Handbok i Social redovisning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handbok i Social redovisning"

Transkript

1 Handbok i Social redovisning För Sociala arbetskooperativ Huvudförfattare Urban Norberg Projektledare och bollplank Eva Carlsson och Klas Sundström

2 Denna handbok är utgiven av SKOOPI (sociala arbetskooperativens intresseorganisation) Med medel från Allmänna arvsfonden SKOOPI, e-post: Hemsida: Telefon: Tryckt av Kooperativet KOS Första versionen,

3 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 3 Introduktion till handboken 4 Sociala arbetskooperativ 5 Kooperativa principer och värderingar 5 Meningen med social redovisning 6 Huvudprinciper för genomförande av social redovisning 7 Processer i social redovisning 7 Arbetet med social redovisning bygger på möten 7 Social redovisning är en lärande process 7 Vad behövs för att kunna genomföra social redovisning? 8 Social redovisning steg för steg 8 Steg 1 Inlednings- och planeringsfas 8 Steg 2 Avgränsning av arbetet 9 Steg 3 Planering - tidskalender 9 Steg 4 Värdegrund och syfte 10 Steg 5 Om att hitta mål och indikatorer 10 Steg 6 Bestämma vilka intressenterna är 12 Steg 7 Praktisk fas med datainsamling 12 Steg 8 Analysfas inom arbetsgruppen 12 Steg 9 Skriva rapporten 12 Steg 10 Granskning av rapporten 13 Metoder för övningar att använda i social redovisning 14 Intressentkarta 14 Kommunikation med intressenterna 15 Innotiimi OPERA 16 SWOT-metoden 17 Variansanalys 18 Tvärtom-lista 20 Lista på roller och arbetsuppgifter 21 Enkäter 24 Avslutning 25 Ordlista 26 Här kan ni få veta mer om social redovisning 28 Huvudförfattaren 29 3

4 Introduktion till handboken Den här handboken är en del av SKOOPI:s (Sociala arbetskooperativens intresseorganisation) projekt Pilotprojekt för social redovisning i sociala arbetskooperativ som genomfördes under Projektet finansierades av Allmänna arvsfonden. Handboken kan läsas som en introduktion till grunderna för social redovisning eller användas i det praktiska arbetet med att genomföra en social redovisning i ett socialt arbetskooperativ. Handboken inleds med ett introduktionsavsnitt som beskriver sociala arbetskooperativ och själva avsikten med social redovisning. I avsnittet Social redovisning steg för steg beskrivs hur social redovisning genomförs i praktiken. Därefter följer exempel på bra och enkla metoder som kan användas för att ge struktur åt diskussioner och insamling av uppgifter för att få kunskap om kooperativets arbete. De metoder som redovisas i rapporten är sådana metoder som användes av kooperativen som deltog i projektet. Nya begrepp och svåra ord förklaras i Ordlistan sist i häftet. För att göra stegen och metoderna mer tydliga kompletteras de med exempel från de fyra sociala arbetskooperativ som var med i projektet. De fyra kooperativen är: Kooperativ Valborg från Luleå, som arbetar med caféverksamhet och servicetjänster till Sunderby folkhögskola. Hantverkskooperativet UNITIS från Ljusdal, som driver en hantverksbutik och café. De jobbar också med möbelrenovering. Försäljning av LSS-platser till kommunen är en del av finansieringen av verksamheten. Huddinge Agro & Service i Huddinge, deras verksamhet omfattar trädgårdsskötsel och parkarbeten, samt miljöarbete utomhus, geografiskt inom Huddinge kommun. Via Nova från Göteborg, som driver en caféverksamhet i aktivitetshuset Villa Söder. Mer information om Pilotprojekt för social redovisning i sociala arbetskooperativ och de social redovisningsrapporter som kooperativen gjorde kan laddas ner från SKOOPI:s hemsida, eller beställas från SKOOPI:s kansli. 4

5 Sociala arbetskooperativ Sociala arbetskooperativ bildas av personer som på grund av något arbetshinder har svårt att hitta ett arbete. Kooperativet är ett sätt att själv vara med och skapa en arbetssituation som passar individens behov och förmågor. Ett kooperativt företag styrs alltid demokratiskt, det är medlemmarna som tillsammans äger företaget och fattar beslut i alla frågor som rör företaget. Kooperativa principer och värderingar När kooperativen arbetar med social redovisning är det bra att ta med de kooperativa principerna och de kooperativa värderingarna. Det här är viktigt eftersom en social redovisning till stor del utgår från en verksamhets värdegrund och därmed blir de kooperativa principerna centrala i den sociala redovisningen. De kooperativa principerna är: 1. Frivilligt och öppet medlemskap - kooperativa föreningar är frivilliga organisationer öppna för alla som kan använda deras tjänster och ta på sig det ansvar som följer med medlemskapet - utan diskriminering avseende kön, social ställning, ras, politisk eller religiös övertygelse. 2. Demokratisk medlemskontroll - verksamheten styrs av medlemmarna. Det är medlemmarna som fastställer verksamhetens mål och riktlinjer. 3. Medlemmarnas ekonomiska deltagande - medlemmarna bidrar på ett rättvist sätt till den kooperativa föreningens kapital och utövar kontroll över det i demokratisk ordning 4. Självständighet och självhjälp - alla kooperativa föreningar är fristående organisationer för självhjälp som styrs av medlemmarna. Om kooperativet ingår avtal med någon annan ska det göras på ett sådant sätt att det inte påverkar medlemmarnas kontroll över kooperativet. 5. Utbildning, praktik och information - kooperativet erbjuder olika utbildningar och praktik till dem som hör till kooperativet. De informerar utomstående om kooperativets verksamhet och värdegrund. 6. Samarbete mellan kooperativa föreningar - kooperativen söker samarbeten med varandra på lokal, nationell och internationell nivå. 7. Samhällshänsyn - kooperativa föreningar arbetar för en hållbar utveckling av sina lokalsamhällen enligt riktlinjer som godtagits av medlemmarna Kooperativa föreningar bygger på värderingarna självhjälp, personligt ansvar, demokrati, jämlikhet, rättvisa och solidaritet. Medlemmar i kooperativa föreningar arbetar för etiska värden såsom hederlighet, öppenhet, socialt ansvar och omsorg om andra". (IKA - Internationella kooperativa alliansen) 5

6 Meningen med social redovisning Social redovisning är ett sätt att lära sig mer om den egna verksamheten i kooperativet. För att kunna utveckla och förbättra sitt arbete behöver man kartlägga både det som fungerar bra och det som fungerar mindre bra i verksamheten. Social redovisning är en självutvärderande metod för att planera, mäta och utvärdera den sociala verksamheten. Med social redovisning avses det som ligger utanför den ekonomiska redovisningen. Genom att mäta även sociala mål kan andra viktiga områden föras fram, som t.ex. trivsel på arbetet, kommunikation, vilken arbetsfördelning som existerar bland dem som finns i verksamheten. Det är de som arbetar i och nära kooperativet, intressenterna, som sätter upp de sociala målen. Sedan mäts och utvärderas hur väl man har uppnått dessa mål. Med intressent avses de som på något sätt kan ha ett intresse av verksamheten. Interna intressenter är de som har ett intresse av verksamheten inifrån, t.ex. kooperatörer, provmedlemmar och handledare. Externa intressenter är de som kan ha intresse av verksamheten utifrån, t.ex. kunder, handläggare på kommunen och grannar. Det är viktigt att hela processen, från upprättandet av mål fram till mätningen, sker inom arbetsgruppen. När man blivit varmare i kläderna är det dags att få med de intressenter som ligger närmast utanför den egna arbetsgruppen. De som befinner sig inom kooperativet är av naturliga orsaker nära verksamheten, men även vissa av de externa intressenterna kan av gruppen anses vara nära verksamheten. Meningen med social redovisning är att förbättra arbetet i kooperativet, både den sociala delen och den affärsmässiga. Genom att vara öppen och redovisa resultatet av den sociala redovisningen för dem som arbetar i kooperativet samt de som berörs utanför kooperativet, får man fram många synpunkter på hur jobbet kan förbättras. Den sociala redovisningen sker tillsammans med intressenterna, deras åsikter är centrala i redovisningen. Eftersom redovisningen både avser det som är bra och det som är mindre bra så kan man avgöra vad som redan fungerar tillfredställande i verksamheten samt vad som kan förbättras. Social redovisning är en process där man tar tillvara kunskaper och utvecklar nya för att förbättra en verksamhet. Själva resultatet får en demokratisk förankring eftersom det arbetats fram kollektivt inom kooperativet. Det kan finnas olika anledningar till att man väljer att starta en social redovisning, här följer exempel på några skäl som kan föranleda en social redovisning: Kooperativet vill synliggöra det som inte syns i det ekonomiska bokslutet. De som jobbar i kooperativet vill få bättre kunskap om hur arbetet fungerar och hur det kan förbättras. Man kan vilja kartlägga vad man är bra på och vilka som är kooperativets problemområden. Man kan vilja få en större förståelse för hur kooperativet fungerar i sig självt och i ett större sammanhang. Man vill visa upp kooperativets verksamhet för andra t.ex. kunder, bidragsgivare, myndigheter. 6

7 Huvudprinciper för genomförande av social redovisning Deltagande - alla nära intressenter ska vara med, kooperatörer, handledare, kunder, myndigheter osv. i genomförandet av den sociala redovisningen. Om det är möjligt ska de ingå i det sociala redovisningsteamet. Ur allas perspektiv - intressenternas synpunkter tas in med hjälp av t.ex. enkäter och intervjuer. Mångsidig - den ska omfatta hela verksamheten. Lärande - sociala redovisningen är en hjälp till att förstå sin verksamhet och därmed också förbättra verksamheten. Det ska vara ett lärande om verksamheten, både från dem som befinner sig inom kooperativet men också för de externa intressenter som närmast berörs av verksamheten. Öppenhet - resultaten som kommer fram i arbetet med social redovisning redovisas regelbundet för kooperativets olika intressenter. Resultat ska bevisas den sociala redovisningen ska genomföras mot de riktlinjer och mål som fastställts under redovisningsperioden. I rapporten beskrivs hur gruppen arbetat med den sociala redovisningen och det visas hur man har mätt de resultat som redovisas. Det viktiga är att läsaren förstår hur gruppen har kommit fram till de olika resultat som redovisas i rapporten. Processer i social redovisning Arbetet med social redovisning bygger på möten I möten med andra startas det ofta processer där man utvecklar sina tankar. I möten jämförs erfarenheter mellan olika personer och grupper. Deltagarna lär sig lyssna objektivt och får nya tankar och idéer. Ofta hittar man exempel från varandra som kan användas i den egna verksamheten. När de fyra kooperativen i projektet hade sitt första seminarium i Stockholm väcktes det nog många tankar och funderingar hos alla grupper kring vad man skulle kunna ha för nytta av social redovisning. Under det första seminariet fick vi ta del av kooperativet KOS erfarenheter av social redovisning. Att se deras färdiga rapport var en stor inspirationskälla för alla fyra kooperativen som ingick i projektet. Eftersom så mycket av jobbet med social redovisning är möten och diskussioner behövs ett bra klimat i gruppen för att alla ska kunna bidra med sina åsikter. Prata gärna igenom hur ni vill att samtalen ska flyta och hur ni ska göra för att så många som möjligt ska bli delaktiga i diskussionerna. Social redovisning är en lärande process I social redovisning lär sig de som finns inom verksamheten undan för undan vad social redovisning innebär, teori blir till praktik. Gruppen lär sig mer om sig själva och arbetet i kooperativet. Under processen utvecklas ett kritiskt och konstruktivt förhållningssätt till 7

8 verksamheten och gruppen kan genom erfarenheter och kunskapsutbyten bryta mönster och komma med konstruktiva lösningsförslag kring hur verksamheten kan utvecklas. Gruppen får också en god grund för att slå vakt om det som är bra och värna om de värderingar som styr verksamheten. Vad behövs för att kunna genomföra social redovisning? Kooperativen som jobbade med social redovisning i projektet tog fram de här punkterna som de viktigaste för att få arbetet att fungera bra. De kan tjäna som vägledning när man ska starta en social redovisning. 1. En vilja finns från arbetsgruppen att genomföra social redovisning. Alla i gruppen behöver inte vara totalt engagerad, men det behöver finnas ett visst antal som kan föra arbetet framåt. Hela gruppen behöver ha en vilja att göra de övningar som ska genomföras under året. 2. Erfaren kursledare, det kan vara svårt att genomföra en social redovisning första året utan en erfaren handledare. Det är många nya begrepp som ska läras in och som behöver förklaras. Därför kan det vara viktigt att ha med en handledare som har erfarenhet av ämnet vid de diskussioner som kommer upp i samband med de övningar som genomförs under redovisningsåret. Det är bra att ha någon som kan strukturera upp de tankar och åsikter som kommer fram. 3. Trygghet, att gruppen känner sig trygg med varandra. Är gruppen trygg och respekterar varandra vågar deltagarna föra öppna diskussioner, vilket är ett av de viktigaste inslagen i social redovisning. Diskussionen kan handla om varför verksamheten finns, vad man vill i framtiden och varför man själv är där. 4. Vilja att lära, att man under redovisningsåret förstår allt mer av vad social redovisning är för något och vill lära sig mera. Detta går lättare om det finns en erfaren kursledare. 5. Bra planering, att man planerar i början av redovisningsåret när man ska göra vad: När man ska genomföra övningarna, när man ska analysera de resultat som kommer in under året och inte minst när man ska skriva själva rapporten. 6. Dokumentera och informera vad som händer under året till intressenterna. Dels till den egna arbetsgruppen och dels till de externa intressenter som kan finnas till verksamheten. Social redovisning steg för steg Här presenteras ett upplägg för hur social redovisning kan genomföras steg för steg. I verkligheten går ofta de olika stegen in i varandra och ni kanske vill göra er sociala redovisning i en annan ordning. Steg 1 Inlednings- och planeringsfas Den sociala redovisningen börjar med att kooperativet diskuterar vilken nytta social redovisning kan ha för dem, beslutet om att ha göra en social redovisning förankras hos gruppen. Gruppen undersöker kostnader och diskuterar vilken typ av handledning man behöver, det behöver inte vara dyrt att genomföra en social redovisning. Ofta blir det tvärtom en lönsam investering eftersom verksamheten stärks. I början kan det också vara bra att kontakta SKOOPI:s kansli, där finns personer som har arbetat med social redovisning och som kan ge nyttiga råd och dela med sig av sina erfarenheter i ämnet. 8

9 När diskussionen är klar och kooperativet har bestämt sig för att börja arbeta med den sociala redovisningen beslutar styrelsen/kooperativet formellt att börja arbetet med den sociala redovisningen. Ett socialt redovisningsteam utses, det är en mindre grupp som har huvudansvaret för att arbetet flyter på under året och engagerar de som berörs. Det är bra om både externa och interna intressenter ingår i redovisningsteamet. För att komma igång under det första året kan det vara enklast att det bara ingår personer från den egna arbetsgruppen i redovisningsteamet. Tips! Social redovisning är inget man kan läsa sig till utan sätt igång! Det är genom att göra social redovisning som ni lär er hur det går till. Skriv minnesanteckningar från alla möten ni har. Bestäm från början hur det ska göras. När ni sedan ska sammanställa er rapport underlättar det om ni från början har haft en god dokumentation över det gångna arbetet och möten. Steg 2 Avgränsning av arbetet Det är svårt att hinna med alla områden för social redovisning under ett redovisningsår och därför är det bra att tidigt avgränsa arbetet. Bestäm er gemensamt för vilka områden ni vill titta på. Det är praktiskt omöjligt att hinna med alla områden och metoder som finns inom social redovisning. Välj det som känns viktigast för just er verksamhet. Det är alltid roligare att upptäcka att man hinner med fler områden än att behöva ta bort eller stressa sig igenom områden inom den sociala redovisningen. Tips! Det som inte hinns med det första året kan kooperativet arbeta med under det andra redovisningsåret. Oftast är inte problemet att kooperativet har för lite material utan det brukar snarare vara tvärtom. Steg 3 Planering - tidskalender En bra planering i början av redovisningsåret är viktigt för att slutresultatet ska bli bra. Dessutom underlättas själva arbetet om kooperativet har planerat när varje moment ska göras och vem som är ansvarig för varje del. Om det går för långt mellan gångerna glömmer man vad som har sagts på tidigare möten. En viktig erfarenhet från utvärderingen av projektet är just att det inte får gå för lång tid mellan mötena. Tips! Kooperativet gör upp ett schema med vilken vecka som ett moment ska vara färdigt och vem/vilka som är ansvariga för att det är färdigt då. Det är bra att sätta upp ett datum när varje moment ska vara färdigt. Börja gärna varje möte med att göra en repetition av vad ni pratade om förra gången. 9

10 Steg 4 Värdegrund och syfte En av de första sakerna kooperativet bör diskutera fram är vad som är deras värdegrund. Varför finns kooperativet? På vilken grund vilar kooperativet? Vilka är kooperativets värderingar? Värdegrunden är inget man ändrar år från år men den behöver inte vara densamma för evigt. I och med att kooperativet utvecklas kan dess värdegrund förändras, men den är mer stabil och långsiktig än andra inslag i verksamheten. Kooperativet kan inventera vilka dokument det har som beskriver värdegrunden. I stadgar och verksamhetsberättelser finns det ofta nedskrivet varför kooperativet finns. Läs igenom de dokumenten och diskutera om värdegrunden därifrån stämmer med hur ni arbetar idag. De kooperativa principerna är en grund för alla kooperativa företag och kan passa att diskutera i det här steget. Skriv ner en värdegrund som stämmer med dagsläget. Exempel: Huddinge Agro & Service Värdegrund Värdegrunden för Huddinge Agro ek förening är att allas arbete ska värderas lika (alla arbetar 100 % av sin förmåga) och att vi ska visa respekt för allas åsikter. Med kooperativets syfte avses varför verksamheten finns i ett större perspektiv. Det är ett övergripande mål som ligger långt fram i tiden och som inte går att mäta. Vilket syfte man ger verksamheten beror på vilka värderingar som finns inom organisationen. Till grund för syftet ligger det som beskrivs i värdegrunden. Exempel: Huddinge Agro & Service Syfte Syftet är att ta makten över sitt arbetsliv. Tips! Flera av kooperativen under projektet utgick från vad som stod i deras stadgar när de skulle bestämma sin värdegrund. Gör någon av övningarna i metodavsnittet för att få igång en bra diskussion om värdegrunden. Steg 5 Om att hitta mål och indikatorer Efter det att man har bestämt kooperativets värdegrund och syfte är det dags att bestämma verksamhetens mål. Målen ska utgå från det som har bestämts vara verksamhetens värdegrund och syfte. Målen som sätts i kooperativet ska beskriva vad man vill uppnå inom en viss tidsperiod t.ex. 1 år, 5 år eller 10 år. Oftast sätts målen för ett år i taget. Sedan kan man även ha ett lite mer visionärt mål som är på t.ex. 5 eller 10 år. För att göra de visionära målen gripbara är det viktigt att de bryts ned till delmål med kortare tidsperioder. 10

11 Målen ska vara mätbara så att de kan mätas genom att t.ex. räkna närvarostatistik eller hur deltagarna trivs på jobbet. Det är intressant för gruppen att diskutera varför målen uppnåddes eller inte. Av det kan gruppen komma fram till hur målet bättre kan nås under nästa år. Ett av målen kan t.ex. vara att öka trivseln på arbetsplatsen. Vid redovisningsårets början och slut mäts hur deltagarna i gruppen trivs, t.ex. genom en enkät. När sammanställningen görs går det att se om deltagarna trivs bättre eller inte. När gruppen har bestämt vilka mål kooperativet ska ha är det dags att hitta vilka indikatorer som finns till vart och ett av målen. Indikatorer innehåller den information som gör att man kan mäta utförandet, både kvalitativt och kvantitativt. Ett exempel på ett kvantitativt mål kan vara att minska sjukfrånvaron med 20 %. Ett exempel på ett kvalitativt mål kan vara att öka trivseln bland kooperativets medlemmar. Det är bra om man blandar kvalitativa och kvantitativa mål så att det inte blir för mycket av det ena eller det andra. Vad är en indikator? En indikator är något som kan visa på om målet uppfyllts, som visar på hur bra eller dåligt något är. En indikator ska uttryckas i mätbar form och till varje indikator ska bestämmas hur den ska mätas. Det ska formuleras på ett sådant sätt att det inte kan missförstås och det ska tydligt framgå när målet är uppfyllt. Ett mål får gärna vara utmanande, även om frånvaron i kooperativ X ska vara 0 dagar, kanske är lite väl utmanande. Det här låter lite krångligt men om ni tittar på exemplen nedan så ser ni att det egentligen inte är så svårt. Exempel: Mål: Indikator: Mätmetod: Att minska frånvaron med 20 % de närmaste 6 månaderna. Hur stor frånvaron är. Föra bok över närvaron/frånvaro och räkna ut varje vecka hur stor frånvaron är och jämföra under en längre tid. Mål: Att öka trivseln bland kooperativets medlemmar. Indikator: Hur medlemmarna mår i kooperativet. Mätmetod: Enkät eller variansanalys om vad medlemmarna tycker i olika frågor som har med trivsel att göra. Mål: Att öka omsättningen med 5 %. Indikator: Hur stor omsättningsökningen är. Mätmetod: Jämföra årets omsättning med förra årets omsättning. Tips! Att ni ägnar mycket tid till att analysera om målen uppnåddes eller inte och hur. 11

12 Steg 6 Bestämma vilka intressenterna är För de flesta arbetsgrupper är det naturligt att börja med personer som finns inom den egna arbetsgruppen. Ju säkrare gruppen blir på vad social redovisning är desto nyfiknare blir de på vad andra tycker om verksamheten. Först tittar man igenom vilka intressenter som finns över huvudtaget till organisationen och på vilket sätt de kan vara intresserade av kooperativet. Efter det att intressenterna är listade är det bra att diskutera fram vilka intressenter som är viktiga för organisationen och om ni vill ha med dem på något sätt i den sociala redovisningen. I kapitlet Metoder - intressentkarta finns mer beskrivet om hur ni kan göra. Steg 7 Praktisk fas med datainsamling Datainsamling är det samma som att samla in uppgifter och svar. För att mäta om ni uppnår målen behöver ni samla in uppgifter på olika sätt. Det kan vara närvarostatistik, svar på enkäter, variansanalyser m.m. Uppgifterna behöver samlas in dels från den egna gruppen samt från intressenter utanför kooperativet. Ni måste bestämma på vilket sätt och vem ni vill ha in uppgifter från. Tänk på att begränsa er då det kan vara mycket arbete med att sammanställa svar från enkäter och andra övningar ni gör. I avsnittet Metoder finns exempel på olika sätt att göra datainsamling. Tips! Kolla med sådana som redan har prövat på social redovisning och fråga vilka mätmetoder de har använt. Allmän utvärderingskompetens kan också underlätta vid datainsamlingen. Steg 8 Analysfas inom arbetsgruppen När uppgifterna är insamlade börjar arbetet med att analysera de fakta som kommit fram. Det gäller att diskutera kring och fundera över de svar ni fått fram för att se vad ni kan lära er av dem. Vad verkar fungera bra? Vad fungerar mindre bra? Gruppen diskuterar tillsammans resultaten och vilka slutsatser ni kan dra. Det ni kommer fram till ligger till grund för nästa års arbete med social redovisning och för att sätta upp nya sociala mål. Tips! Förutom de rena fakta som kommer fram kan gruppen tänka på: Är något som saknas till rapporten? Vilka brister hittade vi när sociala redovisningen diskuterades och hur kan de förbättras? Steg 9 Skriva rapporten När materialet är insamlat, och resultaten är färdigdiskuterade är det dags att skriva rapporten. Rapporten bör skrivas på ett så lätt språk som möjligt. Det gör det mer intressant för fler att läsa rapporten om den är lättförståelig och tydlig. Det är bra om resultaten visas upp på ett tydligt sätt i rapporten. Både det som fungerar och det som behöver förbättras inom kooperativet. 12

13 Exempel på rubriker som bör finnas med i rapporten: Om social redovisning Om sociala arbetskooperativ Beskrivning av ert kooperativ Så här arbetade vi - planering och genomförande av den sociala redovisningen Värdegrund Intressenter - intressentkarta Det här kom vi fram till Mätmetoder och indikatorer - hur vi gjorde för att få fram uppgifter Slutsatser och tankar inför framtiden Tips! Ha rubrikerna klara när ni börjar skriva rapporten, med andra ord, bestäm från början vad som ska vara med i rapporten. Bestäm vem eller vilka som ska skriva, och vilka avsnitt som var en gör. Det går bra att vara två som tillsammans skriver ett avsnitt. Steg 10 Granskning av rapporten När rapporten är färdigskriven ska den granskas och för detta arbete finns det några olika metoder. Alla metoderna syftar till att rapporterna ska läsas igenom av någon utanför arbetsgruppen. Granskningen går ut på att se om resultaten stämmer överens med det som kommit fram i övningarna. Den ska även bedöma om den sociala redovisningen genomförts på rätt sätt. Granskningen av rapporten är till nytta för planeringen av nästa års sociala redovisning. En sätt att göra en granskning är att tillsätta en panel som diskuterar rapporten på ett seminarium. Några väl utvalda personer, som står utanför den egna organisationen, läser igenom rapporten och presenterar sina synpunkter på ett seminarium. Personerna som ingår i panelen ska ha kunskaper i social redovisning eller komma från liknande organisationer som den egna. Panelens uppgift är inte att diskutera resultat och måluppfyllelse, utan hur själva rapporten är upplagd: Om den är tydlig och informativt skriven, att underlagen till rapporten finns tillgängliga i rapporten och att det är lätt för läsaren att förstå hur ni kommit fram till resultaten. Under seminariet diskuterar panelen sina synpunkter med de personer som har skrivit rapporten. Då kommer man förhoppningsvis fram till vilka avsnitt som kan förbättras eller skrivas tydligare. Ett annat sätt är att samla några organisationer/kooperativ som arbetat med social redovisning under året. Alla läser varandras rapporter inför ett seminarium. Under seminariet jämförs och diskuteras rapporterna. Organisationerna får många olika synpunkter på sina rapporter. Föroch nackdelar med olika sätt att hantera social redovisning kommer fram i diskussionerna. Det tredje sättet är att låta en revisor, kunnig i social redovisning, läsa igenom rapporten och komma med förslag på förbättringar. 13

14 Metoder för övningar att använda i social redovisning I social redovisning används metoder som är speciellt bra att använda i grupper för att få fram gruppens åsikter i olika ämnen. Andra metoder är bra för att få fram individernas synpunkter som sedan kan sammanställas för att ge en överblick över gruppens åsikter. De metoder som beskrivs i avsnittet är: Intressentkarta Intressentkommunikation Folkopera-metoden SWOT-metoden Variansanalys Tvärtomlista Lista för roller och arbetsuppgifter Enkät Intressentkarta En intressentkarta används för att ta reda på vilka intressenter kooperativet har, i och utanför sin verksamhet. Med intressent menas de som på något sätt kan ha intresse av verksamheten. Interna intressenter är de som har intresse av verksamheten inifrån, t.ex. kooperatörer, provmedlemmar och handledare. Externa intressenter är de som kan ha intresse av verksamheten utifrån, t.ex. kunder, handläggare på kommunen, grannar. Både externa och interna intressenter tas med. När arbetsgruppen listat vilka intressenter de har, försöker man tillsammans komma överens om på vilket sätt den enskilde intressenten har för nytta av kooperativets verksamhet. Gör så här: 1. Samla en grupp eller alla som jobbar i kooperativet. 2. Räkna upp alla intressenter ni kommer på, skriv upp dem, gärna på post-it lappar som är lätta att flytta runt, och sätt upp på väggen. Ta med alla ni har kontakt med så får ni en överblick över vilka de är. 3. Sortera intressenterna i olika grupper, interna och externa intressenter, kunder, kommunen, myndigheter, leverantörer m.fl. 4. Prioritera vilka av intressenterna som är viktigast för er. Det kan ni göra genom att var och en får sätta ett streck för den de tycker är viktigast. Diskutera sedan om resultatet stämmer och ändra tills ni är nöjda. 5. Bestäm vilka intressenter ni skulle vilja ha kontakt med under er sociala redovisning och på vilket sätt: bjuda in till möte, göra en enkätundersökning. Diskutera vad ni förväntar er att få ut av kontakterna. Exempel: Intressentkarta från Kooperativ Valborg Internt perspektiv 1. Företaget 14

15 Fem passiva medlemmar, fyra lönebidragsmedlemmar, fyra ideellt arbetande sjukersättning, en sökande medlem, handledare, mentor, projektledare, personlig assistent, utbildare. Externt perspektiv 2. Samverkanspartners KFO, SKOOPI, Coompanion. 3. Kunder - intressenter Elever i caféet, julmarknadsbesökare, kurser och konferenser informationer till Landstinget Socialförvaltningen, Boden och Luleå kommun, Försäkringskassan, Handikapprörelsen, (Livskraft i norr), Café leverantörer Snabbgrossen, Sunderby folkhögskola är leverantör av returpapper /kund av vaktmästartjänst. Källa: Rapport social redovisning Kooperativ Valborg Tips! Det blir säkert en lång lista när ni tar med alla. Begränsa därför listan och välj ut de viktigaste intressenterna för er verksamhet. Det går inte att ha med alla intressenterna på en gång utan det är bättre att välja ut ett fåtal första gången. Kommunikation med intressenterna För att se vilken kontakt ni bör ha med era intressenter kan ni göra den här övningen. Ni sorterar in intressenterna i figuren nedan efter hur viktiga de är för kooperativet och hur stor påverkan de har på kooperativet. Det gäller alltså att placera intressenten i en av rutorna utifrån hur viktig den är och hur mycket den påverkar er. Viktigt för kooperativet + Viktiga intressenter som inte påverkar Hålla informerade Inte viktiga intressenter som inte påverkar Viktiga intressenter, som påverkar Regelbunden dialog Inte viktiga intressenter som påverkar - - Svara när någon av dem tar kontakt med verksamheten Hålla dem nöjda + Påverkan på kooperativet (Figur intressentkommunikation) Källa: Ljungberg Ju högre upp intressenten kommer på pilen som pekar uppåt desto viktigare bedöms intressenten vara för den egna verksamheten. Ju längre ut till höger intressenten kommer på pilen som ligger ned desto mer anses intressenten påverka utvecklingen i den egna verksamheten. 15

16 Intressenter som hamnar högst upp till höger är de som bedöms viktigast för verksamheten. De är både viktiga för verksamheten och påverkar utvecklingen i verksamheten mer än andra. Dessa ska man försöka hålla en regelbunden kontakt med. Bestäm hur ofta ni anser att man behöver ha kontakt för att veta vad de tycker. Intressenter som hamnar längst ned till höger anses kunna påverka verksamheten men är inte lika viktiga för verksamheten, t.ex. Skatteverket. De här intressenterna bör man ge den information de behöver, diskutera vilken information som är relevant för just de här intressenterna. Intressenter som hamnar högst upp till vänster anses viktiga för verksamheten men har inte så stor påverkan på hur verksamheten utvecklas. Dessa bör man försöka hålla informerade om vad som sker inom verksamheten. Intressenter som kan placeras längst ned till vänster är de som har minst påverkan och därför räcker det att ni svarar när de tar kontakt med kooperativet. Innotiimi OPERA Innotiimi OPERA är ett effektivt mötes- och processverktyg som skapar delaktighet, tydliga mål och starka åtaganden i en snabb och kreativ process. Operametoden används när en grupp behöver samtala om någon viktig fråga och få med synpunkter från alla i gruppen. Metoden skapar delaktighet från alla samtidigt som den ger en bild av vad gruppen tillsammans tycker är viktigast. Innotiimi OPERA fungerar bra i många olika sammanhang och för många olika typer av frågor. Effektivisering av arbets- eller föreningsmöten Framtagande av mål och indikatorer Uppföljnings- och utvärderingsarbeten Skapa samarbets- och samverkansformer Insamla, förädla och bedöma idéer. Värdegrundsdialoger Hur genomförs metoden För att leda processen och genomföra en OPERA med bästa möjliga resultat rekommenderar vi att ledaren är utbildad i metoden, kontakta gärna för mer information. Metoden genomförs i fem steg: Namnet på OPERA symboliserar de fem steg som ingår i processen. Grundidén går ut på att gruppen behandlar ett ämne/fråga åt gången. O står för Omedelbara egna tankar Var och en får stund att på egen hand reflektera över frågan. P står för Parets tankar Gruppen delas in i par som får beskriva sina egna förslag för varandra och tillsammans komma fram till exempelvis fyra gemensamma förslag. 16

17 E står för Exponera Var och en av paren ger en kort beskrivning av sina förslag som exponeras inför de övriga i gruppen. Viktigt att detta får göras utan kommentarer eller kritik. R står för Rangordna Varje par får möjlighet att prioritera t.ex. fyra st av de presenterade förslagen. Viktigt är också att här nyttja en prioriteringsfråga som styr gruppens val, t.ex. vad är viktigast? A står för Arrangera De idéer som blivit prioriterde arrangeras utifrån gemensamma grupper. Dessa grupper av förslag rubriceras och representerar gruppens gemensamma lösning på huvudfrågan. SWOT-metoden SWOT är en metod för att analysera en verksamhet. Genom att arbeta med den kan kooperativet få reda på sina styrkor och svagheter, sina möjligheter och hot. Beskrivningen här är hämtad från Slups hemsida, Social redovisning - till nytta och nöje för den sociala ekonomin. SWOT är en förkortning av de engelska orden: S= Strenghth (Styrka) W= Weakness (Svaghet) O= Opportunites (Möjligheter) T= Threats (Hot) Gör så här: Sätt upp fyra blädderblockspapper på väggen i en fyrkant, markera varje ruta med en ram och skriv in rubrikerna Styrkor, Svagheter, Möjligheter och Hot i var sin ruta. Använd blädderblock så kan ni spara det ni skrivit. Antingen kan en person skriva direkt på blädderblocket eller så skriver var och en det de vill ha med på post-it lappar som sätts upp i rutan. Styrkor Börja med att diskutera kooperativets styrkor. Vad är ni bra på? Skriv upp allt ni kommer på i rutan för styrkor. När ni inte kommer på något mera diskutera så diskuterar ni följande punkter: Vilka styrkor är viktigast för kooperativet och hur kan vi använda dem? Vilka kan vi göra ännu bättre för att bli ännu starkare? Svagheter Tänk efter vilka som är kooperativets svagheter. Vad är ni inte så bra på? Vad är det som gör att det blir rörigt och svårt att få jobbet att flyta? Skriv upp det i rutan för svagheter och diskutera: Vilka svagheter kan vi arbeta bort? Kan vi vända någon svaghet till en styrka? Hur då? 17

18 Möjligheter Tänk framåt på ett positivt sätt. Hur ser framtiden ut? Möjligheter hänger också ihop med hur omvärlden ser på kooperativet. De ger en bild av vad kooperativet behöver göra för att nå sina mål. Diskutera: Vilka möjligheter har vi att nå våra mål? Vilka möjligheter har vi att utveckla kooperativet? Vilka möjligheter kan vi få genom att samarbeta med andra? Hot Genom att göra en lista på alla tänkbara hot som finns mot kooperativets verksamhet får ni en tydlig bild av dem. Då kan ni lättare komma fram till hur ni kan hantera dem och bli av med dem. En del hot kan var sådana som ni inte själva kan göra så mycket åt, men låt inte dem ta för mycket av er energi. Fokusera på det ni kan påverka. Diskutera: Vilka hot kan vi själva påverka gör en plan för att få bort dem! Vilka hot kan vi inte påverka hur kan vi gå vidare trots dem? Vilka hot är våra energitjuvar? Vilka hot är det onödigt att ödsla tid på? Resultat från Via Novas SWOT-analys. Nedan visas vad vi kom fram till under övningen: STYRKOR Nyfikenhet i arbetsgruppen Kamratskap Olika kunskaper Bra miljö för att stärka det sociala Vi gör bra produkter Bra samarbete med Villan MÖJLIGHETER Utbildning Politikers välvilja Vi är självstyrande när det gäller utveckling Sälja tjänster till FK och AF Flytta ut till större lokal SVAGHETER Personalbrist Plötslig förändring kan inte mötas upp av åtagande Begränsad kundkrets Tight om någon blir sjuk HOT Bidrag dras ner Finansieringen Villan stängs Tips! En erfarenhet är att det kan vara bra att låta någon/några utanför gruppen, som känner till kooperativet väl, göra en SWOT-analys på verksamheten utifrån sina perspektiv. Dels brukar de ge bekräftelse på att verksamheten fungera på ett bra sätt plus att de kommer med sådant man själv inte har tänkt på. Det är lätt att bli hemmablind för den egna verksamheten. Variansanalys Variansanalys är en form av enkät, där man ser hur högt eller lågt de olika deltagarna värderar olika påståendena. Varje person får ta ställning till en rad påståenden. Svaren ger en inblick i hur pass nöjd eller missnöjd gruppen är. Variansanalys blir ett sätt att känna gruppen på pulsen, och kan ge en indikation på hur gruppen mår. När de olika påståendena ställs upp är det viktigt att kooperativets värdegrund har diskuterats inom gruppen. Det framdiskuterade målet och värdegrunden kan sedan användas som utgångspunkt när påståendena tas fram. Om en bra arbetsplats är värdegrunden så blir det 18

19 viktigt att ställa påståenden som mäter hur pass bra arbetsplatsen är utifrån vad de som befinner sig inom verksamheten tycker. Variansanalys kallas också för Glappmall. Det viktiga är att se på skillnaden mellan hur de som svarar tycker det är idag och hur de skulle vilja ha det i framtiden. Om dagsläget och framtiden ligger på samma nivå är personen som svarat nöjd med hur det är. Om dagsläget och framtiden skiljer sig mycket åt är det en viktig signal på att något behöver förändras för att fungera bättre. Variansanalys kan även andvändas för att jämföra vad olika grupper tycker t.ex. män och kvinnor. Gör så här: 1. Teamet formulerar påståenden för variansanalysen och gör en skala från stämmer inte alls stämmer i mycket hög grad, det kan vara med siffror eller bara ett streck man kan kryssa på. 2. Frågorna delas ut till alla som sedan svarar på påståendena var och en för sig, det går bra att göra det anonymt. 3. Teamet samlar in alla svar och räknar ihop hur många kryss som satts i varje ruta. Den sammanställningen visar vad hela gruppen tyckt. 4. Hela gruppen diskuterar tillsammans svaren och vad ni behöver göra för att allt ska fungera bättre. Exempel: Om delaktigheten på Huddinge Agro & Service Till varje påstående nedan finns en skala mellan 1 10 där 1 = inte alls 10 = i mycket hög grad Med ett X markerar du det ställe på skalan som du tycker stämmer med hur det är idag. Med en O markera du det ställe på skalan som stämmer med hur du vill att det ska vara om ett år. Här visas sammanställningen, ett X och en O är en person 1 På Huddinge Agro lyssnar vi på allas idéer Sätt X för hur det är idag och O för hur du vill ha det om ett år XXX X X X X X XXX XX XX O O OO O OOOOOO På Huddinge Agro följer vi gemensamt fattade beslut Sätt X för hur det är idag och O för hur du vill ha det om ett år XXX X X X XX XX X XX OO O OOO O OOOOOOO På detta sätt får vi reda på hur gruppen tycker i dagsläget. Finns det några skillnader? 19

20 Tips! Använd begrepp och påståenden ni diskuterat inom gruppen när ni gör frågor till en enkät eller variansanalys. Ta tillvara de tankar som kommer fram om hur frågorna gjorts. De kan användas när man fortsätter nästa år. På så sätt blir variansanalysen ett allt bättre verktyg. Tvärtom-lista Tvärtom-lista används för att lättare komma på saker genom att tänka tvärtom. Gruppen får i uppgift att tänka på exempelvis: Hur får vi missnöjda kunder? Hur blir vi av med våra kunder? De skriver ned sina förslag och diskuterar dem. Sedan vänds förslagen, t.ex. otrevligt bemötande mot kunderna blir till trevligt bemötande mot dem o.s.v. Exempel: Nedan ser ni en del av den tvärtom-lista som Huddinge Agro & Service gjorde. 20

RAPPORT OM SOCIAL REDOVISNING. Kooperativet VIA NOVA

RAPPORT OM SOCIAL REDOVISNING. Kooperativet VIA NOVA RAPPORT 2006 OM SOCIAL REDOVISNING 2006 Kooperativet VIA NOVA FÖRORD Du håller i din hand en rapport om en social redovisning gjord i ett socialt arbetskooperativ. Den har kommit till genom idogt, men

Läs mer

RAPPORT OM SOCIAL REDOVISNING. Kooperativ VALBORG

RAPPORT OM SOCIAL REDOVISNING. Kooperativ VALBORG RAPPORT 2006 OM SOCIAL REDOVISNING 2006 Kooperativ VALBORG FÖRORD Du håller i din hand en rapport om en social redovisning gjord i ett socialt arbetskooperativ. Den har kommit till genom idogt, men också

Läs mer

alla kan bidra alla kan påverka alla kan arbeta = Socialt f öretagande tillväxt och vinster för alla PRESSMAPP Almedalsveckan 2009

alla kan bidra alla kan påverka alla kan arbeta = Socialt f öretagande tillväxt och vinster för alla PRESSMAPP Almedalsveckan 2009 alla kan bidra alla kan påverka alla kan arbeta = Socialt f öretagande tillväxt och vinster för alla 100% PRESSMAPP Arrangör: - Sociala arbetskooperativens intresseorganisation - och företagsrådgivaren

Läs mer

Social redovisning. Rapport EntréVärdar 2010

Social redovisning. Rapport EntréVärdar 2010 Social redovisning Rapport EntréVärdar 2010 Detta är en social redovisningsrapport gjord av kooperativet EntreVärdar. Vi vill visa vad kooperativet har betytt för medlemmarna och vilken nytta kooperativet

Läs mer

Sociala arbetskooperativ. inte starta eget - men starta vårat. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se

Sociala arbetskooperativ. inte starta eget - men starta vårat. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se Sociala arbetskooperativ inte starta eget - men starta vårat Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se Att vara behövd Allas rätt till arbete måste betyda att alla har rätt till arbete - och

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

RAPPORT OM SOCIAL REDOVISNING HUDDINGE AGRO & SERVICE

RAPPORT OM SOCIAL REDOVISNING HUDDINGE AGRO & SERVICE RAPPORT 2006 OM SOCIAL REDOVISNING 2006 HUDDINGE AGRO & SERVICE Huddinge Agro & Service Sjödalsvägen 38 141 46 Huddinge Tel.08 / 711 04 90 FÖRORD Du håller i din hand en rapport om en social redovisning

Läs mer

Individuell plan LSS

Individuell plan LSS Individuell plan LSS Ett sätt för dig att påverka din situation Vad är en individuell plan? Du som har rätt att få insatser enligt LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) har rätt

Läs mer

Praktisk föreningsekonomi

Praktisk föreningsekonomi Lärgruppsplan Praktisk föreningsekonomi Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Praktisk föreningsekonomi.

Läs mer

PRESSMAPP Samarbete för socialt företagande

PRESSMAPP Samarbete för socialt företagande PRESSMAPP Samarbete för socialt företagande Arrangör: SKOOPI - Sociala arbetskooperativens intresseorganisation - och Tillväxtverket i samarbete med företagsrådgivaren Coompanion och Allmänna Arvsfonden

Läs mer

Kooperativtjänst K ekonomisk förening. = Kooptjänst. Så funkar det. Uppsala

Kooperativtjänst K ekonomisk förening. = Kooptjänst. Så funkar det. Uppsala Kooperativtjänst K ekonomisk förening = Kooptjänst Så funkar det Uppsala 160317 Samarbetet med Norrköpings kommun Möbellagret direktavtal Dialog kring sociala krav vid offentlig upphandling Avtal med enheter

Läs mer

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun Information Utvecklingssamtal Enköpings kommun Utvecklingssamtal i Enköpings kommun Till dig som är chef: Medarbetarna är den viktigaste resursen i organisationen. Hur våra verksamheter ser ut och fungerar

Läs mer

AFFÄRSPLAN. Namn. Företag. Adress. Telefon. E-post. Hemsida. Affärsplan. Sara Isaksson Pär Olofsson 2010.08.24

AFFÄRSPLAN. Namn. Företag. Adress. Telefon. E-post. Hemsida. Affärsplan. Sara Isaksson Pär Olofsson 2010.08.24 Namn Företag AFFÄRSPLAN Adress Telefon E-post Hemsida Affärsplan 2010.08.24 1 Sara Isaksson Pär Olofsson Innehåll AFFÄRSIDÉ 3 VISION, MÅL OCH STRATEGI 5 VERKSAMHET 7 KUND 8 KONKURRENTER 9 MARKNADSFÖRING

Läs mer

Arbetsplan. Förslag planering:

Arbetsplan. Förslag planering: Arbetsplan Vi använder följande referenslitteratur: Civilförsvarsförbundets egna skrifter samt, om cirkeldeltagarna vill, även boken Styrelsearbete i ideella föreningar författad av David Gustafsson. Sammankomst

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

RAPPORT OM SOCIAL REDOVISNING. Hantverkskooperativet UNITIS

RAPPORT OM SOCIAL REDOVISNING. Hantverkskooperativet UNITIS RAPPORT 2006 OM SOCIAL REDOVISNING 2006 Mötet Hantverkskooperativet UNITIS FÖRORD Du håller i din hand en rapport om en social redovisning gjord i ett socialt arbetskooperativ. Den har kommit till genom

Läs mer

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 2. Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Att ridklubben har en bra dialog och ett gott samarbete med sin kommun är viktigt för ridklubbens

Läs mer

VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN?

VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN? MANUAL VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN? Steget vidare, samverkan för arbete, har som syfte att möta behoven hos personer mellan 25-64 år som behöver ett samordnat stöd för att lyckas med sin arbetslivsinriktade

Läs mer

FOTO: ISTOCK MENTORBANKEN

FOTO: ISTOCK MENTORBANKEN S V E R I G E S A R K I T E K T E R FOTO: ISTOCK MENTORBANKEN INLEDNING Mentorskap är ett koncept för att inspirera, utmana och utveckla människor i profession och som person. Mentorskapet innebär att

Läs mer

Kontakt. LSS Funktionsstöd Klostergatan 5B Linköping. leanlink.se/lss-funktionsstod

Kontakt. LSS Funktionsstöd Klostergatan 5B Linköping. leanlink.se/lss-funktionsstod Kontakt LSS Funktionsstöd Klostergatan 5B 581 81 Linköping lss@linkoping.se leanlink.se/lss-funktionsstod Linköpings kommun Leanlink LSS Funktionsstöd leanlink.se LSS Funktionsstöd Vår värdegrund Linköpings

Läs mer

Entrécoop - Din guide till ekonomisk förening

Entrécoop - Din guide till ekonomisk förening Entrécoop - Din guide till ekonomisk förening Dalarna, Gävleborg och Värmland i samverkan ... Ekonomisk förening - en företagsform för er? En ekonomisk förening ägs och drivs av minst tre medlemmar. Medlemmar

Läs mer

om demokrati och föreningskunskap

om demokrati och föreningskunskap Lärgruppsplan Vår förening om demokrati och föreningskunskap Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet

Läs mer

Utvecklingssamtal under utbildning på forskarnivå A: Doktorand och handledare. Framgångsfaktorer

Utvecklingssamtal under utbildning på forskarnivå A: Doktorand och handledare. Framgångsfaktorer Utvecklingssamtal under utbildning på forskarnivå A: Doktorand och handledare Utvecklingssamtal under forskarutbildningen är en speciellt strukturerad form av feedback mellan doktorand, handledare och

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

Att göra ett bra jobb

Att göra ett bra jobb Att göra ett bra jobb kort sammanfattning Kartläggningsstöd för att ta fram kompetensutvecklingsbehovet inför ENTRIS 2.0 Att göra ett bra jobb kort sammanfattning bygger på häftet Att göra ett bra jobb

Läs mer

Brukarundersökning. Jobbcoaching ett projekt för sysselsättning

Brukarundersökning. Jobbcoaching ett projekt för sysselsättning Brukarundersökning Jobbcoaching ett projekt för sysselsättning 009 Bakgrund Sedan 003 arbetar socialförvaltningen i Tingsryd med Balanserad styrning som metod att styra sin verksamhet. I den Balanserad

Läs mer

Kontaktman inom äldreomsorg

Kontaktman inom äldreomsorg Kontaktman inom äldreomsorg Oktober 2004 Christina Julin Elizabeth Kisch Juvall 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Sammanfattning 3 2. Process kontaktmannaskap 3 3. Syfte 3 4. Metod 3 5. Resultat av enkätundersökning

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

Hur arbetar vi med vår värdegrund? Praktiska tips och övningar.

Hur arbetar vi med vår värdegrund? Praktiska tips och övningar. Till dig som är chef Hur arbetar vi med vår värdegrund? Praktiska tips och övningar. Vilja och våga på jobbet Vår värdegrund pekar ut riktningen framåt i det stora, men kan också vara till hjälp i det

Läs mer

Friends 2014 Materialet får kopieras och spridas internt på skolan

Friends 2014 Materialet får kopieras och spridas internt på skolan Hej! Friends erfarenhet av trygghetsarbete i skolan, såväl som forskning i Sverige och internationellt, visar att vissa faktorer är återkommande på de skolor som arbetar framgångsrikt för trygghet och

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Studiehandledning Ledaren och gruppen Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa

Läs mer

Mer om Idrottens föreningslära hittar du på www.sisuidrottsutbildarna.se. Mötet, samtalet och sökandet är nycklarna

Mer om Idrottens föreningslära hittar du på www.sisuidrottsutbildarna.se. Mötet, samtalet och sökandet är nycklarna Lärgruppsplan Allt kommunicerar Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Allt kommunicerar.

Läs mer

PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36

PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36 PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36 Uppgift Arbetet ska vara datorskrivet och varje grupp ska skriva 5-6 A4 sidor. Texten ska vara skriven i Times new roman storlek 12. Normalt radavstånd och

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

Närvarande: Pontus Eriksson (samordnare), Mari Nordström (vice samordnare) och Conny Allaskog (sekreterare)

Närvarande: Pontus Eriksson (samordnare), Mari Nordström (vice samordnare) och Conny Allaskog (sekreterare) AU Telefonmöte 20140425 Närvarande: Pontus Eriksson (samordnare), Mari Nordström (vice samordnare) och Conny Allaskog (sekreterare) 1. Justerad Arbetsordning NSPH Skåne Arbetsordningen har justerats enligt

Läs mer

Observationsprotokoll för lektionsbesök

Observationsprotokoll för lektionsbesök Observationsprotokoll för lektionsbesök Datum och tidpunkt för observationen: Observerad lärare: Skola: Antal närvarande elever i klassen/gruppen: Årskurs/årskurser: Lektionens ämne: Lektionens huvudsakliga

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN Att arbeta med tillgänglighet och inkludering är inte svårt. Genom att använda femstegsmodellen kan vi hitta

Läs mer

Offensivt styrelsearbete

Offensivt styrelsearbete Lärgruppsplan Offensivt styrelsearbete Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Offensivt styrelsearbete.

Läs mer

Kvalitetsutveckling av hivprevention. Viveca Urwitz Frida Hansdotter

Kvalitetsutveckling av hivprevention. Viveca Urwitz Frida Hansdotter Kvalitetsutveckling av hivprevention Viveca Urwitz Frida Hansdotter Vad ska vi prata om idag? Introduktion till kvalitetsarbete Metoder för kvalitetsarbete Bakgrund och innehåll i EU projektet QI-Action

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

på fredag Dessutom slipper ni tjatet om att hålla ordning och trivseln förbättras.

på fredag Dessutom slipper ni tjatet om att hålla ordning och trivseln förbättras. Ordning och reda på fredag nej, alltid Ordning och reda (OR) handlar om att skapa bättre ordning på arbetsplatsen, utan att tjata. Ordning och reda handlar också om att minska risken för olycksfall och

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS? STEG 2 VEM TESTAR? STEG 3 VEM GÖR? STEG 4 VEM PÅVERKAR?

Läs mer

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET Nova Futura - Bosse Angelöw Föreläsningar och utbildningar Individ-, grupp- och arbetsplatsutveckling Handledning och rådgivning Böcker, cd och webbaserade program www.novafutura.se

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Innehåll. Material Ordförandeguide Uppdaterad: 2015-02- 18 Sida 2 av 7

Innehåll. Material Ordförandeguide Uppdaterad: 2015-02- 18 Sida 2 av 7 Sida 2 av 7 Innehåll... 1 Ordförandeposten... 3 Presidiet... 3 Styrelsen... 3 Styrelsemötet... 4 Ledarskapet... 4 Vad är ledarskap?... 4 Ledarskap i projekt... 5 Att utveckla sitt ledarskap... 6 Kommunikation...

Läs mer

Kvalitet och värdegrund i vården.

Kvalitet och värdegrund i vården. 1 Kvalitet och värdegrund i vården. Inledning Vi är måna om att personerna som får vård och omsorg av oss har det så bra som möjligt. Du som arbetar inom omsorgen är viktig i det arbetet. I den här broschyren

Läs mer

Medarbetarsamtal. chef och medarbetare. Medarbetare: Ansvarig chef: Datum för samtal:

Medarbetarsamtal. chef och medarbetare. Medarbetare: Ansvarig chef: Datum för samtal: Mitt medarbetarsamtal Medarbetare: Ansvarig chef: Datum för samtal: Medarbetarsamtal mellan chef och medarbetare Juseks medarbetarsamtal Medarbetar är ett genomtänkt, väl förberett och regelbundet återkommande

Läs mer

Lidköpings kommun Medarbetarundersökning 2010

Lidköpings kommun Medarbetarundersökning 2010 Lidköpings kommun Medarbetarundersökning 2010 Huvudresultat Mars 2010 Genomförd av CMA Research AB Lidköpings kommun 2010, sid 1 Fakta om undersökningen Syfte Syftet med undersökningen är att ta reda på

Läs mer

MEDBORGARDIALOG. - en liten guide

MEDBORGARDIALOG. - en liten guide MEDBORGARDIALOG - en liten guide Medborgardialoger i Orsa kommun - en liten guide Infoavdelningen, Janne Bäckman, december 2010 Vad är en medborgardialog? Det är helt enkelt ett sätt att prata med människor

Läs mer

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment Göteborg den 30 oktober 2014 Ann-Christine Gullacksen 1 Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment Göteborg den 30 oktober 2014 Ann-Christine Gullacksen 2 Delaktighetstrappan

Läs mer

Folkhälsocentrum Norrbottens läns landsting

Folkhälsocentrum Norrbottens läns landsting Ett samhällsekonomiskt perspektiv på socialt företagande - en hållbar föreläsning i landstingshuset, Luleå eller online www.nll.se/folkhalsa den 6 okt 2014, kl 1530-1645 Folkhälsocentrum Norrbottens läns

Läs mer

målinriktat -ledarskap och organisationsarbete

målinriktat -ledarskap och organisationsarbete Studieplan målinriktat -ledarskap och organisationsarbete av Annika Grälls och Tomas Ekman Svensk damfotboll befinner sig i en spännande tid. Klubbarna satsar, vi har våra första yrkesspelare. Mer tid

Läs mer

Samlingsbild. Medarbetarindex 5 78 80 69 68. Attraktiv arbetsgivare 4 75 75 73 71. Drivande medarbetare 4 83 79 69 68

Samlingsbild. Medarbetarindex 5 78 80 69 68. Attraktiv arbetsgivare 4 75 75 73 71. Drivande medarbetare 4 83 79 69 68 kommun Samlingsbild 09 08 09 09 Medarbetarindex 5 78 69 68 Attraktiv arbetsgivare 4 75 75 73 71 Drivande medarbetare 4 83 79 69 68 Personlig arbetssituation 15 72 78 73 73 Arbetsförutsättningar 5 74 81

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Individuell plan enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Individuell plan enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Individuell plan enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Inledning Denna lathund har Riksföreningen Autism (RFA) sammanställt för att underlätta för brukare som vill

Läs mer

➊ Nu börjar cirkeln! Presentationsrunda

➊ Nu börjar cirkeln! Presentationsrunda ➊ Nu börjar cirkeln! Det är viktigt att cirkeldeltagarna känner att starten blir bra. Ett sätt kan vara att göra starten lite mjuk, till exempel genom att börja fråga hur de olika deltagarna fick höra

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

Inspirationsguide 1. Växtkraft Mål 3. Förberedelsearbetet steg för steg. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv

Inspirationsguide 1. Växtkraft Mål 3. Förberedelsearbetet steg för steg. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv Inspirationsguide 1 Förberedelsearbetet steg för steg Växtkraft Mål 3 En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv 1. FÖRBEREDELSEARBETET STEG FÖR STEG... 3 HUR VI ARBETAR MED

Läs mer

Välkommen att känna sig inkluderad!

Välkommen att känna sig inkluderad! Välkommen att känna sig inkluderad! Lärgruppsplan Välkommen att känna sig inkluderad! Denna lärgruppsplan hör ihop med kortfilmen Välkommen att känna sig inkluderad! En film framtagen av SISU Idrottsutbildarna

Läs mer

Idrottens föreningslära GRUND

Idrottens föreningslära GRUND 1 Lärgruppsplan Idrottens föreningslära GRUND Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Idrottens

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Norra Mälardalen (Västmanland o Uppsala)

Verksamhetsplan 2015 Norra Mälardalen (Västmanland o Uppsala) Verksamhetsplan 2015 Norra Mälardalen (Västmanland o Uppsala) MENINGSFULLHET-SÄKERHET-KUNSKAP-HOPP-ANSVAR-MOD-RESPEKT-OMTANKE Innehållsförteckning Din trygghet sid. 3 Frivilliga resursgrupper sid. 3 Medlemsvård,

Läs mer

UTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING!

UTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING! UTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING! HEJ! Föreningen eller klubben är en av de viktigaste grundstenarna i Socialdemokraterna. Det är den verksamhet som de flesta av våra medlemmar möter i sitt vardagsengagemang.

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

Våga Viljas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Våga Viljas plan mot diskriminering och kränkande behandling Våga Viljas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Linn Sölvestad Johan Lindström Vår vision På vår förskola ska

Läs mer

Kvalitetsanalys för (förskolans namn) läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för (förskolans namn) läsåret 2013/14 Datum 1 (5) Kvalitetsanalys för (förskolans namn) läsåret 2013/14 Förskolechef Om förskolan Chris Rehula Vi är ett föräldrar kooperativ och Montessori förskola som startade i april 1990. Förskolan ligger

Läs mer

Målplanering för relationer Exempel 3:1

Målplanering för relationer Exempel 3:1 Målplanering för relationer Exempel 3:1 Våra relationer mår bra av en fungerande arbetsfördelning hemma. Ställer upp för maka/make och barn. Sköter allt hemarbete trots mera smärta. Täta konflikter. Känner

Läs mer

Vår värdegrund. Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS

Vår värdegrund. Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS Vår värdegrund Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS Goda levnadsvillkor och god etik! Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som ska garantera funktionshindrade

Läs mer

LÖNESÄTTANDE SAMTAL OCH SMHIs LÖNEKRITERIER 2009

LÖNESÄTTANDE SAMTAL OCH SMHIs LÖNEKRITERIER 2009 Utfärdad av: Dokumentnamn: LÖNESÄTTANDE SAMTAL OCH SMHIs LÖNEKRITERIER 2009 Den individuella lönesättningen sker i samtal mellan chef och medarbetare. Den individuella lönen medarbetarens förmåga att uppfylla

Läs mer

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP?

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? VAD ÄR MENTORSKAP? INTRODUKTION VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? Mentorskap och coachning MENTORSKAP ATT BYGGA EN RELATION VARFÖR MENTORSKAP? Introduktion Mentorskap handlar om att bygga en

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet. Det kan ha varit ett LAN, ett musikarrangemang, en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske skött ett

Läs mer

Lättläst version av Överenskommelsen

Lättläst version av Överenskommelsen Lättläst version av Överenskommelsen Överenskommelsen Överenskommelsen handlar om hur regeringen, de idéburna organisationerna inom det sociala området och Sveriges kommuner och landsting ska förhålla

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga

Läs mer

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA PROJEKTMALL Inledning Detta är ett stöddokument för er som ska skriva en projektansökan. I en projektansökan så ska ni oftast fylla i en ansökan och därefter skicka med en projektplan detta är lite tips

Läs mer

Individuell plan LSS

Individuell plan LSS Individuell plan LSS Ett sätt för dig att påverka din situation Vad är en individuell plan? Du som har rätt att få insatser enligt LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) har rätt

Läs mer

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx), 2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål

Läs mer

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Arrangör: Sociala samverkansrådet Moderator: Ingrid Bexell Hulthén Text och foto: Malin Helldner Bakgrund I mars 2010 bildades ett samverkansråd i Göteborg.

Läs mer

Guide till bättre balans i livet.

Guide till bättre balans i livet. Guide till bättre balans i livet. En praktisk handledning för både arbetsgivare och anställda. Balans i livet kan betyda mycket. Hur ska vi alla kunna kombinera arbete med privatliv utan att det kostar

Läs mer

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola.

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Åh, nu förstår jag verkligen sa en flicka på 10 år efter att ha arbetat med bråk i matematikverkstaden. Vår femåriga erfarenhet av

Läs mer

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Ledarskap Didaktisk Reflektions över professionen Ämnesdidaktiska förmågor relationer med elever,

Läs mer

Checklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB

Checklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB Checklista utbildningar och andra möten Best practice 2013, Mongara AB Vi vill med detta dokument ge dig som håller föreläsningar, informationsmöten och utbildningar några tips som ger dig möjlighet att

Läs mer

KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI

KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI Med detta frågeformulär vill vi få mer kunskap kring hur uppsatsarbete och handledning upplevs och fungerar vid ämnet psykologi.

Läs mer

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Eva Norrman Brandt Vad är ett modernt ledarskap? Inför en konkurrenssituation är det viktigt att koppla ihop ledarskap och hälsa för att bli en attraktiv

Läs mer

VÄLKOMNA SÅ VÄLKOMNAR NI NYA MEDLEMMAR!

VÄLKOMNA SÅ VÄLKOMNAR NI NYA MEDLEMMAR! VÄLKOMNA SÅ VÄLKOMNAR NI NYA MEDLEMMAR! HEJ! Föreningen eller klubben är en av de viktigaste grundstenarna i Socialdemokraterna. Det är den verksamhet som de flesta av våra medlemmar möter i sitt vardagsengagemang.

Läs mer

NYBILDNINGSGUIDE. Guide till att starta er Vi Unga-förening

NYBILDNINGSGUIDE. Guide till att starta er Vi Unga-förening NYBILDNINGSGUIDE Guide till att starta er Vi Unga-förening Hur startar vi en Vi Unga-förening? Vill du starta en egen förening eller kanske hjälpa andra att starta sin förening? Här finns all information

Läs mer

Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen

Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen Kvalitetsarbete Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen 2014 Förskolor Syd Lek, lärande och omsorg för att Växa och utvecklas Munkedals kommun Erika

Läs mer

Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan

Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan Bakgrund till barns brukarmedverkan Några kommuner från Västernorrlands län har tillsammans med Allmänna Barnhuset och 33

Läs mer

NORMER OCH VÄRDEN LÄRANDE OCH UTVECKLING ANSVAR OCH INFLYTANDE SAMARBETE MED HEMMET ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN OMVÄRLDEN

NORMER OCH VÄRDEN LÄRANDE OCH UTVECKLING ANSVAR OCH INFLYTANDE SAMARBETE MED HEMMET ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN OMVÄRLDEN 2008-2009 NORMER OCH VÄRDEN LÄRANDE OCH UTVECKLING ANSVAR OCH INFLYTANDE SAMARBETE MED HEMMET ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN OMVÄRLDEN Sammanställd av: Arbetslaget Holmsjö fritidshem Ansvarig: Rektor Ulf Ebbesson

Läs mer

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE Vägledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Beskriv rätt problem eller utvecklingsidé... 3 Vad är ett examensarbete... 3 Vad är en handledares

Läs mer

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 Lokal arbetsplan Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 1 Arbetet i verksamheten Den lokala arbetsplanen utgår från kvalitetsredovisningen av verksamheten under höstterminen 2010 vårterminen 2011.Här anges

Läs mer

Innehåll. Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8. Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25

Innehåll. Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8. Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25 Innehåll Förord 5 Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8 Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25 Kreativa möten 27 Idédiamanten en strukturerad metod

Läs mer

Bilaga. Utvecklingssamtal. vid Umeå universitet. Mall till stöd för utvecklingssamtal. Personalenheten 2012-03-30

Bilaga. Utvecklingssamtal. vid Umeå universitet. Mall till stöd för utvecklingssamtal. Personalenheten 2012-03-30 Bilaga Utvecklingssamtal vid Umeå universitet Mall till stöd för utvecklingssamtal Personalenheten 2012-03-30 Genomföra och dokumentera Genomför dina samtal utifrån tre tidsperspektiv Tillbakablick Nuläge

Läs mer

Skolbesöksmanual. Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg

Skolbesöksmanual. Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg Skolbesöksmanual Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg Ungdomsgruppen i Helsingborg startades hösten 2010 och arbetar mycket med att besöka skolor och klasser för att väcka tankar om

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117] Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På

Läs mer

Affärsplan tips och råd till UF-företag och lärare 2013-14

Affärsplan tips och råd till UF-företag och lärare 2013-14 Affärsplan tips och råd till UF-företag och lärare 2013-14 Vad är en affärsplan? Affärsplanen är en beskrivning över vad ni ska göra i ert UF-företag under hela UF-året, dvs från starten fram till avvecklingen.

Läs mer

OTW UTBILDNING SÅ BESTÄLLER DU EN BRA KURS

OTW UTBILDNING SÅ BESTÄLLER DU EN BRA KURS OTW UTBILDNING SÅ BESTÄLLER DU EN BRA KURS TIPS DIG SOM SKA KÖPA EN UTBILDNING 8 SAKER ATT HÅLLA KOLL PÅ 1 FORMULERA TYDLIGA MÅL Lägg energi på att beskriva vad du vill uppnå med kursen. På så sätt kan

Läs mer