Unga utanför. Anders Lovén

Transkript

1 Unga utanför Anders Lovén

2 Varför nu? det nya landskapet Längre tid i skolan delvis förvaring, ingen arbetsmarknad Svårare att etablera sig på arbetsmarknaden - gymnasieutbildning krävs Snabba förändringar i arbetsliv och utbildning ständigt nya val Fortfarande starkt könsuppdelad utbildnings- och arbetsmarknad En stark ökning av asylsökande och flyktingar brister i kunskaper och andra värderingar Dålig matchning mellan arbetslivets behov och ungdomars drömmar samhällsekonomiskt dilemma Alltfler vuxna i omställning Hur ger vi ungdomar och vuxna kunskap om val och väljande? Luststyrd ungdomsgeneration, inlärd hjälplöshet hur motivera? Gäller det unga vuxna? 25% av unga vuxna i riskzon

3 Osäkra övergångar Brett forskningsprojekt kring ungdomar med avbruten gymnasieskola En enkät om hur landets kommuner hanterar sitt lagstadgade ansvar att hålla sig informerad om unga upp till 20 år som står utanför utbildning och arbete. En enkät till förvaltningschefer inom skola, socialtjänst och arbetslivsenheter i samtliga kommuner om strategier och åtgärder för ungas etablering. En enkät till cheferna för landets arbetsmarknadsområden inom Arbetsförmedlingen Intervjuer med 120 ungdomar i 20-årsåldern vid två tillfällen (20 kommuner utvalda) Intervjuer med beslutsfattare tjänstemän och politiker (20 kommuner)

4 Lite statistik just nu Arbetslöshet totalt 6.2% (säsongsjusterad6.8%) Ungdomsarbetslöshet (15-24 år) 15.0%, (säsongsjusterad 17.9%) Påbörjat gymnasieskola 98,3% Avslutat gymnasieskola efter 3 år (normalfall) 69% Avslutat gymnasieskola efter 4 år 78% Elever med utländsk bakgrund 57% Sysselsättningsgraden bland utrikes födda 67,8% sysselsättningsgraden bland högutbildade inrikes födda 83,1% 7% gör avbrott år 1 och 14% byter program

5 NEET - not in employment, education or training 10% av åldersgruppen år är unga inaktiva, 70% saknar gymnasieutbildning Krisen på 90-talet var en härdsmälta. Utbildning har stor betydelse för utträde ur gruppen. Avslutad gymnasieskola är här en viktig faktor. De som är utanför vid 25 års ålder löper större risk att vara exluderad även längre fram i livet. (Källor: Olofsson, Nilsson & Bäckman)

6 Sammanfattning av studier inom EU Det är en lång rad faktorer som visat sig öka risken för att en ung människa avbryter eller avslutar gymnasieskolan utan fullständiga betyg: (a) familje- och sociala faktorer såsom låg utbildnings- och inkomstnivå, arbetslöshet och frekvent flyttande, (b) faktorer som har med skolan och undervisningen att göra, bland annat den sociala sammansättningen, tillgång till lärarstöd och skol- och klasstorlek, (c) faktorer relaterade till utbildningssystemet, till exempel längden på den obligatoriska utbildningen och omfattningen, kvaliteten och effektiviteten på utbildningsinsatserna. Elever med invandrar- eller minoritetsbakgrund tenderar att fullfölja i lägre grad än andra elever, och färre pojkar än flickor slutar med fullständig gymnasieutbildning Låga eller ofullständiga betyg från grundskolan, frånvaro och skolk är varningstecken (Dale 2010)

7 Skyldigheter. Informationsansvar, aktivitetsansvar kommunerna skall hålla sig informerad om ungdomar under 20 år som inte avslutat gymnasieskolan Ungdomarna skall bli erbjudna lämpliga individuella åtgärder och dokumentera eller föra register över ungdomarna De flesta kommunerna erbjuder: utbildning, utbildning kombinerad med praktik, stöd av speciallärare, ökad studie- och yrkesvägledning Ofta har olika förvaltningar i kommunen ansvar, för gruppen16-19 år respektive gruppen år

8 Det ser inte helt bra ut... Cirka ungdomar mellan år står utanför gymnasieskolan och går heller inte något introduktionsprogram, det vill säga de är varken inskrivna eller har tagit ut ett fullständigt slutbetyg från gymnasieskolan. Forskning och undersökningar visar att ungdomar som inte genomgår eller hoppar av en gymnasieutbildning löper en större risk än andra att drabbas av sociala problem i vuxen ålder och att vara i arbetslöshet under längre perioder jämfört med personer som har gymnasieutbildning. Internationella studier visar på liknande erfarenheter. Liknande effekter har också påvisats bland unga som är arbetslösa. Negativa individuella konsekvenser av arbetslöshet tycks också öka ju längre arbetslösheten pågår. (Skolinspektionen, 2016)

9 Och mer... Skolinspektionens granskning visar att 15 av de 16 granskade kommunerna riskerar att inte identifiera samtliga ungdomar som ingår i målgruppen för kommunernas aktivitetsansvar eller har gjort tillräckliga försök att etablera en kontakt med den unge Som ett resultat av detta kartläggs inte den unges behov på ett tillräckligt systematiskt och heltäckande sätt. När den unges behov inte klarlagts saknas därmed viktiga förutsättningar för kommunerna att erbjuda lämpliga individuella insatser som utgår från den ungas förutsättningar, behov och önskemål. Kommunen måste ta hänsyn till och ha en beredskap för att de unga utvecklas och hittar nya mål på vägen mot utbildning.

10 Var blev verkligheten av? Kopplingen mellan vald utbildning och arbetskraftsefterfrågan samt utbildningens relevans för den egna etableringen på arbetsmarknaden intresserar inte eleverna. Studiedeltagarna säger att de inte har fått information om utbildningsdimensionering, yrkesutgång och utbildningens attraktionskraft på arbetsmarknaden. Den viktigaste dimensionen i valet av utbildning är att den ska vara rolig även om utbildningen skulle visa sig inte leda till ett jobb.

11 Röst från arbetslivet Vi borde inte använda skattepengar till att utbilda ungdomar till arbetslöshet Nu minskar sökandet år för år och vi är bekymrade för vår kompetensförsörjning och jag vet att jag har kollegor som också är oroliga. Jag tror att intresset minskade samtidigt som prao försvann mer och mer från skolorna. För några år sedan var det mycket vanligare med prao. Det gav skolungdomarna en chans att komma ut i verkligheten och faktiskt se vad det innebär att jobba hos oss. Yrkesutbildningar leder till jobb och vi måste samarbeta tillsammans för att öka intresset för de här utbildningarna företagare, politiker och skolan. (Rikard Hanson, vd Oscar Hanson VVS)

12 Har vi hört det förut? Bristande syv-funktion när jag valde och bristande idag Syv-funktionen idag fungerar inte Syven kan bli bättre, mer proaktiv och mindre reaktiv mer matchande Jag vill se en annorlunda syv-funktion Lärarna skall mer vara med Alldeles för många väljer utbildning där det inte finns jobb Syv bör prägla hela skolan jobba mer i klassrummet Almedalen juni 2015 och 2016 (S-, M, MP, L-politiker)

13 Den skötsamme arbetaren Passa tider Följa regler, Visa intresse för arbetet och Samarbeta med kollegor Det är några av de förmågor som arbetsledare från fyra branscher lyfter fram som mycket viktiga för att unga medarbetare ska klara arbetet. Det visar Skolverkets undersökning Arbetslivet efter skolan. Arbetsledarna kommer från byggverksamhet, handel, restaurang samt vård och omsorg branscher där många ungdomar arbetar åren efter gymnasieskolan.

14 Karriärmönster och vistelse i gymnasiet Figure 1. Career patterns: time in USE and predominant activities after school (N = 100). Published in: Lisbeth Lundahl; Michael Lindblad; Anders Lovén; Gunilla Mårald; Gudrun Svedberg; Journal of Education and Work Ahead of Print DOI: / Copyright 2015 Taylor & Francis

15 Röster från ungdomarna från ett harmoniskt lågstadium till ett kaotiskt högstadium Majoriteten av ungdomarna har en uppväxt med skilsmässor och med oftast nya pappor och/eller syskon. Huvuddelen talar om en harmonisk tid på lågstadiet. Men, för en mindre del är redan mellanstadiet en tid när en del problem blir synliga. Under högstadiet (7-9 klass) har de flesta ungdomarna problem och skolk är en del av vardagen. Det här är ibland kombinerat med droganvändning, särskilt alkohol. En ond cirkel har startat som fortsätter i gymnasieskolan. När jag tänker på det idag är det knepigt. Jag var I skolan men inte på lektionerna. Jag satt därnere och gjorde ingenting. De skickade brev hem och det var möten med rektor och andra. De gjorde väl vad de kunde. I: Hjälpte det? Nej, det gjorde det inte

16 Mobbning en del av bakgrunden Närmare hälften av ungdomarna har blivit mobbade under sin skoltid. Orsakerna varierar; fel dialekt, dåligt självförtroende, stökig social bakgrund, stamning, inlärningssvårigheter Och de mobbade mig I flera år I: Reagerade skolan? Nej, inte vad jag kommer ihåg. Jag minns att jag kom hem gråtande Det är väl så att de kanske känner av att man är osäker och man har kanske, jag vet inte de går väl på den svagaste kanske. Och jag har vetat att jag varit den svagaste personen.

17 Jojo-tillvaro Alkohol är en röd tråd i flera berättelser. Antingen genom missbruk I hemmet eller genom eget tidigt missbruk. Hon (mamma) drack under helgerna. Problemet var att jag brukade dricka med henne, jag och en kompis. Gymnasieskolan är för flera ungdomar en dålig erfarenhet med byten av program, avbrott från skolan eller låg närvaro och skolk samt inte minst problem att hänga med i undervisningen. De här ungdomarna har hamnat i en jojo-tillvaro. Sofia: IV (6 månader), Barn- och fritidsprogrammet (hoppar av efter 8 veckor) sjukskriven (6 månader), Hotell och restaurangprogrammet (6 månader), sjukskriven (2 månader), svartjobb

18 Hur agerar ungdomarna? En del ungdomar förlorar både kraft och självförtroende och straffar stegvis ut sig själva genom skolk och dåliga skolprestationer Några ungdomar gör motstånd genom utagerande beteenden som möts av skolan med olika typer av samtal, flyttning till mindre grupper mm. Resultatet blir oftast mer skolk och än sämre skolprestationer. Ett antal ungdomar känner sig övergivna av skolan, drar sig undan och försöker gömma sig så gott de kan genom mer skolk och ett undanglidande beteende. En mindre grupp biter ihop och trots dåliga skolresultat och ibland mobbning, från såväl kamrater som en del lärare, håller de ut och kämpar sig, oftast med dåliga resultat, igenom skolsystemet

19 Viktiga personer och vägledning Mamma är först och främst viktigast för de flesta ungdomarna. Andra viktiga personer är några lärare, släktingar och enstaka personer som kurator, studie- och yrkesvägledare. Viktigast för ungdomarna är någon som bryr sig om dem, ser dem, ger dem stöd men även ställer krav. Ärligt talat vet jag inte men han fångade mig och han kunde ringa och fråga om läget. Jag var inte bortglömd, äh, jag vet inte OM VÄGLEDNING Vägledning var inte till mycket hjälp för ungdomarna när de var 16 år och valde till gymnasiet. Men, senare I 20-årsåldern är det betydligt mer uppskattat. Jag tycker X är bra. Hon är juste, hon har hjälpt mig. Det var hon, mer eller mindre, som fick mig att börja läsa igen. Hon uppmuntrade mig.

20 Röst från en elev Jag valde samma som mina kompisar valde. Jag hoppade runt jättemycket, från början kom jag inte in på det gymnasiet som jag ville, där två vänner skulle gå, men då kom jag in på ett annat gymnasie istället där jag gick med en annan vän till mig och så gick vi väl där, vi var där på några lektioner Det är det att det var så ointressant vilket program det var, för jag brydde mig inte, men det första jag gick på var samhäll var det och sen socialmedicinska och sen samhäll media. Ja, jag kör runt själv liksom och det var ingen som reagerade på det, utan jag bara bytte fram och tillbaka och det var ingen som reagerade när man inte kom tillbaka heller, det var ju, man hörde ingenting från skolorna, så det var ju väldigt lätt att bara glida iväg då.

21 Were they pushed or did they jump? I nian väljer de flesta inte medvetet utan tar det som finns nära. Går mer efter: Var kommer jag in? Var går kompisarna? Vad verkar roligt? I 20-årsåldern börjar funderingarna över vem de är och var de kan passa in. Dock är de medvetna om realiteterna och har vid denna tidpunkt drömmar som är mer realitetsanpassade. Flera plan: mer kunskap om arbetsmarknad, stärka självkännedom och självkänsla, ge stöd och styrka för framtiden!

22 22 Career Management Skills Definition: Ett antal kompetenser som visar på strukturerade sätt för individer (och grupper) att samla, analysera, sätta samman och organisera det egna jaget (självinsikt), utbildnings- och yrkesinformation, samt ha färdigheter att kunna fatta och genomföra beslut och klara övergångar/växlingar i livet. INSIKT Vem är jag? Yttre/inre ryggsäcken UTSIKT Vad finns i omvärlden. Utbildningar/karriäralternativ FRAMSIKT Hur navigerar jag vidare? Vad behöver jag för resan?

23 23 VALFALL FÖRÄNDRINGSFALL Hjälp med att hantera sociala situationer Hjälp med att hantera personliga problem Hjälp med att hantera hälsoproblem Kunskap om mig själv Inre - Yttre Samspel Kunskap om omvärld, alternativ Utbildning -arbete Kunskap om mig själv Inre - Yttre Samspel Kunskap om omvärld, alternativ Utbildning -arbete Fatta beslut Stämma av Fatta beslut Stämma av Genomföra beslut Handlingsplan Genomföra beslut Handlingsplan Anders Lovén

24 Varför den stora frågan En svår fråga att besvara är: Varför blir det som det blir? De flesta ungdomarna ser en koppling till deras uppväxt men understryker deras eget ansvar. De borde läst/studerat mer och inte skolkat från skolan. Rådet till de själva (om de mött sig själva som 16-åring) är vanligen: skärp dig, ta dig samman, öppna böckerna, var med på lektionerna På frågan om de skulle ha lyssnat på sitt äldre jag svarar de efter kort betänketid: NEJ

25 Framgångsfaktorer enligt Plug-In? Samverkan Flexibilitet Individcentrerat arbetssätt Uppföljning Bemötande

26 En del att fundera över Bättre samordning mellan yrkesprogram och teoriprogram och möjligheter att skifta program Valet för tidigt svårt för 15-åringar att veta vad de vill och kan Grundskolan för teoretisk skapar inget intresse för de yrkesförberedande programmen Ungdomarna har en oklar bild av arbetslivet t ex skärs praon ner eller blir praktik hos bekanta Kunskapen om arbetslivet svag och fragmentiserad Vägledningen (och lärarna) lyfter teori och medvetet/omedvetet talar om att hålla vägarna öppna (Sverige). Du skall väl inte bli snickare med dina anlag för att studera? (Danmark)

27 Lapptäcket Sverige I en del kommuner bra verksamhet, koll på ungdomarna, bra samverkan mellan förvaltningar I andra kommuner uppdelat. Staten har ansvaret för de över 20 år. Eldsjälar i många kommuner. Ibland med bra stöd, ibland helt ensamma. Ungdomarna bär också ett ansvar påpekar flera. Saknas bra lärlingsutbildning och oklar satsning på yrkeskomvux. Handlingsplaner och utvärderingar få. Mycket är på gång sägs vid intervjuerna.

28 Och vad säger beslutsfattarna? Gap mellan åringar och åringar Olika myndigheter har ansvar samarbete både finns och inte finns Kommunerna får ta allt större ansvar Arbetsförmedlingen tar inte fullt ansvar 90 dagarsregeln bör försvinna Aktvitetsansvar för svagt ger fel signaler Alla talar om utökat samarbete men det krävs mer handling Ingen politisk oenighet i kommunerna Man litar på eldsjälaarna

29 Frustrerade förvaltningschefer Alltså, vem ska jobba med dem som inte vill gå i skolan och som inte bedöms som färdiga för arbetsmarknaden? Vems ansvar är det? Det är väl den här gruppen som ska försöka finna alternativ. Att de inte bara hamnar i det där hålet mellan stolarna. Det är lite svårt. Arbetsförmedlingen jobbar ju inte med sysselsättning de arbetar med arbete säger de. Vart går gränsen för det? (Citat förvaltningschef) Vi kan ju inte starta nya, vi har ju så förbaskat mycket olika myndigheter och verksamheter, men vi kan ju inte hålla på att starta nya hela tiden, alltså de som finns måste ju kunna bli bättre på att samverka. Det är ju bara så. Men däremot så kanske skulle man från lagstiftande håll skriva lite tydligare om det här. Vems ansvar det är. (Citat förvaltningschef)

30 Och vad kan vi göra? I grundskolan fler mentorer, aktivt arbete mot mobbning (inte bara planer), samverkan med hemmen Stoppa skolket, kom närmare ungdomarna, markera snabbare Mentorer/överrockar som ser och följer ungdomarna Speciallärare/specialpedagoger tidigt och bry er om ungdomarna Stärk studie- och yrkesvägledningen se hela eleven Bättre uppföljning i gymnasieskolan, återigen bra mentorer, nära kontakt med ungdomarna. Snabb uppföljning när elever försvinner Samarbete mellan myndigheter och förvaltningar måste utvecklas, nu vet inte den ena handen vad den andra gör Efter 20 år större flexibilitet, mer yrkesutbildning, släpp inte ungdomarna Mer flexibel vuxenutbildning och antagning

31 Och mer Uppföljningen måste skärpas på kommunnivå Mer möjligheter till praktik redan i grundskolan Samverkan mellan myndigheter behöver lagstiftas! Utbildningsgaranti med någon form av ekonomisk ersättning Inse att ungdomsarbetslösheten inte är ett treårsprojekt!

32 Och vad är en utbildningsgaranti? Kommunala ansvaret för ungdomar upp till 25 års ålder Avtal om praktik- och utbildningsplatser på branschnivå Etappvis utbyggda yrkesutbildningar med generös validering Utvidgat inflytande för arbetsmarknadens parter På sikt ett regionalt utbildningscentrum Samverkan med folkhögskolorna Samordna och öka insatserna för yrkesvux (andra chansen) Förstärkt vägledning och arbetslivskunskap som ett ämne i grundskolan Utbildning är en nyckelfråga som alla parter har ansvar för

33 Att beakta framöver Viktigt med nya och närmare samverkansformer med arbetsförmedlingen. Komvux behöver delvis ändra sitt utbud och en del av en föråldrad kultur behöver ersättas med nya synsätt Förslaget får inte medföra en ytterligare byråkratisering De mindre kommunernas särart och specifika problem måste vägas in i det kommande arbetet Folkhögskolornas roll uppskattas men viss kritik finns för att de kör för mycket på egen hand och har en alltför smal arbetsmarknadsanknytning Viktigt att eventuella förändringar sker i samverkan med involverade kommuner Viktigt att beakta de samarbetsformer som redan finns upparbetade

34 Ingen har helhetsbilden I samtliga kommuner är bilden att ingen har ett helhetsansvar för de ungdomar som är i åldern år och inte är i någon form av utbildning, praktik eller arbete. Flera kommuner pekar på att det är nödvändigt att någon form av kartläggning/uppföljningsansvar genomförs för gruppen upp till 24 år. Några citat belyser problematiken. Vem har ansvaret för att följa upp ungdomsgruppen? Det är väldigt luddigt idag. Vi har en fragmentarisk bild av ungdomsgruppen. Ett mörkertal, vi har inte ens en kartläggning av hur många de är. Det vi behöver göra är att veta vilka de är.

35 Olika grupper Med utgångspunkt från svaren kan fyra grupper av ungdomar urskiljas som är föremål för åtgärder från kommunen eller arbetsförmedlingen. 1. En grupp ungdomar är inskrivna vid arbetsförmedlingen och söker arbete. 2. En annan grupp har försörjningsstöd via kommunen som har ansvar för att aktivera dessa ungdomar. Efter 90 dagar har arbetsförmedlingen ett större ansvar för denna grupp av ungdomar. 3. En tredje grupp finns i någon form utbildning (komvux, högskola etc) eller i olika slags kommunala projekt. 4. En fjärde grupp, som ingen vet hur stor den är, finns utanför systemen.

36 Röster från intervjuade Vi måste bli tydliga med vad som är det regionala ansvaret, arbetsförmedlingens ansvar och det lokala ansvaret och där är vi ännu inte. Vi har en fragmentarisk bild av målgruppen. En annan röst uttrycker det så här: Grundidén med regional samverkan är jag mycket positiv till. Vi optimerar inte vårt arbete med ungdomarna på lokal nivå. Vi har ingen övergripande struktur på och någon som tar tag i det. Jag återkommer till att vi i kommunen måste bli mer tighta och undvika för många arenor. För en del ungdomar kommer vägen att bli väldigt lång eftersom de är i ett utanförskap. Eleverna i grundskolan vet för lite om arbetslivet och sambandet med olika utbildningar, konstaterar flera intervjuade. Här påpekas att det behövs nya satsningar i forma av ett nytt läroämne eller särskilda timresurser så att fler elever får kunskaper om arbetslivet.

37 Fördelar med regional samordning Sammanfattningsvis lyfts ett antal fördelar fram med en regional samordning: Kartläggningar och analyser av målgruppen ungdomar Möjlighet att ta fram praktikplatser och bidra till överenskommelser som underlättar olika praktikformer Förhandla fram branschöverenskommelser som bidrar till mer flexibla utbildningsupplägg och en mer generös validering Utveckla orienteringskurser och olika moduler för yrkesutbildning Skapa överenskommelser ifråga om samverkan med folkhögskolor Planering av utbildningar inklusive lärlingsutbildningar som sträcker sig över kommungränserna Spridande av goda exempel och idéer mellan deltagande kommuner Möjligheten till samordnade aktioner för att få fram förändringar på olika nivåer t ex lagstiftning eller andra förordningar

38 Internationell utblick Danmark: 5 dagar efter avhopp eller avvikelse från utb.plan måste ungdomarna kontaktas. Alternativ sysselsättning inom 30 dagar. Finland: Särskilda ungdomscirklar. Intensiv vägledning och prova på olika arbetsplatser Nederländerna: Särskilda regionala rapport- och uppföljningscentra. Unga under 23 år skall garanteras s k erkända kvalifikationer.

39 Vädjan från ungdomarna Lyssna mer. Försöka att hjälpa verkligen, ända in i det sista. Och går det inte, då går det inte och då måste man ju ha ett annat alternativ istället för att vänta flera veckor på att få något nytt. Så, ja som sagt hjälpa och bara finnas liksom. Vi är liksom, vi är inte vuxna, vi är inte barn heller, men vi vill ju ha hjälp. Vi vill ju ha en vägledning någonstans. De är ändå vuxna och de skulle kunna hjälpa oss att liksom, men de måste ju ändå respektera oss så som vi respekterar dem.

40 I ingen mans land Det var skönt, men man tröttnade. Man kände sig helt värdelös. Som att man inte ens var vid liv, bara för att man hade inget liv. Kompisar och sedan hemma. Kompisar och sedan hemma, och sedan ute och festa någon gång men man kände att var är den viktiga delen i livet? Den fanns inte. Att man hade någonting att vakna till. Bygga sin framtid på. Men det fanns inte heller.

41 Min slutsats! Lämna inte ungdomarna ensamma. De behöver oss och vi dem!

42 Om du under det senaste åren inte har ändrat en uppfattning eller förvärvat en ny, bör du kolla din puls. Du kanske är död. (Burgess, författare )