EUROPAPARLAMENTET. Tillfälliga utskottet för politiska utmaningar och budgetmedel i ett utvidgat EU Budgetplan
|
|
- Björn Bergström
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 EUROPAPARLAMENTET 2004 ««««««««««««2009 Tillfälliga utskottet för politiska utmaningar och budgetmedel i ett utvidgat EU Budgetplan ARBETSDOKUMENT NR 11 om strukturfonder Tillfälliga utskottet för politiska utmaningar och budgetmedel i ett utvidgat EU Föredragande: Reimer Böge DT\ doc PE v02-00
2 Bakgrund EU:s politik för ekonomisk och social sammanhållning är inriktad på de problemområden där det fortfarande finns stora sociala och ekonomiska skillnader mellan medlemsstaterna och mellan olika regioner. Dessa skillnader i välstånd och dynamik uppstår på grund av strukturella brister på vissa för konkurrenskraften centrala områden, såsom investering i fysisk infrastruktur, förnyelse och mänskliga resurser. Vid Europeiska rådets möte i Lissabon beslutade medlemsstaterna att EU skulle bli det mest konkurrenskraftiga och dynamiska området i världen. En stark kunskapsbaserad ekonomi ansågs kunna stimulera sysselsättningen och främja de sociala och miljöpolitiska program som leder till hållbar utveckling och social sammanhållning. EU:s politik för ekonomisk och social sammanhållning motsvarar för närvarande 36 procent av Europeiska unionens totala budget, jämfört med 33 procent i den nya budgetplanen Efter utvidgningen den 1 maj 2004 ökade Europeiska unionens befolkning med 20 procent och den geografiska ytan med 25 procent, medan BNP endast ökade med 5 procent, vilket innebär att de regionala skillnaderna har fördubblats. Välståndet per person i EU-25 beräknas ha minskat med omkring 12,5 procent och andelen av befolkningen som bor i de regioner vars utveckling släpar efter beräknas ha ökat från 20 procent till 25 procent. Samtidigt kommer de mindre gynnade regionerna i EU-15 fortfarande att behöva stöd. 1. ANALYS AV FINANSIERINGSRAMARNA 1.1 Struktur- och sammanhållningsfonder Nio mål sex instrument Vid Europeiska rådets möte i Berlin (mars 1999) reformerades strukturfonderna och Sammanhållningsfondens funktion justerades genom att resurserna koncentrerades. Fonderna tilldelades över 30 miljarder euro varje år mellan 2000 och 2006, vilket innebär 213 miljarder euro under en period av sju år. Det strukturpolitiska föranslutningsinstrumentet (ISPA) och det särskilda föranslutningsprogrammet för jordbruket och landsbygdens utveckling (Sapard) kompletterade Phareprogrammet för att främja ekonomisk och social utveckling i kandidatländerna i Central- och Östeuropa. Sammanhållningsfonden De fyra strukturfonderna 1 18 miljarder euro 195 miljarder euro Strukturfonderna har klart definierade prioriteringar: 70 procent av fondmedlen skall gå till regioner vars utveckling släpar efter. Där bor 22 procent av Europeiska unionens befolkning (Mål 1). 11,5 procent av fondmedlen skall stödja ekonomisk och social omvandling i regioner som upplever strukturella problem. 18 procent av Europeiska unionens befolkning lever i sådana områden (Mål 2). 1 Dessa är Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Fonden för fiskets utveckling och utvecklingssektionen i Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket. PE v /14 DT\ doc
3 12,3 procent av fondmedlen skall främja modernisering av utbildningssystemen och skapa arbetstillfällen (Mål 3) utanför Mål 1-regionerna, där sådana åtgärder ingår i strategierna för att komma ikapp. Utfasningsregionerna övergångsstöd för regioner som inte längre är behöriga för Mål 1 och 2. Det finns även gemenskapsinitiativ till gemensamma lösningar på specifika problem. För dessa utnyttjas 5,35 procent av strukturfondernas medel för gränsöverskridande, tillfälligt och interregionalt samarbete (Interreg III), hållbar utveckling i städer och förfallna tätbebyggda områden (Urban II), landsbygdsutveckling via lokala initiativ (Leader +), förhindrande av ojämlikhet och diskriminering vid tillträde till arbetsmarknaden (Equal). Från den 1 januari 2007 är det tänkt att ny lagstiftning som skall ersätta den nuvarande träder i kraft. 1.2 Förslag till en reformerad struktur- och sammanhållningspolitik Tre mål tre instrument Observera att programmen under rubrik 1b kommer att stödjas av finansiella medel från Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) 1, Europeiska socialfonden (ESF) 2 och Sammanhållningsfonden 3. Alla tidigare åtgärder som gäller jordbruk och fiske (Fonden för fiskets utveckling och utvecklingssektionen i Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket) ligger nu under rubrik 2. När det gäller budgetplanen antog kommissionen ett budgetförslag för ett utvidgat EU bestående av 27 medlemsstater (de 15, de 10 nya medlemsstaterna samt Bulgarien och Rumänien). Kommissionen menar att sammanhållningspolitiken bör ha en gemensam budgetrubrik med ökade resurser. I ekonomiska termer föreslås en budget för som motsvarar 0,41 procent 4 av bruttonationalinkomsten (BNI) i EU 27, eller 336,3 miljarder euro för denna period (eller 344,9 miljarder euro med administrativa kostnader och Europeiska unionens solidaritetsfond). Sammanhållningsfonden Två strukturfonder 5 66,99 miljarder euro 273,31 miljarder euro 1 KOM(2004) KOM(2004) KOM(2004) Tidigare 0,46 procent av BNI, men 0,05 procent som avser fiske/jordbruk har flyttats till rubrik 2. 5 Dessa är Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden. Fonden för fiskets utveckling och utvecklingssektionen i Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket ligger nu under rubrik 2. DT\ doc 3/14 PE v02-00
4 Föreslagen finansieringsram för rubrik 1b i miljoner euro (med tre decimaler) År [n] [n+1] [n+2] [n+3] [n+4] [n+5 och följ. år] Totalt Åtaganden Utbetalningar Kommissionen beräknar att utgifterna under denna rubrik bör öka med 33 procent (jämfört med utgifterna under 2006) och nå 50,1 miljarder euro Den föreslagna fördelningen mellan politikområdena är 78 procent för konvergens, 18 procent för regional konkurrenskraft och sysselsättning och 4 procent för territoriellt samarbete. Enligt rådets diskussion kommer 45 procent av den totala budgeten att omsättas i rikare medlemsstater och 55 procent i de mindre välmående medlemsstaterna. Kommissionen vill behålla ett intensitetstak för utgifterna på 4 procent per person. Gemenskapens prioriteringar Mål 1, Mål 2 och Mål 3 skall ersättas med tre nya mål: konvergens, regional konkurrenskraft och sysselsättning respektive territoriellt samarbete. Konvergensmålet: (ERUF, ESF, Sammanhållningsfonden). Totalt 262,3 miljarder euro under en 7-årsperiod, vilket motsvarar 78 procent av den totala budgeten. Stöd till tillväxt och sysselsättningsskapande åtgärder i de regioner där utvecklingen släpar efter. Målet kommer att beröra de regioner vars BNI per person är mindre än 75 procent av genomsnittet i EU-25. Målet kommer under en övergångsperiod att innebära avvikelsestöd på 22 miljarder till sammanhållningsländer som för tillfället är bidragsberättigade (genomsnitt EU-15 < 90 procent) men som inte längre kommer att tillgodose detta kriterium av rent statistiska skäl (den så kallade statistiska effekten av utvidgningen 1 utfasningsregionerna ). Kommissionen beräknar att utgifterna bör öka med 40 procent (jämfört med utgifterna under 2006) och nå 40,1 miljarder euro Målet Regional konkurrenskraft och sysselsättning: (ERUF, ESF). Totalt 60,5 miljarder under en 7-årsperiod, vilket motsvarar 18 procent av hela strukturfondsbudgeten. Stöd för att skapa en mer dynamisk industriell ekonomi i enlighet med målen från Lissabon och Nice. Kommissionen föreslår en dubbelspårig strategi på såväl regional som nationell nivå. Regionala program kan hjälpa till att förutse ekonomisk förändring, och på nationell nivå kommer ESF-fonder att kunna hjälpa arbetstagare och företag. För infasningsregionerna kommer ESF att svara för högst 50 procent. Kommissionen beräknar att utgifterna bör öka med 6 procent (jämfört med utgifterna under 2006) för att sedan nå 7,4 miljarder euro Kommissionen föreslår avtal för de statistiska utfasningsregionerna, särskilt - ett tak på 85 procent av 2006 års stödnivå, - en avvikelse på 85 procent under 2007 och 2008, 80 procent 2009, 75 procent , 70 procent , 65 procent och 60 procent , - ett totalt genomsnittligt stöd på 66 procent av summan som de skulle ha fått som fullvärdiga konvergensregioner, - 75 procents medfinansiering i enlighet med Berlinavtalet om utfasning. PE v /14 DT\ doc
5 Målet Territoriellt samarbete: (ERUF). Främjande av balanserad utveckling i territoriet. Kommissionen föreslår ett nytt mål för gränsöverskridande och interregionalt samarbete under en övergångsperiod som kommer att tilldelas 4 procent av hela strukturfondsbudgeten, vilket innebär 13,5 miljarder euro under 7 år. Alla regioner längs de inre och yttre gränserna kommer att kunna samarbeta med sina grannländer. I det sammanhanget vill kommissionen inrätta två nya rättsliga samarbetsinstrument: Europeiska gruppen för gränsöverskridande samarbete 1 för inre gränser och ett nytt grannskapsinstrument för Europeiska unionens yttre gränser. Kommissionen beräknar att utgifterna bör öka med 14 procent (jämfört med utgifterna under 2006) för att sedan nå 2,2 miljarder euro Nya inslag I anslutning till konvergensmålet framförs förslag om att inrätta ett speciellt program för de sju randregionerna (Guadeloupe, Martinique, Franska Guyana, Réunion, Kanarieöarna, Azorerna och Madeira). Regioner vars utveckling släpar efter kommer att fortsätta att vara berättigade till statligt stöd, vilket även randregionerna kommer att vara under en övergångsperiod. Kommissionen föreslår att slopa det nuvarande systemet med dess detaljerade karta över bidragsberättigade områden på subregional nivå och föreslår istället ett nytt system för bidragsberättigande som stämmer med de tre prioriteringarna. Förenklad hantering baserad alltmer på subsidiaritet och decentralisering medlemsstaterna görs ansvariga för kontroller. Tillväxtregleringsfonden, som skall tillåta en snabb reaktion på ekonomisk lågkonjunktur och handelskriser, skall etableras med en budget på 1 miljard euro (från anslag som inte använts från 1a Konkurrenskraft) som kan kompletteras med vilka medel som helst som stått outnyttjade under två år från ERUF och ESF på högst 1 miljard euro). ERUF skall medfinansiera moderniseringen av grundläggande infrastruktur (transport, telekommunikation och energi) och miljöskydd (vatten och avfallshantering samt förhindrandet av miljömässiga och tekniska risker). ESF kommer att utvidga sin roll som det huvudsakliga instrumentet för den europeiska sysselsättningsstrategin (EES). Sammanhållningsfonden för investering i transportinfrastruktur och miljö kommer endast att gynna stater med en BNP som understiger 90 procent av gemenskapens genomsnitt. 1.3 Mervärde Strukturfonderna finansierar fleråriga program med fokus på utvecklingsstrategier som utformats i partnerskap mellan regionerna, medlemsstaterna och Europeiska kommissionen. Strukturfonderna har alltid haft hög prioritet hos Europaparlamentet. Under 1999 gjorde Europaparlamentet sitt yttersta för att övertyga medlemsstaterna om att strukturfonderna är centrala instrument för regional konvergens och att de därför bör prioriteras. Sammanhållningsfonden finansierade direkt specifika projekt som rör miljö- och transportinfrastrukturen i Spanien, Grekland, Irland och Portugal där BNP var mindre än 90 procent av gemenskapens genomsnitt i EU-15. Den positiva effekten av Sammanhållningsfonden är särskilt tydlig på Irland, där BNP direkt före utvidgningen uppnådde 118 procent, vilket var långt över genomsnittet i EU KOM(2004)0496. DT\ doc 5/14 PE v02-00
6 1.4 Särskilda problem Den totala andelen utestående åtaganden (RAL) uppgick för strukturfondsprogrammen till 62,3 miljarder euro den 31 december En stor del av den summan, 53,2 miljarder euro, gäller perioden Detta innebär ett genomförande på 54 procent av åtagandena. Utgiftsnivån för avslutningen av programmet är också ganska låg. Av 7,7 miljarder euro användes endast 2,2 miljarder. Med tanke på den samlade erfarenheten inom området för strukturella program (opålitligheten i medlemsstaternas prognoser om utgiftskapaciteten och behovet av utgifter) kan man förvänta sig att flera medlemsstater inte kommer att kunna ta till sig det ekonomiska stöd som planerats för perioden Kommissionen uppskattar att avvikelserna mellan åtaganden och utbetalningar kommer att fortsätta att öka, och följaktligen även öka i RAL. Kommissionen beräknar att de ackumulerade obetalda åtagandena (RAL) kommer att uppgå till 225 miljarder euro (i dagens priser). Det är oroväckande att politiken utformas och fonder budgeteras år efter år utan att fonderna utnyttjas. Risken för att denna situation kan få negativ inverkan på Europeiska unionens legitimitet i offentlighetens ögon får inte undervärderas. Det kan därför tyckas lämpligt att ta större hänsyn till balansen mellan kommissionens beredning av politiska förslag och ansvaret för att dessa genomförs korrekt. 2. FRAMTIDA GENOMFÖRANDE Kommissionen och medlemsstaterna förvaltar strukturfonderna gemensamt eller decentraliserat. Denna typ av förvaltning kräver goda rutiner och disciplin från båda sidor. Trots att kommissionen genomförde flera förbättringar enligt revisionsrättens rekommendationer för den förra perioden och trots 2003 års lagstiftning uppvisar medlemsstaterna fortfarande många svagheter i de system som övervakar och kontrollerar genomförandet av Europeiska unionens budget. Som ett resultat av detta innehöll betalningarna under fortfarande samma fel och i samma omfattning som under tidigare år, vilket kraftigt försenade utgifterna. 2.1 Utvärdering I revisionsrättens nyligen publicerade årsrapport för 2003 upprepas återigen att det inte finns någon rimlig garanti för att medlemsstaterna genomför effektiva övervakningssystem och kontroller inom viktiga områden i budgeten för att hantera riskerna i samband med de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet. Den största risken som rör laglighet och korrekthet i utgifterna för strukturåtgärder utgörs enligt revisionsrätten av kommissionens och medlemsstaternas delade förvaltning och mångfalden av organ och myndigheter med olika kontrollstrukturer och rutiner. Som ett resultat av detta har kommissionen ofta svårt att få tillräcklig bekräftelse på att de transaktioner som görs i medlemsstaterna för perioden är lagliga och korrekta, eftersom hanteringen och kontrollsystemen i medlemsstaterna inte i samtliga fall ger en tillräcklig försäkran om utgifternas laglighet och korrekthet. Revisionsrätten uppmanar kommissionen att ta initiativ till att förbättra de interna kontrollsystemen i samverkan med medlemsstaterna. Fler stickprovskontroller rekommenderas också. PE v /14 DT\ doc
7 Den nuvarande kommissionens förslag kommer, som det nu ser ut, att ge medlemsstaterna ännu större makt över kontrollerna, och därför är det viktigt att noggrant analysera om de nya förslagen kommer att förbättra situationen i någon betydande omfattning. Det bör noteras att kommissionens interna revisionsenhet rekommenderar att en redovisningsförklaring introduceras och att denna åtgärd inte står med i det nya förslaget. I korthet är redovisningsförklaringen ingenting annat än ett årligt åtagande från varje förmånstagande medlemsstat att på högsta nivå (finansminister eller premiärminister) och före utbetalning förklara att ordentliga kontrollsystem finns och att inrätta en tydlig rättsmyndighet för påföljder som påverkar hela finansieringen av den berörda medlemsstaten. Redovisningsförklaringen är intressant därför att den förankrar medlemsstaternas nödvändiga deltagande för att förbättra den ekonomiska hanteringen inom Europeiska unionen på politisk nivå. Den finansminister som vill fortsätta att vara finansminister föredrar nog att inrätta välfungerande övervakningssystem och kontroller istället för att behöva förklara för sitt parlament varför statskassan måste betala tillbaka stora summor till Europeiska unionen. Föredraganden anser det mycket viktigt att varje medlemsstat accepterar detta villkor innan strukturfondernas fördelningsnivå diskuteras. 2.2 Bedömning De rättsliga åtaganden enligt strukturfonderna som ännu inte framträder som budgetåtaganden uppgår till cirka miljoner euro, vilket motsvarar fem års utbetalningar. Denna trend utgör en alldeles särskild utmaning för Europeiska unionen, nämligen ökningen av utestående åtaganden utgifter som juridiskt sett har godkänts men som fortfarande måste utföras. I slutet av 2003 motsvarade dessa utgifter värdet av fem års betalningar med den aktuella utgiftsnivån, en kraftigt försämrad situation jämfört med samma tid under förra budgetplanen. Situationen orsakas av en alltför ambitiös budgetering och oförmåga hos medlemmar och förmånstagande stater att utnyttja EU-medel, delvis beroende på förseningar med att inrätta nödvändiga administrativa och övervakande organ och delvis beroende på ett otillräckligt antal projekt som är berättigade till gemenskapsfinansiering. En realistisk uppskattning av utgiftskapaciteten och valet av rätt tidpunkt för dessa utgifter bör göras då man utarbetar budgeten inför perioden En betydande del av den nya perioden kommer att krävas för att avsluta åtaganden som gjorts under innevarande period Om inte speciella åtgärder vidtas av medlemsstaterna kommer underutnyttjandet under den nya perioden att förvärra problemet och skapa ännu större avvikelser mellan budgetering och utgifter. 3. MÖJLIGT ALTERNATIV TILL KOMMISSIONENS FÖRSLAG Målen under rubrik 1a och 1b är i vissa fall kompletterande och överlappande. Investeringar i infrastruktur och miljö, förbättring av konkurrenskraften, lösning av gränsrelaterade svårigheter, investering i mänskliga resurser, forskning och stimulering av ekonomin nämns i samtliga prioriteringsmål under rubrik 1. Detta steg mot gemensamma DT\ doc 7/14 PE v02-00
8 fonder för olika politiska områden kommer kanske att kunna harmonisera administrativa krav för genomförandet och förenkla det. Strukturfonderna är gemenskapens näst största finansieringsorgan som är inriktat på att tillföra medborgarna ett mervärde. Det är därför viktigt att garantera flödet (likviditeten) av ekonomiska resurser från strukturfonderna, som ifall de inte utnyttjas inte får en positiv effekt på gemenskapen. Det är därför viktigt att ta de befintliga politiska åtagandena i beaktande och matcha begränsade ekonomiska resurser mot en realistisk utvärdering av vad som behövs och vad man har råd med för att uppnå de gemensamma målen. Följande skulle därför kunna bli föremål för diskussion: Kombinera strukturerna i Landsbygdsutveckling och tidigare Mål 2 för att utvidga bidragsberättigandet. Ramens varaktighet (4 5 6 år) för att se till att tillräckliga resurser är tillgängliga för motsvarande politiska prioriteringar. Undersök om det politiska beslutet om ett årligt utgiftsmål är lämpligt (svårt att genomföra när det gäller strukturfonder) och om svaret blir ja, finns det i så fall en nödvändig flexibilitet i mekanismen för att garantera utgifter? Fundera över möjligheten att genomföra projekt som medfinansieras genom lån eller kapitalmarknad. Ger strukturfondernas nuvarande målinriktade struktur rum för någon flexibilitet som kan anpassa sig efter till exempel prioriteringsförändringar? Skall den nedre gränsen för Europeiska unionens solidaritetsfond (som det enda flexibla instrumentet) höjas? Skall gränsen för tillväxtregleringsfonden omprövas, för att uppmuntra offentliga och privata investeringar som skulle använda anslag som förblir oanvända varje år? Skall resurserna omfördelas inom rubrik 1 och, om svaret är ja, var kan de göra maximal nytta för medborgarna? Vilken är den kritiska massa som behövs för att uppnå gemenskapens mål för ? Kommer medlemsstaterna att kunna följa tilläggsprincipen och tillhandahålla de belopp som behövs? 4. SLUTSATSER Strukturfonderna och sammanhållningspolitiken har varit katalysatorer för nya former av samverkan, där de regionala och lokala myndigheterna, nationella regeringar och Europeiska unionen i ett samarbete både inom och över nationella gränser har planerat och genomfört gemensamma utvecklingsstrategier. Vissa problem kan man dock förvänta sig: Det skulle kunna bli problem med den tillgängliga kapaciteten att införliva de föreslagna beloppen i själva verket oanvända och frigjorda belopp. Det finns ett behov av att förbättra prognosmetoderna och pålitligheten i de kontroller som utförs av medlemsstaterna. PE v /14 DT\ doc
9 De nuvarande administrativa förfarandena behöver rationaliseras och förenklas, för att lätta medlemsstaternas administrativa börda, vid behov genom att revidera de relevanta bestämmelserna i budgetförordningarna. Diskussionen om struktur- och sammanhållningsfonder bör föras inom ramen för de diskussioner som hittills hållits i Europaparlamentet, speciellt i utskottet för regional utveckling, Regionkommittén och rådet. Avslutningsvis i detta arbetsdokument skulle föredraganden vilja koncentrera sig på följande alternativ till en fortsatt diskussion: a) Lämpligheten av att behålla den utgiftsnivå som föreslagits av kommissionen. b) Inom vilket geografiskt område, för vilket mål och i vilken omfattning kan man minska det totala belopp som föreslagits av kommissionen utan att hindra Europeiska unionens sammanhållningspolitik, om det totala beloppet minskas i strukturfonderna (på grund av ett lägre tak)? I diskussionen om alternativ b) och innan Europaparlamentet tar ställning bör kommissionen klargöra ett antal saker, bland annat följande: Kan en ökning som är mindre än den som förutsatts av kommissionen vara en möjlig lösning? Kan denna minskning realiseras genom en linjär nedskärning? Kan ett uteslutande av Mål 2-regioner vara mer acceptabelt? Kan uteslutandet av Mål 1-regioner från de rika staterna vara ett alternativ? Kan man överväga att dra in utfasningsmekanismen? Föredraganden är medveten om att de frågor som måste diskuteras är känsliga och uppmanar kommissionen att svara på vilka konsekvenserna blir för varje redovisat scenario. Viktiga argument Valet som skall göras i samband med nästa budgetplan och i synnerhet om sammanhållningspolitiken handlar inte bara om pengar. Det är en fråga om politisk inriktning: vill vi ha en mer sammanhållen union som kan utvecklas snabbare eller vill vi ha en union med större skillnader och fattiga regioner som bromsar den ekonomiska och politiska integrationsprocessen? Detta val kommer att avgöra Europeiska unionens ekonomiska framtid och påverka vårt politiska perspektiv: utan ökade strukturfonder kommer de nya medlemsstaterna att blockera beslut om en djupare integration och de gamla medlemsstaterna kommer inte få några utvidgade marknader för sina produkter. DT\ doc 9/14 PE v02-00
10 Teknisk information Prognosskillnader för 2003 och tidigare år Mdr euro Prognos Utbetalat Skillnad % ,8 22,8-3,0 13 % ,1 21,6-7,5 35 % ,2 19,8-2,4 12 % ,2 5,7-4,5 79 % Program före 2000 Program (*) Samtliga program Sammanhållningsfond * betalningar inkl. betalningar i avräkning ,0 1,1-5,9 534 % ,0 3,5-1,5 43 % ,0 14,7-3,3 22 % ,8 19,0-8,8 46 % ,2 22,7-11,5 51 % ,2 20,4-7,8 38 % ,8 20,1-14,7 73 % ,2 26,2-13,0 50 % ,8 2,0-1,8 90 % ,8 3,1 +0,3-10 % ,4 2,2-0,2 9 % Tabellen nedan visar antalet utestående åtaganden i varje medlemsstat i slutet av De utestående åtagandena i denna tabell är även uppdelade mellan de olika programperioderna 2. Sedan 2002 är Italien den medlemsstat som har det högsta antalet RAL, följt av Spanien och Tyskland. Självklart beror antalet utestående åtaganden hos en medlemsstat framförallt på den statens andel i den totala ekonomiska fördelningen. RAL för flera medlemsstater är dock större än medlemmarnas andelar i den totala fördelningen. Nedan presenteras en mer detaljerad analys av programperioderna. Utestående åtaganden uppdelade på ursprungsperiod (i miljoner euro) milj Ecu period före period RAL period RAL Den 31 december 1 Interreg (delvis), Peace och olika belopp för tekniskt stöd är upptagna under blandat (se sektion 1.6). 2 RAL före 1994 (som uppgår till 84 miljoner euro) som inte längre är viktiga har hamnat i samma grupp som RAL. PE v /14 DT\ doc
11 Utestående åtaganden fördelade på ursprungsår Cirkeldiagrammet visar att nästan 90 procent av RAL gäller åtaganden som gjorts under nuvarande programperiod. Närmare 80 procent gäller åtaganden som gjorts under de senaste två åren. Utestående åtaganden i slutet av 2003 efter ursprungsår 47,1 % 30,4 % 7,7 % 1,5 % 10,0 % 1,5 % 1,8 % före DT\ doc 11/14 PE v02-00
12 Ackumulerade betalningar vid slutet av 2002 och nya betalningar under 2003 uppdelade på medlemsstaterna (mainstreamprogram och gemenskapsprogram) jämförda med den nationella fördelning som är tillgänglig för perioden utan reserver 1 Totalt 19,9 % 13,6 % 66,5 % Peace 7,0 % 1,7 % Interreg 7,1 % 4,1 % 91,3 % 88,8 % Sverige 18,6 % 15,9 % 65,5 % Portugal 27,1 % 18,6 % 54,3 % Nederländerna Luxemburg Italien 8,2 % 7,4 % 11,8 % 12,1 % 12,7 % 14,0 % 84,4 % 76,1 % 73,3 % Ackumulerat genomförande (%) i slutet av 2002 Irland Grekland 29,7 % 15,9 % 10,5 % 14,2 % 73,6 % 56,1 % Genomförande (%) 2003 För. kungarik. Frankrike 15,0 % 15,2 % 10,2 % 13,7 % 74,8 % 71,1 % Kvar att genomföra (%) Finland 19,2 % 14,8 % 66,0 % Spanien 25,4 % 15,4 % 59,2 % Danmark 14,1 % 14,4 % 71,5 % Tyskland 24,6 % 13,4 % 62,0 % Belgien 15,8 % 11,4 % 72,8 % Österrike 23,2 % 15,6 % 61,2 % 0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 90 % 100 % Analysen av diagrammet leder till följande slutsatser: År 2003 ökade genomförandet kraftigt, både totalt sett och individuellt för praktiskt taget alla medlemsstater. I slutet av uppskattades betalningar som gjorts (inklusive förskottsbetalningar) till 10,3 procent av fördelningen , betalningar som gjorts under 2002 till 9,6 procent av den fördelningen och betalningar som gjorts under 2003 till 13,6 procent. Endast genomförandet av Interreg- och Peace-programmen släpar efter. För tre av medlemsstaterna, Danmark, Italien och Luxemburg, översteg betalningarna under 2003 summan av betalningarna för de tre föregående åren. 1 Alla betalningar (och ekonomiska fördelningar) från Interreg och Peace har angetts separat för att man skall kunna jämföra de olika staterna. Betalningarna fördelas visserligen ofta i bokföringen till det land som har hand om det specifika initiativet och relaterade betalningar, oberoende av den slutliga förmånstagaren. Detta hindrar en meningsfull analys av genomförandet av de belopp som ställts till varje stats förfogande. PE v /14 DT\ doc
13 Ackumulerade betalningar vid slutet av 2002 och nya betalningar under 2003 uppdelade på mål, jämfört med den totala fördelningen tillgänglig för perioden utan reserver Mål 1 21,8 % 14,2 % 64,0 % Mål 2 13,7 % 16,2 % 70,1 % Mål 3 20,8 % 11,2 % 68,0 % FFU 15,0 % 7,6 % 77,4 % Ackumulerat genomförande (%) i slutet av 2002 Leader 7,5 % 4,1 % 88,4 % Genomförande (%) 2003 Interreg 7,1 % 7,1 % 85,8 % Kvar att genomföra (%) Equal 7,3 % 10,0 % 82,7 % Urban 8,9 % 10,5 % 80,6 % Totalt 19,9 % 13,7 % 66,4 % 0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 90 % 100 % Följande tre slutsatser verkar självklara: År 2003 ökade genomförandet av betalningar betydligt både generellt och för de flesta målen (frigörningssystem har införts). Mål 1 klarar sig bäst i relativa termer, följt av Mål 3 och Mål 2. I alla tre fallen var betalningarna i slutet av 2003 nära (i fallet med mål 1, över) 1/3 av respektive fördelning för (jämfört med cirka 1/5 i slutet av 2002). Genomförandet har fortfarande varit mycket långsammare i alla gemenskapsinitiativ och alla hade i slutet av 2003 betalat ut mindre än 20 procent av sina avsättningar för perioden. Diagrammet visar att genomförandet av gemenskapsinitiativen släpar efter genomförandet av mainstreamprogrammen med ett år eller mer. DT\ doc 13/14 PE v02-00
14 Prognosskillnader milj euro, 2003 Prognos Betalningar Skillnad % Luxemburg % Belgien % Förenade kungariket % Nederländerna % Grekland % Italien % Tyskland % Danmark % Irland % Portugal % Österrike % Sverige % Spanien % Frankrike % Finland % TOTALT (*) % (*) Totalen skiljer sig från summan av delarna eftersom betalning av vissa poster i prognosen inte kan fördelas till enskilda medlemsstater PE v /14 DT\ doc
Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM 1. Ändring av gemensamma förordningen för ESI-fonderna till förmån för Grekland. Dokumentbeteckning
Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM 1 Ändring av gemensamma förordningen för ESI-fonderna till förmån för Grekland Näringsdepartementet 2015-09-22 Dokumentbeteckning KOM(2015) 365 Förslag till
Läs merBryssel den 12 september 2001
Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,
Läs merEtt nytt partnerskap för sammanhållning
Ett nytt partnerskap för sammanhållning konvergens konkurrenskraft samarbete Tredje rapporten om ekonomisk och social sammanhållning Europeiska kommissionen Europe Direct är en tjänst som hjälper dig att
Läs mer14127/16 SA/ab,gw 1 DGG 2B
Europeiska unionens råd Bryssel den 8 november 2016 (OR. en) 14127/16 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 8 november 2016 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 13265/16 Ärende: FIN 774
Läs merAvgiften till. 27 Europeiska unionen
Avgiften till 27 Europeiska unionen PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMR ÅDE 27 Förslag till statens budget för 2016 Avgiften till Europeiska unionen Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 5 2 Utgiftsområde
Läs merBILAGOR. till. Meddelande från kommissionen
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 14.12.2015 COM(2015) 639 final ANNEXES 3 to 4 BILAGOR BILAGA III: Samlad bedömning av additionalitet (artikel 95 i förordningen om gemensamma bestämmelser) BILAGA IV:
Läs mer7b år Finlands nettobetalningsandel har stigit med 46 procent från år Finlands medlemsavgifter ökade, jordbruksstöden minskade
FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÖKADE ÅR 2008 1/5 Finlands kalkylmässiga nettobetalning till Europeiska unionen var 318,5 miljoner euro år 2008, dvs. 60 euro per invånare. Nettobetalningen utgjorde 0,17
Läs mer5b var lägre än beräknat
FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÅR 2007 VAR LÄGRE ÄN BERÄKNAT 1/5 Finlands kalkylmässiga nettobetalning till Europeiska unionen var 172 miljoner euro 2007, dvs. 32 euro per invånare. Nettobetalningen
Läs merEuropeiska unionens råd Bryssel den 24 november 2016 (OR. en)
Europeiska unionens råd Bryssel den 24 november 2016 (OR. en) 14635/16 FIN 804 A-PUNKTSNOT från: Rådets generalsekretariat till: Rådet Ärende: Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2017 -
Läs merMEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET. Teknisk justering av budgetramen för 2013 i linje med rörelser inom BNI
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.4.2012 COM(2012) 184 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET Teknisk justering av budgetramen för 2013 i linje med rörelser inom BNI (punkt
Läs merFÖRSLAG TILL YTTRANDE
Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för transport och turism 2015/...(BUD) 23.6.2015 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för transport och turism till budgetutskottet över Europeiska unionens allmänna
Läs merEUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för kultur och utbildning 7.3.2008
EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för kultur och utbildning 2009 7.3.2008 ARBETSDOKUMENT om Europaparlamentets och rådets förslag till beslut om inrättande av ett handlingsprogram för att höja kvaliteten
Läs merEU och regionerna: varför är de viktiga och för vem? Chrissie Faniadis 27 januari 2011
EU och regionerna: varför är de viktiga och för vem? Chrissie Faniadis 27 januari 2011 Vad vi ska gå igenom: EU:s policy struktur: varför regioner? EU:s regionalpolitik i stora drag Regionalpolitikens
Läs merMEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET. Ekonomiska uppgifter om Europeiska utvecklingsfonden
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 15.6.2018 COM(2018) 475 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET Ekonomiska uppgifter om Europeiska utvecklingsfonden Europeiska utvecklingsfonden (EUF): prognos
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet BUDGETFÖRFARANDENA 2002-2003 ARBETSDOKUMENT. om Life III (2000-2004) det finansiella instrumentet för miljön
EUROPAPARLAMENTET 1999 utskottet BUDGETFÖRFARANDENA -2003 2 maj ARBETSDOKUMENT om Life III (2000-) det finansiella instrumentet för miljön utskottet Föredragande: Göran Färm och Guido Podestà DT\454851.doc
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria :FPM108. EU:s budget Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Finansdepartementet :FPM108
Regeringskansliet Faktapromemoria :FPM108 EU:s budget 2007 Finansdepartementet :FPM108 2006-06-28 Dokumentbeteckning SEC(2006)762 Preliminärt förslag till Europeiska gemenskapernas allmänna budget för
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet
EUROPAPARLAMENTET 1999 Budgetutskottet 2004 8 november 2001 PE 306.835/1-18 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Francesco Turchi (PE 306.835) Transeuropeiska nät - årsrapport 1999 enligt artikel
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 27.10.2009 KOM(2009)600 slutlig C7-0256/09 MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om revidering av den fleråriga budgetramen (2007
Läs merLandsbygdsprogram i 10 länder inom EU
1(6) 2010-06-18 Landsbygdsavdelningen Roland Sten Landsbygdsprogram i 10 länder inom EU Varje land har minst ett landsbygdsprogram Varje medlemsland i EU har ett eller flera program för utveckling av landsbygden.
Läs merEUROPEISKT TERRITORIELLT SAMARBETE
EUROPEISKT TERRITORIELLT SAMARBETE Europeiskt territoriellt samarbete är det instrument inom sammanhållningspolitiken som används för att på ett gränsöverskridande sätt lösa problem och gemensamt utveckla
Läs merSAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN
INTEGRERAD TERRITORIELL INVESTERING SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014-2020 I december 2013 godkände Europeiska unionens råd formellt de nya reglerna och lagstiftningen som styr nästa runda av EU:s sammanhållningspolitiska
Läs merBUDGETFÖRFARANDET FÖR
EUROPAPARLAMENTET 1999 Budgetutskottet 2004 BUDGETFÖRFARANDET FÖR 2004 2 juli 2003 ARBETSDOKUMENT om transeuropeiska nät (TEN) Budgetutskottet Föredragande: Jan Mulder och Franz Turchi DT\498696.doc PE
Läs merMEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET. Ekonomiska uppgifter om Europeiska utvecklingsfonden
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 14.6.2017 COM(2017) 299 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET Ekonomiska uppgifter om Europeiska utvecklingsfonden Europeiska utvecklingsfonden (EUF): prognos
Läs merRekommendation till RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.7.2016 COM(2016) 519 final Rekommendation till RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING om att ålägga Portugal böter för underlåtenhet att vidta effektiva åtgärder för att komma
Läs mer6014/16 ck/gw 1 DGG 2B
Europeiska unionens råd Bryssel den 12 februari 2016 (OR. en) 6014/16 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 12 februari 2016 till: Ärende: Delegations FIN 86 FSTR 7 FC 4 REGIO 7 MAP 8 Europeiska
Läs merFörslag till RÅDETS FÖRORDNING
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den XXX COM(2018) 398 Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av rådets förordning (EU) 2015/1588 av den 13 juli 2015 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget
Läs merSverige i EU. Finland. Estland. Lettland. Sverige. Litauen Irland. Danmark. Nederländerna. Storbritannien (förhandlar om utträde) Tyskland.
EU PÅ 10 MINUTER Sverige i EU Sverige är en av 28 medlemmar i Europeiska unionen, EU. Det är över tjugo år sedan Sverige gick med det var den 1 januari 1995. Medlemskapet innebär att Sverige samarbetar
Läs merEN EU-BUDGET FÖR FRAMTIDEN
EN EU-BUDGET FÖR FRAMTIDEN #EUBudget #EURoadSibiu #FutureofEurope 4 februari 08 HUR SKA VÅRT EUROPA SE UT I FRAMTIDEN? Vart sjunde år har EU:s ledare möjlighet att välja vilken typ av Europa som de vill
Läs merMEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET. Teknisk justering av budgetramen för 2016 för att kompensera för BNI-utvecklingen
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.5.2015 COM(2015) 320 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET Teknisk justering av budgetramen för 2016 för att kompensera för BNI-utvecklingen
Läs merInvestera i Europas framtid
Investera i Europas framtid 1 Femte rapporten om den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen En ny sammanhållningspolitik för ett nytt årtiondes utmaningar I. Bakgrund II. III. IV. Sammanhållningspolitikens
Läs merTal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik
Mina damer och herrar Seminarium: Europaforum Norra Sverige IV 6 juni, 2002 Sundsvall, Sverige Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik Jag är mycket glad att ha
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING
RP 203/2000 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till godkännande av rådets beslut av den 29 september 2000 om systemet rör Europeiska gemenskapernas egna medel (2000/597/EG) PROPOSITIONENS
Läs merAvgiften till Europeiska unionen
Avgiften till Europeiska unionen 27 Förslag till statens budget för 2020 Avgiften till Europeiska unionen Innehållsförteckning Tabellförteckning... 4 1 Förslag till riksdagsbeslut... 5 2 Avgiften till
Läs merTal av Vítor Caldeira, ordförande för Europeiska revisionsrätten
EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN TAL Bryssel den 5 november 2013 ECA/13/38 Tal av Vítor Caldeira, ordförande för Europeiska revisionsrätten Presentation av årsrapporterna för 2012 INFÖR EUROPAPARLAMENTETS BUDGETKONTROLLUTSKOTT
Läs merEkonomiskt stöd för turism och handel i Sverige
p27suedesv 16/12/03 08:41 Page 1 Näringslivspublikationer Ekonomiskt stöd för turism och handel i Sverige BÄSTA ANVÄNDNING AV EU:S MEDEL EU:s strukturfonder för små och medelstora företag och offentliga
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet PE v01-00
EUROPAPARLAMENTET 2004 ««««««««««««2009 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 30.3.2005 PE 355.745v01-00 ÄNDRINGSFÖRSLAG 14-32 Förslag till yttrande Jerzy Buzek Europeiska regionala utvecklingsfonden
Läs merFörfarandet för utnämning av Regionkommitténs ledamöter. Utnämningsförfaranden i de olika medlemsstaterna
Förfarandet för utnämning av Regionkommitténs ledamöter Utnämningsförfaranden i de olika medlemsstaterna SAMMANFATTNING I EU-fördragets förord anges bland målsättningarna för unionen att man ska fortsätta
Läs merFÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 8 TILL 2015 ÅRS ALLMÄNNA BUDGET EGNA INKOMSTER EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 19.10.2015 COM(2015) 545 final FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 8 TILL 2015 ÅRS ALLMÄNNA BUDGET EGNA INKOMSTER EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN SV SV Europeiska kommissionen
Läs mermed beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2003) 700) 1,
P5_TA(2004)0361 Europeisk kulturhuvudstad för åren 2005 till 2019 ***I Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om ändring av beslut 1419/1999/EG
Läs merAvgiften till. 27 Europeiska unionen
Avgiften till 27 Europeiska unionen Förslag till statens budget för 2018 Avgiften till Europeiska unionen Innehållsförteckning Tabellförteckning... 4 1 Förslag till riksdagsbeslut... 5 2 Avgiften till
Läs merEuropeiska unionens råd Bryssel den 4 maj 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare
Europeiska unionens råd Bryssel den 4 maj 2017 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2017/0086 (COD) 8838/17 ADD 7 FÖRSLAG från: inkom den: 2 maj 2017 till: Komm. dok. nr: Ärende: MI 378 ENT 113 TELECOM
Läs merFÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2017/18:FPM51. Förslag till rådets förordning om upprättandet av ett gemensamt företag för en
Regeringskansliet Faktapromemoria Förslag till rådets förordning om upprättandet av ett gemensamt företag för en europeisk superdator Utbildningsdepartementet 2018-02-15 Dokumentbeteckning KOM (2018) 8
Läs merFÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för transport och turism 16.2.2012 2011/0301(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för transport och turism till budgetutskottet över förslaget till Europaparlamentets
Läs merTal av Vítor Caldeira, ordförande för Europeiska revisionsrätten
- Det talade ordet gäller EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN TAL Luxemburg den 21 november 2013 ECA/39/13 Tal av Vítor Caldeira, ordförande för Europeiska revisionsrätten Presentation av årsrapporterna för 2012
Läs merTal av Vítor Caldeira, Europeiska revisionsrättens ordförande
SV Tal Bryssel den 10 november 2015 Tal av Vítor Caldeira, Europeiska revisionsrättens ordförande Presentation av Europeiska revisionsrättens årsrapport för 2014 för Europaparlamentets budgetkontrollutskott
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2003/04:FPM107. Kommissionens preliminära utkast till EU-budget för Dokumentbeteckning.
Regeringskansliet Faktapromemoria Kommissionens preliminära utkast till EU-budget för 2005 Finansdepartementet 2004-06-03 Dokumentbeteckning SEC(2004)456 Preliminary Draft General Budget of the European
Läs merFÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Budgetutskottet 24.10.2014 2014/2037(BUD) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om utnyttjande av marginalen för oförutsedda utgifter
Läs merFrågor och svar om arbetsgruppen för Grekland och dess andra kvartalsrapport Se även IP/12/242
MEMO/12/184 Bryssel den 15 mars 2012 Frågor och svar om arbetsgruppen för Grekland och dess andra kvartalsrapport Se även IP/12/242 1. Vilka uppgifter har arbetsgruppen för Grekland? Kommissionens arbetsgrupp
Läs mer6952/2/12 REV 2 KSM/AKI/jas/je DG G 1
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 13 mars 2012 (OR. en) Inte rinstitutionellt ärende: 2012/0034 (NLE) 6952/2/12 REV 2 ECOFIN 198 FSTR 14 FC 9 REGIO 29 CADREFIN 111 OC 90 RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SEK(2001) 716 SLUTLIG/2 BRYSSEL DEN 11.6.2001 ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2001 AVSNITT III - KOMMISSIONEN DEL B Corrigendum: Annule et remplace le texte précédent.
Läs merStatsbudgeten Under momentet beviljas euro. Anslaget får användas
64. EU:s strukturfonders medfinansiering och statlig medfinansiering i EU:s strukturfondsprogram, program för samarbete vid de yttre gränserna och andra program inom sammanhållningspolitiken (förslagsanslag)
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män FÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 2004 ««««««««««««2009 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män PRELIMINÄR VERSION 2004/0167(COD) 3.3.2005 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors
Läs merEuropeiska gemenskapernas officiella tidning. RŠDETS FÖRORDNING (EG) nr 1266/1999. av den 21 juni 1999
L 161/68 26.6.1999 RŠDETS FÖRORDNING (EG) nr 1266/1999 av den 21 juni 1999 om samordning av stödet till kandidatländerna inom ramen för föranslutningsstrategin och om ändring av förordning (EEG) nr 3906/89
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för regional utveckling FÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 2004 ««««««««««««Utskottet för regional utveckling 2009 PRELIMINÄR VERSION 2004/... 23.8.2005 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för regional utveckling till utskottet för framställningar
Läs merREVISIONSRÄTTEN. Artiklarna 285 till 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUFfördraget).
REVISIONSRÄTTEN Europeiska revisionsrätten ansvarar för granskningen av EU:s finanser. Revisionsrätten bidrar som EU:s externa revisor till att förbättra EU:s finansiella förvaltning och fungerar som oberoende
Läs merProtokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Fiskeribyrån, N30
PROTOKOLL Nummer 26 27.10.2015 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Fiskeribyrån, N30 Beslutande Föredragande Justerat Vicelantråd Roger Nordlund Byråchef Jenny
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för konstitutionella frågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för konstitutionella frågor
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för konstitutionella frågor PRELIMINÄR VERSION 23 juni 2003 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för konstitutionella frågor till budgetutskottet över förslaget till
Läs merMEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för rättsliga frågor 27.5.2011 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA (0043/2011) Ärende: Motiverat yttrande från Dáil Éireann i Irland över förslaget till rådets direktiv om
Läs merFÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för regional utveckling 24.2.2015 2015/0009(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för regional utveckling till utskottet för ekonomi och valutafrågor och budgetutskottet
Läs merFÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Budgetkontrollutskottet 2014/2147(INI) 7.1.2015 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från budgetkontrollutskottet till utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling över sektorn för frukt
Läs merA8-0061/19 EUROPAPARLAMENTETS ÄNDRINGSFÖRSLAG * till kommissionens förslag
8.6.2017 A8-0061/19 Ändringsförslag 19 Petra Kammerevert för utskottet för kultur och utbildning Betänkande Santiago Fisas Ayxelà Europeisk kulturhuvudstad för åren 2020 2033 COM(2016)0400 C8-0223/2016
Läs merEuropeiska unionens råd Bryssel den 21 januari 2015 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare
Europeiska unionens råd Bryssel den 21 januari 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2015/0010 (APP) 5467/15 FIN 47 CADREFIN 4 REGIO 6 FSTR 5 FC 6 SOC 20 AGRISTR 1 PECHE 24 JAI 36 ASIM 1 FÖRSLAG från:
Läs merLandsbygdsnätverkets virtuella tankesmedja om samordningsmöjligheter mellan GSR-fonderna
Promemoria 2012-10-12 Näringsdepartementet Arbetsmarknadsdepartementet Landsbygdsdepartementet Camilla Lehorst Telefon 08-405 16 30 Mobil 070-519 01 18 E-post camilla.lehorst@enterprise.ministry.se Landsbygdsnätverkets
Läs merVäktare av EU:s finanser
SV Väktare av EU:s finanser EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN Granskning av EU-medel i hela världen Europeiska revisionsrätten är en EU institution som grundades 1977 och ligger i Luxemburg. Revisionsrätten har
Läs merNy programperiod 2014-2020
Ny programperiod 2014-2020 Nord blickar framåt, Levi 17-18.9.2013 Dorota Witoldson, Europeiska kommissionen 1 Gränsöverskridande Samarbete / Interreg 2007-2013 2 Interreg vem gör vad? PARTNERSKAP KOM:
Läs merPlenarhandling ADDENDUM. till betänkandet. Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling. Föredragande: Czesław Adam Siekierski A8-0018/2019
Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling 28.1.2019 A8-0018/2019/err01 ADDENDUM till betänkandet om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordningarna (EU) nr 1305/2013
Läs mer10667/16 SON/gw 1 DGG 2B
Europeiska unionens råd Bryssel den 27 juni 2016 (OR. en) 10667/16 LÄGESRAPPORT från: till: Rådets generalsekretariat Delegationerna FSTR 35 FC 29 REGIO 42 SOC 434 AGRISTR 36 PECHE 243 CADREFIN 38 Föreg.
Läs merÅrsrapporten för 2017 Vanliga frågor. 1. Vilken roll har Europeiska revisionsrätten när det gäller EU-budgeten?
VANLIGA FRÅGOR Luxemburg den 4 oktober 2018 Årsrapporten för 2017 Vanliga frågor 1. Vilken roll har Europeiska revisionsrätten när det gäller EU-budgeten? Varje år kontrollerar vi EU:s räkenskaper och
Läs merEuropeiska revisionsrättens rapporter
9 Europeiska revisionsrättens rapporter . 9 Europeiska revisionsrättens rapporter för verksamhetsåret 1995 9.1 Bakgrund Regeringen aviserade i prop. 1994/95:40 att riksdagen kommer att informeras om hur
Läs merFÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET
Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling B8-1365/2016 9.12.2016 FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET i enlighet med artikel 134.1 i arbetsordningen om EU:s prioriteringar inför det 61:a mötet i FN:s
Läs merFörslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 7.12.2018 COM(2018) 817 final 2018/0414 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordningarna (EU) nr 1305/2013 och (EU) nr 1307/2013
Läs mer(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR
22.2.2019 L 51 I/1 II (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2019/316 av den 21 februari 2019 om ändring av förordning (EU) nr 1408/2013 om tillämpningen av artiklarna 107
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden DEFINITIVT FÖRSLAG 6 juni 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden till utskottet
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPEN EUROPEISKA ATOMENERGIGEMENSKAPEN FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 5 TILL BUDGETEN FÖR 2007 SAMLADE INKOMSTER
EUROPEISKA GEMENSKAPEN EUROPEISKA ATOMENERGIGEMENSKAPEN FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 5 TILL BUDGETEN FÖR 2007 SAMLADE INKOMSTER TEKNISK BILAGA TILL MOTIVERINGEN UPPRÄTTAD AV RÅDET DEN 13 JULI 2007 11707/07
Läs mer15774/14 ul/aw/chs 1 DG D 2A
Europeiska unionens råd Bryssel den 24 november 204 (OR. en) 5774/4 EJUSTICE 8 JUSTCIV 30 COPEN 296 JAI 90 NOT från: till: Ärende: Ordförandeskapet Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet Rådets
Läs merFÖRSLAG TILL RESOLUTION
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 15.5.2012 B7- /2012 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av frågan för muntligt besvarande B7- /2012 i enlighet med artikel 115.5 i arbetsordningen om sysselsättningsaspekter
Läs merEU-program
Januari 2010 EU-program 2007-2013 Utgivningsår: 2010 För mer information kontakta Länsstyrelsen i Stockholms län, avdelningen för tillväxt Tfn 08-785 40 00 Rapporten finns endast som pdf. Du hittar den
Läs merFÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Budgetutskottet 6.12.2012 2012/2307(BUD) Par1 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013 Alla avsnitt
Läs merSV Förenade i mångfalden SV A8-0048/21. Ändringsförslag. Jordi Solé för Verts/ALE-gruppen
8.3.2018 A8-0048/21 21 Skäl Da (nytt) Da. I enlighet med artikel 8 i EUFfördraget ska EU främja jämställdhet mellan kvinnor och män och säkerställa jämställdhetsintegrering i all sin verksamhet som en
Läs merOmråden som omfattas av strukturfondernas regionalpolitiska mål (1994 1999)
Områden som omfattas av strukturfondernas regionalpolitiska mål (19941999) MåM (19941999) Mål 2 (19971999) Mål 5b (19941999) Mål 6 (19951999) Strukturomvandling i regioner med eftersläpande utveckling
Läs merAvgiften till. 27 Europeiska unionen
Avgiften till 27 Europeiska unionen Förslag till statens budget för 2014 Avgiften till Europeiska unionen Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 5 2 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska
Läs merFörslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.6.2011 KOM(2011) 358 slutlig Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT om utnyttjande av Europeiska fonden för justering av globaliseringseffekter i enlighet
Läs merFörslag till RÅDETS BESLUT. om Regionkommitténs sammansättning
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 11.6.2014 COM(2014) 226 final 2014/0128 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om Regionkommitténs sammansättning SV SV MOTIVERING 1. BAKGRUND TILL FÖRSLAGET I artikel 305
Läs merTal av Vítor Caldeira, ordförande för Europeiska revisionsrätten
EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN TAL Luxemburg den 10 december 2013 ECA/13/45 Tal av Vítor Caldeira, ordförande för Europeiska revisionsrätten Presentation av årsrapporten för 2012 för Europeiska unionens råd
Läs merDEBATT OM ÅRSRAPPORTEN FÖR BUDGETÅRET 2006 I EUROPAPARLAMENTET
EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN ECA/07/31 TAL AV HUBERT WEBER, EUROPEISKA REVISIONSRÄTTENS ORDFÖRANDE DEBATT OM ÅRSRAPPORTEN FÖR BUDGETÅRET 2006 I EUROPAPARLAMENTET I BRYSSEL DEN 29 NOVEMBER 2007 Det talade
Läs merFörslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 26.3.2015 COM(2015) 141 final 2015/0070 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om fastställande av den justeringsgrad som avses i förordning (EU)
Läs merSammanhållningspolitiken idag och i morgon
Sammanhållningspolitiken idag och i morgon Sverker Berglund Västra Götalandsregionen Göteborgregionens Kommunalförbund 2012-01-31 EU:s sammanhållningspolitik och genomförandet i Sverige Förberedelser inför
Läs merDetta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet
2002D0864 SV 01.06.2003 001.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B BESLUT nr 184 av den 10 december 2001 om de standardblanketter
Läs merProtokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Fiskeribyrån, N3
PROTOKOLL Nummer 1 9.1.2018 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Fiskeribyrån, N3 Beslutande Föredragande Justerat Vicelantråd Camilla Gunell Byråchef Jenny Eklund-Melander
Läs merTal av Klaus-Heiner Lehne, Europeiska revisionsrättens ordförande
SV Tal Bryssel den 13 oktober 2016 Tal av Klaus-Heiner Lehne, Europeiska revisionsrättens ordförande Presentation av revisionsrättens årsrapport för 2015 Europaparlamentets budgetkontrollutskott Bryssel
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet ARBETSDOKUMENT. om förberedelser inför medlingen före första behandlingen. Del I: Den gemensamma jordbrukspolitiken
EUROPAPARLAMENTET 1999 Budgetutskottet 2004 19 juni 2001 ARBETSDOKUMENT om förberedelser inför medlingen före första behandlingen Del I: Den gemensamma jordbrukspolitiken Budgetutskottet Föredragande:
Läs merFÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 2011/0270(COD) 1.3.2012 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi till utskottet för sysselsättning
Läs mer10052/17 bis/tf/sk 1 DGG 2B
Europeiska unionens råd Bryssel den 8 juni 2017 (OR. en) 10052/17 I/A-PUNKTSNOT från: till: Rådets generalsekretariat Föreg. dok. nr: 8200/17, 8203/17 Ärende: FIN 355 FSTR 45 FC 50 REGIO 68 SOC 465 CADREFIN
Läs merSOLIDARITETSFONDEN RÄTTSLIG GRUND MÅL BUDGET OCH RESULTAT
SOLIDARITETSFONDEN Via solidaritetsfonden kan EU ge ekonomiskt stöd till en EU-medlemsstat, ett kandidatland eller en region vid en större naturkatastrof. RÄTTSLIG GRUND Artikel 175 tredje stycket och
Läs merFörslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.9.2013 COM(2013) 621 final 2013/0303 (COD) C7-0265/13 Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av rådets förordning (EG) nr 718/1999 om en
Läs merSAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014 2020
INTEGRERAD HÅLLBAR STADSUTVECKLING SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014 2020 I december 2013 godkände Europeiska unionens råd formellt de nya reglerna och lagstiftningen som styr nästa runda av EU:s sammanhållningspolitiska
Läs mer.RPPLVVLRQHQ DQWDU HWW NUDIWIXOOW SDNHW I U DWW VQDEEDSnUHIRUPHQDY(8VDUEHWVPDUNQDG
,3 Bryssel den 6/9/2000.RPPLVVLRQHQ DQWDU HWW NUDIWIXOOW SDNHW I U DWW VQDEEDSnUHIRUPHQDY(8VDUEHWVPDUNQDG 3n I UVODJ DY $QQD 'LDPDQWRSRXORX NRPPLVVLRQlU I U V\VVHOVlWWQLQJ RFK VRFLDOSROLWLNVDNRPPLVVLRQHQLGDJMDWLOOHWWQ\WWVWRUWV\VVHOVlWWQLQJVSDNHW
Läs mer*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION
Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för internationell handel 2016/0052(NLE) 7.6.2016 *** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION om förslaget till rådets beslut om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen,
Läs mer