RAPPORT OM SOCIAL REDOVISNING. Kooperativet VIA NOVA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RAPPORT OM SOCIAL REDOVISNING. Kooperativet VIA NOVA"

Transkript

1 RAPPORT 2006 OM SOCIAL REDOVISNING 2006 Kooperativet VIA NOVA

2 FÖRORD Du håller i din hand en rapport om en social redovisning gjord i ett socialt arbetskooperativ. Den har kommit till genom idogt, men också roligt arbete hos kooperativet och tack var ett projekt som drivits av SKOOPI Sociala arbetskooperativens intresseorganisation. SKOOPI fick medel från Allmänna arvsfonden för att genomföra ett pilotprojekt där fyra sociala arbetskooperativ har fått möjligheten att pröva social redovisning. De kooperativ som varit med i projektet är Via Nova i Göteborg, Hantverkskooperativet Unitis i Ljusdal, Huddinge Agro & Service i Huddinge samt Kooperativ Valborg i Södra Sunderbyn. Utbildare från Coompanion på respektive ort har gett kooperativen stöd i arbetet. Det har varit fantastisk roligt att följa kooperativens arbete under året och se vilka resultat man kommit fram till. Social redovisning kan vara lite tidskrävande, men det ger mycket tillbaka till det sociala arbetskooperativ som jobbar med metoden och vi i SKOOPI har lärt oss mycket genom ert arbete. Ett stort tack till Via Nova, Hantverkskooperativet Unitis, Huddinge Agro & Service, Kooperativ Valborg, Anna-Lena Heydar, Coompanion Fyrbodal, Anna-Carin Persson, Coompanion Västerbotten, Annette Dünkelberg, Coompanion Stockholm och Ingrid Engelbrekt, Coompanion Gävleborg som har gjort ett jättebra jobb! ^Ätá fâçwáàü Å Klas Sundström, ordförande Eva Carlsson Eva Carlsson, projektledare

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning.1 2. Inledning Bakgrund Vad är Via Nova? Allmänt om sociala arbetskooperativ Vad är Social redovisning? Huvudprinciper för social redovisning Resultat Via Novas process en sammanfattande beskrivning Första mötet i augusti 2006, Stockholm Utbildningen startar i Göteborg Redovisningsteamet börjar Vi gör en intressentkarta Vi sätter mål och formulerar värderingar Via Novas mål I Via Novas mål II Via Novas mål III Diskussionsdel SWOT analyserna Via Nova sett från olika perspektiv Diskussion av svaren från variansanalysen kritisk granskning av det egna Framtidstankar Ordlista..21 Bilagor Bilaga 1.22 Bilaga 2.24

4 PROJEKT OM SOCIAL REDOVISNING SAMMANFATTNING Social redovisning är en självutvärdering där alla som arbetar i en verksamhet aktivt deltar för att mäta och utvärdera de sociala målen inom verksamheten. Utgångspunkten är de mål man i verksamheten sätter upp, som sedan mäts och utvärderas hur väl målen har uppnåtts. Det är viktigt att hela processen, från uppsättandet av mål fram till mätningen sker tillsammans med de närmaste intressenterna. Man skiljer mellan interna intressenter (de som finns inom den egna organisationen) och externa intressenter (de som befinner sig utanför den egna organisationen). Meningen är att genom öppenhet i sina resultat gentemot de som berörs, undan för undan skall kunna förbättra verksamheten. På det första mötet i Stockholm träffades de fyra arbetskooperativ som skulle ingå i projektet. Vi diskuterade upplägget kring kursen och återvände sedan till respektive hemstad för att arbeta vidare med våra respektive kursledare, alla från Coompanion. Ett viktigt första steg i projektet var att utse styrning och ledning. Vi utsåg ett team på fyra personer som skall ha en sammanhållande funktion och arbeta tillsammans med en (eller fler) specifik fråga. Vi bestämde omfattningen av teamets arbete, t ex. hur mycket tid skall läggas på uppgiften. Och vi kom fram till vilka mål och/eller vilken verksamhetsidé som skall utvecklas? Vi kom också överens om sex viktiga principer som skulle gälla under projektets genomförande; Sträva efter ett högt deltagande Samla flera perspektiv Mångsidighet i förhållande till miljön och relationer Lärande process Verifiering och analys av arbetet med projektet. Öppen redovisning av verksamheten och resultatet av kursen och teamets arbete. Under seminariet i Stockholm fick vi upp ögonen för metoden OPERA (se förklaring längre fram) som vi senare vid hemkomsten i Göteborg prövade i hela arbetsgruppen. Under vår kursledares ledning genomförde vi en OPERA övning som handlade om hur vi trodde Via Nova skulle se ut om fem år. Här hade vi vår första diskussion om hur verksamheten skall bedrivas. Vi diskuterade mycket vilken värdegrund kooperativet har, varför vi var på Via Nova och vad vi ville med framtiden. 1

5 PROJEKT OM SOCIAL REDOVISNING En annan metod vi använde för att analysera vår verksamhet var SWOTanalysen, vilket innebär att vi skulle identifiera våra styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Vi började med OPERA för att få ett så brett underlag som möjligt vad gruppen tyckte var t ex Via Novas styrkor. Efter att vi gjort en SWOT - analys på oss själv, i kooperativet, var vi nyfikna på hur andra ser på Via Novas styrka svagheter, möjligheter och hot? På vilket sätt skulle intressenternas analys vara annorlunda än Via Novas egen? Tidigt kom vi fram till att koncentrera oss på de intressenter vi trodde visste mest om vår verksamhet. Vi beslutade att bjuda in dem till oss, för att de skulle göra en SWOT-analys på vår verksamhet. Det vi arbetat mest med under projektet har varit kooperativets grundvärdering. Vi pratade mycket om varför vi är på Via Nova. Vi kom fram till att det fanns två olika anledningar. Dels de som är på Via Nova för gemenskapens skull, dels de som ser arbetet på kooperativet som ett vanligt arbete. Vi diskuterade fram att det var viktigt att vi ser till varandras olika behov, och att det inte råder något motsatsförhållande mellan dessa olika synsätt. I samband med diskussionen om kooperativets grundvärdering diskuterades det hur vi skulle mäta trivseln inom gruppen. Bland annat kom det upp att vi skulle göra en enkät bland medlemmarna som hade med trivsel att göra. Två kooperatörer inom redovisningsteamet ställde samman ca 10 frågor med inspiration från verktygslådan och det som hade diskuterats inom kooperativet. Detta blev Via Novas andra frågeformulär. Under sammanställningen kom tanken att även här ta reda på vad de närmaste externa intressenterna tyckte. Några intressenter fick även de svara på vårt andra frågeformulär. Det viktigaste med kursen Social Redovisning är att vi har diskuterat vilken verksamhet vi har, vill ha, vilken värdegrund vi skall ha inom kooperativet. Det har blivit många aha-upplevelser bland de flesta av oss som har deltagit i kursen. Vi har lärt oss metoder som kan användas när man vill analysera t ex ett problem i verksamheten och komma fram till en hur man bäst reder ut det. Centrala frågor som följde oss genom hela projektet var; Vilka värdegrunder, mål och syfte har kooperativet? Vilka intressenter har kooperativet? Hur är arbetsmiljön? Vilka svårigheter och hinder finns? Är detta ett roligt projekt? Hur tänker vi runt ett medborgarperspektiv, vad ligger i medborgarskapet? 2

6 PROJEKT OM SOCIAL REDOVISNING Ett resultat när man jämför Via Novas SWOT analys med intressenterna är att vi använder olika ord och begrepp. Via Nova använder exempelvis inte ordet demokrati internt utan konkretiserar ordet i det dagliga arbetet. En annan olikhet är att intressenterna menade att Via Nova är en inspirationskälla för andra, detta var vi inte riktigt medvetna om. Det vi har med oss för framtiden är exempelvis att vi stannade upp runt temat möten och diskuterade upplägg av framtida möten hur kan vi förbättra dem? Vi bestämde också att diskutera arbetsrollerna och vad var och en gör lite mer framöver och se över både våra arbetsroller och rutinerna. Sammantaget har det viktigaste med kursen Social Redovisning varit att vi har diskuterat vilken verksamhet vi har, vi vill ha och vilken värdegrund vi skall ha inom kooperativet. Det har blivit många aha-upplevelser bland de flesta av oss som har deltagit i kursen. Vi har lärt oss metoder som kan användas när man vill analyser t ex ett problem i verksamheten och komma fram till en eventuell lösning. Vi gör våra egna tolkningar betydelsen för oss/för var och en det finns inget rätt eller fel. Det viktiga är att kooperativet skall få en att må bra. Det handlar om att: TA KONTROLL VARA STOLT ÖVER SIG SJÄLV 3

7 PROJEKT OM SOCIAL REDOVISNING INLEDNING I början av kursen var vi tveksamma vad vi skulle ha för nytta av social redovisning. Vi såg det lite som en rolig grej som vi skulle gå igenom under ett år. Under det första seminariet uppe i Stockholm fick några av oss sin första aha-upplevelse när vi träffade de andra tre kooperativen som ingick i projektet. I denna rapport vill vi dela med oss av våra erfarenheter under projektåret. I rapporten ger vi er en inblick i vad det innebär att göra en social redovisning, både allmänt och vad den sociala redovisningen har inneburit för oss i Via Nova. Vi har försökt beskriva och återge våra olika steg som vi tagit under året samt de diskussioner och analyser vi gjort. Vi tror det är en metod vi kommer att återvända till och använda igen. 4

8 PROJEKT OM SOCIAL REDOVISNING BAKGRUND 3.1 Vad är Via Nova? Via Nova startade som ett EU-projekt Föreningen har bidrag från Göteborgs stad och Härlanda SDF (Stadsdelsförvaltning). Via Nova är en ekonomisk förening som driver en kaféverksamhet i Kålltorp, Göteborg. Kaféet är ett socialt arbetskooperativ. Det innebär att man samarbetar för att hjälpa de arbetslösa och sjukskrivna i deras behov av arbete och social gemenskap. Föreningen ägs av medlemmarna och är praktiskt demokratiskt styrt. En viktig del i arbetet är ett delat ansvar och inflytande i kooperativets verksamhet. Vi har vecko- och månadsmöten där vi bestämmer allt som rör föreningen. Vinsten använder kooperativet till gemensamma aktiviteter såsom resor, utbildning och annat trevligt. 3.2 Allmänt om sociala arbetskooperativ Ordet kooperativ kan härledas till ordet cooperare som betyder samarbeta eller cooperativo som betyder samverkan/samarbete.under 80 talets senare hälft började sociala arbetskoooperativ att etableras i Sverige.Utvecklingen har gått snabbt och från ett trettiotal verksamheter i mitten av 90 talet finns idag cirka hundrafemtio sociala arbetskooperativ. Allt från verksamheter med en handfull personer till stora föreningar med medlemmar samt anställda. Bara i Göteborg finns det snart ett trettiotal arbetskooperativ. Sociala arbetskooperativ är en del av den sociala ekonomin och ställer sig bakom de kooperativa principerna. När det gäller de gemensamma riktlinjerna kan några nämnas att kooperativen; Driver en affärsverksamhet, ofta i liten skala. Drivkraften i föreningen skall vara medlemsnyttan framför vinstintresset. Verksamheten skall ha en viss grad av självständighet i relation till den offentliga sektorn. Allmänt utmärkande för ett kooperativ är den demokratiska styrningen och att man följer de övriga kooperativa inriktningarna. Kooperatörerna har i de flesta fall sin försörjning från annat håll och inkomsterna från verksamheten går tillbaka till föreningen. De flesta kooperativen har handledare knutna till 5

9 PROJEKT OM SOCIAL REDOVISNING verksamheten. I de sociala arbetskooperativen har var och en möjlighet att arbeta utifrån sina egna villkor. Alla tar ansvar och deltar i arbetet för föreningens bästa. Syftet med ett socialt arbetskooperativ är alltid att främst skapa meningsfulla arbeten och gemenskap. Det innebär att man har ett arbete att gå till och även tillhör en gemenskap. Den sociala gemenskapen är viktig då man hamnar utanför den ordinarie arbetsmarknaden. Många av kooperatörerna har någon form av bidrag till sin försörjning, t ex sjukersättning eller socialbidrag. 3.3 Vad är Social redovisning? Social redovisning är en självutvärdering där alla som arbetar i en verksamhet aktivt deltar för att mäta och utvärdera de sociala målen inom verksamheten. Utgångspunkten är de mål man i verksamheten sätter upp, som sedan mäts och utvärderas hur väl målen har uppnåtts. Det är viktigt att hela processen, från uppsättandet av mål fram till mätningen sker tillsammans med de närmaste intressenterna. Man skiljer mellan interna intressenter (de som finns inom den egna organisationen) och externa intressenter (de som befinner sig utanför den egna organisationen). De som befinner sig inom organisationen är av naturliga orsaker nära verksamheten, men även vissa av de externa intressenterna kan av gruppen anses vara nära verksamheten. Meningen är att genom öppenhet i sina resultat gentemot de som berörs, undan för undan skall kunna förbättra verksamheten. Den sociala redovisningen sker alltså tillsammans med intressenterna. Allt för att få reda på vad de tycker. Dels det de tycker är bra, dels det de tycker är dåligt med verksamheten. Genom att få reda på vad som är mindre bra kan man få reda på vilka områden man kan förbättra sig på Huvudprinciper för social redovisning Under en social redovisning skall följande principer styra och följa arbetet; Deltagande Alla nära intressenter skall vara med, inklusive arbetsgruppen eller verksamheten själv. Deltagandet är viktigt när det gäller planering och genomförande. Om det är möjligt, skall de nära intressenterna ingå i det sociala redovisningsteamet. Ur allas perspektiv Intressenternas synpunkter inhämtas från t ex enkäter och intervjuer. Mångsidig Den sociala redovisningen skall omfatta hela verksamheten och vara mångsidig i förhållande till miljö och relationer. Lärande Den sociala redovisningen skall vara en hjälp till att förstå sin verksamhet och därmed också förbättra verksamheten. Man lär sig av sina erfarenheter från ett år till ett annat. Det skall vara ett lärande av verksamheten både från de som befinner sig inom verksamheten, men också för de externa intressenter som närmast berörs av verksamheten. Öppenhet - Resultaten, exempelvis från enkäter och analyser som kommer fram under året bör regelbundet ges till valda intressenter. Verifierbar Sociala redovisningen skall genomföras mot de kriterier och mål som fastställts. Personer utanför verksamheten och de inom verksamheten skall på ett objektivt sätt kunna komma fram till samma resultat. Alltså beskriva den process man har haft under rapportperioden, och dessutom redovisa hur man har mätt de resultat som redovisas i rapporten. Det viktigaste är att läsaren förstår hur man har kommit fram till de resultat som finns i rapporten. 6

10 PROJEKT OM SOCIAL REDOVISNING RESULTAT 4.1 Via Novas process en sammanfattande beskrivning På det första mötet i Stockholm träffades de fyra arbetskooperativ som skulle ingå i projektet. Vi diskuterade upplägget kring kursen och återvände sedan till respektive hemstad för att arbeta vidare med våra respektive kursledare, alla från Coompanion. Under seminariet i Stockholm fick vi upp ögonen för metoden OPERA som vi senare vid hemkomsten i Göteborg prövade i hela arbetsgruppen. Under vår kursledare Anna-Lena Heydars från Coompanion i Trollhättan ledning genomförde vi OPERA övning om hur vi trodde Via Nova skulle se ut om fem år. Här hade vi vår första diskussion om hur verksamheten skall bedrivas. Med utgångspunkt från de mål vi satte under OPERAN, arbetade vi under en kursgenomgång med kursledaren fram tre olika delmål (se längre fram). Dessa delmål växte fram under diskussioner som gruppen hade under lektionen. Vi diskuterade mycket vilken värdegrund kooperativet har, varför vi var på Via Nova och vad vi ville med framtiden. Ur dessa diskussioner kom våra tre delmål fram. Efter detta moment följde en diskussion kring hur vi skulle kunna mäta de mål vi satte upp (se beskrivning av enkät och variansanalys längre fram i rapporten). En annan metod vi använde för att analysera vår verksamhet var SWOT-analysen.(se längre fram). Vi skulle identifiera våra styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Vi började med OPERA för att få ett så brett underlag som möjligt vad gruppen tyckte var t ex Via Novas styrkor. Efter att vi gjort en SWOT - analys på oss själv, i kooperativet var vi nyfikna på hur andra ser på Via Novas styrka svagheter, möjligheter och hot? På vilket sätt skulle intressenternas analys vara annorlunda än Via Novas egen? Tidigt kom vi fram till att koncentrera oss på de intressenter vi trodde visste mest om vår verksamhet. Vi beslutade att bjuda in dem till oss, för att de skulle göra en SWOT-analys på vår verksamhet. 7

11 PROJEKT OM SOCIAL REDOVISNING Det vi arbetat mest med under projektet har varit kooperativets grundvärdering. Vi pratade mycket om varför vi är på Via Nova. Vi kom fram till att det fanns två olika anledningar. Dels de som är på Via Nova för gemenskapens skull, dels de som ser arbetet på kooperativet som ett vanligt arbete. Vi diskuterade fram att det var viktigt att vi ser till varandras olika behov, och att det inte råder något motsatsförhållande mellan dessa olika synsätt. I samband med diskussionen om kooperativets grundvärdering diskuterades det hur vi skulle mäta trivseln inom gruppen. Bland annat kom det upp att vi skulle göra en enkät bland medlemmarna som hade med trivsel att göra. En av kooperatörerna fick i uppdrag att göra enkäten. Ett trettiotal frågor ställdes samman och delades ut till personerna inom kooperativen, från provmedlem till handledare. Resultatet från enkäten diskuterades på en lektion. Under den lektionen lärde kursledaren ut ytterligare en metod, variansanalys. Anna-Lena visade ett exempel som de hade gjort på deras arbete i Coompanion Fyrbodal. Två kooperatörer inom redovisningsteamet ställde därefter samman ca 10 frågor med inspiration från verktygslådan och det som hade diskuterats inom kooperativet. Under sammanställningen kom tanken att även här ta reda på vad de närmaste externa intressenterna tyckte. Stärkta som vi var av den SWOT-analys vi hade gjort idigare. Redovisningsteamet gjorde specialdesignade frågor till personalen vid Aktivitetshuset Villa Söder som Via Nova hyr lokal av. Teamet gjorde också specialdesignade frågor till tjänstemannen på Handikappförvaltningen i Göteborgs Stad, den enhet som fördelar föreningsbidrag. Ett annat tillskott till vår process har varit då Eva Carlsson, ombudsman från SKOOPI - Sociala arbetskooperativens intresseorganisation, har besökt oss. Under projekttiden har hon besökt oss två gånger. När hon har varit här, har vi haft ett stort utbyte av de idéer och den inspiration hon har givit till oss. Det viktigaste med kursen Social Redovisning är att vi har diskuterat vilken verksamhet vi har, vill ha, vilken värdegrund vi skall ha inom kooperativet. Det har blivit många aha-upplevelser bland de flesta av oss som har deltagit i kursen. Vi har lärt oss metoder som kan användas när man vill analysera t ex ett problem i verksamheten och komma fram till hur på bästa sätt reder ut det. 8

12 PROJEKT OM SOCIAL REDOVISNING Centrala frågor som följde oss genom hela projektet var; Vilka värdegrunder, mål och syfte har kooperativet? Vilka intressenter har kooperativet? Hur är arbetsmiljön? Vilka svårigheter och hinder finns? Är detta ett roligt projekt? Hur tänker vi runt ett medborgarperspektiv, vad ligger i medborgarskapet? 4.2 Första mötet i augusti 2006, Stockholm Det första mötet för Via Novas delaktighet i projektet var den 16 augusti som fungerade som ett första möte mellan de fyra kooperativen samt de fyra kursledarna. Alla kursledarna kom ifrån de kooperativa utvecklingscentra runt om i landet (Coompanion). Mötet hölls i Stockholm. Vi diskuterade uppläggen för var och en samt vilka frågor och övriga ämnen som skulle arbetas med under projektet. Efter mötet fortsatte respektive kooperativ sina arbeten på hemmaplan. Under året skulle vi träffas på detta sätt ytterligare några tillfällen. Ett viktigt första steg i projektet var att: Utse styrelse och ledning. I vårt fall rörde det sig om att SKOOPI står för projektet, att Via Nova som ett av fyra kooperativ accepterar vissa villkor (som avrapportering och tidsramar), att vi får en kursledare (Anna-Lena Heydar Coompanion) och att Via Nova som helhet vill göra social redovisning. Utse ett team på fyra personer som skall ha en sammanhållande funktion och arbeta tillsammans med en (eller fler) specifik fråga. Bestämma omfattningen av teamets arbete, t ex. hur mycket tid skall läggas på uppgiften. Komma fram till vilka mål och/eller vilken verksamhetsidé som skall utvecklas Vi kom också överens om sex viktiga principer som skulle gälla under projektets genomförande; Sträva efter ett högt deltagande. Samla flera perspektiv. Mångsidighet i förhållande till miljön och relationer. Lärande process. Verifiering och analys av arbetet med projektet. Öppen redovisning av verksamheten och resultatet av kursen och teamets arbete. 4.3 Utbildningen startar i Göteborg I september började vår utbildning i Göteborg. Vårt upplägg var att träffas åtta halvdagar under hösten och våren för att sedan avsluta sociala redovisningsprojektet i maj,. 9

13 PROJEKT OM SOCIAL REDOVISNING Redovisningsteamet börjar I början av kursen valdes fyra personer att ingå i redovisningsteamet. Vi utgick från intresse och de fyra som hade möjlighet och var intresserade anmälde sig. Av olika skäl kunde inte en kooperatör engagera sig så teamet bestod av tre personer. I teamet ingick två kooperatörer och en handledare; Urban Norberg, Carin Treutiger samt Christina Norman. Deras uppgift har varit att förbereda inför utbildningstillfällena genom att lyfta fram diskussioner på veckomötena, anteckna och dela ut anteckningar och föra processen framåt. En annan uppgift var att genomföra övningar med externa intressenter som har bedömts av Via Nova som helhet att stå nära vår verksamhet. Ytterligare en uppgift var att skriva en rapport i slutet av projektåret. I nära samarbete med redovisningsteamet fanns vår kursledare, Anna-Lena Heydar från Coompanion i Trollhättan Vi gör en intressentkarta Under en lektion vi hade med Anna-Lena arbetade vi fram en intressentkarta över de verksamheter, grupper eller personer som vi på något sätt kommer i kontakt med i det dagliga arbetet. Både interna och externa intressenter sattes upp på en lista och vi kom fram till ett tjogotal namn. När de väl var uppsatta på intressentkartan, diskuterade vi på vilket sätt de var intresserade av vårt kooperativ. Det var intressant att se hur många olika aktörer, som vi faktiskt kommer i kontakt med i vår verksamhet. Vissa av våra intressenter har vi enbart en affärsmässig relation till, andra intressenter är sådana som vi vill utveckla våra kontakter med, t ex arbetsförmedlingen och försäkringskassan. Sedan har vi även de intressenter som vi har ett ömsesidigt beroende av, som aktivitetshusets personal och SKOOPI (Sociala arbetskooperativens intresseorganisation). Mellan de interna intressenterna råder det av naturliga skäl ett ömsesidigt beroende. Vår intressentkarta redovisas i bilaga 1. 10

14 PROJEKT OM SOCIAL REDOVISNING Vi sätter mål och formulerar värderingar Vi började med att fokusera på en första fråga: Vilka värdegrunder mål och syfte har kooperativet Via Nova? För att få reda på svaret använde vi oss av en metod som kallas OPERA. Den går till som följer; OPERAMETODEN Vid OPERA kommer gruppen överens om en visionär fråga. Därefter går man tillväga steg för steg: 1 Var och en sitter för sig själv och skriver ner förslag och tankar på post-it lappar 2 Sedan sätter man sig två och två och kommer överens om fyra visioner om framtiden för sig själv och kooperativet som helhet. 3 Därefter återförs hela gruppen och man läser upp sina förslag och de grupperas. 4 Varje grupp ger sina poäng på de olika förslagen och de förslag som fått mest poäng behålls. OPERA står för O = omedelbara tankar R= rangordna visionerna A = analysera P = parets tankar E= exponera visionerna Det vi kom fram till var (siffrorna efter förslagen visar hur många poäng förslagen fick) Hur se Via Nova ut om 5-10 år? Prioritera utifrån det som du tycker är viktigast Grund - Värdering Vi är en förebild för andra kooperativ 2 röster Respekt till varandras olikheter 2 röster Mindre bidragsberoende Möjlighet till fast anställning ex. lönebidrag på frivillig basis 1 röst Anställningar av medlemmar 1 röst Inte så bidragsberoende (mot självförsörjning) 3 röster Andra icke prioriterade förslag Verksamhetsutveckling 2 caféer 1 lite större någon annan stans 1 röst Öppna ett café på stan 1 röst förändring av profilbageri / café - lunchrestaurang / café - växthus / café 1 röst sälja platser större verksamhet alla medlemmar har lönebidrag mera sång och musik för gemenskapen ex musikaftnar med föreläsare vi vill vara mer insatta i hur man sköter en ekonomisk förening vanlig lön/anställning möjlighet till trygghetsanställning mer resor större kundkrets kan innebära byte av lokal 11

15 PROJEKT OM SOCIAL REDOVISNING Utifrån OPERA övningen diskuterade vi fram delmål samt indikatorer (hur vi skall kunna följa upp delmålen och veta när de blivit uppfyllda) på var och en av de tre målen. Vi kom fram till följande: Via Novas mål I Alla medlemmar känner till och arbetar enligt de kooperativa värderingarna. Delmål Harmoni och kamratskap Bättre förståelse för olika behov Öppenhet och kommunikation. Hur kan vi mäta delmålen vilka indikatorer finns? Vi gör en enkät (som gäller exempelvis upplevd arbetsmiljö) Vi gör en variansanalys Via Novas mål II Verksamhetsutveckling Delmål Undersöka möjligheterna att flytta verksamhet samt att samarbeta med ett existerande café, finansiering kan tryggas och tydliggöras, personalbalans (Men vad innebär det att ta ett lån? Budgeten?) Bilda en arbetsgrupp som undersöker möjligheterna som lån, hur göra budget m.m Undersöka möjligheten för en utbildning i ekonomi, arbetsgivaransvar m.m Sätta sig in i de olika vilka möjligheter som finns Göra påverkansarbete lokalt, till andra kooperativ och på en högre nivå. Vi skall förbättra relationerna till möjliggörare som arbetsförmedlingen, försäkringskassan m. fl. Hur kan vi mäta delmålen vilka indikatorer finns? En rapport görs som kan användas Kontakta de som är nära som arbetsförmedlingen och bjuda in dem till Via Nova Vi kan ha en utbildningsdag tillsammans med valda intressenter. 12

16 Via Novas mål III Mindre bidragsberoende PROJEKT OM SOCIAL REDOVISNING Delmål Undersöka möjligheterna att flytta verksamhet samt att samarbeta med ett existerande café, finansiering kan tryggas och tydliggöras, personalbalans (Men vad innebär det att ta ett lån? Budgeten?) Undersöka möjligheten för en utbildning i ekonomi, arbetsgivaransvar m.m Sätta sig in i de olika/vilka möjligheter som finns Göra påverkansarbete lokalt, till andra kooperativ och på en högre nivå. Vi skall förbättra relationerna till möjliggörare som arbetsförmedlingen, försäkringskassan m. fl. Hur kan vi mäta delmålen vilka indikatorer finns? Kontakta de som är nära som utvalda intressenter exempelvis från Villa Söder, kommunen och bidragsgivare till Via Nova Vid nästa möte under hösten arbeta vi med metoden SWOT. SWOT METODEN SWOT står för Strength (styrka) Weakness (svaghet) Opportunites (möjligheter) Threats (hot). Vi använde metoden för att ta reda vad vi behöver arbeta med mer och förbättra och för att få syn på det som redan idag gör bra. Styrkor och svagheter är kriterier/faktorer som Via Nova kan påverka själv genom beslut. Det är den övre delen och gäller då nuläget och inre faktorer. Möjligheter och hot är faktorer som Via Nova inte kan påverka som att beslut fattas av någon annan som exempelvis regering, riskdag branschorganisationer och myndigheter. Denna nedre del rör framtiden och yttre faktorer. Möjligheter och hot är faktorer som Via Nova inte kan påverka som att beslut fattas av någon annan som exempelvis regering, riskdag branschorganisationer och myndigheter. Denna nedre del rör framtiden och yttre faktorer Nedan visas vad vi kom fram till under övningen: STYRKOR Nyfikenhet i arbetsgruppen Kamratskap Olika kunskaper Bra miljö för att stärka det sociala Vi gör bra produkter Bra samarbete med Villan MÖJLIGHETER Utbildning Politikers välvilja Vi är självstyrande när det gäller utveckling Sälja tjänster till FK och AF Flytta ut till större lokal SVAGHETER Personalbrist Plötslig förändring kan inte mötas upp av åtagande Begränsad kundkrets Tight om någon blir sjuk HOT Bidrag dras ner Finansieringen Villan stängs 13

17 PROJEKT OM SOCIAL REDOVISNING Efter SWOT analysen ägnade vi oss åt att föra samman resultaten från OPERA övningen med den egna SWOT analysen vi gjort. Vi kom fram till bilden nedan: GRUNDVÄRDE- RING + nyfikenhet + kamratskap + bra miljö + utbildning + självständighet - mindre bidragsberoende + utbildning + självständighet + sälja tjänster MINDRE BIDRAGS- BEROENDE + olika kunskap + bra produkter + samarbete med villan VERKSAMHETS- UTVECKLING + nyfikenhet + kamratskap + bra miljö + bra produkter - personalbrist - plötsliga förändring som inte kan mötas upp - begränsad kundkrets - sjukskrivningar + utbildning + politikers välvilja + självständighet + sälja tjänster + ny större lokal - neddragning - finansiering - villan stängs 14

18 PROJEKT OM SOCIAL REDOVISNING Under januari månad hade vi valt ut ett antal intressenter och bjudit in dem för att de skulle göra en SWOT analys. Vi var intresserade av deras syn på Via Nova; Vad såg de som Via Novas styrkor, svagheter, hot och möjligheter? Nedan visas deras svar: STYRKA Väl beprövat och ett bra koncept Stark grupp Trygghet för medlemmarna, en acceptans Är en inspiration för andra besökare Gemenskap Gruppen kan verbalisera och kommunicera sitt koncept Det finns kompetens och styrka i gruppen Det är en fungerande demokrati och ett bra arbetsklimat Tydlig affärsidé Det är en självständig form (demokratin) Bra mat & god service MÖJLIGHETER Vidgat samarbete Utvecklad finansiering Bra koncept att sälja vidare Är ett tydligt och klart koncept Egen kaféverksamhet Ekonomiskt oberoende Vara del av rehabiliteringskedjan i Villan Kan vara ett språngbräde till något annat Att ha ett annex SVAGHET Isolerat (begränsad kundkrets och till omvärlden) Mixad finansiering (både + och -) Ojämna prestationer (ex sjukdom) Ett beroende (falsk trygghet, ekonomi, Villan, Kundkrets, andras beslut) Den fysiska arbetsmiljön (kök, utrustning) Bemanning Hygien HOT Kommunens prioriteringar (både + och -) Att det inte räknas som andra företag (ex i upphandling både + och -) Minskade bidrag Svårt att locka nya kooperatörer Osäker finansiering Stagnation Bidrag går ner Efter det att intressenterna gjort SWOT analysen så diskuterade vi de synpunkter som kommit fram runt de styrkor, hot möjligheter och svagheter man såg hos Via Nova. Lite av det som vi diskuterade visar vi nedan; Det är bra att tänka vidare i de banor som Via Nova redan tänker d.v.s. vad gör arbetskooperativet för skillnad? I samhället såväl som för den enskilde? En annan diskussion som fördes var; Vad är skillnaden mellan nya och gamla/traditionella frivillig organisationer och föreningar? En del av de nya arbetskooperativen kostar mer att driva/år. Men ger de mer eller ett annat mervärde? Går det kanske inte att jämföra med andra typer av föreningar? Är kooperativen kanske en kategori för sig? Vi diskuterar om hur viktigt det är att föra ut information om sociala arbetskooperativ och om Via Nova ut till ex politiker. Det är viktigt att ha en överblick och översikt över bidragen och finansieringen (hur den är upplagd) för Via Nova (även för andra). 15

19 PROJEKT OM SOCIAL REDOVISNING Vi följer upp och mäter vårt första mål: Alla medlemmar känner till och arbetar enligt de kooperativa värderingarna Vi beslutar att under detta första sociala redovisningsår, fokusera på det första målet (av tre mål som kom fram i OPERA-övningen). Beslutet togs då vi tror att just detta målet är grunden för de andra två utvecklingsmålen Enkät som mätmetod En medlem i Via Nova gjorde en enkät under januari månad och delade ut till alla i kooperativet. Inspiration hämtades från KOS enkät från deras sociala redovisningsrapport och från diskussioner samt kursen. De svar vi diskuterade särskilt var: Att svaren var mycket positiva dvs. det visar att man är nöjd med situationen i Via Nova. Å andra sidan var det oftast ja eller nej svarsalternativ vilket gjorde att grader inte kom fram. Bra uppdelning med några frågor runt relationer, några hur den egna delen/ bidraget är i Via Nova, tryggheten, möten och arbetsbördan. Vi kom överens om att göra en variansanalys dels för att få fatt på graden av exempelvis trygghet och för att kunna jämföra med intressenterna Variansanalys som mätmetod Ämnena och innehållet i variansanalysen togs fram utifrån inspiration från rapporten Verktygslådan och Via Novas egna centrala frågor. Vi valde att ta fram stora frågor som harmoni och styrning Det råder ingen harmoni Det råder total harmoni 1 10 Via Nova styrs av en minoritet Via Nova styrs av en majoritet Som nämnts tidigare fick intressenterna (Personal från Villa Söder, Härlanda stadsdelsförvaltning samt från Handikappförvaltningen) också en variansanalys att fylla i och skicka tillbaka till Via Nova. Vi jämförde sedan vad de tre grupper av intressenter hade för uppfattning om harmonin, styrningen med mera i Via Nova med vad Via Nova själv tyckte. Nedan visas en jämförelse mellan exempelvis vad Via Novas medlemmar tyckte i genomsnitt och vad Villans personal tyckte i genomsnitt X X Relationer X X Demokrati Här emellan var det ett stort avstånd. Då diskuterades detta med intressenten. Varför har vi olika syn? X X 16

20 PROJEKT OM SOCIAL REDOVISNING DISKUSSIONSDEL 5.1 SWOT analyserna Via Nova sett från olika perspektiv Ett resultat när man jämför Via Novas SWOT analys med intressenterna är att vi använder olika ord och begrepp. Via Nova använder exempelvis inte ordet demokrati internt utan konkretiserar ordet i det dagliga arbetet. En annan olikhet är att intressenterna menade att Via Nova är en inspirationskälla för andra, detta var vi inte riktigt medvetna om. Inte heller att Via Nova utstrålar en kompetens och styrka. Intressenterna såg på arbetskooperativa arbetssättet som en självständig form. Att intressenterna tyckte att Via Nova fyller en funktion var mycket roligt att få reda på. När det gäller svagheter så var det en skillnad i att Via Nova fokuserade på arbetsgruppen (som sjukdom, personalbrist) och intressenterna fokuserade på formen (falsk trygghet, isolerat) och driften (finansiering, fysisk miljö). De olika uttalandena kompletterar varandra och flera kommentarer är desamma som; Gruppen; stark grupp/nyfikenhet/kamratskap/trygghet och acceptans. Verksamhetens varor och produkter; bra koncept, mat, produkter och mat. Verksamhetens form; svagheter var att Via Nova var isolerat (både med begränsad kundkrets och till omvärlden). Annat som togs upp som ett hot är att kommunen prioriterar andra verksamheter än kooperativen och finansieringen hotas. Via Novas utveckling; här var mycket som var lika när det gäller hur medlemmarna och intressenterna såg det (mot att sälja tjänster, utveckla finansieringen, vara del av rehabiliteringskedjan/språngbräda till något annat, vidga och/eller flytta ut). Finansieringen nämns som hot av både Via Nova och intressenterna. 5.2 Diskussion av svaren från variansanalysen kritisk granskning av det egna Vi såg att: Intressenterna tycker att Via Nova styrs på ett mer demokratiskt än vad vi själva tycker. När det gäller harmonin menar både Via Nova och intressenterna att det är lika. När det gäller fysiska arbetsmiljön är det olika åsikter. Är det så att vi har tolkat det olika? Kanske skall man dela upp i två frågor som fysiska omgivningsmiljön och den inre omgivningsmiljön? Möten, menar man alla möten? Eller menas ordningen under mötena formen/innehållet? Arbetsroller; här var det spridda skurar och vi diskuterar om det är så att vi skall byta arbetsroller sinsemellan? Man kanske inte vet vad som kan göras eller vad som skall göras när man kommer till sitt arbetspass? 17

21 PROJEKT OM SOCIAL REDOVISNING Vi stannar upp runt temat möten och diskuterar upplägg av framtida möten hur kan vi förbättra dem? Vi bestämmer också att diskutera arbetsrollerna och vad var och en gör lite mer framöver och se över både våra arbetsroller och rutinerna. Vi diskuterar också att vi kan göra en OPERA övning runt mötenas teknik och struktur. Vi kan förbättra: Mötestekniken. Ha möten på andra ställen. Dela upp mötena i beslutstid (ex 1 timme) och diskussionstid (1 timma). 18

22 PROJEKT OM SOCIAL REDOVISNING FRAMTIDSTANKAR Vi frågade oss i hela kooperativet två frågor vid slutet av projektåret; 1. Var social redovisning en bra metod? Om inte varför inte, om så varför? 2. Skulle du vilja göra om social redovisning igen? Om inte varför? I gruppen fanns redovisningsteamet, de som varit aktiva och deltagande på utbildningen samt de som inte varit med på utbildningen eller i teamet. Här kommer reflektionerna från gruppen: De som inte varit med så mycket under utbildningen menade att det var svårt att få en inblick i metoden om man dels är ny i Via Nova och dels kanske kommer in mitt i. En medlem sa att det är en bra metod om man som medlem kan komma regelbundet och att man känner till kooperativet, kanske krävs det för att man skall ha utbyte? En menade att det var väldigt mycket analyser och att det var både bra och dåligt. Det var både komprimerat och komplicerat. Det kunde varit bättre om SKOOPI haft råd med en längre utbildning á typ tre dagar med andra kooperativ, tyckte en. De som har varit med under utbildningstillfällena menade att det gäller ju att klättra långsamt menade en. En annan medlem menade att det nog varit bra att göra det en gång till som en repetition för att det skall fastna. En annan tyckte att det hela inte gett något och att det fram för allt var svårt och meningslöst med analyserna som gjordes hela tiden. Det har varit bra att fråga andra (intressenterna) vad de tyckt om oss, sa en medlem. En annan menade att mycket har hängt på att vi haft en så bra kursledare som Anna-Lena Heydar (Coompanion) varit. Det har varit väldigt bra att ha diskuterat verksamheten så mycket som vi gjort för att komma på vad vi är bra på och vad vi är dåliga eller sämre på och vad vi kan förbättra. Det har varit bra att få se hur vi trivs och vi har ju gjort nybörjarfelen nu så nästa gång blir det lättare. Det är nog bra att ha Anna Lena ett år till. Sammantaget har det viktigaste med kursen Social Redovisning varit att vi har diskuterat vilken verksamhet vi har,vill ha,vilken värdegrund vi skall ha inom kooperativet.det har blivit många aha-upplevelser bland de flesta av oss som har deltagit i kursen. Vi har lärt oss metoder som kan användas när man vill analyser t ex ett problem i verksamheten och komma fram till en eventuell lösning. 19

23 PROJEKT OM SOCIAL REDOVISNING Vi gör våra egna tolkningar betydelsen för oss/för var och en det finns inget rätt eller fel några exempel som kommer upp är: Det är troligt att man dricker mindre Att man kan minska sin medicinering Att man mår bättre. Det viktiga är att kooperativet skall få en att må bra. Det hela handlar om att TA KONTROLL VARA STOLT ÖVER SIG SJÄLV EMPOWERMENT OCH EGEN MAKT 20

24 PROJEKT OM SOCIAL REDOVISNING ORDLISTA ENKÄT INDIKATOR OPERA SKOOPI SWOT Frågeformulär. Något som man kan mäta och följa en förändring utifrån. Exempelvis att alla pratar på ett möte kan vara en indikator på god mötesteknik. Omedelbara tankar, Parets tankar, Exponera visionerna, Rangordna visionerna och Analysera. Det är en metod eller ett redskap för utveckling av verksamheter. Sociala arbetskooperativens intresseorganisation. Strength, Weaknesses, Opportunites, Threats. Det är en metod eller ett redskap för utveckling av verksamheter. VARIANSANALYS Ett sätt att jämföra hur olika grupper/personer ser på ett och samma fenomen. 21

25 PROJEKT OM SOCIAL REDOVISNING Bilaga 1 Vem/Vilka/ MEDLEMMAR Syfte/Ändamål meningsfull sysselsättning, plats att utvecklas, möjlighet att påverka, driva verksamheten med vinst, förbättra verksamheten, ansvar, förpliktelser PROVMEDLEMMAR pröva arbete, testa sig själv, personlig utmaning, information och insyn i Via Nova, arbetsgemenskap, trivsel, samarbete, en mellanstation PRAKTIKANTER HANDLEDARE REVISOR STYRELSEN KUNDERNA lära sig hur ett socialt arbetskooperativ fungerar, framtida arbete ha ett arbete, få människor att växa, ideologiskt, roligt ideologiska skäl, vill hjälpa Via Nova, vill granska lära sig styrelsearbete, makt, fatta beslut, finansiering, resor, utbildning god mat, god service, trevligt bemötande, gemenskap, närhet, bättre priser PERSONAL PÅ VILLAN få mat i huset, drar fler besökare, mer verksamhet i huset, gemenskap över gränser, har mer tid till besökande då kaféet sköts BESÖKARE SKATTEVERKET mat, service, att få värma mat, gemenskap, kontakt skatter avgifter FÖRSÄKRINGSKASSAN erbjuda sina försäkrade en arbetsträning och rehabilitering, få information, få en överenskommelse (finansiering) ARBETSFÖRMEDLING erbjuda praktikplats för de som står långt från arbetsmarknaden ÖPPENVÅRD REHAB II COLUMBUS ENTER erbjuda patienter praktik och rehabilitering Via Nova som mellanstation, vidare till något annat sedan, ta emot personer som kommer från Via Nova. mellanstation kanske längre? som Rehab II samarbete från och till SAMORDNINGSK finansiär, stödja demokratiska verksamheter som MAJORNA arbetar med sociala och handikappsfrågor 1 (2) 22

26 PROJEKT OM SOCIAL REDOVISNING POLITIKER SKOOPI som ovan samt Härlanda politiker en aktiv medlem, sprida kunskap, påverka sociala arbetskooperativ ANDRA KOOPERATIV dela erfarenheter, goda julbord, träffas, inspiration, stärka varandra, sprida kunskap, problemlösning, ta emot provmedlemmar LEVERANTÖRER möjlighet att sälja produkter marknadsföra sig 2 (2) 23

27 PROJEKT OM SOCIAL REDOVISNING Bilaga 2 VARIANSANALYS X Harmoni X Demokrati XXX Kommunikation X X X X Fysisk arbetsmiljö X X Arbetsroll X X X X Möten X XX X Relationer 1 (1) 24

28 Detta är en av fyra rapporter som gjorts i ett projekt i Social redovisning som anordnades av SKOOPI Sociala arbetskooperativens intresseorganisation. Rapporten finns även i en sammanfattad version. I projektet ingick fyra arbetskooperativ som vardera gjort en rapport; Hantverkskooperativet UNITIS, Ljusdal, Huddinge Agro & Service, Huddinge, Kooperativ Valborg, Luleå och Via Nova, Göteborg. Dessa finns att få från SKOOPI. SKOOPI Box STOCKHOLM Tel: E-post: VIA NOVA Villa Söder, Box Göteborg Tel: E-post: Grafisk form/layout: Pernilla Ulvblom

RAPPORT OM SOCIAL REDOVISNING. Kooperativ VALBORG

RAPPORT OM SOCIAL REDOVISNING. Kooperativ VALBORG RAPPORT 2006 OM SOCIAL REDOVISNING 2006 Kooperativ VALBORG FÖRORD Du håller i din hand en rapport om en social redovisning gjord i ett socialt arbetskooperativ. Den har kommit till genom idogt, men också

Läs mer

RAPPORT OM SOCIAL REDOVISNING HUDDINGE AGRO & SERVICE

RAPPORT OM SOCIAL REDOVISNING HUDDINGE AGRO & SERVICE RAPPORT 2006 OM SOCIAL REDOVISNING 2006 HUDDINGE AGRO & SERVICE Huddinge Agro & Service Sjödalsvägen 38 141 46 Huddinge Tel.08 / 711 04 90 FÖRORD Du håller i din hand en rapport om en social redovisning

Läs mer

Handbok i Social redovisning

Handbok i Social redovisning Handbok i Social redovisning För Sociala arbetskooperativ Huvudförfattare Urban Norberg Projektledare och bollplank Eva Carlsson och Klas Sundström Denna handbok är utgiven av SKOOPI (sociala arbetskooperativens

Läs mer

Social redovisning. Rapport EntréVärdar 2010

Social redovisning. Rapport EntréVärdar 2010 Social redovisning Rapport EntréVärdar 2010 Detta är en social redovisningsrapport gjord av kooperativet EntreVärdar. Vi vill visa vad kooperativet har betytt för medlemmarna och vilken nytta kooperativet

Läs mer

Sociala arbetskooperativ. inte starta eget - men starta vårat. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se

Sociala arbetskooperativ. inte starta eget - men starta vårat. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se Sociala arbetskooperativ inte starta eget - men starta vårat Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se Att vara behövd Allas rätt till arbete måste betyda att alla har rätt till arbete - och

Läs mer

alla kan bidra alla kan påverka alla kan arbeta = Socialt f öretagande tillväxt och vinster för alla PRESSMAPP Almedalsveckan 2009

alla kan bidra alla kan påverka alla kan arbeta = Socialt f öretagande tillväxt och vinster för alla PRESSMAPP Almedalsveckan 2009 alla kan bidra alla kan påverka alla kan arbeta = Socialt f öretagande tillväxt och vinster för alla 100% PRESSMAPP Arrangör: - Sociala arbetskooperativens intresseorganisation - och företagsrådgivaren

Läs mer

RAPPORT OM SOCIAL REDOVISNING. Hantverkskooperativet UNITIS

RAPPORT OM SOCIAL REDOVISNING. Hantverkskooperativet UNITIS RAPPORT 2006 OM SOCIAL REDOVISNING 2006 Mötet Hantverkskooperativet UNITIS FÖRORD Du håller i din hand en rapport om en social redovisning gjord i ett socialt arbetskooperativ. Den har kommit till genom

Läs mer

PRESSMAPP Samarbete för socialt företagande

PRESSMAPP Samarbete för socialt företagande PRESSMAPP Samarbete för socialt företagande Arrangör: SKOOPI - Sociala arbetskooperativens intresseorganisation - och Tillväxtverket i samarbete med företagsrådgivaren Coompanion och Allmänna Arvsfonden

Läs mer

Social redovisning. Rapport Vägen ut! Trädgård 2009-2010

Social redovisning. Rapport Vägen ut! Trädgård 2009-2010 Social redovisning Rapport Vägen ut! Trädgård 2009-2010 Detta är en social redovisningsrapport som är gjord i ett av de tiotal sociala företagen som tillsammans bildar Vägen ut! Kooperativen i Göteborg.

Läs mer

Socialt företag en väg till egen försörjning

Socialt företag en väg till egen försörjning VÄSTERÅS STAD AMA arbetsm arknad Socialt företag en väg till egen försörjning Reidun Andersson & Sm ajo Murguz Socialt företagande En väg till arbetsmarknaden Tillväxtverkets definition av ett arbetsintegrerade

Läs mer

Följande remissvar lämnas av SKOOPI Sociala arbetskooperativens Intresseorganisation tillsammans med Vägenut! kooperativen.

Följande remissvar lämnas av SKOOPI Sociala arbetskooperativens Intresseorganisation tillsammans med Vägenut! kooperativen. Remissvar gällande Sänkta Trösklar Högt i Tak, SOU 2012:31 Följande remissvar lämnas av SKOOPI Sociala arbetskooperativens Intresseorganisation tillsammans med Vägenut! kooperativen. Allmänna synpunkter

Läs mer

REMISSVAR BETÄNKANDET FRÅN SOCIALBIDRAG TILL ARBETE SOU 2007:2

REMISSVAR BETÄNKANDET FRÅN SOCIALBIDRAG TILL ARBETE SOU 2007:2 REMISSVAR BETÄNKANDET FRÅN SOCIALBIDRAG TILL ARBETE SOU 2007:2 FRÅN SKOOPI SOCIALA ARBETSKOOPERATIVENS INTRESSEORGANISATION Presentation av SKOOPI I SKOOPI organiseras de sociala arbetskooperativen i Sverige.

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Godkänd av kommunfullmäktige 2012-06-12 Värdegrund Ett samhälle där människors ideella och idéburna engagemang och samverkan tillvaratas

Läs mer

Social redovisning. Rapport Handpapper Klippan 2009-2010

Social redovisning. Rapport Handpapper Klippan 2009-2010 Social redovisning Rapport Handpapper Klippan 2009-2010 Handpapper Klippan är ett socialt arbetskooperativ som erbjuder arbete för personer som på grund av fysiska funktionshinder står utanför arbetsmarknaden.

Läs mer

Svar på skrivelse om att starta sociala kooperativ för unga med missbruk och unga med psykisk ohälsa

Svar på skrivelse om att starta sociala kooperativ för unga med missbruk och unga med psykisk ohälsa Arbetsmarknadsförvaltningen Utrednings- och utvecklingsstaben Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2013-11-14 Handläggare Eva Woll Tegbäck Telefon: 08-508 35 528 Till Arbetsmarknadsnämnden den 28 november 2013

Läs mer

Granskningsrapport. Brukarrevision. Socialkontoret Västra Hisingen ett pilotprojekt. okt-nov 2012

Granskningsrapport. Brukarrevision. Socialkontoret Västra Hisingen ett pilotprojekt. okt-nov 2012 Granskningsrapport Brukarrevision Socialkontoret Västra Hisingen ett pilotprojekt okt-nov 2012 Nominerad till 2009 INLEDNING Syftet med brukarrevisionsarbetet är att söka finna nya och bättre sätt att

Läs mer

Utbildningen Förenkla - helt enkelt FÖR KOMMUNER SOM VILL FÖRBÄTTRA SINA FÖRETAGSKONTAKTER

Utbildningen Förenkla - helt enkelt FÖR KOMMUNER SOM VILL FÖRBÄTTRA SINA FÖRETAGSKONTAKTER Utbildningen Förenkla - helt enkelt FÖR KOMMUNER SOM VILL FÖRBÄTTRA SINA FÖRETAGSKONTAKTER Sveriges Kommuner och Landsting erbjuder på nytt den uppskattade utbildningen Förenkla helt enkelt som syftar

Läs mer

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 1 Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 2 SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

Lättläst version av Överenskommelsen

Lättläst version av Överenskommelsen Lättläst version av Överenskommelsen Överenskommelsen Överenskommelsen handlar om hur regeringen, de idéburna organisationerna inom det sociala området och Sveriges kommuner och landsting ska förhålla

Läs mer

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 1 Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 2 SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

Läs mer

Bibbi Westhed, projektledare

Bibbi Westhed, projektledare Bibbi Westhed, projektledare Projekt Kompetensbyrån Genom individuella insatser och strategisk påverkan bidra till att utveckla och stärka sociala företag i Dalarna Kompetensbyrån Projektets övergripande

Läs mer

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring Hej! Detta dokument är ute på en snabb remiss runda. Synpunkter mm lämnas senast torsdagen den 4 juni kl 13.00. Synpunkter mejlas till remiss@ideburnamalmo.se Ambitionen är att alla som varit delaktiga

Läs mer

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Arrangör: Sociala samverkansrådet Moderator: Ingrid Bexell Hulthén Text och foto: Malin Helldner Bakgrund I mars 2010 bildades ett samverkansråd i Göteborg.

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Strategisk plan 2013-2016

Strategisk plan 2013-2016 Strategisk plan 2013-2016 1 Förord Detta är IKSU:s strategiska plan för perioden 2013-2016. Planen är IKSU:s överordnade och styrande dokument. Den är antagen av IKSU:s styrelse. Alla i beslutande och

Läs mer

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment Göteborg den 30 oktober 2014 Ann-Christine Gullacksen 1 Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment Göteborg den 30 oktober 2014 Ann-Christine Gullacksen 2 Delaktighetstrappan

Läs mer

InItIatIvet för. socialt ansvar

InItIatIvet för. socialt ansvar InItIatIvet för socialt ansvar Initiativet för socialt ansvar Initiativet för Socialt ansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna

Läs mer

KURSUTVÄRDERING EFTER ANDRA UTBILDNINGSTILLFÄLLET 2010 KOMPETENTA ANORDNARE, RESTEN AV LANDET

KURSUTVÄRDERING EFTER ANDRA UTBILDNINGSTILLFÄLLET 2010 KOMPETENTA ANORDNARE, RESTEN AV LANDET KURSUTVÄRDERING EFTER ANDRA UTBILDNINGSTILLFÄLLET 2 KOMPETENTA ANORDNARE, RESTEN AV LANDET De 349 föreningarna som tackade ja i mobiliseringsfasen har inbjudits att delta vid projektets andra utbildningsdag.

Läs mer

Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland. Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott. Frances Hagelbäck Hansson

Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland. Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott. Frances Hagelbäck Hansson Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott Frances Hagelbäck Hansson Bakgrund 1998 2004 omfattande utredning om rättspsykiatri

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN Att arbeta med tillgänglighet och inkludering är inte svårt. Genom att använda femstegsmodellen kan vi hitta

Läs mer

ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12

ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12 ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12 Kurserna har genomförts på Edvinshus, Köpingebro, Östra/Bleke och Svarte under v. 5-6 och på Löderup, Backa, Änga och Sövestad under v 10-12, två kurskvällar per skola.

Läs mer

Framtidsverkstad mars 2015

Framtidsverkstad mars 2015 Framtidsverkstad mars 2015 Vad är KUNiS? Lotta inleder: Ett treårigt Arvsfondsprojekt för utbyte av kunskap och erfarenhet mellan organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborgsregionen och Institutionen

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för att alla människor ska omfattas av mänskliga

Läs mer

tillsammans Starta företag i Västmanland!

tillsammans Starta företag i Västmanland! Starta företag tillsammans i Västmanland! Vårt skivbolag gav oss rådet att starta en ekonomisk förening. Då ringde vi Coompanion. - musikbandet 5th Avenue, Västerås Förverkliga din dröm om att starta företag,

Läs mer

Hjortmossen. Arbetslivsinriktad rehabilitering

Hjortmossen. Arbetslivsinriktad rehabilitering Hjortmossen Arbetslivsinriktad rehabilitering 2012 Vi som arbetar på Hjortmossen är: Lena Haag, Arbetsledare, Kontoret Carina Malm, Arbetsledare, Kök och cafè Stefan Stupjak, Arbetsledare, Cykel och tapetseri

Läs mer

Sociala företag. egenmakt i praktiken. Sociala företag

Sociala företag. egenmakt i praktiken. Sociala företag Social franchising När någon köper det som man själv har gjort, får man självförtroende eftersom föremålet blir värdefullt för någon annan. Därför är kunderna mycket viktiga. Möten med människor i missbrukssvängen

Läs mer

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Överenskommelse om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län 1 2 Innehåll Varför en överenskommelse 4 Hur

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Barns inflytande Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm

Läs mer

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön.

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön. Redovisning förstudie Komhall Heby kommun Bakgrund till förstudien: I förstudiens kartläggning i att identifiera åtgärder/ insatser för att minska utanförskap från arbetsmarknad har komhall flera gånger

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen.

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Entusiastiska kollegor berättar om sina erfarenheter med arbetsintegrerande sociala företag - ASF. Att få ett jobb ska inte behöva vara omöjligt.

Läs mer

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten Presentation av Delaktighetsmodellen 1 Delaktighet, integrerat tänkande Delaktighetsmodellen är ett av flera arbetssätt för att främja brukares

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten Presentation av Delaktighetsmodellen Stockholm 31 januari 2014 FoU Välfärd KF Skåne 1 Delaktighet, integrerat tänkande Delaktighetsmodellen

Läs mer

Studiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj 2006.

Studiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj 2006. Studiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj 2006. NOTISAR från studiebesöket utifrån vad deltagarna spontant svarat på frågorna. Ingen har valt att komplettera eller ändra något i efterhand.

Läs mer

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap Hälso- och sjukvårdsavdelningen September 20 Överenskommelse om Idéburet Offentligt partnerskap Bakgrund 2009 tog Regionstyrelsens ett beslut som innebar

Läs mer

AFFÄRSPLAN. Namn. Företag. Adress. Telefon. E-post. Hemsida. Affärsplan. Sara Isaksson Pär Olofsson 2010.08.24

AFFÄRSPLAN. Namn. Företag. Adress. Telefon. E-post. Hemsida. Affärsplan. Sara Isaksson Pär Olofsson 2010.08.24 Namn Företag AFFÄRSPLAN Adress Telefon E-post Hemsida Affärsplan 2010.08.24 1 Sara Isaksson Pär Olofsson Innehåll AFFÄRSIDÉ 3 VISION, MÅL OCH STRATEGI 5 VERKSAMHET 7 KUND 8 KONKURRENTER 9 MARKNADSFÖRING

Läs mer

Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin

Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Vill du vara med och skapa historia? Sedan juni 2012 pågår ett arbete som ska ge invånarna i Västra Götalandsregionen

Läs mer

Samverkan i Laxå kommun

Samverkan i Laxå kommun Överenskommelse om Samverkan i Laxå kommun MELLAN FÖRENINGSLIVET OCH KOMMUNEN Laxå kommun och föreningarna presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund, principer

Läs mer

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur

Läs mer

NORMER OCH VÄRDEN LÄRANDE OCH UTVECKLING ANSVAR OCH INFLYTANDE SAMARBETE MED HEMMET ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN OMVÄRLDEN

NORMER OCH VÄRDEN LÄRANDE OCH UTVECKLING ANSVAR OCH INFLYTANDE SAMARBETE MED HEMMET ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN OMVÄRLDEN 2008-2009 NORMER OCH VÄRDEN LÄRANDE OCH UTVECKLING ANSVAR OCH INFLYTANDE SAMARBETE MED HEMMET ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN OMVÄRLDEN Sammanställd av: Arbetslaget Holmsjö fritidshem Ansvarig: Rektor Ulf Ebbesson

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS? STEG 2 VEM TESTAR? STEG 3 VEM GÖR? STEG 4 VEM PÅVERKAR?

Läs mer

Utveckla MIK-arbetet. systematisk utveckling av arbetet med medie- och informationskunnighet på skolan

Utveckla MIK-arbetet. systematisk utveckling av arbetet med medie- och informationskunnighet på skolan Utveckla MIK-arbetet systematisk utveckling av arbetet med medie- och informationskunnighet på skolan Systematisk utveckling av arbetet med MIK på skolan MIK för mig är en igångsättare för att lyfta MIK-frågorna

Läs mer

Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer. - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete i ideella organisationer?

Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer. - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete i ideella organisationer? Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete i ideella organisationer? 2014-03-12 Föreläsare Ove Liljedahl Styrelesinstitutet Satish Sen Kaleidoscope

Läs mer

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR PROJEKTANSÖKAN Datum: 2011-10-26 PROJEKTPLAN FÖR Socialt företag en väg till egen försörjning Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad kommer att rekryteras Projekttid: 3 år varav

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Version 3.0

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Version 3.0 Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Version 3.0 Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-03-28 Dnr: 2014/687-BaUN-019 Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Information- Lokal överenskommelse

Läs mer

Motion om sociala arbetskooperativ

Motion om sociala arbetskooperativ 2008-09-29 209 474 Kommunstyrelsen 2010-02-08 40 85 Arbets- och personalutskottet 2010-01-25 19 34 Dnr 08.605-008 Motion om sociala arbetskooperativ Bilaga: KF beslut 2008-05-26 120 Ärendebeskrivning septkf33

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Läs mer

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan

Läs mer

Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Om vi alla gör något är ingen6ng omöjligt.

Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Om vi alla gör något är ingen6ng omöjligt. Arbetsintegrerande Sociala företag Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Om vi alla gör något är ingen6ng omöjligt. Bo Blideman bosse@tankeochhandling.coop 0705-176 176 Hör gärna av dig! AA tänka

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Utbildningsprocessen

Utbildningsprocessen Utbildningsprocessen Planering av utbildning Innehåll i utbildningen Under ett möte med vårdnära service arbetsgrupp informerar utbildningsansvarig att det ska skräddarsys en utbildning till vårdnäraservice

Läs mer

LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014. Karlstads kommun

LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014. Karlstads kommun LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014 Karlstads kommun Genomförd av CMA Research AB Mars 2014 Fakta om undersökningen Syfte Metod Att utveckla styrning, ledning och ge de förtroendevalda bra

Läs mer

Beslutat av styrelsen 2014-12-01, reviderat 2015-12-04 ELVAPUNKTS- PROGRAM FÖR ATT STÖDJA OCH UTVECKLA ARBETSINTEGRERANDE SOCIALA FÖRETAG I SVERIGE

Beslutat av styrelsen 2014-12-01, reviderat 2015-12-04 ELVAPUNKTS- PROGRAM FÖR ATT STÖDJA OCH UTVECKLA ARBETSINTEGRERANDE SOCIALA FÖRETAG I SVERIGE ELVAPUNKTS- PROGRAM FÖR ATT STÖDJA OCH UTVECKLA ARBETSINTEGRERANDE SOCIALA FÖRETAG I SVERIGE Program för att stödja och utveckla arbetsintegrerande sociala företag - ASF! Ett år har gått sedan SKOOPIs

Läs mer

Granskning av externa jobbcoacher

Granskning av externa jobbcoacher 1 (5) Stockholm den 2 februari 2010 Granskning av externa jobbcoacher Bakgrund Den 18 december 2008 fick Arbetsförmedlingen i uppdrag att upphandla kompletterande aktörer som ska erbjuda arbetssökande

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Väddö fsk.område 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80

Läs mer

Merservice inom LSS och särskilda boenden

Merservice inom LSS och särskilda boenden Merservice inom LSS och särskilda boenden Anställningsenheten, JobbMalmö Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2015-01-22 1.2 Jahangir Hosseinkhah Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen

Läs mer

Diskussionsmaterialet består av tre delar: a. Utgångsläget b. Vår nya inriktning c. Så blir vi Socialdemokraterna framtidspartiet

Diskussionsmaterialet består av tre delar: a. Utgångsläget b. Vår nya inriktning c. Så blir vi Socialdemokraterna framtidspartiet Syftet med studiecirkeln är att deltagarna ska få göra hela resan som ligger bakom inriktningen Socialdemokraterna framtidspartiet. De ska också få möjlighet att reflektera kring vad den innebär för dem

Läs mer

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola.

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Åh, nu förstår jag verkligen sa en flicka på 10 år efter att ha arbetat med bråk i matematikverkstaden. Vår femåriga erfarenhet av

Läs mer

Utbildning: Socialt företagande i praktiken

Utbildning: Socialt företagande i praktiken Utbildning: Socialt företagande i praktiken Coompanion genomför ett omfattande arbete för att fler sociala företag ska etablera sig i Jönköpings, Kalmar och Gotlands län. Därför erbjuder Coompanion nu

Läs mer

FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR RESPEKTIVE VERKSAMHET FINANSIERAD HELT/DELVIS AV SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST...2

FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR RESPEKTIVE VERKSAMHET FINANSIERAD HELT/DELVIS AV SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST...2 FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR RESPEKTIVE VERKSAMHET FINANSIERAD HELT/DELVIS AV SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST...2 Unga vuxna... 2 Ungdomsteam Kortedala/Bergsjön... 2 Samordnare Ungdomscentrum Angered...

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Studiehandledning Ledaren och gruppen Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa

Läs mer

52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström. 1 Helena Hammerström, www.alltomart.se

52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström. 1 Helena Hammerström, www.alltomart.se 52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström 1 Helena Hammerström, www.alltomart.se Värdegrunden 52 kort för ett levande värdegrundarbete. Text: Helena Hammerström Design: Ewa Milunska

Läs mer

Bakgrund. Fatme Ibrahim vid Yalla Trappans uteservering. Foto: Urszula Striner

Bakgrund. Fatme Ibrahim vid Yalla Trappans uteservering. Foto: Urszula Striner Bakgrund Det arbetsintegrerande sociala företaget och kvinnokooperativet Yalla Trappan på Rosengård i Malmö har sedan starten 2010 framgångsrikt verkat för att skapa arbetstillfällen för utrikes födda

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:1019 av Annelie Karlsson och Thomas Strand (båda S) Socialt företagande och arbetsintegrerande sociala företag

Motion till riksdagen 2015/16:1019 av Annelie Karlsson och Thomas Strand (båda S) Socialt företagande och arbetsintegrerande sociala företag Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:1019 av Annelie Karlsson och Thomas Strand (båda S) Socialt företagande och arbetsintegrerande sociala företag Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer

Läs mer

Ungdomsteamets vision är att genom samarbete med näringslivet kunna skapa alternativa vägar till arbete

Ungdomsteamets vision är att genom samarbete med näringslivet kunna skapa alternativa vägar till arbete I Haninge kommun finns det c:a 1000 arbetslösa ungdomar, varav ungefär en tredjedel förekommer utanför den officiella statistiken. Den officiella statistiken visar att det finns ca 700 personer registrerade

Läs mer

Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345

Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-11-18 358 Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345 KS, KF Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen

Läs mer

Vår FQ-grupp Innehållsförteckning

Vår FQ-grupp Innehållsförteckning Vår FQ-grupp Innehållsförteckning Sida Inledning Syfte 4 När görs utvärderingen? 4 Hur mycket tid behövs? 4 Hur går det till? 4 Frågor att besvaras 6-10 Gruppens övergripande mål 6 Specifika kompetensmål

Läs mer

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Fritidshemmet ska ge den omsorg som krävs för att föräldrar ska kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete och studier. Fritidshemmets uppgift är

Läs mer

Granskningsrapport Brukarrevision. Stöd- och serviceboende Danska vägen 65D

Granskningsrapport Brukarrevision. Stöd- och serviceboende Danska vägen 65D Granskningsrapport Brukarrevision Stöd- och serviceboende Danska vägen 65D Örgryte-Härlanda SDF 2014 INLEDNING Syftet med brukarrevisionsarbetet är att söka finna nya och bättre sätt att ta reda på vad

Läs mer

Svar på motion Satsa på sociala företag!

Svar på motion Satsa på sociala företag! YTTRANDE Tyresö kommun 2012-01-16 Socialförvaltningen 1 (5) Åsa Linge Utredare Dnr 2011/SN 0179 001 Socialnämnden Svar på motion Satsa på sociala företag! Förslag till beslut - Kommunstyrelse/kommunfullmäktige

Läs mer

Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam

Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam Datum: 2012-04- 12 Version nr: Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam Namn på verksamheten/insatsen/projektet Utveckling av arbetsintegrerade sociala företag på Gotland Bakgrund, problemområde

Läs mer

RÅDGIVNING, UTBILDNING, UTVECKLINGSINSATSER OCH PROJEKT

RÅDGIVNING, UTBILDNING, UTVECKLINGSINSATSER OCH PROJEKT OM COOMPANION Vi finns på 25 orter i landet Har ca 130 medarbetare Omsätter drygt 100 milj kr Har ca 900 medlemmar Startar ca 600 ekonomiska föreningar per år Rådgiver ca 4 500 personer/år Informerar ca

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 12 februari 2009-2011 Sida: 2 av 14 Sida: 3 av 14 Dnr: Af-2011/036396 Datum: 2012-02-12 Återrapportering enligt regeringsbeslut 2011-04-28 om förlängning av uppdraget

Läs mer

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014 2011-10-31 Sid 1 (11) Handlingsplan för Valbo förskoleenhet Förskola Markheden Avdelning solen 2013/2014 X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (11) 2.1 NORMER

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Kristianstads kommun och den idéburna sektorn i Kristianstad

Överenskommelse om samverkan mellan Kristianstads kommun och den idéburna sektorn i Kristianstad 1 (6) Fastställd av kommunfullmäktige 2016-03-15 Överenskommelse om samverkan mellan Kristianstads kommun och den idéburna sektorn i Kristianstad Bakgrund 2008 fattades ett regeringsbeslut som kom att

Läs mer