BUDGETFÖRFARANDET FÖR

Transkript

1 EUROPAPARLAMENTET 1999 Budgetutskottet 2004 BUDGETFÖRFARANDET FÖR juli 2003 ARBETSDOKUMENT om transeuropeiska nät (TEN) Budgetutskottet Föredragande: Jan Mulder och Franz Turchi DT\ doc PE

2 Inledning 1. Vid Europeiska rådets möte i Thessaloniki den juni 3002 noterade ministrarna kommissionens avsikt att inleda ett projekt i samarbete med Europeiska investeringsbanken för att främja tillväxt och integrering genom att öka de totala investeringarna och den privata sektorns engagemang i de transeuropeiska näten. I juni 2003 presenterade det italienska ordförandeskapet dokumentet Action for growth med samma målsättning. Det italienska ordförandeskapet ger detta projekt hög prioritet, och ärendet kommer att finnas på dagordningen för det informella mötet med transportministrarna i Neapel den 4-5 juli. 2. Utvidgningen kommer att i väsentlig grad påverka den vidare utvecklingen av de transeuropeiska näten. Man har beräknat kostnaden för projekt som omfattar de nya medlemsstaterna till ca 100 miljarder euro. Inom ramen för de föreslagna justeringarna av de finansiella referensbeloppen för medbeslutandeförfarandet med sikte på utvidgningen, föreslår kommissionen ytterligare 245 miljoner euro till de nuvarande TEN-programmen under Sammanhållningsfonden och strukturfondens program samt europeiska och internationella finansinstitut kommer att tillhandahålla ytterligare finansiering. 3. Den kommande revideringen av riktlinjerna för TEN-transport är en av de viktigaste frågorna inom detta område under det kommande året. De nuvarande riktlinjerna för utveckling av de transeuropeiska näten innehåller en förteckning över specifika projekt som Europeiska rådet beslutade om vid sina möten i Essen 1994 och Dublin 1996 samt planer och kriterier för att välja ut transportprojekt fram till Endast tre av de 14 prioriterade projekt som man beslutade om i Essen har slutförts, och investeringarna på ca 20 miljarder euro per år underskrider målet på över 400 miljarder euro för samtliga projekt som skall vara avslutade I början av 2003 inrättade kommissionsledamot de Palacio en högnivågrupp med Karel van Miert som ordförande, för bistå kommissionen med att fram till slutet av 2003 förbereda ett förslag till vittgående revidering av riktlinjerna för TEN-transport. I sin slutrapport förväntas högnivågruppen peka ut ett begränsat antal prioriterade projekt avseende de viktigaste transportkoridorerna dit stora trafikströmmar i det utvidgade EU kommer att kanaliseras. Medlemsstaterna har föreslagit ca hundra projekt som motsvarar totala investeringar på mer än 500 miljoner euro. Revideringen kommer förmodligen inte att påverka budgetförfarandet för Kommissionen kommer också med nya förslag om att utvidga de transeuropeiska näten till Medelhavsområdet och västra Balkan. Genomförandet så här långt 5. Förseningar gällande slutförandet av de prioriterade projekten TEN-transport, särskilt gränsöverskridande projekt, järnvägsprojekt som korsar naturliga barriärer såsom Alperna eller Pyreneerna, eller syftar till att få bort klart identifierade flaskhalsar vid gränserna mot kandidatländerna, beror till största delen på bristande ekonomiska resurser för att kunna genomföra väsentliga förbättringar av näten. Transportinfrastrukturen är fortfarande underfinansierad p.g.a. brist på lämpliga finansieringskällor och avsaknaden av ett regelverk som främjar investeringar. 6. Över 75 procent av gemenskapens anslag till transeuropeiska nät kommer från Europeiska investeringsbanken (över 6 miljarder euro 2001), och i liten utsträckning från Europeiska PE /8 DT\ doc

3 investeringsfonden. Strukturfonderna och sammanhållningsfonden är gemenskapens viktigaste källor i budgeten för att finansiera de transeuropeiska näten (uppskattningsvis 3,5 miljarder euro 2001, inklusive anslag från den tidigare programperioden). Budgetposten för TEN motsvarar endast ca 5 procent av gemenskapens totala anslag (ca 600 miljoner euro 2001). Se bilagan för närmare uppgifter. 7. EIB, EBRD och andra finansinstitut har investerat avsevärda belopp i kandidatländernas infrastruktur. Bland gemenskapens program har ISPA (instrumentet för strukturpolitiska åtgärder inför anslutningen, avseende transportinfrastruktur och miljö) med över 500 miljoner euro årligen varit det viktigaste instrumentet för stöd till utveckling av infrastrukturen i kandidatländerna. 8. EU:s budgetmedel för TEN är inte huvudsakligen avsedda att finansiera infrastrukturprojekt, med undantag av vissa fall under igångsättningsfasen. EU-budgeten finansierar projekt av gemensamt intresse, projektutvärderingar och studier, genomförbarhetsstudier och aktiviteter för att stimulera projekten. Gemenskapsstödet är i de flesta fall begränsat till 10 procent av de totala kostnaderna, även om det förhandlas om ett förslag om att höja gemenskapens andel (20 procent), vilket redan gäller för Galileo. 9. De anslag som under 2001 fördelades till TEN-budgetposterna uppgick till 563 miljoner euro för transport (92 procent), 19 miljoner euro (3 procent) för energi och 30,4 miljoner euro (5 procent) för telekommunikation. 10. Under 2002 finansierades 91 projekt inom transeuropeiska transportnät genom EU:s budget med ett totalt belopp av 563,4 miljoner euro. Under samma period finansierades 12 projekt med ett totalt belopp av 15 miljoner euro inom ramen för transeuropeiska energinät. Under 2002 samfinansierades transeuropeiska telekommunikationsnät av EU med 23,6 miljoner euro för 31 projekt. 11. Under 2003 beräknas åtagandena för TEN transportprojekt att uppgå till 625 miljoner euro, och till 22 miljoner euro för TEN energiprojekt. Budgeten för eten under 2003 uppgår till 38,5 miljoner euro. 12. Vid slutet av maj 2003 uppgick de utestående åtagandena (RAL) för TEN-programmen till 1 203,2 miljoner euro. Särskilda problem uppstår t.ex. i gränsöverskridande projekt. Budgetposterna för TEN lyder under den generella regeln n+3 i budgetförordningen, d.v.s. om ett rättsligt bindande åtagande inte har resulterat i en utbetalning inom tre år, skall beloppet återtas. Åtaganden för ca 12 miljoner euro från TEN-budgetposterna (kapitel B5-7) återtogs De totala ekonomiska resurserna bör således utnyttjas effektivare för att projekten skall kunna genomföras framgångsrikt. Ett förvarningssystem bör utvecklas av kommissionen för medlemsstater som är involverade i prioriterade projekt och som inte klarar av sina åtaganden. 13. Genomförandet av TEN kan sammanfattas sålunda: Genomförande av åtaganden och betalningar, ackumulerade eftersläpningar i miljoner euro * Gjorda åtaganden 663,3 98% 655,1 98% 639,2 94% 2,9 0,4% DT\ doc 3/8 PE

4 Genomförda betalningar Totala utestående åtaganden * den 31/ ,6 90% 482,1 80% 584,7 97% 95,7 14% 1.241, , ,8 1203,2 Det preliminära budgetförslaget för 2004 Europaparlamentets riktlinjer för budgeten Europaparlamentet anser att EU:s nuvarande riktlinjer för utveckling av de transeuropeiska näten (TEN) måste revideras och kompletteras ännu en gång 2004, med målet att fullt ut ta hänsyn till de nya medlemsstaternas prioriteringar och att få bort flaskhalsar. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att stå fast vid sina åtaganden gällande de nuvarande prioriterade TEN-projekten som beslutades i Essen 1994 samt senare ändringar. 14. PBF för 2004 följer det fleråriga programmet för transeuropeiska nät, med ytterligare belopp föreslagna för allokering till de nya medlemsstaterna. 15. De föreslagna justeringarna av referensbelopp för program som antagits enligt medbeslutandeförfarandet utnyttjar delar av den marginal som skapats i kategori 3 genom anpassningen av budgetplanen till utvidgningen (4 257 miljoner euro för i 1999 års priser) och genom den omarbetning av budgetplanen som sedan följde (480 miljoner euro).. En ökning med 5,9 procent har föreslagits för TEN-transport och TENenergi och med 7,23 procent för TEN-telekommunikation. Den föreslagna justeringen av referensbeloppen undersöks av Europaparlamentets behöriga utskott. Programmets namn (period som täcks av den enligt medbeslutandeförfarandet antagna rättsliga grunden) Finansiellt stöd till projekt av gemensamt intresse för transeuropeiska transportnät och energinät (00-06) Transeuropeiska telekommunikationsnät (00-06) Budgetpost Nuvarande finansieringsram Föreslaget nytt belopp Föreslaget nytt belopp (%) Ny finansieringsram (EU 25) 4.325, ,000 5,90% 4.580, ,000 19,880 7,23% 294,880 * Där så är lämpligt, inbegriper finansieringsramen utgifter för förvaltning och stöd, vilka finns i en särskild budgetpost med samma beteckning i kategori 01. Rubrik Kapitel Budgetpost Punkt Utgiftskategori BP Genomförande 2002 Budget 2003 PBF 2004 förändring (%) 2004/2003 Åtag. Betaln. ÅB BB ÅB BB ÅB BB Tidigare kontoplan Andel i riskkapitalfonder för transeuropeiska nät 3 7,000 0,000 p.m. p.m. p.m. p.m. B5-730 Delsumma 7,000 0,000 p.m. p.m. p.m. p.m Finansiellt stöd till projekt av 3 563, , , , , ,000 6,6% 20,0% B5-700 transeuropeiska transportnätet Delsumma 563, , , , , ,000 6,6% 20,0% Finansiellt stöd till projekt av 3 15,032 14,950 22,000 22,800 21,500 20,000-2,3% -12,3% B5-710 PE /8 DT\ doc

5 transeuropeiska energinätet Delsumma 15,032 14,950 22,000 22,800 21,500 20,000-2,3% -12,3% delsumma rubrik , , , , , ,000 6,3% 18,8% Transeuropeiska telekommunikationsnät 3 22,301 24,361 38,500 29,200 43,120 32,000 12,0% 9,6% B5-720 Delsumma 22,301 24,361 38,500 29,200 43,120 32,000 12,0% 9,6% Finansiell planering för TEN Budgetplanen för utgiftskategori 3 reviderades i april Kommissionens finansiella planering för perioden , som följer av denna revidering, presenteras i nedanstående tabell. Den finansiella planeringen ger en vägledning för kommande år, men är ändå rådgivande till sin natur och utesluter inte beslut som kommissionen eller budgetmyndigheten kan komma att fatta. ENERGI OCH TRANSPORTER B 2003 PBF Förvaltnings- och stödutgifter 17,712 19,490 1,798 21,288 16,775 17, Finansiellt stöd till projekt av B5-700A 4,000 4,000 4,000 transeuropeiska transportnätet Finansiellt stöd till projekt av B2-710A 0,500 0,500 transeuropeiska energinätet Transeuropeiska nät 647, ,500 50, , , , Finansiellt stöd till projekt av transeuropeiska transportnätet (00-06) Finansiellt stöd till projekt av transeuropeiska transportnätet (03-06) Finansiellt stöd till infrastrukturer för energi (00-06) B , ,000 50, , , ,000 B ,000 15,000 15,000 25,000 25,000 B ,000 21,500 21,500 22,000 22,000 INFORMATIONSSAMHÄLLET B 2003 PBF Förvaltnings- och stödutgifter 69,950 70,130 7,840 77,970 79,630 80, Transeuropeiska B5-720A 0,500 0,500 0,060 0,560 0,560 0,560 telekommunikationsnät eeuropa 79,950 78,070 10,070 88,140 96, , Transeuropeiska telekommunikationsnät (00-06) B ,500 38,500 4,620 43,120 46,640 47,440 Nya förslag i anslutning till TEN 17. I april 2003 antog kommissionen ett meddelande med vilket man inledde ett samråd om nya förvaltningsmodeller och innovativa finansiella instrument för TEN-transport. Kommissionen avser att öka intresset för partnerskap mellan den privata och offentliga sektorn genom innovativa metoder och lockbeten. Kommissionen presenterade också ett förslag till direktiv om elektroniska betalsystem, genom vilket driftskompatibilitet mellan betalsystemen på den inre marknaden skulle garanteras samt utvecklingen av en gemenskapspolitik för infrastrukturavgifter stödjas. DT\ doc 5/8 PE

6 18. Den 24 juni 2003 antog kommissionen ett meddelande om utvecklingen av ett transportnät mellan Europa och Medelhavsområdet. Inom ramen för den nya grannpolitiken och med sikte på att stärka partnerskapet mellan Europa och Medelhavsområdet, inleder kommissionen en debatt om den externa (särskilt Medelhavs-) dimensionen av det transeuropeiska transportnätet. I meddelandet diskuteras de viktigaste villkoren för dess inrättande: planerandet av nätet och beslut om vilka infrastrukturprojekt som skall prioriteras, finansieringen av nätet, integreringen av allmänna transportpolitiska mål. 19. Kommissionen ger en rad rekommendationer avseende samarbetet mellan Europa och Medelhavsområdet, och fokuserar på infrastruktur och på förstärkning av trygghet och säkerhet. Finansieringen av nätet i Medelhavsområdets partnerskapsländer skulle ske genom en kombination av privata och offentliga investeringar, inklusive finansiering som är möjlig inom EU, särskilt från EIB. Partnerskap mellan privata och offentliga investerare kommer särskilt att uppmuntras. 20. Kommissionen och EIB bör ha ett nära samarbete för att se till att bådas verksamheter tillsammans skapar synergieffekter. Samarbetet utvidgades nyligen ytterligare genom inrättandet av låneinrättningen för investeringar och partnerskap mellan EU och Medelhavsområdet (FEMIP) inom EIB. Antagandet av denna låneinrättning kommer att gradvis öka EIB:s finansiering i medelhavsländerna till 1,4-2 miljarder euro vid slutet av Medel från andra gemenskapsprogram, såsom Meda och Interreg, kommer också att utnyttjas, t.ex. för tekniskt stöd. 21. Totalt sett kommer det att finnas mer EIB-medel tillgängliga p.g.a. kapitalökningen i år, vilket kan underlätta finansieringen av de transeuropeiska näten. EIB kan fortsättningsvis ha en total låneportfölj på 375 miljarder euro, vilket är en ökning från 250 miljarder. 22. Vid sitt möte den 16 juni 2003 uppmanade rådet kommissionen att ta kontakt med internationella finansinstitut och EIB för att kunna lägga fram en rapport senast i december I sitt kommande förslag till revidering av riktlinjerna för TEN-transport i det utvidgade EU bör kommissionen infoga en plan för bättre infrastrukturnät i länderna på västra Balkan. Inom ramen för revideringen av riktlinjerna för TEN-energi har man kommit överens om att upprättandet av en effektiv elförbindelse mellan sydöstra Europa och EU skall utgöra en del av de prioriterade förbindelserna. Slutsatser 23. De transeuropeiska näten utgör ett ambitiöst program för uppbyggnad, modernisering och sammanfogning av Europas viktigaste transportinfrastrukturer. Även om TEN-energi och eten inom telekommunikationsområdet är program av betydligt mindre skala än TENtransport, spelar även de en viktig roll. 24. Med nuvarande investeringstakt skulle det ta 20 år att genomföra de planer som är tänkta att vara avslutade 2010, utan att ens nämna de ytterligare investeringsbehov som följer av utvidgningen. Den stora omfattningen av de investeringar som behövs, särskilt för de projekt som gavs prioritet i Essen, jämfört med den nuvarande nivån på finansiering från medlemsstaterna och EU, gör det nödvändigt att ytterligare fokusera på nyckelprioriteringar och söka efter ny finansiering för att kunna uppnå målet att avsluta projekten Den föreslagna ökningen av EU-medel från 10 procent till 20 procent är PE /8 DT\ doc

7 viktig, med det räcker inte. Budgetutskottets ständige föredragande för TEN anser att det är mycket viktigt att överväga en begäran om en fördubbling av de ekonomiska resurserna för TEN från EU, inom ramen för förhandlingarna om den nya budgetplanen De nya medlemsstaternas behov och utvidgningen av Europa medför nya utmaningar när det gäller att få fram finansiering. 25. Även om budgetposterna för TEN bara utgör en liten del av den totala finansieringen för de transeuropeiska näten, är det viktigt att de utestående åtagandena inte får växa till några större belopp. För närvarande utgör beloppet utestående åtaganden dubbla värdet av de årliga anslagen. På liknande sätt löper projekt som finansierats genom strukturfonderna och sammanhållningsfonden potentiellt stora risker för höga RAL. Man kan tänka sig ett förvarningssystem för utestående åtaganden. 26. Under 1980-talet investerade medlemsstaterna i genomsnitt 1,5 procent av BNP i transportinfrastruktur; nu investerar de under 1 procent. EIB har en viktig roll att spela som den viktigaste källan för finansiering i form av lån, men de nationella regeringarna bör ta sitt ansvar för att genomföra projekten, särskilt när det handlar om gränsöverskridande projekt. Föredraganden välkomnar kommissionens och EIB:s försök att få till stånd fler partnerskap mellan den privata och offentliga sektor för att kringgå de nuvarande restriktionerna när det gäller offentlig finansiering. 27. Det finns stark press på att öka gemenskapens finansiering, men man måste komma ihåg att EU-budgeten inte kan lösa alla problem, med tanke på hur stora investeringar som behövs. Finansieringen av transeuropeiska nät i ett utvidgat EU kommer att kräva innovativa grepp för att främja investering av privat kapital och se till att olika förvaltningsstrukturer kan fungera tillsammans och komplettera varandra (t.ex. genom att inrätta nya gränsöverskridande strukturer såsom europabolag), vilket det italienska ordförandeskapet också har föreslagit. DT\ doc 7/8 PE

8 Tabell 1: EU:s finansiering av TEN under 2001 (miljoner euro) Sektor Typ av stöd Instrument Transport Lån EIB Lånegarantier EIF u.s* Bidrag ERUF u.s. u.s. u.s Energi Telekommunikationer Bidrag, räntesubventioner, lånegarantier och samfinansiering av studier Sammanhållningsfond TEN budgetpost B Specificerade projekt Lån EIB Garantier EIF u.s. Bidrag och samfinansiering av Strukturfonder u.s. 355 u.s. u.s. studier TEN budgetpost B5-710 Lån EIB Garantier EIF u.s. Ekonomiska bidrag Strukturfonder u.s. u.s u.s. u.s Samfinansiering av studier avseende genomförbarhet och validering samt utvecklingsprojekt TEN budgetpost B5-720 Datakommunikationsnät Bidrag TEN budgetpost B u.s u.s Åtaganden Undertecknade kontrakt. TEN och TEN-relaterade projekt. Innehåller vanligtvis åtagandebemyndiganden för perioden Inklusive förvaltning av järnvägstrafik Beräkning Endast TEN-anknutna projekt DT\ doc PE