I MODERNISERINGENS SKUGGA? OM FÖRÄNDRING OCH IDENTITET I TVÅ ADMINISTRATIVA SERVICEYRKEN. Anette Karlsson

Transkript

1 I MODERNISERINGENS SKUGGA? OM FÖRÄNDRING OCH IDENTITET I TVÅ ADMINISTRATIVA SERVICEYRKEN Anette Karlsson

2 2010 Anette Karlsson ISSN: ISBN: Göteborg Studies in Sociology No 42 Department of Sociology University of Gothenburg This book was typeset by L A TEX and the koma-script package Font: Bitstream Charter Print: Intellecta Infolog, Göteborg 2010.

3 Abstract Title: In the shadow of modernization? On change and identity in two administrative service occupations Written in Swedish, summary in English, 321 pages Author: Anette Karlsson Doctoral Dissertation at the Department of Sociology, University of Gothenburg, Box 720 SE GÖTEBORG, Sweden ISBN: , ISSN: , Göteborg The overarching aim of this dissertation is to study what happens with occupational identities in occupations subject to substantial and protracted pressure for change, more specifically in administrative service occupations in Sweden today. The dissertation centres on two cases within this broader category: medical secretaries and post-office cashiers. Typically for administrative service occupations, both have a large majority of women and their existence has repeatedly been questioned. At the same time, they represent two diverging lines of the differentiation this type of occupations has gone through. While the medical secretaries so far have kept their place in medical/health care, the post-office cashiers have gone from expansion of the work content in the 1980s and 1990s to dequalification, splitting, and finally being abolished. The study combines interviews as a main source of data with various types of text material. Semi-structured interviews were conducted in with a total of 39 medical secretaries and post-office cashiers. The theoretical backbone of the dissertation is a pluralistic identity perspective combined with an intersectional analysis that takes into consideration various bases of identity like gender and class but also modernity. Focus is also put on the use of discourses and narratives. The results support the view that it is meaningful to speak of occupational identity in administrative service occupations and, more generally, that it is neither an obsolete phenomenon nor something reserved for well-defined professional, high-status or craft occupations. Both secretaries and cashiers have occupational identities which are distinct and strong within certain limits. There is a distinct core of tasks, competences and ethical norms that stands out as generally considered important. This core is also in many respects the same in both occupations (emphasizing among other things the balanced exertion of carefulness and service), which points toward the plausibility of the concept administrative service. There is furthermore some basis for suggesting that a strong but delimited occupational identity of this type can be evoked by technological and economic changes if these are perceived to collide with human and social concerns, and that it can also - at least under some circumstances - be a resource for resistance and action. Swedish medical secretaries constitute an example of this. In their collective identity work, they walk a fine line between embracing contemporary discourses of modernization, professionalization and change, and holding their ground in spheres of the occupation that easily get dismissed or neglected in these discourses. Keywords: identity, occupations, administrative service, modernity, gender, intersectionality, change, medical secretaries, post-office cashiers

4

5 Innehåll Förord 9 I Del I 11 1 INLEDNING 13 2 TEORETISKA/ANALYTISKA PERSPEKTIV OCH TIDIGARE FORSKNING Några ord om avhandlingens vetenskapliga kontext Yrke och identitet Yrke och andra relevanta begrepp Identitet: kopplingar till samhällsförändring, arbetsliv och yrke Administrativt servicearbete: en motsägelsefull historia om kön, klass och modernitet En strategi för att hantera mångtydigheten och öppna även för andra aspekter Intersektionalitet Diskurser, berättelser och kategoriseringar Förändring kontra kontinuitet och stabilitet Några avslutande ord om ett första svar på min första fråga METOD OCH MATERIAL Inledning Insamlingen av material: metodval, urval och genomförande Tillvägagångssätt i analysen II Del II 81 4 DE TVÅ YRKENA Avstamp I: Yrkenas historia och allmänna kontext Administrativa serviceyrken: en bakgrund Posten och dess kassapersonal: modernt yrke med historiska rötter Läkarsekreterarna: en sentida del av vårdorganisationen Avstamp II: Om yrkesval, och om officiellt förespråkade identiteter Yrkesval och förväntningar Officiellt förespråkade identiteter och identitetsberättelser.. 106

6 III Del III ARBETSUPPGIFTERNA Läkarsekreterarna Journalskrivningen Övrig dokumentation och administration Språkbehandlingen Datorhantering och datoransvar Patientkontakt, receptionsarbete och telefonpassning Handledning och andra lärarroller Extraservicen Postkassörerna Bank/betalningsservicen och penninghanteringen Brev- och pakettjänsterna Övriga tjänster Försäljningen Handledning av nya kassörer Intern administration Extraservicen Sammanfattning NOGGRANNHET OCH SERVICE Noggrannhetens innebörder och ambivalenser Noggrannhet som säkerhet och pålitlighet Noggrannhet som omsorgsfullhet i servicerollen Den estetiska sidan av noggrannhet Noggrannhet som kompetens Service och flexibilitet kontra strikt regelföljande Positiv ordning kontra negativ kontrollmentalitet Att skapa en välordnad miljö kontra att utföra lågstatusjobbet Noggrannhet i det lilla kontra i det stora Makt kontra maktlöshet Servicerollens innebörder och ambivalenser Service som motivationsfaktor Service som samhällsnytta Service som omsorg Service som konkurrensmedel Service som organisatoriskt bindemedel Service som (yrkes)kompetens Service för vem? Service enligt vems riktlinjer? Att serva andra kontra (ideal om) självständighet Om skillnaderna mellan servicerollen i respektive yrke Sammanfattning och fördjupning: att vara en noggrann servicemänniska Noggrannhet Service

7 6.3.3 Noggrannhet och service kombinerat OSYNLIGHET OCH SYNLIGHET Läkarsekreterarna I förhållande till allmänheten På arbetsplatsen I organisationen som helhet När det gäller facket Postkassörerna I organisationen som helhet I förhållande till allmänheten På arbetsplatsen När det gäller facket Sammanfattning och fördjupning Betydelsen av genus och modernhet Yrkesidentitet och synlighetens problematik YRKETS VILLKOR (NU, DÅ OCH SEDAN) Arbetsvillkoren Platsen/Placeringen Lönen Arbetskläderna Tekniken Ekonomin Utbildningen Möjligheten att påverka och möjligheten att välja Förändringar, kontinuiteter och framtidsutsikter Sammanfattning och fördjupning IV Del IV OM HUR YRKET AVGRÄNSAS OCH VÄRDERAS Gränsarbete bland läkarsekreterare och postkassörer Andra yrken och verksamheter som referenspunkt Chefer och ledning som referenspunkt Sammanhållning och gränsdragningar inom yrket Status och klass Arbetets plats i livet Förhållningssätt till hur omgivningen behandlar och betraktar yrket Sammanfattning och fördjupning Vad är innanför och vad är utanför? Hur kan man tolka dessa gränsdragningar och deras resultat? LÄKARSEKRETERARES OCH POSTKASSÖRERS YRKESIDENTITETER: ETT FÖRSÖK TILL SAMMANSTÄLLNING 257

8 10.1 Postkassörerna: från myndighetsperson till säljare till Läkarsekreterarna: från maskinskriverska till Sammanfattning och fördjupning Skillnader och likheter i förutsättningar Skillnader och likheter i innehåll Skillnader och likheter i betydelse FÖRÄNDRING OCH IDENTITET I ADMINISTRATIVT SERVICEARBETE Inledning Om yrkesidentitet Om förändring Om administrativ service Summary REFERENSER 297 Bilaga A: Intervjuguide 313

9 Förord Tack Till min tålmodige handledare Lennart G. Svensson som följt mig genom skrivandets humörmässiga bergochdalbana och alltid haft ett uppmuntrande ord till hands, inte minst vid de tillfällen när jag varit nära att ge upp.... Till alla er andra på Sociologiska Institutionen i Göteborg. Inser att jag varit något av en doldis under de här åren. Av olika skäl har det blivit så att jag inte deltagit i det sociala livet på institutionen så som egentligen hade varit trevligt. Ändå har jag hela tiden känt och fått ett stort stöd när det har behövts som bäst. Ett särskilt tack till Ulla Björnberg och Bengt Furåker som granskade mitt manus och till Hans Ekbrand, Anna-Karin Wiberg och Anna-Karin Kollind för hjälp med alla praktiska detaljer i avhandlingens slutskede.... Till gänget från f d Arbetslivsinstitutet i Stockholm (frid över dess minne): Eva Bejerot, Hans Hasselbladh, Rolf Å. Gustafsson och Katerina Adam för att ni vid olika tillfällen inbegrep mig i era projekt och gav mig chansen att pröva vingarna i diverse sammanhang, samt John Sjöström och Lotte Alsterdal för alla intressanta diskussioner som också hjälpte till att sätta mig på rätt spår. Utan er hade jag knappast kommit på tanken att fortsätta på den akademiska banan.... Till alla er som ställt upp för intervjuer och på andra sätt bidragit med material till avhandlingen.... Till mina goa föräldrar, Olle och Wera, för allt.... Till alla vännerna i Göteborg för att ni aldrig gett upp hoppet om mig, trots att jag ibland varit mer än lovligt stressad, utan istället sett till att jag fått välbehövlig avkoppling.... Till mina goda grannar på Orust, både två- och fyrbenta.... Slutligen också till FAS, Kungliga och Hvitfeldtska Stiftelsen, Filosofiska fakulteternas gemensamma donationsnämnd och Signhild Engkvists Stiftelse för ekonomiska möjligheter att genomföra avhandlingsarbetet inklusive några mycket givande kurs- och konferensresor. Hisings Backa 2 mars 2010 Anette 9

10 10

11 Del I 11

12

13 1 INLEDNING Vid mitten av 90-talet blev jag som så många andra arbetslös, i mitt fall efter fem års heltidsanställning som postkassör. Under de följande åren av till en början ganska planlösa universitetsstudier omväxlande med vikariat på mitt gamla arbete drogs intresset sakta men oemotståndligt mot arbetslivs- och organisationsfrågor. Med lite distans och med ökad beläsenhet på området framträdde allt mer bilden av postkassörerna som tillhörande en större kategori yrken oftast kvinnodominerade som av olika skäl lätt faller mellan stolarna, glöms bort eller betraktas som själsdödande eller överflödiga rationaliseringsobjekt både i den akademiska världens samhällsteori och forskning och i de ekonomiska, organisatoriska och politiska beslutens praktiska värld. Det låg därför inte bara nära till hands på grund av min egen bakgrund utan tycktes också sociologiskt välmotiverat att inrikta sig på den här yrkeskategorin för avhandlingsarbetet. 1 Beteckningen jag använder för att ringa in den, och som jag kommer att närmare diskutera och motivera längre fram, är administrativa serviceyrken (administrativt servicearbete). Kortfattat handlar det om yrken som har både en administrativ komponent (att sköta någon form av löpande penning-, pappers- eller elektroniska rutiner) och en servicekomponent (att serva andra människor inom eller utom organisationen). Eftersom det är ett lite otympligt begrepp att använda i vardagslag talar jag omväxlande om dem som kontorsyrken. Den här typen av yrken har varit föremål för åtskilliga förändringar, förändringsambitioner och framtidsprofetior under de senaste decennierna. Tanken bakom dessa har ofta varit (och är fortfarande) att arbetsuppgifterna som de utför är sådant som andra yrkeskategorier, kunder, klienter osv mer och mer borde kunna sköta själva med hjälp av ny teknik. Dels av rena besparingsskäl, men också som ett sätt att få bort vad man kan se som oacceptabelt underordnade eller alltför ensidiga arbetsuppgifter och yrkespositioner. Trots detta långvariga förändringstryck 2 och trots det stora antal människor som fått och får sin försörjning genom de här yrkena så finns det jämförelsevis lite forskning om dem. Det gäller kanske särskilt forskning som behandlar dem som yrken i sin egen rätt, dvs som inte främst eller uteslutande behandlar dem som problematiska dead-end jobs inom större organisatoriska eller yrkesmässiga hierarkier. Påpekandet i en artikel om servicejobb i allmänhet att de är både relativt underbeforskade och tenderar att göras osynliga genom de sätt samtida ekonomier begreppsliggörs (Kerfoot & Korczynski 2005:387f, min övers.) är enligt min mening ännu mer tillämpbart här. Medan servicearbete ägnas en hel del uppmärksamhet åtminstone i diskussioner om vår tids serviceekonomi eller konsumtionssamhälle (jmf du Gay 1996; Aurell 2001) tenderar de flesta akademiska, 1 Avhandlingen är skriven inom ramen för projektet I moderniseringens skugga förändring och identitet i administrativt servicearbete (FAS ), lett av Lennart G. Svensson. 2 Jag använder begreppet förändringstryck i en neutral betydelse som syftar på alla slags diskussioner, önskemål eller krav om förändringar som berör yrkena, som kan uppstå såväl utifrån som inifrån yrkena själva, och oavsett om de leder till några konkreta resultat eller ej. En utförligare diskussion om hur man kan hantera begrepp och fenomen som förändring, kontinuitet, stabilitet mm finns i avsnitt

14 politiska och managementinriktade beskrivningar av samtidens ekonomiska och sociala processer att förpassa den administrativa typen av servicejobb till ett perifert läge. Ovanpå det är den här sortens yrken notoriskt svårdefinierade i förhållande till teorier och ideologier antingen det gäller kön, klass, ekonomisk utveckling eller modernitet i största allmänhet. De har en tvetydig eller otydlig mellanställning i nästan alla tänkbara avseenden, både utifrån samhällsvetenskapliga perspektiv, i kulturella stereotyper, och ute i verklighetens arbetsliv och organisationer. Detta tror jag till viss del kan förklara både varför de så lätt blir föremål för rationaliseringsplaner och varför forskare kanske inte alltid har uppmärksammat dem så mycket som de möjligen förtjänar. Ett sätt att både undvika den ensidigt negativa vinklingen och hantera de här yrkenas mångtydiga karaktär är att studera dem i termer av yrkesidentitet. Begreppet yrkesidentitet har tagits till utgångspunkt för avhandlingen då det anknyter till aktuella diskussioner om arbetets plats i och konsekvenser för människors liv. Det är en vanlig uppfattning bland samhällsforskare att de senaste decenniernas arbetslivsoch samhällsförändringar på gott och ont har lett till en identitetskris vad gäller arbetet (Aurell 2001:4; du Gay 1996:1ff). Begreppet har också en direkt koppling till frågor om hur olika yrken och arbetsuppgifter liksom deras innehavare värderas, betraktas och behandlas i olika sociala och historiska kontexter. Ett fokus på identitet är vidare motiverat av det postbyråkratiska intresset för att kontrollera organisationer genom att aktivt försöka forma medlemmarnas identiteter (Alvesson & Willmott 2002; du Gay 1996). Identiteter, i meningen hur individer och kollektiv uppfattar sig själva och andra, utgör dessutom ofrånkomligen en grund för handling. Identitet är visserligen ett omdebatterat ord (något jag ska återkomma till) men kan också fungera som ett användbart paraplybegrepp för att studera olika företeelser, knyta ihop individ-, grupp- och samhällsnivåerna, och peka på logiken bakom till synes paradoxala fenomen (Jenkins 1996; Aurell 2001). Men varför just yrkesidentitet? I diskussionen om arbetslivets förändring har det bl a hävdats att yrke som begrepp och fenomen är något mer eller mindre överspelat (för en särskilt tydlig formulering av den ståndpunkten se Casey 1995; jmf även t ex Lindgren, Packendorff & Wåhlin 2001; Sennett 1999): i det postindustriella samhället, eller vad man nu väljer att kalla det, förlorar arbetet sin centrala betydelse i människors liv. I den mån det fortfarande är viktigt för identiteten gäller identifikationen arbetsorganisationen, branschen eller uppgiften/projektet man för tillfället är engagerad i snarare än yrket som sådant. Det är en intressant tanke, men enligt min mening alltför generaliserande och spekulativ för att kunna användas som grundantagande. Enligt ett annat och som jag ser det mera fruktbart synsätt är yrke fortfarande en relevant kategori för att beskriva och förklara sociala fenomen på såväl individ- som organisations- och samhällsnivå, men med några viktiga förbehåll. Först måste man ta med i beräkningen att yrket kan spela olika stor roll för olika människor: det är helt uppenbart inte den enda existerande källan till identifikation och inte heller nödvändigtvis den viktigaste (jmf Brown m fl 2007). Vidare behövs en känslighet för att yrken, organisationer, positioner, arbetsuppgifter osv är tämligen flytande kategorier som ofta går in i vararandra och samspelar på olika sätt (se vidare avsnitt 2.2.1). Slutligen behövs en uppmärksamhet på att samhällsvetenskapliga klassifikationer etc. av yrken till viss del återspeglar sega strukturer och stereotyper som forskningen därmed lätt kan medverka till att reproducera (Svens- 14

15 son 2003: 40; jmf även Hansen 2001). En mera kritisk yrkessociologi måste ständigt ifrågasätta vedertagna klassifikationer och det vardagliga talet och de allmänt spridda uppfattningarna om yrken (Svensson 2003: 40). Med detta till utgångspunkt kan man diskutera yrken utan att vare sig ta dem för givna eller förhastat avfärda dem. Det är min förhoppning att den här avhandlingen ska ge ett bidrag till en sådan yrkessociologi. Avhandlingen koncentrerar sig på två yrken som kan ses som ganska typiska representanter för administrativt servicearbete, nämligen läkarsekreterare och postkassörer. Båda kännetecknas av en mycket stor andel kvinnor (för läkarsekreterarnas del mer än 99%, för kassörerna ca 95% 3 vid tiden för min intervjustudie) och har historiskt betraktats som passande vägar in i lönearbete för äldre generationer kvinnor. Bådas existens har regelbundet ifrågasatts under senare decennier med hänvisning till såväl datoriseringens möjligheter som till arbetets rutinartade och underordnade karaktär. Det finns dock en avsevärd skillnad (bortsett från skillnader i specifika arbetsuppgifter och liknande som kommer att tas upp längre fram) som är intressant när det gäller identitet mot bakgrund av förändringstryck. Medan läkarsekreterarna behållit sin plats inom vårdorganisationen trots ständigt återkommande bortrationaliseringshot har postkassörsyrket gått från en utvidgning av arbetsinnehållet på och 90-talen till att förlora arbetsuppgifter och splittras och verkade när projektet inleddes våren 2004 vara på god väg att rationaliseras bort helt. En visserligen utdragen och omstridd process som dock slutligen bekräftades med nedläggningen av Svensk Kassaservice hösten 2008 och den i januari 2010 aviserade avvecklingen även av företagscentren (tidigare Postcenter). Mitt avhandlingsskrivande har därmed intressant nog sammanfallit med att ett av de studerade yrkena faktiskt avvecklats. Tonvikten ligger på dessa två yrken i Sverige i början av 2000-talet, mot bakgrund av vad som har hänt inom dem framför allt de senaste ca 20 åren. En tidig tanke var att det är relevant, såväl utifrån tidigare forskning och teori som med tanke på yrkenas aktuella situation, att studera dem utifrån tre aspekter (som inte minst också förefaller vara viktiga grunder för människors identitetsskapande): samhällsförändring/modernitet/modernisering, genus, och klass. Utan att släppa uppmärksamheten på de här aspekterna har jag under arbetets gång rört mig i riktning mot ett mer öppet förhållningssätt till vad som kan framträda som betydelsefullt i materialet. Titeln I moderniseringens skugga? kräver kanske en förklaring. Den kommer av att administrativa serviceyrken dels är barn av moderniteten : de blev vanliga först när länder industrialiserades och byggde upp moderna statsapparater med allt vad det innebar av stora organisationer och behov av människor som utförde olika slags kontorsarbete. Dels kommer den av att dessa yrken idag (och ibland även förr) i många sammanhang uppfattas och beskrivs som omoderna och överflödiga, något som utövarna har att förhålla sig till. Moderniseringen har alltid funnits som en ibland beskyddande, ibland hotfull skugga bakom dessa yrken. Med frågetecknet vill jag framhålla bestämt att de inte är förutbestämda att bli överskuggade. Det antyder också att det även som sagt finns andra viktiga aspekter. 3 Detta gäller kassörer inom Svensk Kassaservice. För dem som övergick till att arbeta med kundbetjäning på Postcenter efter den stora organisationsuppdelningen 2001/02 (se kap. 4) har det inte gått att få fram någon motsvarande siffra. 15

16 Det övergripande syftet som formulerades i inledningen av projektet var att undersöka vad som händer med yrkesidentiteter (den exakta formuleringen löd: att undersöka yrkesidentiteters innehåll, betydelse och förutsättningar) inom yrken utsatta för omfattande och långvarigt förändringstryck, närmare bestämt med avseende på administrativa serviceyrken i Sverige idag. Jag visste från början att detta var ett ganska snårigt område att ge sig in i att där verkade finnas mer att göra var ju också något som delvis motiverade ämnesvalet. I försöken att uppfylla det här ursprungliga syftet, och för att alls kunna säga något meningsfullt om yrkesidentiteter i dagens arbetsliv, har det dock mer än jag trodde visat sig vara nödvändigt att gå in i olika teoretiska resonemang och pröva olika definitioner för att sammanställa en fungerande begreppsapparat. Studien kan därmed också sägas ha ett mer teoretiskt syfte. En första fråga som kan formuleras utifrån det teoretiska syftet (mot bakgrund av att i det här sammanhanget framför allt förändring men också identitet och i någon mån yrke är så värdeladdade begrepp) är: 1. Hur kan man teoretiskt förstå och analysera yrkesidentiteter på ett sätt som kan hantera såväl förändring som kontinuitet? Kapitel 2 försöker besvara den frågan genom att utforma en användbar analysram och begreppsapparat, och i kapitel 11 fördjupas svaret genom att denna utvärderas. Kapitel 4 t o m 11 försöker också besvara följande frågor som formulerats utifrån det ursprungliga övergripande syftet: 2. Vilka yrkesidentiteter och identitetsberättelser är aktuella bland läkarsekreterare resp. postkassapersonal i början av 2000-talet och vilken är bakgrunden till dem, dvs varför ser de ut som de gör? 3. Hur framträder och används olika identitetsgrunder i de två studerade yrkena? 4 4. I vilken utsträckning och i vilka avseenden kan man tala om att läkarsekreterarna och postkassapersonalen genom sitt identitetsarbete hävdar yrkets ställning och/eller gör motstånd mot icke önskvärda företeelser vad gäller yrket? 5. Vilka är de främsta likheterna resp. skillnaderna mellan yrkesidentiteternas/identitetsberättelsernas innehåll, förutsättningar och betydelse i de två yrkena? 6. Utifrån dessa likheter och skillnader och studiens resultat som helhet: vilka mer generella slutsatser kan man eventuellt dra när det gäller yrkesidentitet i a/ administrativa serviceyrken b/ alla yrken utsatta för omfattande och långvarigt förändringstryck? Till sist något om dispositionen. Avhandlingen består av elva kapitel, löst indelade i fyra delar. Del I ger själva basen för studien: bakgrundsmässigt, teoretiskt, analytiskt, metodologiskt och vad gäller tidigare forskning. Förutom detta inledningskapitel som 4 Med identitetsgrunder avser jag allt som kan utgöra en källa till identifikation för en individ eller grupp (eller till kategorisering av andra, som är den andra sidan av samma mynt). Fokus ligger här på sådana identitetsgrunder som a/ är uppenbart relevanta utifrån avhandlingens ämne och tidigare forskning (som kön, klass, modernitet och givetvis yrke och andra arbetsrelaterade fenomen), b/ sådana som utöver dessa framstått som betydelsefulla i tolkningen och analysen av mitt material. 16

17 beskrivit avhandlingens allmänna bakgrund består den av ytterligare två kapitel. (Läsare som i första hand är intresserade av postkassörs- och läkarsekreteraryrkena som sådana hoppar lämpligtvis över dessa och går direkt till kapitel 4.) Kapitel 2 beskriver de teoretiska och analytiska perspektiv som används i studien och gör en överblick över viktiga teorier, begrepp och forskningsspår som direkt eller indirekt berör yrken (inkl kontorsyrken) och identiteter i det samtida arbets- och samhällslivet. Här ges också en översyn över hur administrativa serviceyrken framställ(t)s i akademiska såväl som populärkulturella sammanhang. Avsnitt 2.4 ( En strategi... ) utgör en övergång till kapitel 3 där jag redogör för det konkreta tillvägagångssättet i avhandlingsarbetet, dvs metoder och material. Del II består av ett enda längre kapitel (4) som sönderfaller i två avsnitt. Det första börjar med ett brett svep över de administrativa serviceyrkenas bakgrund och utveckling fram till dagsläget. Därefter beskrivs postkassörs- resp. läkarsekreteraryrkenas historia och utveckling med tonvikt på perioden fr o m 1980-talet. Tanken med kapitlets andra avsnitt är att utvidga bakgrundsteckningen och fungera som en övergång till nästa del genom att ta upp två saker som på olika sätt har betydelse för vilka identiteter som är möjliga inom yrkena. Dels varför människor blir postkassörer eller läkarsekreterare och vilka förväntningar etc. de bär med sig vad gäller yrket. Dels vilka kollektiva identiteter och identitetsberättelser som framhålls eller förespråkas officiellt (dvs av arbetsgivare eller yrkesrelaterade organisationer) och bakgrunden till varför dessa ser ut som de gör. Del III utgör tyngdpunkten i redovisningen av det empiriska materialet (framför allt då mina intervjuer med läkarsekreterare och kassörer) och de olika teman som framträder där. Kapitel 5 handlar om själva arbetsuppgifterna och yrkesutövarnas beskrivning av dem. Kapitel 6 tar upp två aspekter av yrkesutövningen som framstår som centrala för både kassörer och sekreterare: att vara noggrann och hålla ordning samt att ge service och fylla en social funktion. Kapitel 7 tar upp det mångbottnade problemet med yrkenas osynlighet resp. synlighet medan kapitel 8 behandlar förhållningssätt till yrkenas ramvillkor : lön och andra arbetsvillkor, utbildning, teknik, ekonomi, påverkans- och valmöjligheter, samt yrkenas förändringar och framtid. Del IV är avhandlingens sammanfattande och avslutande del där dess olika trådar knyts ihop och tonvikten gradvis flyttas från det empiriska och yrkesspecifika till det mer teoretiska och generella. Kapitel 9 handlar om hur yrkesutövarna själva avgränsar och värderar sitt yrke, hur de förhåller sig till andras avgränsningar och värderingar av det, och hur man kan tolka detta gränsarbete mot bakgrund av mina teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning. Detta är av förklarliga skäl det kapitel där jag mest ingående tar upp förekomsten och användningen av olika identitetsgrunder. I kapitel 10 diskuterar jag sammanfattande förekomsten av olika identiteter och identitetsberättelser i de båda yrkena och drar ut linjerna till en vidare kontext av starka diskurser, socialt gångbara identiteter m m. Här sammanfattas också de viktigaste likheterna och skillnaderna mellan yrkena med avseende på yrkesidentitetens innehåll, betydelse och förutsättningar och jag tar upp frågan om identitet, makt och motstånd. Kapitel 11 slutligen diskuterar och utvärderar avhandlingens viktigaste begrepp och slutsatser. När jag började utforma dispositionen hade jag dessutom det ursprungliga syftets formulering om yrkeidentiteters innehåll, betydelse och förutsättningar i åtanke. Del I och II handlar således mycket om yrkesidentitetens förutsättningar del II på 17