Frågor och utmaningar

Transkript

1 Gävle 1 februari

2 Frågor och utmaningar Hur inspirera och motivera? Hur skapa uthållighet? Barn och ungdomars handlingshorisont formas tidigt Hur vidgar vi dessa? Hur ger vi barn och ungdomar självkännedom och självkänsla Hur organiserar och strukturerar vi våra insatser? Hur får och förmedlar vi kunskaper om utbildning och arbetsliv? Är det här skolans uppgift?

3 Varför nu? det nya landskapet Längre tid i skolan delvis förvaring, ingen arbetsmarknad Osynligare arbetsliv Svårare att etablera sig på arbetsmarknaden - gymnasieutbildning krävs i många fall Snabba förändringar i arbetsliv och utbildning ständigt nya val Fortfarande starkt könsuppdelad utbildnings- och arbetsmarknad En stark ökning av asylsökande och flyktingar skiftande utbildningsnivå och värderingar Dålig matchning mellan arbetslivets behov och ungdomars drömmar samhällsekonomiskt dilemma 25% av unga vuxna i riskzon

4 Lite statistik just nu Arbetslöshet totalt 6.0% (säsongsjusterad 6.5%) Ungdomsarbetslöshet (15-24 år) 15,1%, justerad för säsongsvariationer 17.2% Påbörjat gymnasieskola 98,3% Avslutat gymnasieskola efter 3 år (normalfall) 69% Avslutat gymnasieskola efter 4 år 76% Elever med utländsk bakgrund 54% Sysselsättningsgraden bland högutbildade utrikes födda 73%, sysselsättningsgraden bland högutbildade inrikes födda 93%. 7% gör avbrott år 1 och 14% byter program

5

6 Det ser inte helt bra ut... Cirka ungdomar mellan 16 och 19 år står utanför gymnasieskolan och går heller inte något introduktionsprogram, det vill säga de är varken inskrivna eller har tagit ut ett fullständigt slutbetyg från gymnasieskolan. Forskning och undersökningar visar att ungdomar som inte genomgår eller hoppar av en gymnasieutbildning löper en större risk än andra att drabbas av sociala problem i vuxen ålder och att vara i arbetslöshet under längre perioder jämfört med personer som har gymnasieutbildning. Internationella studier visar på liknande erfarenheter. Liknande effekter har också påvisats bland unga som är arbetslösa. Negativa individuella konsekvenser av arbetslöshet tycks också öka ju längre arbetslösheten pågår. (Skolinspektionen, 2016)

7 Karriärmönster och vistelse i gymnasiet Figure 1. Career patterns: time in USE and predominant activities after school (N = 100). Published in: Lisbeth Lundahl; Michael Lindblad; Anders Lovén; Gunilla Mårald; Gudrun Svedberg; Journal of Education and Work Ahead of Print DOI: / Copyright 2015 Taylor & Francis

8 Bassängerna eller målstyrningens dilemma Läroplan etc Skolverk etc Kommunen, lokala planer Skola, skolledning Lärare, Vägledare Vad hamnar hos eleven? = Tolkning av tidigare mål och påfyllning av egna mål

9 9 Bred och smal vägledning Bred bemärkelse: Hela den verksamhet som syftar till att elever/klienter förbereds/planerar för sin framtid. Inkluderar undervisning, arbetslivskontakter, lärare-elev samtal, information internet, mässor, besök mm Smal bemärkelse: Den verksamhet som vägledaren huvudsakligen bedriver. Samtal enskilt, grupp. Anders Lovén

10 Career Management Skills Definition: Ett antal kompetenser som visar på strukturerade sätt för individer (och grupper) att samla, analysera, sätta samman och organisera det egna jaget (självinsikt), utbildnings- och yrkesinformation, samt ha färdigheter att kunna fatta och genomföra beslut och klara övergångar/växlingar i livet. INSIKT Vem är jag? Yttre/inre ryggsäcken UTSIKT Vad finns i omvärlden. Utbildningar/karriäralternativ FRAMSIKT Hur navigerar jag vidare? Vad behöver jag för resan?

11 Tre steg mot framtiden Insikt Utsikt Framsikt

12 De tre stegen... INSIKT UTSIKT Vem är jag? Vad kan jag? Vad vill jag? Självkännedom, vad tycker andra om mig? Vad passar jag till? Mina starka/svaga sidor FRAMSIKT Vad vet jag om arbetsliv och yrkesvärld? Erfarenheter/besök från yrkesföreträdare, unga ambassadörer, vad krävs i jobbet? Beslutsövningar, Min tidsplan, nu/25 år. Hur får jag energi? Vad finns utanför boxen? Vem/vad kan hindra mig?

13 Vägen mot framtiden! Dåtid medvetenhet om min rygsäck men inte fånge i mitt förflutna Nutid vad kan jag vill jag saknar Framtid drömmar, realism Hur kommer jag dit? Vad kan hindra mig/stödja mig?

14 Lär av historien I mer än tjugo år, från och med 1962 års läroplan (Lgr62) har i läroplanen betonats att syofrågorna är en angelägenhet för alla som verkar i skolan. Ändå tyder de flesta utvärderingar på att syofunktionären är den ende i skolan som känner till målen i detta avseende och som aktivt arbetar med dessa frågor. (sid. 4) (Lena Hjelm-Wallén, utbildningsminister1984) Eleverna får inte studie- och yrkesvägledning kontinuerligt under sin utbildning och studie- och yrkesvägledningen betraktas inte som hela skolans ansvar. Det finns omfattande brister i skolors och huvudmäns planering och uppföljning av studie- och yrkesvägledningen Skolorna arbetar inte aktivt för att motverka begränsningar i elevernas studie- och yrkesval utifrån kön, social- eller kulturell bakgrund. (Skolinspektionen, 2014) När det du har gjort i 50 år inte fungerar är det dags att prova något nytt. (President Obama om relationen Kuba och USA)

15 15 Skolverket frågar: Hur går vi vidare? Det är precis där som problemet finns? Vi har haft 54 år på oss. Så låt oss lära av misstagen!

16 Hoppet lever av 34 rektorer ser inte till att det finns system och rutiner för planering, uppföljning och utvärdering av målen för studieoch yrkesvägledning. (Skolinspektionen 2015).

17 Framgångsfaktorer Politik Förvaltning Rektor Studie- och yrkesvägledare Rektor Lärare/pedagoger Beslutande nivå Verkställande nivå Omgivande resurser Målgrupp Arbetsliv/näringsliv Arbetsförmedling Elever Föräldrar

18 Från ett pågående projekt Svårt att få alla lärare engagerade. Eldsjälarna tar mycket ansvar. Jag ansvarar för hela... Vem får du stöd av? Ingen, det är bara jag. (Tekniklärare) Många inslag men oftast utan inbördes samordning. Svårt att se kontinuiteten Valet dramatiskt för många elever och många väljer att hålla dörrarna öppna dvs studieförberedande program Kunskap om arbetslivets villkor begränsad hos de flesta eleverna Praon uppskattad där den finns och efterfrågad där den inte finns... Lärarna känner sig oförberedda att undervisa om utbildning och arbetsmarknad. Ingen förberedelse på lärarutbildningarna.

19 Röster från eleverna i Utsikt och Framsikt skall skolan hjälpa till med. Men också Insikt för det är svårt att veta hur man är. Man borde snacka mer om hur man är som person. (Elever åk 8) Väldigt lite undervisning om framtiden. Man skulle fått mer info om linjerna och så. Någon gång har Syv kommit in men det är inte tillräckligt. Inte så mycket om kommande arbetsliv. (Elever åk 8) Vi har inte fått mycket undervisning om utbildning och arbetsliv. Någon har berättat om arbetsmarknad och bristyrken. Och syv har varit ute inför praon och om gymnasiet. (Elever åk 9) Praon bra, man får lära känna arbetslivet och pröva nya saker. Skolan är en trygg plats men på praon får man ta ansvar. Och också konsekvenserna... Mycket ansvar och det är kul. Det vi har fått är mest i svenska och so. (Elever åk 9)...det jag har känt med min valda gymnasieutbildning är att jag inte vet så mycket om vad jag kan bli i framtiden Jag önskar att man mer i grundskolan skulle förberedas för att välja yrke och skriva CV... Kanske också att man skulle få tankegångar som är mer nyskapande.

20 I backspegeln Många av de intervjuade tar också upp hur de idag reflekterar över den upplevda torftigheten i råden inför olika utbildnings- och yrkesval. Vanliga beskrivningar är att studie- och yrkesvägledning endast förekommit i sista årskursen i grundskolan eller gymnasiet, och då endast vid enstaka tillfällen. För när man var 15 år i grundskolan och fick frågan: Vad tycker du är kul?, vad svarade man då? Jo, spela dataspel och spela fotboll. Känns som att det finnsn förväntan om attman skall välja en enda grej. För resten av ditt liv. Och att det är så avgörande och slutgiltigt. Men i den åldern vet man faktiskt ingenting.

21 Hur förberedda är eleverna? inför gymnasievalet? inför yrkesvalet? inte alls inte särskilt ganska mycket 0 inte alls inte särskilt ganska mycket Vägledare Elever Vägledare Elev

22 Hur ser det ut utanför Sverige? Norge etablerat ämne Utddanningsvalg dock svårigheter att etablera ämnet. Kräver utbildning av lärarna men enligt utvärderingar går det i rätt riktning Danmark Särskild timresurs Uddannelse og job. Svårt att få genomslag, bristande uppföljning Finland etablerat ämne Elevhandledning. Väl etablerat och förankrat i lärarkåren. England samma utmaningar som i Sverige

23 23 Hur går vi vidare? 1) Vi försöker igen skolledare/politiker centrala; planering a och o; lärarna nyckeln. Där är vi nu... 2) Vi har genomskådat målen det är inte meningen vi skall uppnå dem, men håll masken och kör som tidigare 3) Vi satsar nytt lärare får utökad utbildning om arbetsliv och utbildning. Arbetslivskunskap/val och väljande blir ett särskilt kunskapsområde. Praon blir obligatorisk.

24 Var blev verkligheten av? Kopplingen mellan vald utbildning och arbetskraftsefterfrågan samt utbildningens relevans för den egna etableringen på arbetsmarknaden intresserar inte eleverna. Studiedeltagarna säger att de inte har fått information om utbildningsdimensionering, yrkesutgång och utbildningens attraktionskraft på arbetsmarknaden. Den viktigaste dimensionen i valet av utbildning är att den ska vara rolig även om utbildningen skulle visa sig inte leda till ett jobb. De elever som väljer studieförberedande program visar negativa attityder gentemot yrkesprogram ochy eleverna som väljer de senare beskrivs i nedsättande termer.

25 Har vi hört det förut? Och behöver vi bry oss? Bristande syv-funktion när jag valde och bristande idag Syv-funktionen idag fungerar inte Syven kan bli bättre, mer proaktiv och mindre reaktiv mer matchande Jag vill se en annorlunda syv-funktion Alldeles för många väljer utbildning där det inte finns jobb Syv bör prägla hela skolan jobba mer i klassrummet (Almedalen juni 2015 och 2016, S-, M, MP, L-politiker) Vi borde inte använda skattepengar till att utbilda ungdomar till arbetslöshet. För några år sedan var det mycket vanligare med prao. Det gav skolungdomarna en chans att komma ut i verkligheten och faktiskt se vad det innebär att jobba hos oss. (Rikard Hanson, vd Oscar Hanson VVS) Elevernas val av gymnasieutbildning bör mer baseras på arbetsmarknadens efterfrågan. (Investing in Youth, OECD 2016)

26 Val av framtid- en kompromiss De yttre faktorerna Socialgrupp Genus Etnicitet Stad/land påverkar möjligheter och begränsningar De inre faktorerna Anlag förmåga intressen - värderingar, attityder - färdigheter, kunskaper - självkännedom, självförtroende

27 De dubbla rollerna För de flesta elever är kartan över valmöjligheter väldigt snäv och begränsad av genus, socialt ursprung, etnicitet och den lokala kulturen. Men, enligt de själva väljer de fritt och utan påverkan... Forskningen visar att elevernas val begränsas av alla faktorerna ovan och leder till kompromisser som eleverna inte alltid är medvetna om Vår uppgift: Att bredda, öppna nya perspektiv och överskrida barriärerna och att hjälpa ungdomar att bli mer medvetna om sina starka och svaga sidor och samtidigt ge kunskap om arbetsmarknaden...

28 Vilken struktur behövs? Jämför matematik, engelska etc. Alla ämnen bygger på en progressiv struktur. Börja med det närliggande, konkreta de egna erfarenheterna För efterhand in kunskaper om arbetsmarknad och utbildning Kan man planera för framtiden? Kort och lång tidslinje! Plan A och plan B.

29 Och mer konkret... Skolledning/ansvariga utser en särskild arbetsgrupp med vägledare, lärare, andra intressenter Kartlägg vad som görs idag och gör en samlad analys av vad skolan/er enhet gör för att förbereda eleverna för framtidsval och kunskap om arbetslivet Diskutera fram en gemensam struktur genom årskurserna Fördela ansvar i de olika kurserna och mellan ämnen Tag hjälp av nätet och erfarenheter runtom i landet

30 Vi summerar forskningen! Tanken att arbetslivskunskap etc skall ingå i alla ämnen har visat sig leda till svag måluppfyllelse Ett särskilt ämne med reglerat timantal ökar möjligheten att ge eleverna bättre valkompetens Styrning via läroplanen är en nödvändig men inte alltid tillräcklig insats Kompetensutveckling av lärare inom området skola-arbetsliv är en nyckelfaktor för högre måluppfyllelse Samverkan med omgivande arbetsliv och arbetsförmedling är viktiga plusfaktorer och bör regleras genom särskilda samverkansorgan En god progression och en väl genomtänkt struktur kring undervisningen ger högre måluppfyllelse

31 Samsyn, uthållighet och realism - nyckelfaktorer Hur undviker vi att planer och dokument blir papperstigrar? Små steg bättre än inga alls! Alla kommer inte med men låt inte eldsjälarna dra hela lasset Uppfinn inte hjulet igen, det finns mycket att hämta på nät och av kollegor/vägledare Uppvakta politiken och motivera varför det behövs tid och resurser det är nu ni har chansen! Se till att det finns bra överföring mellan stadier och lärare Glöm inte ungdomarnas kortsiktiga perspektiv hjälp dem att tänka både på kort och lång sikt Utvärdera vid läsårets slut vad har fungerat bra/mindre bra. Tag med erfarenheterna till kommande planering. Det handlar om framtiden både för er och era elever!

32 Flera plan: Så, hur går vi vidare? 1. Ni utvecklar mer av er undervisning, sprider idéer, entusiasmerar kollegor 2. Jag/ni påverkar beslutsfattarna så att ett timutrymme/ämne skapas 3. Vi planerar och utvecklar kurser för lärare kring arbetsliv, utbildning och väljande 4. Vi/ni är eldsjälar men vi sprider elden!

33 Om du under det senaste åren inte har ändrat en uppfattning eller förvärvat en ny, bör du kolla din puls. Du kanske är död. (Burgess, författare )

34 Glöm inte vi är alla olika Frågvisa Frida Coola Carla Förvirrade Frank Ambitiösa Anders Tysta Tina Vilsna Vesna Osäkra Ola Trygga Tamara Frustrerade Filip Allvarliga Anja Desillusionerade Danuta Jordnära Jimmy Självsäkre Samuel och alla andra 34