I MODERNISERINGENS SKUGGA? OM FÖRÄNDRING OCH IDENTITET I TVÅ ADMINISTRATIVA SERVICEYRKEN. Anette Karlsson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "I MODERNISERINGENS SKUGGA? OM FÖRÄNDRING OCH IDENTITET I TVÅ ADMINISTRATIVA SERVICEYRKEN. Anette Karlsson"

Transkript

1 I MODERNISERINGENS SKUGGA? OM FÖRÄNDRING OCH IDENTITET I TVÅ ADMINISTRATIVA SERVICEYRKEN Anette Karlsson

2 2010 Anette Karlsson ISSN: ISBN: Göteborg Studies in Sociology No 42 Department of Sociology University of Gothenburg This book was typeset by L A TEX and the koma-script package Font: Bitstream Charter Print: Intellecta Infolog, Göteborg 2010.

3 Abstract Title: In the shadow of modernization? On change and identity in two administrative service occupations Written in Swedish, summary in English, 321 pages Author: Anette Karlsson Doctoral Dissertation at the Department of Sociology, University of Gothenburg, Box 720 SE GÖTEBORG, Sweden ISBN: , ISSN: , Göteborg The overarching aim of this dissertation is to study what happens with occupational identities in occupations subject to substantial and protracted pressure for change, more specifically in administrative service occupations in Sweden today. The dissertation centres on two cases within this broader category: medical secretaries and post-office cashiers. Typically for administrative service occupations, both have a large majority of women and their existence has repeatedly been questioned. At the same time, they represent two diverging lines of the differentiation this type of occupations has gone through. While the medical secretaries so far have kept their place in medical/health care, the post-office cashiers have gone from expansion of the work content in the 1980s and 1990s to dequalification, splitting, and finally being abolished. The study combines interviews as a main source of data with various types of text material. Semi-structured interviews were conducted in with a total of 39 medical secretaries and post-office cashiers. The theoretical backbone of the dissertation is a pluralistic identity perspective combined with an intersectional analysis that takes into consideration various bases of identity like gender and class but also modernity. Focus is also put on the use of discourses and narratives. The results support the view that it is meaningful to speak of occupational identity in administrative service occupations and, more generally, that it is neither an obsolete phenomenon nor something reserved for well-defined professional, high-status or craft occupations. Both secretaries and cashiers have occupational identities which are distinct and strong within certain limits. There is a distinct core of tasks, competences and ethical norms that stands out as generally considered important. This core is also in many respects the same in both occupations (emphasizing among other things the balanced exertion of carefulness and service), which points toward the plausibility of the concept administrative service. There is furthermore some basis for suggesting that a strong but delimited occupational identity of this type can be evoked by technological and economic changes if these are perceived to collide with human and social concerns, and that it can also - at least under some circumstances - be a resource for resistance and action. Swedish medical secretaries constitute an example of this. In their collective identity work, they walk a fine line between embracing contemporary discourses of modernization, professionalization and change, and holding their ground in spheres of the occupation that easily get dismissed or neglected in these discourses. Keywords: identity, occupations, administrative service, modernity, gender, intersectionality, change, medical secretaries, post-office cashiers

4

5 Innehåll Förord 9 I Del I 11 1 INLEDNING 13 2 TEORETISKA/ANALYTISKA PERSPEKTIV OCH TIDIGARE FORSKNING Några ord om avhandlingens vetenskapliga kontext Yrke och identitet Yrke och andra relevanta begrepp Identitet: kopplingar till samhällsförändring, arbetsliv och yrke Administrativt servicearbete: en motsägelsefull historia om kön, klass och modernitet En strategi för att hantera mångtydigheten och öppna även för andra aspekter Intersektionalitet Diskurser, berättelser och kategoriseringar Förändring kontra kontinuitet och stabilitet Några avslutande ord om ett första svar på min första fråga METOD OCH MATERIAL Inledning Insamlingen av material: metodval, urval och genomförande Tillvägagångssätt i analysen II Del II 81 4 DE TVÅ YRKENA Avstamp I: Yrkenas historia och allmänna kontext Administrativa serviceyrken: en bakgrund Posten och dess kassapersonal: modernt yrke med historiska rötter Läkarsekreterarna: en sentida del av vårdorganisationen Avstamp II: Om yrkesval, och om officiellt förespråkade identiteter Yrkesval och förväntningar Officiellt förespråkade identiteter och identitetsberättelser.. 106

6 III Del III ARBETSUPPGIFTERNA Läkarsekreterarna Journalskrivningen Övrig dokumentation och administration Språkbehandlingen Datorhantering och datoransvar Patientkontakt, receptionsarbete och telefonpassning Handledning och andra lärarroller Extraservicen Postkassörerna Bank/betalningsservicen och penninghanteringen Brev- och pakettjänsterna Övriga tjänster Försäljningen Handledning av nya kassörer Intern administration Extraservicen Sammanfattning NOGGRANNHET OCH SERVICE Noggrannhetens innebörder och ambivalenser Noggrannhet som säkerhet och pålitlighet Noggrannhet som omsorgsfullhet i servicerollen Den estetiska sidan av noggrannhet Noggrannhet som kompetens Service och flexibilitet kontra strikt regelföljande Positiv ordning kontra negativ kontrollmentalitet Att skapa en välordnad miljö kontra att utföra lågstatusjobbet Noggrannhet i det lilla kontra i det stora Makt kontra maktlöshet Servicerollens innebörder och ambivalenser Service som motivationsfaktor Service som samhällsnytta Service som omsorg Service som konkurrensmedel Service som organisatoriskt bindemedel Service som (yrkes)kompetens Service för vem? Service enligt vems riktlinjer? Att serva andra kontra (ideal om) självständighet Om skillnaderna mellan servicerollen i respektive yrke Sammanfattning och fördjupning: att vara en noggrann servicemänniska Noggrannhet Service

7 6.3.3 Noggrannhet och service kombinerat OSYNLIGHET OCH SYNLIGHET Läkarsekreterarna I förhållande till allmänheten På arbetsplatsen I organisationen som helhet När det gäller facket Postkassörerna I organisationen som helhet I förhållande till allmänheten På arbetsplatsen När det gäller facket Sammanfattning och fördjupning Betydelsen av genus och modernhet Yrkesidentitet och synlighetens problematik YRKETS VILLKOR (NU, DÅ OCH SEDAN) Arbetsvillkoren Platsen/Placeringen Lönen Arbetskläderna Tekniken Ekonomin Utbildningen Möjligheten att påverka och möjligheten att välja Förändringar, kontinuiteter och framtidsutsikter Sammanfattning och fördjupning IV Del IV OM HUR YRKET AVGRÄNSAS OCH VÄRDERAS Gränsarbete bland läkarsekreterare och postkassörer Andra yrken och verksamheter som referenspunkt Chefer och ledning som referenspunkt Sammanhållning och gränsdragningar inom yrket Status och klass Arbetets plats i livet Förhållningssätt till hur omgivningen behandlar och betraktar yrket Sammanfattning och fördjupning Vad är innanför och vad är utanför? Hur kan man tolka dessa gränsdragningar och deras resultat? LÄKARSEKRETERARES OCH POSTKASSÖRERS YRKESIDENTITETER: ETT FÖRSÖK TILL SAMMANSTÄLLNING 257

8 10.1 Postkassörerna: från myndighetsperson till säljare till Läkarsekreterarna: från maskinskriverska till Sammanfattning och fördjupning Skillnader och likheter i förutsättningar Skillnader och likheter i innehåll Skillnader och likheter i betydelse FÖRÄNDRING OCH IDENTITET I ADMINISTRATIVT SERVICEARBETE Inledning Om yrkesidentitet Om förändring Om administrativ service Summary REFERENSER 297 Bilaga A: Intervjuguide 313

9 Förord Tack Till min tålmodige handledare Lennart G. Svensson som följt mig genom skrivandets humörmässiga bergochdalbana och alltid haft ett uppmuntrande ord till hands, inte minst vid de tillfällen när jag varit nära att ge upp.... Till alla er andra på Sociologiska Institutionen i Göteborg. Inser att jag varit något av en doldis under de här åren. Av olika skäl har det blivit så att jag inte deltagit i det sociala livet på institutionen så som egentligen hade varit trevligt. Ändå har jag hela tiden känt och fått ett stort stöd när det har behövts som bäst. Ett särskilt tack till Ulla Björnberg och Bengt Furåker som granskade mitt manus och till Hans Ekbrand, Anna-Karin Wiberg och Anna-Karin Kollind för hjälp med alla praktiska detaljer i avhandlingens slutskede.... Till gänget från f d Arbetslivsinstitutet i Stockholm (frid över dess minne): Eva Bejerot, Hans Hasselbladh, Rolf Å. Gustafsson och Katerina Adam för att ni vid olika tillfällen inbegrep mig i era projekt och gav mig chansen att pröva vingarna i diverse sammanhang, samt John Sjöström och Lotte Alsterdal för alla intressanta diskussioner som också hjälpte till att sätta mig på rätt spår. Utan er hade jag knappast kommit på tanken att fortsätta på den akademiska banan.... Till alla er som ställt upp för intervjuer och på andra sätt bidragit med material till avhandlingen.... Till mina goa föräldrar, Olle och Wera, för allt.... Till alla vännerna i Göteborg för att ni aldrig gett upp hoppet om mig, trots att jag ibland varit mer än lovligt stressad, utan istället sett till att jag fått välbehövlig avkoppling.... Till mina goda grannar på Orust, både två- och fyrbenta.... Slutligen också till FAS, Kungliga och Hvitfeldtska Stiftelsen, Filosofiska fakulteternas gemensamma donationsnämnd och Signhild Engkvists Stiftelse för ekonomiska möjligheter att genomföra avhandlingsarbetet inklusive några mycket givande kurs- och konferensresor. Hisings Backa 2 mars 2010 Anette 9

10 10

11 Del I 11

12

13 1 INLEDNING Vid mitten av 90-talet blev jag som så många andra arbetslös, i mitt fall efter fem års heltidsanställning som postkassör. Under de följande åren av till en början ganska planlösa universitetsstudier omväxlande med vikariat på mitt gamla arbete drogs intresset sakta men oemotståndligt mot arbetslivs- och organisationsfrågor. Med lite distans och med ökad beläsenhet på området framträdde allt mer bilden av postkassörerna som tillhörande en större kategori yrken oftast kvinnodominerade som av olika skäl lätt faller mellan stolarna, glöms bort eller betraktas som själsdödande eller överflödiga rationaliseringsobjekt både i den akademiska världens samhällsteori och forskning och i de ekonomiska, organisatoriska och politiska beslutens praktiska värld. Det låg därför inte bara nära till hands på grund av min egen bakgrund utan tycktes också sociologiskt välmotiverat att inrikta sig på den här yrkeskategorin för avhandlingsarbetet. 1 Beteckningen jag använder för att ringa in den, och som jag kommer att närmare diskutera och motivera längre fram, är administrativa serviceyrken (administrativt servicearbete). Kortfattat handlar det om yrken som har både en administrativ komponent (att sköta någon form av löpande penning-, pappers- eller elektroniska rutiner) och en servicekomponent (att serva andra människor inom eller utom organisationen). Eftersom det är ett lite otympligt begrepp att använda i vardagslag talar jag omväxlande om dem som kontorsyrken. Den här typen av yrken har varit föremål för åtskilliga förändringar, förändringsambitioner och framtidsprofetior under de senaste decennierna. Tanken bakom dessa har ofta varit (och är fortfarande) att arbetsuppgifterna som de utför är sådant som andra yrkeskategorier, kunder, klienter osv mer och mer borde kunna sköta själva med hjälp av ny teknik. Dels av rena besparingsskäl, men också som ett sätt att få bort vad man kan se som oacceptabelt underordnade eller alltför ensidiga arbetsuppgifter och yrkespositioner. Trots detta långvariga förändringstryck 2 och trots det stora antal människor som fått och får sin försörjning genom de här yrkena så finns det jämförelsevis lite forskning om dem. Det gäller kanske särskilt forskning som behandlar dem som yrken i sin egen rätt, dvs som inte främst eller uteslutande behandlar dem som problematiska dead-end jobs inom större organisatoriska eller yrkesmässiga hierarkier. Påpekandet i en artikel om servicejobb i allmänhet att de är både relativt underbeforskade och tenderar att göras osynliga genom de sätt samtida ekonomier begreppsliggörs (Kerfoot & Korczynski 2005:387f, min övers.) är enligt min mening ännu mer tillämpbart här. Medan servicearbete ägnas en hel del uppmärksamhet åtminstone i diskussioner om vår tids serviceekonomi eller konsumtionssamhälle (jmf du Gay 1996; Aurell 2001) tenderar de flesta akademiska, 1 Avhandlingen är skriven inom ramen för projektet I moderniseringens skugga förändring och identitet i administrativt servicearbete (FAS ), lett av Lennart G. Svensson. 2 Jag använder begreppet förändringstryck i en neutral betydelse som syftar på alla slags diskussioner, önskemål eller krav om förändringar som berör yrkena, som kan uppstå såväl utifrån som inifrån yrkena själva, och oavsett om de leder till några konkreta resultat eller ej. En utförligare diskussion om hur man kan hantera begrepp och fenomen som förändring, kontinuitet, stabilitet mm finns i avsnitt

14 politiska och managementinriktade beskrivningar av samtidens ekonomiska och sociala processer att förpassa den administrativa typen av servicejobb till ett perifert läge. Ovanpå det är den här sortens yrken notoriskt svårdefinierade i förhållande till teorier och ideologier antingen det gäller kön, klass, ekonomisk utveckling eller modernitet i största allmänhet. De har en tvetydig eller otydlig mellanställning i nästan alla tänkbara avseenden, både utifrån samhällsvetenskapliga perspektiv, i kulturella stereotyper, och ute i verklighetens arbetsliv och organisationer. Detta tror jag till viss del kan förklara både varför de så lätt blir föremål för rationaliseringsplaner och varför forskare kanske inte alltid har uppmärksammat dem så mycket som de möjligen förtjänar. Ett sätt att både undvika den ensidigt negativa vinklingen och hantera de här yrkenas mångtydiga karaktär är att studera dem i termer av yrkesidentitet. Begreppet yrkesidentitet har tagits till utgångspunkt för avhandlingen då det anknyter till aktuella diskussioner om arbetets plats i och konsekvenser för människors liv. Det är en vanlig uppfattning bland samhällsforskare att de senaste decenniernas arbetslivsoch samhällsförändringar på gott och ont har lett till en identitetskris vad gäller arbetet (Aurell 2001:4; du Gay 1996:1ff). Begreppet har också en direkt koppling till frågor om hur olika yrken och arbetsuppgifter liksom deras innehavare värderas, betraktas och behandlas i olika sociala och historiska kontexter. Ett fokus på identitet är vidare motiverat av det postbyråkratiska intresset för att kontrollera organisationer genom att aktivt försöka forma medlemmarnas identiteter (Alvesson & Willmott 2002; du Gay 1996). Identiteter, i meningen hur individer och kollektiv uppfattar sig själva och andra, utgör dessutom ofrånkomligen en grund för handling. Identitet är visserligen ett omdebatterat ord (något jag ska återkomma till) men kan också fungera som ett användbart paraplybegrepp för att studera olika företeelser, knyta ihop individ-, grupp- och samhällsnivåerna, och peka på logiken bakom till synes paradoxala fenomen (Jenkins 1996; Aurell 2001). Men varför just yrkesidentitet? I diskussionen om arbetslivets förändring har det bl a hävdats att yrke som begrepp och fenomen är något mer eller mindre överspelat (för en särskilt tydlig formulering av den ståndpunkten se Casey 1995; jmf även t ex Lindgren, Packendorff & Wåhlin 2001; Sennett 1999): i det postindustriella samhället, eller vad man nu väljer att kalla det, förlorar arbetet sin centrala betydelse i människors liv. I den mån det fortfarande är viktigt för identiteten gäller identifikationen arbetsorganisationen, branschen eller uppgiften/projektet man för tillfället är engagerad i snarare än yrket som sådant. Det är en intressant tanke, men enligt min mening alltför generaliserande och spekulativ för att kunna användas som grundantagande. Enligt ett annat och som jag ser det mera fruktbart synsätt är yrke fortfarande en relevant kategori för att beskriva och förklara sociala fenomen på såväl individ- som organisations- och samhällsnivå, men med några viktiga förbehåll. Först måste man ta med i beräkningen att yrket kan spela olika stor roll för olika människor: det är helt uppenbart inte den enda existerande källan till identifikation och inte heller nödvändigtvis den viktigaste (jmf Brown m fl 2007). Vidare behövs en känslighet för att yrken, organisationer, positioner, arbetsuppgifter osv är tämligen flytande kategorier som ofta går in i vararandra och samspelar på olika sätt (se vidare avsnitt 2.2.1). Slutligen behövs en uppmärksamhet på att samhällsvetenskapliga klassifikationer etc. av yrken till viss del återspeglar sega strukturer och stereotyper som forskningen därmed lätt kan medverka till att reproducera (Svens- 14

15 son 2003: 40; jmf även Hansen 2001). En mera kritisk yrkessociologi måste ständigt ifrågasätta vedertagna klassifikationer och det vardagliga talet och de allmänt spridda uppfattningarna om yrken (Svensson 2003: 40). Med detta till utgångspunkt kan man diskutera yrken utan att vare sig ta dem för givna eller förhastat avfärda dem. Det är min förhoppning att den här avhandlingen ska ge ett bidrag till en sådan yrkessociologi. Avhandlingen koncentrerar sig på två yrken som kan ses som ganska typiska representanter för administrativt servicearbete, nämligen läkarsekreterare och postkassörer. Båda kännetecknas av en mycket stor andel kvinnor (för läkarsekreterarnas del mer än 99%, för kassörerna ca 95% 3 vid tiden för min intervjustudie) och har historiskt betraktats som passande vägar in i lönearbete för äldre generationer kvinnor. Bådas existens har regelbundet ifrågasatts under senare decennier med hänvisning till såväl datoriseringens möjligheter som till arbetets rutinartade och underordnade karaktär. Det finns dock en avsevärd skillnad (bortsett från skillnader i specifika arbetsuppgifter och liknande som kommer att tas upp längre fram) som är intressant när det gäller identitet mot bakgrund av förändringstryck. Medan läkarsekreterarna behållit sin plats inom vårdorganisationen trots ständigt återkommande bortrationaliseringshot har postkassörsyrket gått från en utvidgning av arbetsinnehållet på och 90-talen till att förlora arbetsuppgifter och splittras och verkade när projektet inleddes våren 2004 vara på god väg att rationaliseras bort helt. En visserligen utdragen och omstridd process som dock slutligen bekräftades med nedläggningen av Svensk Kassaservice hösten 2008 och den i januari 2010 aviserade avvecklingen även av företagscentren (tidigare Postcenter). Mitt avhandlingsskrivande har därmed intressant nog sammanfallit med att ett av de studerade yrkena faktiskt avvecklats. Tonvikten ligger på dessa två yrken i Sverige i början av 2000-talet, mot bakgrund av vad som har hänt inom dem framför allt de senaste ca 20 åren. En tidig tanke var att det är relevant, såväl utifrån tidigare forskning och teori som med tanke på yrkenas aktuella situation, att studera dem utifrån tre aspekter (som inte minst också förefaller vara viktiga grunder för människors identitetsskapande): samhällsförändring/modernitet/modernisering, genus, och klass. Utan att släppa uppmärksamheten på de här aspekterna har jag under arbetets gång rört mig i riktning mot ett mer öppet förhållningssätt till vad som kan framträda som betydelsefullt i materialet. Titeln I moderniseringens skugga? kräver kanske en förklaring. Den kommer av att administrativa serviceyrken dels är barn av moderniteten : de blev vanliga först när länder industrialiserades och byggde upp moderna statsapparater med allt vad det innebar av stora organisationer och behov av människor som utförde olika slags kontorsarbete. Dels kommer den av att dessa yrken idag (och ibland även förr) i många sammanhang uppfattas och beskrivs som omoderna och överflödiga, något som utövarna har att förhålla sig till. Moderniseringen har alltid funnits som en ibland beskyddande, ibland hotfull skugga bakom dessa yrken. Med frågetecknet vill jag framhålla bestämt att de inte är förutbestämda att bli överskuggade. Det antyder också att det även som sagt finns andra viktiga aspekter. 3 Detta gäller kassörer inom Svensk Kassaservice. För dem som övergick till att arbeta med kundbetjäning på Postcenter efter den stora organisationsuppdelningen 2001/02 (se kap. 4) har det inte gått att få fram någon motsvarande siffra. 15

16 Det övergripande syftet som formulerades i inledningen av projektet var att undersöka vad som händer med yrkesidentiteter (den exakta formuleringen löd: att undersöka yrkesidentiteters innehåll, betydelse och förutsättningar) inom yrken utsatta för omfattande och långvarigt förändringstryck, närmare bestämt med avseende på administrativa serviceyrken i Sverige idag. Jag visste från början att detta var ett ganska snårigt område att ge sig in i att där verkade finnas mer att göra var ju också något som delvis motiverade ämnesvalet. I försöken att uppfylla det här ursprungliga syftet, och för att alls kunna säga något meningsfullt om yrkesidentiteter i dagens arbetsliv, har det dock mer än jag trodde visat sig vara nödvändigt att gå in i olika teoretiska resonemang och pröva olika definitioner för att sammanställa en fungerande begreppsapparat. Studien kan därmed också sägas ha ett mer teoretiskt syfte. En första fråga som kan formuleras utifrån det teoretiska syftet (mot bakgrund av att i det här sammanhanget framför allt förändring men också identitet och i någon mån yrke är så värdeladdade begrepp) är: 1. Hur kan man teoretiskt förstå och analysera yrkesidentiteter på ett sätt som kan hantera såväl förändring som kontinuitet? Kapitel 2 försöker besvara den frågan genom att utforma en användbar analysram och begreppsapparat, och i kapitel 11 fördjupas svaret genom att denna utvärderas. Kapitel 4 t o m 11 försöker också besvara följande frågor som formulerats utifrån det ursprungliga övergripande syftet: 2. Vilka yrkesidentiteter och identitetsberättelser är aktuella bland läkarsekreterare resp. postkassapersonal i början av 2000-talet och vilken är bakgrunden till dem, dvs varför ser de ut som de gör? 3. Hur framträder och används olika identitetsgrunder i de två studerade yrkena? 4 4. I vilken utsträckning och i vilka avseenden kan man tala om att läkarsekreterarna och postkassapersonalen genom sitt identitetsarbete hävdar yrkets ställning och/eller gör motstånd mot icke önskvärda företeelser vad gäller yrket? 5. Vilka är de främsta likheterna resp. skillnaderna mellan yrkesidentiteternas/identitetsberättelsernas innehåll, förutsättningar och betydelse i de två yrkena? 6. Utifrån dessa likheter och skillnader och studiens resultat som helhet: vilka mer generella slutsatser kan man eventuellt dra när det gäller yrkesidentitet i a/ administrativa serviceyrken b/ alla yrken utsatta för omfattande och långvarigt förändringstryck? Till sist något om dispositionen. Avhandlingen består av elva kapitel, löst indelade i fyra delar. Del I ger själva basen för studien: bakgrundsmässigt, teoretiskt, analytiskt, metodologiskt och vad gäller tidigare forskning. Förutom detta inledningskapitel som 4 Med identitetsgrunder avser jag allt som kan utgöra en källa till identifikation för en individ eller grupp (eller till kategorisering av andra, som är den andra sidan av samma mynt). Fokus ligger här på sådana identitetsgrunder som a/ är uppenbart relevanta utifrån avhandlingens ämne och tidigare forskning (som kön, klass, modernitet och givetvis yrke och andra arbetsrelaterade fenomen), b/ sådana som utöver dessa framstått som betydelsefulla i tolkningen och analysen av mitt material. 16

17 beskrivit avhandlingens allmänna bakgrund består den av ytterligare två kapitel. (Läsare som i första hand är intresserade av postkassörs- och läkarsekreteraryrkena som sådana hoppar lämpligtvis över dessa och går direkt till kapitel 4.) Kapitel 2 beskriver de teoretiska och analytiska perspektiv som används i studien och gör en överblick över viktiga teorier, begrepp och forskningsspår som direkt eller indirekt berör yrken (inkl kontorsyrken) och identiteter i det samtida arbets- och samhällslivet. Här ges också en översyn över hur administrativa serviceyrken framställ(t)s i akademiska såväl som populärkulturella sammanhang. Avsnitt 2.4 ( En strategi... ) utgör en övergång till kapitel 3 där jag redogör för det konkreta tillvägagångssättet i avhandlingsarbetet, dvs metoder och material. Del II består av ett enda längre kapitel (4) som sönderfaller i två avsnitt. Det första börjar med ett brett svep över de administrativa serviceyrkenas bakgrund och utveckling fram till dagsläget. Därefter beskrivs postkassörs- resp. läkarsekreteraryrkenas historia och utveckling med tonvikt på perioden fr o m 1980-talet. Tanken med kapitlets andra avsnitt är att utvidga bakgrundsteckningen och fungera som en övergång till nästa del genom att ta upp två saker som på olika sätt har betydelse för vilka identiteter som är möjliga inom yrkena. Dels varför människor blir postkassörer eller läkarsekreterare och vilka förväntningar etc. de bär med sig vad gäller yrket. Dels vilka kollektiva identiteter och identitetsberättelser som framhålls eller förespråkas officiellt (dvs av arbetsgivare eller yrkesrelaterade organisationer) och bakgrunden till varför dessa ser ut som de gör. Del III utgör tyngdpunkten i redovisningen av det empiriska materialet (framför allt då mina intervjuer med läkarsekreterare och kassörer) och de olika teman som framträder där. Kapitel 5 handlar om själva arbetsuppgifterna och yrkesutövarnas beskrivning av dem. Kapitel 6 tar upp två aspekter av yrkesutövningen som framstår som centrala för både kassörer och sekreterare: att vara noggrann och hålla ordning samt att ge service och fylla en social funktion. Kapitel 7 tar upp det mångbottnade problemet med yrkenas osynlighet resp. synlighet medan kapitel 8 behandlar förhållningssätt till yrkenas ramvillkor : lön och andra arbetsvillkor, utbildning, teknik, ekonomi, påverkans- och valmöjligheter, samt yrkenas förändringar och framtid. Del IV är avhandlingens sammanfattande och avslutande del där dess olika trådar knyts ihop och tonvikten gradvis flyttas från det empiriska och yrkesspecifika till det mer teoretiska och generella. Kapitel 9 handlar om hur yrkesutövarna själva avgränsar och värderar sitt yrke, hur de förhåller sig till andras avgränsningar och värderingar av det, och hur man kan tolka detta gränsarbete mot bakgrund av mina teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning. Detta är av förklarliga skäl det kapitel där jag mest ingående tar upp förekomsten och användningen av olika identitetsgrunder. I kapitel 10 diskuterar jag sammanfattande förekomsten av olika identiteter och identitetsberättelser i de båda yrkena och drar ut linjerna till en vidare kontext av starka diskurser, socialt gångbara identiteter m m. Här sammanfattas också de viktigaste likheterna och skillnaderna mellan yrkena med avseende på yrkesidentitetens innehåll, betydelse och förutsättningar och jag tar upp frågan om identitet, makt och motstånd. Kapitel 11 slutligen diskuterar och utvärderar avhandlingens viktigaste begrepp och slutsatser. När jag började utforma dispositionen hade jag dessutom det ursprungliga syftets formulering om yrkeidentiteters innehåll, betydelse och förutsättningar i åtanke. Del I och II handlar således mycket om yrkesidentitetens förutsättningar del II på 17

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Det tekniska spelet. Förhandlingar om arbete, teknik och kön i relation till införande av nya informationssystem

Det tekniska spelet. Förhandlingar om arbete, teknik och kön i relation till införande av nya informationssystem RECENSION Lennart G Svensson Lennart G Svensson, professor emeritus vid Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet lennart.svensson@sociology.gu.se Frida Wikstrand: Det tekniska spelet. Förhandlingar

Läs mer

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005 Del 1 Vad är professionell kunskap? Kapitel 1: Introduktion: olika former av professionell kunskap I detta inledande kapitel ges en översikt över synen på professionell kunskap med avseende på undervisning

Läs mer

Professionalisering av ett yrkesfält processen, förhoppningarna, utmaningarna Staffan Höjer Mötesplats funktionshinder 16 november 2010 Dagens program Vad är professionalisering Varför professionalisera

Läs mer

Professionens syn på reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor

Professionens syn på reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor Professionens syn på reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor Bodil Andersson, Ordförande i Svensk förening för röntgensjuksköterskor 2014-09-17 Grundnivå Yrkesexamen Leg. Röntgensjuksköterska

Läs mer

Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik

Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik Cecilia Löfstrand Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik A 390913 ÉGALITÉ Innehåll Tabell- och figurförteckning i kapitel 1-10 10 Förord 11 DEL L PROBLEM OCH METOD 15 1 Inledning: policy, problem

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Katina Thelin PBS Nätverksträff, Bålsta 24-25 april 2012 Styrning av och i skolans praktik Decentralisering Centralisering

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om JUNI 2009 Svensk sjuksköterskeförening om Sjuksköterskans profession De gemensamma kriterierna för en profession är att den vilar på vetenskaplig grund i form av ett eget kunskapsområde leder till legitimation

Läs mer

Interkulturellt samarbete processer, problem och möjligheter. Jonas Stier Mälardalens högskola

Interkulturellt samarbete processer, problem och möjligheter. Jonas Stier Mälardalens högskola Interkulturellt samarbete processer, problem och möjligheter Jonas Stier Mälardalens högskola Syfte Att belysa det internationella samarbetets processer, problem och möjligheter. Fokus Kultur som företeelse

Läs mer

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i Nivå Programkod Kod på inriktning Beslutsuppgifter Ändringsuppgifter Kandidatprogram

Läs mer

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Att skriva uppsats

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Att skriva uppsats BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Att skriva uppsats ATT SKRIVA UPPSATS inte bara en sak utan (minst) tre Förarbete Förarbete forskningsprocessen Förarbetet

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981)

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981) Organisationskultur Organisationskulturer och kommunikation Jacobsen och Thorsvik kap. 4 & 8 Wahl kap 6 Medel för att förbättra resultat Förebild: Japanska företag Betonar Samarbete Medverkan Kommunikation

Läs mer

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Programmets namn: Kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Programmets

Läs mer

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Datavetenskap Opponenter: Daniel Melani och Therese Axelsson Respondenter: Christoffer Karlsson och Jonas Östlund Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Oppositionsrapport, C-nivå 2010-06-08 1 Sammanfattat

Läs mer

HR-perspektivets kärna/grundfråga:

HR-perspektivets kärna/grundfråga: HUMAN RELATIONS s kärna/grundfråga: Vi vill kunna matcha företagets behov med mänskliga behov! Frågan vi ställer oss är alltså: -Vilka behov har människor och vilka behov har organisationer? Hur ska vi

Läs mer

Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet 180 högskolepoäng. Grundnivå. Programme in Human Resource Management and Labour relations

Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet 180 högskolepoäng. Grundnivå. Programme in Human Resource Management and Labour relations Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet 180 högskolepoäng Grundnivå Programme in Human Resource Management and Labour relations 1. Beslut om fastställande Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet,

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning Det svenska politiska systemet Politik och förvaltning Uppläggning Centrala begrepp: byråkrati och offentlig förvaltning Teorier om förvaltningens roll Legitimitet och offentlig förvaltning Byråkrati ett

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000 EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) PERSONALPOLICY Kommunens framtida utmaningar Ekerö kommer även fortsättningsvis vara en inflyttningskommun dit främst barnfamiljer flyttar. Ökad befolkningsmängd medför

Läs mer

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management SAMVERKAN - organisering och utvärdering Runo Axelsson Professor i Health Management Disposition Vad är samverkan och varför? Forskning om samverkan. Begrepp och distinktioner. Organisering av samverkan.

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning 2005-02-18 Genusforskning är ett ungt och expanderande

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Åldrande, jämlikhet och den politiskt laddade ålderssiffran

Åldrande, jämlikhet och den politiskt laddade ålderssiffran Åldrande, jämlikhet och den politiskt laddade ålderssiffran Clary Krekula Karlstads universitet När regnbågen grånar en konferens om hbtq och åldrande Göteborg 25/10 2012 De demografiska förskjutningarna

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Dnr: L 2015/93 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras

Läs mer

Underlag för självvärdering

Underlag för självvärdering Underlag för självvärdering Se nedanstående rubriker och frågor som stöd när du gör din självvärdering. Det är inte vad du bör tänka/göra/säga utan det du verkligen tänker/gör/säger/avser. Skriv gärna

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: AGM03 MDH 2.1.2-389/11 Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Master Program (One Year) in Leadership and Work Life Studies, 60 Credits Denna

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Organisationsteori. Distanskurs samhällsentreprenörskap 16/11-09

Organisationsteori. Distanskurs samhällsentreprenörskap 16/11-09 Organisationsteori Distanskurs samhällsentreprenörskap 16/11-09 Varför relevant med organisationsteoretiska perspektiv? Alternativa perspektiv möjliggöra utveckling Kritisk analys Förståelse av egen praktik

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng Utbildningsplan Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng Master Programme in IT and Management Masterprogrammet i IT och management är en avancerad utbildning i skärningspunkten mellan

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden. Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige

Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden. Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige NORDPLUS Vägledning, validering och kompetensförsörjning

Läs mer

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering Författare: Ulrika Vedin SAMMANFATTNING Denna rapport fördjupar flera sidor av frågan om nyanlända

Läs mer

Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation

Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation Version 120108 Följande principer är utgångspunkter för organisationen vid Linnéuniversitetet: a. Akademisk basnivå: Grunden för verksamheten inom utbildning

Läs mer

RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT

RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-06-19, 81 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: - Dokumentet gäller för: Alla

Läs mer

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga?

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga? Plats och magkänsla - en pedagogisk fråga? Göran Lindahl Chalmers tekniska högskola 2011-09-28 Agenda Introduktion Helhet Användbarhet och effekter Cost and benefit Realitet, abstrakt, realitet Så här

Läs mer

Ledarens roll i kvalitetsförbättringsoch säkerhetsarbetet

Ledarens roll i kvalitetsförbättringsoch säkerhetsarbetet Ledarens roll i kvalitetsförbättringsoch säkerhetsarbetet En genomgång av forskning Dr John Øvretveit (jovret@aol.com) Director of Research, MMC, Karolinska Institute, Stockholm Professor of Health Policy

Läs mer

Mål inom forskarutbildning hur gör vi?

Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Ingeborg van der Ploeg, Central studierektor / koordinator för utbildning på forskarnivå Karolinska Institutet, Stockholm Ingeborg.Van.Der.Ploeg@ki.se November 25,

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

Handbok ALLMÄN INFORMATION. Svenska

Handbok ALLMÄN INFORMATION. Svenska Handbok ALLMÄN INFORMATION Svenska IQWBL - Improving Quality in Work-Based Learning 2010-1-FI1-LEO05-03042 LLP 2007-2013 Leonardo da Vinci Transfer of Innovation Innehåll 1 Arbetsplatsförlagt lärande (APL):

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-

Läs mer

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet Filosofi, ekonomi och politik Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet 2 Filosofi, ekonomi och politik Filosofi, ekonomi och politik 3 Är du intresserad av grundläggande

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012.

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret består av två (2) frågor. Båda frågorna skall besvaras. Vardera frågan kan

Läs mer

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng Målgrupp Du som har behörighetsgivande lärarexamen och undervisar i samhällskunskap i åk 7-9 utan

Läs mer

REMISSVAR Rnr 7.06. Till Finansdepartementet. Avidentifiera jobbansökningar en metod för mångfald (SOU 2005:115) Fi2006/227

REMISSVAR Rnr 7.06. Till Finansdepartementet. Avidentifiera jobbansökningar en metod för mångfald (SOU 2005:115) Fi2006/227 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2006-04-19 103 15 STOCKHOLM tel 08/613 48 00 fax 08/24 77 01 e-post kansli@saco.se REMISSVAR Rnr 7.06 Till Finansdepartementet Avidentifiera jobbansökningar en metod för mångfald

Läs mer

Genusstudier i Sverige

Genusstudier i Sverige Genusstudier i Sverige Genusvetenskapliga studier och genusforskning bedrivs på alltfler högskolor och universitet i Sverige. Genusforskning kan ses som övergripande term för ett fält som också kan benämnas

Läs mer

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN Svarar på frågor som börjar med Hur? Vad? Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera Förstå EXEMPEL 1. Beskriva hälsofrämjande faktorer

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

Utvärdering några grundbegrepp

Utvärdering några grundbegrepp Utvärdering några grundbegrepp Fredrik Björk, Projektledning, Malmö högskola 2005-11-07 Inledning: varför skall man utvärdera? Varför skall man utvärdera en verksamhet? Svaret på den frågan är inte så

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

En lathund om hur man hanterar. kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N?

En lathund om hur man hanterar. kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N? En lathund om hur man hanterar kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N? Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade

Läs mer

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden.

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har, som facklig organisation, en betydande roll i arbetet för att främja allas lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. I detta dokument tydliggör vi förbundets

Läs mer

Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral

Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral Bengt Brülde Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori Göteborgs Universitet Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Hållbart chefskap 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Teknik, ekonomi och organisationsformer gör arbetslivet alltmer

Läs mer

PRAKTIK YRKESMÄSSIG PROFILERING

PRAKTIK YRKESMÄSSIG PROFILERING 1 PRAKTIK YRKESMÄSSIG PROFILERING Praktiken ingår som en central del i studierna för pedagogie magisterexamen vid Enheten för pedagogik och vuxenpedagogik. Dessa studier har historiskt byggts upp kring

Läs mer

Den akademiska uppsatsen

Den akademiska uppsatsen Den akademiska uppsatsen Skrivprocessen Uppsatsens struktur Språk och stil Källor och referenser Skrivprocessen förstadium skrivstadium efterstadium Förstadium Analysera situationen: 1. Vad har jag för

Läs mer

Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp

Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp (Gäller ht-14) För godkänt kursbetyg ska den studerande avseende kunskap och förståelse känna till och redogöra för: - grundlinjen

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 2013-06-07 Inom ämnet ges

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Vi jobbar för att Sverige ska få världens bästa chefer Svenska folket underkänner dagens svenska modell I Ledarna har vi länge kritiserat

Läs mer

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation.

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. För att kunna arbeta med mångfald i organisationen är

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

Organisatorisk skyddsrond

Organisatorisk skyddsrond Organisatorisk skyddsrond Arbetsmaterial för arbetsplatsträffen Lisbeth Rydén www. EllErr? Om arbetsmaterialet Det finns olika sätt att analysera och bedöma den pyskosociala arbetsmiljön. Ett av de sätt

Läs mer

Att utvärdera lärande

Att utvärdera lärande Att utvärdera lärande En vägledning vid utvärdering av pedagogiska processer Kompetensforum vid Uppsala universitet Innehållsförteckning Inledning... 5 Syfte och innehåll... 5 Om utvärdering... 5 Utvärderingars

Läs mer

Rymdutmaningen koppling till Lgr11

Rymdutmaningen koppling till Lgr11 en koppling till Lgr11 När man arbetar med LEGO i undervisningen så är det bara lärarens och elevernas fantasi som sätter gränserna för vilka delar av kursplanerna man arbetar med. Vi listar de delar av

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics Dnr FAK1 2012/15 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Civilekonomprogrammet Programkod: SACEK Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Högskolepoäng/ECTS: 240 Beslut om inrättande:

Läs mer

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Kvalitativ Analys Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Inlämningsuppgift 2 Era gruppinlämningar ligger här framme, leta reda på er egen!!! Jag har godtyckligt gett er ett gruppnummer, referera till det

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning SWEDAC DOC 12:1 2012-05-10 Utgåva 1 Inofficiell översättning av EA 2/15 M:2008 EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15

Läs mer

Intraprenörskap hur gör man?

Intraprenörskap hur gör man? Intraprenörskap hur gör man? Magnus Forslund Calcarius Consulting Ekonomihögskolan vid Växjö universitet Magnus Forslund Hur får man alla anställda att agera som intraprenörer? 1 2 3 Vad betyder egentligen

Läs mer

Utbildningsplan för. Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng. Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits

Utbildningsplan för. Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng. Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits Utbildningsplan för Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits 1. Inrättande och fastställande Utbildningsplanen för Masterprogram

Läs mer

En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan.

En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan. En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan. Förändring, utveckling och ledarskap är alltid en fråga om kommunikation Förskollärarens

Läs mer

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop 729G27 Pilot, skrivande och avslutning Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop Dagens Skrivande Piloten Rester från förra gången validering Någon slags sammanfattning 2 Jag är på semester till 16

Läs mer