RAPPORT OM SOCIAL REDOVISNING. Kooperativet VIA NOVA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RAPPORT OM SOCIAL REDOVISNING. Kooperativet VIA NOVA"

Transkript

1 RAPPORT 2006 OM SOCIAL REDOVISNING 2006 Kooperativet VIA NOVA

2 FÖRORD Du håller i din hand en rapport om en social redovisning gjord i ett socialt arbetskooperativ. Den har kommit till genom idogt, men också roligt arbete hos kooperativet och tack var ett projekt som drivits av SKOOPI Sociala arbetskooperativens intresseorganisation. SKOOPI fick medel från Allmänna arvsfonden för att genomföra ett pilotprojekt där fyra sociala arbetskooperativ har fått möjligheten att pröva social redovisning. De kooperativ som varit med i projektet är Via Nova i Göteborg, Hantverkskooperativet Unitis i Ljusdal, Huddinge Agro & Service i Huddinge samt Kooperativ Valborg i Södra Sunderbyn. Utbildare från Coompanion på respektive ort har gett kooperativen stöd i arbetet. Det har varit fantastisk roligt att följa kooperativens arbete under året och se vilka resultat man kommit fram till. Social redovisning kan vara lite tidskrävande, men det ger mycket tillbaka till det sociala arbetskooperativ som jobbar med metoden och vi i SKOOPI har lärt oss mycket genom ert arbete. Ett stort tack till Via Nova, Hantverkskooperativet Unitis, Huddinge Agro & Service, Kooperativ Valborg, Anna-Lena Heydar, Coompanion Fyrbodal, Anna-Carin Persson, Coompanion Västerbotten, Annette Dünkelberg, Coompanion Stockholm och Ingrid Engelbrekt, Coompanion Gävleborg som har gjort ett jättebra jobb! ^Ätá fâçwáàü Å Klas Sundström, ordförande Eva Carlsson Eva Carlsson, projektledare

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning.1 2. Inledning Bakgrund Vad är Via Nova? Allmänt om sociala arbetskooperativ Vad är Social redovisning? Huvudprinciper för social redovisning Resultat Via Novas process en sammanfattande beskrivning Första mötet i augusti 2006, Stockholm Utbildningen startar i Göteborg Redovisningsteamet börjar Vi gör en intressentkarta Vi sätter mål och formulerar värderingar Via Novas mål I Via Novas mål II Via Novas mål III Diskussionsdel SWOT analyserna Via Nova sett från olika perspektiv Diskussion av svaren från variansanalysen kritisk granskning av det egna Framtidstankar Ordlista..21 Bilagor Bilaga 1.22 Bilaga 2.24

4 PROJEKT OM SOCIAL REDOVISNING SAMMANFATTNING Social redovisning är en självutvärdering där alla som arbetar i en verksamhet aktivt deltar för att mäta och utvärdera de sociala målen inom verksamheten. Utgångspunkten är de mål man i verksamheten sätter upp, som sedan mäts och utvärderas hur väl målen har uppnåtts. Det är viktigt att hela processen, från uppsättandet av mål fram till mätningen sker tillsammans med de närmaste intressenterna. Man skiljer mellan interna intressenter (de som finns inom den egna organisationen) och externa intressenter (de som befinner sig utanför den egna organisationen). Meningen är att genom öppenhet i sina resultat gentemot de som berörs, undan för undan skall kunna förbättra verksamheten. På det första mötet i Stockholm träffades de fyra arbetskooperativ som skulle ingå i projektet. Vi diskuterade upplägget kring kursen och återvände sedan till respektive hemstad för att arbeta vidare med våra respektive kursledare, alla från Coompanion. Ett viktigt första steg i projektet var att utse styrning och ledning. Vi utsåg ett team på fyra personer som skall ha en sammanhållande funktion och arbeta tillsammans med en (eller fler) specifik fråga. Vi bestämde omfattningen av teamets arbete, t ex. hur mycket tid skall läggas på uppgiften. Och vi kom fram till vilka mål och/eller vilken verksamhetsidé som skall utvecklas? Vi kom också överens om sex viktiga principer som skulle gälla under projektets genomförande; Sträva efter ett högt deltagande Samla flera perspektiv Mångsidighet i förhållande till miljön och relationer Lärande process Verifiering och analys av arbetet med projektet. Öppen redovisning av verksamheten och resultatet av kursen och teamets arbete. Under seminariet i Stockholm fick vi upp ögonen för metoden OPERA (se förklaring längre fram) som vi senare vid hemkomsten i Göteborg prövade i hela arbetsgruppen. Under vår kursledares ledning genomförde vi en OPERA övning som handlade om hur vi trodde Via Nova skulle se ut om fem år. Här hade vi vår första diskussion om hur verksamheten skall bedrivas. Vi diskuterade mycket vilken värdegrund kooperativet har, varför vi var på Via Nova och vad vi ville med framtiden. 1

5 PROJEKT OM SOCIAL REDOVISNING En annan metod vi använde för att analysera vår verksamhet var SWOTanalysen, vilket innebär att vi skulle identifiera våra styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Vi började med OPERA för att få ett så brett underlag som möjligt vad gruppen tyckte var t ex Via Novas styrkor. Efter att vi gjort en SWOT - analys på oss själv, i kooperativet, var vi nyfikna på hur andra ser på Via Novas styrka svagheter, möjligheter och hot? På vilket sätt skulle intressenternas analys vara annorlunda än Via Novas egen? Tidigt kom vi fram till att koncentrera oss på de intressenter vi trodde visste mest om vår verksamhet. Vi beslutade att bjuda in dem till oss, för att de skulle göra en SWOT-analys på vår verksamhet. Det vi arbetat mest med under projektet har varit kooperativets grundvärdering. Vi pratade mycket om varför vi är på Via Nova. Vi kom fram till att det fanns två olika anledningar. Dels de som är på Via Nova för gemenskapens skull, dels de som ser arbetet på kooperativet som ett vanligt arbete. Vi diskuterade fram att det var viktigt att vi ser till varandras olika behov, och att det inte råder något motsatsförhållande mellan dessa olika synsätt. I samband med diskussionen om kooperativets grundvärdering diskuterades det hur vi skulle mäta trivseln inom gruppen. Bland annat kom det upp att vi skulle göra en enkät bland medlemmarna som hade med trivsel att göra. Två kooperatörer inom redovisningsteamet ställde samman ca 10 frågor med inspiration från verktygslådan och det som hade diskuterats inom kooperativet. Detta blev Via Novas andra frågeformulär. Under sammanställningen kom tanken att även här ta reda på vad de närmaste externa intressenterna tyckte. Några intressenter fick även de svara på vårt andra frågeformulär. Det viktigaste med kursen Social Redovisning är att vi har diskuterat vilken verksamhet vi har, vill ha, vilken värdegrund vi skall ha inom kooperativet. Det har blivit många aha-upplevelser bland de flesta av oss som har deltagit i kursen. Vi har lärt oss metoder som kan användas när man vill analysera t ex ett problem i verksamheten och komma fram till en hur man bäst reder ut det. Centrala frågor som följde oss genom hela projektet var; Vilka värdegrunder, mål och syfte har kooperativet? Vilka intressenter har kooperativet? Hur är arbetsmiljön? Vilka svårigheter och hinder finns? Är detta ett roligt projekt? Hur tänker vi runt ett medborgarperspektiv, vad ligger i medborgarskapet? 2

6 PROJEKT OM SOCIAL REDOVISNING Ett resultat när man jämför Via Novas SWOT analys med intressenterna är att vi använder olika ord och begrepp. Via Nova använder exempelvis inte ordet demokrati internt utan konkretiserar ordet i det dagliga arbetet. En annan olikhet är att intressenterna menade att Via Nova är en inspirationskälla för andra, detta var vi inte riktigt medvetna om. Det vi har med oss för framtiden är exempelvis att vi stannade upp runt temat möten och diskuterade upplägg av framtida möten hur kan vi förbättra dem? Vi bestämde också att diskutera arbetsrollerna och vad var och en gör lite mer framöver och se över både våra arbetsroller och rutinerna. Sammantaget har det viktigaste med kursen Social Redovisning varit att vi har diskuterat vilken verksamhet vi har, vi vill ha och vilken värdegrund vi skall ha inom kooperativet. Det har blivit många aha-upplevelser bland de flesta av oss som har deltagit i kursen. Vi har lärt oss metoder som kan användas när man vill analyser t ex ett problem i verksamheten och komma fram till en eventuell lösning. Vi gör våra egna tolkningar betydelsen för oss/för var och en det finns inget rätt eller fel. Det viktiga är att kooperativet skall få en att må bra. Det handlar om att: TA KONTROLL VARA STOLT ÖVER SIG SJÄLV 3

7 PROJEKT OM SOCIAL REDOVISNING INLEDNING I början av kursen var vi tveksamma vad vi skulle ha för nytta av social redovisning. Vi såg det lite som en rolig grej som vi skulle gå igenom under ett år. Under det första seminariet uppe i Stockholm fick några av oss sin första aha-upplevelse när vi träffade de andra tre kooperativen som ingick i projektet. I denna rapport vill vi dela med oss av våra erfarenheter under projektåret. I rapporten ger vi er en inblick i vad det innebär att göra en social redovisning, både allmänt och vad den sociala redovisningen har inneburit för oss i Via Nova. Vi har försökt beskriva och återge våra olika steg som vi tagit under året samt de diskussioner och analyser vi gjort. Vi tror det är en metod vi kommer att återvända till och använda igen. 4

8 PROJEKT OM SOCIAL REDOVISNING BAKGRUND 3.1 Vad är Via Nova? Via Nova startade som ett EU-projekt Föreningen har bidrag från Göteborgs stad och Härlanda SDF (Stadsdelsförvaltning). Via Nova är en ekonomisk förening som driver en kaféverksamhet i Kålltorp, Göteborg. Kaféet är ett socialt arbetskooperativ. Det innebär att man samarbetar för att hjälpa de arbetslösa och sjukskrivna i deras behov av arbete och social gemenskap. Föreningen ägs av medlemmarna och är praktiskt demokratiskt styrt. En viktig del i arbetet är ett delat ansvar och inflytande i kooperativets verksamhet. Vi har vecko- och månadsmöten där vi bestämmer allt som rör föreningen. Vinsten använder kooperativet till gemensamma aktiviteter såsom resor, utbildning och annat trevligt. 3.2 Allmänt om sociala arbetskooperativ Ordet kooperativ kan härledas till ordet cooperare som betyder samarbeta eller cooperativo som betyder samverkan/samarbete.under 80 talets senare hälft började sociala arbetskoooperativ att etableras i Sverige.Utvecklingen har gått snabbt och från ett trettiotal verksamheter i mitten av 90 talet finns idag cirka hundrafemtio sociala arbetskooperativ. Allt från verksamheter med en handfull personer till stora föreningar med medlemmar samt anställda. Bara i Göteborg finns det snart ett trettiotal arbetskooperativ. Sociala arbetskooperativ är en del av den sociala ekonomin och ställer sig bakom de kooperativa principerna. När det gäller de gemensamma riktlinjerna kan några nämnas att kooperativen; Driver en affärsverksamhet, ofta i liten skala. Drivkraften i föreningen skall vara medlemsnyttan framför vinstintresset. Verksamheten skall ha en viss grad av självständighet i relation till den offentliga sektorn. Allmänt utmärkande för ett kooperativ är den demokratiska styrningen och att man följer de övriga kooperativa inriktningarna. Kooperatörerna har i de flesta fall sin försörjning från annat håll och inkomsterna från verksamheten går tillbaka till föreningen. De flesta kooperativen har handledare knutna till 5

9 PROJEKT OM SOCIAL REDOVISNING verksamheten. I de sociala arbetskooperativen har var och en möjlighet att arbeta utifrån sina egna villkor. Alla tar ansvar och deltar i arbetet för föreningens bästa. Syftet med ett socialt arbetskooperativ är alltid att främst skapa meningsfulla arbeten och gemenskap. Det innebär att man har ett arbete att gå till och även tillhör en gemenskap. Den sociala gemenskapen är viktig då man hamnar utanför den ordinarie arbetsmarknaden. Många av kooperatörerna har någon form av bidrag till sin försörjning, t ex sjukersättning eller socialbidrag. 3.3 Vad är Social redovisning? Social redovisning är en självutvärdering där alla som arbetar i en verksamhet aktivt deltar för att mäta och utvärdera de sociala målen inom verksamheten. Utgångspunkten är de mål man i verksamheten sätter upp, som sedan mäts och utvärderas hur väl målen har uppnåtts. Det är viktigt att hela processen, från uppsättandet av mål fram till mätningen sker tillsammans med de närmaste intressenterna. Man skiljer mellan interna intressenter (de som finns inom den egna organisationen) och externa intressenter (de som befinner sig utanför den egna organisationen). De som befinner sig inom organisationen är av naturliga orsaker nära verksamheten, men även vissa av de externa intressenterna kan av gruppen anses vara nära verksamheten. Meningen är att genom öppenhet i sina resultat gentemot de som berörs, undan för undan skall kunna förbättra verksamheten. Den sociala redovisningen sker alltså tillsammans med intressenterna. Allt för att få reda på vad de tycker. Dels det de tycker är bra, dels det de tycker är dåligt med verksamheten. Genom att få reda på vad som är mindre bra kan man få reda på vilka områden man kan förbättra sig på Huvudprinciper för social redovisning Under en social redovisning skall följande principer styra och följa arbetet; Deltagande Alla nära intressenter skall vara med, inklusive arbetsgruppen eller verksamheten själv. Deltagandet är viktigt när det gäller planering och genomförande. Om det är möjligt, skall de nära intressenterna ingå i det sociala redovisningsteamet. Ur allas perspektiv Intressenternas synpunkter inhämtas från t ex enkäter och intervjuer. Mångsidig Den sociala redovisningen skall omfatta hela verksamheten och vara mångsidig i förhållande till miljö och relationer. Lärande Den sociala redovisningen skall vara en hjälp till att förstå sin verksamhet och därmed också förbättra verksamheten. Man lär sig av sina erfarenheter från ett år till ett annat. Det skall vara ett lärande av verksamheten både från de som befinner sig inom verksamheten, men också för de externa intressenter som närmast berörs av verksamheten. Öppenhet - Resultaten, exempelvis från enkäter och analyser som kommer fram under året bör regelbundet ges till valda intressenter. Verifierbar Sociala redovisningen skall genomföras mot de kriterier och mål som fastställts. Personer utanför verksamheten och de inom verksamheten skall på ett objektivt sätt kunna komma fram till samma resultat. Alltså beskriva den process man har haft under rapportperioden, och dessutom redovisa hur man har mätt de resultat som redovisas i rapporten. Det viktigaste är att läsaren förstår hur man har kommit fram till de resultat som finns i rapporten. 6

10 PROJEKT OM SOCIAL REDOVISNING RESULTAT 4.1 Via Novas process en sammanfattande beskrivning På det första mötet i Stockholm träffades de fyra arbetskooperativ som skulle ingå i projektet. Vi diskuterade upplägget kring kursen och återvände sedan till respektive hemstad för att arbeta vidare med våra respektive kursledare, alla från Coompanion. Under seminariet i Stockholm fick vi upp ögonen för metoden OPERA som vi senare vid hemkomsten i Göteborg prövade i hela arbetsgruppen. Under vår kursledare Anna-Lena Heydars från Coompanion i Trollhättan ledning genomförde vi OPERA övning om hur vi trodde Via Nova skulle se ut om fem år. Här hade vi vår första diskussion om hur verksamheten skall bedrivas. Med utgångspunkt från de mål vi satte under OPERAN, arbetade vi under en kursgenomgång med kursledaren fram tre olika delmål (se längre fram). Dessa delmål växte fram under diskussioner som gruppen hade under lektionen. Vi diskuterade mycket vilken värdegrund kooperativet har, varför vi var på Via Nova och vad vi ville med framtiden. Ur dessa diskussioner kom våra tre delmål fram. Efter detta moment följde en diskussion kring hur vi skulle kunna mäta de mål vi satte upp (se beskrivning av enkät och variansanalys längre fram i rapporten). En annan metod vi använde för att analysera vår verksamhet var SWOT-analysen.(se längre fram). Vi skulle identifiera våra styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Vi började med OPERA för att få ett så brett underlag som möjligt vad gruppen tyckte var t ex Via Novas styrkor. Efter att vi gjort en SWOT - analys på oss själv, i kooperativet var vi nyfikna på hur andra ser på Via Novas styrka svagheter, möjligheter och hot? På vilket sätt skulle intressenternas analys vara annorlunda än Via Novas egen? Tidigt kom vi fram till att koncentrera oss på de intressenter vi trodde visste mest om vår verksamhet. Vi beslutade att bjuda in dem till oss, för att de skulle göra en SWOT-analys på vår verksamhet. 7

11 PROJEKT OM SOCIAL REDOVISNING Det vi arbetat mest med under projektet har varit kooperativets grundvärdering. Vi pratade mycket om varför vi är på Via Nova. Vi kom fram till att det fanns två olika anledningar. Dels de som är på Via Nova för gemenskapens skull, dels de som ser arbetet på kooperativet som ett vanligt arbete. Vi diskuterade fram att det var viktigt att vi ser till varandras olika behov, och att det inte råder något motsatsförhållande mellan dessa olika synsätt. I samband med diskussionen om kooperativets grundvärdering diskuterades det hur vi skulle mäta trivseln inom gruppen. Bland annat kom det upp att vi skulle göra en enkät bland medlemmarna som hade med trivsel att göra. En av kooperatörerna fick i uppdrag att göra enkäten. Ett trettiotal frågor ställdes samman och delades ut till personerna inom kooperativen, från provmedlem till handledare. Resultatet från enkäten diskuterades på en lektion. Under den lektionen lärde kursledaren ut ytterligare en metod, variansanalys. Anna-Lena visade ett exempel som de hade gjort på deras arbete i Coompanion Fyrbodal. Två kooperatörer inom redovisningsteamet ställde därefter samman ca 10 frågor med inspiration från verktygslådan och det som hade diskuterats inom kooperativet. Under sammanställningen kom tanken att även här ta reda på vad de närmaste externa intressenterna tyckte. Stärkta som vi var av den SWOT-analys vi hade gjort idigare. Redovisningsteamet gjorde specialdesignade frågor till personalen vid Aktivitetshuset Villa Söder som Via Nova hyr lokal av. Teamet gjorde också specialdesignade frågor till tjänstemannen på Handikappförvaltningen i Göteborgs Stad, den enhet som fördelar föreningsbidrag. Ett annat tillskott till vår process har varit då Eva Carlsson, ombudsman från SKOOPI - Sociala arbetskooperativens intresseorganisation, har besökt oss. Under projekttiden har hon besökt oss två gånger. När hon har varit här, har vi haft ett stort utbyte av de idéer och den inspiration hon har givit till oss. Det viktigaste med kursen Social Redovisning är att vi har diskuterat vilken verksamhet vi har, vill ha, vilken värdegrund vi skall ha inom kooperativet. Det har blivit många aha-upplevelser bland de flesta av oss som har deltagit i kursen. Vi har lärt oss metoder som kan användas när man vill analysera t ex ett problem i verksamheten och komma fram till hur på bästa sätt reder ut det. 8

12 PROJEKT OM SOCIAL REDOVISNING Centrala frågor som följde oss genom hela projektet var; Vilka värdegrunder, mål och syfte har kooperativet? Vilka intressenter har kooperativet? Hur är arbetsmiljön? Vilka svårigheter och hinder finns? Är detta ett roligt projekt? Hur tänker vi runt ett medborgarperspektiv, vad ligger i medborgarskapet? 4.2 Första mötet i augusti 2006, Stockholm Det första mötet för Via Novas delaktighet i projektet var den 16 augusti som fungerade som ett första möte mellan de fyra kooperativen samt de fyra kursledarna. Alla kursledarna kom ifrån de kooperativa utvecklingscentra runt om i landet (Coompanion). Mötet hölls i Stockholm. Vi diskuterade uppläggen för var och en samt vilka frågor och övriga ämnen som skulle arbetas med under projektet. Efter mötet fortsatte respektive kooperativ sina arbeten på hemmaplan. Under året skulle vi träffas på detta sätt ytterligare några tillfällen. Ett viktigt första steg i projektet var att: Utse styrelse och ledning. I vårt fall rörde det sig om att SKOOPI står för projektet, att Via Nova som ett av fyra kooperativ accepterar vissa villkor (som avrapportering och tidsramar), att vi får en kursledare (Anna-Lena Heydar Coompanion) och att Via Nova som helhet vill göra social redovisning. Utse ett team på fyra personer som skall ha en sammanhållande funktion och arbeta tillsammans med en (eller fler) specifik fråga. Bestämma omfattningen av teamets arbete, t ex. hur mycket tid skall läggas på uppgiften. Komma fram till vilka mål och/eller vilken verksamhetsidé som skall utvecklas Vi kom också överens om sex viktiga principer som skulle gälla under projektets genomförande; Sträva efter ett högt deltagande. Samla flera perspektiv. Mångsidighet i förhållande till miljön och relationer. Lärande process. Verifiering och analys av arbetet med projektet. Öppen redovisning av verksamheten och resultatet av kursen och teamets arbete. 4.3 Utbildningen startar i Göteborg I september började vår utbildning i Göteborg. Vårt upplägg var att träffas åtta halvdagar under hösten och våren för att sedan avsluta sociala redovisningsprojektet i maj,. 9

13 PROJEKT OM SOCIAL REDOVISNING Redovisningsteamet börjar I början av kursen valdes fyra personer att ingå i redovisningsteamet. Vi utgick från intresse och de fyra som hade möjlighet och var intresserade anmälde sig. Av olika skäl kunde inte en kooperatör engagera sig så teamet bestod av tre personer. I teamet ingick två kooperatörer och en handledare; Urban Norberg, Carin Treutiger samt Christina Norman. Deras uppgift har varit att förbereda inför utbildningstillfällena genom att lyfta fram diskussioner på veckomötena, anteckna och dela ut anteckningar och föra processen framåt. En annan uppgift var att genomföra övningar med externa intressenter som har bedömts av Via Nova som helhet att stå nära vår verksamhet. Ytterligare en uppgift var att skriva en rapport i slutet av projektåret. I nära samarbete med redovisningsteamet fanns vår kursledare, Anna-Lena Heydar från Coompanion i Trollhättan Vi gör en intressentkarta Under en lektion vi hade med Anna-Lena arbetade vi fram en intressentkarta över de verksamheter, grupper eller personer som vi på något sätt kommer i kontakt med i det dagliga arbetet. Både interna och externa intressenter sattes upp på en lista och vi kom fram till ett tjogotal namn. När de väl var uppsatta på intressentkartan, diskuterade vi på vilket sätt de var intresserade av vårt kooperativ. Det var intressant att se hur många olika aktörer, som vi faktiskt kommer i kontakt med i vår verksamhet. Vissa av våra intressenter har vi enbart en affärsmässig relation till, andra intressenter är sådana som vi vill utveckla våra kontakter med, t ex arbetsförmedlingen och försäkringskassan. Sedan har vi även de intressenter som vi har ett ömsesidigt beroende av, som aktivitetshusets personal och SKOOPI (Sociala arbetskooperativens intresseorganisation). Mellan de interna intressenterna råder det av naturliga skäl ett ömsesidigt beroende. Vår intressentkarta redovisas i bilaga 1. 10

14 PROJEKT OM SOCIAL REDOVISNING Vi sätter mål och formulerar värderingar Vi började med att fokusera på en första fråga: Vilka värdegrunder mål och syfte har kooperativet Via Nova? För att få reda på svaret använde vi oss av en metod som kallas OPERA. Den går till som följer; OPERAMETODEN Vid OPERA kommer gruppen överens om en visionär fråga. Därefter går man tillväga steg för steg: 1 Var och en sitter för sig själv och skriver ner förslag och tankar på post-it lappar 2 Sedan sätter man sig två och två och kommer överens om fyra visioner om framtiden för sig själv och kooperativet som helhet. 3 Därefter återförs hela gruppen och man läser upp sina förslag och de grupperas. 4 Varje grupp ger sina poäng på de olika förslagen och de förslag som fått mest poäng behålls. OPERA står för O = omedelbara tankar R= rangordna visionerna A = analysera P = parets tankar E= exponera visionerna Det vi kom fram till var (siffrorna efter förslagen visar hur många poäng förslagen fick) Hur se Via Nova ut om 5-10 år? Prioritera utifrån det som du tycker är viktigast Grund - Värdering Vi är en förebild för andra kooperativ 2 röster Respekt till varandras olikheter 2 röster Mindre bidragsberoende Möjlighet till fast anställning ex. lönebidrag på frivillig basis 1 röst Anställningar av medlemmar 1 röst Inte så bidragsberoende (mot självförsörjning) 3 röster Andra icke prioriterade förslag Verksamhetsutveckling 2 caféer 1 lite större någon annan stans 1 röst Öppna ett café på stan 1 röst förändring av profilbageri / café - lunchrestaurang / café - växthus / café 1 röst sälja platser större verksamhet alla medlemmar har lönebidrag mera sång och musik för gemenskapen ex musikaftnar med föreläsare vi vill vara mer insatta i hur man sköter en ekonomisk förening vanlig lön/anställning möjlighet till trygghetsanställning mer resor större kundkrets kan innebära byte av lokal 11

15 PROJEKT OM SOCIAL REDOVISNING Utifrån OPERA övningen diskuterade vi fram delmål samt indikatorer (hur vi skall kunna följa upp delmålen och veta när de blivit uppfyllda) på var och en av de tre målen. Vi kom fram till följande: Via Novas mål I Alla medlemmar känner till och arbetar enligt de kooperativa värderingarna. Delmål Harmoni och kamratskap Bättre förståelse för olika behov Öppenhet och kommunikation. Hur kan vi mäta delmålen vilka indikatorer finns? Vi gör en enkät (som gäller exempelvis upplevd arbetsmiljö) Vi gör en variansanalys Via Novas mål II Verksamhetsutveckling Delmål Undersöka möjligheterna att flytta verksamhet samt att samarbeta med ett existerande café, finansiering kan tryggas och tydliggöras, personalbalans (Men vad innebär det att ta ett lån? Budgeten?) Bilda en arbetsgrupp som undersöker möjligheterna som lån, hur göra budget m.m Undersöka möjligheten för en utbildning i ekonomi, arbetsgivaransvar m.m Sätta sig in i de olika vilka möjligheter som finns Göra påverkansarbete lokalt, till andra kooperativ och på en högre nivå. Vi skall förbättra relationerna till möjliggörare som arbetsförmedlingen, försäkringskassan m. fl. Hur kan vi mäta delmålen vilka indikatorer finns? En rapport görs som kan användas Kontakta de som är nära som arbetsförmedlingen och bjuda in dem till Via Nova Vi kan ha en utbildningsdag tillsammans med valda intressenter. 12

16 Via Novas mål III Mindre bidragsberoende PROJEKT OM SOCIAL REDOVISNING Delmål Undersöka möjligheterna att flytta verksamhet samt att samarbeta med ett existerande café, finansiering kan tryggas och tydliggöras, personalbalans (Men vad innebär det att ta ett lån? Budgeten?) Undersöka möjligheten för en utbildning i ekonomi, arbetsgivaransvar m.m Sätta sig in i de olika/vilka möjligheter som finns Göra påverkansarbete lokalt, till andra kooperativ och på en högre nivå. Vi skall förbättra relationerna till möjliggörare som arbetsförmedlingen, försäkringskassan m. fl. Hur kan vi mäta delmålen vilka indikatorer finns? Kontakta de som är nära som utvalda intressenter exempelvis från Villa Söder, kommunen och bidragsgivare till Via Nova Vid nästa möte under hösten arbeta vi med metoden SWOT. SWOT METODEN SWOT står för Strength (styrka) Weakness (svaghet) Opportunites (möjligheter) Threats (hot). Vi använde metoden för att ta reda vad vi behöver arbeta med mer och förbättra och för att få syn på det som redan idag gör bra. Styrkor och svagheter är kriterier/faktorer som Via Nova kan påverka själv genom beslut. Det är den övre delen och gäller då nuläget och inre faktorer. Möjligheter och hot är faktorer som Via Nova inte kan påverka som att beslut fattas av någon annan som exempelvis regering, riskdag branschorganisationer och myndigheter. Denna nedre del rör framtiden och yttre faktorer. Möjligheter och hot är faktorer som Via Nova inte kan påverka som att beslut fattas av någon annan som exempelvis regering, riskdag branschorganisationer och myndigheter. Denna nedre del rör framtiden och yttre faktorer Nedan visas vad vi kom fram till under övningen: STYRKOR Nyfikenhet i arbetsgruppen Kamratskap Olika kunskaper Bra miljö för att stärka det sociala Vi gör bra produkter Bra samarbete med Villan MÖJLIGHETER Utbildning Politikers välvilja Vi är självstyrande när det gäller utveckling Sälja tjänster till FK och AF Flytta ut till större lokal SVAGHETER Personalbrist Plötslig förändring kan inte mötas upp av åtagande Begränsad kundkrets Tight om någon blir sjuk HOT Bidrag dras ner Finansieringen Villan stängs 13

17 PROJEKT OM SOCIAL REDOVISNING Efter SWOT analysen ägnade vi oss åt att föra samman resultaten från OPERA övningen med den egna SWOT analysen vi gjort. Vi kom fram till bilden nedan: GRUNDVÄRDE- RING + nyfikenhet + kamratskap + bra miljö + utbildning + självständighet - mindre bidragsberoende + utbildning + självständighet + sälja tjänster MINDRE BIDRAGS- BEROENDE + olika kunskap + bra produkter + samarbete med villan VERKSAMHETS- UTVECKLING + nyfikenhet + kamratskap + bra miljö + bra produkter - personalbrist - plötsliga förändring som inte kan mötas upp - begränsad kundkrets - sjukskrivningar + utbildning + politikers välvilja + självständighet + sälja tjänster + ny större lokal - neddragning - finansiering - villan stängs 14

18 PROJEKT OM SOCIAL REDOVISNING Under januari månad hade vi valt ut ett antal intressenter och bjudit in dem för att de skulle göra en SWOT analys. Vi var intresserade av deras syn på Via Nova; Vad såg de som Via Novas styrkor, svagheter, hot och möjligheter? Nedan visas deras svar: STYRKA Väl beprövat och ett bra koncept Stark grupp Trygghet för medlemmarna, en acceptans Är en inspiration för andra besökare Gemenskap Gruppen kan verbalisera och kommunicera sitt koncept Det finns kompetens och styrka i gruppen Det är en fungerande demokrati och ett bra arbetsklimat Tydlig affärsidé Det är en självständig form (demokratin) Bra mat & god service MÖJLIGHETER Vidgat samarbete Utvecklad finansiering Bra koncept att sälja vidare Är ett tydligt och klart koncept Egen kaféverksamhet Ekonomiskt oberoende Vara del av rehabiliteringskedjan i Villan Kan vara ett språngbräde till något annat Att ha ett annex SVAGHET Isolerat (begränsad kundkrets och till omvärlden) Mixad finansiering (både + och -) Ojämna prestationer (ex sjukdom) Ett beroende (falsk trygghet, ekonomi, Villan, Kundkrets, andras beslut) Den fysiska arbetsmiljön (kök, utrustning) Bemanning Hygien HOT Kommunens prioriteringar (både + och -) Att det inte räknas som andra företag (ex i upphandling både + och -) Minskade bidrag Svårt att locka nya kooperatörer Osäker finansiering Stagnation Bidrag går ner Efter det att intressenterna gjort SWOT analysen så diskuterade vi de synpunkter som kommit fram runt de styrkor, hot möjligheter och svagheter man såg hos Via Nova. Lite av det som vi diskuterade visar vi nedan; Det är bra att tänka vidare i de banor som Via Nova redan tänker d.v.s. vad gör arbetskooperativet för skillnad? I samhället såväl som för den enskilde? En annan diskussion som fördes var; Vad är skillnaden mellan nya och gamla/traditionella frivillig organisationer och föreningar? En del av de nya arbetskooperativen kostar mer att driva/år. Men ger de mer eller ett annat mervärde? Går det kanske inte att jämföra med andra typer av föreningar? Är kooperativen kanske en kategori för sig? Vi diskuterar om hur viktigt det är att föra ut information om sociala arbetskooperativ och om Via Nova ut till ex politiker. Det är viktigt att ha en överblick och översikt över bidragen och finansieringen (hur den är upplagd) för Via Nova (även för andra). 15

19 PROJEKT OM SOCIAL REDOVISNING Vi följer upp och mäter vårt första mål: Alla medlemmar känner till och arbetar enligt de kooperativa värderingarna Vi beslutar att under detta första sociala redovisningsår, fokusera på det första målet (av tre mål som kom fram i OPERA-övningen). Beslutet togs då vi tror att just detta målet är grunden för de andra två utvecklingsmålen Enkät som mätmetod En medlem i Via Nova gjorde en enkät under januari månad och delade ut till alla i kooperativet. Inspiration hämtades från KOS enkät från deras sociala redovisningsrapport och från diskussioner samt kursen. De svar vi diskuterade särskilt var: Att svaren var mycket positiva dvs. det visar att man är nöjd med situationen i Via Nova. Å andra sidan var det oftast ja eller nej svarsalternativ vilket gjorde att grader inte kom fram. Bra uppdelning med några frågor runt relationer, några hur den egna delen/ bidraget är i Via Nova, tryggheten, möten och arbetsbördan. Vi kom överens om att göra en variansanalys dels för att få fatt på graden av exempelvis trygghet och för att kunna jämföra med intressenterna Variansanalys som mätmetod Ämnena och innehållet i variansanalysen togs fram utifrån inspiration från rapporten Verktygslådan och Via Novas egna centrala frågor. Vi valde att ta fram stora frågor som harmoni och styrning Det råder ingen harmoni Det råder total harmoni 1 10 Via Nova styrs av en minoritet Via Nova styrs av en majoritet Som nämnts tidigare fick intressenterna (Personal från Villa Söder, Härlanda stadsdelsförvaltning samt från Handikappförvaltningen) också en variansanalys att fylla i och skicka tillbaka till Via Nova. Vi jämförde sedan vad de tre grupper av intressenter hade för uppfattning om harmonin, styrningen med mera i Via Nova med vad Via Nova själv tyckte. Nedan visas en jämförelse mellan exempelvis vad Via Novas medlemmar tyckte i genomsnitt och vad Villans personal tyckte i genomsnitt X X Relationer X X Demokrati Här emellan var det ett stort avstånd. Då diskuterades detta med intressenten. Varför har vi olika syn? X X 16

20 PROJEKT OM SOCIAL REDOVISNING DISKUSSIONSDEL 5.1 SWOT analyserna Via Nova sett från olika perspektiv Ett resultat när man jämför Via Novas SWOT analys med intressenterna är att vi använder olika ord och begrepp. Via Nova använder exempelvis inte ordet demokrati internt utan konkretiserar ordet i det dagliga arbetet. En annan olikhet är att intressenterna menade att Via Nova är en inspirationskälla för andra, detta var vi inte riktigt medvetna om. Inte heller att Via Nova utstrålar en kompetens och styrka. Intressenterna såg på arbetskooperativa arbetssättet som en självständig form. Att intressenterna tyckte att Via Nova fyller en funktion var mycket roligt att få reda på. När det gäller svagheter så var det en skillnad i att Via Nova fokuserade på arbetsgruppen (som sjukdom, personalbrist) och intressenterna fokuserade på formen (falsk trygghet, isolerat) och driften (finansiering, fysisk miljö). De olika uttalandena kompletterar varandra och flera kommentarer är desamma som; Gruppen; stark grupp/nyfikenhet/kamratskap/trygghet och acceptans. Verksamhetens varor och produkter; bra koncept, mat, produkter och mat. Verksamhetens form; svagheter var att Via Nova var isolerat (både med begränsad kundkrets och till omvärlden). Annat som togs upp som ett hot är att kommunen prioriterar andra verksamheter än kooperativen och finansieringen hotas. Via Novas utveckling; här var mycket som var lika när det gäller hur medlemmarna och intressenterna såg det (mot att sälja tjänster, utveckla finansieringen, vara del av rehabiliteringskedjan/språngbräda till något annat, vidga och/eller flytta ut). Finansieringen nämns som hot av både Via Nova och intressenterna. 5.2 Diskussion av svaren från variansanalysen kritisk granskning av det egna Vi såg att: Intressenterna tycker att Via Nova styrs på ett mer demokratiskt än vad vi själva tycker. När det gäller harmonin menar både Via Nova och intressenterna att det är lika. När det gäller fysiska arbetsmiljön är det olika åsikter. Är det så att vi har tolkat det olika? Kanske skall man dela upp i två frågor som fysiska omgivningsmiljön och den inre omgivningsmiljön? Möten, menar man alla möten? Eller menas ordningen under mötena formen/innehållet? Arbetsroller; här var det spridda skurar och vi diskuterar om det är så att vi skall byta arbetsroller sinsemellan? Man kanske inte vet vad som kan göras eller vad som skall göras när man kommer till sitt arbetspass? 17

21 PROJEKT OM SOCIAL REDOVISNING Vi stannar upp runt temat möten och diskuterar upplägg av framtida möten hur kan vi förbättra dem? Vi bestämmer också att diskutera arbetsrollerna och vad var och en gör lite mer framöver och se över både våra arbetsroller och rutinerna. Vi diskuterar också att vi kan göra en OPERA övning runt mötenas teknik och struktur. Vi kan förbättra: Mötestekniken. Ha möten på andra ställen. Dela upp mötena i beslutstid (ex 1 timme) och diskussionstid (1 timma). 18

22 PROJEKT OM SOCIAL REDOVISNING FRAMTIDSTANKAR Vi frågade oss i hela kooperativet två frågor vid slutet av projektåret; 1. Var social redovisning en bra metod? Om inte varför inte, om så varför? 2. Skulle du vilja göra om social redovisning igen? Om inte varför? I gruppen fanns redovisningsteamet, de som varit aktiva och deltagande på utbildningen samt de som inte varit med på utbildningen eller i teamet. Här kommer reflektionerna från gruppen: De som inte varit med så mycket under utbildningen menade att det var svårt att få en inblick i metoden om man dels är ny i Via Nova och dels kanske kommer in mitt i. En medlem sa att det är en bra metod om man som medlem kan komma regelbundet och att man känner till kooperativet, kanske krävs det för att man skall ha utbyte? En menade att det var väldigt mycket analyser och att det var både bra och dåligt. Det var både komprimerat och komplicerat. Det kunde varit bättre om SKOOPI haft råd med en längre utbildning á typ tre dagar med andra kooperativ, tyckte en. De som har varit med under utbildningstillfällena menade att det gäller ju att klättra långsamt menade en. En annan medlem menade att det nog varit bra att göra det en gång till som en repetition för att det skall fastna. En annan tyckte att det hela inte gett något och att det fram för allt var svårt och meningslöst med analyserna som gjordes hela tiden. Det har varit bra att fråga andra (intressenterna) vad de tyckt om oss, sa en medlem. En annan menade att mycket har hängt på att vi haft en så bra kursledare som Anna-Lena Heydar (Coompanion) varit. Det har varit väldigt bra att ha diskuterat verksamheten så mycket som vi gjort för att komma på vad vi är bra på och vad vi är dåliga eller sämre på och vad vi kan förbättra. Det har varit bra att få se hur vi trivs och vi har ju gjort nybörjarfelen nu så nästa gång blir det lättare. Det är nog bra att ha Anna Lena ett år till. Sammantaget har det viktigaste med kursen Social Redovisning varit att vi har diskuterat vilken verksamhet vi har,vill ha,vilken värdegrund vi skall ha inom kooperativet.det har blivit många aha-upplevelser bland de flesta av oss som har deltagit i kursen. Vi har lärt oss metoder som kan användas när man vill analyser t ex ett problem i verksamheten och komma fram till en eventuell lösning. 19

23 PROJEKT OM SOCIAL REDOVISNING Vi gör våra egna tolkningar betydelsen för oss/för var och en det finns inget rätt eller fel några exempel som kommer upp är: Det är troligt att man dricker mindre Att man kan minska sin medicinering Att man mår bättre. Det viktiga är att kooperativet skall få en att må bra. Det hela handlar om att TA KONTROLL VARA STOLT ÖVER SIG SJÄLV EMPOWERMENT OCH EGEN MAKT 20

24 PROJEKT OM SOCIAL REDOVISNING ORDLISTA ENKÄT INDIKATOR OPERA SKOOPI SWOT Frågeformulär. Något som man kan mäta och följa en förändring utifrån. Exempelvis att alla pratar på ett möte kan vara en indikator på god mötesteknik. Omedelbara tankar, Parets tankar, Exponera visionerna, Rangordna visionerna och Analysera. Det är en metod eller ett redskap för utveckling av verksamheter. Sociala arbetskooperativens intresseorganisation. Strength, Weaknesses, Opportunites, Threats. Det är en metod eller ett redskap för utveckling av verksamheter. VARIANSANALYS Ett sätt att jämföra hur olika grupper/personer ser på ett och samma fenomen. 21

25 PROJEKT OM SOCIAL REDOVISNING Bilaga 1 Vem/Vilka/ MEDLEMMAR Syfte/Ändamål meningsfull sysselsättning, plats att utvecklas, möjlighet att påverka, driva verksamheten med vinst, förbättra verksamheten, ansvar, förpliktelser PROVMEDLEMMAR pröva arbete, testa sig själv, personlig utmaning, information och insyn i Via Nova, arbetsgemenskap, trivsel, samarbete, en mellanstation PRAKTIKANTER HANDLEDARE REVISOR STYRELSEN KUNDERNA lära sig hur ett socialt arbetskooperativ fungerar, framtida arbete ha ett arbete, få människor att växa, ideologiskt, roligt ideologiska skäl, vill hjälpa Via Nova, vill granska lära sig styrelsearbete, makt, fatta beslut, finansiering, resor, utbildning god mat, god service, trevligt bemötande, gemenskap, närhet, bättre priser PERSONAL PÅ VILLAN få mat i huset, drar fler besökare, mer verksamhet i huset, gemenskap över gränser, har mer tid till besökande då kaféet sköts BESÖKARE SKATTEVERKET mat, service, att få värma mat, gemenskap, kontakt skatter avgifter FÖRSÄKRINGSKASSAN erbjuda sina försäkrade en arbetsträning och rehabilitering, få information, få en överenskommelse (finansiering) ARBETSFÖRMEDLING erbjuda praktikplats för de som står långt från arbetsmarknaden ÖPPENVÅRD REHAB II COLUMBUS ENTER erbjuda patienter praktik och rehabilitering Via Nova som mellanstation, vidare till något annat sedan, ta emot personer som kommer från Via Nova. mellanstation kanske längre? som Rehab II samarbete från och till SAMORDNINGSK finansiär, stödja demokratiska verksamheter som MAJORNA arbetar med sociala och handikappsfrågor 1 (2) 22

26 PROJEKT OM SOCIAL REDOVISNING POLITIKER SKOOPI som ovan samt Härlanda politiker en aktiv medlem, sprida kunskap, påverka sociala arbetskooperativ ANDRA KOOPERATIV dela erfarenheter, goda julbord, träffas, inspiration, stärka varandra, sprida kunskap, problemlösning, ta emot provmedlemmar LEVERANTÖRER möjlighet att sälja produkter marknadsföra sig 2 (2) 23

27 PROJEKT OM SOCIAL REDOVISNING Bilaga 2 VARIANSANALYS X Harmoni X Demokrati XXX Kommunikation X X X X Fysisk arbetsmiljö X X Arbetsroll X X X X Möten X XX X Relationer 1 (1) 24

28 Detta är en av fyra rapporter som gjorts i ett projekt i Social redovisning som anordnades av SKOOPI Sociala arbetskooperativens intresseorganisation. Rapporten finns även i en sammanfattad version. I projektet ingick fyra arbetskooperativ som vardera gjort en rapport; Hantverkskooperativet UNITIS, Ljusdal, Huddinge Agro & Service, Huddinge, Kooperativ Valborg, Luleå och Via Nova, Göteborg. Dessa finns att få från SKOOPI. SKOOPI Box STOCKHOLM Tel: E-post: VIA NOVA Villa Söder, Box Göteborg Tel: E-post: Grafisk form/layout: Pernilla Ulvblom

RAPPORT OM SOCIAL REDOVISNING. Kooperativ VALBORG

RAPPORT OM SOCIAL REDOVISNING. Kooperativ VALBORG RAPPORT 2006 OM SOCIAL REDOVISNING 2006 Kooperativ VALBORG FÖRORD Du håller i din hand en rapport om en social redovisning gjord i ett socialt arbetskooperativ. Den har kommit till genom idogt, men också

Läs mer

Handbok i Social redovisning

Handbok i Social redovisning Handbok i Social redovisning För Sociala arbetskooperativ Huvudförfattare Urban Norberg Projektledare och bollplank Eva Carlsson och Klas Sundström Denna handbok är utgiven av SKOOPI (sociala arbetskooperativens

Läs mer

RAPPORT OM SOCIAL REDOVISNING. Hantverkskooperativet UNITIS

RAPPORT OM SOCIAL REDOVISNING. Hantverkskooperativet UNITIS RAPPORT 2006 OM SOCIAL REDOVISNING 2006 Mötet Hantverkskooperativet UNITIS FÖRORD Du håller i din hand en rapport om en social redovisning gjord i ett socialt arbetskooperativ. Den har kommit till genom

Läs mer

Sociala arbetskooperativ. inte starta eget - men starta vårat. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se

Sociala arbetskooperativ. inte starta eget - men starta vårat. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se Sociala arbetskooperativ inte starta eget - men starta vårat Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se Att vara behövd Allas rätt till arbete måste betyda att alla har rätt till arbete - och

Läs mer

Socialt företag en väg till egen försörjning

Socialt företag en väg till egen försörjning VÄSTERÅS STAD AMA arbetsm arknad Socialt företag en väg till egen försörjning Reidun Andersson & Sm ajo Murguz Socialt företagande En väg till arbetsmarknaden Tillväxtverkets definition av ett arbetsintegrerade

Läs mer

Social redovisning. Rapport Vägen ut! Trädgård 2009-2010

Social redovisning. Rapport Vägen ut! Trädgård 2009-2010 Social redovisning Rapport Vägen ut! Trädgård 2009-2010 Detta är en social redovisningsrapport som är gjord i ett av de tiotal sociala företagen som tillsammans bildar Vägen ut! Kooperativen i Göteborg.

Läs mer

alla kan bidra alla kan påverka alla kan arbeta = Socialt f öretagande tillväxt och vinster för alla PRESSMAPP Almedalsveckan 2009

alla kan bidra alla kan påverka alla kan arbeta = Socialt f öretagande tillväxt och vinster för alla PRESSMAPP Almedalsveckan 2009 alla kan bidra alla kan påverka alla kan arbeta = Socialt f öretagande tillväxt och vinster för alla 100% PRESSMAPP Arrangör: - Sociala arbetskooperativens intresseorganisation - och företagsrådgivaren

Läs mer

PRESSMAPP Samarbete för socialt företagande

PRESSMAPP Samarbete för socialt företagande PRESSMAPP Samarbete för socialt företagande Arrangör: SKOOPI - Sociala arbetskooperativens intresseorganisation - och Tillväxtverket i samarbete med företagsrådgivaren Coompanion och Allmänna Arvsfonden

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345

Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-11-18 358 Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345 KS, KF Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

Utbildningen Förenkla - helt enkelt FÖR KOMMUNER SOM VILL FÖRBÄTTRA SINA FÖRETAGSKONTAKTER

Utbildningen Förenkla - helt enkelt FÖR KOMMUNER SOM VILL FÖRBÄTTRA SINA FÖRETAGSKONTAKTER Utbildningen Förenkla - helt enkelt FÖR KOMMUNER SOM VILL FÖRBÄTTRA SINA FÖRETAGSKONTAKTER Sveriges Kommuner och Landsting erbjuder på nytt den uppskattade utbildningen Förenkla helt enkelt som syftar

Läs mer

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR PROJEKTANSÖKAN Datum: 2011-10-26 PROJEKTPLAN FÖR Socialt företag en väg till egen försörjning Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad kommer att rekryteras Projekttid: 3 år varav

Läs mer

Erbjud inte fyrkantiga lösningar till alla...

Erbjud inte fyrkantiga lösningar till alla... Erbjud inte fyrkantiga lösningar till alla... ...för en del människor är runda Vi har tomtar på loftet, missbruk i bagaget, kriminella tankemönster, funktionshinder, stresskänslighet och 11 sociala företag

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12

ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12 ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12 Kurserna har genomförts på Edvinshus, Köpingebro, Östra/Bleke och Svarte under v. 5-6 och på Löderup, Backa, Änga och Sövestad under v 10-12, två kurskvällar per skola.

Läs mer

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Godkänd av kommunfullmäktige 2012-06-12 Värdegrund Ett samhälle där människors ideella och idéburna engagemang och samverkan tillvaratas

Läs mer

Strategisk plan 2013-2016

Strategisk plan 2013-2016 Strategisk plan 2013-2016 1 Förord Detta är IKSU:s strategiska plan för perioden 2013-2016. Planen är IKSU:s överordnade och styrande dokument. Den är antagen av IKSU:s styrelse. Alla i beslutande och

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR RESPEKTIVE VERKSAMHET FINANSIERAD HELT/DELVIS AV SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST...2

FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR RESPEKTIVE VERKSAMHET FINANSIERAD HELT/DELVIS AV SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST...2 FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR RESPEKTIVE VERKSAMHET FINANSIERAD HELT/DELVIS AV SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST...2 Unga vuxna... 2 Ungdomsteam Kortedala/Bergsjön... 2 Samordnare Ungdomscentrum Angered...

Läs mer

InItIatIvet för. socialt ansvar

InItIatIvet för. socialt ansvar InItIatIvet för socialt ansvar Initiativet för socialt ansvar Initiativet för Socialt ansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna

Läs mer

Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland. Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott. Frances Hagelbäck Hansson

Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland. Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott. Frances Hagelbäck Hansson Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott Frances Hagelbäck Hansson Bakgrund 1998 2004 omfattande utredning om rättspsykiatri

Läs mer

Dialog Självbestämmande

Dialog Självbestämmande Självbestämmande Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors och integritet. 35 1699:- KÖP 36 ens innehåll en översikt Temat för dialogen

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Lyckad utbildning ger fler sociala företag i Värmland

Lyckad utbildning ger fler sociala företag i Värmland Lyckad utbildning ger fler sociala företag i Värmland - Vår utbildning är riktad till socialt utsatta personer med målet att de ska starta egna sociala företag och få en ny chans på arbetsmarkanden. Resultaten

Läs mer

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Fritidshemmet ska ge den omsorg som krävs för att föräldrar ska kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete och studier. Fritidshemmets uppgift är

Läs mer

Riktlinjer. Lönekriterier

Riktlinjer. Lönekriterier Riktlinjer Lönekriterier Förord Lönekriterier ger underlag för lönebildning men bidrar också till verksamhetsutveckling. Genom att formulera övergripande lönekriterier vill Luleå kommun hålla den gemensamma

Läs mer

För ökat och utvecklat idéburet företagande

För ökat och utvecklat idéburet företagande PROGRAM För ökat och utvecklat idéburet företagande Detta utgör ett gemensamt program för idéburet företagande innehållande förslag på politiska förändringar som skulle kunna bidra till idéburet företagandes

Läs mer

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge!

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge! Socialdemokraterna Haninge Haninge 2009-04-17 Social ekonomi Det är något för Haninge! 2 (6) Innehållsförteckning Social ekonomi Vad är det?... 3 Den sociala ekonomin viktigt verktyg... 3 Principiell överenskommelse

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

DUKA för en utvecklande arbetsplats

DUKA för en utvecklande arbetsplats DUKA för en utvecklande arbetsplats Förord Sedan Försäkringskassan blev en myndighet den första januari 2005 har vi arbetat intensivt med att skapa myndighetsgemensamma metoder, processer och en gemensam

Läs mer

Socialt Bokslut 2012. GF Chansen

Socialt Bokslut 2012. GF Chansen GF Chansen Socialt Bokslut 0 Sociala redovisning är en metod för att definiera GF Chansens mål samt i förhållande till målens indikatorer mäta och redovisa verksamhetens sociala/samhälleliga resultat.

Läs mer

Sociala företag. egenmakt i praktiken. Sociala företag

Sociala företag. egenmakt i praktiken. Sociala företag Social franchising När någon köper det som man själv har gjort, får man självförtroende eftersom föremålet blir värdefullt för någon annan. Därför är kunderna mycket viktiga. Möten med människor i missbrukssvängen

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING

UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING Ett miniprojekt utifrån ESL:s utbildningsmaterial i Näckrosprojektets intention att arbeta över gränserna kommun och landsting. Miniprojektet

Läs mer

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen.

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Entusiastiska kollegor berättar om sina erfarenheter med arbetsintegrerande sociala företag - ASF. Att få ett jobb ska inte behöva vara omöjligt.

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik 1 Personalpolitisk handlingsplan attraktiv arbetsgivare Ronneby kommun står för stora utmaningar i framtiden. Omvärlden förändras, våra förutsättningar påverkas av många

Läs mer

Human Resources riktning vision 2020

Human Resources riktning vision 2020 Human Resources riktning vision 2020 Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2010-2014 Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare har till uppgift att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad

Läs mer

Sociala företag i Gävleborg

Sociala företag i Gävleborg Sociala företag i Gävleborg en succé!. hur lyckas dom? Alla människor har rätt att känna sig behövda Sociala företag skapar möjligheter till arbete och lön. I Gävleborg finns 11 sociala företag med sammanlagt

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön.

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön. Redovisning förstudie Komhall Heby kommun Bakgrund till förstudien: I förstudiens kartläggning i att identifiera åtgärder/ insatser för att minska utanförskap från arbetsmarknad har komhall flera gånger

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

tillsammans Starta företag i Västmanland!

tillsammans Starta företag i Västmanland! Starta företag tillsammans i Västmanland! Vårt skivbolag gav oss rådet att starta en ekonomisk förening. Då ringde vi Coompanion. - musikbandet 5th Avenue, Västerås Förverkliga din dröm om att starta företag,

Läs mer

Ett kvinnokooperativ som drivs av den ideella föreningen Yalla Trappan Arbetsintegrerande socialt företag

Ett kvinnokooperativ som drivs av den ideella föreningen Yalla Trappan Arbetsintegrerande socialt företag Ett kvinnokooperativ som drivs av den ideella föreningen Yalla Trappan Arbetsintegrerande socialt företag Yalla Trappan Von Rosens väg 1 213 66 Malmö 040 21 86 30 info@yallatrappan.se www.yallatrappan.se

Läs mer

GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet

GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet Mars 2014 INLEDNING Universitetsdirektörerna vid universiteten i Uppsala,

Läs mer

Förstudie sociala företag

Förstudie sociala företag Dnr 2009 3050051 Förstudie sociala företag Vi vill! Vi kan 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Resultat... 4 Jämställdhetsintegrering... 8 Tillgänglighet för personer med funktionshinder...

Läs mer

Kvalitet i bemötandet

Kvalitet i bemötandet Projektet är genomfört med stöd från Allmänna Arvsfonden Kvalitet i bemötandet HSO Skåne HAREC Försäkringskassan Skåne HSO Skåne 2001/ KiB sid 1 Sammanfattning Kvalitet i bemötandet är ett projekt med

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

Bakgrund. Fatme Ibrahim vid Yalla Trappans uteservering. Foto: Urszula Striner

Bakgrund. Fatme Ibrahim vid Yalla Trappans uteservering. Foto: Urszula Striner Bakgrund Det arbetsintegrerande sociala företaget och kvinnokooperativet Yalla Trappan på Rosengård i Malmö har sedan starten 2010 framgångsrikt verkat för att skapa arbetstillfällen för utrikes födda

Läs mer

Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer. - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete i ideella organisationer?

Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer. - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete i ideella organisationer? Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete i ideella organisationer? 2014-03-12 Föreläsare Ove Liljedahl Styrelesinstitutet Satish Sen Kaleidoscope

Läs mer

52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström. 1 Helena Hammerström, www.alltomart.se

52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström. 1 Helena Hammerström, www.alltomart.se 52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström 1 Helena Hammerström, www.alltomart.se Värdegrunden 52 kort för ett levande värdegrundarbete. Text: Helena Hammerström Design: Ewa Milunska

Läs mer

Ungdomsteamets vision är att genom samarbete med näringslivet kunna skapa alternativa vägar till arbete

Ungdomsteamets vision är att genom samarbete med näringslivet kunna skapa alternativa vägar till arbete I Haninge kommun finns det c:a 1000 arbetslösa ungdomar, varav ungefär en tredjedel förekommer utanför den officiella statistiken. Den officiella statistiken visar att det finns ca 700 personer registrerade

Läs mer

AFFÄRSPLAN. Namn. Företag. Adress. Telefon. E-post. Hemsida. Affärsplan. Sara Isaksson Pär Olofsson 2010.08.24

AFFÄRSPLAN. Namn. Företag. Adress. Telefon. E-post. Hemsida. Affärsplan. Sara Isaksson Pär Olofsson 2010.08.24 Namn Företag AFFÄRSPLAN Adress Telefon E-post Hemsida Affärsplan 2010.08.24 1 Sara Isaksson Pär Olofsson Innehåll AFFÄRSIDÉ 3 VISION, MÅL OCH STRATEGI 5 VERKSAMHET 7 KUND 8 KONKURRENTER 9 MARKNADSFÖRING

Läs mer

Program för att stödja och utveckla sociala företag!

Program för att stödja och utveckla sociala företag! Program för att stödja och utveckla sociala företag! Detta är SKOOPIs viktigaste krav till myndigheter och politiker på främst riksnivå, men även i kommunerna. De arbetsintegrerande sociala företagen måste

Läs mer

Det är smart att driva företag kooperativt. Det förenar det bästa av två världar resultatorientering och mänsklighet.

Det är smart att driva företag kooperativt. Det förenar det bästa av två världar resultatorientering och mänsklighet. Det är smart att driva företag kooperativt. Det förenar det bästa av två världar resultatorientering och mänsklighet. Socialt Företagande Info om Coompanion Definition sociala företag Inuti och utanför

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Arrangör: Sociala samverkansrådet Moderator: Ingrid Bexell Hulthén Text och foto: Malin Helldner Bakgrund I mars 2010 bildades ett samverkansråd i Göteborg.

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag!

Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag! Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag! 22 februari 2012 Christoph Lukkerz, regional koordinator Nätverk Social

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

Värdegrund. etisk. och

Värdegrund. etisk. och Antagen av SISAB:s styrelse den maj Reviderad den november Värdegrund Koncernstyrelsen beslutade på sammanträdet den 22 mars 2010 omm Värdegrund för Stockholms Stadshus AB, bilaga 1. Denna ersätter den

Läs mer

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var?

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? Kommentar till: Hur givarna förstår information och frågor. Bra att

Läs mer

Vernissage. 17 december 2012 kl. 13.00 16.00. Sensus Möte Plan 9, Klara Södra Kyrkogata 1, Stockholm

Vernissage. 17 december 2012 kl. 13.00 16.00. Sensus Möte Plan 9, Klara Södra Kyrkogata 1, Stockholm Vernissage 17 december 2012 kl. 13.00 16.00 Sensus Möte Plan 9, Klara Södra Kyrkogata 1, Stockholm Det pågår en strukturförändring inom svensk vård och social omsorg. För att svara upp mot de ökade krav

Läs mer

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III Stegen In i Arbetslivet Steg 1Rapportering projektår 1 och ansökan för projektår 2 Trevlig inledning Stegen...problemen...möjligheterna...visionen Jag har väldigt svårt för grupper Redovisning för projektår

Läs mer

RÅDGIVNING, UTBILDNING, UTVECKLINGSINSATSER OCH PROJEKT

RÅDGIVNING, UTBILDNING, UTVECKLINGSINSATSER OCH PROJEKT OM COOMPANION Vi finns på 25 orter i landet Har ca 130 medarbetare Omsätter drygt 100 milj kr Har ca 900 medlemmar Startar ca 600 ekonomiska föreningar per år Rådgiver ca 4 500 personer/år Informerar ca

Läs mer

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Inledning Detta är Förskolan Tallbackens arbetsplaner för 2013 2014. Här beskriver vi hur vi arbetar mot

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer. - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete i ideella organisationer?

Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer. - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete i ideella organisationer? Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete i ideella organisationer? 2012-03-13 Föreläsare Ove Liljedahl Styrelesinstitutet Satish Sen Kaleidoscope

Läs mer

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 2011:4 Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 Bakgrund Praktiksamordningen i Valdemarsvik startade under år 2009. P.g.a. rekryteringsproblem kom arbetet igång på allvar först under våren

Läs mer

Sundsvalls kommun Maria Holknekt, Verksamhetsutvecklare, Stöd och Omsorg

Sundsvalls kommun Maria Holknekt, Verksamhetsutvecklare, Stöd och Omsorg * Sundsvalls kommun Maria Holknekt, Verksamhetsutvecklare, Stöd och Omsorg *Utbildning Kognitiva funktionsnedsättningar och Tydliggörande pedagogik *Skattning av självständighet *Genomförandeplan *Brukarenkäter

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Ett kvinnokooperativ som drivs av den ideella föreningen Yalla Trappan Arbetsintegrerande socialt företag

Ett kvinnokooperativ som drivs av den ideella föreningen Yalla Trappan Arbetsintegrerande socialt företag Ett kvinnokooperativ som drivs av den ideella föreningen Yalla Trappan Arbetsintegrerande socialt företag För ett socialt hållbart samhälle Yalla Trappan Von Rosens väg 1 213 66 Malmö 040 21 86 30 info@yallatrappan.se

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 IAKCO Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 1. Bakgrund Den ideella föreningen Internationella Afghanska Kvinnocenter Organisation, nedan kallat IAKCO, har varit verksam sedan 2005.

Läs mer

AFFÄRSPLAN. En ungdomssatsning av NyföretagarCentrum för dig som är 18 35 år. Från idé till Eget Företag. Vi hjälper dig på vägen.

AFFÄRSPLAN. En ungdomssatsning av NyföretagarCentrum för dig som är 18 35 år. Från idé till Eget Företag. Vi hjälper dig på vägen. AFFÄRSPLAN En ungdomssatsning av NyföretagarCentrum för dig som är 18 35 år. Från idé till Eget Företag. Vi hjälper dig på vägen. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Jag/vi och idén 2 Företagsägare och affärsidé 3

Läs mer

Sammanställning av mötet på Enskede Värdshus den 20 september, tema:

Sammanställning av mötet på Enskede Värdshus den 20 september, tema: Sammanställning av mötet på Enskede Värdshus den 20 september, tema: Hur ser företagandet ut i Söderort och hur kan vi utveckla det? Här en sammanfattning av vad som sas av medverkande i Gilla Söderort

Läs mer

Socialt Bokslut 2013. GF Chansen

Socialt Bokslut 2013. GF Chansen GF Chansen Socialt Bokslut 0 Sociala redovisning är en metod för att definiera GF Chansens mål samt i förhållande till målens indikatorer mäta och redovisa verksamhetens sociala/samhälleliga resultat.

Läs mer

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2014-04-01

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2014-04-01 .~.._o...,.. ~:. SALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET Sammanträdesdatum 2014-04-01 s (29) 81 Projekt Sociala företag Dnr 2014/401 ~ 3 INLEDNING De sociala företagen erbjuder möjligheter

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...

Läs mer

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Handledning till metoderna som använts i Hur gör jag? en utmanande 7 stegskur för medvetet bemötande

Läs mer

Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010.

Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010. Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010. 1. Bakgrund Under våren 2010 samtalade personal på Teckenspråksutbildningen

Läs mer

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Kinda kommun Styrning och Kvalitet Kinda kommun Styrning och Kvalitet Diarienummer: Publiceringsdatum: Publicerad: Hemsida, Kindanätet (inom snar framtid) Beslutsfattare: Ledningsgrupp Beslutsdatum: Giltighetstid: Tills vidare Uppföljning:

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur Fryxellska skolans Värdegrund Kultur Trygghet Glädje Ansvar Respekt och hänsyn Lärande/utveckling - På Fryx är trygghet centralt för en god arbetsmiljö för elever och vuxna. Vi har ett tillåtande klimat

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB. AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder. Innehåll

VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB. AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder. Innehåll sid 1/9 VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder identifierar och tydliggör förbättringsbehov samt planerar, genomför och följer upp

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000 EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) PERSONALPOLICY Kommunens framtida utmaningar Ekerö kommer även fortsättningsvis vara en inflyttningskommun dit främst barnfamiljer flyttar. Ökad befolkningsmängd medför

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

SLUTRAPPORT PROJEKTRAPPORT ENLIGT SJÄLVVÄRDERINGSMODELLEN

SLUTRAPPORT PROJEKTRAPPORT ENLIGT SJÄLVVÄRDERINGSMODELLEN Datum:2012-07-18 SLUTRAPPORT PROJEKTRAPPORT ENLIGT SJÄLVVÄRDERINGSMODELLEN Socialt företag- en väg till egen försörjning Dnr: 2011/15-SFV Rapportering avser Slutrapport för perioden 2012-01-01-2012-06-30

Läs mer

INSPIRATION EGEN- & GRUPPUTVECKLING FÖRELÄSNINGAR SEMINARIER WORKSHOP

INSPIRATION EGEN- & GRUPPUTVECKLING FÖRELÄSNINGAR SEMINARIER WORKSHOP INSPIRATION EGEN- & GRUPPUTVECKLING FÖRELÄSNINGAR SEMINARIER WORKSHOP Längtan och möjligheter självkänsla, självtillit och självförtroende I strävan mot det jag vill, mot nya mål, kan ibland tron på mig

Läs mer

En social affärsplan till ett växthusprojekt

En social affärsplan till ett växthusprojekt En social affärsplan till ett växthusprojekt 2014 Utbildningscenter toltalt 10000 m 2 II. III. I. IV. V. VI. VI. VI. VI. VI. Odlingskomplex hjärtpunkt 5000 m 2 Starta Eget Program 1000 m 2 Starta Eget

Läs mer

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant Göteborgs stad Social ekonomi = sant Anneli Assmundson och Ingela Andersson Stöd till social ekonomi, Social resursförvaltning Oktober 2013 Social ekonomi kort definition Organiserade verksamheter som

Läs mer

Delaktighetsmodellen - en möjlig väg till ökad delaktighet?

Delaktighetsmodellen - en möjlig väg till ökad delaktighet? Delaktighetsmodellen - en möjlig väg till ökad delaktighet? Liv Mannberg, Utvecklingsledare Funktionshinder och verksamhetsutvecklare inom Habiliteringsverksamheten i Sörmland Delaktighetsmodellen Synliggöra

Läs mer

Sammanställning av resultat från entreprenörskap/workshop med elever från HUC. 9 mars 2012 i Högsby

Sammanställning av resultat från entreprenörskap/workshop med elever från HUC. 9 mars 2012 i Högsby Sammanställning av resultat från entreprenörskap/workshop med elever från HUC 9 mars 2012 i Högsby Lena Gustafsson, Nyföretagarcentrum Uppvidinge uppvidinge@nyforetagarcentrum.se 0733-44 80 75 Sammanställning

Läs mer

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014 Resultatrapport Sammanställd den 12 oktober, 2014 Framtagen till: Exempel Framtagen av: IOL TOOL Kopieringsförbud Denna rapport är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som anges

Läs mer