I MODERNISERINGENS SKUGGA? OM FÖRÄNDRING OCH IDENTITET I TVÅ ADMINISTRATIVA SERVICEYRKEN. Anette Karlsson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "I MODERNISERINGENS SKUGGA? OM FÖRÄNDRING OCH IDENTITET I TVÅ ADMINISTRATIVA SERVICEYRKEN. Anette Karlsson"

Transkript

1 I MODERNISERINGENS SKUGGA? OM FÖRÄNDRING OCH IDENTITET I TVÅ ADMINISTRATIVA SERVICEYRKEN Anette Karlsson

2 2010 Anette Karlsson ISSN: ISBN: Göteborg Studies in Sociology No 42 Department of Sociology University of Gothenburg This book was typeset by L A TEX and the koma-script package Font: Bitstream Charter Print: Intellecta Infolog, Göteborg 2010.

3 Abstract Title: In the shadow of modernization? On change and identity in two administrative service occupations Written in Swedish, summary in English, 321 pages Author: Anette Karlsson Doctoral Dissertation at the Department of Sociology, University of Gothenburg, Box 720 SE GÖTEBORG, Sweden ISBN: , ISSN: , Göteborg The overarching aim of this dissertation is to study what happens with occupational identities in occupations subject to substantial and protracted pressure for change, more specifically in administrative service occupations in Sweden today. The dissertation centres on two cases within this broader category: medical secretaries and post-office cashiers. Typically for administrative service occupations, both have a large majority of women and their existence has repeatedly been questioned. At the same time, they represent two diverging lines of the differentiation this type of occupations has gone through. While the medical secretaries so far have kept their place in medical/health care, the post-office cashiers have gone from expansion of the work content in the 1980s and 1990s to dequalification, splitting, and finally being abolished. The study combines interviews as a main source of data with various types of text material. Semi-structured interviews were conducted in with a total of 39 medical secretaries and post-office cashiers. The theoretical backbone of the dissertation is a pluralistic identity perspective combined with an intersectional analysis that takes into consideration various bases of identity like gender and class but also modernity. Focus is also put on the use of discourses and narratives. The results support the view that it is meaningful to speak of occupational identity in administrative service occupations and, more generally, that it is neither an obsolete phenomenon nor something reserved for well-defined professional, high-status or craft occupations. Both secretaries and cashiers have occupational identities which are distinct and strong within certain limits. There is a distinct core of tasks, competences and ethical norms that stands out as generally considered important. This core is also in many respects the same in both occupations (emphasizing among other things the balanced exertion of carefulness and service), which points toward the plausibility of the concept administrative service. There is furthermore some basis for suggesting that a strong but delimited occupational identity of this type can be evoked by technological and economic changes if these are perceived to collide with human and social concerns, and that it can also - at least under some circumstances - be a resource for resistance and action. Swedish medical secretaries constitute an example of this. In their collective identity work, they walk a fine line between embracing contemporary discourses of modernization, professionalization and change, and holding their ground in spheres of the occupation that easily get dismissed or neglected in these discourses. Keywords: identity, occupations, administrative service, modernity, gender, intersectionality, change, medical secretaries, post-office cashiers

4

5 Innehåll Förord 9 I Del I 11 1 INLEDNING 13 2 TEORETISKA/ANALYTISKA PERSPEKTIV OCH TIDIGARE FORSKNING Några ord om avhandlingens vetenskapliga kontext Yrke och identitet Yrke och andra relevanta begrepp Identitet: kopplingar till samhällsförändring, arbetsliv och yrke Administrativt servicearbete: en motsägelsefull historia om kön, klass och modernitet En strategi för att hantera mångtydigheten och öppna även för andra aspekter Intersektionalitet Diskurser, berättelser och kategoriseringar Förändring kontra kontinuitet och stabilitet Några avslutande ord om ett första svar på min första fråga METOD OCH MATERIAL Inledning Insamlingen av material: metodval, urval och genomförande Tillvägagångssätt i analysen II Del II 81 4 DE TVÅ YRKENA Avstamp I: Yrkenas historia och allmänna kontext Administrativa serviceyrken: en bakgrund Posten och dess kassapersonal: modernt yrke med historiska rötter Läkarsekreterarna: en sentida del av vårdorganisationen Avstamp II: Om yrkesval, och om officiellt förespråkade identiteter Yrkesval och förväntningar Officiellt förespråkade identiteter och identitetsberättelser.. 106

6 III Del III ARBETSUPPGIFTERNA Läkarsekreterarna Journalskrivningen Övrig dokumentation och administration Språkbehandlingen Datorhantering och datoransvar Patientkontakt, receptionsarbete och telefonpassning Handledning och andra lärarroller Extraservicen Postkassörerna Bank/betalningsservicen och penninghanteringen Brev- och pakettjänsterna Övriga tjänster Försäljningen Handledning av nya kassörer Intern administration Extraservicen Sammanfattning NOGGRANNHET OCH SERVICE Noggrannhetens innebörder och ambivalenser Noggrannhet som säkerhet och pålitlighet Noggrannhet som omsorgsfullhet i servicerollen Den estetiska sidan av noggrannhet Noggrannhet som kompetens Service och flexibilitet kontra strikt regelföljande Positiv ordning kontra negativ kontrollmentalitet Att skapa en välordnad miljö kontra att utföra lågstatusjobbet Noggrannhet i det lilla kontra i det stora Makt kontra maktlöshet Servicerollens innebörder och ambivalenser Service som motivationsfaktor Service som samhällsnytta Service som omsorg Service som konkurrensmedel Service som organisatoriskt bindemedel Service som (yrkes)kompetens Service för vem? Service enligt vems riktlinjer? Att serva andra kontra (ideal om) självständighet Om skillnaderna mellan servicerollen i respektive yrke Sammanfattning och fördjupning: att vara en noggrann servicemänniska Noggrannhet Service

7 6.3.3 Noggrannhet och service kombinerat OSYNLIGHET OCH SYNLIGHET Läkarsekreterarna I förhållande till allmänheten På arbetsplatsen I organisationen som helhet När det gäller facket Postkassörerna I organisationen som helhet I förhållande till allmänheten På arbetsplatsen När det gäller facket Sammanfattning och fördjupning Betydelsen av genus och modernhet Yrkesidentitet och synlighetens problematik YRKETS VILLKOR (NU, DÅ OCH SEDAN) Arbetsvillkoren Platsen/Placeringen Lönen Arbetskläderna Tekniken Ekonomin Utbildningen Möjligheten att påverka och möjligheten att välja Förändringar, kontinuiteter och framtidsutsikter Sammanfattning och fördjupning IV Del IV OM HUR YRKET AVGRÄNSAS OCH VÄRDERAS Gränsarbete bland läkarsekreterare och postkassörer Andra yrken och verksamheter som referenspunkt Chefer och ledning som referenspunkt Sammanhållning och gränsdragningar inom yrket Status och klass Arbetets plats i livet Förhållningssätt till hur omgivningen behandlar och betraktar yrket Sammanfattning och fördjupning Vad är innanför och vad är utanför? Hur kan man tolka dessa gränsdragningar och deras resultat? LÄKARSEKRETERARES OCH POSTKASSÖRERS YRKESIDENTITETER: ETT FÖRSÖK TILL SAMMANSTÄLLNING 257

8 10.1 Postkassörerna: från myndighetsperson till säljare till Läkarsekreterarna: från maskinskriverska till Sammanfattning och fördjupning Skillnader och likheter i förutsättningar Skillnader och likheter i innehåll Skillnader och likheter i betydelse FÖRÄNDRING OCH IDENTITET I ADMINISTRATIVT SERVICEARBETE Inledning Om yrkesidentitet Om förändring Om administrativ service Summary REFERENSER 297 Bilaga A: Intervjuguide 313

9 Förord Tack Till min tålmodige handledare Lennart G. Svensson som följt mig genom skrivandets humörmässiga bergochdalbana och alltid haft ett uppmuntrande ord till hands, inte minst vid de tillfällen när jag varit nära att ge upp.... Till alla er andra på Sociologiska Institutionen i Göteborg. Inser att jag varit något av en doldis under de här åren. Av olika skäl har det blivit så att jag inte deltagit i det sociala livet på institutionen så som egentligen hade varit trevligt. Ändå har jag hela tiden känt och fått ett stort stöd när det har behövts som bäst. Ett särskilt tack till Ulla Björnberg och Bengt Furåker som granskade mitt manus och till Hans Ekbrand, Anna-Karin Wiberg och Anna-Karin Kollind för hjälp med alla praktiska detaljer i avhandlingens slutskede.... Till gänget från f d Arbetslivsinstitutet i Stockholm (frid över dess minne): Eva Bejerot, Hans Hasselbladh, Rolf Å. Gustafsson och Katerina Adam för att ni vid olika tillfällen inbegrep mig i era projekt och gav mig chansen att pröva vingarna i diverse sammanhang, samt John Sjöström och Lotte Alsterdal för alla intressanta diskussioner som också hjälpte till att sätta mig på rätt spår. Utan er hade jag knappast kommit på tanken att fortsätta på den akademiska banan.... Till alla er som ställt upp för intervjuer och på andra sätt bidragit med material till avhandlingen.... Till mina goa föräldrar, Olle och Wera, för allt.... Till alla vännerna i Göteborg för att ni aldrig gett upp hoppet om mig, trots att jag ibland varit mer än lovligt stressad, utan istället sett till att jag fått välbehövlig avkoppling.... Till mina goda grannar på Orust, både två- och fyrbenta.... Slutligen också till FAS, Kungliga och Hvitfeldtska Stiftelsen, Filosofiska fakulteternas gemensamma donationsnämnd och Signhild Engkvists Stiftelse för ekonomiska möjligheter att genomföra avhandlingsarbetet inklusive några mycket givande kurs- och konferensresor. Hisings Backa 2 mars 2010 Anette 9

10 10

11 Del I 11

12

13 1 INLEDNING Vid mitten av 90-talet blev jag som så många andra arbetslös, i mitt fall efter fem års heltidsanställning som postkassör. Under de följande åren av till en början ganska planlösa universitetsstudier omväxlande med vikariat på mitt gamla arbete drogs intresset sakta men oemotståndligt mot arbetslivs- och organisationsfrågor. Med lite distans och med ökad beläsenhet på området framträdde allt mer bilden av postkassörerna som tillhörande en större kategori yrken oftast kvinnodominerade som av olika skäl lätt faller mellan stolarna, glöms bort eller betraktas som själsdödande eller överflödiga rationaliseringsobjekt både i den akademiska världens samhällsteori och forskning och i de ekonomiska, organisatoriska och politiska beslutens praktiska värld. Det låg därför inte bara nära till hands på grund av min egen bakgrund utan tycktes också sociologiskt välmotiverat att inrikta sig på den här yrkeskategorin för avhandlingsarbetet. 1 Beteckningen jag använder för att ringa in den, och som jag kommer att närmare diskutera och motivera längre fram, är administrativa serviceyrken (administrativt servicearbete). Kortfattat handlar det om yrken som har både en administrativ komponent (att sköta någon form av löpande penning-, pappers- eller elektroniska rutiner) och en servicekomponent (att serva andra människor inom eller utom organisationen). Eftersom det är ett lite otympligt begrepp att använda i vardagslag talar jag omväxlande om dem som kontorsyrken. Den här typen av yrken har varit föremål för åtskilliga förändringar, förändringsambitioner och framtidsprofetior under de senaste decennierna. Tanken bakom dessa har ofta varit (och är fortfarande) att arbetsuppgifterna som de utför är sådant som andra yrkeskategorier, kunder, klienter osv mer och mer borde kunna sköta själva med hjälp av ny teknik. Dels av rena besparingsskäl, men också som ett sätt att få bort vad man kan se som oacceptabelt underordnade eller alltför ensidiga arbetsuppgifter och yrkespositioner. Trots detta långvariga förändringstryck 2 och trots det stora antal människor som fått och får sin försörjning genom de här yrkena så finns det jämförelsevis lite forskning om dem. Det gäller kanske särskilt forskning som behandlar dem som yrken i sin egen rätt, dvs som inte främst eller uteslutande behandlar dem som problematiska dead-end jobs inom större organisatoriska eller yrkesmässiga hierarkier. Påpekandet i en artikel om servicejobb i allmänhet att de är både relativt underbeforskade och tenderar att göras osynliga genom de sätt samtida ekonomier begreppsliggörs (Kerfoot & Korczynski 2005:387f, min övers.) är enligt min mening ännu mer tillämpbart här. Medan servicearbete ägnas en hel del uppmärksamhet åtminstone i diskussioner om vår tids serviceekonomi eller konsumtionssamhälle (jmf du Gay 1996; Aurell 2001) tenderar de flesta akademiska, 1 Avhandlingen är skriven inom ramen för projektet I moderniseringens skugga förändring och identitet i administrativt servicearbete (FAS ), lett av Lennart G. Svensson. 2 Jag använder begreppet förändringstryck i en neutral betydelse som syftar på alla slags diskussioner, önskemål eller krav om förändringar som berör yrkena, som kan uppstå såväl utifrån som inifrån yrkena själva, och oavsett om de leder till några konkreta resultat eller ej. En utförligare diskussion om hur man kan hantera begrepp och fenomen som förändring, kontinuitet, stabilitet mm finns i avsnitt

14 politiska och managementinriktade beskrivningar av samtidens ekonomiska och sociala processer att förpassa den administrativa typen av servicejobb till ett perifert läge. Ovanpå det är den här sortens yrken notoriskt svårdefinierade i förhållande till teorier och ideologier antingen det gäller kön, klass, ekonomisk utveckling eller modernitet i största allmänhet. De har en tvetydig eller otydlig mellanställning i nästan alla tänkbara avseenden, både utifrån samhällsvetenskapliga perspektiv, i kulturella stereotyper, och ute i verklighetens arbetsliv och organisationer. Detta tror jag till viss del kan förklara både varför de så lätt blir föremål för rationaliseringsplaner och varför forskare kanske inte alltid har uppmärksammat dem så mycket som de möjligen förtjänar. Ett sätt att både undvika den ensidigt negativa vinklingen och hantera de här yrkenas mångtydiga karaktär är att studera dem i termer av yrkesidentitet. Begreppet yrkesidentitet har tagits till utgångspunkt för avhandlingen då det anknyter till aktuella diskussioner om arbetets plats i och konsekvenser för människors liv. Det är en vanlig uppfattning bland samhällsforskare att de senaste decenniernas arbetslivsoch samhällsförändringar på gott och ont har lett till en identitetskris vad gäller arbetet (Aurell 2001:4; du Gay 1996:1ff). Begreppet har också en direkt koppling till frågor om hur olika yrken och arbetsuppgifter liksom deras innehavare värderas, betraktas och behandlas i olika sociala och historiska kontexter. Ett fokus på identitet är vidare motiverat av det postbyråkratiska intresset för att kontrollera organisationer genom att aktivt försöka forma medlemmarnas identiteter (Alvesson & Willmott 2002; du Gay 1996). Identiteter, i meningen hur individer och kollektiv uppfattar sig själva och andra, utgör dessutom ofrånkomligen en grund för handling. Identitet är visserligen ett omdebatterat ord (något jag ska återkomma till) men kan också fungera som ett användbart paraplybegrepp för att studera olika företeelser, knyta ihop individ-, grupp- och samhällsnivåerna, och peka på logiken bakom till synes paradoxala fenomen (Jenkins 1996; Aurell 2001). Men varför just yrkesidentitet? I diskussionen om arbetslivets förändring har det bl a hävdats att yrke som begrepp och fenomen är något mer eller mindre överspelat (för en särskilt tydlig formulering av den ståndpunkten se Casey 1995; jmf även t ex Lindgren, Packendorff & Wåhlin 2001; Sennett 1999): i det postindustriella samhället, eller vad man nu väljer att kalla det, förlorar arbetet sin centrala betydelse i människors liv. I den mån det fortfarande är viktigt för identiteten gäller identifikationen arbetsorganisationen, branschen eller uppgiften/projektet man för tillfället är engagerad i snarare än yrket som sådant. Det är en intressant tanke, men enligt min mening alltför generaliserande och spekulativ för att kunna användas som grundantagande. Enligt ett annat och som jag ser det mera fruktbart synsätt är yrke fortfarande en relevant kategori för att beskriva och förklara sociala fenomen på såväl individ- som organisations- och samhällsnivå, men med några viktiga förbehåll. Först måste man ta med i beräkningen att yrket kan spela olika stor roll för olika människor: det är helt uppenbart inte den enda existerande källan till identifikation och inte heller nödvändigtvis den viktigaste (jmf Brown m fl 2007). Vidare behövs en känslighet för att yrken, organisationer, positioner, arbetsuppgifter osv är tämligen flytande kategorier som ofta går in i vararandra och samspelar på olika sätt (se vidare avsnitt 2.2.1). Slutligen behövs en uppmärksamhet på att samhällsvetenskapliga klassifikationer etc. av yrken till viss del återspeglar sega strukturer och stereotyper som forskningen därmed lätt kan medverka till att reproducera (Svens- 14

15 son 2003: 40; jmf även Hansen 2001). En mera kritisk yrkessociologi måste ständigt ifrågasätta vedertagna klassifikationer och det vardagliga talet och de allmänt spridda uppfattningarna om yrken (Svensson 2003: 40). Med detta till utgångspunkt kan man diskutera yrken utan att vare sig ta dem för givna eller förhastat avfärda dem. Det är min förhoppning att den här avhandlingen ska ge ett bidrag till en sådan yrkessociologi. Avhandlingen koncentrerar sig på två yrken som kan ses som ganska typiska representanter för administrativt servicearbete, nämligen läkarsekreterare och postkassörer. Båda kännetecknas av en mycket stor andel kvinnor (för läkarsekreterarnas del mer än 99%, för kassörerna ca 95% 3 vid tiden för min intervjustudie) och har historiskt betraktats som passande vägar in i lönearbete för äldre generationer kvinnor. Bådas existens har regelbundet ifrågasatts under senare decennier med hänvisning till såväl datoriseringens möjligheter som till arbetets rutinartade och underordnade karaktär. Det finns dock en avsevärd skillnad (bortsett från skillnader i specifika arbetsuppgifter och liknande som kommer att tas upp längre fram) som är intressant när det gäller identitet mot bakgrund av förändringstryck. Medan läkarsekreterarna behållit sin plats inom vårdorganisationen trots ständigt återkommande bortrationaliseringshot har postkassörsyrket gått från en utvidgning av arbetsinnehållet på och 90-talen till att förlora arbetsuppgifter och splittras och verkade när projektet inleddes våren 2004 vara på god väg att rationaliseras bort helt. En visserligen utdragen och omstridd process som dock slutligen bekräftades med nedläggningen av Svensk Kassaservice hösten 2008 och den i januari 2010 aviserade avvecklingen även av företagscentren (tidigare Postcenter). Mitt avhandlingsskrivande har därmed intressant nog sammanfallit med att ett av de studerade yrkena faktiskt avvecklats. Tonvikten ligger på dessa två yrken i Sverige i början av 2000-talet, mot bakgrund av vad som har hänt inom dem framför allt de senaste ca 20 åren. En tidig tanke var att det är relevant, såväl utifrån tidigare forskning och teori som med tanke på yrkenas aktuella situation, att studera dem utifrån tre aspekter (som inte minst också förefaller vara viktiga grunder för människors identitetsskapande): samhällsförändring/modernitet/modernisering, genus, och klass. Utan att släppa uppmärksamheten på de här aspekterna har jag under arbetets gång rört mig i riktning mot ett mer öppet förhållningssätt till vad som kan framträda som betydelsefullt i materialet. Titeln I moderniseringens skugga? kräver kanske en förklaring. Den kommer av att administrativa serviceyrken dels är barn av moderniteten : de blev vanliga först när länder industrialiserades och byggde upp moderna statsapparater med allt vad det innebar av stora organisationer och behov av människor som utförde olika slags kontorsarbete. Dels kommer den av att dessa yrken idag (och ibland även förr) i många sammanhang uppfattas och beskrivs som omoderna och överflödiga, något som utövarna har att förhålla sig till. Moderniseringen har alltid funnits som en ibland beskyddande, ibland hotfull skugga bakom dessa yrken. Med frågetecknet vill jag framhålla bestämt att de inte är förutbestämda att bli överskuggade. Det antyder också att det även som sagt finns andra viktiga aspekter. 3 Detta gäller kassörer inom Svensk Kassaservice. För dem som övergick till att arbeta med kundbetjäning på Postcenter efter den stora organisationsuppdelningen 2001/02 (se kap. 4) har det inte gått att få fram någon motsvarande siffra. 15

16 Det övergripande syftet som formulerades i inledningen av projektet var att undersöka vad som händer med yrkesidentiteter (den exakta formuleringen löd: att undersöka yrkesidentiteters innehåll, betydelse och förutsättningar) inom yrken utsatta för omfattande och långvarigt förändringstryck, närmare bestämt med avseende på administrativa serviceyrken i Sverige idag. Jag visste från början att detta var ett ganska snårigt område att ge sig in i att där verkade finnas mer att göra var ju också något som delvis motiverade ämnesvalet. I försöken att uppfylla det här ursprungliga syftet, och för att alls kunna säga något meningsfullt om yrkesidentiteter i dagens arbetsliv, har det dock mer än jag trodde visat sig vara nödvändigt att gå in i olika teoretiska resonemang och pröva olika definitioner för att sammanställa en fungerande begreppsapparat. Studien kan därmed också sägas ha ett mer teoretiskt syfte. En första fråga som kan formuleras utifrån det teoretiska syftet (mot bakgrund av att i det här sammanhanget framför allt förändring men också identitet och i någon mån yrke är så värdeladdade begrepp) är: 1. Hur kan man teoretiskt förstå och analysera yrkesidentiteter på ett sätt som kan hantera såväl förändring som kontinuitet? Kapitel 2 försöker besvara den frågan genom att utforma en användbar analysram och begreppsapparat, och i kapitel 11 fördjupas svaret genom att denna utvärderas. Kapitel 4 t o m 11 försöker också besvara följande frågor som formulerats utifrån det ursprungliga övergripande syftet: 2. Vilka yrkesidentiteter och identitetsberättelser är aktuella bland läkarsekreterare resp. postkassapersonal i början av 2000-talet och vilken är bakgrunden till dem, dvs varför ser de ut som de gör? 3. Hur framträder och används olika identitetsgrunder i de två studerade yrkena? 4 4. I vilken utsträckning och i vilka avseenden kan man tala om att läkarsekreterarna och postkassapersonalen genom sitt identitetsarbete hävdar yrkets ställning och/eller gör motstånd mot icke önskvärda företeelser vad gäller yrket? 5. Vilka är de främsta likheterna resp. skillnaderna mellan yrkesidentiteternas/identitetsberättelsernas innehåll, förutsättningar och betydelse i de två yrkena? 6. Utifrån dessa likheter och skillnader och studiens resultat som helhet: vilka mer generella slutsatser kan man eventuellt dra när det gäller yrkesidentitet i a/ administrativa serviceyrken b/ alla yrken utsatta för omfattande och långvarigt förändringstryck? Till sist något om dispositionen. Avhandlingen består av elva kapitel, löst indelade i fyra delar. Del I ger själva basen för studien: bakgrundsmässigt, teoretiskt, analytiskt, metodologiskt och vad gäller tidigare forskning. Förutom detta inledningskapitel som 4 Med identitetsgrunder avser jag allt som kan utgöra en källa till identifikation för en individ eller grupp (eller till kategorisering av andra, som är den andra sidan av samma mynt). Fokus ligger här på sådana identitetsgrunder som a/ är uppenbart relevanta utifrån avhandlingens ämne och tidigare forskning (som kön, klass, modernitet och givetvis yrke och andra arbetsrelaterade fenomen), b/ sådana som utöver dessa framstått som betydelsefulla i tolkningen och analysen av mitt material. 16

17 beskrivit avhandlingens allmänna bakgrund består den av ytterligare två kapitel. (Läsare som i första hand är intresserade av postkassörs- och läkarsekreteraryrkena som sådana hoppar lämpligtvis över dessa och går direkt till kapitel 4.) Kapitel 2 beskriver de teoretiska och analytiska perspektiv som används i studien och gör en överblick över viktiga teorier, begrepp och forskningsspår som direkt eller indirekt berör yrken (inkl kontorsyrken) och identiteter i det samtida arbets- och samhällslivet. Här ges också en översyn över hur administrativa serviceyrken framställ(t)s i akademiska såväl som populärkulturella sammanhang. Avsnitt 2.4 ( En strategi... ) utgör en övergång till kapitel 3 där jag redogör för det konkreta tillvägagångssättet i avhandlingsarbetet, dvs metoder och material. Del II består av ett enda längre kapitel (4) som sönderfaller i två avsnitt. Det första börjar med ett brett svep över de administrativa serviceyrkenas bakgrund och utveckling fram till dagsläget. Därefter beskrivs postkassörs- resp. läkarsekreteraryrkenas historia och utveckling med tonvikt på perioden fr o m 1980-talet. Tanken med kapitlets andra avsnitt är att utvidga bakgrundsteckningen och fungera som en övergång till nästa del genom att ta upp två saker som på olika sätt har betydelse för vilka identiteter som är möjliga inom yrkena. Dels varför människor blir postkassörer eller läkarsekreterare och vilka förväntningar etc. de bär med sig vad gäller yrket. Dels vilka kollektiva identiteter och identitetsberättelser som framhålls eller förespråkas officiellt (dvs av arbetsgivare eller yrkesrelaterade organisationer) och bakgrunden till varför dessa ser ut som de gör. Del III utgör tyngdpunkten i redovisningen av det empiriska materialet (framför allt då mina intervjuer med läkarsekreterare och kassörer) och de olika teman som framträder där. Kapitel 5 handlar om själva arbetsuppgifterna och yrkesutövarnas beskrivning av dem. Kapitel 6 tar upp två aspekter av yrkesutövningen som framstår som centrala för både kassörer och sekreterare: att vara noggrann och hålla ordning samt att ge service och fylla en social funktion. Kapitel 7 tar upp det mångbottnade problemet med yrkenas osynlighet resp. synlighet medan kapitel 8 behandlar förhållningssätt till yrkenas ramvillkor : lön och andra arbetsvillkor, utbildning, teknik, ekonomi, påverkans- och valmöjligheter, samt yrkenas förändringar och framtid. Del IV är avhandlingens sammanfattande och avslutande del där dess olika trådar knyts ihop och tonvikten gradvis flyttas från det empiriska och yrkesspecifika till det mer teoretiska och generella. Kapitel 9 handlar om hur yrkesutövarna själva avgränsar och värderar sitt yrke, hur de förhåller sig till andras avgränsningar och värderingar av det, och hur man kan tolka detta gränsarbete mot bakgrund av mina teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning. Detta är av förklarliga skäl det kapitel där jag mest ingående tar upp förekomsten och användningen av olika identitetsgrunder. I kapitel 10 diskuterar jag sammanfattande förekomsten av olika identiteter och identitetsberättelser i de båda yrkena och drar ut linjerna till en vidare kontext av starka diskurser, socialt gångbara identiteter m m. Här sammanfattas också de viktigaste likheterna och skillnaderna mellan yrkena med avseende på yrkesidentitetens innehåll, betydelse och förutsättningar och jag tar upp frågan om identitet, makt och motstånd. Kapitel 11 slutligen diskuterar och utvärderar avhandlingens viktigaste begrepp och slutsatser. När jag började utforma dispositionen hade jag dessutom det ursprungliga syftets formulering om yrkeidentiteters innehåll, betydelse och förutsättningar i åtanke. Del I och II handlar således mycket om yrkesidentitetens förutsättningar del II på 17

Professionalisering av ett yrkesfält processen, förhoppningarna, utmaningarna Staffan Höjer Mötesplats funktionshinder 16 november 2010 Dagens program Vad är professionalisering Varför professionalisera

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

Arbetsförmåga En definition av ett centralt begrepp i sjukförsäkringen

Arbetsförmåga En definition av ett centralt begrepp i sjukförsäkringen Arbetsförmåga En definition av ett centralt begrepp i sjukförsäkringen Per-Anders Tengland Hälsa och samhälle Malmö högskola Problem Sjukdom och arbets(o)förmåga är de två grundläggande begrepp som bygger

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Vad är profession? Yrkesidentitet och profession. Professionella yrken

Vad är profession? Yrkesidentitet och profession. Professionella yrken Vad är profession? ANNA FORSBERG- PROFESSOR Yrkesidentitet och profession En profession är en yrkesgrupp som utför vissa specifika arbetsuppgifter och har en viss kontroll över dessa arbetsuppgifter (Wikstrand,

Läs mer

Specialistsjuksköterskans funktion. Professionskriterier. Professionell yrkesverksamhet

Specialistsjuksköterskans funktion. Professionskriterier. Professionell yrkesverksamhet Specialistsjuksköterskans funktion Docent Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Professionskriterier Samhällsnytta och offentligt erkännande Vetenskaplig kunskap och lång teoretisk utbildning Etisk

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Det tekniska spelet. Förhandlingar om arbete, teknik och kön i relation till införande av nya informationssystem

Det tekniska spelet. Förhandlingar om arbete, teknik och kön i relation till införande av nya informationssystem RECENSION Lennart G Svensson Lennart G Svensson, professor emeritus vid Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet lennart.svensson@sociology.gu.se Frida Wikstrand: Det tekniska spelet. Förhandlingar

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

sig på dessa delar. Den övergripande frågan är: Hur skapar man en öppen organisation som inkluderar?

sig på dessa delar. Den övergripande frågan är: Hur skapar man en öppen organisation som inkluderar? 5. O r g a n i s a t i o n e n s o m 40 Att kvalitetssäkra Att kvalitetssäkra rekryteringsprocessen är ett viktigt steg i arbetet mot diskriminering, men för att få ett helhetsperspektiv måste flera aspekter

Läs mer

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?) BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Läs mer

Diskriminering 1/6. Lektionshandledning #33. Tema: Diskriminering Ämne: SO, Sv Rekommenderad årskurs: Gymnasiet Lektionslängd: minuter

Diskriminering 1/6. Lektionshandledning #33. Tema: Diskriminering Ämne: SO, Sv Rekommenderad årskurs: Gymnasiet Lektionslängd: minuter i Lektionshandledning #33 Tema: Diskriminering Ämne: SO, Sv Rekommenderad årskurs: Gymnasiet Lektionslängd: 40 60 minuter Diskriminering 1/6 Material och förberedelser: Denna lektion är lämplig efter att

Läs mer

Organisationer och förändring. Henrik Ifflander VT2014

Organisationer och förändring. Henrik Ifflander VT2014 Organisationer och förändring Henrik Ifflander VT2014 Huvudfrågor i organisationsteori organisation människa rationalitet icke-rationalitet stabilitet förändring Makt... Direkt makt - handlingsmakt, Weber

Läs mer

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4 ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Samhällskunskap 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod SAMSAM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Aktuellt läromedel för kursen. Vt 13 är detta: Almgren/Höjelid/Nilsson: Reflex 123 Gleerups Utbildning AB,

Läs mer

Det sociala landskapet. Magnus Nilsson

Det sociala landskapet. Magnus Nilsson Det sociala landskapet Magnus Nilsson Det sociala landskapet vad är det? Består av interagerande delar Helheten framträder bara på avstånd De olika delarna har olika påverkan på varandra Hur lanskapet

Läs mer

Funktionshindrade i välfärdssamhället

Funktionshindrade i välfärdssamhället Funktionshindrade i välfärdssamhället Traditionellt sett har frågor om funktionsnedsättning hanterats inom socialpolitisk kontext -vård, stöd, försörjningshjälp mm Funktionshinder Konsekvens av det samhälle

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik

Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik Cecilia Löfstrand Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik A 390913 ÉGALITÉ Innehåll Tabell- och figurförteckning i kapitel 1-10 10 Förord 11 DEL L PROBLEM OCH METOD 15 1 Inledning: policy, problem

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Den fria tidens lärande

Den fria tidens lärande Huvudämne Den fria tidens lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/bus I huvudämnet Fria Tidens Lärande utbildas man till en modern fritidspedagog som arbetar både i och utanför skolan.

Läs mer

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger En intervjustudie om hur pedagoger beskriver sin erfarenhet av professionsutvecklande grupphandledning Christina Almqvist Anna Holmberg Vår presentation

Läs mer

Professionalism i välfärden - Förutsättningar och tumregler ROBERT WENGLÉN

Professionalism i välfärden - Förutsättningar och tumregler ROBERT WENGLÉN Professionalism i välfärden - Förutsättningar och tumregler ROBERT WENGLÉN Agenda Varför är temat intressant och relevant? Reda ut några centrala begrepp Professioner, professionalisering och professionalism»

Läs mer

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader Dittnamn Efternamn Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader English title on one row Dittnamn Efternamn Detta examensarbete är utfört vid

Läs mer

Professionens syn på reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor

Professionens syn på reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor Professionens syn på reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor Bodil Andersson, Ordförande i Svensk förening för röntgensjuksköterskor 2014-09-17 Grundnivå Yrkesexamen Leg. Röntgensjuksköterska

Läs mer

Sociologiska institutionen, Umeå universitet.

Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sammanställning av Förväntade studieresultat för kurserna Sociologi A, Socialpsykologi A, Sociologi B, Socialpsykologi B. I vänstra kolumnen återfinns FSR

Läs mer

Business research methods, Bryman & Bell 2007

Business research methods, Bryman & Bell 2007 Business research methods, Bryman & Bell 2007 Introduktion Kapitlet behandlar analys av kvalitativ data och analysen beskrivs som komplex då kvalitativ data ofta består av en stor mängd ostrukturerad data

Läs mer

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005 Del 1 Vad är professionell kunskap? Kapitel 1: Introduktion: olika former av professionell kunskap I detta inledande kapitel ges en översikt över synen på professionell kunskap med avseende på undervisning

Läs mer

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Datavetenskap Opponenter: Daniel Melani och Therese Axelsson Respondenter: Christoffer Karlsson och Jonas Östlund Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Oppositionsrapport, C-nivå 2010-06-08 1 Sammanfattat

Läs mer

Organisation, bildning och profession, OPUS. 7,5 högskolepoäng. Provmoment: Salstentamen 1 Ladokkod: 11OU10 Tentamen ges för: OPUS Kull ht 14

Organisation, bildning och profession, OPUS. 7,5 högskolepoäng. Provmoment: Salstentamen 1 Ladokkod: 11OU10 Tentamen ges för: OPUS Kull ht 14 Organisation, bildning och profession, OPUS 7,5 högskolepoäng Provmoment: Salstentamen 1 Ladokkod: 11OU10 Tentamen ges för: OPUS Kull ht 14 TentamensKod: Tentamensdatum: 3 oktober 2014 Tid: 09.00-10.30

Läs mer

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Att skriva uppsats

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Att skriva uppsats BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Att skriva uppsats ATT SKRIVA UPPSATS inte bara en sak utan (minst) tre Förarbete Förarbete forskningsprocessen Förarbetet

Läs mer

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 2007-10-16 17. Ministry of Education and Research. Sweden

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 2007-10-16 17. Ministry of Education and Research. Sweden Kunskapslyftet Berndt Ericsson Sweden 2007-10-16 17 Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 1997-2002 Four important perspectives or aims Develop adult education Renew labour market policy Promote economic

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE

INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE SQ4111 Socialt arbete, 30 högskolepoäng Social Work, 30 higher education credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden 2011-04-14

Läs mer

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SOCIOLOGI Ämnet sociologi behandlar sociala sammanhang och relationen mellan människan och samhället på individ-, grupp- och samhällsnivå. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet sociologi ska syfta till att

Läs mer

1.2 Examensmål enligt Högskoleförordningen (1993:100), bilaga 2:

1.2 Examensmål enligt Högskoleförordningen (1993:100), bilaga 2: Sida 1(7) Utbildningsplan Samhällsvetarprogrammet 180 högskolepoäng Social Science Programme 180 Credits* 1. Programmets mål 1.1 Mål enligt Högskolelagen (1992:1434), 1 kap. 8 : Utbildning på grundnivå

Läs mer

Tema: Didaktiska undersökningar

Tema: Didaktiska undersökningar Utbildning & Demokrati 2008, vol 17, nr 3, 5 10 Tema: Didaktiska undersökningar Tema: Didaktiska undersökningar Generella frågor som rör undervisningens val brukas sägas tillhöra didaktikens område. Den

Läs mer

Om hur diskrimineringslagens kap 3 8 kan förstås på samhälls-, organisations-, och individnivå

Om hur diskrimineringslagens kap 3 8 kan förstås på samhälls-, organisations-, och individnivå Om hur diskrimineringslagens kap 3 8 kan förstås på samhälls-, organisations-, och individnivå Introduktion och frågeställning Detta PM skall analysera en av de aktiva åtgärderna specifierade i diskrimineringslagens

Läs mer

Interkulturellt samarbete processer, problem och möjligheter. Jonas Stier Mälardalens högskola

Interkulturellt samarbete processer, problem och möjligheter. Jonas Stier Mälardalens högskola Interkulturellt samarbete processer, problem och möjligheter Jonas Stier Mälardalens högskola Syfte Att belysa det internationella samarbetets processer, problem och möjligheter. Fokus Kultur som företeelse

Läs mer

COACHING - SAMMANFATTNING

COACHING - SAMMANFATTNING . COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling

Läs mer

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Vi jobbar för att Sverige ska få världens bästa chefer Svenska folket underkänner dagens svenska modell I Ledarna har vi länge kritiserat

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

ANTIRASISM STUDIEPLAN

ANTIRASISM STUDIEPLAN POSITIV ANTIRASISM STUDIEPLAN EXPO NÅGOT ATT TÄNKA PÅ: * Ta fram era egna erfarenheter i samtalet * Se till att alla är aktiva i samtalet och att ingen dominerar det * Se till att era frågor och analyser

Läs mer

Inledning. Tre forskares metodiska resor

Inledning. Tre forskares metodiska resor Inledning GUNNAR OLOFSSON Behövs det ännu en bok om samhällsvetenskaplig metod? Finns det inte redan för många? Visst finns det många böcker om hur man bör gå till väga när man gör en samhällsvetenskaplig

Läs mer

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Kvalitativ Analys Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Inlämningsuppgift 2 Era gruppinlämningar ligger här framme, leta reda på er egen!!! Jag har godtyckligt gett er ett gruppnummer, referera till det

Läs mer

AffärsCoaching i privata och offentliga organisationer. En praktisk handledning.

AffärsCoaching i privata och offentliga organisationer. En praktisk handledning. Gunnela Westlander, bokanmälan Gunnar Kihlblom: AffärsCoaching i privata och offentliga organisationer. En praktisk handledning. Värmdö: Solid Affärs Coaching. ISBN 978-91-633-8657-2 Coaching är en metod

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Producenten Administratör eller konstnär?

Producenten Administratör eller konstnär? Producenten Administratör eller konstnär? En rapport av Gustav Åvik Kulturverkstan KV08 Maj 2010 Bakgrund En fråga har snurrat runt i mitt huvud sen jag började Kulturverkstan, vill jag arbeta som teaterproducent?

Läs mer

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981)

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981) Organisationskultur Organisationskulturer och kommunikation Jacobsen och Thorsvik kap. 4 & 8 Wahl kap 6 Medel för att förbättra resultat Förebild: Japanska företag Betonar Samarbete Medverkan Kommunikation

Läs mer

Jämställdhet Genus Ledarskap

Jämställdhet Genus Ledarskap Jämställdhet Genus Ledarskap Mål och innehåll Metoder och verktyg Självinsikt Begrepp och definitioner Social konstruktioner och normer Genus över tid Förändring och motstånd Jämställdhet Genus Ledarskap

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 636 Socialdemokratisk Europapolitik Maria Gussarsson, En socialdemokratisk Europapolitik. Den svenska socialdemokratins hållning till de brittiska, västtyska och

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B Följande färdigheter ska du uppvisa under prövningen för att få ett godkänt betyg på kursen: SKRIVANDE: Du ska kunna producera olika typer av texter som är anpassade till

Läs mer

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se

Läs mer

Den akademiska uppsatsen

Den akademiska uppsatsen Den akademiska uppsatsen Skrivprocessen Uppsatsens struktur Språk och stil Källor och referenser Skrivprocessen förstadium skrivstadium efterstadium Förstadium Analysera situationen: 1. Vad har jag för

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om JUNI 2009 Svensk sjuksköterskeförening om Sjuksköterskans profession De gemensamma kriterierna för en profession är att den vilar på vetenskaplig grund i form av ett eget kunskapsområde leder till legitimation

Läs mer

SAMPLE. Innan du börjar utforska MBTI-preferenserna. Ditt syfte med att använda MBTI -instrumentet

SAMPLE. Innan du börjar utforska MBTI-preferenserna. Ditt syfte med att använda MBTI -instrumentet Ditt syfte med att använda MBTI -instrumentet Innan du börjar utforska MBTI-preferenserna kan det vara värdefullt att fundera över områden i ditt liv som du skulle vilja utveckla med hjälp av MBTI-modellen.

Läs mer

RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT

RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-06-19, 81 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: - Dokumentet gäller för: Alla

Läs mer

STUDIEHÄFTE FÖR DELKURS 1. "LEDARSKAP I SAMVERKAN", 7,5 högskolepoäng

STUDIEHÄFTE FÖR DELKURS 1. LEDARSKAP I SAMVERKAN, 7,5 högskolepoäng LINNÉUNIVERSITETET Programmet för Ledarskap och organisation 1LO100, 1-30 högskolepoäng Distans Läsåret 2011-2012 STUDIEHÄFTE FÖR DELKURS 1 "LEDARSKAP I SAMVERKAN", 7,5 högskolepoäng 1 CENTRALA MOMENT...

Läs mer

Session: Historieundervisning i högskolan

Session: Historieundervisning i högskolan Session: Historieundervisning i högskolan Ansvarig: David Ludvigsson, Uppsala universitet Kommentator: Henrik Ågren, Högskolan i Gävle Övriga medverkande: Lena Berggren, Umeå universitet Peter Ericsson,

Läs mer

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Utdrag 1 Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Nackdelen med det konventionella utvecklingssamtalet är att det lägger all tonvikt på relationen chef medarbetare. Det är inte ovanligt att

Läs mer

Visstidsjobben förenklar inträdet på arbetsmarknaden

Visstidsjobben förenklar inträdet på arbetsmarknaden www.svensktnaringsliv.se DECEMBER 2014 Storgatan 19, 114 82 Stockholm Telefon 08-553 430 00 Arkitektkopia AB, Bromma, 2014 Visstidsjobben förenklar inträdet på arbetsmarknaden Innehåll Sammanfattande slutsatser....

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Att skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Att skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet Att skriva uppsats Magnus Nilsson Karlstad universitet Vad är en uppsats? Uppsatsen är en undersökning av något och baseras på någon form av empiriskt material. Uppsatsen ska visa på: Tillämpning av vetenskaplig

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Att designa en vetenskaplig studie

Att designa en vetenskaplig studie Att designa en vetenskaplig studie B-uppsats i hållbar utveckling Jakob Grandin våren 2015 @ CEMUS www.cemusstudent.se Vetenskap (lågtyska wetenskap, egentligen kännedom, kunskap ), organiserad kunskap;

Läs mer

Pedagogik, kommunikation och ledarskap

Pedagogik, kommunikation och ledarskap KURSPLAN LPK100 LPK150 LPK200 LPK250 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Pedagogik, kommunikation och ledarskap KOMMENTARDEL till inriktningen Pedagogik, kommunikation och ledarskap Inriktningen vänder

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation.

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. För att kunna arbeta med mångfald i organisationen är

Läs mer

Varför börjar man som idéhistoriker att forska i ämnet populärvetenskap?

Varför börjar man som idéhistoriker att forska i ämnet populärvetenskap? DEN BETYDELSEFULLA POPULÄRVETENSKAPEN Populärvetenskapen hyllas liksom den kritiseras, men ofta uteblir det djupgående resonemanget. Ikaros korresponderade med Kaj Johansson, idéhistoriker vid Göteborgs

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning Det svenska politiska systemet Politik och förvaltning Uppläggning Centrala begrepp: byråkrati och offentlig förvaltning Teorier om förvaltningens roll Legitimitet och offentlig förvaltning Byråkrati ett

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP SC1111 Sociologi: Introduktion till studier av samhället, 30 högskolepoäng Sociology: Introduction to studies Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen

Läs mer

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte KONST OCH KULTUR Ämnet konst och kultur är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom estetik, idéhistoria, historia, arkitektur samt dans-, film-, konst-, musik- och teatervetenskap. I

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Foucaults blick på. makt och aktörskap Magnus Hörnqvist

Foucaults blick på. makt och aktörskap Magnus Hörnqvist Foucaults blick på makt och aktörskap Magnus Hörnqvist FOUCAULTPERSPEKTIVET Foucault själv: 1960-tal: diskurs 1970-tal: makt 1980-tal: subjekt Receptionen: 1980-tal: oerhört kontroversiell 1990-tal: central

Läs mer

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Katina Thelin PBS Nätverksträff, Bålsta 24-25 april 2012 Styrning av och i skolans praktik Decentralisering Centralisering

Läs mer

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Koppling till gymnasieskolans styrdokument Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har

Läs mer

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management SAMVERKAN - organisering och utvärdering Runo Axelsson Professor i Health Management Disposition Vad är samverkan och varför? Forskning om samverkan. Begrepp och distinktioner. Organisering av samverkan.

Läs mer

Förändringsstrategier i arbetslivet

Förändringsstrategier i arbetslivet Förändringsstrategier i arbetslivet av Kristina Håkansson Monograph from the Department of Sociology No 57 University of Göteborg 1995 ISSN 1100-3618 ISBN 91-628-1682-9 Innehåll Kapitel 1. Bakgrund j 1

Läs mer

Handbok ALLMÄN INFORMATION. Svenska

Handbok ALLMÄN INFORMATION. Svenska Handbok ALLMÄN INFORMATION Svenska IQWBL - Improving Quality in Work-Based Learning 2010-1-FI1-LEO05-03042 LLP 2007-2013 Leonardo da Vinci Transfer of Innovation Innehåll 1 Arbetsplatsförlagt lärande (APL):

Läs mer

Organisationsteori. Distanskurs samhällsentreprenörskap 16/11-09

Organisationsteori. Distanskurs samhällsentreprenörskap 16/11-09 Organisationsteori Distanskurs samhällsentreprenörskap 16/11-09 Varför relevant med organisationsteoretiska perspektiv? Alternativa perspektiv möjliggöra utveckling Kritisk analys Förståelse av egen praktik

Läs mer

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning SWEDAC DOC 12:1 2012-05-10 Utgåva 1 Inofficiell översättning av EA 2/15 M:2008 EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15

Läs mer

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Programmets namn: Kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Programmets

Läs mer

Ordet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter.

Ordet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter. www.byggledarskap.se Konflikthantering 1(5) Konflikthantering Vad är en konflikt? Ordet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter. Andra

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

Mälardalens högskola

Mälardalens högskola Teknisk rapportskrivning - en kortfattad handledning (Version 1.2) Mälardalens högskola Institutionen för datateknik (IDt) Thomas Larsson 10 september 1998 Västerås Sammanfattning En mycket viktig del

Läs mer

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola 1. Vad är det övergripande motivet bakom utvärderingen vad är syftet? Varför? Detta är en av de viktigaste frågorna att ställa sig inför planeringen

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) SBU saknar resonemang och förslag som är inriktade på preventiva insatser.

Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) SBU saknar resonemang och förslag som är inriktade på preventiva insatser. Remissvar 1 (9) Datum Vår beteckning 2015-08-13 STY2015/21 Socialdepartementet Er beteckning S2015/1554/SF Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) Sammanfattning SBU anser att

Läs mer

Karlstads universitet Allmänt utbildningsområde AOU3 Lärarens uppdrag. Lärarens uppdrag. Tankar och perspektiv på en kurs

Karlstads universitet Allmänt utbildningsområde AOU3 Lärarens uppdrag. Lärarens uppdrag. Tankar och perspektiv på en kurs Karlstads universitet Allmänt utbildningsområde AOU3 Lärarens uppdrag Lärarens uppdrag Tankar och perspektiv på en kurs PM Hösten 2009 Inledning Välkommen till kursen Lärarens uppdrag, vilken utgör en

Läs mer