Olyckan i Fukushima är långtifrån över

Transkript

1 NUMMER 2 3 ÅR 2011 ÅRGÅNG SKOLOR INFORMERAS OM RISKER MED LASER SÅ FUNGERAR ER ETT HAVERIFILT Solexpert Johan Gulliksson: SOLVANOR LEDER TILL ATT FLER FÅR HUDCANCER TEMA A JAPAN Olyckan i Fukushima är långtifrån över Dags att mäta radon i inomhusluften Det kan vara svårt att se skillnad på farliga och ofarliga laserpekare. PERNILLA ANDERSSON, UTREDARE CS4 Stralsakert_2-3_2011.indd

2 LEDARE ANN-LOUISE EKSBORG Kärnkraftsolyckan i Japan påverkar svenskt säkerhetsarbete Kärnkraftsolyckan i japanska Fukushima den 11 mars skakade hela världen. Den tsunamivåg som slog in över kärnkraftverket var flera meter högre än vad man hade räknat med när man byggde verket. Elen slogs ut och härdsmältor uppstod. Kan naturkatastrofer få den konsekvensen även i Sverige? Redan den 22 mars kontaktade Strålsäkerhetsmyndigheten den svenska kärnkraftsindustrin för att de skulle börja dra lärdom av den japanska olyckan. På EU-nivå enades sedan ministrarna om att kärntekniska anläggningar inom EU ska stresstestas. Vad händer om ett kärnkraftverk drabbas av en naturkatastrof med större konsekvenser än vad man räknat med när man byggde verket? Vilken beredskap har man om eltillförseln försvinner under en längre tid? Resultaten från stresstesterna ska redovisas vid årsskiftet, och sedan börjar arbetet med att komma till rätta med eventuella brister. Olyckan i Fukushima kommer att prägla arbetet med kärnkraftssäkerhet i Sverige, och världen, under många år framöver. Det här numret av Strålsäkert skulle ha kommit ut under våren, men kärnkraftsolyckan tog så mycket resurser i anspråk att vi har fått planera om vår verksamhet. Nu har du i stället ett dubbelnummer framför dig, med fokus på olyckan men som också lyfter fram strålsäkerheten inom sjukvården. I takt med att tekniken har utvecklats och vi kan använda strålning till än mer förfinade undersökningar, diagnoser och behandlingar har stråldoserna till patienterna ökat. Myndigheten möter i höst ledningarna för landstingen inom ramen för Sveriges kommuner och landsting för att diskutera det samlade strålsäkerhetsläget inom vården. Säkerhetsmedvetandet måste genomsyra hela organisationen, från den högsta ledningen till dem som möter patienterna. Trevlig läsning! Ann-Louise Eksborg Generaldirektör, Strålsäkerhetsmyndigheten Ansvarig utgivare Anneli Hällgren Redaktör Ina Bergström ISSN Redaktionskommitté för nummer 2 3 Nils Addo, Lars Bennemo, Peter Björk, Johan Gulliksson, Lars Hildingsson, Lena Hyrke, Anna Lundborg, Leif Moberg, Lena Sonnerfelt, Petra Sjöström, Lars van Dassen, Heléne Wijk. Produktion Intellecta Publicisterna Omslagsfoto Kim Kyung-Hoon / Scanpix Strålsäkert ges ut av Strålsäkerhetsmyndigheten och informerar om myndighetens frågor. Tidningen kommer ut med fyra nummer per år och kan också läsas på vår webbplats, Upplaga 9000 ex Tryck Elanders Sverige AB, 2011 Tidningen kan beställas i alternativa format som till exempel punktskrift eller daisy-format. Skicka e-post till registrator@ssm.se om du vill ha tidningen i ett alternativt format SKICKA E-POST TILL stralsakert@ssm.se OM DU VILL PRENUMERERA! 2 CS4 Stralsakert_2-3_2011.indd

3 FOTO: MIKAEL SJÖBERG / SCANPIX De svenska kärnkraftverken ska stresstestas Samtliga EU-länder ska göra en samlad risk- och säkerhetsbedömning av sina kärnkraftverk, så kallade stresstester. Strålsäkerhetsmyndigheten ska granska kärnkraftsindustrins analyser och lämna en svensk rapport till EU vid årsskiftet. Precis som man tidigare dragit lärdomar från kärnkraftsolyckorna i Tjernobyl och Three Mile Island (Harrisburg) måste världens kärnkraftsnationer dra lärdomar från olyckan i Fukushima. På EU:s ministerråd kom man därför överens om att alla EU-länder ska göra en översyn av säkerheten vid de europeiska kärnkraftverken, så kallade stresstester. De svenska kärnkraftverken gör redan säkerhetsredovisningar där de beskriver hur säkerheten är uppbyggd på anläggningarna och analyser av vad som händer vid en eventuell störning. Men det man vill med stresstesterna är att analysera hur kärnkraftverken fungerar när det inträffar händelser som de inte är konstruerade för, säger Jan Hanberg som är enhetschef på Strålsäkerhetsmyndigheten och projektledare för arbetet med stresstesterna. Det är kärnkraftsindustrin som ska genomföra stresstesterna. Därefter ska Strålsäkerhetsmyndigheten granska deras analyser och sammanställa den nationella rapporten. Men stresstesterna handlar förstås inte om att praktiskt testa vad som händer om det blir ett elbortfall eller en jordbävning. Det handlar i stället om att analysera de här händelserna i teorin, säger Jan Hanberg. Kärnkraftverken är redan konstruerade för att tåla osannolika händelser, men nu handlar det om att studera vad som händer vid ännu värre händelser, till exempel kraftigare jordbävningar och större översvämningar än vad man tidigare räknat med. För att försäkra sig om att anläggningarna stressas tillräckligt hårt, ska analyserna belysa vad som händer vid ett totalt elbortfall eller om kylningen slutar att fungera, helt oberoende av vad som orsakat felet, säger Jan Hanberg Men det är viktigt att inte enbart fokusera på det inledande förloppet vid olika typer av extrema händelser. Kärnkraftsindustrin ska också analysera hur väl organisationerna klarar den fortsatta hanteringen av en olycka. Stresstesterna handlar alltså om att undersöka hur kärnkraftverkens haveriberedskap fungerar när det händer en riktigt stor katastrof där flera reaktorer slås ut samtidigt och då även omgivningarna runt kärnkraftverken förstörts, exempelvis vägar och samhällen. Det är viktigt att titta på vilka möjligheter organisationen har att jobba under så mycket svåra förhållanden, säger Jan Hanberg. Den 31 december i år ska Strålsäkerhetsmyndigheten lämna en nationell slutrapport till EU-kommissionen. Malin Nääs Fakta Arbetet med stresstesterna är indelat i fem områden: Jordbävning Översvämning Totalt elbortfall Kylningen slutar att fungera Haverihantering Inom vart och ett av dessa områden ska tillståndshavarna analysera vad som händer om händelseförloppen blir allvarligare än vad anläggningarna är konstruerade för att tåla. Den svenska regeringen har gett Strålsäkerhetsmyndigheten i uppdrag att göra en samlad redovisning av de stresstester som görs vid de svenska anläggningarna. Utöver kraven från EU har Sverige beslutat att även det centrala mellanlagret för använt kärnbränsle (CLAB) ska stresstestas. Den 15 september ska Strålsäkerhetsmyndigheten redovisa en nationell lägesbeskrivning för EU och den 31 december ska den nationella slutrapporten vara klar. Därefter ska en speciellt tillsatt grupp med internationella experter, ett så kallat peer review team, granska ländernas rapporter. STRÅLSÄKERT # CS4 Stralsakert_2-3_2011.indd

4 Fråga experterna! Fråga oss vad du vill om strålning! Skicka din fråga till registrator[at]ssm.se Vill du veta mer kan du läsa på vår webb, VAD ÄR SNABBSTOPP? SVAR: Vid normal drift kan personalen i kärnkraftverkets kontrollrum med hjälp av styrstavar som förs in i reaktorhärden minska effekten i reaktorn. Styrstavarna innehåller grundämnet bor som fångar upp neutroner från kärnreaktionerna i härden och hindrar fortsatt kärnklyvning. Vid ett snabbstopp förs styrstavarna automatiskt in helt i reaktorhärden på mindre än 5 sekunder. All kärnklyvning upphör omedelbart men resteffekt kvarstår att omhänderta. Klas Idehaag, inspektör, enheten för drift och strålskydd VAD ÄR RESTEFFEKT? SVAR: Värme frigörs i reaktorns härd då uranatomer klyvs i en kedjereaktion. Även de klyvningsprodukter som bildas vid klyvningen avger värme då de är radioaktiva och sönderfaller. Att stoppa reaktorn innebär att stoppa kedjereaktionen, som exempelvis vid snabbstopp. Trots att kedjereaktionen avbryts och inga nya klyvningsprodukter bildas utvecklas fortfarande värme på grund av de klyvningsprodukter som redan finns i härden. Denna värme kallas för resteffekt och innebär att reaktorn måste kylas trots att den är stoppad. Klas Idehaag, inspektör, enheten för drift och strålskydd ÄR SVENSKA KÄRNKRAFTVERK SÄKRA UR JORDBÄVNINGS- SYNPUNKT? SVAR: Två av de svenska kärnkraftsreaktorerna, Forsmark 3 och Oskarshamn 3, konstruerades för att motstå belastningar som kan uppkomma vid jordbävningar. För övriga anläggningar har tillståndshavarna, som har ansvaret för kärnkraftverken, successivt gjort förstärkningsåtgärder för att klara av den typ av jordbävningar som kan förekomma på våra breddgrader. Strålsäkerhetsmyndighetens krav på den tålighet som kärnkraftreaktorerna ska ha när det gäller jordbävningar skärptes Sedan dess genomför kärnkraftverken ytterligare åtgärder för att förstärka anläggningarna. Lars Bennemo, utredare, enheten för systemteknik VARFÖR FINNS DET PLUTONIUM I KÄRNKRAFTS- REAKTORER? SVAR: Plutonium är klyvbart och bildas vid kärnreaktioner i en kärnreaktor. Det finns i allt använt kärnbränsle. Uranbränsle innehåller drygt 95 procent uran-238 och knappt 5 procent uran-235. Det finns en bränsletyp där man återanvänder kvarvarande plutonium från använt bränsle, MOXbränsle. Detta bränsle innehåller plutonium redan då det stoppas i reaktorn. Jan In de Betou, utredare, enheten för reaktorteknik VI MÄTTE RADONHALTEN FÖR FEM ÅR SEDAN, BÖR VI MÄTA PÅ NYTT? SVAR: Radon bör mätas innan ett nytt hus tas i bruk, om det är mer än tio år sedan förra mätningen eller om omfattande renoveringar, om- eller tillbyggnader utförts. Exempel på omfattande renoveringar är stambyte, nya rörgenomföringar genom grunden för VVS, elektricitet, fjärrvärme, fiber etc. Anledningen till att man bör mäta minst var tionde år är att förutsättningarna för huset kan ha ändrats, det kan till exempel ha uppkommit sprickor i grunden. Emil Bengtsson, utredare, enheten för miljöövervakning VARFÖR BLIR MAT RADIOAKTIV? SVAR: Frukt och grönsaker kan förorenas med radioaktiva ämnen via luften eller nederbörden. På längre sikt kan grödorna också ta upp de radioaktiva ämnen som hamnat i jorden. Radioaktiva ämnen i grödor förs sedan vidare till djur som äter dessa grödor och man kan hitta radioaktiva ämnen i såväl kött som mjölk. När det sker ett utsläpp av radioaktiva ämnen ska djur hållas inomhus och utfodras med rent foder för att undvika att kött och mjölk förorenas. Mat som är försluten, exempelvis konserver eller plastförpackningar, kan inte förorenas av radioaktiva ämnen. Pål Andersson, utredare, enheten för miljöövervakning VAD MENAS MED RADIO- AKTIVT UTSLÄPP OCH RADIOAKTIVT NEDFALL? SVAR: Med radioaktivt utsläpp avses i de flesta fall utsläpp av radioaktiva ämnen som bättre beskriver innebörden. Inom vissa verksamheter och anläggningar, exempelvis kärnkraftverken, finns radioaktiva ämnen som vid en olycka kan frigöras och spridas till omgivningen. Ämnena kan sedan falla till marken och det är detta nedfall av radioaktiva ämnen som lite slarvigt kallas radioaktivt nedfall. Simon Karlsson, utredare, enheten för beredskap 4 CS4 Stralsakert_2-3_2011.indd

5 I ett kärnkraftverk finns flera säkerhetsbarriärer Mellan de radioaktiva ämnena i bränslet och omgivningen finns flera barriärer av stål och betong. Barriärerna ska hindra att radioaktiva ämnen läcker ut, även om en allvarlig olycka skulle inträffa. Om en barriär inte fungerar ska nästa ta vid. I kärnkraftverket finns flera säkerhetssystem som kan fungera oberoende av varandra och som har till uppgift att skydda barriärerna. Säkerhetssystemen och barriärerna är konstruerade så att de ska skydda under normal drift och vid en olycka. 1 Den Första barriären är själva bränslet, urandioxiden, som inte är vattenlöslig och har en smältpunkt på grader Celsius Den Andra barriären är bränslets kapslingsrör av metall (legeringen zirkaloy) Den Tredje barriären är reaktortanken som består av cm tjockt stål. 4 Den Fjärde barriären är reaktorinneslutningen som är byggd av metertjock betong och gastät plåt. Till denna barriär räknas också det utsläppsfilter som skyddar inneslutningen från för högt tryck och begränsar utsläpp av radioaktiva ämnen till omgivningen vid extrema olyckor. 5 Femte barriären Reaktorbyggnaden kan i flera fall fungera som en femte barriär. FAKTA: STRÅLSÄKERHETSMYNDIGHETEN. GRAFIK: SOLVEIG HELLMARK STRÅLSÄKERT # CS4 Stralsakert_2-3_2011.indd

6 TEMA JAPAN Fukushima sex månader senare Drygt ett halvår har gått sedan den 11 mars då en jordbävning och efterföljande tsunami drabbade Japan och ledde till den största kärnkrafts olyckan sedan olyckan i Tjernobyl I dag är läget vid kärnkraftverket Fukushima Dai-ichi förhållandevis stabilt och det finns ingen överhängande risk för snabba försämringar. Men olyckan har lett till att vardagen för många japaner drastiskt har förändrats för lång tid framåt. En kock kontrollerar strålnivån i skaldjur. FOTO: YM YIK / SCANPIX Det blir naturligt att jämföra kärnkraftsolyckan i Fukushima med olyckan i Tjernobyl som inträffade för 25 år sedan. Japanska myndigheter har uppskattat utsläppet av radioaktiva ämnen till atmosfären från Fukushima Dai-ichi till cirka 15 procent av utsläppet från Tjernobyl. I takt med att kunskapen om olyckan ökar kan dock denna uppskattning komma att ändras. Det största nedfallet av radioaktiva ämnen skedde nordväst om Fukushima Dai-ichi, troligen i samband med nederbörd. I samband med nederbörd tvättas radioaktiva partiklar ur det radioaktiva molnet när det passerar och hamnar på marken, säger Jan Johansson, utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten. På kartan på nästa sida visas den totala beläggningen av cesium 134 (Cs-134) och cesium 137 (Cs-137) på marken, som i delar av evakueringszonen överstiger 3000 kilobecquerel per kvadratmeter (kbq/m 2 ). Detta kan jämföras med det radioaktiva nedfallet i Sverige efter Tjernobylolyckan som i de värst drabbade områdena kring Gävle var cirka 160 kbq/m 2 av Cs-134 och Cs-137. Den extra markbeläggningen i Sverige efter kärnkraftsolyckan i Fukushima är så liten att den vid mätningar inte urskiljer sig från existerande radioaktivt nedfall efter provsprängningar av kärnvapen och kärnkraftsolyckan i Tjernobyl. För att kyla bränslet vid anläggningen har det krävts stora mängder vatten och en del av detta vatten har sedan läckt ut i havet. Vid ett tillfälle har företaget TEPCO, som driver anläggningen, varit tvungna att avsiktligt dumpa förorenat vatten i havet för att få plats att lagra det ännu mer förorenade kylvattnet. Det innebär ett lokalt problem i sedimentet och de radioaktiva ämnena kan gå över i växtlighet, fisk och andra djur. När utsläppen sker i havet blir dock utspädningen stor och problemen på längre avstånd blir förhållandevis små, säger Simon Karlsson, utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten. Evakuerade zoner I dag är området ut till 20 kilometer från kärnkraftverket en förbjuden zon där endast personer med särskilt tillstånd får vistas. Utöver den zonen har ett område upp till cirka 50 kilometer nordväst om kärnkraftverket evakuerats. I dessa områden kan strålningsdosen från markbeläggningen under ett år överstiga 20 millisievert (msv). Det är det gränsvärde som japanska myndigheter i ett första skede har satt för att minimera risken för långsiktiga strålskador hos befolkningen. Efterhand har också mindre 6 STRÅLSÄKERT # CS4 Stralsakert_2-3_2011.indd

7 områden där strålningsdosen från markbeläggningen under ett år kan överstiga 20 msv upptäckts utanför ovan nämnda zoner. Även i dessa områden har invånarna evakuerats. Japanska myndigheter arbetar dock mycket aktivt med saneringsåtgärder för att de miljöer som människor vistas i ska ge lägre årsdoser än 20 msv. I skrivande stund bedömer de japanska myndigheterna att läget vid kraftverket är så stabilt att rekommendationen om inomhusvistelse som gällt inom en 30-kilometerszon snart kan tas bort. Japanska myndigheter strävar efter att de evakuerade ska kunna flytta tillbaka till sina hem. För det krävs antingen att radioaktiviteten klingar av, vilket tar lång tid, eller att radioaktiviteten flyttas runt naturligt, något den gör vid exempelvis kraftigt regnväder. Ett tredje alternativ är olika insatser för att sanera området. Japanska myndigheter har inlett omfattade saneringsåtgärder i de evakuerade områdena och det gäller speciellt miljöer för barn, som exempelvis skolgårdar. Men det är oklart om det blir möjligt att flytta tillbaka till alla områden. Vi får vänta och se, säger Jan Johansson. Stråldoser beräknas Myndigheterna arbetar också med att ta reda på hur stora stråldoser invånarna i prefekturen Fukushima utsatts för. Under sökningarna Beslut om evakuering och inomhusvistelse 11 mars. Evakuering ut till 2 kilometer från kärnkraftverket. Utökades inom kort till evakuering ut till 3 kilometer från kärnkraftverket och inomhusvistelse mellan 3 och 10 kilometer från kärnkraftverket. 12 mars. Evakuering ut till 10 kilometer från kärnkraftverket. Utökades senare på dagen ut till 20 kilometer från kärnkraftverket. 15 mars. Inomhusvistelse mellan 20 och 30 kilometer från kärnkraftverket. 25 mars. Frivillig evakuering mellan 20 och 30 kilometer från kärnkraftverket. består bland annat av en enkät för att ta reda på var respektive person befunnit sig och vad de ätit den närmaste tiden efter den 11 mars. Svaren ska kombineras med mätningar och beräkningar av spridningen av radioaktiva ämnen från olyckan. Sammantaget ska detta ge en uppskattning av den totala dosen till invånarna i prefekturen Fukushima. Människor är naturligtvis oroliga och har behov av att få information om vilka stråldoser de kan ha fått, säger Simon Karlsson. Kontrollmätningar på livsmedel Dricksvatten och mat som produceras i områden som drabbats av nedfall från Fukushima Dai-ichi kan innehålla höga halter av radioaktiva ämnen. Därför har de japanska myndigheterna inrättat ett omfattande kontrollprogram kring livsmedel. I det tidiga skedet efter olyckan gällde det i första hand dricksvatten, mjölk och andra mejeriprodukter samt olika typer av bladgrönsaker. I ett senare skede har till exempel förorenade teblad och kött från biffkor som ätit förorenat foder, också på större avstånd från Fukushima, upptäckts. Under hösten förbereder sig nu flera prefekturer för att mäta på årets risskörd. Kontrollmätningar på livsmedel kommer att krävas under lång tid framöver, säger Jan Johansson. David Persson 22 april. Förbud att visats inom en zon på 20 kilometer från kärnkraftverket. Dessutom inrättas två nya zoner. En zon där invånare ska evakueras inom en månad och en zon där invånare kan vistas inomhus, men vara beredda på att evakuera om situationen på kärnkraftverket förvärras (se karta). 16 juni. En policy för områden med förhållandevis höga nivåer av strålning utanför ovan nämnda zoner inrättas. I dessa områden ska evakuering övervägas. Zoner för evakuering Hirata Kawamata Ono Koriyama Sukagawa Ishikawa Tamura Iitate Katsurao Kawauchi Namie Planerad evakueringszon Förberedelsezon för evakuering vid kris Fukushima Motoiya Nihonmatsu Shiroishi Iitate Kawamata Hirata Tamura Ono Furudono Kakuda Marumori Iitate Katsurao Minamisoma Futaba Okuma Kawauchi Iwaki Kitaibaraki Tomioka Naraha Hirono Shinchi Soma Minamisoma Namie 20 km 30 km Fukushima Dai-ichi Fukushima Dai-ini Markbeläggning av Cs-134 och Cs km Futaba Fukushima Okuma Dai-ichi Tomioka Naraha Hirono 80 km 60 km 30 km Fukushima Dai-ini Radioaktiv markbeläggning av Cs-134 och Cs (kbq/m ) 3 000< < 100 Inga mätningar redovisade STRÅLSÄKERT # CS4 Stralsakert_2-3_2011.indd

8 TEMA JAPAN FOTO: KIICHIRO SATO / SCANPIX FOTO: MILAN KUBIC / SCANPIX Kan det hända i Sverige? Naturkatastrofer kan leda till kärnkraftsolyckor, som i Japan i våras. Också Sverige kan drabbas av naturkatastrofer, även om 14 meter höga tsunamivågor inte uppstår i vår del av världen. Hur står de svenska kärnkraftverken emot naturens krafter? Kärnkraftsolyckan i Fukushima var resultatet av en rad omständigheter som så ofta är fallet när olyckor inträffar. Verket var konstruerat för att klara jordbävningar upp till 8,2 på Richterskalan. Det var också byggt för att klara tsunamier på upp till 5,7 meter. När detta skrivs vet vi ännu inte vilka skador som orsakades av den kraftiga jordbävningen 9 på Richterskalan och vilka skador den 14 meter höga tsunamivågen gav upphov till. Jordbävningen ledde till att verket automatstoppades och att den ordinarie strömförsörjningen slogs ut. Nödkylningssystemen, som drivs av dieselgeneratorer, startade men slogs sedan ut av tsunamin. Reaktorhärden stod då utan kylning och temperaturen steg. Kan kylsystemen slås ut även vid svenska kärnkraftverk? Vi har ju också jordbävningar, om än mycket små. Även tsunamier kan förekomma på våra breddgrader, men de geologiska förutsättningarna för riktigt stora vågor finns inte här. Men det finns andra extrema väder och andra naturkatastrofer. Kraftiga stormar, sträng kyla och ihållande regn är faktorer som kan ha betydelse för svenska kärnkraftverk. Den viktigaste skillnaden mellan svenska och japanska kokvattenreaktorer är att de svenska har utrustning som vid en olycka kan minska trycket i reaktorinneslutningen och låta gaserna gå igenom ett haverifilter, se grafiken på sidan 15. Om en svensk kokvattenreaktor drabbas av en härdsmälta som smälter igenom tanken hamnar den heta härden i stora mängder vatten som kyler den. Samtidigt värms vattnet upp och ångan leds till haverifiltret. Haverifilter är placerade i anslutning till kärnkraftverken. Byggnaderna rymmer cirka 150 kubikmeter vatten (som jämförelse rymmer ett badkar 0,5 kubikmeter vatten). Från reaktorinneslutningen leder ett rör till filtret. Om trycket stiger i inneslutningen till följd av en plötslig värmeutveckling med mycket ånga öppnas ett sprängbleck och ångan pressas igenom röret och ner till vattnet i haverifiltret. Ångan bubblar ut i vattnet och de radioaktiva ämnena från inneslutningen hamnar i vattnet och stannar där. Ångan som har släppts ut från inneslutningen innehåller radioaktiva ämnen samt andra gaser. Gaserna stiger mot vattenytan och passerar sedan via filtrets skorsten till fria luften. Endast 0,1 procent av de radioaktiva ämnena i reaktorinneslutningen skulle släppas ut. Haverifiltret med tillhörande utrustning är konstruerat med egen oberoende hjälpkraft för att fungera ifall den gemensamma kraftförsörjningen slås ut. Även svenska tryckvattenreaktorer har kompletterats med utrustning för att klara att reaktorhärden smälter igenom tanken och hamnar på inneslutningens botten. Ina Bergström ILLUSTRATION: SOLVEIG HELLMARK 8 STRÅLSÄKERT # CS4 Stralsakert_2-3_2011.indd

9 FOTO: MILAN KUBIC / SCANPIX Radioaktivitet från Japan mätbar i små mängder i Sverige ILLUSTRATION: SOLVEIG HELLMARK På sex mätstationer runt om i Sverige tas det prover veckovis på mängden radioaktiva ämnen i luften. Tekniken har använts sedan slutet av 1950-talet. När kärnkraftsolyckan inträffade i Japan intensifierade Strålsäkerhetsmyndigheten och Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) mätningarna för att snabbare kunna kartlägga effekterna i Sverige. Den 12 mars stod det klart att olyckan i Fukushima Dai-ichi hade lett till utsläpp. Nio dygn senare fick Strålsäkerhetsmyndigheten indikationer på att radioaktiva ämnen hade kommit till Sverige. Redan innan luften med radioaktiva ämnen från Japan nådde Sverige visste vi att halterna skulle vara mycket låga och inte innebära några risker för vare sig människor eller miljö, säger Karin Lindh, utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten. Vi började mäta dygnsvis för att snabbare kunna följa upp våra prognoser och kartlägga hur olyckan påverkade Sverige. Det fanns också ett stort intresse från medierna och allmänheten att få veta vilka mängder av radioaktiva ämnen som hade nått Sverige, säger Karin Lindh. Jod-131 först uppmätt i Norrland Det var luftfilterstationerna i Umeå och Kiruna som först mätte upp halter av det radioaktiva ämnet jod-131. Ett dygn senare hade jod- 131 även mätts upp vid de andra fyra stationerna i Gävle, Ljungbyhed, Stockholm och Visby. Samtidigt började en del mätstationer att registrera halter av cesium-134 och cesium-137. Våra beräkningar indikerade att mängden radioaktiva ämnen som mest skulle ge stråldos på 0,0001 millisievert, säger Robert Finck, också han utredare vid myndigheten. Nedfallet över Sverige För att ta reda på vilka radioaktiva ämnen som hamnade på marken, och därmed stannar kvar här, kompletterade myndigheten luftfiltermätningarna med nedfallsmätningar och med provtagningar på gräs. De kompletterande mätningarna gav oss en mer detaljerad dokumentation av nedfallet, säger Jan Johansson, utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten. Ju mer vi vet om kärnkraftsolyckan i Japan och hur den har påverkat oss, desto bättre kunskap och erfarenhet får vi om allvarliga kärnkraftsolyckor. Gräsprovtagningarna, som gjordes på 16 snöfria platser i mellersta och södra Sverige, visade på mycket låga halter av jod-131, precis som mätningarna i luften. Högsta värdet som låg på 34 becquerel (Bq) per kilo (kg) gräs uppmättes i Torekov, Skåne. En ko som äter gräs som innehåller 34 Bq/ kg av jod-131 får en koncentration i mjölken på högst 14 Bq/kg. Det kan jämföras med gränsvärdet för jod i mjölk som är 300 Bq/kg. Varning vid allvarlig olycka Luftfilterstationerna är bara en del av det nationella mätsystem för radioaktiva ämnen som finns. En annan del som är minst lika viktig, men som inte hade någon funktion vid Japanolyckan, är de automatiska gammastationerna som finns på 28 platser i Sverige. Med hjälp av gammastationerna kan Strålsäkerhetsmyndigheten följa strålningsläget i landet. Stationerna skickar nya värden till myndigheten varje timme och ger automatiskt larm om de mäter upp nivåer av radioaktiva ämnen som är onaturligt höga. Ingen av gammastationerna har gett utslag i och med kärnkraftsolyckan i Japan. Även de högst uppmätta värdena var så låga att de föll inom den normala variationen, säger Karin Lindh. Väder påverkar strålningsläget Värdena från gammastationerna varierar med årstid och väderlek. På vintern vid klart väder, när snön dämpar den naturliga strålningen från marken, är mätvärdena som lägst medan de är som högst på sommaren i samband med kraftigt regn. Det beror på att radon och de så kalllade radondöttrarna tvättas ur luften från hög höjd och hamnar på marken nära mätinstrumentet. Radon är ett radioaktivt ämne och kommer naturligt från uran- och radiumhaltig berggrund. Den 2 maj återgick FOI till normala rutiner för mätningarna vilket innebär veckovis rapportering. Strålsäkerhetsmyndigheten slutade publicera mätresultat på sin externa webbplats den 1 juli eftersom halterna av radioaktiva ämnen då var tillbaka på samma nivåer som före olyckan. Fakta om strålning Maria Stråhle En stråldos på 0,0001 millisievert, msv, kan jämföras med: En vanlig tandröntgen (två bilder), 0,005 msv. En flygresa till New York (enkel resa), 0,05 msv. En mammografiundersökning (screening), 0,2 msv. Den naturliga strålningen som vi dagligen får från rymden, vår egen kropp och marken (radon undantaget) ger under ett år en stråldos på 1 2 msv. Stråldosen varierar beroende på var man bor i landet eftersom det finns olika stora mängder naturligt förekommande radioaktiva ämnen i berggrunden. STRÅLSÄKERT # CS4 Stralsakert_2-3_2011.indd

10 TEMA JAPAN FOTO: EVERETT KENNEDY BROWN / SCANPIX FOTO: SCANPIX Kärnkraftverket Fukushima Dai-ichi som drabbades svårt av naturkatastrofen. FOTO: FRANCK ROBICHON / SCANPIX T v: En Fukushima-bo lyssnar på en debatt mellan miljörörelsen och regeringen. T h: Lantbrukaren Yosuke Watanuki odlar ekologiskt ris och väntar på mätresultat som ska visa om hans fält förorenades vid utsläppen i mars. Framtiden för Fukushima Kärnkraftsolyckan i Fukushima är långtifrån över. Området kring kärnkraftverket kommer att vara påverkat under decennier framöver. I den kraftiga jordbävningen och tsunamivågen som inträffade i Japan den 11 mars skadades kärnkraftverket Fukushima Dai-ichi allvarligt. Olyckan klassades senare som en sjua på den internationella INES-skalan, vilket är den högsta klassningen. Situationen för den personal som har arbetat med att bekämpa kärnkraftsolyckan var länge mycket svår. Med tiden har arbetet blivit mer organiserat och den tekniska utrustningen mer permanent. Men även om läget vid kärnkraftverket har stabiliserats är olyckan långt ifrån över. På själva kärnkraftverket gäller det i första hand att fortsätta kyla det skadade bränslet samt att stoppa ytterligare läckage. Arbetet med att kyla bränslet måste fortgå under lång tid, säger Per Bystedt, utredare vid Strålsäkerhetsmyndigheten. Arbetet handlar dock inte bara om reaktorerna. Konsekvenserna för den drabbade befolkningen måste kartläggas Befolkningen drabbades av såväl jordbävningen och tsunamin som av reaktorolyckan. och tas omhand. Det gäller både de stråldoser som människor kan ha fått och de sociala konsekvenser som det innebär att ha tvingats lämna sina hem på grund av de 10 STRÅLSÄKERT # CS4 Stralsakert_2-3_2011.indd

11 FOTO: BOSSE ALENIUS FOTO: EVERETT KENNEDY BROWN / SCANPIX BAKGRUND Tsunamivågen som sköljde över kraftverket efter jordbävningen den 11 mars har uppskattas till en höjd av 14 meter. Vid kärnkraftverket Fukushima Dai-ichi finns sex i stort sett likadana reaktorer. Reaktorerna togs i drift mellan åren 1971 och Vid verket finns även ett gemensamt lager för använt kärnbränsle. När anläggningarna konstruerades togs naturfenomen med i beräkningarna. Men jordbävningen och tsunamin den 11 mars överskred vida vad som antagits i konstruktionsberäkningarna och det är ännu för tidigt att överblicka omfattningen av skadorna. radioaktiva utsläppen. Vi ska också komma ihåg att befolkningen drabbades av såväl jordbävningen och tsunamin som av reaktorolyckan, säger Per Bystedt. Stora tekniska utmaningar När läget efter olyckan väl har stabiliserats måste bränslet i de skadade reaktorhärdarna och i bränslebassängerna tas omhand. Men först måste man åtgärda strålnivåerna så att förhållandena blir rimliga för arbetarna. Det handlar bland annat om att omhänderta de komponenter samt det vatten som blivit nedsmutsat av radioaktiva ämnen. Målet bör vara att alla bränslerester och allt övrigt avfall transporteras bort för slutförvaring någonstans. Det innebär svåra tekniska utmaningar då strålningsnivåerna är mycket höga. Sannolikt kommer användning av robotteknik att bli viktig, säger Per Bystedt. Det är först när allt avfall transporterats bort som byggnader och teknisk utrustning på kraftverket kan rivas. Totalt sträcker sig de arbeten som jag har skissat på här åtskilliga år framåt, uppskattningsvis år, säger Per Bystedt. Malin Nääs Krisorganisationen på pass dygnet runt i tre veckor Samma dag som kärnkraftsolyckan i Fukushima inträffade aktiverade Strålsäkerhetsmyndigheten sin krisorganisation. Av myndighetens 260 anställda deltog 130 i arbetet som kom att pågå i treskift, dygnet runt, i tre veckor. Alla vardagliga arbetsuppgifter ställdes åt sidan, och kontorsrummet byttes mot en arbetsplats i myndighetens ledningscentral. Omställningen gick på några timmar. Det är vad som krävs av Strålsäkerhetsmyndigheten som del i den nationella beredskapen, slår Lynn Hubbard fast. Lynn Hubbard är chef för beredskapsenheten på Strålsäkerhetsmyndigheten. Enheten har bland annat i uppgift att se till att organisationen snabbt kan ställa om från vardag till kris att det finns en krismedvetenhet på myndigheten. Den 2 3 februari genomfördes en stor nationell övning i Sverige med en kärnkraftsolycka i Oskarshamns kärnkraftverk som övningsscenario. För att klara den övningen hade Strålsäkerhetsmyndighetens krisorganisation kraftsamlat. Under hösten arbetade vi med att förtydliga krisorganisationens olika funktioners uppgifter, vi utbildade deltagarna och vi genomförde flera mindre övningar. När sedan kärnkraftsolyckan i Fukushima inträffade, var vår organisation nyligen övad och krismedvetandet var högt. Omfattande analyser I tre veckor pågick ett intensivt analysarbete i myndighetens ledningscentral. Våra kärntekniska experter gjorde beräkningar över hur stora utsläppen av radioaktiva ämnen skulle bli vid givna situationer, och de radiologiska experterna beräknade hur eventuella utsläpp skulle spridas givet utsläppens storlek och vädersituationen, berättar Lynn Hubbard. Länge var den stora frågan vad som skulle hända när större utsläpp skedde. Skulle det nå Tokyo? Informationen vi fick var hela tiden knapphändig, men våra experter gjorde sitt bästa för att analysera och förutspå händelseförloppet och dess konsekvenser. Såväl massmedierna som allmänheten vände sig till Strålsäkerhetsmyndigheten för att få veta mera, och myndighetens experter syntes i stort sett i alla nationella nyhetssändningar och tidningar. Parallellt gav myndigheten råd till Utrikesdepartementet och andra myndigheter som Livsmedelsverket och Tullverket. Vi gav till exempel rekommendationer till Utrikesdepartementet om vilka områden svenskar i Japan skulle lämna och vilka prefekturer man skulle undvika att resa till. Lärdomar från olyckan Lynn Hubbard menar att organisationen levde upp till de förväntningar som man kan ställa på en strålsäkerhetsmyndighet när en kärnkraftsolycka inträffar i världen. Jag är både imponerad och stolt över krisorganisationens arbete, säger hon. Men en viktig lärdom rör hur stor krisorganisation som behövs om olyckan skulle inträffa på närmare håll. Hittills har vi förstås planerat och gjort antaganden. Men med hjälp av den här erfarenheten kan vi bättre föreställa oss vad som krävs av krisorganisationen om det skulle inträffa en olycka i Sverige eller i vårt närområde. Anneli Hällgren STRÅLSÄKERT # CS4 Stralsakert_2-3_2011.indd

12 FOTO: ERIK G SVENSSON / SCANPIX Riskfylld lek med laser På skolgårdar och på allmän plats krävs tillstånd för att använda lasrar som är starkare än 5 milliwatt. De kan se ut som ofarliga leksaker, men leken kan få förödande konsekvenser. Med ett e-brev till skolor i Sverige vill Strålsäkerhetsmyndigheten öka kunskapen om riskerna med laserpekare. H andhållna lasrar är ett växande problem i Sverige. Busschaufförer, piloter, poliser, lärare och elever vittnar om att de utsatts för laserstrålar. Under 2010 fick vi in ett 80-tal lasrar som polisen beslagtagit bara i Stockholmsområdet, säger Pernilla Andersson, utredare vid Strålsäkerhetsmyndigheten. Det handlar ofta om busstreck och oförstånd. Men om det starkt bländande laserljuset når ögat kan det ge brännskador på näthinnan och i värsta fall orsaka synbortfall. Olovlig användning kan dessutom få rättsliga konsekvenser. I juni 2011 dömdes en 21-årig man i Göteborg för luftfartssabotage och brott mot strål- 12 CS4 Stralsakert_2-3_2011.indd 12 skyddslagen, efter att ha riktat en stark handhållen laser mot en polishelikopter. Arbetsmiljöverket bekräftar utvecklingen tog verket emot 14 anmälningar av lasertillbud inom olika yrkeskategorier, ett år senare hade antalet nästan femdubblats. Vi beräknar att mindre än 10 procent av alla lasertillbud resulterar i en anmälan till oss. Många arbetsgivare känner inte till den anmälningsplikt som gäller för alla tillbud i arbetslivet som innebär allvarlig fara för liv och hälsa, säger Per Nylén vid Arbetsmiljöverket. Lasrarna delas in i olika klasser. För att få bära en laser som överstiger 5 milliwatt (mw) på allmän plats krävs tillstånd av Strålsäkerhetsmyndigheten. Vi beräknar att mindre än 10 procent av alla lasertillbud resulterar i en anmälan. Alla lasrar ska vara märkta med vilken klass de tillhör, men ibland är de felmärkta och det kan vara svårt att se skillnad på farliga och ofarliga laserpekare, säger Pernilla Andersson. Varningsetiketterna är små och svåra att tyda. Dessutom ser lasrarna ibland ut som pennor eller ficklampor vilket förstärker upplevelsen av att de är ofarliga. De flesta skadliga lasrar som finns i Sverige har köpts utomlands eller via Internet. Handhållna lasrar verkar bli vanligare, starkare och allt billigare att köpa, säger Pernilla Andersson. Rätt att omhänderta lasrar För att informera om dessa risker skickade Strålsäkerhetsmyndigheten och Arbetsmiljöverket ut ett e-brev till cirka av Sveriges grund- och gymnasieskolor, i februari Brevet berättar om vilka skador som kan uppstå och hur skolpersonal bör bete sig i frågan. En lärare har rätt att omhänderta en laser som verkar farlig. Vi rekommenderar även att man tar ur batteriet, så att inte någon skadas av misstag, säger Pernilla Andersson. På Fränstaskolan i Ånge STRÅLSÄKERT #

13 FOTO: ERIK G SVENSSON / SCANPIX Laserfakta Det finns både ofarliga laserpekare och starka handhållna lasrar som kan orsaka ögonskador. Lasrarna delas in i olika klasser klass 1 har svagast ljus och får ingå i leksaker, medan klass 4 innebär starkast ljus och kan skada både hud och ögon. Alla lasrar ska vara märkta med vilken klass de tillhör. Lasrar i klass 2 och uppåt ska ha en varningssymbol med svart text på gul botten. Tillstånd från Strålsäkerhetsmyndigheten krävs för att bära lasrar med ett ljus starkare än 5 mw (laserklass 3B eller 4) på allmän plats. Anmälningsplikt gäller! Alla tillbud i arbetslivet som innebär fara för liv eller hälsa ska anmälas till Arbetsmiljöverket. Läs mer om laserpekare på: kommun går cirka 300 elever, från förskolan upp till årskurs nio. I december 2009 utsattes en elev i årskurs sju för ljuset från en handhållen laser. Klassen hade varit på skolresa till Technicus Science Center i Härnösand, där flera elever hade köpt lasrar. Det upptäcktes under hemresan och lärarna förklarade att det inte var okej att ta med dem till skolan. Men några dagar efter resan lekte ändå en elev med sin laser och strålen råkade träffa en pojke i ögat, berättar Fränstaskolans rektor Anne Öberg. Pojkens öga gjorde ont och skolan tog honom till vårdcentralen. Lyckligtvis hade laserstrålen inte hunnit ge några bestående skador. Detta var första gången som skolan hade problem med lasrar vilka åtgärder tog man till? Först efter händelsen upptäckte vi att lasern hade en liten, liten varningstext. Vi gick ut med information till alla klasser och undervisande lärare. Vi ringde Technicus och skickade hem information till elevernas föräldrar, säger Anne Öberg. Eleverna insåg faran I dag har Technicus tagit bort alla lasrar ur sortimentet. Fränstaskolan har inte haft några fler incidenter, och skolbarnen insåg allvaret när de förstod att laserleken kan sluta med ett besök på akuten. Men att informera eleverna innebär en svår balansgång. Varnar vi mycket för något finns en risk att vi skapar spänning kring det, säger Anne Öberg. Hon rekommenderar andra skolor att hålla lite extra koll. Kommer farliga leksaker till skolan vet vi hur vi ska agera, men det största ansvaret ligger ändå hos försäljarna. Från skolans håll kan vi aldrig garantera att barnen inte får tag på farliga leksaker, exempelvis via Internet, säger Anne Öberg. Sofia Eriksson KÄRNSÄKERHETSMÖTE PRÄGLAT AV OLYCKAN I JAPAN Kärnkraftsolyckan vid Fukushima i Japan präglade kärnsäkerhetsmötet, Convention on Nuclear Safety, som hölls i Wien i april. Sverige har ratificerat kärnsäkerhetskonventionen och ska vart tredje år delta i ett granskningsmöte. Inför mötet sammanställer Strålsäkerhetsmyndigheten, på uppdrag av regeringen, en rapport om hur svenska regeringen, myndigheter, tillståndshavare och kärnkraftsägare lever upp till konventionen. Ytterligare ett 70-tal länder lämnar in rapporter om hur de uppfyller kraven. Under mötet granskas rapporterna av mötesdeltagarna, som lämnar synpunkter och drar lärdomar av hur andra länder arbetar. Präglades av olyckan Tidpunkten och dagordningen för mötet var bestämda sedan lång tid tillbaka. Men efter kärnkraftsolyckan i Japan justerades dagordningen. Den japanska strålsäkerhetsmyndigheten NISA och det drabbade kärnkraftverkets ägare TEPCO höll en presentation. Bland annat redovisades en hel del mätdata för strålningsnivåer och händelseutveckling i anläggningen. Alla länder fick redovisa hur de dittills hade tagit tillvara erfarenheterna från Japan-olyckan. I Sverige ska bland annat stresstester genomföras på samtliga kärnkraftverk, berättar Anders Hallman, utredare vid Strålsäkerhetsmyndigheten. För första gången i konventionens historia bestämdes att ett extramöte ska hållas. Då ska varje land presentera en rapport som går igenom de analyser och säkerhetsåtgärder som genomförts eller planeras till följd av Japanhändelsen. Extramötet inleds den 27 augusti 2012 i Wien. Anders Hallman är nöjd med mötet. Vi fick bekräftat att Sverige lever upp till sina åtaganden enligt kärnsäkerhetskonventionen, säger han. Albert Hager Bernats IAEA:s experter och representanter för kärnkraftverksägaren TEPCO besöker en av de havererade reaktorbyggnaderna i Fukushima. FOTO: SCANPIX STRÅLSÄKERT # CS4 Stralsakert_2-3_2011.indd

14 FOTO: ELIAS LINDÉN / SCANPIX Enligt Socialstyrelsen bör radonhalten inte överstiga 200 becquerel per kubikmeter (Bq/m 3 ) i bostäder och allmänna lokaler. I de flesta hus kan radonhalten minskas till under 200 Bq/m 3 med hjälp av olika åtgärder. Vill du mäta radon? OBS! Huset på bilden har inget direkt samband med artikeln. Nu startar radonsäsongen Radon i inomhusluften orsakar omkring 500 lungcancerfall varje år i Sverige. Störst är cancerrisken för rökare. Men radon kan upptäckas genom en enkel mätning. Mest tillförlitligt är det att mäta radon under eldningssäsongen som infaller under perioden oktober till april. Radon är en ädelgas, precis som till exempel helium. Själva gasen i sig är inte särskilt farlig eftersom man andas ut det mesta man andas in. Men gasatomerna kan sönderfalla till metallatomer, så kalllade radondöttrar, som fastnar i lungornas vävnader och bestrålar lungorna vilket kan leda till lungcancer, säger Emil Bengtsson, utredare vid Strålsäkerhetsmyndigheten Radon bildas genom sönderfall av grundämnet radium, som finns naturligt i marken. Gasen kan ta sig upp till markytan och in i byggnader. Radon i inomhusluften kan även komma från byggnadsmaterial eller hushållsvatten. Det luktar inte, syns inte och smakar ingenting. Det enda sättet att upptäcka radon är att mäta. Ökad risk för rökare Näst efter rökning är radon den vanligaste orsaken till lungcancer. Det finns dessutom en stark samverkanseffekt mellan radon och rökning. Risken att drabbas av lungcancer orsakat av radon är cirka 25 gånger högre för rökare än för personer som aldrig har rökt. Risken minskar om man slutar röka. Strålsäkerhetsmyndigheten bedömer att radon i bostäder orsakar ca 500 lungcancerfall per år. För att man ska kunna minska radonhalten i bostaden måste källan till radonet identifieras. Vilka åtgärder som bör vidtas beror på vad som orsakar det förhöjda radonvärdet. Det är viktigt att rätt saneringsmetod sätts in, annars kan radonhalten till och med öka efter saneringen. Ventilation kan minska radonhalten Om det är byggnadsmaterialet som är orsaken till den höga radonhalten i bostaden kan halten minskas med hjälp av bättre ventilation. Om det är marken som är källan kan man installera en så kallad radonsug som minskar trycket i marken, vilket leder till att mindre radonhaltig luft läcker in i huset. Är det vattnet som innehåller radon installerar man en avskiljare. Tänk dig att man vispar läskedryck för att få bort kolsyran. Det är samma princip fast det är radonet och inte kolsyran man tar bort, säger Emil Bengtsson. Privatpersoner kan få bidrag till saneringskostnaden från länsstyrelsen. David Persson Det är enkelt att mäta radon och det kostar omkring 500 kronor. Från ett mätföretag beställer du mätdosor som du sedan placerar ut i ditt hem. En mätning bör pågå minst 60 dygn under eldningssäsongen. Det finns även korttidsmätningar som blir klara på ett par veckor. Korttidsmätningarna är dock betydligt mindre exakta. När mätningen är klar skickas dosorna tillbaka för analys. Om du vill kunna söka bidrag för radonsanering måste både du och mätföretaget följa Strålsäkerhetsmyndighetens metodbeskrivning för mätning av radon i bostäder. Radon i vatten Risken med att dricka radonhaltigt vatten är liten. Det är först när radon avgår till luften, vid dusch och disk, som det blir farligt. Kommunalt vatten kontrolleras regelbundet, men har du vatten från egen brunn bör du låta mäta radonhalten. För att mäta radon i vatten skickar du ett prov till ett laboratorium. En grov tumregel är att becquerel per liter (Bq/l) vatten ger ett tillskott på ca 100 Bq/m 3 till inomhusluften. Myndighetens ansvar Strålsäkerhetsmyndigheten följer utvecklingen av mätteknik och forskningsläget om hälsorisker med radon. Myndigheten driver även kalibreringsverksamhet för radonmätningar och är tillsynsvägledande gentemot kommunerna som har tillsynsansvar. Strålsäkerhetsmyndigheten erbjuder kommunerna utbildningar. Myndigheten anordnar två radonkurser: en grundkurs och en kurs i mätteknik. Dessutom anordnar myndigheten vid behov en kurs om radon i vatten. Mer information Kontakta miljö- och hälsoskyddskontoret i din kommun för mer information om radon och radonmätningar. 14 STRÅLSÄKERT # CS4 Stralsakert_2-3_2011.indd

15 Om reservkraften slås ut och härden smälter... Haverifiltret ska skydda oss vid utsläpp Även en stoppad kärnkraftsreaktor kan överhettas och måste kylas med vatten. Det beror på att klyvningsprodukterna, som uppkommer vid klyvningen av uranatomer, frigör värme. Om vattnet inte kan pumpas in i reaktorn till följd av strömavbrott eller liknande kan härden smälta. De svenska kärnkraftverken har haverifilter till skydd om en härdsmälta inträffar. Kokvattenreaktor Sprängbleck När reservkraften slås ut... Härd med bränsleelement Reaktorinneslutningen Dieselsäkrad brandpump Haverifilter som fungerar utan el Efter cirka en timme har härden varit frilagd så länge att delar av den smälter. 1 Haverifilter Brand vatten Alla svenska kärnkraftverk har haverifilter En lättvattenreaktor (kok- och tryckvattenreaktor är olika typer av sådan) kyls vid normal drift av vatten som täcker reaktornhärden. Till kokvattenreaktorn pumpas hela tiden vatten för att ersätta ångan som tas ut till en turbin som driver generatorn (ej med på bild). Stoppad reaktor måste kylas Reaktorn måste kylas även när den är stoppad men det går åt mindre mängd vatten. För en normalstor stoppad reaktor är cirka 10 kilo vatten per sekund tillräckligt de första dagarna. Om varken elnätet eller verkets reservkraft fungerar kan de elektriskt drivna pumparna inte pumpa in kylvatten. Vattnet i reaktorn blir varmt och börjar koka till ånga. Ånga har större volym än vatten och därför stiger trycket i reaktorn. För att undvika höga tryck som kan skada reaktorn leds ångan ut till reaktorinneslutningen. Vattennivån i reaktorn sjunker och delar av härden friläggs. När härden friläggs och blir varm oxiderar ( brinner ) metallen som omsluter uranet och frigör vätgas. Ytterligare värme utvecklas och kokningen ökar. När allt vatten försvunnit smälter härden genom reaktorbottnen och hamnar i inneslutningen. Där avger härden värme och vattnet som finns i inneslutningen kokar, varpå trycket stiger. För att inneslutningen inte ska FAKTA: STRÅLSÄKERHETSMYNDIGHETEN. GRAFIK: SOLVEIG HELLMARK skadas ger ett sprängbleck efter för trycket och ångan leds till haverifiltret. Haverifiltret skyddar Haverifiltret är fyllt med vatten och ångan från inneslutningen släpps ut under vattenytan tillsammans med gaser och medföljande radioaktiva partiklar. Ångan kondenseras (blir vatten igen) och partiklarna stannar i vattnet. Gaserna som inte kondenseras släpps ut från filtrets skorsten. Av de radioaktiva partiklarna stannar 99,9 procent i filtret. När möjlighet finns fylls inneslutningen med vatten för att täcka den smälta härden med hjälp av mobil utrustning som brandbilar. Fyra till sju timmar senare har allt vatten i reaktorn kokat bort och härden smälter genom tankbotten. 2 Den smälta härden värmer upp vattnet i reaktorinneslutningen som börjar koka. 3 STRÅLSÄKERT # CS4 Stralsakert_2-3_2011.indd

16 FOTO: GAETAN BALLY / SCANPIX Strålsäker vård en del a Strålning är ett av de viktigaste verktygen i vården, vid både diagnos och behandling. Medicinska bestrålningar utgör det största artificiella stråldosbidraget i samhället. Inom vården försöker man dra största möjliga nytta av strålningen, samtidigt som patienter och personal ska skyddas från skadeverkningar. Strålningen underlättar för läkaren att ställa diagnos. Men strålningen innebär också en risk för patienten eftersom den kan ge upphov till bestående skador på cellerna i kroppen. Därför är det av yttersta vikt att på olika sätt minska stråldosen Röntgenstrålning är elektromagnetisk strålning med våglängder på 0, nanometer (nm) således mycket kortare våglängd än vanligt ljus. vid en undersökning, samtidigt som strålningen ska vara tillräcklig för att ge önskad information. Det kallas för att optimera undersökningen. Den vägledande principen är att nyttan för patienten ska vara större än den skada som bestrålningen beräknas förorsaka. Vårdpersonalen måste ha tillräckliga kunskaper för att kunna utföra undersökningar och behandlingar på ett strålsäkert sätt. Effektiv behandlingsmetod Strålbehandling är en effektiv metod för att behandla cancer och andra sjukdomstillstånd. Strålningen kan bota sjukdomen eller lindra smärta vid obotliga cancersjukdomar. Strålbehandlingen ska optimeras på så sätt att frisk vävnad får så liten dos som möjligt, samtidigt som den sjuka vävnaden får så hög dos att cellerna dör. Hälften av alla cancerpatienter får någon gång strålbehandling, ofta i kombination med kirurgiska ingrepp, cytostatika (cellgift) eller hormonbehandling. Det är en ökning med 50 procent sedan början av 1990-talet och Sverige ligger nu i nivå med många andra länder i västvärlden. Säkerhet börjar med medvetenhet Under röntgendiagnostikens första år ( ) var upptäckarglädjen stor och riskmedvetenheten låg. Men redan 1897 skriver Knut Ångström, professor i fysik vid Uppsala universitet, om några av riskerna: 16 STRÅLSÄKERT # CS4 Stralsakert_2-3_2011.indd

17 Ingen ska bestrålas i onödan All verksamhet med strålning i vården ska vara både berättigad och optimerad, enligt Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter. Det betyder i korthet att strålningen inte ska användas om det finns alternativa metoder som ger samma effekt, och att om strålning används ska dosen vara så liten som är rimligt möjligt utan att resultatet av undersökningen eller behandlingen försämras. Strålning i vården Undersökningar: datortomografi, röntgen, tandläkarröntgen, mammografi. Behandlingar: Extern strålbehandling (oftast med linjäraccelerator, så kallad strålkanon), brachybehandling (strålkällor som placeras inuti patienten), strålkirurgi (för hjärnan används t.ex. strålkniv), buckybehandling (hudbehandling), laser, uv-strålning. l av patientsäkerheten Röntgenstrålarna utöfva en ganska kraftig inverkan på kroppens väfnader; det har nämligen visat sig, att personer som ofta och under längre tid utsatt sig för dessa strålars inverkan, däraf rönt obehagliga följder, i det huden inflammerats, håret och, i svåra fall, till och med naglarna fallit af, hvarvid de sjukliga förändringarna varit af svårartad beskaffenhet. Vid kortare eller tillfälliga försök har man emellertid intet att frukta. (Föreningen Heimdals folkskrifter N:r 51, Om röntgenstrålarna, deras framställning och förhistoria av professor Knut Ångström) Som synes var man inte medveten om det vi i dag kallar sena skador, som cancer, som utvecklas lång tid efter bestrålning. Många av forskarna fick cancer av den joniserande strålning de utsatte sig för. Sekundär cancer kan uppstå vid strålbehandling. Strålningen utgörs av fotoner med hög energi som dödar cancercellerna, men även friska celler inom det bestrålade området skadas. Dessa skador kan leda till en ny cancer. Det tar i allmänhet mer än tio år för en sekundär cancer att utvecklas. Höga stråldoser kan även orsaka akuta strålskador. Det är skador på vävnader och organ som leder till att vävnaden eller organets funktion försämras eller upphör. Symptom på akut strålskada kan vara illamående, hudrodnader, ögonskador, nedsatt immunförsvar och kan i värsta fall leda till att en person avlider. Ina Bergström Historiska fakta Den tyske fysikern Wilhelm Conrad Röntgen, , upptäckte år 1895 ett slags strålning som kunde tränga igenom vissa material. Upptäckten rönte stor uppmärksamhet och under 1896 publicerades drygt 400 artiklar i vetenskapliga tidskrifter om de nya strålarna. Röntgen fick Nobelpris i fysik De första röntgenbilderna i Sverige togs av Hjalmar Öhrvall i Uppsala endast tre veckor efter Röntgens första offentliga föreläsning om sin upptäckt. Den amerikanske genetikern Hermann Joseph Muller ( ) påvisade fysiologiska och genetiska effekter av strålning. Han fick Nobelpris Källor: Nationalencyklopedin, Föreningen Heimdals folkskrifter nr 51 (Stockholm 1897). STRÅLSÄKERT # CS4 Stralsakert_2-3_2011.indd

18 Datortomografi ställer höga krav på vården Varje år genomförs ungefär 5,4 miljoner röntgenundersökningar i Sverige. Röntgenmetoden som ökar mest är datortomografi. Sedan början av 1990-talet har antalet datortomografiundersökningar mer än fyrdubblats. Metoden räddar liv. Samtidigt ger den mångdubbelt högre stråldoser än en vanlig röntgen. Den snabba teknikutvecklingen inom datortomografi möjliggör helt nya typer av undersökningar. Sjukvården måste noga utreda om och när dessa undersökningar är berättigade för att undvika att patienterna utsätts för höga stråldoser i onödan, säger Wolfram Leitz, utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten. Konventionell röntgen, som även kallas slätröntgen, är fortfarande den vanligaste metoden och används vid tre av fyra röntgenundersökningar. I den siffran ingår också mammografi. Vid ungefär var femte röntgenundersökning använder man i stället datortomografi. Mellan 2005 och 2008 ökade antalet datortomografiundersökningar med 28 procent. Datortomografi har anammats fort inom svensk sjukvård, säger Wolfram Leitz. Tekniken ger bland annat mer detaljrika bilder jämfört med konventionell röntgen, vilket kan göra det enklare att ställa diagnos. Mer strålning med datortomografi Konventionell röntgen är den vanligaste metoden, men datortomografi är den metod som ger de högsta stråldoserna till patienterna. Vid datortomografi kan stråldosen vara så mycket som 100 gånger högre än vid en vanlig röntgen av samma organ. Kollektivdosen, som är den totala stråldosen för alla röntgenundersökningar som görs under ett år, ligger i dag på mansievert (mansv). Stråldosen som en genomsnittlig svensk får från sjukvården är cirka 0,6 millisievert (msv) per år. Stråldoserna från datortomografi står för hela 72 procent av kollektivdosen och Datortomografiundersökningarna ökar Antal datortomografiundersökningar mellan 1991 och 2008 Antal År Statistiken för 1991, 1995 och 2005 är hämtad från rapporten Radiologiska undersökningar i Sverige under 2005 (SSI 2008:03). Statistiken för 2008 är hämtad från Strålsäkerhetsmyndighetens rapport Feasibility study of a simplified method to determine population doses from medical imaging från konventionell röntgen står för 11 procent. Resterande 17 procent kommer från fluoroskopi, se faktaruta. När skillnaden i stråldos är så pass stor mellan de olika röntgenmetoderna är det oerhört viktigt att inte använda den ena eller andra metoden av slentrian, utan att göra en ordentlig bedömning innan, säger Wolfram Leitz. Myndigheten granskar remisser Eftersom datortomografi har vuxit som röntgenmetod följer Strålsäkerhetsmyndigheten utvecklingen och bevakar att metoden endast används när den är berättigad. För ett antal år sedan granskade en expertpanel cirka remisser för att bedöma huruvida det var befogat eller inte att använda datortomografi. Panelen kom fram till att cirka 20 procent av undersökningarna var obefogade. Nu har Strålsäkerhetsmyndigheten beslutat att genomföra en ny studie med likartat syfte, men med fokus på barn upp till 15 år. Vi såg en svag tendens i den förra studien att barn och ungdomar var överrepresenterade bland de patienter som fick en obefogad undersökning, säger Wolfram Leitz. Stort intresse från sjukhusen Myndigheten har bett landets röntgenavdelningar att skicka in remisser som skrevs mellan den 23 mars och den 5 april i år. Remisserna ska gälla datortomografi samt undersökningar med magnetkamera eller ultraljud. I slutet av sommaren 2012 räknar Strålsäkerhetsmyndigheten med att rapporten ska vara klar. Hittills har vi fått in ungefär remisser. Det är verkligen roligt att se hur intresserade sjukhusen verkar vara av att delta i studien, säger Wolfram Leitz. Maria Stråhle Fotnot: I siffran 5,4 miljoner i ingressen ingår inte tandläkarundersökningar. Konventionell röntgen kan liknas vid en stillbildskamera, medan fluoroskopi kan jämföras med en filmkamera. 18 STRÅLSÄKERT # CS4 Stralsakert_2-3_2011.indd

19 FOTO: LARS WALLIN Kristina Nilsson är läkare på Akademiska sjukhuset i Uppsala, där det genomförs strålbehandlingar per år. Strålning kan både bota och skada Strålning får inte användas i onödan, doserna ska vara så låga som möjligt samtidigt ska cancercellerna dö. Hur arbetar sjukhusen för att klara denna känsliga balansgång? I Sverige genomförs cirka strålbehandlingar per år för att behandla eller lindra olika cancerformer. Målet med strålningen är att döda cancertumörernas celler. Men det finns samtidigt stora risker med strålningen: intilliggande vävnader och organ kan skadas allvarligt av strålningen. STRÅLSÄKERT # CS4 Stralsakert_2-3_2011.indd 19 Därför ställs stora krav på optimering: stråldosen till frisk vävnad ska hållas så låg som möjligt samtidigt som den ska ge önskad effekt på tumören. En känslig balansgång som ställer stora krav på sjukvårdspersonalen. Det är flera faktorer som spelar in när vi gör optimeringsbedömningar: strålmetod, vilken l

20 FOTO: LARS WALLIN Det dyker dagligen upp exempel där jag måste diskutera med mina läkarkolleger och sjukhusfysiker. Det svåraste stället att strålbehandla är huvudet med alla nerver och hjärnstammen. Kristina Nilsson, läkare på Akademiska sjukhuset i Uppsala kroppsdel det handlar om, komplexitetsgrad, ålder på patienten och framtida överlevnadschanser. När vi till exempel behandlar en 90-åring behöver vi ju inte tänka på sekundära cancerrisker, säger Kristina Nilsson, läkare på Akademiska sjukhuset i Uppsala där det genomförs cirka strålbehandlingar per år. (Se faktaruta på sidan 17 för information om sekundära cancerrisker.) De flesta fall är ganska klara, men det dyker dagligen upp exempel där jag måste diskutera med mina läkarkolleger och sjukhusfysiker. Det svåraste stället att strålbehandla är huvudet med alla nerver och hjärnstammen. Det är läkaren som avgör behandlingsform och dosmängd. Sedan lämnas ärendet vidare till sjukhusfysikerna, som ansvarar för en mer detaljerad databaserad behandlingsplan, en så kallad dosplan, som bland annat visar från vilka håll tumören ska bestrålas. Det krävs en individuell optimering för varje patient, men vi har vissa riktvärden att ta hänsyn till, till exempel att lungan klarar högst 20 Gray (Gy) och ryggmärgen Gy, säger Stråldoser vid konventionell röntgen Konventionella röntgenundersökningar Millisievert (msv) Lungor 0.05 Ländrygg 1.1 Tjocktarm 6 Njurar 2.2 Kranskärlsröntgen 6 Stråldoser vid datortomografi Datortomografiundersökningar Millisievert (msv) Skalle 2.2 Buk 10 Thorax (bröstkorg) 6 De stråldoser som anges här är medelvärden över hela landet. Uppgifterna gäller 2008 och är publicerade i SSM-rapporten 2010:14 Patientdoser från röntgenundersökningar i Sverige utveckling från 2005 till Anders Montelius, chefsfysiker på Akademiska sjukhuset. Utmaningen är att ge en tillräckligt hög dos och samtidigt skydda vävnaderna omkring. Om vi till exempel behandlar prostatacancer måste man ta hänsyn till ändtarmen ger man för hög dos här finns det risk för skador, i värsta fall går det hål på tarmväggen. Det kan vara lätt att optimera stråldoserna i vissa fall och svårt i andra. Tumören kan växa på ett så komplicerat sätt att det tar dagar att göra en bra dosplan. Strålbehandling används ofta parallellt med andra metoder, till exempel kirurgi eller cytostatika (cellgifter). De flesta fall är självklara, till exempel vid bröst- och lungcancer. Då ingår strålbehandling. Ibland använder vi strålning för att lindra smärta när morfin inte räcker, men i vissa fall kan det vara bättre att först optimera smärtmedicinerna, säger Kristina Nilsson. När det gäller frågan om optimering är det en ständigt pågående diskussion. På Akademiska sjukhuset finns en styrgrupp med läkare och sjukhusfysiker som arbetar för att utveckla nya metoder. Det pågår ett kontinuerligt samarbete med andra sjukhus och sjukvårdspersonalen håller sig även à jour med forskningsvärlden, exempelvis genom att delta i konferenser. Metoderna utvecklas således successivt, och Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter är följaktligen flexibla: befintliga metoder ska omprövas varje gång det framkommer nya rön om deras effektivitet eller verkningar. Strålbehandlingen har utvecklats mycket under de senaste decennierna genom ny teknik. Den viktigaste förbättringen är att vi fått tillgång till avancerade bildsystem både för förberedelser och under behandlingens gång, till exempel vid skiktröntgen, så att vi kan koncentrera strålningen på de viktigaste områdena och därigenom optimera behandlingen, säger Kristina Nilsson. Vilka är de största utmaningarna när det gäller strålbehandlingen? Det svåra är att vi jobbar med människor, 20 STRÅLSÄKERT # CS4 Stralsakert_2-3_2011.indd