Om vägledning generellt och specifikt Generellt i Sverige: Vägledning i brytpunkter ingen process Både nöjda och missnöjda eller söker inte

Transkript

1

2 Om vägledning generellt och specifikt Generellt i Sverige: Vägledning i brytpunkter ingen process Både nöjda och missnöjda eller söker inte vägledning Kvinnor söker mer vägledning män vill inte underordna sig Ansvaret för styrning och ledning fungerar inte Brott mellan utbildnings och arbetsmarknadspolitik Specifikt i glesbygd: Färre valalternativ Flytt hemifrån vid tidig ålder Kluven roll mellan stanna flytta Vägledningen risk att bli marginaliserad Männen stannar kvinnorna flyttar Fler män väljer yrkesinriktade program även medelklass

3 Individualiseringens villkor (G Gillberg 2010) Syfte: Undersöka förhållandet mellan arbete, personliga drömmar och de faktorer som bidrar till att forma och påverka olika föreställningar, strategier och förhållningssätt. Fokus: unga vuxna, dels på projektorienterad entreprenörsutbildning (kaospiloterna), dels monteringsfabrik i bilindustrin (Volvo). Metod: Biografiska intervjuer. Inspiration: Grounded theory Kaospiloterna på väg in i det gränslösa arbetet där arbete, fritid och personliga värderingar glider samman och möjlighetshorisonterna i det närmaste är oändliga. Volvoarbetarna beskriver sina drömmar och strategier på ett annat sätt. Viktigt är trygg anställning, ett eget hem och närhet till vänner och familj.

4 Tre huvudkategorier av möjliga relationer mellan arbete och självförverkligande 1) Självförverkligande utanför arbetet 2) Arbete och självförverkligande sammanfaller till viss del 3) Arbete som arena för självförverkligande Kaospiloterna: livet som projekt Volvoarbetarna: permanent tillfällighet

5 Närmandet till framtiden (Hultgren, 2009) Syfte: 1. Vilka strategier och vilken taktik har elever i deras närmande till utbildnings och karriärinformation? 2. Hur positionerar sig deltagarna i termer av identitet? 3. Hur kan deltagarnas berättelser förstås i relation till utbildning och arbete i Sverige? Metod: intervjuer med elever före och efter 3:e årskurs i gy skolan Ett mindre antal hade vägledningssamtal och var överlag nöjda! Övriga elever såg vägledning som något för de som inte vet eller har svårigheter i skolan. En del visste inte var vägledarna fanns. No, I have no real contact with her because I ve more or less known what I m going to do. I haven t feel the need. Guidance services were directed towards those who failed to get their grades.

6 Fyra närmanden till informationssökande 1. Aktivt informationssökande för att undvika risker 2. Aktivt informationssökande kring yrken 3. Informationssökande för en utvidgad övergång 4. Undvikande av utbildnings och karriärinformation

7 Ny och gammal karriärdiskurs Ungdomar erbjuds att tänka i termer av personlig flexibilitet i relation till arbetsmarknaden, att se instrumentellt på utbildning och att förbereda sig för ett funktionellt livslångt lärande. Betoningar på entreprenörskap, individualisering och specialisering på arbetsmarknaden Det faktum att traditionella karriärer och karriärvägar fortfarande existerar med egna landskap av informationsresurser väcker frågan om hur man kan utveckla metoder inom vägledning större möjligheter att söka och använda information verktyg för att synliggöra och granska olika alternativ och synsätt.

8 Cooling down även i glesbygd? Studie och yrkesvägledares förliknings funktion blir synlig när de exempelvis beskriver hur de i samtal med elever med tillräckligt höga betyg för att gå ett högt värderat teoretiskt program (som Natur eller Teknik), ändå kan ifrågasätta eleverna. Ett exempel på detta var när en syo under vägledningssamtalet fokuserade på elevens svagheter i matematik, vilket resulterade i att eleven valde ett annat, lägre värderat, program. Här kan man se hur elevens höga ambitioner på ett tydlig sett blev cooled down. Eftersom det var elever med utländsk bakgrund som beskrevs av studie och yrkesvägledarna såsom på ett problematiskt sätt havande för höga och orealistiska mål och drömmar, kan man anta att det är just dessa grupper av elever som utsätts för studie och yrkesvägledarnas cooling samtal. En rekommendation är att syos arbetar utifrån enbart en uppmuntrade princip, enligt vilken de försöker att hitta individuella lösningar och grupprojekt, där eleven stöttas att förverkliga sina drömmar. (SOU 2006:40) Hur förhåller sig vägledning i glesbygd? Uppmuntra eller fasthålla? Anders Lovén 8

9 Marknad och medborgare (Lund, 2006) Syfte : Fördjupa förståelsen för elevers valhandlingar och dess samspel med den lokala gymnasiestrukturen Gruppintervjuer med elever vid tre fyra tillfällen Fem valhandlingar bland eleverna 1. Yrkesinriktad. Elever väljer gy program för att få ett yrke. 2. Karriärinriktad. Gör taktiska val för att få höga betyg eller skapa en kunskapsgrund för framtiden. Valen sker ofta inom gy skolan. 3. Konsumtionsinriktad. Val för att tillfredsställa de personliga intressena och egna behoven här och nu. 4. Gruppinriktad. Eleverna väljer med syfte att hamna i ett visst socialt eller gruppsammanhang. 5. Intresseinriktad. Eleverna är genuint intresserade av ett ämne eller ämnesområde t ex motor. 6. Traditionsinriktad. Familjens önskemål får en avgörande betydelse. Reproduktion av sociala gruppens intressen och aspirationer.

10 Vad säger forskningen? Elevernas valhandlingar sker i förhållande till ett lokalt sammanhang och utbud. Landsbygdselever väljer inom en snävare lokal sfär och omfattas inte av den stora valfrihetsreformen. I glesbygd vävs den sociala bakgrunden och genus samman med den lokala kulturen och skapar ett begränsat handlingsutrymme (handlingshorisont)

11 Fördelar och nackdelar Glesbygdens kommuner uppvisar vissa fördelar vid jämförelse med större kommuner t ex: god lokalkännedom, kortare beslutsvägar och enklare kontaktvägar, skolan är mera integrerad i samhället, små skolor erbjuder lugn och trygg miljö för eleverna. Det finns dock strukturella faktorer som försvårar och fördyrar skolverksamheten, till exempel: Fortgående utflyttning av yngre välutbildade människor, framförallt kvinnor, höga kostnader för utbildning på grund av små skolenheter höga kostnader för kompetensutveckling på grund av stora avstånd. Pågående minskning av befolkning och elevunderlag utgör hot mot glesbygdens förutsättningar att bibehålla en likvärdig utbildning. Förslag i utredning: Ett kompensatoriskt statsbidrag är en viktig förutsättning för att kommuner i glesbygd ska kunna bibehålla en med övriga kommuner likvärdig utbildningsstandard.

12 Politikerperspektivet Så vi är ju glada för varje elev som går på högskolan. Det är bara det att vi ser samtidigt en risk i att de försvinner härifrån eftersom vi har en dålig arbetsmarknad på området. Och vi är en utflyttningskommun så det är litet kluvet för vår del.

13 Möten med vägledning i glesbygd (Lidström, 2009) Enstaka och spridda avcheckningar Enskilda samtal Strukturella och framtvingade brytpunkter Ansökan utbildning JJobbsökande Råd Information Fylla i papper Uppföljning av jobbsökande Arbetsmarknadsprogram Råd och hot

14 Tre motståndsstrategier hos sökande vägledarna ses som myndighetspersoner Vilseleda Förhandla Klara sig själv Strategier av motstånd

15 Strategierna FÖRHANDLA: Så därför fick jag försöka övertyga skolan om att jag skulle få gå i A. Jag mötte ett hinder Men då blev jag bara mer bestämd, att jag skall härifrån (Tomas) Så länge arbetsförmedlingen inte pistolhotar mig och säger du skall söka det här, vilket de inte gör. jag fixar oftast allt själv, de fattar bara beslut om det är bra eller inte. (Patrik) VILSELEDA: Jo, men de söker jag så klart (arbete). Sen när arbetsgivaren frågar om man är hungrig svarar man nej. (Anja) KLARA SIG SJÄLV Jag har lärt mig att man inte får hjälp, utan vill man göra någonting så skall man ta tag i det själv. (David)

16 Hatkärlek till hemorten (glesbygd) Här finns få möjligheter i arbete och utbildning, men även lite kontakter och aktiviteter. Det händer överhuvudtaget lite Jag minns när jag växte upp kunde jag inte börja träna friidrott i närmsta klubb eftersom det var 120 km dit, och det fanns ju inga bussar eller så. (Anna) Fördelar: Människor, nära relationer, trygg livsmiljö Nackdelar: Brist på jobb, utbildning Ungdomar stannar inte för glesbygdens överlevnad!

17 Skillnad glesbygd storstad I storstadsförorterna består hotet av att unga vuxna snart måste söka jobb med låga kvalifikationskrav, exempelvis på McDonald s, om man inte får ett arbete inom kort I glesbygd, med brist på sådana lediga jobb, består pressen istället av ett deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt program. I bakgrunden finns ett hot om reducerad arbetslöshetsersättning som irriterar unga vuxna

18 Utmaningen vems ärenden går vi? Enda gången jag har varit hos en vägledare var när man skulle välja till gymnasiet. Det var väl mer eller mindre värdelöst. Jag menar på en skola på 500 pers som skall välja, så sitter de där. Ja, men det blir bra, de har inte hur mycket tid som helst. Dom kan inte lära känna alla personer, och det har de förmodligen inte lust med heller, eftersom det finns så många. Det kändes som dom hade en vägledare, ungefär som för svarta på 60 talet i USA: man tog in en svart för då kan inte nån klaga ungefär.

19 Svar på utmaningen Varje sökande är unik undvik stereotyper Behoven är skiftande ha en stor verktygslåda Skaffa dig lokalkännedom (arbetsliv, fritid mm) Samverka med andra myndigheter (arbetsförmedling, socialtjänst etc) Var tydlig och synlig Ange vad du kan bidra med och inte kan (ni är bägge inramade av systemet Uppmuntra egenaktivitet, idéer, kreativitet (empowerment)

20 Vad lär vi av detta? Olika världar lever sida vid sida Större flexibilitet i väglednings och utbildningsutbudet vägled osynligt Utnyttja ny teknik ungdomsgruppen svårkontaktad Känslighet för den lokala kulturen Tydlighet om möjligheter och alternativ översiktskunskap Utveckla valmöjligheter genom flexibilitet, kreativitet Se äldre elever/vuxna som resurser (peer counselling) Bejaka entreprenöriellt lärande Se varningssignalerna för utslagning/isolering Samverkan utbildnings och arbetsmarknadspolitik Arbeta medvetandegörande (skapa bevisthed) Sprid de goda exemplen

21 Olika verkligheter Forskaren beskriver att hon upplevde det som att befinna sig i tre olika länder när hon genomförde sina intervjuer i det välbärgade storstadsområdet, det socialt utsatta dito och i glesbygdskommunerna