Olika perspektiv (Watts)

Transkript

1 Hamar 6/11

2 Utgångsfrågor Vad har du för bild av dig själv som vägledare? Vad bär du med dig i ryggsäcken? Hur väl uppdaterad är du metodiskt och teoretiskt? Hur möter du dina vägledningssökande? Vad får de med sig? Vilka vägledningssökande möter du? Vad behöver de hjälp med? Vilka verktyg/metoder använder du mest? Hur vet du vad gör och vilken effekt/betydelse det har?

3 Balanskonstnärer Hur klarar vi balansen individbehov samhällsbehov? Hur hanterar vi frågan vad tycker du jag skall välja? Hur balanserar vi mellan behov att diskutera framtida utbildningar och vad vill jag med mitt liv? Hur balanserar vi mellan reklam, marknadsföring och allsidig information Hur balanserar vi mellan.

4 Olika perspektiv (Watts) 4 Samhälle Individ Förändring Samhällsförändrande modell Individförändrande modell Anpassning Kontrollmodell Icke-styrande modell Anders Lovén

5 På slak lina förstå och ge råd men inte styra mig. Vägledaren skall inte säga att detta är bra för då är det lätt att du gör det. Men de skall inte heller göra tvärtom för då är det som om de inte bryr sig. Det är bättre med någon som bryr sig men inte för mycket, va (Flicka, 16 år) 5 Anders Lovén

6 Studier kring rådgivning 6 Vägledare uppmuntrar elever att söka teoretiska program Viktigt att ha högskolebehörighet Yrkesförberedande program nedvärderas. Med dina betyg borde du väl tänka på samhälle I en annan studie talas om cooling down dvs vägledare kyler av önskningar om teoretiska utbildningar Spännande frågeställning: Hur beskriver vägledare sin påverkansroll?

7 Frågor om förväntningar? Hur fångar vi elevers förväntningar? Är det skillnad på förväntningar och önskningar? Är förväntningarna alltid klara för eleven? Hur möts våra och elevernas förväntningar? Ändras förväntningarna under samtalet/samtalen? Förväntningar som är alltför höga/låga. Hur hanterar vi det? Hur fångar vi upp vad eleverna fick ut av samtalen?

8 Varför teorier? 8 Teorierna hjälper oss att: Bättre förstå och kunna se sammanhang i sökandes karriärfunderingar Skapa hypoteser kring hur sökande bättre skall kunna navigera i sin framtid Utveckla verktyg och metoder som hjälper den sökande till självinsikt och större egenkraft Anders Lovén

9 Teorier inom vägledning 9 Teorier karta över terrängen. Visar endast delar t ex vägar, klimat Teorier förklarar eller förutsäger. Tre typer av teorier: 1) Karriärutvecklingsteorier förklarar varför människor väljer eller hamnar i olika positioner/jobb/yrken 2) Vägledningsteorier förklarar vad som händer I samtalen (möten) mellan vägledare och sökande (även förutsäger)) 3) Val/beslutsteorier förklarar vad som händer i en val/beslutssituation Teorierna samspelar med samhällsutvecklingen Psykologerna sett inifrån individen, sociologerna utifrån individen Anders Lovén

10 Teorier i samtalet I projektet fick samtliga deltagare en kort summering av fyra karriär teorier: 1) Person-miljö teorier 2) Utvecklingsinriktade teorier 3) Struktuerella teorier 4) Planerade tillfälligheter (planned happenstance) Deltagarna läste igenom, och fick nedanstående frågor att fundera över. Är någon av dessa karriärteorier särskilt betydelsefulla för dig? Eller kan du kanske föreslå en alternativ tolkning av din karriär, naturligtvis baserat på dina erfarenheter Vilka strukturella faktorer tycker du inverkar på dina beslut? Har du funderat över konsekvenserna på lång sikt of dina val/beslut? (McKendrick, 2009)

11 Bra och inte bortkastat I samtalet diskuterades hur deltagarna tänkte och funderade kring teorierna. Huvuddelen tyckte att det var värdefullt och gav nya perspektiv på karriärvalet. It was interesting, especially the bit at the end about how things just happen one doesn t always have a grand plan that one follow through life It wasn t something I had thought of before it was sort of interesting not massively helpful- It sort of clarified what I thought. You have actually helped me tremendously just by introducing to me a way of thinking about career. I feel reassured

12 Den oklara professionen 12 Ingen enhetlig utbildning världen över Ofta kombinerad med andra uppgifter, lärare, psykolog/terapeut Professionen otydlig och och teori och kvalitetsindikatorer svagt utvecklade Låg lönsamhet för utövaren traditionellt offentlig verksamhet Forskning inte utvecklat tillräckligt Anders Lovén

13 Nya begrepp inom vägledning Nya begrepp som Career Adaptibility, employability, career motivation, self-management, career competences växer fram inom forskningen. Hur översätter vi dem? Valklar valkompetens karriärmogen självstyrande??? Begreppen innefattar oftast följande resurser hos den sökande: 1. Mänskliga resurser veta hur, utbildning, färdigheter, kunskaper 2. Sociala resurser veta vem, nätverk, socialt stöd 3. Psykologiska resurser veta varför, självförmåga, optimism, motståndskraft/flexibilitet 4. Identitetsresurser veta varför, självinsikt, målmedveten, karriär identitet

14 De paradoxala principerna (Redekopp, 2008) Var fokuserad och flexibel Var medveten och varsam Var objektiv och optimistisk Var praktisk och magisk Var oberoende och samarbetande Var generell och specifik Var följsam och ta rodret Var kvalitets- och riskinriktad Var lojal och sökande Var trygg och osäker

15 Vardagen har många sidor Människor har olika livsvillkor i olika skeenden av livet Ibland måste de akuta problemen hanteras och det långsiktiga får vänta Relationen arbete och fritid har olika betydelse En del har stor självinsikt, andra låg MED ANDRA ORD: Vi är olika och har olika behov

16 Behoven mångfaldiga Information svårare att överblicka, fler alternativ Fatta beslut valångest, kan inte avväga, vågar inte välja bort Hjälp på vägen avstämning, stöd, coaching Motivation hur går jag vidare? Hur ser jag framåt? Förstå sig själv och livet vem är jag? Hur skall jag leva? Vad skall det bli av mig? Bli sedd jag finns, stanna upp, vila i sig själv, lätta på trycket. Behov av bekräftelse få professionell återkoppling

17 Individualiseringens villkor (G Gillberg 2010) Syfte: Undersöka förhållandet mellan arbete, personliga drömmar och de faktorer som bidrar till att forma och påverka olika föreställningar, strategier och förhållningssätt. Fokus: unga vuxna, dels på projektorienterad entreprenörsutbildning (kaospiloterna), dels monteringsfabrik i bilindustrin (Volvo). Metod: Biografiska intervjuer. Kaospiloterna på väg in i det gränslösa arbetet där arbete, fritid och personliga värderingar glider samman och möjlighetshorisonterna i det närmaste är oändliga. Livet som ett projekt Volvoarbetarna beskriver sina drömmar och strategier på ett annat sätt. Viktigt är trygg anställning, ett eget hem och närhet till vänner och familj. Permanent tillfällighet

18 Olika verkligheter 18 Forskaren beskriver att hon upplevde det som att befinna sig i tre olika länder när hon genomförde sina intervjuer i det välbärgade storstadsområdet, det socialt utsatta dito och i glesbygdskommunerna

19 Planned happenstance positive uncertainty DÅ En vägledare är en person som av en slump/tillfällighet blivit det han/hon är och som skall lära andra att undvika slumpen NU En vägledare är en person som av en slump/tillfällighet blivit det han/hon är och som skall lära andra att utnyttja slumpen

20 Den nya människan? Omvärlden har förändrats, världen är närmare Digitala revolutionen öppnar gränserna Människans grundläggande behov detsamma. Behovet av att bli sedd snarare ökat dokusåpa, facebook Existentiella frågor berör många Behovet av trygghet stort, inte minst bland ungdomar

21 Career Management Skills Definition: Ett antal kompetenser som visar på strukturerade sätt för individer (och grupper) att samla, analysera, sätta samman och organisera det egna jaget (självinsikt), utbildnings- och yrkesinformation, samt ha färdigheter att kunna fatta och genomföra beslut och klara övergångar/växlingar i livet. INSIKT Vem är jag? Yttre/inre ryggsäcken UTSIKT Vad finns i omvärlden. Utbildningar/karriäralternativ FRAMSIKT Hur navigerar jag vidare? Vad behöver jag för resan?

22 Bred och smal vägledning 22 Bred bemärkelse: Hela den verksamhet som syftar till att elever/klienter förbereds/planerar för sin framtid. Inkluderar undervisning, arbetslivskontakter, lärare-elev samtal, information internet, mässor, besök mm Smal bemärkelse: Den verksamhet som vägledaren huvudsakligen bedriver. Samtal enskilt, grupp. Anders Lovén

23 Men, mycket är gemensamt inom och utom EU Liknande utmaningar inom utbildning, arbetsmarknad och socialpolitik Nödvändigt att ge fler bättre utbildning för att möta kunskapssamhällets nya behov Begränsa drop-outs och bättre integrera riskgrupper i utbildning och arbetsliv och förhindra fattigdom Utveckla mer flexibla och mångfacetterade utbildningsvägar Bättre tillgång till information (digital) stödd av vägledning

24 Framtiden är serverad! Vilken meny väljer du? 24 Informationsmenyn - Behöver du information kring utbildningar eller yrken? Sök själv eller få hjälp av vägledare att finna svar på dina frågor. Vi har ett stort antal hemsidor att söka från. Testmenyn - Osäker på var du passar in eller funderar över var dina intressen finns i yrkesvärlden? Pröva våra test och få hjälp av vägledare att tolka och använda resultaten. Testen ger dig inte hela sanningen men du får hjälp att fundera och många gånger nya perspektiv på din situation. Coachingmenyn - Är du på väg att fastna och vill hitta ut igen? Med hjälp av lösningsfokuserade metoder och coaching får du styrka att gå framåt och se din situation med nya ögon. Berättelsemenyn - Du behöver tid för att fundera över din framtid. Vi ger dig tid och möjlighet att fördjupa dig kring vad du vill med ditt liv. Vi hjälper dig att reda ut de mönster och former som du kan ha fastnat i. Dagens eller kreativa menyn - Kanske skall du pröva våra bildtest eller några av våra olika kortlekar och alternativa metoder. Låt fantasin spela och med en vägledare till hjälp söker du nya vägar. Välj eller kombinera! Anders Lovén

25 Och mer. Tvärs-om-menyn. - Här får du idéer som vänder upp och ner på dina tankar och vidgar dina perspektiv. Globala menyn Här kan du fundera över alternativ utomlands Arbetsmarknadsmenyn Här får du information och förslag till utbildning där det finns brist på folk. Skapa din egen meny. Lägg till, ta bort! Vad skall ingå? Vem gör vad? Jante finns inte Skriv positivt och slagkraftigt Följ upp med att fråga er: Hur lever vi upp till detta?

26 Synpunkter på hur färdiga de utbildade är för arbetsmarknaden (% av svarande) Arbetsgivare 42 Utbildningsanordnare 72 Ungdomar Varför dessa skillnader. Kommunikation saknas! (McKinsey &Company)

27 Utbildad men i vad? 27 Paradoxalt nog finns ett underskott på utbildad arbetskraft. I de nio länder som undersöks (Brasilien, Tyskland, Indien, Mexico, Turkiet, Saudarabien, England och USA) är det endast 43% av arbetsgivarna som höll med om att de kunde finna nog med utbildad arbetskraft. Problemet är inte tillfälligt. The McKinsey Global Institute uppskattar att det 2020 kommer att finnas ett globalt underskott på 85 miljoner hög- eller medelutbildad arbetskraft.

28 Bra informerad Ingen grupp identifierad Rätt positionerad 20% Jag är fokuserad och förberedd Hur välinformerad är du? Hyfsat informerad Missmodig 17% Jag vet tillräckligt för att inte bry mig Drivande 18% Jag är motiverad för jag vet att utbildning betyder något Dåligt informerad Oengagerad 18% Jag bryr mig inte att ta reda på något om utbildning Kämpar 26% Jag vill veta mer Varför sökte du inte högre utbildning? Alltför avspänd 57% Jag är inte intresserad att söka högre utbildning Alltför fattig 43% Jag skulle vilja men har inte råd att söka högre utbildning Bryr sig lite Bryr sig mycket ungdomar tillfrågade 7 olika segment identifierades Hur mycket bryr du dig om utbildningsoch karriärmöjligheter?

29 Släpp tankarna loss! Ni är ett privat företag och skall motivera varför ni (1. vägledare) skall sköta X-skolans vägledning och arbetslivskunskap respektive vad ni skulle önska av det företag som skall sköta vägledning och arbetslivskunskap. Vad lyfter ert företag fram som kvaliteter respektive vilka krav vill ni ställa på skolan? Vilka nyckelbegrepp kommer företaget att lyfta fram respektive vilka nyckelbegrepp är viktiga? Vad har företaget som inte andra har respektive vilka luckor fyller företaget ut? Diskutera och motivera!!

30 Hope-Centered Model of Career Development Self-reflection Implementing & Adapting Hope Self-clarity Goal-setting & Planning Visioning (Niles, Amundson, Neault, 2011)

31 Nya metoder bryter konventionerna Visualisering Metaforer Berättelser brytpunkter, vad har fungerat? Arbetsmaterial kort, spel Tydlighet därför pratar vi om Reflekterande paus ge tid till eftertanke Internet en uppsjö av möjligheter Rörlighet Undantag när har problemet varit mindre eller borta? Mirakelfrågan vad kommer att vara annorlunda? Vem mer kommer att märka det? På väg vad behövs för att miraklet skall inträffa? Anders Lovén

32 Positiv osäkerhet (Gelatt) Lista de fem viktigaste händelserna i ditt liv! Granska listan och se om den innehåller aktuella eller avlägsna händelser, positiva eller negativa händelser, karriär- eller familjerelaterade händelser, dåliga eller goda händelser. Hur många av händelserna på din lista finns i framtiden? Detta är inte en övning för att vilseleda dig. De flesta människor tar inte med framtida händelser på en sådan lista.

33 Kärnkompetenser (Nice, 2012) Career Counselling Social systems Interventions & Development Professionalism Career Education Programme & Service Management Career Information & Assesment

34 Vad står begreppen för? Career Counselling vägledning i snäv bemärkelse. Stödja sökande för att förstå sin situation, arbeta mot lösningar och fatta beslut Career Education vägledning i vid bemärkelse. Utveckla valkompetens (career management competence) hos sökande som de behöver för att klara framtida karriärbeslut. Innefattar undervisning och gruppaktiviteter. Career Information & Assesment information och kartläggning. Stödjer sökande i att kartlägga behov och koppla dessa till information om möjligheter, krav etc. Innefattar systematisk genomgång av informationssystem etc på arbetsplatsen.

35 Fler kärnkompetenser 35 Programme & Service Management styrning och utveckling av verksamheten. Innefattar kvalitetssäkring, utvärdering, rollfördelning etc Social systems Interventions & Development vägledaren som förändringsagent. Stödja sökande genom att påtala systemfel, felaktiga beslut etc. Vara den sökandes advokat. Professionalism professionellt förhållningssätt. Innefattar etiska riktlinjer, kritiskt förhållningssätt, livslångt lärande mm. Reflektion över egna ollen.

36 Ungdomars drömmar och arbetslivets krav Hur kan ni beskriva ungdomars tänkande/planer kring framtida utbildning/karriär i några meningar/nyckelord? Finns det olika synsätt/grupper? Ni som varit med några år, hur har ungdomarnas resonemang förändrats? Eller är det inga större förändringar? Hur stämmer det överens med kraven i arbetslivet? Vad vill ni, med utgångspunkt från er horisont, säga till representanter för arbetslivet?

37 De inre faktorerna Anlag Förmåga Intressen Värderingar, attityder Färdigheter, kunskaper Självkännedom, självförtroende

38 De yttre faktorerna Socialgrupp samvarierar med utb. nivå vertikal skiktning Genus anger inriktningen horisontell skiktning Etnicitet begränsar möjligheter Stad/land påverkar möjligheter och begränsningar Generation olika generationer har haft olika möjligheter t ex utbildning

39 DET MODERNE LIV Stegemargarinegrænsen DET TRADITIONELLE LIV

40 STEGEMARGARINEGRÆNSEN Sild-Snaps-Rugbrød-Roulade-Skærekage-Småkager Kaffe-Pølsebord-Kinakål-Øl-Afskåret pålæg-laks Kødpølse-Rejeost-Saftevand-Rejecocktail- Hamburgerryg-Frugtgrød-Flødekartofler-Dåsemad- Marmelade-Te på breve-ris i kogeposer-kiks- Madpakke-Leverpostej-Fløderand-Budding- Formiddags- og aftenkaffe-krebinetter...

41 CafeNoir Cappucino Macchiato Frappista Cafe au Lait Espresso CafeLatte Kaffe con panna Romano STEGEMARGARINEGRÆNSEN Sild-Snaps-Rugbrød-Roulade-Skærekage-Småkager Kaffe-Pølsebord-Kinakål-Øl-Afskåret pålæg-laks Kødpølse-Rejeost-Saftevand-Rejecocktail- Hamburgerryg-Frugtgrød-Flødekartofler-Dåsemad- Marmelade-Te på breve-ris i kogeposer-kiks- Madpakke-Leverpostej-Fløderand-Budding- Formiddags- og aftenkaffe-krebinetter...

42 Længere uddannelse Internationale, globale, europæere Mere (stor)by end land Flere yngre end ældre Mangfoldighed Kræsenhed STEGEMARGARINEGRÆNSEN Kortere uddannelse Lokale, nationale Mere land end by Flere ældre end yngre Ensartethed Taknemmelighed

43 Perrier Ale Porter Färsköl Hvede øl Stout Kvartersbryggeri STEGEMARGARINEGRÆNSEN Sild-Snaps-Rugbrød-Roulade-Skærekage-Småkager Kaffe-Pølsebord-Kinakål-Øl-Afskåret pålæg-laks Kødpølse-Rejeost-Saftevand-Rejecocktail- Hamburgerryg-Frugtgrød-Flødekartofler-Dåsemad- Marmelade-Te på breve-ris i kogeposer-kiks- Madpakke-Leverpostej-Fløderand-Budding- Formiddags- og aftenkaffe-krebinetter...

44 Den kompletta systemteorin Nu Då Arbetsmarknad Lokalmiljön Socioekonomisk status Personlighet Värderingar Hälsa Ålder Kunskap om Intressen arbetsliv Handikapp Politiska beslut Självuppfattning Individen Etnicitet Förmåga Sexuell läggning Färdigheter Genus Utbildningar Familj Media Historiska trender Framtid Globalisering Samhällsgrupper Förändrar sig över tid Slumpfaktorer 44 Anders Lovén

45 Strukturella val till gymnasiet, pension Självinitierade byta jobb, starta utbildning Påtvingade yttre krafter/händelser som inte kan påverkas t ex sjukdom, arbetslöshet Brytpunkterna följs av perioder där individen på olika sätt hanterar sitt beslut bekräftar, utvecklar individen motsäger, underminerar identiteten socialiserar, bekräftar efterhand en ny identitet blockerar, individen ogillar sin identitet men kan inte förändra utvecklande, gradvis utvecklande av identiteten Anders Lovén

46 Rationellt utifrån individen (subjektiv rationalitet) Pragmatiskt val mer än systematiskt, endast filtrerad information som underlag Kontextrelaterade val kan inte separeras från familj, kultur och livshistoria Opportunistiskt val baserat på positiva kontakter och erfarenheter Delvis rationellt även känslor och sinnesstämningar Beslut innebär accepterande av en möjlighet snarare än att välja bland många Beslut kan endast förstås i relation till individens livshistoria Anders Lovén

47 Careership i mitt perspektiv Ger utrymme för såväl strukturella faktorer som individuella faktorer Ser också tillfälligheternas spel Strukturella faktorerna kraftfulla och inramar handlingshorisonten Särskilt ungdomar löper risk att ha mindre kapital på de fält där spelet om utbildning/ar-betsmarknad sker Brytpunkterna viktiga men också skeendet mellan brytpunkterna Förändringar kan ske men det kräver många insatser

48 Slutsatser om uppläggning och innehåll Individuell vägledning har effekt - är personlig och kan anpassas till den enskilde. Förutsättning att vägledaren inte dominerar. Gruppvägledning har effekt, när den ingår i en helhet och när klassen delas upp i gruppdiskussioner Vägledningsredskap, t ex textmaterial, vägledningsprogram och hemsidor är bra supplement men ska kombineras med andra åtgärder för effekt Praktik och besöksdagar kan vara viktiga för beslutskompetens och förståelse, men förutsätter grundlig planering och uppföljning för effekt Det viktigaste tycks dock vara att flera slag av insatser ingår i vägledningen i en sammanhängande helhet. Vägledning kan med fördel integreras i läroplanen. På detta sätt kan vägledning ingå i större helheter. Nätverk är nödvändiga för att skaffa besöks- och praktikplatser. Viktigt med samarbete mellan institutioner (på samma nivå, olika nivåer) (Clearinghouse, 2011)

49 Brev/mail till föräldrar 130 elever deltog. 113 föräldrar svarade. Omdöme av projektet: 84% mycket bra, 15% bra, 1% oväsentligt Citat från föräldrar: Vi kommer att ha nytta av detta vid valet. Enligt min mening har du lyckats fånga min dotters egenskaper bra.. Jag kan bara instämma i det positiva gensvar du fått från föräldrar och elever. Ett utmärkt sätt att få elev, förälder och skola engagerade i barnens framtida studie- och yrkesval. Därför blev jag mycket överraskad när utdraget från ert samtal kom. Ett hjärtligt tack för all hjälp. Första gången jag har känt att skolan verkligen bryr sig. Mycket bra att få din syn på det hela. Det gör det lättare att få en helhetsbild. TACK! Projektet måste vara det ideala

50 Myten om det rationella valet 1) Kan se alla alternativ 2) Kan bedöma den subjektiva sannolikheten för varje alternativ 3) Kan förutsäga de möjliga resultaten av respektive alternativ och rangordna dessa utifrån deras subjektiva värde 4) Väljer hela tiden det alternativ som maximerar den subjektiva nyttan Vem kan leva upp till detta?

51 Outcome of guidance Personal development Guidance enhanced my self-confidence* 46% 58% 62% 57% 46% 51 To what extent do you agree or disagree with these statements in terms of the outcomes of your guidance experience? Figure: Agree or strongly agree I learned new ways of learning as a result of guidance* I learned to make career plans as a result of guidance* I learned something about my abilities as a result of guidance* I learned something about my interests as a result of guidance* 46% 36% 35% 42% 31% 47% 58% 48% 36% 30% 40% 55% 63% 62% 45% 42% 53% 60% 60% 40% Sweden Norway I acquired skills in searching for job or educational opportunities as a result of guidance* I acquired skills to further develop my career* 48% 50% 49% 36% 18% 39% 53% 42% 35% 28% Iceland Finland Denmark I acquired decision making skills as a result of guidance* 47% 51% 51% 44% 36% 0% 20% 40% 60% 80% 100%

52 Overall, how satisfied or dissatisfied were you with your guidance? Mean score on a scale of 1 to 7 where 1 means very dissatisfied and 7very satisfied. Sweden 4.8 Norway 5.4 Iceland 5.5 Finland 5.0 Denmark

53 53 To what extent do you agree or disagree with these statements about the guidance counsellor that worked with you? If you worked with more than one counsellor, please choose the one that guided you most frequently. was supportive and understanding* encouraged me* helped me set goals* gave me the opportunity to discuss my strengths and weaknesses* 60% 77% 79% 68% 67% 53% 76% 82% 68% 61% 46% 56% 60% 57% 58% 33% 60% 69% 62% 58% Figure: Agree or strongly agree The counsellor stressed my active participation in gathering information about workand/or educational opportunities* helped me work on enhancing my self-confidence* 26% 45% 63% 67% 57% 46% 44% 61% 56% 41% Sweden Norway Iceland Finland emphasized my active involvement in the different phases of the process* 42% 42% 61% 60% 60% Denmark 0% 20% 40% 60% 80% 100%

54 The ups and downs of the Swedish careers guidance Career counselling = Career information and assesment = Career education = Social systems Intervention and Development = Programme and Service Management = Professionalism =

55 Det beska budskapet i lilla Sverige 55 Eleverna får inte studie- och yrkesvägledning kontinuerligt under sin utbildning och studie- och yrkesvägledningen betraktas inte som hela skolans ansvar. Det finns omfattande brister i skolors och huvudmäns planering och uppföljning av studieoch yrkesvägledningen Skolorna arbetar inte aktivt för att motverka begränsningar i elevernas studie- och yrkesval utifrån kön, social- eller kulturell bakgrund.

56 Och resultaten?? 56 Den smala vägledningen fungerar i huvudsak bra. Dock brister breddning av perspektiv och alltför stark satsning på gymnasievalet i år 9. Saknas gör en mer kontinuerlig vägledning dvs från lågstadiet och uppåt Prao finns på de flesta skolor. Uppskattat av eleverna men kritik ges för att eleverna väljer själva och därmed inte breddar perspektiven. När prao avskaffats har inget kommit istället. Lärarna överlag omedvetna om allas ansvar

57 Skolverket frågar: Hur går vi vidare? 57 Det är precis där som problemet finns? Vi har haft 40 år på oss. Så låt oss lära av misstagen!

58 Ungdomarna vår framtid Dagens ungdomar löper tre gånger större risk att inte få ett jobb än deras föräldrar. I Grekland och Spanien är 50% av ungdomarna arbetslösa I Sverige är arbetslösheten totalt 8.5% Ungdomsarbetslöshet 26.4%, justerad för säsongsvaria-tioner 24,5% 98,3% påbörjar gymnasieskola och efter tre år har 69% avslutat gymnasieskolan, och efter 4 år 76%. Elever med utländsk bakgrund 54% 7% gör avbrott år 1 och 14% byter program

59 Ungdomarna vår framtid 59 Dagens ungdomar löper tre gånger större risk att inte få ett jobb än deras föräldrar. I Grekland och Spanien är 50% av ungdomarna arbetslösa Arbetslöshet totalt 7,3% (8,0%) Ungdomsarbetslöshet 19,4%, justerad för säsongsvariationer 23,6% 98,3% påbörjar gymnasieskola och efter tre år har 69% avslutat gymnasieskolan, och efter 4 år 76%. Elever med utländsk bakgrund 54% 7% gör avbrott år 1 och 14% byter program

60 VALFALL FÖRÄNDRINGSFALL Hjälp med att hantera sociala situationer Hjälp med att hantera personliga problem Hjälp med att hantera hälsoproblem Kunskap om mig själv Inre - Yttre Samspel Kunskap om omvärld, alternativ Utbildning -arbete Kunskap om mig själv Inre - Yttre Samspel Kunskap om omvärld, alternativ Utbildning -arbete Fatta beslut Stämma av Fatta beslut Stämma av Genomföra beslut Handlingsplan Genomföra beslut Handlingsplan 60 Anders Lovén

61 Varför den stora frågan En svår fråga att besvara är: Varför blir det som det blir? De flesta ungdomarna ser en koppling till deras uppväxt men understryker deras eget ansvar. De borde läst/studerat mer och inte skolkat från skolan. Rådet till de själva (om de mött sig själva som 16- åring) är vanligen: skärp dig, ta dig samman, öppna böckerna, var med på lektionerna På frågan om de skulle ha lyssnat på sitt äldre jag svarar de efter kort betänketid: NEJ

62 1-1,5 år senare Fast arbete 1 Arbetslös 12 Tillfälligt jobb 10 Studier komvux eller motsvarande 10 Studier högskola 1 N=34

63 I ingen mans land Det var skönt, men man tröttnade. Man kände sig helt värdelös. Som att man inte ens var vid liv, bara för att man hade inget liv. Kompisar och sedan hemma. Kompisar och sedan hemma, och sedan ute och festa någon gång men man kände att var är den viktiga delen i livet? Den fanns inte. Att man hade någonting att vakna till. Bygga sin framtid på. Men det fanns inte heller.

64 Min slutsats! Lämna inte ungdomarna ensamma. De behöver oss och vi dem!

65 De fem spåren??? Informationsspåret Berättelsespåret (Narrativt) Coachingspåret Matchningsspåret Eklektiska spåret Medvetandegörande spåret TANKEPAUS!! Var står ni? Vad dominerar? Vad önskar vägledningssökande?

66 Vägledningens, arbetslivets och ungdomarnas dilemma Eleverna tillbringar allt längre tid i skola, gymnasieskolan obligatorisk. Ingen arbetsmarknad för åringar Elevernas har för liten självkännedom och korta eller inga erfarenheter av arbetsliv och vuxenvärld Samtidigt ett allt större utbud av valmöjligheter allt är sökbart Ungdomarna väljer inte mot en marknad där jobben finns Alldeles för många saknar gymnasial utbildning Leder till svårigheter att relatera sig till omvärldens krav och möjligheter. Klarar jag detta? Räcker jag till? Orkar jag läsa mer? Kvittot på arbetsmarknaden saknas! 66

67 Tre scenarior 67 Valfrihetsscenariot välj vad du känner för. Den som brinner för något klarar sig alltid. Risk: Många elever hamnar i en utdragen valprocess med många byten. Matchningsscenariot välj där jobben finns. Sverige har inte råd med lyxutbildningar som inte leder till jobb. Förlust för samhället och individen. Risk: Vi vet inte var jobben finns om X år. Alltför begränsad valfrihet. Balansscenariot Viktigt med rimlig valfrihet men samtidigt tydligare bilder av arbetsmarknadens behov. Risk: Hur finner vi balansen så att ungdomar tar ansvar för sina egna liv? Vilka budskap ger vi till ungdomarna?

68 Om du under det senaste åren inte har ändrat en uppfattning eller förvärvat en ny, bör du kolla din puls. Du kanske är död. (Burgess, författare )

69 Glöm inte vi är alla olika Frågvisa Frida Coola Carla Förvirrade Frank Ambitiösa Anders Tysta Tina Vilsna Vesna Osäkra Ola Trygga Tamara Frustrerade Filip Allvarliga Anja Desillusionerade Danuta Jordnära Jimmy Självsäkre Samuel och alla andra 69

70 Bonusmaterial

71 Hope som ett kraftfullt verktyg i vägledning Självreflektion. Uppmuntra sökande att komma ihåg tillfällen av succé och framgång inom yrke, utbildning, karriär. I avsikt att skapa en känsla av eget ägande, fråga hur de själva bidrog till utveckling. Självinsikt. Be sökande att berätta historier från när de känt andra slag av flow. (t ex en berättelse när de hade maximalt flyt, fråga efter när allt flöt som ett vattenfall, när vattnet flöt långsamt eller inte alls) Hjälp din sökande att identifiera mönster eller teman. Hur har du navigerat genom svåra tider? Vilka resurser (egna, andras) har du använt? Visioner. Hjälp sökande att föreställa sig sina drömmar. Be om detaljer för att hjälpa dem att klargöra sina visioner. Målsättning. SMART(A) mål dvs Specifikt, mätbart, accepterat, realistiskt, tidsbundet.

72 De olika stegen Självreflektion: Jaget och omständigheter ställ frågor om dig själv och din situation Självklargörande: Objektivt klargörande (test), subjektivt klargörande, klarhet kring dina livsroller Visionstänkande: Brainstorming, framtida möjligheter, identifiering av önskade framtider Målsättning och planering: Långsiktiga och kortsiktiga mål, planering (vägen framåt) Implementera och anpassa: Granska, utvärdera, var flexibel på vägen

73 Mera hope Handlingsplanerande. När vattnet är extremt oroligt eller när de har fastnat i en ohälsosam miljö kan det bli för mycket för de sökande och passivitet uppstår. För att skapa hopp, hjälp till att identifiera små steg på vägen mot att bygga upp en karriärkapacitet Implementera Skapa möjligheter för framgång.. Och fira stegen på vägen! Hopp motiverar handling. Om dina sökande har en inspirerande vision av framtiden, specifika mål att uppnå och en realistisk plan för att ta sig framåt kommer de att tro på möjligheten att de kan nå sina mål. Anpassa. Precis som vatten och vågor har olika styrka så kan inte career flow alltid bli precis som vi tänkt oss. För att försäkra att våra sökande bibehåller hoppet så förbered dem för det oväntade. Brainstorma alternativa möjligheter och som Krumboltz föreslår, hjälp dem att se tillfälligheter som en möjlighet. (Roberta Neault, 2011)

74 SMART vad står det för? Specifikt Det ska vara tydligt vad som ska uppnås. Mätbart Redan då man sätter målet ska det beslutas om hur ni mäter att ni lyckats. Mål kan alltid mätas men det är viktigt att komma överens om hur det ska gå till. Är det i kostnad, tid, kvalitet, upplevd nöjdhet etc.? Accepterat De som ska uppfylla målen måste vara med på tåget annars blir motivationen låg och möjligheten för att målet inte uppfylls ökar. Delaktighet i framtagande är ett nyckelord. Realistiskt Det ska vara faktiskt möjligt att uppnå målet. Om det uppstår diskussion är det viktigt att vara lyhörd för det upplevda motståndet hos de sökande. Tidsbundet Det ska finnas en tydlig deadline och prioritering för målet.

75 Skillnad mellan coaching och andra samtalsmetoder I coaching vill jag höra individen säga: jag vill det här, jag bestämmer mig, jag behöver/vill ha förändring. I vanliga samtal tappas motivationen I coaching sätter man upp ett konkret förändringsmål I vanliga samtal talar man allmänt om förändringar I coaching talar man om nutid och framgångsanalyser och fattar beslut i nutid om framtiden I vanliga samtal fastnar man i dåtid och felaktiga beteenden. Felanalyser står i centrum

76 Vad lär vi av coaching? Klara och tydliga begrepp Handlings- och målinriktat: Vad vill du ha ut av mötet? - Vad har du fått ut av mötet? Lägger ansvaret hos kunden! Duktiga på att förpacka omslaget är viktigt Många stimulerande, självinstruerande övningar, stor verktygslåda Anders Lovén 76

77 Pyramiden Kunskapsdimensioner Verkställandenivån CASVE Färdigheter i att fatta beslut Kunskap om mig själv Kunskap om alternativ Metakognitioner

78 Faser i beslutprocessen CASVE Gap mellan var jag och vill vara Kommunikation Genomförande Analys Värdering Slutsats

79 CASVE-cykeln I en s k CASVE-cykel beskriver de sedan hur väljandet kan utvecklas och ger samtidigt metodanvisningar. 1. En utgångspunkt är det gap som, enligt författarna, finns mellan var den sökande är och vill vara, dvs nutid och framtid. 2. I nästa steg, analysfasen, reflekterar den sökande över gapet och frågar sig t ex: Vad behöver jag veta om mig själv och min situation för att lösa problemet? Varför känner jag på detta sätt? Vägledarens uppgift är att hjälpa den sökande att besvara frågorna.

80 Analysfasen Vad vill de sökande? Vad har de lärt sig från tidigare val, familj, viktiga personer Vilka värderingar, intressen, färdigheter? Vad vet de om utbildningar, yrken? Förstår de vikten av att göra genomtänkta val? Vad vet de om sin beslutsstil? Vilken insikt har de om sitt självprat?

81 Övriga faser 1. Därefter i syntesfasen, sätts informationen samman och den sökande frågar sig: Vad kan jag göra för att lösa problemet? Denna fas består av två subfaser I) öka antalet alternativ för att ta bort gapet och därefter II) minska de möjliga alternativen. 2. Nästa fas, värdering, består i att värdera hur de olika alternativen påverkar den sökande och andra. I fasen rangordnar också den sökande de olika alternativen med hänseende på hur de reducerar det ursprungliga gapet. 3. Slutligen i verkställandefasen, överförs tankarna och alternativen till handling. Det kan handla om en stegvis utarbetad plan som testas och prövas under resan.

82 Självkännedom centrala begrepp Värderingar Intressen Färdigheter Hur påverkar dessa varandra? Tar vi upp dessa begrepp med våra sökande?

83 Förbättra dina färdigheter kring metakognitioner Identifiera negativa tankar Träna positivt självprat Reducera antingen/eller tänkande Utveckla din självkontroll Förbättra ditt allmänna problemlösande

84 Din individuella handlingsplan Aktiviteter för att hjälpa mig nå mina mål Människor eller informationsresurser som behövs Rangordning Datum Genomförd Bocka av Tala med min vägledare Intervjua en som jobbar Lista för- och nackdelar Prata igenom med mina föräldrar Reflektera över min beslutsstil Ta fram viktiga värderingar för mig