Remiss: utredning av ny resurstilldelningsmodell för LSS-verksamheter

Transkript

1 Malmö stad Stadsområdesförvaltning Söder 1 (1) Datum Vår referens Jenny Ahlm Planeringssekreterare Tjänsteskrivelse Jenny.Ahlm@malmo.se Remiss: utredning av ny resurstilldelningsmodell för LSS-verksamheter SOFS Sammanfattning Stadskontoret har på uppdrag av kommunfullmäktige sett över formerna för resurstilldelning till LSS-verksamheten. En ny resurstilldelningsmodell har tagits fram utifrån utredningsdirektivet och stadsområdesnämnd Söder har ombetts att yttra sig över förslaget. Stadsområdesförvaltningen har tagit fram ett förslag till yttrande och i detta föreslås att stadsområdesnämnd Söder ställer sig i huvudsak positiv till modellen. Förslag till beslut Stadsområdesnämnd Söder föreslås besluta att godkänna förslaget till yttrande och skicka det till kommunstyrelsen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse VoO-beredningen , Utredning av resurstilldelning till LSSverksamheten Slutrapport Malmö LSS översyn 2011 Remissunderlag resurstilldelningsmodell för LSS-verksamheten Rapport om insatser enligt LSS Vård- och omsorgsberedningens beslut Följebrev till remiss om utredning av ny resurstilldelningsmodell för LSS-verksamheter Remiss: Utredning av ny resurstilldelningsmodell för LSS-verksamheter (2/2) Yttrande: Utredning av ny resurstilldelningsmodell för LSS-verksamheter Tjänsteskrivelse: Utredning av ny resurstilldelningsmodell för LSS-verksamheter Beslutsplanering Stadsområdesnämnd Söders arbetsutskott Stadsområdesnämnd Söder Ansvariga Lars G Larsson, avdelningschef för bistånd inom vård och omsorg SIGNERAD

2 Malmö stad Stadsområdesnämnd Söder 1 (3) Datum Adress Eriksfältsgatan 28A, Box Diarienummer SOFS Yttrande Till Kommunstyrelsen Remiss: utredning av ny resurstilldelningsmodell för LSS-verksamheter STK Stadsområdesnämnd Söder föreslås besluta att lämna följande yttrande: Sammanfattning Stadsområdesnämnd Söder ställer sig i huvudsak positiv till den nya modell för resurstilldelning som tagits fram och förordar denna modell framför dagens modell. Den nya modellen bedöms förbättra Malmö stads förutsättningar att leva upp till intentionerna med LSS samtidigt som den förbättrar styrningen av de ekonomiska resurserna. Modellen som presenteras i remissen är inte helt färdig utan beskriver i grova drag det ekonomiska flödet. Detaljutredningarna av regelverk och de ekonomiska beräkningarna kommer att genomföras efter beslut om införandet av en ny modell. Stadsområdesnämnd Söder bedömer att den föreslagna tidsplanen som alltför snäv när det gäller den tid som avsatts för dessa utredningar och beräkningar. Det är viktigt att underlaget är klart i god tid inför nämndernas arbete med budgetskrivelsen Yttrande Stadskontoret har på uppdrag av kommunfullmäktige sett över formerna för resurstilldelning till LSS-verksamheten. Uppdraget handlade om att ta fram en modell som innebar att samtliga ekonomiska resurser samlades hos den myndighet som fattar beslut om insatserna samtidigt som incitament för att utveckla alternativ till LSS-insatserna utifrån brukarnas behov skapas. I ärendet beskrivs två modeller för resurstilldelning; den nuvarande modellen som används idag och den nya modell som stadskontoret tagit fram utifrån utredningsdirektivet. Stadsområdesnämnd Söder ställer sig i huvudsak positiv till den nya modellen för resurstilldelning som stadskontoret tagit fram utifrån utredningsdirektivet och förordar denna modell framför dagens modell. Den föreslagna resurstilldelningsmodellen bedöms förbättra Malmö stads förutsättningar att leva upp till intentionerna med LSS samtidigt som den förbättrar styrningen av de ekonomiska resurserna och bättre stämmer överrens med den ansvarsfördelning som finns. Den nya modellen för resurstilldelning som presenteras i remissen är dock inte färdig utan beskriver det ekominiska flödet i grova drag och stadsområdesnämnden ser det som svårt att ta ställning till helheten när detaljerna inte är klara. Det är positivt att samtliga resurser för LSS-verksamheten fördelas direkt från kommunfullmäktige till stadsområdesnämnderna i den föreslagna modellen. Stadsområdesnämnderna har

3 befolkningsansvaret, fattar beslut om insatserna och modellen skapar möjlighet att omfördela resurserna utifrån brukarnas behov. Oavsett vilken insats som beslutas är det samma nämnd som har både resurserna och kostnaderna. Hur själva fördelningen av medel kommer att ske är dock inte klart utan beräkningen av omfördelningen kommer att genomföras efter beslut om ny resurstilldelningsmodell. Stadsområdesnämnd Söder vill påtala vikten av att stadsområdesnämnderna och dess förvaltningar engageras i detta arbete. I remissunderlaget står det att fördelningen av medel avgörs av tydliga och enkla fördelningsgrunder som fångar målgruppens behov. Att hitta en fördelningsmodell som är tydlig och enkel, fångar upp målgruppens faktiska behov samt skapar incitament att tänka nytt är en utmaning. 2 (3) En fråga som hänger samman med utformingen av fördelningsmodellen till stadsområdena är betalningsansvaret för de personer som placeras i ett annat stadsområde, exempelvis i en bostad med särskild service. För att den föreslagna resurstilldelningsmodellen ska fungera måste myndighets- och betalningsansvaret sannolikt stanna kvar hos det placerande stadsområdet. Genom att behålla både myndighets- och betalningsansvaret säkerställs incitamenten för att främja en helhetssyn av brukarens behov och det skapas stimulans för att pröva andra alternativ till LSS-insatserna. Frågan kring att hitta en fördelningsmodell som är tydlig och enkel, fångar upp målgruppens faktiska behov samt skapar incitament att tänka nytt är som sagt komplex. Därför förordar stadsområdesnämnd Söder att när ett förslag till fördelningsmodell har utarbetats ska modellen sändas på remiss till stadsområdesnämnderna. Stadsområdesnämnd Söder ställer sig positiv till att resurser för en buffert till utbyggnad av bostäder med särskilt service fördelas från kommunfullmäktige till Sociala resursnämnden. Nämnden ser det även som positivt att ansvaret för den långsiktiga strategiska boendeplaneringen och bedömningskansliet läggs på kommunstyrelsens förvaltning. Stadsområdesnämnden välkomnar också att en ny modell för beskrivning av brukarens behov av verksamhetsresurser ersätter den befintliga vårdtyngdsmätningsmodellen. Bedömningskansliets roll som kvalitetsgarant för att säkerställa en likvärdig bedömning av brukarnas behov och förmågor är bra. Det gäller även användandet av den kommungemensamma prisgruppen som redan utarbetar den årliga prislistan för vård- och omsorgsverksamheten när det gäller prissättningen av insatserna. Enligt förslaget kommer Sociala resursnämnden att ansvara för verkställandet av alla beslut om insatser enligt LSS med undantag för korttidstillsyn enligt LSS. Sociala resursnämnden föreslås också ha kostnadsansvaret för de insatser som inte kan verkställas inom nämndens verksamhet det vill säga de externa placeringarna. Stadsområdesnämnd Söder ser detta som en logisk följd av deras ansvar för verkställigheten och ställer sig bakom förslaget. Resurstilldelningsmodellen behöver dock utvecklas när det gäller de externa placeringarna då det exempelvis råder en oklarhet kring hur ersättningen till Sociala resursnämnden gällande de externa placeringarna ska hanteras. Likaså behövs det upprättas riktlinjer för hur de individuella lösningarna som ska vara möjliga utanför ersättningsmodellen när det gäller brukare med behov av specialkompetens ska hanteras och vem som är ansvarig för dessa. När det gäller särskild avgift för icke verkställda beslut är ansvarsfrågan ännu inte fastställd. Stadsområdesnämnden ställer sig bakom förslaget om att detta bör avgöras av ansvarsfördelningen mellan nämnderna samt de ekonomiska resurserna.

4 I den föreslagna resurstilldelningsmodellen organiseras LSS-verksamheten utifrån en beställar-/utförarmodell med stadsområdesnämnderna som beställare och Sociala resursnämnden som utförare. Denna organisering ställer stora krav på beställaren och det är viktigt att LSShandläggarna har den kunskap som krävs för att arbeta enligt en sådan modell liksom att ta till vara på de incitament som skapas för att utveckla alternativ till LSS-insatserna. Det är även viktigt att det skapas ett nära samarbete mellan stadsområdesförvaltningarna, sociala resursförvaltningen och kommunstyrelsens förvaltning för att säkerställa matchningen mellan behov och utveckling av LSS-verksamheten. 3 (3) Stadsområdesnämnd Söder anser att den föreslagna införandeprocessen är bra och att tidsplanen för införandet överlag är rimlig. Det som bedöms vara alltför snävt tilltaget tidsmässigt är den tid som avsatts för detaljutredningarna av regelverk och de ekonomiska beräkningarna. Det är viktigt att dessa utredningar och beräkningar är klara i god tid inför nämndernas arbete med budgetskrivelsen 2016 samt att fördelningsmodellen sänds på remiss innan beslut. Ordförande Anders Nilsson Nämndsekreterare Josefin Haugthon

5 Malmö stad Vård- och omsorgsberedningen 1 (1) Datum Diarienummer STK Kommunstyrelsen Utredning av en ny resurstilldelningsmodell för LSS - verksamheter STK Vård-och omsorgsberedningen behandlade rubricerat ärende vid sitt sammanträde den 2 juni och beslutade föreslå kommunstyrelsen besluta att sända utredningen på remiss till stadsområdesnämnderna, Sociala resursnämnden, Grundskolenämnden, Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Ledarna, Vision, Kommunal, Vårdförbundet och SACO, med svarsdatum För vård- och omsorgsberedningen Ordförande Carina Nilsson Sekreterare Ingegerd Kling SD anmäler särskilt yttrande

6

7 Malmö stad Stadskontoret 1 (3) Datum Handläggare Ingela Kressander Utredningssekreterare Ingela.Kressander@malmo.se Tjänsteskrivelse Utredning av ny resurstilldelningsmodell för LSS-verksamheter STK Sammanfattning Stadskontorets tidigare uppdrag att se över resurstilldelningen till LSS-verksamheten återupptogs våren 2013, i samband med beslut om förändrat nämndsansvar för LSS-verksamheten. I utredningsdirektiveten framgick att en första utgångspunkt är att samtliga ekonomiska resurser samlas hos myndigheten som fattar beslut om insatser, dvs stadsområdesnämnderna. I rapporten analyseras en sådan modell, men även en modell där de ekonomiska resurserna för insatserna bostad med särskild service och daglig verksamhet fördelas som ett anslag till Sociala resursnämnden. Förslag till beslut Vård- och omsorgsberedningen föreslås besluta att sända utredningen på remiss till stadsområdesnämnderna, Sociala resursnämnden, Grundskolenämnden, Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Ledarna, Vision, Kommunal, Vårdförbundet och SACO, med svarsdatum Beslutsunderlag G-Tjänsteskrivelse voo-beredningen , Utredning av resurstilldelning till LSSverksamheten Rapport om insatser enligt LSS Slutrapport Malmö LSS översyn 2011 Remissunderlag resurstilldelningsmodell för LSS-verksamheten Beslutsplanering Vård- och omsorgsberedningen Vård- och omsorgsberedningen Vård- och omsorgsberedningen KS Arbetsutskott Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Ärendet Den 9 november 2011 beslutade vård- och omsorgsberedningen att ge stadskontoret i uppdrag att se över möjligheten till förändring av resurstilldelningen till Malmö stads LSS-verksamhet, samt att ge stadskontoret i uppdrag att ta fram förslag till eventuella förändringar avseende Malmö stads LSS-verksamhet. Uppdragen skulle redovisas under Med anledning av orga- SIGNERAD

8 nisationsöversynen av stadsdelsfullmäktige, fick stadskontoret i uppdrag att avvakta med att genomföra uppdragen tills beslut om ny organisation fattats. 2 (3) Den 22 november 2012 beslutade kommunfullmäktige att ställa sig bakom inriktningen att ansvaret för verksamheten enligt lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, överförs från stadsdelsfullmäktige till Sociala resursnämnden samt att uppdra åt kommunstyrelsen att utarbeta ett förslag till en sådan förändring. En arbetsgrupp fick i uppdrag att kartlägga och beskriva de verksamheter som utför insatser som kan beviljas enligt LSS och göra en analys av fyra fastställda organisationsförslag. I uppdraget ingick inte att utreda och ta fram förslag till en ny resurstilldelningsmodell. Utredningen resulterade i att ett av organisationsförslagen förordades, nämligen att myndighetsansvaret fortsatt ska ligga på stadsområdesnämnderna medan Sociala resursnämnden får uppdraget att verkställa beslutade insatser enligt LSS. Den 30 maj fattade kommunfullmäktige beslut om en sådan ansvarsfördelning, vilket innebär att Sociala resursnämnden från och med 1 juli 2013 övertagit ansvaret för driften av samtliga LSS-verksamheter utom korttidstillsyn enligt LSS 9 7. I ärendet angavs också att stadskontoret fått i uppdrag att se över former för resurstilldelningen till LSS-verksamheten, en översyn som skulle vara klar i november Utredningstiden förlängdes senare till maj Stadskontoret formulerade uppdraget bland annat så här: För att beslut om insats ska fattas med fokus på brukarens behov bör en första utgångspunkt för arbetet vara att samtliga ekonomiska resurser samlas hos myndigheten som fattar beslut om insatser. En andra utgångspunkt är att en ny modell behöver skapa ekonomiska incitament för att utveckla alternativ till LSS-insatser utifrån brukarens behov, samtidigt som den säkrar resurserna till bostäder med särskild service. Det behöver även utredas om resurser ska fördelas som särskilt anslag, som en del i resursfördelningsmodellen för stadsområdena eller som en kombination av de två. Fördelningskriterier och ansvar för beräkningar utifrån dessa bör även tydliggöras. Vidare behöver modeller för ersättning mellan stadsområdesnämnderna och sociala resursnämnden utredas samt vilka effekter en ny modell skulle få inom ramen för kostnadsutjämningssystemet för LSS på nationell nivå. En arbetsgrupp utsågs i april 2013 för att fortsätta översynen av resurstilldelningen. Arbetsgruppen inledde arbetet med en kartläggning av hur finansieringen av respektive insats skedde fram till omorganisationen , samt vilka frågor som behöver beaktas för respektive insats utifrån insatsens särart. Efter att kartläggningen avslutats, så upplöstes arbetsgruppen, och stadskontoret fortsatte arbetet. Uppdraget att ta fram en modell för fördelning av kommunbidrag till nämnderna åvilar ekonomiavdelningen på stadskontoret. I ärendet finns tre rapporter. Den första rapporten är det egentliga remissunderlaget, som beskriver två modeller för resurstilldelning utifrån utredningsdirektiven. Den andra rapporten är en beskrivning av LSS, de insatser som kan beviljas enligt lagen samt kartläggningen av insatsernas finansiering före omorganisationen.

9 Den tredje rapporten, som bifogas för kännedom, är den som Professional management tog fram 2011, och som var inledningen till översynen av resurstilldelningen. Arbetet med kartläggning och analys har nu avslutats, och resultatet presenteras i bifogade rapporter vilka utgör underlag för remissinstansernas synpunkter och svar. 3 (3) Ansvariga Birgitta Vilén-Johansso Avdelningschef Jan-Inge Ahlfridh Stadsdirektör

10 Utredning av ny resurstilldelningsmodell för LSS-verksamheter Stadskontoret Upprättad Datum: Förvaltning: Stadskontoret Författare: Karin Göranson, Ingela Kressander och Per Lövgren

11 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning Bakgrund Uppdraget Utredare och metod Avgränsning Krav på modell Önskade styreffekter Krav på transparens Två modeller för resurstilldelning Beskrivning av modellerna Jämförande analys av presenterade modeller Stadskontorets slutsatser och förordat förslag Förbättrade förutsättningar att uppfylla intentionerna i LSS Förbättrad styrning av ekonomiska resurser Kvarstående frågor och förslag till implementering Rimlig tidplan för införande av ny modell Förslag till införandeprocess Stadskontoret Utredning av ny resurstilldelningsmodell för LSS-verksamheter 2

12 1 Sammanfattning Stadskontorets tidigare uppdrag att se över resurstilldelningen till LSS-verksamheten återupptogs våren 2013, i samband med beslut om förändrat nämndsansvar för LSSverksamheten. I den nya organisationen var en av utgångspunkterna ett fortsatt sammanhållet myndighetsansvar, det vill säga individen ska inte behöva vända sig till olika myndigheter bara för han eller hon har insatser enligt LSS. Uppdraget har främst handlat om att utreda en modell där samtliga ekonomiska resurser samlas hos myndigheten som fattar beslut om insatser samtidigt som det skapas incitament för utveckling av alternativ till LSS-insatser utifrån brukarens behov. För att möjliggöra jämförelse har utredarna valt att även beskriva nuvarande modell som gäller från omorganisationen De två modellerna beskrivs i kapitel 4. En resurstilldelningsmodell utgör en del i den ekonomiska styrningen och syftar därmed till att styra organisationens beteende så att resurser används där de bäst behövs. Principer som styr resurstilldelningen blir ofta vägledande för hur resurserna används. För att de ska bli det måste modellen accepteras av berörda nämnder, vilket ställer krav på transparens och tydlighet avseende önskade styreffekter. Nedanstående tabell sammanfattar de krav som en modell bör uppfylla samt stadskontorets värdering av de båda modellerna som beskrivs i rapporten. Ett kryss i tabellen innebär att modellen bedöms uppfylla kravet. Önskad styreffekt Främjar helhetssyn och optimalt nyttjande av resurser Främjar helhetssyn på brukaren och dennes behov Främjar utveckling av andra insatsformer Krav på transparens Modell enligt utredningsdirektiv X X X Nuvarande modell (från ) Tydlig X X Förutsägbar X X Finansiell likabehandling av insatser Resurser följer befolkningsansvar Med utgångspunkt i ovanstående värdering av modellerna har stadskontoret valt att förorda modellen som uppfyller direktivet för denna utredning om att samtliga ekonomiska resurser för LSS-verksamheten ska samlas hos stadsområdesnämnderna som fattar beslut om insats (se mer under rubrik 2.2). Denna modell bedöms förbättra förutsättningarna för organisationen att leva upp till intentionerna i LSS samtidigt som den förbättrar styrningen av ekonomiska resurser. Genom att göra insatser för alla invånare finansieringsneutrala ökar drivkrafterna att se till att de brukare som har behov av mer resurser och insatser också får tillgång till dessa. På så vis stärks möjligheten för brukaren att leva som andra och själv vara huvudpersonen i sitt liv. X X Stadskontoret Utredning av ny resurstilldelningsmodell för LSS-verksamheter 3

13 2 Inledning 2.1 Bakgrund Den 22 november 2012 beslutade kommunfullmäktige att ställa sig bakom inriktningen att ansvaret för verksamheten enligt lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, skulle föras över från stadsdelsnämnderna till sociala resursnämnden. En utredning av lämplig organisering genomfördes och beslut om ny organisation fattades av kommunfullmäktige den 30 maj Beslutet innebar att myndighetsansvaret fortsatt ligger på stadsområdesnämnderna medan sociala resursnämnden har uppdraget att verkställa beslutade insatser enligt LSS. Undantaget är insatsen korttidstillsyn, enligt LSS 9 7, som verkställs av grundskolenämnden eller av gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. I samband med beslutet om ny organisation aktualiserades också frågan om formerna för resurstilldelning för LSS-verksamheten så att incitament skapas för nämnderna som stämmer överens med den nya ansvarsfördelningen Tidigare uppdrag På uppdrag av vård- och omsorgsberedningen har det tidigare pågått ett arbete med att se över resurstilldelningen till LSS-verksamheter. Uppdraget var ett resultat av en översyn av LSSverksamheten i Malmö som genomfördes av Professional Management under våren Översynen resulterade i en rapport Översyn av LSS-verksamheten i Malmö, Slutrapport som är en handling i ärendet om ny resurstilldelningsmodell när detta går på remiss Vad är LSS? Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, infördes den 1 januari 1994 som ett komplement till andra lagar som till exempel Socialtjänstlag (2001:453), SoL, och hälso- och sjukvårdslag (1982:763), HSL. En individ kan samtidigt ha insatser enligt LSS och flera andra lagar. Intentionerna i lagen är tydliga. I LSS 5 framgår att Verksamhet enligt denna lag skall främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de personer som anges i 1. Målet skall vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra. Individer som omfattas av LSS ska alltså inte behandlas annorlunda än andra medborgare i behov av kommunens stöd och hjälp. Till skillnad från SoL och HSL, som omfattar alla som bor eller vistas i Sverige, så kan man bara beviljas en insats enligt LSS om man bedöms uppfylla rekvisiten för en av de tre personkretsar som anges i LSS 1. Dessutom anges i lagen tio definierade insatser, varav kommunen ansvarar för nio, som individen kan ansöka om och beviljas enligt LSS. Om individen har behov av någon annan insatsform än de tio som finns inom LSS kan den insatsen endast beviljas enligt andra lagar. Det är individen som ansöker om insats som väljer vilken lagstiftning som ska prövas. Även om individen bedöms uppfylla rekvisiten för en personkrets är det frivilligt att ansöka om insatser enligt LSS. 2.2 Uppdraget Stadsdirektören formulerade uppdraget om utredning av ny resurstilldelningsmodell för LSS-verksamhet så här: För att beslut om insats ska fattas med fokus på brukarens behov bör en första utgångspunkt för arbetet vara att samtliga ekonomiska resurser samlas hos myndigheten som fattar beslut om insatser. Stadskontoret Utredning av ny resurstilldelningsmodell för LSS-verksamheter 4

14 En andra utgångspunkt är att en ny modell behöver skapa ekonomiska incitament för att utveckla alternativ till LSS-insatser utifrån brukarens behov, samtidigt som den säkrar resurserna till bostäder med särskild service. Det behöver även utredas om resurser ska fördelas som särskilt anslag, som en del i resursfördelningsmodellen för stadsområdena eller som en kombination av de två. Fördelningskriterier och ansvar för beräkningar utifrån dessa bör även tydliggöras. Vidare behöver modeller för ersättning mellan stadsområdesnämnderna och sociala resursnämnden utredas samt vilka effekter en ny modell skulle få inom ramen för kostnadsutjämningssystemet för LSS på nationell nivå. För att finna en lämplig ekonomimodell krävs även en djupare kartläggning av verksamheterna och deras förutsättningar, exempelvis av vad som är kostnadsdrivande i olika verksamheter. En kartläggning krävs även av den ekonomiska sammankopplingen mellan LSS-insatser och insatser inom övrig lagstiftning. Det kan också finnas behov av att inventera hur mycket HSL-insatser kostar och hur de ska finansieras. Slutligen behöver det fastställas vilken nämnd som ska stå för en utdömd särskild avgift Angränsande uppdrag I samband med en lägesrapport om ovanstående uppdrag till Vård- och omsorgsberedningen den 12 november 2013 fattades beslut om två angränsande uppdrag, som ska genomföras oavsett vilken resurstilldelningsmodell som blir aktuell. Det första uppdraget avser att ta fram en metod för att mäta brukares behov som kan tillämpas för brukare som har insatsen bostad med särskild service enligt LSS eller insatsen korttidsvistelse enligt LSS 9 6. Modellen ska utgå från den modell som Sociala resursnämnden redan arbetat fram för daglig verksamhet enligt LSS Ursprunget till uppdraget är kritik mot befintlig vårdtyngdsmätningsmodell som framförts i Professional Managements utredning från Det andra uppdraget avser att utveckla boendestöd enligt SoL för en ny målgrupp. Främst ska boendestödet ge stöd till brukare med autismspektrumstörning och/eller lindrig utvecklingsstörning. Boendestödet ska vara ett alternativ för de personer som bedöms ha ett mindre omfattande behov av stöd, och/eller ett behov av stöd som inte är så långvarigt att de kan beviljas insatsen bostad med särskild service enligt LSS 9 9. Även detta uppdrag är ett resultat av kritiken från Professional Management om avsaknad av alternativ till framför allt bostad med särskild service. 2.3 Utredare och metod Utredningen påbörjades i april 2013 av en arbetsgrupp bestående av representanter från såväl stadskontoret som sociala resursförvaltningen och två stadsområdesförvaltningar. I arbetsgruppen ingick Ingela Kressander från stadskontoret, som var sammankallande, Susanne Jordal, Irene Wahlgren, Tarek Borg och Mikael Mårtensson, alla fyra från sociala resursförvaltningen, Annika Rausin från stadsområdesförvaltning Öster, Kristina Saunders från stadsområdesförvaltning Söder samt Per Lövgren, Karin Göranson och Åsa Björkén- Seydlitz från stadskontoret. Tillsammans gjorde arbetsgruppen en kartläggning av finansieringen av de olika insatserna enligt LSS samt vilka eventuella frågor som behövde beaktas för respektive insats utifrån dess särart. Efter avslutad kartläggning av befintliga ersättningsmodeller till verksamheterna sammanställdes en rapport och arbetsgruppen upplöstes. Kartläggningen följer med som en handling vid detta ärendes remissbehandling. Frågan om resurstilldelningen övergick därefter Stadskontoret Utredning av ny resurstilldelningsmodell för LSS-verksamheter 5

15 till att handla om den övergripande ekonomistyrningen och detta uppdrag åligger stadskontoret. Den fortsatta analysen har genomförts under våren 2014 av Karin Göranson, Ingela Kressander och Per Lövgren från stadskontoret. Utredarna har också tagit hjälp av medarbetare inom organisationen i form av seminarier med stadskontorets enhet för ekonomisk styrning, ekonomichefer och ekonomer från stadsområdesförvaltningarna och sociala resursförvaltningen samt med avdelningschefer och medarbetare från avdelning bistånd inom Vård och omsorg från stadsområdena. Dialog har också fortlöpande skett med berörda i mer informella sammanhang. 2.4 Avgränsning Som nämnts ovan har uppdraget om utredning av resurstilldelningsmodell för LSS sitt ursprung i den granskning av verksamheten som gjordes av Professional Management Sedan dess har organisationen förändrats, vilket gjort att vissa av de problemområden som där pekades ut idag är inaktuella, medan andra nya kan ha tillkommit. Eftersom tid och resurser inte funnits till att göra en ny lika fördjupad analys av verksamheten och dess förutsättningar har utredarna valt att utgå från vilka krav en resurstilldelningsmodell bör uppfylla istället för att utgå från vilka eventuella problem som kan finnas idag. De krav på modell som formulerats grundar sig i slutsatserna från Professional Management samt i olika frågeställningar som aktualiserats i samband med omorganisationen av LSS-verksamheten och utredningen inför denna. Enligt uppdraget ska utredning av en ny modell göras. Efter dialog i ursprunglig arbetsgrupp och genom seminarierna har utredarna valt att presentera och analysera både en modell i linje med utredningsuppdraget och den modell som gäller idag. På detta sätt får remissinstanserna ett mer komplett underlag att ta ställning till och det blir också tydligare att det faktiskt handlar om att göra ett aktivt val mellan befintlig modell och ny modell. En resurstilldelningsmodell är en viktig del av den ekonomiska styrningen från kommunfullmäktige till nämnderna. Modeller och prislistor för ersättning till verksamheten som utför insatser finns redan eller håller på att utvecklas genom de angränsande uppdrag som beskrivs under rubrik ovan. LSS är en komplex verksamhet och många nya frågeställningar har framkommit under utredningen. I uppdraget formuleras flera detaljuppdrag, som att ta fram fördelningskriterier och kartlägga gränssnitten mot andra insatser som till exempel insatser enligt HSL. Dessa frågor påverkas dock av valet av resurstilldelningsmodell vilket innebär att ett beslut om modell måste finnas innan vidare utredning kan genomföras. Uppdraget anger också att utredning ska göras av effekter av en förändrad resurstilldelningsmodell på det kommunala utjämningssystemet för LSS-kostnader. Detta har dock inte kunnat göras. Resultatet av kostnadsutjämningen beror av såväl kostnadsutvecklingen i Malmö stad som av utvecklingen i övriga kommuner i landet. Att analysera effekten av interna förändringar i fördelningsmodeller är ett omfattande arbete som kräver avancerade simuleringar som det är svårt att bedöma tillförlitligheten av. Stadskontoret Utredning av ny resurstilldelningsmodell för LSS-verksamheter 6

16 3 Krav på modell I detta kapitel beskrivs de krav som en resurstilldelningsmodell för LSS-verksamheten i Malmö bör uppfylla. Formulerade krav grundar sig i vad som påpekats i tidigare utredningar samt frågeställningar som aktualiserats under arbetets gång. Genom att utgå från en kravspecifikation möjliggörs jämförelser mellan olika modeller utifrån gemensamma bedömningsgrunder. Med en fastställd kravspecifikation finns också principer att förhålla sig till om nya frågeställningar skulle uppkomma som inte förutsetts i denna rapport. Kommunen har ett övergripande ansvar för att se till att skattemedel på ett så effektivt sätt som möjligt omvandlas till de tjänster invånarna efterfrågar. Ekonomisk styrning genom exempelvis en resurstilldelningsmodell syftar till att styra organisationens beteende så att resurser används där de bäst behövs. Ofta blir de principer som styr resurstilldelningen också vägledande för på vilket sätt resurserna används. För att en modell ska främja ett önskat organisatoriskt beteende är det därför viktigt med en genomtänkt modell som berörda nämnder och verksamheter kan förstå och acceptera. Detta ställer krav på transparens men också tydlighet avseende önskade styreffekter. 3.1 Önskade styreffekter En resurstilldelningsmodell bör syfta till att styra ekonomiska flöden på ett sätt som är tydligt och förutsägbart över tid, och som främjar en helhetssyn över kommunens resurser. Modellen bör också uppmuntra till ständiga förbättringar i resursanvändningen så att de ekonomiska resurserna nyttjas optimalt. Optimalt resursutnyttjande handlar inte om besparingar utan snarare om att de resurser som tilldelas av kommunfullmäktige ska användas så att varje brukare ska kunna få tillräckliga insatser utifrån sitt behov. Brukarens behov och förmågor utgör grunden för bedömningen av vilken insats som kan vara aktuell att bevilja och varför. Detta brukarfokus bör stödjas av en resurstilldelningsmodell där det inte finns finansiella gränser som motverkar en helhetssyn på brukarens behov. Oavsett om insats ansöks och beviljas enligt LSS eller annan lagstiftning bör insatsen vara finansieringsneutral för nämnden som fattar beslut om insatsen. Utöver att stödja ständiga förbättringar avseende resursutnyttjandet behöver en modell också stödja ständiga förbättringar avseende kvaliteten i verksamheten samt utvecklingen av alternativa insatsformer utifrån brukarens behov. 3.2 Krav på transparens För att en resurstilldelningsmodell ska uppnå de styrande effekter som anges ovan är det viktigt att modellens uppbyggnad är tydlig så att den blir förutsägbar för den organisation som berörs. Detta för att skapa stabila planeringsförutsättningar för verksamheterna. Särskilt viktigt är detta när det handlar om beslut om bostad med särskild service enligt LSS som ofta är livslånga. Verksamheten är personaltät och nybyggnation är förenat med höga kostnader, vilket gör att förändringar tar relativt lång tid. En långsiktigt förutsägbar modell är då viktig för att kunna bedöma vad olika beslut får för konsekvenser över tid för brukaren och för kommunens ekonomi. En annan viktig förutsättning för tydlighet är en konsekvent modell utan alltför många undantagslösningar eller specialkonstruktioner. Stadsområdesnämnderna är socialnämnder och undantag eller specialkonstruktioner som begränsar deras fulla ansvar som sådan nämnd bör undvikas. Samtidigt finns ett regelverk för ekonomistyrning som anger att nämnderna har Stadskontoret Utredning av ny resurstilldelningsmodell för LSS-verksamheter 7

17 ansvar att bedriva sin verksamhet inom de ekonomiska ramar som tilldelats från kommunfullmäktige. Nämnderna har också skyldighet att under löpande år vidta nödvändiga åtgärder för att se till att nämndens kostnader inte överstiger tilldelade medel. Möjligheten att omfördela resurser utifrån brukarnas behov minskar ju fler finansiella gränser som finns. Stadskontoret Utredning av ny resurstilldelningsmodell för LSS-verksamheter 8

18 4 Två modeller för resurstilldelning En viktig utgångspunkt i uppdraget att utreda en ny resurstilldelningsmodell för LSSverksamheten är att samtliga ekonomiska resurser bör samlas hos myndigheten som fattar beslut om insatser. En sådan modell har också utretts av arbetsgruppen och beskrivs nedan utifrån hur de ekonomiska resurserna flödar mellan nämnder och varför. För att underlätta för remissinstanser och beslutsfattare beskrivs också hur flödena ser ut i nuvarande modell, som gäller sedan omorganisationen Den modell som fanns fram till beskrivs i rapporten Kartläggning av resurstilldelningsmodell för LSS-verksamheter som gällde fram till , vilken också bifogas ärendet. Syftet med att beskriva två modeller är att underlätta jämförelse mellan nuvarande modell och en modell enligt utredningsdirektivet samt att dokumentera och synliggöra de ekonomiska flödena och drivkrafterna i den befintliga modellen. 4.1 Beskrivning av modellerna Nedanstående figur illustrerar hur de ekonomiska resurserna för LSS-verksamhet i olika former flödar mellan nämnder, framför allt med fokus på hur kommunfullmäktige via budgetbeslutet fördelar medel till de olika nämnderna. Figuren är tillämplig för att beskriva båda modellerna för resurstilldelning då det är innehållet i de olika flödena som skiljer modellerna åt. Undantaget är flöde 5 i figuren då det endast är aktuellt i nuvarande modell samt ersättning från stadsområdesnämnderna för insatsen korttidstillsyn, LSS 9 7, som bedrivs av skolnämnderna. Nedan följer en beskrivning av de olika flödena i respektive modell. Beskrivningen görs sida vid sida för ökad jämförbarhet. Modell enligt utredningsdirektiv: samtliga ekonomiska resurser till stadsområdesnämnderna Nuvarande modell: Anslag till Sociala resursnämnden för bostad med särskild service och daglig verksamhet 1) Medel från kommunfullmäktige till stadsområdesnämnder (SON) Samtliga resurser för LSS-verksamhet fördelas direkt från kommunfullmäktige till stadsområdesnämnderna, eftersom det är stadsområdesnämnderna som är socialnämnder med befolkningsansvar och därmed myndighet som fattar beslut om insats. Resurserna fördelas som en integrerad del i nämndernas totala kommunbidragsram. Resurser för insatser enligt LSS fördelas från kommunfullmäktige till stadsområdesnämnderna som är socialnämnder med befolkningsansvar. Bostad med särskild service och daglig verksamhet behandlas särskilt, se nedan. Resurserna fördelas som en integrerad del i nämndernas totala kommunbidragsram. Stadskontoret Utredning av ny resurstilldelningsmodell för LSS-verksamheter 9

19 Modell enligt utredningsdirektiv: samtliga ekonomiska resurser till stadsområdesnämnderna Fördelningen av medel stadsområdena emellan avgörs av tydliga och enkla fördelningsgrunder som fångar målgruppens behov. Med målgrupp avses här personer i behov av samtliga typer av LSS-insatser eller alternativa SoL-insatser. Mängden resurser som fördelas avgörs av tidigare års tilldelning med tillägg för pris- och löneökningar samt för befolkningsförändringar. Utöver det kan mängden resurser regleras genom politiska beslut. Oavsett vilken insats som beslutas är det samma organisation som har resurserna och som därmed får bära kostnaden. Nuvarande modell: Anslag till Sociala resursnämnden för bostad med särskild service och daglig verksamhet Fördelningen av medel stadsområdena emellan avgörs av tydliga och enkla fördelningsgrunder som fångar målgruppens behov. Med målgrupp avses här personer i behov av insatser enligt LSS eller alternativa SoL-insatser. Mängden resurser som fördelas avgörs av tidigare års tilldelning med tillägg för pris- och löneökningar samt för befolkningsförändringar. Utöver det kan mängden resurser regleras genom politiska beslut. Beroende på vilken insats som beslutas är det olika organisationer som har resurserna och som får bära kostnaden. 2) Medel från kommunfullmäktige till Sociala resursnämnden (SRN) Resurser för buffert vid utbyggnad av bostäder med särskild service fördelas från kommunfullmäktige till Sociala resursnämnden. Syftet med buffert är att kunna täcka initiala driftskostnader i ett nytt boende tills inflyttning har skett som genererar intäkter till boendet, se även 4) och vidare diskussion om uppstartskostnader under rubrik nedan. Mängden resurser bör regleras år från år baserat på bedömt behov och möjligheter till utbyggnad nästkommande år. Resurser för bostad med särskild service och daglig verksamhet fördelas som ett anslag från kommunfullmäktige till Sociala resursnämnden. Mängden resurser som fördelas avgörs av tidigare års tilldelning med tillägg för pris- och löneökningar. För daglig verksamhet tilldelas även tillägg för befolkningsförändringar. Utöver det kan politiska satsningar tillkomma samt tillägg vid utbyggnad av ytterligare boendeplatser, se 3) och 5) nedan. 3) Medel från kommunfullmäktige till kommunstyrelsen Stadsområdena fattar beslut om insatserna boende eller daglig verksamhet och sociala resursnämnden bär kostnaderna för att utföra insatserna. Resurser avseende tjänster med ansvar för långsiktig strategisk boendeplanering samt bedömningskansli (som idag finns på sociala resursnämnden) fördelas från kommunfullmäktige till kommunstyrelsen. Funktionerna bör finnas på kommunstyrelsens förvaltning inom ramen för dess styrande och samordnande uppdrag, se rubrik nedan. Redan idag finns strategisk planeringsfunktion på stadskontoret avseende särskilt boende enligt SoL och andra sociala bostäder. Resurser fördelas från kommunfullmäktige till kommunstyrelsen för en särskild utbyggnadsgaranti för LSS. Garantin finns i form av ett särskilt anslag hos kommunstyrelsen från vilket sociala resursnämnden kan avropa medel inför uppstart av en ny bostad med särskild service. Stadskontoret Utredning av ny resurstilldelningsmodell för LSS-verksamheter 10

20 Modell enligt utredningsdirektiv: samtliga ekonomiska resurser till stadsområdesnämnderna Nuvarande modell: Anslag till Sociala resursnämnden för bostad med särskild service och daglig verksamhet Mängden resurser som fördelas avgörs av tidigare års tilldelning med tillägg för löneökningar. Mängden resurser som fördelas avgörs av Sociala resursnämndens bedömning av behov och möjligheter till utbyggnad nästkommande år. 4) Ersättning från Stadsområdesnämnder till Sociala resursnämnden för utförda insatser Stadsområden ersätter Sociala resursnämnden (och i förekommande fall privata utförare) för utförda insatser enligt årligen fastställd prislista för de olika insatserna. Stadsområdena ersätter Sociala resursnämnden (och i förekommande fall privata utförare) för vissa utförda insatser enligt årligen fastställd prislista. Alla insatsformer behandlas lika avseende vem som betalar kostnaden: - Insatser enligt LSS är redan idag prissatta och bör fortsättningsvis hanteras på samma sätt. - Insatserna bostad med särskild service och daglig verksamhet bör ersättas med olika priser per nivå baserad på ny modell för behovsbedömning, som föreslås oavsett resurstilldelningsmodell. I priset för såväl bostad med särskild service som daglig verksamhet ingår en basersättning som täcker t.ex. lokalkostnader och administration. Olika insatsformer behandlas olika avseende vem som betalar kostnaden: - Insatser enligt LSS betalas av stadsområdena enligt prislista. - Insatserna bostad med särskild service och daglig verksamhet betalas helt av Sociala resursnämnden och medför ingen kostnad för stadsområdena. Ny modell för behovsbedömning, som föreslås oavsett resurstilldelningsmodell, används för intern fördelning av resurser mellan verksamheter inom Sociala resursnämnden. 5) Ersättning för utbyggnad av nya bostäder från Kommunstyrelsen till Sociala resursnämnden Inte aktuellt i denna modell. Inför uppstart av en ny bostad med särskild service avropar Sociala resursnämnden medel för hela driftskostnaden för det aktuella boendet. Medel tillförs nämndens totala anslag även för kommande budgetår Modell för beskrivning av brukares behov av verksamhetsresurser Som nämnts under rubrik ovan pågår utvecklingen av en ny modell för att bedöma brukares behov vid beslut om insatserna bostad med särskild service, LSS 9 8-9, eller korttidsvistelse, LSS 9 6. Modellen utgår från den modell som Sociala resursnämnden redan utvecklat för daglig verksamhet, och kommer att omarbetas för att följa ICF 1, det bedömningsinstrument som biståndshandläggarna kommer att använda från Genom att ha liknande modeller för boende och daglig verksamhet blir det lättare att finna synergier verksamheterna emellan. Eftersom denna modell för att beskriva behov kommer att införas oavsett val av övergripande resurstilldelningsmodell blir den viktig för tilldelningsmodellernas uppbyggnad och för förståelsen av utredarnas resonemang. 1 ICF står för International Classification of Functioning, Disability and Health och är en klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa, vars övergripande mål är att erbjuda en struktur och stadardiserat språk. Stadskontoret Utredning av ny resurstilldelningsmodell för LSS-verksamheter 11

21 För att säkerställa likvärdig tillämpning av bedömningsmodellen finns behov av en neutral part som är expert på modellen och förvaltare av den. En sådan funktion finns redan idag i form av BoLSS som utför den nuvarande vårdtyngdsmätningen av brukare i bostad med särskild service. En motsvarande konstruktion behövs för att den nya modellen att för uppskattning av brukarens behov av resurser ska upplevas som trovärdig, både för den som fattar beslut om insatsen och för den som utför verksamheten. I Stockholm och Göteborg finns motsvarande funktion i så kallade bedömningskanslier, därför används den benämningen även i denna utredning. Modellen är tänkt att fungera så att biståndshandläggarens utredning och beslut utgör grunden för en preliminär poängbedömning av brukarens behov och förmågor. Poängbedömningen görs i samverkan mellan biståndshandläggare och bedömningskansli. Den preliminära bedömningen följs upp efter 3-6 månader, då även medarbetare i verksamheten som utför insatsen intervjuas av bedömningskansliet. Bedömningskansliet är kvalitetsgaranter för att brukares behov och förmågor bedöms och mäts på samma sätt. Det är viktigt att det finns en tydlig struktur i modellen, så att det inte är berättarens förmåga som avgör poängbedömningen. Bedömarna ger en återkoppling med en beskrivning av hur de uppfattat brukarens behov, så att medarbetare och biståndshandläggare får möjlighet att stämma av att de uppfattats rätt. Mätningen per individ görs därefter vart tredje år, eller vid större varaktiga förändringar. Gruppen som arbetar med utveckling av den nya bedömningsmodellen har under våren påbörjat arbetet med att mäta behoven för några av de brukare som redan bor i bostad med särskild service. Syftet är att testa och kvalitetssäkra modellen innan mätning sker för samtliga brukare. Modellen har hittills uppfattats positivt av de gruppbostäder som har tagit del av den. I samband med mätningarna har det blivit mycket tydligt att det måste vara samma personer som bedömer brukarnas behov vid alla mätningar, för att resultatet ska vara jämförbart. I en modell enligt utredningsdirektivet är det lämpligt att bedömningskansliet knyts till Stadskontoret för att kunna vara en oberoende part som uppfattas som objektiv, utan egna ekonomiska intressen. Till ett bedömningskansli på Stadskontoret kan det även vara lämpligt att knyta ansvaret för den strategiska utbyggnadsplaneringen. Detta ger också goda möjligheter att samverka med övriga boendestrateger för sociala bostäder som finns på Välfärdsavdelningen Ersättning till verksamheterna i modell enligt utredningsdirektiv Om en resurstilldelningsmodell enligt utredningsdirektivet skulle införas måste poängen som bedömts för en brukare i behov av bostad, korttidsvistelse eller daglig verksamhet översättas till en ersättning till verksamheten. För detta ändamål bör poängen delas in i nivåer som sedan kopplas till ett visst pris per nivå. Genom en sådan prissättning blir ersättningen till verksamheten mer förutsägbar eftersom den inte förändras vid små förändringar i bedömningen av brukarens behov av resurser. För att nyttja den kompetens och de processer som redan finns på plats i organisationen bör priset per nivå tas fram av den Prisgrupp 2 som årligen utarbetar den kommungemensamma prislistan för verksamheter inom Vård och omsorg. Utarbetande av priser bör ske i samverkan med den grupp som fått i uppdrag att ta fram den resursuppskattningsmodell för att mäta brukarnas behov som beskrivits i avsnittet ovan. I priset per nivå kan ingå någon form av grundersättning som syftar till att täcka exempelvis lokalkostnader, administration och andra 2 Prisgruppen består av representanter från stadsområdesförvaltningarna och sociala resursförvaltningen och prislistan fastställs av stadsområdesdirektörerna samt i kommunstyrelsens Vård- och omsorgsutskott. Stadskontoret Utredning av ny resurstilldelningsmodell för LSS-verksamheter 12

22 baskostnader som uppstår i verksamheten oavsett individens behov av stöd och hjälp. I ett införande-skede bör priset per nivå beräknas utifrån den totala budgetram för ett helår som beslutats för respektive verksamhet: LSS-bostäder, korttidsvistelse och daglig verksamhet. För de verksamheter som redan idag finns upptagna i prislistan för Vård och omsorg (insatser enligt LSS 9 2-7) bedöms befintliga prismodeller kunna kvarstå. Undantaget är korttidsvistelse enligt LSS 9 6 som, liksom nämnts ovan, också kommer att prissättas utifrån nivåer baserade på en poängbedömning av brukarens behov av verksamhetsresurser Uppstartskostnader för nya bostäder med särskild service Eftersom lägenheter i nya bostäder med särskild service kan vara tomma en period i samband med start av exempelvis ny gruppbostad behöver en del av budgeten reserveras för att kunna täcka initiala driftskostnader i ett nytt boende tills inflyttning har skett som genererar intäkter till boendet. Vid ett införande av en modell enligt utredningsdirektivet behöver regelverk och beräkningsgrunder för en sådan buffert klargöras Externa placeringar Om Sociala resursnämnden får ansvar för verkställande av alla beslut om insatser enligt LSS (utom korttidstillsyn enligt LSS 9 7) blir det logiskt att nämnden också bär kostnadsansvaret för insatser som inte kan verkställas inom nämndens egen verksamhet. Att kunna möta behoven hos den absoluta majoriteten av brukarna är en fråga om kompetens- och verksamhetsutveckling för Sociala resursnämnden. Samtidigt kommer det alltid att finnas några brukare med speciella behov som kräver tillgång till specialkompetens som inte alltid kan tillgodoses i befintlig verksamhet. För dessa måste andra individuella lösningar vara möjliga utanför ersättningsmodellen Särskild avgift vid icke verkställda beslut Gynnande beslut ska verkställas snarast. I vissa fall kan beslutet inte verkställas omgående. Inspektionen för vård och omsorg, IVO, som övertog detta uppdrag från Socialstyrelsen , kan hos Förvaltningsrätten ansöka om att Malmö stad döms att betala särskild avgift om det dröjt oskäligt länge innan ett gynnande beslut verkställts. Denna särskilda avgift kallas ibland felaktigt för vite. I regeringens proposition 2005/06:115 (s.118) förtydligas att det alltid är den beslutande nämnden som har ansvaret för att den enskilde faktiskt får de insatser han eller hon har beviljats. Detta ansvar gäller oavsett om det är nämnden själv, en annan nämnd eller en enskild verksamhet som verkställer beslutet. Malmö stad har vid några tillfällen blivit dömd att betala särskild avgift. Denna avgift har stadsdelen betalat, eftersom den har fattat beslutet som inte kunnat verkställas. Detta har lett till en diskussion om vem som borde stå för kostnaden, eftersom boendeplaneringen inte ligger hos stadsdelen. Särskild avgift kan utdömas för alla gynnande beslut, men hittills är det i huvudsak beslut om bostad med särskild service som Malmö stad blivit dömd att erlägga särskild avgift för. I samband med fastställande av resurstilldelningsmodell behöver också fastställas vem som ska stå för en eventuell särskild avgift. Hur regelverket ska se ut bör avgöras av ansvarsfördelningen mellan nämnder samt styrningen av de ekonomiska resurserna. Stadskontoret Utredning av ny resurstilldelningsmodell för LSS-verksamheter 13

23 4.2 Jämförande analys av presenterade modeller För att underlätta jämförelse av modellerna utifrån ovanstående beskrivning värderas de nedan i en matris över de krav på en modell som specificerades under rubrik 3 på sidan 7. Ett kryss i tabellen innebär att modellen bedöms uppfylla kravet. Efter tabellen följer en diskussion kring utredarnas värdering av modellerna. Önskad styreffekt Främjar helhetssyn och optimalt nyttjande av resurser Modell enligt utredningsdirektiv X Nuvarande modell (från ) Främjar helhetssyn på brukaren och dennes behov Främjar utveckling av andra insatsformer Krav på transparens X X Tydlig X X Förutsägbar X X Finansiell likabehandling av insatser Resurser följer befolkningsansvar X X Uppfyllande av krav på önskade styreffekter Utredarna gör bedömningen att en modell enligt utredningsdirektivet är den som bäst uppfyller kraven på önskade styreffekter. Genom att föra över de resurser som i nuvarande modell har avdelats för bostad med särskild service och daglig verksamhet till stadsområdesnämnderna får de ett helhetsansvar för de ekonomiska resurser som behövs för att de ska kunna fullgöra befolkningsansvaret, i deras roll som socialnämnder. Detta bör främja ständiga förbättringar i användningen av kommunens resurser så att varje brukare ska kunna få tillräckliga insatser utifrån sitt behov. En viktig förutsättning för detta är också att ersättningen till samtliga verksamheter som utför insatser enligt LSS fastställs genom en årlig intern prissättningsprocess där rimlighet i kostnader och ersättningar rutinmässigt utvärderas. I nuvarande modell finns en finansiell gräns i form av att beslutsansvar och kostnadsansvar för vissa insatser är åtskilt som motverkar en sådan helhetssyn. I likhet med ovanstående resonemang om helhetssyn på resurserna bör en modell enligt utredningsdirektivet också främja en helhetssyn på brukaren och dennes behov, just eftersom den finansiella gränsen mellan insatsformer tas bort. När det gäller frågan om hur modellerna främjar utveckling av andra insatsformer är svaret inte lika entydigt. Utveckling av andra insatsformer kan styras genom direktiv och beslut om införande av en viss insats (så som nu skett avseende boendestöd för målgruppen funktionsnedsatta, se rubrik på sidan 5). En samling av samtliga ekonomiska resurser ger dock på ett positivt sätt större ekonomiskt handlingsutrymme för nämnder att pröva andra insatser utan att ges särskilda direktiv om detta. Om resurser finns hos den som fattar beslut om insatser blir besluten finansieringsneutrala och vid en uppföljning kan besluten omprövas och andra beslut kan fattas för att ge brukaren goda levnadsvillkor. Stadskontoret Utredning av ny resurstilldelningsmodell för LSS-verksamheter 14