Utredning av ny resurstilldelningsmodell för LSS-verksamheter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utredning av ny resurstilldelningsmodell för LSS-verksamheter"

Transkript

1 Malmö stad Stadsområdesförvaltning Norr 1 (7) Datum Handläggare Ann Rubin Planeringssekreterare Tjänsteskrivelse Utredning av ny resurstilldelningsmodell för LSS-verksamheter SOFN Sammanfattning Stadskontoret har på uppdrag av Kommunfullmäktige sett över formerna för resurstilldelning till LSS-verksamheten. Uppdraget har främst handlat om att utreda en modell där samtliga ekonomiska resurser samlas hos myndigheten som fattar beslut om insatser samtidigt som det skapas incitament för utveckling av alternativ till LSS-insatser utifrån brukarens behov. I ärendet beskrivs två modeller. Förvaltningen förordar modellen som uppfyller direktivet för denna utredning om att samtliga ekonomiska resurser för LSS-verksamheten ska samlas hos stadsområdesnämnderna som fattar beslut om insats. Denna modell bedöms förbättra förutsättningarna för organisationen att leva upp till intentionerna i LSS samtidigt som den förbättrar styrningen av ekonomiska resurser. Förslag till beslut Stadsområdesnämnd Norr föreslås besluta att godkänna yttrandet och skicka det till Kommunstyrelsen. att justera paragrafen omedelbart Beslutsunderlag G-Tjänsteskrivelse voo-beredningen , Utredning av resurstilldelning till LSSverksamheten Slutrapport Malmö LSS översyn 2011 Utredning av ny resurstilldelningsmodell för LSS-verksamheter Kartläggning av resurstilldelningsmodell för LSS-verksamheter som gällde fram till Beslut från Vård- och omsorgsberedningen Remiss: Utredning av ny resurstilldelningsmodell för LSS-verksamheter Särskilt yttrande (SD) G-Utredning av ny resurstilldelningsmodell för LSS-verksamheter - tjänsteskrivelse Utredning av ny resurstilldelningsmodell för LSS-verksamheter -förslag till yttrande Beslutsplanering Stadsområdesnämnd Norr SIGNERAD

2 2 (7) Ärendet Hösten 2011 beslutade vård- och omsorgsberedningen att ge stadskontoret i uppdrag att se över möjligheten till förändring av resurstilldelningen till Malmö stads LSS-verksamhet. Med anledning av organisationsöversynen i Malmö stad fick stadskontoret i uppdrag att avvakta med ovanstående tills beslut om ny organisation fattats. Uppdraget att se över resurstilldelningen till LSS-verksamheten återupptogs våren 2013, i samband med beslut om förändrat nämndsansvar för LSS-verksamheten. I den nya organisationen var en av utgångspunkterna ett fortsatt sammanhållet myndighetsansvar, det vill säga individen ska inte behöva vända sig till olika myndigheter bara för han eller hon har insatser enligt LSS. Uppdraget har främst handlat om att utreda en modell där samtliga ekonomiska resurser samlas hos myndigheten som fattar beslut om insatser samtidigt som det skapas incitament för utveckling av alternativ till LSS-insatser utifrån brukarens behov. En resurstilldelningsmodell utgör en del i den ekonomiska styrningen och syftar därmed till att styra organisationens beteende så att resurser används där de bäst behövs. Nedanstående punkter sammanfattar de önskade krav på styreffekter och transparens som en modell bör uppfylla: Stödjer helhetssyn på brukarens behov Stödjer optimalt nyttjande av resurser Stödjer utveckling av andra insatsformer Transparens ska vara: Tydlig Förutsägbar Finansiell likabehandling av insatser Resurser följer befolkningsansvaret Två modeller för resurstilldelning I ärendet beskrivs två modeller för resurstilldelning; den nuvarande modellen som används idag och den nya modell som stadskontoret tagit fram utifrån utredningsdirektivet. Syftet med att beskriva två modeller är att underlätta jämförelsen mellan modellerna samt att dokumentera och synliggöra de ekonomiska flödena och drivkrafterna i den befintliga modellen. Medel från Kommunfullmäktige till stadsområdesnämnderna: Modell enligt utredningsdirektivet: Samtliga resurser för LSS-verksamhet fördelas direkt från Kommunfullmäktige till stadsområdesnämnderna, eftersom det är stadsområdesnämnderna som är socialnämnder med befolkningsansvar och därmed myndighet som fattar beslut om insats. Denna modell bygger inte på särskilda anslag. Resurserna fördelas som en integrerad del i nämndernas totala kommunbidragsram. Oavsett vilken insats som beslutas är det samma organisation som har resurserna och som därmed får bära kostnaden. Nuvarande modell: För insatser enligt LSS fördelas resurser från Kommunfullmäktige till stadsområdesnämnderna. Beroende på vilken insats som beslutas är det olika organisationer som har resurserna och som får bära kostnaden.

3 3 (7) I båda modellerna är mängden resurser som fördelas avgörs av tidigare års tilldelning med tillägg för pris- och löneökningar samt för befolkningsförändringar. Utöver det kan mängden resurser regleras genom politiska beslut. Medel från Kommunfullmäktige till Sociala resursnämnden Modell enligt utredningsdirektivet: Resurser för buffert vid utbyggnad av bostäder med särskild service fördelas från Kommunfullmäktige till Sociala resursnämnden. Syftet med buffert är att kunna täcka initiala driftskostnader i ett nytt boende tills inflyttning har skett som genererar intäkter till boende. Mängden resurser bör regleras år från år baserat på bedömt behov och möjligheter till utbyggnad nästkommande år. Nuvarande modell: Resurser för bostad med särskild service och daglig verksamhet fördelas som ett anslag från Kommunfullmäktige till Sociala resursnämnden. Mängden resurser som fördelas avgörs av tidigare års tilldelning med tillägg för pris- och löneökningar. För daglig verksamhet tilldelas även tillägg för befolkningsförändringar. Utöver det kan politiska satsningar tillkomma samt tillägg vid utbyggnad av ytterligare boendeplatser. Stadsområdena fattar beslut om insatserna boende eller daglig verksamhet och sociala resursnämnden bär kostnaderna för att utföra insatserna. Medel från Kommunfullmäktige till Kommunstyrelsen Modell enligt utredningsdirektivet: Resurser avseende tjänster med ansvar för långsiktig strategisk boendeplanering (som idag finns på sociala resursnämnden) samt bedömningskansli fördelas från Kommunfullmäktige till Kommunstyrelsen. Mängden resurser som fördelas avgörs av tidigare års tilldelning med tillägg för löneökningar. Nuvarande modell: Resurser fördelas från Kommunfullmäktige till kommunstyrelsen för en särskild utbyggnadsgaranti för LSS. Garantin finns i form av ett särskilt anslag hos Kommunstyrelsen från vilket sociala resursnämnden kan avropa medel inför uppstart av en ny bostad med särskild service. Mängden resurser som fördelas avgörs av Sociala resursnämndens bedömning av behov och möjligheter till utbyggnad nästkommande år. Ersättning från Stadsområdesnämnder till Sociala resursnämnden för utförda insatser Modell enligt utredningsdirektivet: Stadsområden ersätter Sociala resursnämnden (och i förekommande fall privata utförare) för utförda insatser enligt årligen fastställd prislista för de olika insatserna. Alla insatsformer behandlas lika avseende vem som betalar kostnaden. Insatser enligt LSS är redan idag prissatta och bör fortsättningsvis hanteras på samma sätt. Insatserna bostad med särskild service och daglig verksamhet bör ersättas med olika priser per nivå baserad på ny modell för behovsbedömning, som föreslås oavsett resurstilldelningsmodell.

4 Nuvarande modell: Stadsområdena ersätter Sociala resursnämnden (och i förekommande fall privata utförare) för vissa utförda insatser enligt årligen fastställd prislista. Olika insatsformer behandlas olika avseende vem som betalar kostnaden. Insatser enligt LSS betalas av stadsområdena enligt prislista. Insatserna bostad med särskild service och daglig verksamhet betalas helt av Sociala resursnämnden (anslag) och medför ingen kostnad för stadsområdena. 4 (7) Ersättning för utbyggnad av nya bostäder från Kommunstyrelsen till Sociala resursnämnden Modell enligt utredningsdirektivet: Inte aktuellt i denna modell. Nuvarande modell: Inför uppstart av en ny bostad med särskild service avropar Sociala resursnämnden medel för hela driftskostnaden för det aktuella boendet. Medel tillförs nämndens totala anslag även för kommande budgetår. Stadskontoret förordar modellen som uppfyller direktivet för denna utredning om att samtliga ekonomiska resurser för LSS-verksamheten ska samlas hos stadsområdesnämnderna som fattar beslut om insats. Stadskontoret anser att denna modell bedöms förbättra förutsättningarna för organisationen att leva upp till intentionerna i LSS samtidigt som den förbättrar styrningen av ekonomiska resurser. Genom att göra insatser för alla invånare finansieringsneutrala ökar drivkrafterna att se till att de brukare som har behov av mer resurser och insatser också får tillgång till dessa. På så vis stärks möjligheten för brukaren att leva som andra och själv vara huvudpersonen i sitt liv. Modell för beskrivning av brukarens behov av verksamhetsresurser Dagens vårdtyngdsmätning som används för att mäta brukarnas behov av ekonomiska resurser på bostäder med särskild service, behöver omarbetas oavsett vilken modell som beslutas. Arbetet med att ta fram en ny mätmetod måste vara klart innan ett beslut om en ny resurstilldelningsmodell kan verkställas. Den nya resursuppskattningsmodellen ska börja gälla från budgetår Sociala resursförvaltningen har under en tvåårsperiod arbetat med att ta fram en resursuppskattningsmodell inom daglig verksamhet. Denna kan användas som utgångspunkt för en ny mätmetod, och modifieras för att passa bostäder med särskild service och korttidsvistelse. Genom att ha liknande modeller för boende och daglig verksamhet blir det lättare att finna synergier verksamheterna emellan. Modellen kommer att följa ICF (klassifikation av funktionstillstånd), det bedömningsinstrument som biståndshandläggarna kommer att använda från Bedömningskansli Stadskontoret föreslår som ett led för att säkerställa likvärdig tillämpning av bedömningsmodellen att det finnas en neutral part som är expert på modellen och förvaltare av den. En sådan funktion finns redan idag i form av Bo-LSS som utför den nuvarande vårdtyngdsmätningen. I remissen föreslås att man inrättar ett bedömningskansli som knyts till stadskontoret för att kunna vara en oberoende part som uppfattas som objektiv, utan egna ekonomiska intressen. Detta ska göra att den nya modellen för uppskattning av brukarens behov av resurser ska upplevas som trovärdig, både för den som fattar beslut om insatsen och för den som utför verksamheten. Till ett bedömningskansli anser stadskontoret även att det kan vara lämpligt att knyta an-

5 svaret för den strategiska utbyggnadsplaneringen. Detta ger också goda möjligheter att samverka med övriga boendestrateger för sociala bostäder som finns på Välfärdsavdelningen. 5 (7) Resursuppskattningsmodellen är tänkt att fungera som så att biståndshandläggarens utredning och beslut utgör grunden för en preliminär poängbedömning av brukarens behov och förmågor. Poängbedömningen görs i samverkan mellan biståndshandläggare och bedömningskansli. Den preliminära bedömningen följs upp efter 3-6 månader, då även medarbetare i verksamheten som utför insatsen intervjuas av bedömningskansliet. Bedömningskansliet är kvalitetsgaranter för att brukares behov och förmågor bedöms och mäts på samma sätt. Det är viktigt att det finns en tydlig struktur i modellen, så att det inte är berättarens förmåga som avgör poängbedömningen. Bedömarna ger en återkoppling med en beskrivning av hur de uppfattat brukarens behov, så att medarbetare och biståndshandläggare får möjlighet att stämma av att de uppfattats rätt. Mätningen per individ görs därefter vart tredje år, eller vid större varaktiga förändringar. Modellen har prövats i en del verksamheter och har hittills uppfattats positivt av de gruppbostäder som har tagit del av den. I samband med mätningarna har det blivit mycket tydligt att det måste vara samma personer som bedömer brukarnas behov vid alla mätningar, för att resultatet ska vara jämförbart. Ersättning till verksamheterna i modell enligt utredningsdirektiv Om en resurstilldelningsmodell enligt utredningsdirektivet skulle införas måste poängen som bedömts för en brukare i behov av bostad, korttidsvistelse eller daglig verksamhet översättas till en ersättning till verksamheten. För detta ändamål bör poängen delas in i nivåer som sedan kopplas till ett visst pris per nivå. Genom en sådan prissättning blir ersättningen till verksamheten mer förutsägbar eftersom den inte förändras vid små förändringar i bedömningen av brukarens behov av resurser. För att använda den kompetens och de processer som redan finns på plats i organisationen bör priset per nivå tas fram av den Prisgrupp som årligen utarbetar den kommungemensamma prislistan för verksamheter inom vård och omsorg. För de verksamheter som redan idag finns upptagna i prislistan för vård och omsorg (insatser enligt LSS 9 2-7) bedöms befintliga prismodeller kunna kvarstå. Undantaget är korttidsvistelse enligt LSS 9 7 som, liksom nämnts ovan, också kommer att prissättas utifrån nivåer baserade på en poängbedömning av brukarens behov av verksamhetsresurser. Externa placeringar Om Sociala resursnämnden får ansvar för verkställande av alla beslut om insatser enligt LSS blir det logiskt att nämnden också bär kostnadsansvaret för insatser som inte kan verkställas inom nämndens egen verksamhet. Detta gäller inte verkställighet av korttidstillsyn enligt LSS 9 7, då detta är Grundskolenämndens ansvar. Att kunna möta behoven hos den absoluta majoriteten av brukarna är en fråga om kompetens- och verksamhetsutveckling för Sociala resursnämnden. Samtidigt kommer det alltid att finnas några brukare med speciella behov som kräver tillgång till specialkompetens som inte alltid kan tillgodoses i befintlig verksamhet. För dessa måste andra individuella lösningar vara möjliga utanför ersättningsmodellen. Särskild avgift vid icke verkställda beslut Gynnande beslut ska verkställas snarast. I vissa fall kan beslutet inte verkställas omgående. Inspektionen för vård och omsorg, IVO kan hos Förvaltningsrätten ansöka om att Malmö stad döms att betala särskild avgift om det dröjt oskäligt länge innan ett gynnande beslut verkställts. I samband med fastställande av resurstilldelningsmodell behöver också fastställas vem som ska

6 stå för en eventuell särskild avgift. 6 (7) Angränsade uppdrag Efter beslut i Vård- och omsorgberedningen i november 2013 ska två nya uppdrag genomföras oavsett vilken resurstilldelningsmodell som kommer att beslutas: 1. Uppdrag att ta fram en ny resursuppskattningsmodell för att mäta brukarens behov som har insatsen bostad med särskild service och korttidsvistelse (se avsnitt ovanför) 2. Utveckla ett nytt boendestöd enligt socialtjänstlagen (2001:453), SoL för målgruppen med autismspektrumstörning och/eller lindrig utvecklingsstörning. Boendestödet ska vara ett alternativ för de personer som bedöms ha ett mindre omfattande behov av stöd, och/eller ett behov av stöd som inte är så långvarigt att de kan beviljas insatsen bostad med särskild service enligt LSS. Stadsområdesförvaltning Norrs synpunkter Förvaltningen förordar modellen som uppfyller utredningsdirektivet, vilket innebär att samtliga ekonomiska resurser för LSS-verksamheterna fördelas till stadsområdesnämnderna. Den föreslagna modellen bedöms förbättra Malmö stads förutsättningar att leva upp till intentionerna med LSS, samtidigt som den förbättrar styrningen av de ekonomiska resurserna. Utöver att stödja ständiga förbättringar avseende resursutnyttjandet behöver en modell också stödja ständiga förbättringar av kvaliteten i verksamheten, samt utvecklingen av alternativa insatsformer utifrån brukarens behov. En sådan alternativ insats kan vara boendestöd enligt SoL för brukare med autismspektrumstörning och/eller lindrig utvecklingsstörning. Boendestödet kan då bli ett alternativ för de personer som bedöms ha ett mindre omfattande behov av stöd, och/eller ett behov av stöd som inte är så långvarigt att de kan beviljas insatsen bostad med särskild service enligt LSS 9 9. Med tanke på rådande bostadsmarknad finns här ett stort behov av informationsinsatser till föräldrar att anmäla sina ungdomar till Boplats Syd för att få möjlighet till en lägenhet när det blir dags att flytta hemifrån. Den nya modellen för resurstilldelning innebär en stor omfördelning av ekonomiska resurser. Detta presenteras endast övergripande i remissen och kommer att kräva mer utredning. Förslaget behöver även kompletteras med regelverk om när den nämnd som beslutat om en insats blir betalningsskyldig för insatsen, samt hur länge betalningsansvaret kvarstår om insatsen till brukaren av någon anledning upphör. Även den nuvarande tvåårsregeln när en brukare flyttar till LSSboende som är beläget i annat stadsområde behöver regleras. Ett alternativ är att myndighetsoch betalningsansvaret stannar kvar hos beslutande stadsområde för att drivkraften att stimulera och pröva andra alternativ till LSS-insatserna. Förvaltningen anser därför att det i dagsläget är svårt att få en heltäckande bild av förslaget innan alla delar är färdigutredda. Förvaltningen förordar därför att när ett förslag till fördelningsmodell har utarbetats ska modellen sändas på remiss till stadsområdesnämnderna. Förvaltningen instämmer i förslaget att Sociala resursnämnden ska får ansvar för att verkställa alla beslut om insatser enligt LSS med undantag av korttidsvistelse. Då är det följdriktigt att nämnden också bär kostnadsansvaret för insatser som inte kan verkställas inom nämndens egen verksamhet, såsom kostnaden för bland annat externa placeringar. Vissa av dessa externa placeringar kräver ofta specialkompetens hos personalen, varför förvaltningen anser att dessa bör behandlas utanför ersättningsmodellen med tydliga riktlinjer om hantering och ansvar.

7 När det gäller vilken nämnd som ska ansvara för en utdömd särskild avgift för icke verkställda beslut instämmer förvaltningen i att regelverket bör avgöras av ansvarsfördelningen mellan nämnderna samt de ekonomiska resurserna. 7 (7) Förvaltningen anser att hälso- och sjukvårdsinsatser (HSL) bör vara densamma för alla malmöbor oavsett utifrån vilket lagrum man får insatserna. Sociala resursförvaltningens genomförda riskanalys av processen när en delegerad HSL-uppgift blir felaktigt utförd och händelsen upptäcks och registreras som en avvikelse. Händelsekedjan har beskrivits, risker har identifierats och värderats samt åtgärder har rekommenderats. Förvaltningen anser därför att stadskontoret ska få i uppdrag att genomföra en fördjupad analys innan beslut fattas i denna fråga. Förvaltningen är positiv till att resurser för en buffert till utbyggnad av bostäder med särskilt service fördelas från Kommunfullmäktige till Sociala resursnämnden. Förvaltningen ser det även som betydelsefullt att inrätta ett Bedömningskansli för att säkerställa likvärdig tillämpning av bedömningsmodellen. Det är viktigt att framhålla att utredning av brukarens behov och beslutsfattande om insatser är biståndshandläggarens ansvarsområde. Bedömningskanliet ska inte ha inflytande över detta. Denna ska vara en neutral kvalitetsgarant för att bedömningsmodellen tillämpas likvärdigt och säkerställa att en likvärdig bedömning av brukarnas behov och förmågor mäts på samma sätt i förhållande till ekonomisk ersättning. Förvaltningen är positiv till förslaget att ansvaret för den långsiktiga strategiska boendeplaneringen läggs på kommunstyrelsens förvaltning då det redan idag finns strategisk planeringsfunktion på stadskontoret avseende särskilt boende enligt SoL och andra sociala bostäder. Här krävs även ett nära samarbete med andra instanser inom kommunen som t ex stadsbyggnadskontoret. Den nuvarande vårdtyngdsmätningsmodellen är förlegad och förvaltningen ställer sig bakom förslaget till ny resursfördelningsmodell som mäter det verkliga behovet av insatser hos brukaren. Modellen har hittills uppfattats positivt av de gruppbostäder som har tagit del av den vilket understryker vikten av att införa en ny modell. När det gäller prissättningen av insatserna per nivå bör detta göras av den kommungemensamma prisgruppen som varje år tar fram en prislista för vård- och omsorgsverksamheten. Oavsett resurstilldelningsmodell som slutligen kommer att väljas, måste de administrativa kostnaderna för Malmö stad, både på central och på lokal nivå hållas på en rimlig nivå. I slutändan är det brukarna som ska vara vinnare i den föreslagna förändringen. Det är därför viktigt att kvalitetsaspekterna bibehålls och följs upp i alla berörda verksamheter. Tidsplaneringen för införandeprocessen är i huvudsak skälig. När det gäller detaljutredningarna av regelverk och de ekonomiska beräkningarna anser dock förvaltningen att dessa är för snäva och bedömer att den tid som avsatts är otillräcklig. Det är viktigt att detta arbete är klart i god tid inför nämndernas arbete med budgetskrivelsen Ansvariga Charlotte Glimskog Avdelningschef Britten Synnergren Förvaltningschef

8 Malmö stad Stadsområdesnämnd Norr 1 (3) Datum Adress Box Malmö Diarienummer SOFN Yttrande Till Kommunstyrelsen Utredning av ny resurstilldelningsmodell för LSS-verksamheter STK Stadsområdesnämnd Norr föreslås besluta att lämna följande yttrande: Sammanfattning Stadsområdesnämnd Norr förordar modellen som uppfyller utredningsdirektivet, vilket innebär att samtliga ekonomiska resurser för LSS-verksamheterna fördelas till stadsområdesnämnderna. Den föreslagna modellen bedöms förbättra Malmö stads förutsättningar att leva upp till intentionerna med LSS, samtidigt som den förbättrar styrningen av de ekonomiska resurserna. Utöver att stödja ständiga förbättringar avseende resursutnyttjandet behöver en modell också stödja ständiga förbättringar av kvaliteten i verksamheten, samt utvecklingen av alternativa insatsformer utifrån brukarens behov. Tidsplaneringen för införandeprocessen är i huvudsak skälig. När det gäller detaljutredningarna av regelverk och de ekonomiska beräkningarna anser dock nämnden att dessa är för snäva och bedömer att den tid som avsatts är otillräcklig. Det är viktigt att detta arbete är klart i god tid inför nämndernas arbete med budgetskrivelsen Yttrande Nämnden förordar modellen som uppfyller utredningsdirektivet, vilket innebär att samtliga ekonomiska resurser för LSS-verksamheterna fördelas till stadsområdesnämnderna. Den föreslagna modellen bedöms förbättra Malmö stads förutsättningar att leva upp till intentionerna med LSS, samtidigt som den förbättrar styrningen av de ekonomiska resurserna. Utöver att stödja ständiga förbättringar avseende resursutnyttjandet behöver en modell också stödja ständiga förbättringar av kvaliteten i verksamheten, samt utvecklingen av alternativa insatsformer utifrån brukarens behov. En sådan alternativ insats kan vara boendestöd enligt SoL för brukare med autismspektrumstörning och/eller lindrig utvecklingsstörning. Boendestödet kan då bli ett alternativ för de personer som bedöms ha ett mindre omfattande behov av stöd, och/eller ett behov av stöd som inte är så långvarigt att de kan beviljas insatsen bostad med särskild service enligt LSS 9 9. Med tanke på rådande bostadsmarknad finns här ett stort behov av informationsinsatser

9 till föräldrar att anmäla sina ungdomar till Boplats Syd för att få möjlighet till en lägenhet när det blir dags att flytta hemifrån. 2 (3) Den nya modellen för resurstilldelning innebär en stor omfördelning av ekonomiska resurser. Detta presenteras endast övergripande i remissen och kommer att kräva mer utredning. Förslaget behöver även kompletteras med regelverk om när den nämnd som beslutat om en insats blir betalningsskyldig för insatsen, samt hur länge betalningsansvaret kvarstår om insatsen till brukaren av någon anledning upphör. Även den nuvarande tvåårsregeln när en brukare flyttar till LSS-boende som är beläget i annat stadsområde behöver regleras. Ett alternativ är att myndighets- och betalningsansvaret stannar kvar hos beslutande stadsområde för att drivkraften att stimulera och pröva andra alternativ till LSS-insatserna. Nämnden anser därför att det i dagsläget är svårt att få en heltäckande bild av förslaget innan alla delar är färdigutredda. Nämnden förordar därför att när ett förslag till fördelningsmodell har utarbetats ska modellen sändas på remiss till stadsområdesnämnderna. Nämnden instämmer i förslaget att Sociala resursnämnden ska får ansvar för att verkställa alla beslut om insatser enligt LSS med undantag av korttidsvistelse enligt 9 6. Då är det följdriktigt att nämnden också bär kostnadsansvaret för insatser som inte kan verkställas inom nämndens egen verksamhet, såsom kostnaden för bland annat externa placeringar. Vissa av dessa externa placeringar kräver ofta specialkompetens hos personalen, varför nämnden anser att dessa bör behandlas utanför ersättningsmodellen med tydliga riktlinjer om hantering och ansvar. När det gäller vilken nämnd som ska ansvara för en utdömd särskild avgift för icke verkställda beslut instämmer nämnden i att regelverket bör avgöras av ansvarsfördelningen mellan nämnderna samt de ekonomiska resurserna. Nämnden anser att hälso- och sjukvårdsinsatser (HSL) bör vara densamma för alla malmöbor oavsett utifrån vilket lagrum man får insatserna. Sociala resursförvaltningens genomförda riskanalys av processen när en delegerad HSL-uppgift blir felaktigt utförd och händelsen upptäcks och registreras som en avvikelse. Händelsekedjan har beskrivits, risker har identifierats och värderats samt åtgärder har rekommenderats. Nämnden anser därför att stadskontoret ska få i uppdrag att genomföra en fördjupad analys innan beslut fattas i denna fråga. Nämnden är positiv till att resurser för en buffert till utbyggnad av bostäder med särskilt service fördelas från kommunfullmäktige till Sociala resursnämnden. Nämnden ser det även som betydelsefullt att inrätta ett Bedömningskansli för att säkerställa likvärdig tillämpning av bedömningsmodellen. Det är viktigt att framhålla att utredning av brukarens behov och beslutsfattande om insatser är biståndshandläggarens ansvarsområde. Bedömningskanliet ska inte ha inflytande över detta. Denna ska vara en neutral kvalitetsgarant för att bedömningsmodellen tillämpas likvärdigt och säkerställa att en likvärdig bedömning av brukarnas behov och förmågor mäts på samma sätt i förhållande till ekonomisk ersättning.

10 Nämnden är positiv till förslaget att ansvaret för den långsiktiga strategiska boendeplaneringen läggs på kommunstyrelsens förvaltning då det redan idag finns strategisk planeringsfunktion på stadskontoret avseende särskilt boende enligt SoL och andra sociala bostäder. Här krävs även ett nära samarbete med andra instanser inom kommunen som t ex stadsbyggnadskontoret. 3 (3) Den nuvarande vårdtyngdsmätningsmodellen är förlegad och förvaltningen ställer sig bakom förslaget till ny resursfördelningsmodell som mäter det verkliga behovet av insatser hos brukaren. Modellen har hittills uppfattats positivt av de gruppbostäder som har tagit del av den vilket understryker vikten av att införa en ny modell. När det gäller prissättningen av insatserna per nivå bör detta göras av den kommungemensamma prisgruppen som varje år tar fram en prislista för vård- och omsorgsverksamheten. Oavsett resurstilldelningsmodell som slutligen kommer att väljas, måste de administrativa kostnaderna för Malmö stad, både på central och på lokal nivå hållas på en rimlig nivå. I slutändan är det brukarna som ska vara vinnare i den föreslagna förändringen. Det är därför viktigt att kvalitetsaspekterna bibehålls och följs upp i alla berörda verksamheter. Tidsplaneringen för införandeprocessen är i huvudsak skälig. När det gäller detaljutredningarna av regelverk och de ekonomiska beräkningarna anser dock nämnden att dessa är för snäva och bedömer att den tid som avsatts är otillräcklig. Det är viktigt att detta arbete är klart i god tid inför nämndernas arbete med budgetskrivelsen Ordförande Petra Bergquist Stadsområdesdirektör Britten Synnergren

11

12 Malmö stad Vård- och omsorgsberedningen 1 (1) Datum Diarienummer STK Kommunstyrelsen Utredning av en ny resurstilldelningsmodell för LSSverksamheter STK Vård-och omsorgsberedningen behandlade rubricerat ärende vid sitt sammanträde den 2 juni och beslutade föreslå kommunstyrelsen besluta att sända utredningen på remiss till stadsområdesnämnderna, Sociala resursnämnden, Grundskolenämnden, Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Ledarna, Vision, Kommunal, Vårdförbundet och SACO, med svarsdatum För vård- och omsorgsberedningen Ordförande Carina Nilsson Sekreterare Ingegerd Kling SD anmäler särskilt yttrande

13 Malmö stad Stadskontoret 1 (3) Datum Handläggare Ingela Kressander Utredningssekreterare Tjänsteskrivelse Utredning av ny resurstilldelningsmodell för LSS-verksamheter STK Sammanfattning Stadskontorets tidigare uppdrag att se över resurstilldelningen till LSS-verksamheten återupptogs våren 2013, i samband med beslut om förändrat nämndsansvar för LSS-verksamheten. I utredningsdirektiveten framgick att en första utgångspunkt är att samtliga ekonomiska resurser samlas hos myndigheten som fattar beslut om insatser, dvs stadsområdesnämnderna. I rapporten analyseras en sådan modell, men även en modell där de ekonomiska resurserna för insatserna bostad med särskild service och daglig verksamhet fördelas som ett anslag till Sociala resursnämnden. Förslag till beslut Vård- och omsorgsberedningen föreslås besluta att sända utredningen på remiss till stadsområdesnämnderna, Sociala resursnämnden, Grundskolenämnden, Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Ledarna, Vision, Kommunal, Vårdförbundet och SACO, med svarsdatum Beslutsunderlag G-Tjänsteskrivelse voo-beredningen , Utredning av resurstilldelning till LSSverksamheten Rapport om insatser enligt LSS Slutrapport Malmö LSS översyn 2011 Remissunderlag resurstilldelningsmodell för LSS-verksamheten Beslutsplanering Vård- och omsorgsberedningen Vård- och omsorgsberedningen Vård- och omsorgsberedningen KS Arbetsutskott Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Ärendet Den 9 november 2011 beslutade vård- och omsorgsberedningen att ge stadskontoret i uppdrag att se över möjligheten till förändring av resurstilldelningen till Malmö stads LSS-verksamhet, samt att ge stadskontoret i uppdrag att ta fram förslag till eventuella förändringar avseende Malmö stads LSS-verksamhet. Uppdragen skulle redovisas under Med anledning av orga- SIGNERAD

14 nisationsöversynen av stadsdelsfullmäktige, fick stadskontoret i uppdrag att avvakta med att genomföra uppdragen tills beslut om ny organisation fattats. 2 (3) Den 22 november 2012 beslutade kommunfullmäktige att ställa sig bakom inriktningen att ansvaret för verksamheten enligt lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, överförs från stadsdelsfullmäktige till Sociala resursnämnden samt att uppdra åt kommunstyrelsen att utarbeta ett förslag till en sådan förändring. En arbetsgrupp fick i uppdrag att kartlägga och beskriva de verksamheter som utför insatser som kan beviljas enligt LSS och göra en analys av fyra fastställda organisationsförslag. I uppdraget ingick inte att utreda och ta fram förslag till en ny resurstilldelningsmodell. Utredningen resulterade i att ett av organisationsförslagen förordades, nämligen att myndighetsansvaret fortsatt ska ligga på stadsområdesnämnderna medan Sociala resursnämnden får uppdraget att verkställa beslutade insatser enligt LSS. Den 30 maj fattade kommunfullmäktige beslut om en sådan ansvarsfördelning, vilket innebär att Sociala resursnämnden från och med 1 juli 2013 övertagit ansvaret för driften av samtliga LSS-verksamheter utom korttidstillsyn enligt LSS 9 7. I ärendet angavs också att stadskontoret fått i uppdrag att se över former för resurstilldelningen till LSS-verksamheten, en översyn som skulle vara klar i november Utredningstiden förlängdes senare till maj Stadskontoret formulerade uppdraget bland annat så här: För att beslut om insats ska fattas med fokus på brukarens behov bör en första utgångspunkt för arbetet vara att samtliga ekonomiska resurser samlas hos myndigheten som fattar beslut om insatser. En andra utgångspunkt är att en ny modell behöver skapa ekonomiska incitament för att utveckla alternativ till LSS-insatser utifrån brukarens behov, samtidigt som den säkrar resurserna till bostäder med särskild service. Det behöver även utredas om resurser ska fördelas som särskilt anslag, som en del i resursfördelningsmodellen för stadsområdena eller som en kombination av de två. Fördelningskriterier och ansvar för beräkningar utifrån dessa bör även tydliggöras. Vidare behöver modeller för ersättning mellan stadsområdesnämnderna och sociala resursnämnden utredas samt vilka effekter en ny modell skulle få inom ramen för kostnadsutjämningssystemet för LSS på nationell nivå. En arbetsgrupp utsågs i april 2013 för att fortsätta översynen av resurstilldelningen. Arbetsgruppen inledde arbetet med en kartläggning av hur finansieringen av respektive insats skedde fram till omorganisationen , samt vilka frågor som behöver beaktas för respektive insats utifrån insatsens särart. Efter att kartläggningen avslutats, så upplöstes arbetsgruppen, och stadskontoret fortsatte arbetet. Uppdraget att ta fram en modell för fördelning av kommunbidrag till nämnderna åvilar ekonomiavdelningen på stadskontoret. I ärendet finns tre rapporter. Den första rapporten är det egentliga remissunderlaget, som beskriver två modeller för resurstilldelning utifrån utredningsdirektiven. Den andra rapporten är en beskrivning av LSS, de insatser som kan beviljas enligt lagen samt kartläggningen av insatsernas finansiering före omorganisationen.

15 Den tredje rapporten, som bifogas för kännedom, är den som Professional management tog fram 2011, och som var inledningen till översynen av resurstilldelningen. Arbetet med kartläggning och analys har nu avslutats, och resultatet presenteras i bifogade rapporter vilka utgör underlag för remissinstansernas synpunkter och svar. 3 (3) Ansvariga Birgitta Vilén-Johansso Avdelningschef Jan-Inge Ahlfridh Stadsdirektör

16 ÖVERSYN AV LSS-VERKSAMHETEN I MALMÖ Slutrapport Arne Svensson Lina Lenefors Professional Management AB Illervägen 27, Täby, tfn , fax , hemsida:

17 Översyn av LSS-verksamheten i Malmö 2 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 3 2. Inledning Bakgrund Uppdraget Uppdragets genomförande Rapportens disposition 7 3. Kort nulägesbeskrivning Boutvecklingsgruppen LSS (BoLSS) Resursfördelningssystemet Malmö stads resursfördelning till stadsdelarna Malmö stads modell för resursfördelning för LSS-boenden Vårdtyngdsmätningarna Systemet för LSS-utjämning mellan kommunerna Prognosarbete, utbyggnad och tilldelning av lägenheter Prognoser och utbyggnad Tilldelning av lägenheter Redovisning av intervjuer och enkätsvar samt analys Resursfördelningssystemet Nuvarande system i Malmö Goda exempel från andra kommuner Vårdtyngdmätningen Tilldelning av bostad med särskild service Säkerställande av omvårdnaden Organisation Organisationen för framtagande av nya bostäder med särskild service Daglig verksamhet Andra organisatoriska förändringar Slutsatser och förslag till förbättringar 34 Bilagor 1. Förteckning över intervjupersoner 2. Förteckning över granskade dokument 3. Enkät gällande översyn av LSS-verksamheten i Malmö

18 Översyn av LSS-verksamheten i Malmö 3 1. Sammanfattning Professional Management AB har på uppdrag av Malmö stad under mars maj 2011 genomfört en översyn av LSS-verksamheten. Uppdraget har innefattat frågeställningar kring bl.a. resursfördelningssystem, vårdtyngdsmätning, tilldelning av bostad med särskild service samt processen kring framtagande av nya bostäder med särskild service. Uppdraget har genomförts genom dokumentationsgranskning, intervjuer och webbenkäter. Efter att ett rapportutkast lämnats till uppdragsgivaren hölls ett dialogseminarium med nyckelpersoner från berörda förvaltningar och brukarna innan denna slutrapport färdigställdes. Rapporten disponeras på följande sätt: En beskrivning av uppdraget och dess genomförande finns i kapitel 2. Kapitel 3 är en kort nulägesbeskrivning. I kapitel 4 redovisas för varje fråga i översynsuppdraget resultatet av intervjuerna och webbenkäterna. Därefter görs i kapitel 4 för varje fråga en analys av det samlade materialet. Avslutningsvis summeras i kapitel 5 slutsatser och förslag till förbättringar. Sammanfattningsvis visar översynen att det finns brister i nuvarande system att tillföra stadsdelarna resurser för LSS-verksamheten. De vanligaste synpunkterna som framkommit är att det i nuvarande resursfördelningssystem bl.a. saknas ekonomiska incitament att 1) utveckla andra insatser, 2) förbättra kvaliteten i LSS-boenden samt 3) utnyttja resurserna optimalt. Översynen visar också att det är oklart vad som ska täckas med det särskilda anslaget för LSSboenden, vilket har öppnat upp för tilläggsäskanden från stadsdelarna för ökad vårdtyngd som inte fångats upp i vårdtyngdsmätningen, ersättning för korttidsplats vid evakuering, ombyggnader/renoveringar etc. Anslaget bryter mot principen om stadsdelsfullmäktiges befolkningsansvar och den modell som i övrigt används för resurstilldelningen till stadsdelarna. Vidare tar resursfördelningssystemet inte tilläcklig hänsyn till brukarnas psykiska behov, om brukarna har någon form av sysselsättning, brukarnas behov av nattillsyn samt brukarnas behov av fritidsaktiviteter. Då ett antal negativa effekter uppstår genom att LSS-boendena finansieras genom ett anslag som är skilt från stadsdelarnas övriga finansiering, som är baserad på befolkningsansvaret, föreslår vi att även LSS-boendena finansieras via den modell som gäller för övrig verksamhet. Vi anser även att Malmö stad bör överväga att införa en modell för resurstilldelning, som är baserad på den enskildes behov och som följer med den enskilde brukaren till den utförare denne väljer. Vidare bör diskussioner föras kring nya ersättningsprinciper, när en brukare flyttar eller avlider, som främjar ett gott resursutnyttjande. För ett optimalt resursutnyttjande är det även angeläget att snarast utveckla och utöka de alternativa insatserna till LSS-boende, t ex i form av SoL-boende med boendestöd. I intervjuer och webbenkäter framkom även kritik mot dagens vårdtyngdsmätning. Det vanliga är att man i stadsdelen gör en omfördelning av det tilldelade anslaget eftersom det faktiska behovet sällan matchar utfallet av fördelningen. Vidare upplever många av respondenterna att vårdtyngdsmätningen lägger för stor tyngd på omvårdnadsbehovet och inte tar hänsyn till brukarnas psykiska välbefinnande och behov såsom träning till ökad självständighet. Nuvarande modell uppfattas som komplicerad, med effekter som anses svåra att överblicka. Om ytterligare faktorer skulle tillföras modellen skulle den emellertid bli ännu mera komplex. Det finns kritik mot kvaliteten på LSS-handläggningen i vissa stadsdelar, vilket har föranlett förslag på centralisering. Vi förordar emellertid att stadsdelarna även fortsättningsvis svarar för

19 Översyn av LSS-verksamheten i Malmö 4 LSS-handläggningen, men att ett antal åtgärder vidtas i syfte att säkra kvaliteten. Med utgångspunkt från stadsdelarnas befolkningsansvar bör ytterligare göras för att integrera olika myndighetsfunktioner, minska kontaktytorna för den enskilde brukaren och förbättra samarbetet mellan olika yrkesgrupper som den enskilde är beroende av. Vi föreslår att följande åtgärder vidtas: Ökad integrering av handläggningen av olika insatser Dokumenterad kvalitetssäkring av myndighetsbeslut (inkl processbeskrivning av handläggningen, fastställda former för arbetsledning som följs upp av förvaltningsledningen och obligatoriskt samråd med kollegorna inom stadsdelen) Gemensam handledning för LSS-handläggare och stöd till handläggarnätverket Stöd till utveckling av system och former för omvärldsspaning och kunskapsinhämtning Beslut om LSS-boende fattas av myndighetschef Förslag till beslut om LSS-boende som framläggs av LSS-handläggare åtföljs av en skriftlig second opinion från en kollega Nya LSS-handläggare bör alltid ges mentorsstöd under minst ett år av erfaren handläggare, helst från en annan stadsdel Vid stor personalomsättning i en stadsdel bör samverkan sökas med annan stadsdel, t e x att dela en erfaren handläggare under en viss period När det gäller framtagandet av lägenheter som svarar mot behoven har prognoserna underskattat efterfrågan. Kraftfulla åtgärder har vidtagits för att komma till rätta med bristerna, men processerna är omständliga och tar alltför lång tid i en akut situation. Det är angeläget att snarast säkerställa genomförandet av följande åtgärder: Utbudet av alternativa lösningar bör breddas för att på ett mer optimalt sätt möta behoven snarare än manifesterad efterfrågan, som ju naturligtvis påverkas av nuvarande utbud. Effektivisering och samordning av alla delprocesser, tydliga processbeskrivningar, klargörande av vem som är processägare (och förse dessa processägare med fulla mandat) kan bidra till att korta ner tiden från identifiering av möjligheter till inflyttning. Det behövs en sammanhållen strategi för samtliga former av sociala boenden (för LSSboende, SoL-boende, hemlösa, PUT-barn o s v). Stadskontoret bör på ett övergripande plan svara för framtagande av förslag till strategi samt kvalitetssäkring av genomförandet inkl uppföljning och avrapportering av resultat. I strategin bör ingå att säkra ett optimalt utnyttjande av lokaler och lägenheter genom snabb anpassning till aktuella behov och prioriteringar. Det bör finnas tydliga kriterier för hur olika behov prioriteras vid ianspråktagande av tomter. Planberedskapen bör förbättras bl.a. genom effektiva processer för detaljplaneändringar. Processerna för bygglov för sociala boenden bör ses över och effektiviseras Staden bör överväga att i större utsträckning köpa bostadsrätter Fler nybyggda flerfamiljshus bör ha en trappuppgång med boende inom personkrets 1 Fler satellitlägenheter med tillsyn från personal i gruppboenden Kvarboendeprincipen bör gälla även för brukare i LSS-boende som får kognitiv svikt eller som får svårigheter på grund av åldrande. Att döma av intervju- och enkätsvaren har flertalet ännu inte stött på denna problematik. Men det är uppenbart att ett allt större antal brukare kommer att behöva vård och omsorg i livets olika skeden på samma villkor som alla andra medborgare. Det är därför viktigt att personalen har tillräcklig kompetens för att identifiera tillkommande behov p.g.a. t ex begynnande demens. Det är också viktigt att personal vid LSS-boenden har möjlighet

20 Översyn av LSS-verksamheten i Malmö 5 till den kompetensutveckling som är nödvändig för att möta de enskilda brukarnas behov och att personal med kompletterande kompetenser finns att tillgå, som t ex demenssjuksköterskor och rehabpersonal. Beredskapen för att möta dessa förändringar bör därför öka. När det gäller daglig verksamhet är det angeläget att åtgärder genomförs i enlighet med Handlingsplan för Daglig verksamhet enligt LSS. Det är viktigt att samverkan utvecklas mellan den personal som har till uppgift att ge den enskilde stöd. Det har i enkätundersökningen framkommit en rad synpunkter och konkreta förslag även när det gäller övriga LSS-insatser, som bör beaktas i det fortsatta utvecklingsarbetet. Utvecklingsbehoven är dock av en annan karaktär än de som analyserats utifrån de frågeställningar som specificerats för översynen. De förbättringsförslag som framförts bör hanteras inom ramen för den kontinuerliga kvalitetssäkringen av verksamheten. Det bör därför tydliggöras vem som har ansvaret för att utifrån en helhetssyn på den enskildes behov och rättigheter kvalitetssäkra de samlade insatserna för den enskilde brukaren. 2. Inledning 2.1 Bakgrund Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) trädde i kraft LSS är en rättighetslag som ska garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder goda levnadsvillkor, att de får den hjälp de behöver i det dagliga livet och att de kan påverka vilket stöd och vilken service de får. Målet är att den enskilde får möjlighet att leva som andra. Lagen anger att insatser enligt LSS kan beviljas till personer: med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd (personkrets 1), med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder (personkrets 2) eller med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande (personkrets 3). I lagen finns tio definierade insatser. Personkretsarna i LSS har rätt till de insatser som definieras i lagen om de behöver sådant stöd i sin livsföring och om deras behov inte tillgodoses på annat sätt. För insatsen daglig verksamhet gäller dock rätten endast personkrets 1 och 2. Verksamhet enligt LSS ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet. Målet är att den enskilde får möjlighet att leva som andra. Insatserna ska vara varaktiga och samordnade och anpassas till mottagarens individuella behov. Insatserna ska utformas så att de är lätt tillgängliga för de personer som behöver dem och stärka förmågan att leva ett självständigt liv. I Malmö stad har totalt drygt 1800 personer någon typ av insats enligt LSS. Av dessa har drygt 700 vuxna en bostad med särskild service och ca 600 är sysselsatta inom daglig verksamhet. Ansvaret för beslut om insatser och utförande av dessa uppdelade på olika förvaltningar. När stadsdelsfullmäktige bildades 1996 fick respektive stadsdelsfullmäktige/förvaltning ansvar för att driva LSS-boendena belägna i respektive stadsdel. Respektive stadsdelsfullmäktige har befolkningsansvar för dem som är bosatta i stadsdelen. Sociala resursförvaltningen planerar, och har en anslagsbudget, för LSS-boenden. Detta anslag fördelas mellan stadsdelarna.

Remiss: utredning av ny resurstilldelningsmodell för LSS-verksamheter

Remiss: utredning av ny resurstilldelningsmodell för LSS-verksamheter Malmö stad Stadsområdesförvaltning Söder 1 (1) Datum 2014-07-16 Vår referens Jenny Ahlm Planeringssekreterare Tjänsteskrivelse Jenny.Ahlm@malmo.se Remiss: utredning av ny resurstilldelningsmodell för LSS-verksamheter

Läs mer

Boendestödsinsatser till personer med lindrig utvecklingsstörning och/eller autismspektrumstörning

Boendestödsinsatser till personer med lindrig utvecklingsstörning och/eller autismspektrumstörning Malmö stad Stadsområdesförvaltning Norr 1 (4) Datum 2014-11-27 Vår referens Ann Rubin Planeringssekreterare ann.rubin@malmo.se Tjänsteskrivelse Boendestödsinsatser till personer med lindrig utvecklingsstörning

Läs mer

Tjänsteskrivelse 2013-10-28

Tjänsteskrivelse 2013-10-28 Malmö stad Stadsområdesförvaltning Norr 1 (4) Datum 2013-10-28 Vår referens Ann Rubin Planeringssekreterare ann.rubin@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag på modell för biståndsbeslut i tid gällande serviceinsatser

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Tillsynsärende hemlösa barn

Tjänsteskrivelse. Tillsynsärende hemlösa barn Malmö stad Stadsområdesförvaltning Norr 1 (3) Datum 2014-09-11 Vår referens Sofi Kimfors Planeringssekreterare Tjänsteskrivelse sofi.kimfors@malmo.se Tillsynsärende hemlösa barn SOFN-2013-188 Sammanfattning

Läs mer

Inrättande av stadsområdesnämnder och nämnder för Malmö stads skolväsende samt införande av förändrat nämndsansvar för LSS-verksamhet m.m.

Inrättande av stadsområdesnämnder och nämnder för Malmö stads skolväsende samt införande av förändrat nämndsansvar för LSS-verksamhet m.m. SIGNERAD 2013-10-09 Malmö stad Stadskontoret 1 (2) Datum 2013-10-08 Vår referens Ulla-Karin Holmberg Administrativ chef Tjänsteskrivelse Ulla-Karin.Holmberg@malmo.se Inrättande av stadsområdesnämnder och

Läs mer

Stadsområdesförvaltning Norr ställer sig positiv till alla delar i Stadskontorets förslag.

Stadsområdesförvaltning Norr ställer sig positiv till alla delar i Stadskontorets förslag. Malmö stad Stadsområdesförvaltning Norr 1 (2) Datum 2015-07-30 Vår referens Petra Quandt Farkas Enhetschef Petra.q.farkas@malmo.se Tjänsteskrivelse Kommungemensam bostadsrådgivning STK-2015-175 Sammanfattning

Läs mer

Förslag till avgifter inom sociala resursnämnden avseende handläggning av dödsbo, serviceavgift boenden och familjerådgivning

Förslag till avgifter inom sociala resursnämnden avseende handläggning av dödsbo, serviceavgift boenden och familjerådgivning SIGNERAD 2015-04-16 Malmö stad Stadskontoret 1 (2) 2015-04-13 Jan Lanzow-Nilsson Utvecklingssekreterare jan.lanzownilsson@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag till avgifter inom sociala resursnämnden avseende

Läs mer

Statsbidrag för kompetensutveckling inom den sociala barn- och ungdomsvården

Statsbidrag för kompetensutveckling inom den sociala barn- och ungdomsvården SIGNERAD 2014-09-02 Malmö stad Stadskontoret 1 (4) Datum 2014-09-01 Vår referens Paulina Franzén Utvecklingssamordnare Tjänsteskrivelse paulina.franzen@malmo.se Statsbidrag för kompetensutveckling inom

Läs mer

Motion från Sven Rosén (SPI) om bidrag till äldre för inköp av dator och internetanslutning

Motion från Sven Rosén (SPI) om bidrag till äldre för inköp av dator och internetanslutning Malmö stad Stadsområdesförvaltning Norr 1 (2) Datum 2014-02-05 Vår referens Sofi Kimfors Planeringssekreterare Tjänsteskrivelse sofi.kimfors@malmo.se Motion från Sven Rosén (SPI) om bidrag till äldre för

Läs mer

Utredning om finansieringsform för Kommunens rehabiliteringsavdelning,

Utredning om finansieringsform för Kommunens rehabiliteringsavdelning, Malmö stad Stadskontoret 1 (3) Datum 2014-12-17 Vår referens Karin Göranson Controller karin.goranson@malmo.se Tjänsteskrivelse Utredning om finansieringsform för Kommunens rehabiliteringsavdelning, KRA

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Organisation och arbetsformer för genomförandegruppen för bostäder med särskild service för funktionshindrade - svar på remiss från kommunstyrelsen

Organisation och arbetsformer för genomförandegruppen för bostäder med särskild service för funktionshindrade - svar på remiss från kommunstyrelsen NORRMALMS STADSDELSFÖRVALTNING PLANERINGSAVDELNINGE N TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2008-11-03 Handläggare: Gunilla Schedin Telefon: 508 09 015 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Organisation och arbetsformer

Läs mer

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer som stöd för Handläggning enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS och enligt SOL för personer under 65 år. 1 Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Målgrupp... 3

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(9) Plats och tid Yxningen, kommunhuset, kl. 08.30 11.15 Ledamöter Thomas Lidberg (S) ordförande Mira Wedenberg (M) vice ordförande Sören Söderström (C) Carl Donnér (M) Maria

Läs mer

Remiss Utredning av ny resurstilldelningsmodell för LSS-verksamheter. godkänna yttrandet och översända detsamma till kommunstyrelsen.

Remiss Utredning av ny resurstilldelningsmodell för LSS-verksamheter. godkänna yttrandet och översända detsamma till kommunstyrelsen. Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (2) Datum 2014-09-05 Tjänsteskrivelse Vår referens Marianne Dymling-Hjelm Strateg marianne.dymling-hjelm@malmo.se@malmo.se Remiss Utredning av ny

Läs mer

Hyresförslag gällande akutboende för hemlösa barnfamiljer inom fastigheten Arlöv 21:181 från Sociala resursnämnden

Hyresförslag gällande akutboende för hemlösa barnfamiljer inom fastigheten Arlöv 21:181 från Sociala resursnämnden SIGNERAD 2013-09-19 Malmö stad Stadskontoret 1 (2) Datum 2013-09-18 Vår referens Karin Göranson Controller Tjänsteskrivelse karin.goranson@malmo.se Hyresförslag gällande akutboende för hemlösa barnfamiljer

Läs mer

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Stöd till personer med funktionsnedsättning Stöd till personer med funktionsnedsättning i Lessebo kommun Stöd till personer med funktionsnedsättning Omsorgen om personer med funktionsnedsättning (OF) erbjuder en rad olika stöd till personer med

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Rapport om gynnande beslut enligt 4 kap 1 SoL och enligt 9 LSS som inte verkställts inom tre månader, kv 1 2014

Tjänsteskrivelse. Rapport om gynnande beslut enligt 4 kap 1 SoL och enligt 9 LSS som inte verkställts inom tre månader, kv 1 2014 SIGNERAD 2014-04-24 Malmö stad Stadskontoret 1 (7) Datum 2014-04-24 Handläggare Ingela Kressander Utredningssekreterare Ingela.Kressander@malmo.se Tjänsteskrivelse Rapport om gynnande beslut enligt 4 kap

Läs mer

Tillsynsenheten. Administrativ chef MAS/MAR Omsorgskonsulenter Dietist

Tillsynsenheten. Administrativ chef MAS/MAR Omsorgskonsulenter Dietist Tillsynsenheten Administrativ chef MAS/MAR Omsorgskonsulenter Dietist Omsorgskonsulent Tillhör Tillsynsenheten Ansvarar för uppföljning och tillsyn i enskilda ärenden enligt SoL och LSS Upprättar riktlinjer

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Remiss från Socialdepartementet angående förändrad assistansersättning - en översyn av ersättningssystemet (SOU:2014:9)

Tjänsteskrivelse. Remiss från Socialdepartementet angående förändrad assistansersättning - en översyn av ersättningssystemet (SOU:2014:9) Malmö stad Stadsområdesförvaltning Väster 1 (2) Datum 2014-05-07-05-02 Handläggare Stig Persson Verksamhetscontroller stig.persson@malmo.se Tjänsteskrivelse Remiss från Socialdepartementet angående förändrad

Läs mer

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Information om LSS Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Om LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som garanterar personer med omfattande varaktiga funktionshinder

Läs mer

Förslag från servicenämnden om utredning av en sammanhållen stödfunktion för Malmö stads kostverksamhet

Förslag från servicenämnden om utredning av en sammanhållen stödfunktion för Malmö stads kostverksamhet Malmö stad Stadskontoret 1 (3) Datum 2015-03-02 Vår referens Ilona Holmgren Utredningssekreterare ilona.holmgren@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag från servicenämnden om utredning av en sammanhållen stödfunktion

Läs mer

LSS Information för personer med funktionsnedsättning

LSS Information för personer med funktionsnedsättning LSS Information för personer med funktionsnedsättning Information från Socialkontoret i Danderyd om insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS LSS Lagen om stöd och service

Läs mer

att fastställa lokala rutiner för Lex Sarah för individ- och familjeomsorg och vård- och omsorg enligt förslag.

att fastställa lokala rutiner för Lex Sarah för individ- och familjeomsorg och vård- och omsorg enligt förslag. Malmö stad Stadsområdesförvaltning Norr 1 (2) Datum 2013-10-10 Vår referens Susanne Nordqvist nämndsekreterare susanne.nordqvist@malmo.se Tjänsteskrivelse Rutiner för Lex Sarah SOFN-2013-146 Sammanfattning

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer Omsorg om funktionshindrade Information och stödformer Vård och omsorg om de som lever med funktionshinder Det handlar egentligen inte om människor med särskilda behov utan om människor med alldeles vanliga

Läs mer

Strategisk utvecklingsplan för arbetet mot diskriminering i Malmö stad

Strategisk utvecklingsplan för arbetet mot diskriminering i Malmö stad Malmö stad Stadsområdesförvaltning Norr 1 (2) Datum 2013-11-22 Vår referens Anders Henriksson Avdelningschef anders.henriksson@malmo.se Tjänsteskrivelse Strategisk utvecklingsplan för arbetet mot diskriminering

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar Rev nov 2014 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Den första januari 1994

Läs mer

Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder.

Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder. Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som

Läs mer

LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service för vissa personer med funktionsnedsättning.

LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service för vissa personer med funktionsnedsättning. Socialförvaltingen Eva A Lindholm Datum Sid 2009-03-17 Dnr 1 (5) LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service för vissa personer med funktionsnedsättning. I yttrandet

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 Upprättad 2013-01-23 2(7) INLEDNING Omsorgen om funktionshindrade riktar sig till personer med fysiska och psykiska funktionshinder och deras familjer.

Läs mer

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Socialförvaltningen LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade En lag om rätten att leva som andra Genom LSS kan personer med omfattande funktionshinder få möjlighet till stöd

Läs mer

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen

Läs mer

1. Framtida behov av bostad med särskild service

1. Framtida behov av bostad med särskild service VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2013-02-12 DNR SN 2012.207 TONY HULTHÉN SID 1/1 UTREDARE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Framtida behov av bostad med särskild service Förslag till beslut

Läs mer

Historiska tillbakablickar kom första lagen gällande personer med utvecklingsstörning 1968 Omsorgslagen 1986 Nya omsorgslagen 1994 LSS och LASS

Historiska tillbakablickar kom första lagen gällande personer med utvecklingsstörning 1968 Omsorgslagen 1986 Nya omsorgslagen 1994 LSS och LASS Historiska tillbakablickar 1944 kom första lagen gällande personer med utvecklingsstörning 1968 Omsorgslagen 1986 Nya omsorgslagen 1994 LSS och LASS LSS 5 Verksamhetens mål och allmänna inriktning Främja

Läs mer

Remiss från Utbildningsdepartementet - Statsbidrag för höjda löner till lärare och vissa andra personalkategorier GRF

Remiss från Utbildningsdepartementet - Statsbidrag för höjda löner till lärare och vissa andra personalkategorier GRF SIGNERAD 2015-11-17 Malmö stad Grundskoleförvaltningen 1 (2) Datum 2015-11-17 Vår referens Sara Shamekhi Utredningssekreterare Sara.Shamekhi@malmo.se Tjänsteskrivelse Remiss från Utbildningsdepartementet

Läs mer

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi?

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Flera lagar som styr O Socialtjänstlagen - SoL O Hälso- och sjukvårdslagen- HSL O Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Verksamhetschef Bistånd och avgifter Områdeschef SoL Socialpsykiatri Områdeschef LSS Boende/ Sysselsättning Områdeschef LSS Boende/ Pers ass

Läs mer

Förvaltningens förslag till beslut

Förvaltningens förslag till beslut Kungsholmens stadsdelsförvaltning Stöd till resultatstyrning Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2014-02-18 Handläggare Christina Egerbrandt Telefon: 08-508 08 032 Till Kungsholmens stadsdelsnämnd Sammanträde

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Granskning av LSS organisation och budgetföljsamhet. Emmaboda kommun. 31 januari Jard Larsson, certifierad kommunal revisor

REVISIONSRAPPORT. Granskning av LSS organisation och budgetföljsamhet. Emmaboda kommun. 31 januari Jard Larsson, certifierad kommunal revisor REVISIONSRAPPORT Granskning av LSS organisation och budgetföljsamhet Emmaboda kommun 31 januari 2013 Jard Larsson, certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund, revisionsfråga

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Granskning av LSS. Kvalitetssäkring av genomförandeplaner. Emmaboda kommun. 9 oktober 2012

REVISIONSRAPPORT. Granskning av LSS. Kvalitetssäkring av genomförandeplaner. Emmaboda kommun. 9 oktober 2012 REVISIONSRAPPORT Granskning av LSS Kvalitetssäkring av genomförandeplaner Emmaboda kommun 9 oktober 2012 Jard Larsson, certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Uppdrag, revisionsfråga

Läs mer

Överenskommelse mellan SLL och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade, Dnr 2068/2011

Överenskommelse mellan SLL och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade, Dnr 2068/2011 SOCIALFÖRVALTNINGEN OCH ÄLDREFÖRVALTNINGEN Handläggare: Pia Ehnhage Telefon: 08 508 25 911 Till Socialnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-11-01 DNR 1.6-0641/2011 Överenskommelse mellan SLL och kommunerna

Läs mer

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2011-10-20

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2011-10-20 LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2011-10-20 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Du som har stora och omfattade behov av stöd och service kan tillhöra lagens

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Sollefteå kommun Individ- och omsorgsförvaltningen Information om vad lagen innebär och hur det går till vid ansökan om insats Vart vänder man

Läs mer

Information om Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Information om Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Information om Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Vem har rätt till LSS För att ha rätt till LSS-insatser måste din funktionsnedsättning omfattas av någon av följande punkter, vilket

Läs mer

Insatsen kontaktperson enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Insatsen kontaktperson enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Socialförvaltningen Insatsen kontaktperson enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Tjänstedeklaration Beslutad av omsorgsnämnden 2011-12-15, 148. Övertagen av socialnämnden 2012-09-01.

Läs mer

Boendeplan enligt LSS,

Boendeplan enligt LSS, 1 (2) TJÄNSTESKRIVELSE 2016-11-24 Social- och omsorgskontoret Omsorgsnämnden Boendeplan enligt LSS, 2017 2019 Dnr: 16/013 Sammanfattning av ärendet Omsorgsnämnden tar årligen fram en plan för utbyggnad

Läs mer

Utredning om boende för yngre personer med demenssjukdom eller demensliknande symtom

Utredning om boende för yngre personer med demenssjukdom eller demensliknande symtom TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Pierre Börjesson 2017-05-11 ON 2017/0020 52545 Omsorgsnämnden Utredning om boende för yngre personer med demenssjukdom eller demensliknande symtom Förslag

Läs mer

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag G2 2013 v 2.1 2014-01-23 Dnr 10.1-44318/2013 1(8) Avdelning sydväst Annelie Andersson annelie.andersson@ivo.se Socialstyrelsen Avdelningen för regler och behörighet Enheten för socialjuridik 106 30 Stockholm

Läs mer

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Socialförvaltningen OF-Omsorg till personer med funktionsnedsättning Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Denna broschyr vänder sig till dig som söker information om stöd, service och rättigheter

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(9)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(9) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(9) Plats och tid Yxningen, kommunhuset, kl. 08:30 10:25 Beslutande Ledamöter Thomas Lidberg (S), ordförande Peder Griph (S) Astrid-Marie Jonsson, (C) Övriga närvarande Linda

Läs mer

Ang: Ersättning för omkostnad avseende dygnsplacerade barn med barnpension

Ang: Ersättning för omkostnad avseende dygnsplacerade barn med barnpension Särskilt yttrande Vård-och omsorgsberedningen 2014-11-06 Ang: Ersättning för omkostnad avseende dygnsplacerade barn med barnpension STK-2014-1019 "Då barn är placerade i dygnsvård har föräldern en ersättningsskyldighet

Läs mer

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle OMVÅRDNAD GÄVLE Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Mer information och ansökan Om du har frågor eller vill ansöka om stöd, ring 026-17

Läs mer

Vård- och omsorgsberedningen. Reservation. Motion om ändrad uthyrningspolicy för Malmös kommunala fastighetsbolag STK-2015-390

Vård- och omsorgsberedningen. Reservation. Motion om ändrad uthyrningspolicy för Malmös kommunala fastighetsbolag STK-2015-390 Vård- och omsorgsberedningen Motion om ändrad uthyrningspolicy för Malmös kommunala fastighetsbolag STK-2015-390 Reservation Vi Sverigedemokrater yrkade bifall till motionen. När den styrande minoriteten

Läs mer

Yttrande Länsstyrelsen vill som tillsynsmyndighet i övrigt lämna följande synpunkter.

Yttrande Länsstyrelsen vill som tillsynsmyndighet i övrigt lämna följande synpunkter. Sociala enheten Yttrande 2009-01-30 sid 1 (5) 700-28404-2008 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Möjlighet att leva som andra Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning (SOU

Läs mer

Vård & omsorgsberedningen Mars 2015 Särskilt yttrande 4

Vård & omsorgsberedningen Mars 2015 Särskilt yttrande 4 Vård & omsorgsberedningen Mars 2015 Särskilt yttrande 4 Resursuppskattningsmodell för tilldelning av ekonomiska resurser till bostad med särskild service, daglig verksamhet samt korttidsvistelse enligt

Läs mer

2015-01-16 Anna Spångmark

2015-01-16 Anna Spångmark UPPFÖLJNING AV BESLUT enligt Lagen och om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)och Socialtjänstlagen för personer under 65 år. Enheten för funktionsnedsättning 2015-01-16 Anna Spångmark Innehållsförteckning

Läs mer

Stöd och service enligt LSS

Stöd och service enligt LSS Stöd och service enligt LSS LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till en del personer med funktionsnedsättningar. Socialtjänstlagen,

Läs mer

BESLUT. Föreläggande enligt 13 kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453), SoL

BESLUT. Föreläggande enligt 13 kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453), SoL /(\ BESLUT 1nspekt1onen för vård och omsorg 2015-07-02 Dnr 8.7.1-21178/2015 1(5) Avdelning syd SvenLewin Sven.Lewin@ivo.se Vård- och omsorgsnämnden Båstads kommun 269 80 BÅSTAD Huvudman Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Denna broschyr vänder sig till dig som söker information om stöd, service och rättigheter för personer med funktionshinder

Läs mer

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 Dnr 2009-KS0423/739 Antagen av kommunfullmäktige 25010-05-26, KF 49 VARJE MÄNNISKA ÄR UNIK Alla människor är lika i värde och rättigheter. Varje individ

Läs mer

Enkätundersökning. riktad till enskilda inom handikapp- och psykiatriomsorgen 2014

Enkätundersökning. riktad till enskilda inom handikapp- och psykiatriomsorgen 2014 Enkätundersökning riktad till enskilda inom handikapp- och psykiatriomsorgen 2014 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 SYFTE... 3 UTFORMNING AV ENKÄTEN... 3 ÅRETS UNDERLAG... 4 MÅLVÄRDET... 4 RESULTAT

Läs mer

Utredningsdirektiv för kommungemensamt kontaktcenter

Utredningsdirektiv för kommungemensamt kontaktcenter Malmö stad Stadskontoret 1 (4) Datum 2014-05-26 Handläggare Gunilla Konradsson Projektledare gunilla.konradsson@malmo.se Tjänsteskrivelse Utredningsdirektiv för kommungemensamt kontaktcenter STK-2014-587

Läs mer

Råd och stöd. Handikappreformen 1994: Tillägg till HSL(3b, 18b ) Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS

Råd och stöd. Handikappreformen 1994: Tillägg till HSL(3b, 18b ) Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Råd och stöd Handikappreformen 1994: Tillägg till HSL(3b, 18b ) Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Personkrets LSS Utvecklingsstörda personer och personer med autism eller autismliknande

Läs mer

Vård & Omsorgsberedningen Juni 2015 Särskilt yttrande 2

Vård & Omsorgsberedningen Juni 2015 Särskilt yttrande 2 Vård & Omsorgsberedningen Juni 2015 Särskilt yttrande 2 Remiss från Socialdepartementet Bidrag till glasögon för barn och unga STK 2015-632 I en remiss från Socialdepartementet föreslås att alla barn och

Läs mer

Kundval inom äldreboenden i Huddinge kommun, förslag till rutiner

Kundval inom äldreboenden i Huddinge kommun, förslag till rutiner SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN 2014-04-28 Rev. 2014-05-26 AN-2014/263.730 1 (5) HANDLÄGGARE Lars Axelsson 08-535 312 27 lars.axelsson@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Kundval inom äldreboenden i

Läs mer

Särskild tillsynsorganisation för kommunens andrahandslägenheter

Särskild tillsynsorganisation för kommunens andrahandslägenheter Malmö stad Stadsområdesförvaltning Söder 1 (3) Datum 2015-07-10 Vår referens Pontus Gleisner Utvecklingssekreterare pontus.gleisner@malmo.se Tjänsteskrivelse Särskild tillsynsorganisation för kommunens

Läs mer

Särskilt ekonomiskt stöd till Föreningen Idrott För Handikappade (FIFH)

Särskilt ekonomiskt stöd till Föreningen Idrott För Handikappade (FIFH) SIGNERAD 2015-09-14 Malmö stad Fritidsförvaltningen 1 (2) Datum 2015-09-14 Vår referens Malin Eggertz Forsmark Avdelningschef malin.eggertzforsmark@malmo.se Tjänsteskrivelse Särskilt ekonomiskt stöd till

Läs mer

Biståndshandläggning November 2016 Äldreomsorgens nationella värdegrund 5 kap. 4 socialtjänstlagen (2001:453,SoL) Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt

Läs mer

Motion av Fredrik Sjögren (FP) och Olle Schmidt (FP) avseende att motverka våldsbejakande extremism

Motion av Fredrik Sjögren (FP) och Olle Schmidt (FP) avseende att motverka våldsbejakande extremism Malmö stad Stadsområdesförvaltning Norr 1 (3) Datum 2016-01-19 Vår referens Sara Strand Planeringssekreterare Sara.Strand@malmo.se Tjänsteskrivelse Motion av Fredrik Sjögren (FP) och Olle Schmidt (FP)

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

Information om. LSS- Lagen. stöd och service till vissa. funktionshindrade. Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178

Information om. LSS- Lagen. stöd och service till vissa. funktionshindrade. Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178 Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178 Avdelningschef LSS Agneta Stabforsmo 0240-66 03 25 SMEDJEBACKENS KOMMUN Socialförvaltningen LSS-avdelningen Information om LSS- Lagen om När Du

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö Kommungemensam långsiktig strategi för kompetens- och personalförsörjning STK-2015-394

Tjänsteskrivelse. Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö Kommungemensam långsiktig strategi för kompetens- och personalförsörjning STK-2015-394 SIGNERAD 2015-04-30 Malmö stad Stadskontoret 1 (5) Datum 2015-04-30 Vår referens Carina Funeskog Enhetschef carina.funeskog@malmo.se Tjänsteskrivelse Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö Kommungemensam

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

Rättssäkerhet för personer med funktionshinder - svar på remiss från revisionskontoret

Rättssäkerhet för personer med funktionshinder - svar på remiss från revisionskontoret Planeringsavdelningen Norrmalms stadsdelsförvaltning Handläggare: Gunilla Schedin Tfn: 508 09 015 Tjänsteutlåtande Sid 1 (7) 2006-04-04 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Rättssäkerhet för personer med funktionshinder

Läs mer

Kommunala Handikapprådet i Falun lämnar synpunkter på

Kommunala Handikapprådet i Falun lämnar synpunkter på 1 FALU KOMMUN KOMMUNALA HANDIKAPPRÅDET 2009-01-29 Kommunala Handikapprådet i Falun lämnar synpunkter på Slutbetänkande av LSS-kommittén SOU 2008:77 Möjlighet att leva som andra, Ny lag om stöd och service

Läs mer

Information om LSS. (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade)

Information om LSS. (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade) Information om LSS (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade) Vad är LSS? LSS är en rättighetslag som genom tio olika insatser ska garantera personer, som har omfattande och varaktig funktionsnedsättning,

Läs mer

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Åstorps Kommun

Läs mer

INFORMATION. Socia(qänsten Övertorned fj(ommun

INFORMATION. Socia(qänsten Övertorned fj(ommun INFORMATION Socia(qänsten Övertorned fj(ommun Telefonnummer och kontaktuppgifter Biståndshandläggare (telefontid 08.00-09.30) Birgitta Emanuelsson (personer födda dag 1-15) 0927-72156 Annica Lahti (personer

Läs mer

LSS. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 2014-10-22 1

LSS. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 2014-10-22 1 LSS Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 2014-10-22 1 Principer i LSS 5 Verksamhet ska: Främja jämlikhet i levnadsvillkor Främja full delaktighet i samhällslivet Målet är: Få

Läs mer

Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning

Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning Datum Nämnd, förvaltning 2016-02-29 Socialnämnden Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning Beslutad av socialnämnden 2010-06-22 Reviderad 2014-05-20, 55 Reviderad

Läs mer

Individ- och familjeomsorgens regler för stadsområdestillhörighet

Individ- och familjeomsorgens regler för stadsområdestillhörighet Malmö stad Stadsområdesförvaltning Norr 1 (2) Datum 2014-05-22 Handläggare Sofi Kimfors Planeringssekreterare sofi.kimfors@malmo.se Tjänsteskrivelse Individ- och familjeomsorgens regler för stadsområdestillhörighet

Läs mer

LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE (LSS) LSS är en rättighetslag som ska garantera personer med stora

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Innehållsförteckning LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vem gäller lagen för?... 1 Tio rättigheter/insatser... 2 1. Rådgivning

Läs mer

Fördelning av 2013 års prestationsbaserade medel inom det strategiska arbetet med socialpsykiatri i Malmö stad, perioden 2013-2016

Fördelning av 2013 års prestationsbaserade medel inom det strategiska arbetet med socialpsykiatri i Malmö stad, perioden 2013-2016 Malmö stad Stadsområdesförvaltning Norr 1 (2) Datum 2014-10-03 Vår referens Sofi Kimfors Planeringssekreterare Tjänsteskrivelse sofi.kimfors@malmo.se Fördelning av 2013 års prestationsbaserade medel inom

Läs mer

Nationell IT-strategi för vård och omsorg tillämpning för Stockholms stad

Nationell IT-strategi för vård och omsorg tillämpning för Stockholms stad Utlåtande 2009: RI (Dnr 031-2279/2008) Nationell IT-strategi för vård och omsorg tillämpning för Stockholms stad Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande 1. Den Nationella IT-strategin

Läs mer

Svar på remiss betänkandet Nästa fas i e- hälsoarbetet (SOU 2015:32) KS

Svar på remiss betänkandet Nästa fas i e- hälsoarbetet (SOU 2015:32) KS Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2015-06-30 Handläggare Jazmine Hjorth Telefon: 08-508 25 640 Till Socialnämnden Svar på remiss betänkandet

Läs mer

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Nordmalings kommun 914 81 NORDMALING Tfn 0930-140 00 www.nordmaling.se Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Lagen börjar med personkretsen. Det är de personer som har rätt till hjälp.

Läs mer

Riktlinjer för köhantering inom äldreomsorgens vård- och omsorgsboenden

Riktlinjer för köhantering inom äldreomsorgens vård- och omsorgsboenden BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDREOMSORG Handläggare: Eva Lindström Telefon: 08-508 06 321 Till Bromma stadsdelsnämnd SDN 2008-02-14 SID 1 (6) 2008-01-25 Riktlinjer för köhantering inom äldreomsorgens vård-

Läs mer

Kvalitetsnyckeltal 2014 verksamhet för personer med funktionsnedsättning Dnr VOO 2014/0409

Kvalitetsnyckeltal 2014 verksamhet för personer med funktionsnedsättning Dnr VOO 2014/0409 Vård- och omsorgsförvaltningen Tjänsteskrivelse 2014-12-01 1(5) Eva Henriksson 046-355365 eva.henriksson@lund.se Vård- och omsorgsnämnden Kvalitetsnyckeltal 2014 verksamhet för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Särskild tillsynsorganisation för kommunens andrahandslägenheter

Särskild tillsynsorganisation för kommunens andrahandslägenheter Malmö stad Stadsområdesförvaltning Norr 1 (5) Datum 150827 Vår referens Petra Quandt Farkas Enhetschef Petra.q.farkas@malmo.se Tjänsteskrivelse Särskild tillsynsorganisation för kommunens andrahandslägenheter

Läs mer

Förslag till beslut Personalberedningen beslutar föreslå kommunstyrelsen besluta att godkänna kartläggningen och lägga den till handlingarna

Förslag till beslut Personalberedningen beslutar föreslå kommunstyrelsen besluta att godkänna kartläggningen och lägga den till handlingarna SIGNERAD 2014-09-12 Malmö stad Stadskontoret 1 (1) Datum 2014-09-10 Vår referens Christer Helin HR-specialist Tjänsteskrivelse christer.helin@malmo.se Kartläggning av praktikplatser i Malmö stad STK-2014-915

Läs mer

Har du förbättringsidéer eller synpunkter kring din insats från oss? Om du inte är nöjd är det viktigt att vi får veta det. Vi vill bli bättre!

Har du förbättringsidéer eller synpunkter kring din insats från oss? Om du inte är nöjd är det viktigt att vi får veta det. Vi vill bli bättre! Socialförvaltningen Insatsen bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Tjänstedeklaration Beslutad av

Läs mer

RINKEBY -KISTA STADSDELSFÖRVALTNING. Värdigt liv i äldreomsorgen (SOU 2008:51)

RINKEBY -KISTA STADSDELSFÖRVALTNING. Värdigt liv i äldreomsorgen (SOU 2008:51) RINKEBY -KISTA STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDREOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) DNR 006-369-2008 2008-09-04 SDN 2008-09-17 Handläggare: Ewa-Britt Ek Tfn: 08-508 01 401 Till Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd Värdigt

Läs mer

KALLELSE. 1. Justerande:... Socialnämnden 20 maj 2008

KALLELSE. 1. Justerande:... Socialnämnden 20 maj 2008 Socialnämnden 20 maj 2008 Plats och tid för sammanträdet Kallade tjänstemän Frösundarummet, Socialförvaltningen, Tuna torg 15, Vallentuna tisdagen den 20 maj 2008 kl 18.30. Genomgång av handlingar kl 17.30

Läs mer

Rapport internkontroll - Dokumentation boendestöd

Rapport internkontroll - Dokumentation boendestöd Protokoll Sammanträdesdatum 2015-09-03 Sida 14(25) Socialnämndens arbetsutskott SNau 103 Rapport internkontroll - Dokumentation boendestöd Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämnden föreslås tacka

Läs mer

Avrapportering, KS-VOO-2008-00624, Malmö stads strategi och handlingsplan för ehälsa 2010-2012

Avrapportering, KS-VOO-2008-00624, Malmö stads strategi och handlingsplan för ehälsa 2010-2012 SIGNERAD 2014-02-04 Malmö stad Stadskontoret 1 (4) Datum 2014-01-31 Vår referens Per Lövgren Controller Tjänsteskrivelse Per.Lovgren@malmo.se Avrapportering, KS-VOO-2008-00624, Malmö stads strategi och

Läs mer

Nämnden för Funktionsstöd

Nämnden för Funktionsstöd KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Sammanträde 17 september 2014, klockan 15 Fullmäktigesalen, Stadshuset, Kungsbacka Ärende Sid Beslutsförslag 1 Val av justerare och tid för justering Kent Stenhammar (S), klockan

Läs mer

ÖCKERÖ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Socialnämnden 2014-10-22 1(11)

ÖCKERÖ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Socialnämnden 2014-10-22 1(11) SAMMANTRÄDES Socialnämnden 2014-10-22 1(11) Plats och tid Kommunhuset, klockan 16.00-18.00 ande Tjänstgörande ersättare Övriga deltagande Ersättare Tjänstemän Kent Lagrell (M) ordförande Jim Adolfsson

Läs mer

Socialtjänstlagens uppbyggnad

Socialtjänstlagens uppbyggnad Socialtjänstlagens uppbyggnad Lagen innehåller 16 kapitel med tillhörande paragrafer 1. Socialtjänstens mål 2. Kommunens ansvar 3. Socialnämndens uppgifter 4. Rätten till bistånd 5. Särskilda bestämmelser

Läs mer