Social redovisning. Rapport EntréVärdar 2010

Transkript

1 Social redovisning Rapport EntréVärdar 2010 Detta är en social redovisningsrapport gjord av kooperativet EntreVärdar. Vi vill visa vad kooperativet har betytt för medlemmarna och vilken nytta kooperativet har haft för den nära omgivningen och samhället i stort. Vi vill dessutom visa hur vi kan förbättra kooperativet och vad vi ska göra så att kooperativet kan utvecklas efter medlemmarnas intressen och behov. Skoopi - De sociala arbetskooperativens intresseorganisation har bidragit med utbildning i social redovisning. Genomförd i SKOOPIs projekt VISOREK

2

3 Innehållsförteckning 1. Vilka är vi? sida 4 2. Vad gör vi? sida 5 3. Vi är ett socialt företag, sida Vad är det?, sida 6 4. Varför social redovisning?, sida 7 5. Modellen, sida 8 6. Genomförande, sida 9 7. Resultat, sida Verksamhetsidé, sida Internt perspektiv, sida Externt perspektiv, sida SAL, sida Sociala mål, sida Inför 2011, sida Vad händer efter detta? sida Vad händer efter detta? sida 15 3

4 1. Vilka är vi? Entrévärd 0710 är ett socialt företag/socialt arbetskooperativ som drivs som en ekonomisk förening. Företaget bildades i oktober 2007 och har 7 anställda som också är medlemmar i föreningen. Man tar också emot praktikanter, människor som är i fas 3 samt ungdomar som gör samhällstjänst. Entrévärd startades av fem personer som genomgått en kooperatörsutbildning vid Sunderby folkhögskola. Alla anställda i gruppen har nedsatt arbetsförmåga vilket inverkar på hur stor arbetsinsats man kan göra i företaget. Nedsättningen i arbetsförmågan utgörs av förslitningsskador och olika kroniska diagnoser. De anställda i företaget har alla har ett behov av ett arbete som kan anpassas efter individens behov såsom varierande arbetsuppgifter, möjligheter att ta pauser eller flexibla arbetstider. De anställda arbetar mellan 50 och 100 procent. Ingen handledare finns anställd i företaget. Det är annars vanligt med handledare i sociala företag. Social redovisning 2010 EntréVärdar 4

5 2. Vad gör vi? Entrévärd har sin verksamhet på Sunderby sjukhus. Företagets affärsidé är att mot ersättning utföra tjänster vilka regleras i avtal. Entrévärdar har under 2009 haft avtal med Länstrafiken för att följa utskrivna patienter från avdelning/mottagning till taxiväntrum, ett taxibolag för att följa deras kunder från taxiväntrummet till avdelning/mottagning samt Sunderby sjukhus restaurang för att hämta och lämna fikavagnar mellan restaurangen och konferensrum. Social redovisning 2010 EntréVärdar 5

6 3. Vi är ett socialt företag 3.1 Vad är det? Den sociala ekonomin är ett komplement till den privata och offentliga sektorn, dit räknas alla ideella organisationer, frikyrkor, kooperativ mm. En del av den sociala ekonomin är det sociala företagandet som skapar arbete för människor som står utanför den vanliga arbetsmarknaden. Många av de sociala företagen organiseras som sociala arbetskooperativ. De tillåter mänsklig tillväxt för människor som på grund av olika funktionshinder har svårt att finna arbete på den öppna arbetsmarknaden. Om människor känner delaktighet i samhället genom att till exempel få arbeta i ett socialt företag växer man och självförtroendet ökar. På sikt genererar det också ekonomisk tillväxt för individen och för samhället. Med begreppet arbetsintegrerande sociala företag avses företag som driver näringsverksamhet (producerar varor och/eller tjänster): med övergripande mål att integrera människor i samhälle och arbetsliv. som skapar delaktighet för medarbetarna genom ägande, avtal eller på annat väldoku menterat sätt som i huvudsak återinvesterar sina vinster i den egna eller liknade verksamhet. företag som är organisatoriskt fristående från offentlig sektor. De utbildningar mot socialt företagande som Sunderby folkhögskola har genomfört har utgått från folkbildningens värderingar och arbetssätt. Den gemensamma definitionen av socialt företagande är att företagen ska vara helägda av medlemmarna. Målet för det sociala företaget är att hjälpa den enskilde individen att växa, medlen är gruppen och affärsverksamheten. Social redovisning 2010 EntréVärdar 6

7 4. Varför social redovisning? Social redovisning görs tillsammans med dem man verkar med och för intressenterna. Motivet är att få reda på vad intressenterna är nöjda och/eller missnöjda med och vad de skulle vilja förbättra. Intressenter finns både inom organisationen (personal, styrelse) och utom (kunder, beställare, brukare, finansiärer). Social redovisning är en ständigt pågående process som organisationen beslutar ramarna för och omfattningen av. Lämpligt är att den följer verksamhets- och budget planering. Social redovisning är ett instrument som tillsammans med verksamhets- och ekonomiplanering blir ett verktyg för att skapa det goda företaget. Vi vill visa vad kooperativet har betytt för medlemmarna och vilken nytta kooperativet har haft för den nära omgivningen och samhället i stort. Vi vill dessutom visa hur vi kan förbättra kooperativet och vad vi ska göra så att kooperativet kan utvecklas efter medlemmarnas intressen och behov. Social redovisning 2010 EntréVärdar 7

8 5. Modellen Entrévärdar har använt den modell för social redovisning som finns beskriven i boken Verktygslådan (Författare Freer Spreckley) Huvudprinciperna för den sociala redovisningen är: Deltagande alla intressenter som är nära knutna till organisationen bör på ett aktivt sätt involveras. Att involveras innebär att aktivt delta i utformningen och genomförandet av den sociala redovisningen Ur mångas perspektiv alla intressenters åsikter bör omfattas, såväl de som är verksamma i organisationen som de som är berörda av verksamheten. Mångsidig alla aspekter i verksamheten bör omfattas ägande, interna system och strukturer, syfte och mål, relationer med andra intressenter samt allmänna frågeställningar. Lärande organisationen bör se hela processen som en hjälp för att förbättra verksamheten och erfarenheterna bör tas hänsyn till från ett år till ett annat. Verifierbar en social redovisning bör genomföras mot tidigare fastställda mål (gäller inte år 1) och kan verifieras på två sätt: av ett oberoende redovisningsteam som i efterhand kontrollerar att modellen har följts eller i mindre företag/organisationer genom att aktiviteter och resultat i den sociala redovisningen har varit öppna för alla. Öppen de intressenter som ingår bör regelbundet förses med resultat av redovisningen. Metoden består av fyra steg: Granska verksamhetsidén Granska externa relationer Granska interna system Fastställ och planera sociala mål. Social redovisning 2010 EntréVärdar 8

9 6. Genomförande Hela kooperativet har deltagit i den sociala redovisningen, man har inte använt sig av ett socialt redovisningsteam. Under arbetets gång har anteckningar förts. Entrévärdar har haft träffar i taxiväntrummet på Sunderby sjukhus där företaget har sin verksamhet under perioden februari - november Träffarna har utgått från företagets behov, som konkreta personal- eller arbetsmiljöfrågor eller värderingsfrågor som hur man uppträder mot varandra i arbetsgruppen. Entrévärdar har gjort en självutvärderingsenkät och en enkät som kallades Ta tempen på Entrévärd för att visa hur man uppfattar sig som företagare. Under projektets gång har de kooperativ som ingår i projektet haft 2 gemensamma seminarier. Social redovisning 2010 EntréVärdar 9

10 7. Resultat Planering av årets sociala redovisning utgick från målen från 2009 års sociala redovisning. Då gjordes Entrévärdarnas sociala redovisning i form av en forskningsrapport Man växer utan att man tänker på det. Norrbottens kommunförbunds FoU-avdelning har finansierat rapporten som följer det sociala företaget Entrévärd under ett år. Rapportens inriktning är samtalets betydelse för utvecklingen av företaget. Mål: Att göra om det sociala kontraktet Åtgärd: Företaget har skrivit om och gjort texten mer konkret och mildrat konsekvenserna. Mål: Kommunikationen måste bli bättre i gruppen, man måste hitta ett sätt att vara raka mot varandra. Åtgärd: Fortsätta diskutera ansvarstagande och varje medlems syn på sig själv som företagare. Mål: Sätta ihop informationsmaterial till avdelningarna om man är ett eget företaget och vilka uppgifter man har avtal om att utföra. Åtgärd: Informationen till avdelningarna har varit muntlig, inget informationsmaterial har tagits fram men visitkort har lämnats ut och alla kooperatörer är tydliga med att man är ett fristående företag i kontakter med avtalskunder. Mål: Ta fram informationsskyltar översätta till olika språk Åtgärd: Detta är fortfarande ett önskemål men är svårt att genomföra pga. sjukhusets rutiner Mål: Ta fram ett koncept för social franchising för Entrévärdar Åtgärd: Tillsammans med projekt Entré K på Sunderby folkhögskola har företaget tillsammans med representanter i de två andra sociala företagen i Luleå varit på studieresa till Göteborg. Företaget har också haft en information tillsammans med Vägen Ut!-kooperativen om sin affärsidé som är att för sjukhus, taxibolag och sjukresor mot ersättning utföra tjänster vilka regleras i avtal. Social redovisning 2010 EntréVärdar 10

11 8. Verksamhetsidé 2010 Entrévärd har en värdegrund som säger att alla i företaget ska vara serviceinriktade Att vara Serviceinriktad är att hjälpa människor. Serviceinriktad betyder att man ska vara: Professionell, Positiv, Seriös, Flexibel, Trygg, Ansvarsfull, Tolerant, Uppmärksam, Lyhörd och Ödmjuk. Företaget har tagit en gemensam intern sekretess. Entrevärd arbetade mycket med Verksamhetsidén i sin sociala redovisning 2009 då man ombildade från Ideell förening med näringsverksamhet till Ekonomisk förening vilket gjorde att man arbetade mindre med det avsnittet Social redovisning 2010 EntréVärdar 11

12 9. Internt perspektiv Skrivningarna i det sociala kontrakt som togs fram vid den sociala redovisningen 2009 mildrades och man tog också bort konsekvenser för de medlemmar som inte följer kontraktet. Det sociala kontraktet fyllde sin funktion när det togs fram gemensamt men man ville inte att kontraktet ska uppfattas som tvingande. Gruppen fyllde tillsammans i en självutvärderingsenkät två gånger under året för att se hur man trivs på jobbet och med sina kollegor. Tempen på företaget var ett verktyg som användes för att mäta företagstänket hos Entrévärdar. Vad betyder ordet företagare för individen? En säljutbildning genomfördes under slutet av året då Entrévärdarna förberedde sig för en ny arbetsuppgift att ta hand om sjukhusets kioskvagn. Man pratade om vad som är privat och vad som är personligt hur är man när man är professionell? Gruppen kom överens om vad ett professionellt uppträdande är. En träff ägnades åt frågor kring SKOOPIs kongress Frågor som diskuterats i den interna delen: Vilken roll har var och en i företaget? Och hur mycket ansvar ska varje medlem ta för att företaget ska kunna utvecklas? Bemanning under semesterperioden. Diskussioner om ansvarstagande och varje medlems syn på sig själv som företagare. Självbild och integritet gå igenom vad begreppen betyder och hur detta påverkar i gruppen. Social redovisning 2010 EntréVärdar 12

13 10. Externt perspektiv Det externa perspektivet handlar om Entrévärdars förhållande till sina intressenter Entrévärd var med i SKOOPi:s utbildningsfilm om social redovisning som spelades in på Sunderby sjukhus i juni Gruppen filmades och intervjuades i filmen. Under året har representanter från Entrévärd deltagit i en arbetsgrupp för att bilda en stödstruktur för de tre sociala företagen i Luleå, och för kommande företag, SAL Sociala Arbetskooperativ i Luleå. Konferensen Snacka om tillväxt genomfördes november 2010 på Sunderby folkhögskola. Två medlemmar från Entrévärd medverkade och berättade om företaget på konferensen och alla medlemmar deltog under dagarna. Konferensen var ett bra tillfälle att berätta om företaget och ett bra forum för erfarenhetsutbyte. Det fanns ett stort intresse för affärsidén SAL Ett samarbete som har under året påbörjats för att tillsammans med de två andra sociala företagen i Luleå med starta stödstrukturen SAL, Sociala Arbetskooperativ i Luleå. SAL är viktig för samarbetet mellan kooperativen men också för att myndigheter ska få en gemensam syn på sociala företag. I föreningen ska man ha gemensamma utbildningar och avtal med kommunen och där ska även anställningen av handledare ligga. Under året blev Entrévärd tillfrågad om att sköta sjukhusets kioskvagn. Entrévärdarna har under året tagit emot 3 ungdomar som gör samhällstjänst och det har fungerat mycket bra. Social redovisning 2010 EntréVärdar 13

14 11. Sociala mål Vikten av att förbättra kommunikationen i arbetsgruppen är något som man kontinuerligt arbetar med i gruppen. En annan viktig fråga är företagartänket dvs. känner alla sig som företagare och hur mycket ansvar ska var och en ta? Arbetsmiljö Gruppen har arbetat med att förbättra rutinerna på jobbet genom tydlig information, veckomöten och att försöka fördela arbetsuppgifterna. Personalbrist Entrévärd är en anpassad arbetsplats. Alla har någon form av funktionsnedsättning. Det är en liten arbetsplats och sjukskrivningar påverkar därför arbetskamraterna mycket. Att ta emot studiebesök, medverka på konferenser och arbeta med den gemensamma stödstrukturen Sociala Arbetskooperativ i Luleå har bidragit till att öka kunskapen om sociala arbetskooperativ hos omgivningen. Kooperativet har visat att de utför ett viktigt arbete Inför 2011 Som ett resultat av den sociala redovisningen definierade gruppen fyra områden som man ska arbeta med under 2011: Fortsätta förbättra kommunikationen i arbetsgruppen. Arbeta för att företaget ska ha någon form av handledning Hitta sätt att lösa personalbristen Samarbeta med Kooperativ Valborg och Luleå hunddagis i Sociala Arbetskooperativ i Luleå SAL Vad händer efter detta? Arbetsgruppen har i den sociala redovisningen haft ett forum för samtal där alla fått komma till tals och där man tillsammans i praktiska övningar tagit upp aktuella frågor på ett strukturerat sätt. De frågor som påbörjats men som man inte har löst under året lyfts över till Social redovisning 2010 EntréVärdar 14

15 12. Vad händer efter detta? Den sociala redovisningen har gjort att rutiner har skapats för hur Entrévärdar organiserar sitt arbete. Arbetsgruppen har i den sociala redovisningen haft ett forum för samtal där alla fått komma till tals och där man tillsammans i praktiska övningar tagit upp aktuella frågor på ett strukturerat sätt. De frågor som påbörjats men som man inte har löst under året lyfts över till Social redovisning 2010 EntréVärdar 15

16 Projektägare SKOOPI Sociala arbetskooperativens intresseorganisation Box 16355, STOCKHOLM Klara södra kyrkogata 1 Tfn e-post. info@skoopi.coop, EntréVärd 0710 C/o Sunderby sjukhus Luleå Telefon: E-post: entrevardar@telia.com Ett projekt genomfört med stöd av Allmänna Arvsfonden