Bettan Klass: 9 Årtal: 2009-04-27 Innehållsförteckning Första sida....1 Innehållsförteckning. 2 Inledning...3 Bakgrund.3 Syfte, frågeställningar,

Läs mer

Bidrag till länsstyrelserna för tillsynsprojekt inom förorenade områden (Naturvårdsverkets anslag 1:4)

Bidrag till länsstyrelserna för tillsynsprojekt inom förorenade områden (Naturvårdsverkets anslag 1:4) 1(4) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Larsson, Ulf Tel: 010-698 13 71 ulf.larsson@naturvardsverket.se BESLUT -01-21 Ärendenr: NV-03212-14 Samtliga Länsstyrelser Bidrag till länsstyrelserna för tillsynsprojekt

Läs mer

SVA:s undersökningar av vargar fällda under selektiv, riktad jakt 2013

SVA:s undersökningar av vargar fällda under selektiv, riktad jakt 2013 SVA:s undersökningar av vargar fällda under selektiv, riktad jakt 2013 HENRIK UHLHORN, JESSICA ÅSBRINK OCH ARNE SÖDERBERG SVA:s rapportserie nr 27 ISSN 1654-7098 Dnr SVA 2013/99 2013-06-17 STATENS VETERINÄRMEDICINSKA

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om tillsyn över hundar och katter; SFS 2007:1150 Utkom från trycket den 7 december 2007 utfärdad den 29 november 2007. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande. Inledande

Läs mer

Kometprogrammet fas 2, kompletterande metoder vid skydd av skog

Kometprogrammet fas 2, kompletterande metoder vid skydd av skog 1 januari 2012-31 december 2014 Kometprogrammet fas 2, kompletterande metoder vid skydd av skog Version Ändring Ansvarig 1.0 Beslutad 2010-01-22 Projektbeställare 2.0 Beslutad 2010-06-14 Projektbeställare

Läs mer

Delredovisning av uppdrag om kommunikationssatsning om ekosystemtjänster (M2014/1903/Nm)

Delredovisning av uppdrag om kommunikationssatsning om ekosystemtjänster (M2014/1903/Nm) 1(5) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y 2015-09-24 Ärendenr: NV-06179-14 Delredovisning av uppdrag om kommunikationssatsning om ekosystemtjänster (M2014/1903/Nm) Naturvårdsverket

Läs mer

Älgstammens täthet och sammansättning i Simlångsdalen Vrå

Älgstammens täthet och sammansättning i Simlångsdalen Vrå Älgstammens täthet och sammansättning i Simlångsdalen Vrå Foto: Magnus Nyman Januari 2006 Rapport 01-2006 Svensk Naturförvaltning AB www.naturforvaltning.se Bakgrund Simlångsdalen Vrå 2006, Sv. Natutförvaltning

Läs mer

Jaktfrågor. skall avgöras lokalt. IND/DEM-gruppen i EU-parlamentet

Jaktfrågor. skall avgöras lokalt. IND/DEM-gruppen i EU-parlamentet Jaktfrågor skall avgöras lokalt IND/DEM-gruppen i EU-parlamentet Jaktfrågor skall avgöras lokalt Många av de beslut som fattas i Stockholm eller Bryssel är illa anpassade till lokala villkor och förutsättningar.

Läs mer

Förebygga smittor i kattgrupper Bengalklubben 15/11 2009

Förebygga smittor i kattgrupper Bengalklubben 15/11 2009 Förebygga smittor i kattgrupper Bengalklubben 15/11 2009 Ulrika Forshell, laboratorieveterinär Enhet för Virologi, Immunbiologi och parasitologi Parasitologisk diagnostik Vad är en katt? Har minimalt flockbeteende

Läs mer

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv

Läs mer

Cecilia inleder med en presentation om målsättningarna från TUV och jämförelse med MVG:s styrdokument.

Cecilia inleder med en presentation om målsättningarna från TUV och jämförelse med MVG:s styrdokument. 15 april 2014 Protokoll Styrgruppsmöte 9 april 2014 Lidbeckska huset, Lidköping 10.00-12.00 Beslutande Ulrika Samuelsson, Länsstyrelsens Miljöskyddsenhet Leif Schöndell Borås stad/sjuhärads kommunalförbund

Läs mer

Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror

Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror [En intervjustudie med bötfällda bilister] Heléne Haglund [2009-06-09] Inledning Syftet med den här studien är att undersöka vilka anledningar som

Läs mer

Resultatfi-ån2014 kommer att rapporteras till Naturvårdsverkets datavärd i mars 2015. Haltema förväntas vara lägre än under 2013.

Resultatfi-ån2014 kommer att rapporteras till Naturvårdsverkets datavärd i mars 2015. Haltema förväntas vara lägre än under 2013. 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2014-09-17 Ärendenr: NV-05127-14 Regeringskansliet Miljödepartementet m.registrator@regeringskansliet.se magnus.moreau@regeringskansliet.se Underlag

Läs mer

1. INLEDNING 3 2. EN RESA I LANDET 5

1. INLEDNING 3 2. EN RESA I LANDET 5 1. INLEDNING 3 2. EN RESA I LANDET 5 3. PROBLEM OCH FÖRSLAG PÅ LÖSNINGAR 6 3.1 Utmaningar på kort sikt 7 3.1.1 Förvaltningsplaner 7 3.1.2 Beslut vid viltförvaltningen 7 3.1.3 Länsstyrelsernas roll i viltförvaltningen

Läs mer

Svar från Sverige på förslag till delgeneralplan för en havsvindpark utanför Röyttä i Torneå stad

Svar från Sverige på förslag till delgeneralplan för en havsvindpark utanför Röyttä i Torneå stad 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Enocksson, Egon Tel: +46 10-698 11 91 Egon.enocksson @naturvardsverket.se 2013-09-02 Ärendenr: NV-09571-11 Miljöministeriet PB 35, FI-00023 STATSRÅDET FINLAND

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

20 frågor och svar om småviltsjakten på renbetesfjällen i Jämtlands län

20 frågor och svar om småviltsjakten på renbetesfjällen i Jämtlands län 1 (1) Naturvårdsenheten 2014-0 - 20 frågor och svar om småviltsjakten på renbetesfjällen i Jämtlands län Mot bakgrund av att företrädare för olika intresseorganisationer framfört önskemål om vägledning

Läs mer

Synpunkter på Trafikverkets arbete med åtgärdsvalsstudier

Synpunkter på Trafikverkets arbete med åtgärdsvalsstudier 1 (6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Elin Forsberg Tel: 010-698 11 10 elin.forsberg @naturvardsverket.se 2013-02-28 Dnr NV-12817-11 Trafikverket Synpunkter på Trafikverkets arbete med åtgärdsvalsstudier

Läs mer

Styrelsens yttrande nr 1. Vattendirektivets åtgärdsprogram

Styrelsens yttrande nr 1. Vattendirektivets åtgärdsprogram Styrelsens yttrande nr 1 Motion nr 1 från Säffle norra lokalavdelning Motion nr 2 från Östra Ämterviks lokalavdelning Vendirektivets åtgärdsprogram Motion nr 1/2015 från Säffle norra LRF-avdelning angående

Läs mer

Vargdebatt främjar inte vargen

Vargdebatt främjar inte vargen THE EYE OF NATURE Svenska Jägarförbundets ordförande (fram till våren -12) skriver debattartikel i min lokaltidning HD och försöker påstå att vargjakt är bra. Nedan följer en debatt mellan mig och honom

Läs mer

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida.

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Följande personer har deltagit i arbetsgruppen Jessica Hagård, SJV, Landsbygdsnätverkets kansli Roland

Läs mer

En rapport till Naturvårdsverket från SKANDULV

En rapport till Naturvårdsverket från SKANDULV 1 Reglerande beskattning av den svenska vargstammen samt flyttning av varg inom landet för att förstärka vargstammens genetiska situation (Regulating harvest of the Swedish wolf population and translocation

Läs mer

Remissyttrande avseende redovisning av regeringsuppdrag om älgförvaltning (NV- 00687-14)

Remissyttrande avseende redovisning av regeringsuppdrag om älgförvaltning (NV- 00687-14) Regeringskansliet Näringsdepartementet Enheten för fiske, jakt och rennäring 103 33 Stockholm REMISSYTTRANDE N2015/1591/FJR 2015-09-15 Remissyttrande avseende redovisning av regeringsuppdrag om älgförvaltning

Läs mer

Stora rovdjur 2006-2008 Örebro län

Stora rovdjur 2006-2008 Örebro län Stora rovdjur 2006-2008 Örebro län Förslag till regional förvaltningsplan och regionala delmål för antal och utbredning av varg, lodjur, björn och kungsörn www.t.lst.se Publ.nr.2005:21 2 Innehåll 1 Inledning...

Läs mer

Vindkraft, fåglar och fladdermöss

Vindkraft, fåglar och fladdermöss Vindkraft, fåglar och fladdermöss Foto: Espen Lie Dahl Martin Green Jens Rydell Biologiska Institutionen Lunds Universitet Vindkraft, fåglar och fladdermöss Kunskapssammanställning Ute hösten 2011, NV

Läs mer

Hasse Andersson - Avtryck i naturen

Hasse Andersson - Avtryck i naturen Hasse Andersson - Avtryck i naturen En i gänget Efter nio timmar i bil anländer jag till Kongsvold fjällstation i Norge. Klockan är halv fyra och solen står fortfarande högt på himlen. Det är september

Läs mer

Regler om vattenskyddsområden

Regler om vattenskyddsområden Sid 1 Regler om vattenskyddsområden Länsstyrelsen eller kommunen kan med stöd av miljöbalken förklara ett område vars vattentillgångar behöver skyddas som vattenskyddsområde. Reglerna för detta finns i

Läs mer

Delredovisning av regeringsuppdraget att utreda gynnsam bevarandestatus för varg (M2015/1573/Nm)

Delredovisning av regeringsuppdraget att utreda gynnsam bevarandestatus för varg (M2015/1573/Nm) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y NV-02945-15 Delredovisning av regeringsuppdraget att utreda gynnsam bevarandestatus för varg (M2015/1573/Nm) 2015-10-06 Korrekturändringar

Läs mer

Arbetstidsdirektivet

Arbetstidsdirektivet Arbetstidsdirektivet Arbetstiden är på tapeten igen och EU-kommissionen kommer troligen att ge ut ett nytt förslag om arbetstidsdirektivet i början av 2015. Hur det påverkar EPSU och dess medlemsförbund

Läs mer

Enkätundersökning om länsstyrelsens roll i kommunal avfallsplanering

Enkätundersökning om länsstyrelsens roll i kommunal avfallsplanering Bilaga 4 PM Enkätundersökning om länsstyrelsens roll i kommunal avfallsplanering 1 Bakgrund Naturvårdsverket arbetar med revidering av föreskrifter och allmänna råd om innehållet i kommunal avfallsplan.

Läs mer

PROPOSITIONER. Riksstämma 2015 Gävle

PROPOSITIONER. Riksstämma 2015 Gävle PROPOSITIONER Riksstämma 2015 Gävle Centralstyrelsen Proposition 1 Centralstyrelsens proposition 1 till 2015 års Riksstämma Ändring av Svenska Blå Stjärnans stadgar antagna 2013 1A) Stadgar Blå Stjärnan

Läs mer

Vill du lära dig av andras erfarenheter? Bli adept!

Vill du lära dig av andras erfarenheter? Bli adept! Vill du lära dig av andras erfarenheter? Bli adept! Vill du dela med dig av din kunskap? Bli mentor! Coachning och mentorskapsprogram inom rennäringen en modell för kunskapsöverföring mellan generationer.

Läs mer

2012-02-07 L2011/3138

2012-02-07 L2011/3138 Remiss 2012-02-07 L2011/3138 Landsbygdsdepartementet Djurskyddsutredningens betänkande Ny djurskyddslag (SOU 2011:75) Remissinstanser: 1. Riksdagens ombudsmän 2. Hovrätten för Västra Sverige 3. Uppsala

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (8) SI-SAM Fredrik Djurklou & Maria Pålsson 0722035873/0725203366 fredrik.djurklou@msb.se maria.palsson@msb.se Uppföljning och utvärdering av MSB:s

Läs mer

Djurskyddspolisen i Stockholms län

Djurskyddspolisen i Stockholms län Djurskyddspolisen i Stockholms län Den här satsningen leder till mindre lidande för både människor och djur. Det går att använda flera mjuka instrument som förelägganden och tillsyn. Det gör att vi kan

Läs mer