Varför nu? det nya. landskapet

Transkript

1 Huddinge 6 april

2 Varför nu? det nya landskapet Längre tid i skolan delvis förvaring, ingen arbetsmarknad Osynligare arbetsliv Svårare att etablera sig på arbetsmarknaden - gymnasieutbildning krävs Snabba förändringar i arbetsliv och utbildning ständigt nya val Fortfarande starkt könsuppdelad utbildnings- och arbetsmarknad En stark ökning av asylsökande och flyktingar brister i kunskaper och andra värderingar Dålig matchning mellan arbetslivets behov och ungdomars drömmar samhällsekonomiskt dilemma Luststyrd ungdomsgeneration, inlärd hjälplöshet hur motivera? Gäller det unga vuxna? 25% av unga vuxna i riskzon

3 3 I ett övergripande perspektiv kan vägledning ses som en pedagogisk aktivitet som med information, motivation, stöd och andra hjälpande aktiviteter och med utgångspunkt i såväl individens resurser som möjligheterna i omvärlden har som mål att underlätta för individer och grupper i alla åldrar och vid olika tidpunkter i livet att välja utbildning, yrke eller karriär och att bidra till en bättre livsplanering Anders Lovén

4 Bassängerna eller målstyrningens dilemma Läroplan etc Skolverk etc Kommunen, lokala planer Skola, skolledning Vägledare Vad hamnar hos eleven? = Tolkning av tidigare mål och påfyllning av egna mål

5 Lär av historien I mer än tjugo år, från och med 1962 års läroplan (Lgr62) har i läroplanen betonats att syofrågorna är en angelägenhet för alla som verkar i skolan. Ändå tyder de flesta utvärderingar på att syofunktionären är den ende i skolan som känner till målen i detta avseende och som aktivt arbetar med dessa frågor. (sid. 4) (Lena Hjelm-Wallén, utbildningsminister1984) När det du har gjort i 50 år inte fungerar är det dags att prova något nytt. (President Obama om relationen Kuba och USA) 2016 är det 53 år!

6 Lite statistik just nu Arbetslöshet totalt 7,6% (säsongsjusterad 7.0%) Ungdomsarbetslöshet (15-24 år) 22,1%, justerad för säsongsvariationer 19,1% Påbörjat gymnasieskola 98,3% Avslutat gymnasieskola efter 3 år (normalfall) 69% Avslutat gymnasieskola efter 4 år 76% Elever med utländsk bakgrund 54% Sysselsättningsgraden bland högutbildade utrikes födda 73%, sysselsättningsgraden bland högutbildade inrikes födda 93%. 7% gör avbrott år 1 och 14% byter program

7 Utanförskap Antalet ungdomar (15-24 år) som varken studerar eller arbetar (NEET) Källa: SCB AKU Hämtat: Antal

8 NEET - not in employment, education mellan 20 och 24 år or training Krisen på 90-talet var en härdsmälta. Utbildning har stor betydelse för utträde ur gruppen. Avslutad gyskola är här en viktig faktor. De som är utanför vid 25 års ålder löper större risk att vara exluderad även längre fram i livet. (Källor: Olofsson, Nilsson & Bäckman)

9 Varning!! Ungdomar som inte klarat av gymnasieutbildningen riskerar att få ett livslångt handikapp på arbetsmarknaden. För dessa blir det ofta långa och återkommande perioder i arbetslöshet. Under fjärde kvartalet 2011 uppgick arbetslösheten i åldersgruppen år till 35 procent för enbart förgymnasialt utbildade, vilket kan jämföras med 14,5 procent för dem som genomgått en gymnasial utbildning. (Strannefors 2012, prognoschef på Af)

10 Yrkesutbildningen dalar Andelen elever på yrkesprogram har minskat från 35 procent 2010 till 29 procent Intresset minskade redan innan gymnasiereformen men inte i samma takt. Nästan var femte elev gick på ett introduktionsprogram hösten Intresset för lärlingsutbildningar minskar. Våren 2010 gick cirka 3600 elever lärlingsutbildning i årskurs 1. Våren 2013 hade antalet lärlingar i årskurs 1 minskat till Avhoppen är också många. 40 procent av eleverna som gick årskurs 1 höstterminen 2011 hade hoppat nästa läsår Speaking to a number of teachers it is clear that many still believe that vocational options are less desirable than academic pathways, and that training such as apprenticeships are only for lower achieving pupils and those who want to go into manual work. (Ur skoldebatt i England)

11 Var blev verkligheten av? Kopplingen mellan vald utbildning och arbetskraftsefterfrågan samt utbildningens relevans för den egna etableringen på arbetsmarknaden intresserar inte eleverna. Studiedeltagarna säger att de inte har fått information om utbildningsdimensionering, yrkesutgång och utbildningens attraktionskraft på arbetsmarknaden. Den viktigaste dimensionen i valet av utbildning är att den ska vara rolig även om utbildningen skulle visa sig inte leda till ett jobb. Lärare, klassmentorer samt studie- och yrkesvägledare anses ha en marginell betydelse under valprocessen. Kompisar, oftast klasskamrater, har stort inflytande under valet. De elever som väljer studieförberedande program visar negativa attityder gentemot yrkesprogram ochy eleverna som väljer de senare beskrivs i nedsättande termer. Studiedeltagarna uppger att det är de själva som avgör valet.

12 Har vi hört det förut? Bristande syv-funktion när jag valde och bristande idag Syv-funktionen idag fungerar inte Syven kan bli bättre, mer proaktiv och mindre reaktiv Jag vill se en annorlunda syv-funktion Lärarna skall mer vara med Almedalen juni 2015

13 Röst från arbetslivet Vi borde inte använda skattepengar till att utbilda ungdomar till arbetslöshet Nu minskar sökandet år för år och vi är bekymrade för vår kompetensförsörjning och jag vet att jag har kollegor som också är oroliga. Jag tror att intresset minskade samtidigt som prao försvann mer och mer från skolorna. För några år sedan var det mycket vanligare med prao. Det gav skolungdomarna en chans att komma ut i verkligheten och faktiskt se vad det innebär att jobba hos oss. Yrkesutbildningar leder till jobb och vi måste samarbeta tillsammans för att öka intresset för de här utbildningarna företagare, politiker och skolan. (Rikard Hanson, vd Oscar Hanson VVS)

14 14 Karriärteorier Ginzbergs yrkesvalsteori gångbar än idag Empirisk studie kring unga människors väljande Tre utvecklingssteg 1) Fantasiperioden val utan koppling till verklighet, förmåga och potential 2) Sökande perioden intresse, kapacitet, värderingar och övergångsstadier. Från subjektiva faktorer till verkliga villkor 3) Realistiska perioden utforskande, sammansmältning, specialisering Kompromiss mellan önskningar och de aktiska möjligheterna Anders Lovén

15 Val av framtid- en kompromiss De yttre faktorerna Socialgrupp Genus Etnicitet Stad/land påverkar möjligheter och begränsningar De inre faktorerna Anlag förmåga intressen - värderingar, attityder - färdigheter, kunskaper - självkännedom, självförtroende

16 Vi summerar Allt färre ungdomar har erfarenhet av arbetslivet. T o m praon skärs ner. Samtidigt går de allt längre tid i skolan. Ungdomarna väljer vad som är roligt inte vad som behövs på arbetsmarknaden Antalet ungdomar i utanförskap ökar I lärarutbildningen ges smala kunskaper om utbildning och arbetsliv I ungdomsskolan och i vuxenutbildning får eleverna för lite kunskap om utbildning och arbetsliv

17 17 Career Management Skills Definition: Ett antal kompetenser som visar på strukturerade sätt för individer (och grupper) att samla, analysera, sätta samman och organisera det egna jaget (självinsikt), utbildnings- och yrkesinformation, samt ha färdigheter att kunna fatta och genomföra beslut och klara övergångar/växlingar i livet. INSIKT Vem är jag? Yttre/inre ryggsäcken UTSIKT Vad finns i omvärlden. Utbildningar/karriäralternativ FRAMSIKT Hur navigerar jag vidare? Vad behöver jag för resan?

18 Är CMS något för dig? Vi startar nu en kurs om CMS (Career Management Skills) som syftar till att du skall kunna göra bättre framtidsval om utbildning och arbete. Du får reflektera och diskutera din egen situation, dina starka och svaga sidor, du får insikt om olika utbildningar och pröva på olika yrkesområden samt sist men inte minst fundera över hur du fattar beslut. Anmäl dig...

19 Det pedagogiska dilemmat hur förverkligar vi intentionerna? Kunskapsområdet ges ett särskilt ämnesutrymme i skolans timplaner (Finland, Norge). Författarna pekar på fördelarna med ett strukturerat innehåll, utarbetat arbetsmaterial och tydligt ämnesinnehåll. Riskerna är att undervisande lärare inte är tillräckligt kunniga och att eleverna uppfattar innehållet som alltför generellt och inte tillräckligt nära den enskilde eleven. Exempel på detta finns i Finland, Danmark och Norge. Kunskapsområdet belyses i alla ämnen (Sverige) där så är lämpligt. Denna infärgning har fördelen att de flesta ämnen anknyter till arbetsliv på ett naturligt sätt. Risken, som bland annat svensk vägledning är ett exempel på, är att enskilda lärare av brist på kunskap och ointresse inte ser dessa anknytningspunkter och att därmed hela kunskapsområdet trillar mellan stolarna. Kunskapsområdet belyses i särskilda teman/projekt (USA, England, Sverige) som löper över flera ämnen. Fördelen är att teman kan anknytas till viktiga val eller inför arbetslivspraktik och därmed bli mer angelägna för eleverna. Risken är att dessa teman ses som utanför ordinarie ämnesundervisning och inte engagerar mer än enstaka lärare.

20 Vilken struktur behövs? Jämför matematik, engelska etc. Alla ämnen bygger på en progressiv struktur. Börja med det närliggande, konkreta de egna erfarenheterna varför arbetar vuxna? Vad gör de när de jobbar? För efterhand in kunskaper om arbetsmarknad och utbildning. Vad behöver man för utbildning för att klara jobbet? Kan man planera för framtiden? Kort och lång tidslinje! Plan A och plan B.

21 Några exempel Skugga en som jobbar. Egna erfarenheter av jobb och yrken. Yrkesverksamma berättar, utnyttja de lokala organisationerna Studiebesök rikta blicken mot olika företeelser. Miljö, innehåll, framtidsperspektiv, utbildningskrav etc Drömjobbet respektive det troliga jobbet. Vad krävs? Vad gör de i jobbet? Vilken utbildning behövs? Hur kan jobbet förändras? Intervjua och sök på nätet! Tänk utanför boxen! Om du vore tjej/kille, har riktigt bra betyg, familjen flyttar utomlands. Hur tänker du då om framtiden?

22 Det här behöver vi tänka på Skolledningen utser en särskild arbetsgrupp med vägledare och lärare Kartlägg vad som görs idag och gör en samlad analys av hur skolan/rektorsområdet gör för att förbereda eleverna för framtidsval och kunskap om arbetslivet. Vem vill jobba med dessa frågor? Vad behöver de för kompetens/kunskaper? Diskutera fram en gemensam struktur genom årskurserna Fördela ansvar i de olika kurserna och mellan ämnen Tag hjälp av nätet och utländska erfarenheter Skapa mötesplatser för skola och företag. Diskutera olika former. Utvärdera och revidera!

23 Flera plan: Så, hur går vi vidare? 1. Ni utvecklar mer av er undervisning, sprider idéer, entusiasmerar kollegor 2. Jag/ni påverkar beslutsfattarna så att ett timutrymme/ämne skapas 3. Vi planerar och utvecklar kurser för lärare kring arbetsliv, utbildning och väljande 4. Vi/ni är eldsjälar men vi sprider elden!

24 Om du under det senaste åren inte har ändrat en uppfattning eller förvärvat en ny, bör du kolla din puls. Du kanske är död. (Burgess, författare )

25 Glöm inte vi är alla olika Frågvisa Frida Coola Carla Förvirrade Frank Ambitiösa Anders Tysta Tina Vilsna Vesna Osäkra Ola Trygga Tamara Frustrerade Filip Allvarliga Anja Desillusionerade Danuta Jordnära Jimmy Självsäkre Samuel och alla andra 25

26 Lycka till och gå hem och missionera!