Områden som omfattas av strukturfondernas regionalpolitiska mål ( )
|
|
- Bengt Axelsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2 Områden som omfattas av strukturfondernas regionalpolitiska mål ( ) MåM ( ) Mål 2 ( ) Mål 5b ( ) Mål 6 ( ) Strukturomvandling i regioner med eftersläpande utveckling Ekonomisk och social omvandling i områden med nedgång i industrisysselsättning Diversifiering av känsliga jordbruksområden Utveckling av glesbefolkade områden Mål 2 delvis stöd berättigat Mål 5b delvis stödberättigat AÇORES (P) ih GUADELOUPE (F) MADEIRA (P) V. _ " \ MARTINIQUE (F) CANARIAS (E) o J GUYANE (F) REUNION (F) r PORTUGAL Lista över regioner som omfattas av insatser från strukturfonderna publiceras i Europeiska Gemenskapernas Tidning (Official Journal). Denna karta är endast ungefärlig.
3 Gemenskapens strukturfonder Strukturfonderna 1997 Nionde årsrapporten Europeiska kommissionen
4 Denna rapport har utarbetats inom generaldirektoratet för regionalpolitik och sammanhållning (GD XVI) vid Europeiska kommissionen, i samarbete med generaldirektoraten för sysselsättning, arbetsmarknad och socialpolitik (GD V), jordbruk (GD VI), fiske (GD XTV) samt under medverkan av generalsekretariatet och generaldirektoraten för konkurrens (GD IV), transport (GD VH), miljö, kärnsäkerhet och civilskydd (GD XI), vetenskap, forskning och utveckling (GD ΧΠ), telekommunikation, informationsmarknaden och användninga av forskningsresultat (GD ΧΙΠ), inre marknad och finansiella tjänster (GD XV), energi (GD XVII), budget (DG ΧΓΧ), ekonomistyrning (GD XX) samt företagspolitik, handel, turism och näringsdrivande föreningar (GD ΧΧΙΠ). En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på Internet via Europaservern ( Kataloguppgifter finns i slutet av publikationen. Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer, 1999 ISBN Europeiska gemenskaperna, 1999 Kopiering tillåten med angivande av källan. Printed in Belgium
5 Nionde årsrapporten Strukturfonderna 1997 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 7 A. Allmän sammanfattning 9 B. En rapport inriktad på stödet till små och medelstora företag 11 KAPITEL 1: HÖJDPUNKTERNA UNDER De första riktlinjerna avseende den ekonomiska och sociala sammanhållningens framtid Europeiskt forum för sammanhållningen Riktlinjerna i Agenda Ändrad inriktning för fondernas finansiering Sysselsättningen prioriteras i de nya mål 2programmen ( ) Prioriteringar för halvtidsutvärderingen av fondernas program (utom mål 2) Genomförandet av territoriella sysselsättningspakter Initiativet "SEM 2000": Att förbättra förvaltningen och kontrollen av fonderna FördjupNTNGEN AV sammanhållningens tematiska prioriteringar Informationssamhället en utmaning (KOM(97) 7) Mot ett program för städer (KOM(97) 197) Den europeiska konferensen "LEADER" om landsbygdsutveckling Regionalpolitiken och konkurrenspolitiken Konkurrensförmåga, FTU och innovation 26 KAPITEL 2: GENOMFÖRANDET OCH UTNYTTJANDET AV PROGRAMMEN I MEDLEMSSTATERNA Allmän presentation per mål Antagandet av nya program Genomförandet av mål 1 (regioner med långsammare utveckling) och mål 6 (glesbefolkade områden) Genomförandet av mål 2 (regioner i industriell omvandling) Genomförandet inom mål 3 och 4 (mänskliga resurser och arbetsmarknaden) Genomförandet av mål 5a (anpassning av jordbruksstrukturer och av fisket) Genomförandet av mål 5b (strukturanpassning av landsbygdsområden) Genomförandet av gemenskapsinitiativen Nyskapande åtgärder och tekniskt stöd Presentation per medlemsstat BELGIEN Framträdande inslag i genomförandet av åtgärderna per mål Gemenskapsinitiativen DANMARK Framträdande inslag i genomförandet av åtgärderna per mål Gemenskapsinitiativ 60
6 4 Nionde årsrapporten Strukturfonderna TYSKLAND Framträdande inslag i genomförandet av åtgärderna per mål Gemenskapsinitiativen GREKLAND Framträdande inslag i genomförandet av åtgärderna per mål Gemenskapsinitiativen SPANIEN Framträdande inslag i genomförandet av åtgärderna per mål Gemenskapsinitiativen FRANKRIKE Framträdande inslag i genomförandet av åtgärderna per mål Gemenskapsinitiativen IRLAND Framträdande inslag i genomförandet av åtgärderna per mål Gemenskapsinitiativen ITALIEN Framträdande inslag i genomförandet av åtgärderna per mål Gemenskapsinitiativen LUXEMBURG Framträdande inslag i genomförandet av åtgärderna per mål Gemenskapsinitiativen NEDERLÄNDERNA Framträdande inslag i genomförandet av åtgärderna per mål Gemenskapsinitiativen ÖSTERRIKE Framträdande inslag i genomförandet av åtgärderna per mål Gemenskapsinitiativen PORTUGAL Framträdande inslag i genomförandet av åtgärderna per mål Gemenskapsinitiativen FINLAND Framträdande inslag i genomförandet av åtgärderna per mål Gemenskapsinitiativen SVERIGE Framträdande inslag i genomförandet av åtgärderna per mål Gemenskapsinitiativen FÖRENADE KUNGARIKET Framträdande inslag i genomförandet av åtgärderna per mål Gemenskapsinitiativen 110 KAPITEL 3: UTVÄRDERING OCH ANALYS AV STRUKTURFONDERNAS EFFEKTER Interimsutvärderingar Tematiska och övergripande utvärderingar Utvärderingen av effekterna på sysselsättningen Metodfrågor i samband med utvärderingen 123
7 Nionde årsrapporten Strukturfonderna 1997 KAPITEL 4: BUDGETGENOMFÖRANDE, FINANSIELL KONTROLL OCH KONTROLL AV ADDITIONALITETEN Genomförande av fondernas budget 1997 för samtliga programperioder Kontroller som genomförts av fondens avdelningar, av finanskontrollen och av UCLAF Kontroll av additionaliteten 134 KAPITEL 5: SAMORDNING MED DE ANDRA FINANSIERINGSORGANEN Samordning med sammanhållningsfonden Samordning med Europeiska investeringsbanken (ETB) samordning med europeiska investeringsfonden (EIF) Samordning med Europeiska kol och stålgemenskapen (EKSG) Den finansiella mekanismen för Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) Samordning med programmen för utbildning och yrkesutbildning Samordning med gemenskapens finansiella stöd till de transeuropeiska näten (TEN) 140 KAPITEL 6: FÖRENLIGHET OCH SAMVERKAN MED GEMENSKAPENS POLITIK INOM ANDRA OMRÅDEN Strukturfonderna, sysselsättningen och socialpolitiken Strukturfonderna och miljön Strukturfondernas bidrag till främjandet av lika möjligheter för män och kvinnor Strukturfonderna och forskning och teknisk utveckling (FoTU) Strukturfonderna och de transeuropeiska näten (TEN) Strukturfonderna och turismen Strukturfonderna och kulturen Strukturfonderna och konkurrenspolitiken Strukturfonderna och insyn i den offentliga upphandlingen Strukturfonderna, den gemensamma jordbrukspolitiken och den gemensamma fiskeripolitiken 152
8 Nionde årsrapporten Strukturfonderna 997 KAPITEL 7: INTERINSTITUTIONELL DIALOG, DIALOG MED ARBETSMARKNADENS PARTER, INFORMATION OCH KOMMUNIKATION Interinstitutionell dialog Dialogen med Europaparlamentet Yttranden från strukturfondernas kommittéer Dialogen med ekonomiska och sociala kommittén Dialogen med regionkommittén Dialogen med arbetsmarknadens parter Information och kommunikation, utbyte av erfarenheter 163 BILAGOR 167 AKRONYMER OCH FÖRKORTNINGAR 217
9 INLEDNING
10
11 Nionde årsrapporten Strukturfonderna 1997 ALLMAN SAMMANFATTNING Denna rapport framläggs enligt artikel 16 i förordning (EEG) nr 2052/88 i dess ändrade lydelse enligt förtydligande i artikel 31 i förordningen om samordning av fonderna (EEG) nr 4253/88 i dess ändrade lydelse. Syftet är att redovisa hur bestämmelserna om strukturfonderna tillämpades under 1997, och då särskilt hur dessa uppfyller mål 16. Rapportens utformning motsvarar naturligtvis kraven i förordningarna men den har även undergått vissa förändringar. Den nyhet som infördes i den sjunde årsrapporten (1995) och som bestod i att ett övergripande tema behandlades genom hela rapporten har vidhållits. Det här året är temat åtgärderna till förmån för små och medelstora företag (SMF). Dessutom har en kraftig minskning av rapportens omfattning eftersträvats. Efter det att informationen i rapporten under flera år hade vuxit i omfattning var det nödvändigt att göra rapporten mer lättläst. I stället för att som tidigare presentera information på ett uttömmande sätt redovisas nu viktiga fakta under året. Informationen om det finansiella genomförandet är emellertid fortfarande uttömmande och redovisas i bilagor. Utöver de kapitel som svarar mot förordningarnas krav redovisas på ett tiotal sidor i kapitel 1 höjdpunkterna under året, särskilt vad gäller utformningen av den framtida politiken för ekonomisk och social sammanhållning. ÅR 1997 Verksamheten under det gångna året kan sammanfattas i fyra huvudteman vad beträffar politiken för ekonomisk och social sammanhållning och strukturfonderna. 1 Ett fullständigt genomförande av programmen År 1997 markerade inträdet i den andra delen av den aktuella programperioden och var för strukturfonderna det tredje räkenskapsåret med full verksamhet under denna period. Praktiskt taget alla program har nu genomförts, med undantag för vissa spanska program inom mål 2 ( ) och italienska program inom mål 1, vilka bör antas i början av I fråga om nya program som har antagits har året framför allt kännetecknats av antagandet av program inom mål 2 för perioden Samtidigt har avslutandet av programmen inom mål 2 för perioden lett till en överföring av icke utnyttjade anslag på 848 miljoner ecu till innevarande period Beträffande gemenskapsinitiativen har de sista 13 programmen som planerades inom ramen för det ursprungliga anslaget 1994 antagits. Efter den fördelning av reserven som beslutades 1996 har dessutom nya program kunnat antas under året liksom program för gränsöverskridande samarbete (Interreg Π C). För första gången skedde därmed ett faktiskt genomförande av samtliga gemenskapsinitiativ under I slutet av året genomfördes stödet från strukturfonderna genom sammanlagt program (580 inom ramen för de olika målen och 446 inom ramen för gemenskapsinitiativen). 2 En intensiv finansieringsverksamhet Ett av årets viktigaste kännetecken har varit inhämtningen av de förseningar i utnyttjandet av anslagen som noterades i början av perioden. Genomförandet av programmen förefaller på det hela taget nu vara tillfredsställande. Situationen skiljer sig emellertid åt i fråga om programmen för varje mål (GSR och SPD) och gemenskapsinitiativen. I fråga om genomförandet av GSR/SPD noterades i själva verket en tydlig ökning av genomförandetakten under året. Den 31 december hade åtaganden gjorts avseende 62 % av det totala stödet för perioden ( ) och betalningar avseende 46 %. Dessutom hade enbart under år 1997 åtaganden gjorts avseende ca 99 % av de tillgängliga anslagen och för första gången under
12 /O Nionde årsrapporten Strukturfonderna 1997 innevarande period hade 100 % av de tillgängliga betalningsbemyndigandena betalats. Som exempel kan nämnas att det i fråga om mål 1, som svarar för 68 % av strukturfondernas totala anslag för perioden, noterades ett utnyttjande av anslagen som låg helt i linje med de ursprungliga prognoserna (den budgetplan som fastställdes i Edinburgh för perioden ). Denna mycket tydliga förbättring av utnyttjandet av anslagen gällde även mål 3, 4 och 5b. De andra målen uppvisar inte lika imponerande framsteg. Dessutom tycks alla samtliga strukturfonder gjort åtaganden avseende 100 % av sina tillgängliga anslag, med undantag för FFU (åtagande avseende 75 % av anslagen) där underutnyttjandet i huvudsak beror på problem i samband med omstruktureringen av fiskeflottan i vissa av de medlemsstater som är bland de största stödmottagarna. Detta har emellertid en begränsad inverkan på det övergripande genomförandet eftersom FFU bara utgör 2 % av strukturfonderna. Det bör påpekas att de medlemsstater där utnyttjandet av anslagen är störst i allmänhet är de minst välmående länderna i unionen, vilka samtidigt är strukturfondernas största stödmottagare, framför allt inom mål 1: Spanien, Portugal och Irland. Vad gäller åtaganden och betalningar avseende anslag ligger dessa medlemsstater före den ursprungliga programplaneringen. Grekland, det fjärde "sammanhållningslandet", har anslutit sig till denna grupp under det första kvartalet Även om det tyvärr fortfarande förekom vissa förseningar i några medlemsstater i slutet av 1997 (Italien inom mål 1 och 5b, Frankrike inom mål 1, och Belgien inom mål 1) har dessa emellertid minskat under året och under det första kvartalet 1998 har förseningarna nästan helt inhämtats, framför allt i fråga om Italien som hade den mest oroande förseningen. Situationen är en helt annan när det gäller gemenskapsinitiativen. I slutet av 1997 hade för samtliga 13 gemenskapsinitiativ åtaganden gjorts avseende 56 % av det totala stödet för perioden ( ) och endast 31 % betalats. Under 1997 genomfördes dessutom bara 61 % av de tillgängliga åtagandena och 90 % av de tillgängliga betalningsbemyndigandena. Dessa förseningar i utnyttjandet beror ofta antingen på att programmen godkänts sent (många program antogs 1996 och 1997 efter fördelningen av reserven) eller på särdragen i vissa gemenskapsinitiativ, t.ex. partnerskapet inom URBAN och Interreg Π, eller på de mycket speciella och nyskapande åtgärderna inom gemenskapsinitiativet SMF. För att påskynda genomförandet av gemenskapsinitiativen har kommissionen inlett en dialog med medlemsstaterna för att tillsammans med dem undersöka möjligheterna till en omfördelning av medlen, antingen mellan åtgärderna inom ett och samma program eller mellan programmen inom ramen för ett gemenskapsinitiativ. Dessa förhandlingar bör avslutas under 1998 och kan leda till en omfördelning av medlen mellan initiativen. 3 Närmare finansiella prioriteringar Förutom antagandet och genomförandet av program har kommissionen under 1997 bemödat sig om att driva på vissa av sina åtgärder och prioriteringar. Den absoluta prioriteringen att värna och främja sysselsättningen var därför utgångspunkten i samband med utformningen av de nya programmen inom mål 2 för Samtidigt har det praktiska genomförandet av 89 territoriella sysselsättningspakter gjort det möjligt att förstärka gemenskapens åtgärder på lokal nivå för att skapa arbetstillfällen. Halvtidsundersökningen av strukturfondernas program (utom mål 2) kommer att göra det möjligt att genomföra eventuella justeringar för att påskynda genomförandet av vissa program som har stött på svårigheter. Inom ramen för åtgärden SEM 2000 {sund och effektiv förvaltning) har kommissionen också fattat tre beslut för att förbättra förvaltningen och kontrollen av utnyttjandet av strukturfonderna. 22 "förteckningar" har utarbetats med definitioner av vissa utgiftskategorier som är berättigade till samfinansiering från strukturfonderna. En förordning har antagits om fastställande av normer som medlemsstaterna skall iaktta i fråga om finansiell kontroll. Slutligen har interna riktlinjer utarbetats om under vilka förutsättningar kommissionen kan genomdriva finansiella nettokorrigeringar gentemot medlemsstaterna.
13 Nionde årsrapporten Strukturfonderna Förutom dessa övergripande prioriteringar har vissa tematiska prioriteringar också fördjupats under året, t.ex. strukturfondsstödet till informationssamhället (däribland pilotprojekt inom ramen för RISIregionala initiativ för informationssamhället), den framtida stadsutvecklingen, landsbygdsutvecklingen, samspelet mellan regionalpolitiken och konkurrenspolitiken, sambanden mellan den europeiska ekonomins konkurrenskraft och FTU och innovation. Alla dessa analyser har gjort diskussionen tydligare och oftast lett till praktiska lösningar som hädanefter kommer att beaktas i strukturfondernas program. 4 En framtidsskiss 1997 inleddes förberedelserna för den ekonomiska och sociala sammanhållningspolitikens framtid. Efter att ha lanserats i april i och med det europeiska forumet om sammanhållningen resulterade förberedelsearbetet för tiden efter år 2000 i "Agenda 2000" som antogs i juli. I denna återfinns den föreslagna budgetplanen för perioden samt de prioriteringar som gemenskapspolitiken skall ta hänsyn till. På strukturpolitikens område definieras i Agenda 2000 det finanspaket som krävs med tanke på utvidgningen till vissa stater i Centraleuropa och bibehållandet av principen om finansiell solidaritet. Dessutom lades grunden till en större geografisk och finansiell koncentration av strukturfonderna och till en minskning av antalet mål från 7 till 3, vilket skulle göra genomförandet av programmen enklare och samtidigt leda till en effektivisering av strukturfondsåtgärderna. I enlighet med Agenda 2000 har kommissionen utarbetat förslag till förordningar om strukturfondsåtgärder under perioden Förslagen lades fram av kommissionen i mars De kommer under 1998 (och troligen under en del av 1999) att vara föremål för förhandlingar mellan medlemsstaterna och kommissionen, tillsammans med övriga gemenskapsinstitutioner, vilka skall leda fram till nya ramförordningar för strukturfonderna som skall tillämpas fr.o.m. den 1 januari B. EN RAPPORT INRIKTAD PÅ STÖDET TILL SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG Precis som de två föregående årsrapporterna behandlade stödåtgärdernas miljödimension (1995) och stödet till regionernas tekniska utveckling (1996) är syftet med denna rapport att belysa strukturfondernas åtgärder till förmån för små och medelstora företag. Temat som valts är också ett svar på Europaparlamentets begäran att få veta mer om strukturfondernas åtgärder till förmån för små och medelstora företag. På grund av de finansierade åtgärdernas spännvidd kommer de att behandlas i flera kapitel och beskrivas i särskilda rutor. De små och medelstora företagens (SMF) betydelse för sysselsättning, tillväxt och konkurrenskraft erkänns numera allmänt inom Europeiska unionen. SMF utgör mer än 99 % av unionens 18,5 miljoner företag. De svarar för 66 % av den privata sysselsättningen och 60 % av den totala omsättningen. Deras utveckling är med andra ord avgörande för att öka sysselsättningen i Europa och för att uppnå en större ekonomisk och social sammanhållning inom unionen. Enligt en undersökning från Europeiska observationsorganet för små och medelstora företag är det de små och medelstora företagen som för närvarande har den största tillväxtpotentialen och kan skapa nya arbetstillfällen. Under de senaste åren och framför allt under 1997 har behovet av att ge SMF en ökad roll ofta framhållits vid Europeiska rådets möten. Vid det Europeiska rådets möte i Amsterdam i juni 1997 antogs en resolution om tillväxt och sysselsättning och uppmanades bl.a. Europeiska investeringsbanken och Europeiska investeringsfonden att inrätta en finansieringsordning för högteknologiska projekt på små och medelstora företag. Detta skedde i november 1997 i och med inrättandet av "den europeiska finansieringsordningen för teknologi". Vid sitt möte i Amsterdam ville Europeiska rådet dessutom minska de bördor som vilar på företagen genom att inrätta en särskild arbetsgrupp kallad BEST som skall förenkla och förbättra företagsklimatet. Denna särskilda arbetsgrupp lämnade sin rapport till kommissionen den 7 maj Vid Europeiska rådets extra möte om sysselsättningen i Luxemburg i november fastställdes att företagsamheten skall vara en gemensam riktlinje i medlemsstaternas sysselsättningspolitik. För att konkretisera denna prioritet antog
14 12 Nionde årsrapporten Strukturfonderna 1997 kommissionen ett meddelande kallat "Att uppmuntra företagandet i Europa" 1. Rådet uppmanade dessutom kommissionen att lägga fram förslag om inrättandet av ekonomiska stödåtgärder för innovativa och sysselsättningsskapande SMF. Kommissionen lade fram sina förslag i januari och rådet antog dem i april. Det politiska intresset tog sig också uttryck i att en grupp inrättades bestående av de nio berörda kommissionsledamöterna för att ta itu med frågan "SMF och företagsamheten". Gruppen har som mål att komma fram till politiska handlingslinjer, framför allt för att förbättra de små och medelstora företagens tillgång till gemenskapsprogrammen. Gruppen påbörjade sitt arbete i början av För att ge en fullständig överblick över unionens åtgärder till förmån för SMF antog kommissionen under 1997 den fjärde rapporten om samordningen av stödåtgärder för små och medelstora företag och hantverksföretag 3 som handlar om att förbättra företagsklimatet och åtgärder till förmån för SMF. Inom ramen för de stora ansträngningar som görs för att gynna sysselsättningen spelar strukturfonderna sedan flera år en viktig roll för att bidra till skapandet och utvecklingen av SMF. På grund av deras bidrag till uppnåendet av ekonomisk och social sammanhållning erkänns SMF allmänt som en prioriterad målgrupp i de flesta programmen, som ofta innehåller särskilda åtgärder till förmån för dem. Under den aktuella programperioden har 1520 % av strukturfondernas totala medel, vilket sammanlagt motsvarar mellan 23 och 30 miljarder ecu, särskilt avsatts för åtgärder som syftar till att stimulera och förbättra produktionsutrustningen och det ekonomiska klimatet för SMF (framför allt i regioner med långsammare utveckling, industriregioner i omvandling, jordbruksområden och glesbefolkade områden). När det gäller de tre nya medlemsstaterna (Finland, Sverige och Österrike) är satsningen till förmån för SMF till och med ännu större (30 40 % av gemenskapsstödet). Dessutom kan nämnas att huvuddelen av de andra åtgärderna i programmen har en positiv inverkan på SMF, även om de inte är direkt inriktade på dem. Strukturfondernas finansiering sker genom en mängd olika åtgärder som är direkt avsedda för SMF. De viktigaste är följande: Stöd till kapitalinvesteringar i form av direkt stöd eller finansieringslösningar (riskkapitalfonder, startkapital, leasing, etc). Samfinansiering av företagsområden. Utbildningsinsatser, inbegripet ledningsutbildning (inom mål 4 mottar t.ex. SMF stöd för att förbättra personalens kvalifikationer, gemenskapsinitiativet ADAPT finansierar utbildningar som syftar till att på SMF föregripa effekterna av industriella förändringar etc). Rådgivning och information (om att starta företag, företagsledning, marknadsföring, teknikexport eller tekniköverföring, direkt stöd till inrättandet av tjänstecentrer, t.ex. Europeiska företags och innovationscentrer. Åtgärder för att utveckla FTU (bl.a. pilotprojekten RIS regionala innovationsstrategier och RITTS regionala strategier för tekniköverföring). Insatser rörande informationssamhället. >KOM(98) 222, KOM(98) 26, , "Initiativ för tillväxt och sysselsättning", EGT L 155, , s. 43, innehållande riskkapitalprogram, skapandet av gränsöverskridande samriskföretag (JEV) och ett garantisystem. 3 KOM(97) 610,
15 Nionde årsrapporten Strukturfonderna Stöd till internationalisering genom innovativa åtgärder som EUROPARTENARIAT eller RECITE Π, som går ut på att utveckla det internationella affärssamarbetet mellan SMF eller inom ramen för gemenskapsinitiativet SMF. För att ytterligare förstärka de små och medelstora företagens plats i de pågående programmen lade kommissionen den 30 maj 1997 fram "riktlinjer för anpassningen i halvtid av strukturfondernas program fram till slutet av 1999" 4 för mål 1 (regioner med långsammare utveckling) och mål 6 (glesbefolkade områden i Sverige och Finland). Riktlinjerna skall göra det möjligt att utnyttja tillgängliga medel i de nuvarande programmen för att stödja SMF och initiativen för lokal utveckling och sysselsättning. Därefter är det medlemsstaternas och regionernas uppgift att använda dessa medel för att förverkliga de små och medelstora företagens potential att skapa nya arbetstillfällen. Vad gäller de nya programmen inom mål 2 (industriregioner i omvandling) för perioden , antog kommissionen i november 1997 ett separat meddelande som beskriver hur prioriteringen att skapa sysselsättning har beaktats i programplaneringens nya fas 5. I meddelandet framhålls de små och medelstora företagens centrala roll när det gäller att skapa sysselsättning. På så sätt framträder inom ramen för strukturpolitiken gradvis en prioritering till förmån för SMF, vilket avspeglar sig i de senaste programplaneringsdokumenten i ökade finansiella satsningar. I samma anda och för att få ökad kunskap om de samfinansierade åtgärderna och deras faktiska ekonomiska effekter på SMF lanserade kommissionen i juli 1997 en tematisk utvärdering av "strukturfondernas effekter på SMF' 6 som omfattar hela den nuvarande programplaneringen, inbegripet gemenskapsinitiativen. Utvärderingen bör göra det möjligt att svara på vissa synpunkter som revisionsrätten framförde 1997 i den del av sin årsrapport (om verksamheten 1996) som handlade om strukturfonderna och SMF. Resultaten av utvärderingen väntas till slutet av 1998 och kommer att överlämnas till budgetmyndigheten. 4 K(97) 1381, KOM(97) 524 slutlig. 6 EGT S 133,
16
17 KAPITEL 1: HÖJDPUNKTERNA UNDER 1997
18
19 Nionde årsrapporten Strukturfonderna DE FÖRSTA RIKTLINJERNA AVSEENDE DEN EKONOMISKA OCH SOCIALA SAMMANHÅLLNINGENS FRAMTD EUROPEISKT FORUM FÖR SAMMANHÅLLNINGEN På initiativ av Monika WulfMathies, kommissionsledamot med ansvar för regionalpolitik och sammanhållning, anordnade kommissionen den 2830 april 1997 ett forum i Bryssel efter antagandet av den första rapporten om ekonomisk och social sammanhållning (KOM(96) 542 slutlig, ). Innehållet i rapporten presenterades ingående i den åttonde årsrapporten om strukturfonderna som utkom 1997 (minskade inkomstskillnader per invånare mellan medlemsstaterna, bibehållna regionala skillnader vad gäller inkomst per invånare och framför allt arbetslöshet samt ökande social utslagning och fattigdom). Forumet om sammanhållningen samlade mer än 1200 personer med ansvar för den ekonomiska och sociala sammanhållningspolitiken i hela unionen, liksom ordförande och företrädare på hög nivå från alla de europeiska institutionerna. Vad gäller den framtida reformen av strukturfonderna som planeras för nästa programperiod ( ) föreslog vissa deltagare en minskning av antalet mål för fonderna, en förenkling av förfarandena, en ökad koncentration av stödet och en minskning av antalet genomförandeprogram, framför allt i fråga om gemenskapsinitiativen. I diskussionerna under detta forum bekräftades också behovet av att följa upp resultaten av gemenskapsstödet. Objektiva kriterier bör fastställas för att mäta utgifternas effektivitet. Istället för att betraktas som en rättighet skall stödet från strukturfonderna vara ett incitament att sätta i gång effektiva program. Eftersom de budgetåtstramningar som ingår i förberedelserna inför Ekonomiska och monetära unionen överallt blir allt mer kännbara måste en större variation vad gäller stödformerna skapas, t.ex. kombination av stöd och lån, räntesubventioner, lånegarantier eller utnyttjande av mer innovativa finansieringsformer. I sina avslutande anföranden sammanfattade de kommissionsledamöter som ansvarar för sammanhållningspolitiken de viktigaste slutsatserna från detta forum: de allt snabbare strukturförändringarna, som inte bara påverkar regioner med långsammare utveckling, utan också industriregioner och jordbruks och stadsområden, talar för att Europeiska unionen måste fortsätta sina ansträngningar för att främja ekonomisk och social sammanhållning. Regionerna bör få stöd för att diversifiera sina ekonomiska strukturer och öka sin förmåga till innovation, t.ex. genom utveckling av informationsteknik och FTUverksamhet. Det är mycket viktigt att strukturfonderna ger ett mer kraftfullt stöd till det livslånga lärandet och med alla medel stimulerar sysselsättning och konkurrenskraft RIKTLINJERNA I AGENDA 2000 ' Meddelandet "Agenda 2000" ingår i tre sammanhang: Europeiska unionens utvidgning till Centraleuropa, upprättandet av Ekonomiska och monetära unionen samt reformen av grundläggande gemenskapspolitiska områden, bl.a. sammanhållningspolitiken och den gemensamma jordbrukspolitiken (inbegripet den del som rör landsbygdspolitiken). I Agenda 2000 anges vilka budgetramar som kommer att gälla under det nya årtusendets första år och vilka prioriteringarna kommer att vara för gemenskapspolitiken. På strukturpolitikens område är Agenda 2000 en vidareutveckling av den första rapporten om ekonomisk och social sammanhållning och forumet om sammanhållningen (se ovan). KOM(97) 2000 (volymerna 1, 2 och 3),
20 18 Nionde årsrapporten Strukturfonderna 1997 Det föreslagna finansieringspaketet för strukturpolitiken för perioden har fastställts till 286,3 miljarder ecu och består av följande tre delar: 218,4 miljarder ecu till strukturfonderna avsedda för de 15 medlemsstaterna. 21,0 miljarder ecu till Sammanhållningsfonden för de nuvarande medlemsstaterna. 46,9 miljarder ecu för kandidatländerna (7,3 miljarder inför anslutningen och 39,6 miljarder i stöd efter anslutningen). Den grundläggande principen för sammanhållningspolitiken, dvs. den ekonomiska solidariteten, kvarstår naturligtvis. Den kommande utvidgningen till nya länder med mycket varierande utvecklingsnivå gör den ännu mer nödvändig. Kommissionen har därför föreslagit att den finansiella satsningen skall ligga kvar på den nivå som kommer att uppnås år 1999, dvs. motsvarande 0,46 % av unionens BNP. I övrigt fastställs i Agenda 2000 de principer som kommer att göra det möjligt att göra sammanhållningspolitiken mer effektiv: i synnerhet kommer koncentrationen av finansieringen att förstärkas i färre regioner eller områden för att säkerställa en tillräcklig hävstångseffekt. Denna ökade koncentration är dessutom ofrånkomlig med tanke på de budgetåtstramningar som medlemsstaterna tvingas genomföra nu och framöver och som innebär att de inte kommer att kunna gå utöver den överenskomna satsningen i procent av BNP (0,46 % år 1999). Ökad effektivitet kommer även att eftersträvas genom en förenkling av själva genomförandet. Detta kommer i praktiken att ske genom en minskning av antalet mål från nuvarande sju till tre: Det nya mål 1 kommer att vara identiskt med nuvarande mål 1 och kriteriet för regionernas rätt till stöd tillämpas strikt. Avlägset belägna regioner och regioner som för närvarande har rätt till mål 6stöd kommer automatiskt att omfattas av det nya mål 1. Detta kommer att fortsätta att vara det prioriterade målet i och med att två tredjedelar av strukturfonderna avsätts för det. De fyra strukturfonderna kommer att stödja utvecklingen i de berörda regionerna. Det nya mål 2 kommer att omfatta industriregioner i ekonomisk och social omvandling som drabbats av omfattande arbetslöshet (dvs. industriområden som befinner sig i nedgång, utsatta jordbruksområden, områden som är beroende av fiske samt krisdrabbade stadsområden). Den befolkning som omfattas av det nya mål 2 under perioden skall inte överstiga 18 % av unionens totala befolkning och de områden som omfattas skall på det hela taget vara desamma som de som får statligt regionalstöd enligt artikel 92.3 c i fördraget. Tre strukturfonder (ERUF, ESF, FFU) OCH EUGFJgarantisektionen) kommer att stödja dessa områdens omvandling. Det nya mål 3 (utveckling av mänskliga resurser) kommer att syfta till att stödja anpassning och modernisering av politiken och systemen för utbildning, yrkesutbildning och sysselsättning. De finansiella åtgärderna skall ske utanför de områden som omfattas av mål 1 och 2. Bara ESF kommer att samfinansiera denna typ av åtgärder. När det gäller jordbruksstrukturer och landsbygdsutveckling kommer stödet från fonderna EUGFIutvecklingssektionen inom mål 1, med stöd av EUGFJgarantisektionen inom mål 2 och inom unionens övriga landsbygdsområden att göra det möjligt för jordbruket och landsbygden att fortsätta att anpassa sig till de förändringar som kan förutses (marknadernas utveckling, globaliseringen av ekonomin etc). I detta sammanhang måste landsbygden också ta hänsyn till samhällets förväntningar vad gäller miljöförbättringar genom att samordna den ekonomiska utvecklingen och skyddet av naturtillgångarna. För att bidra till en hållbar landsbygdsutveckling kommer större vikt att läggas vid åtgärder för ett miljövänligt jordbruk. Strukturfondsåtgärderna kommer också att bli effektivare genom en ny form av partnerskap mellan kommissionen och medlemsstaterna. Förvaltningen av programmen kommer att decentraliseras till
21 Nionde årsrapporten Strukturfonderna medlemsstaterna och regionerna. I gengäld kommer kommissionen i framtiden att kräva större selektivitet och noggrannhet vid fastställandet av prioriteringarna. Samtidigt måste systemen för övervakning och utvärdering förstärkas liksom de kontroller som görs. Slutligen krävs ett bättre samarbete mellan ΕΠ3, ETF och strukturfonderna för att uppnå bästa möjliga hävstångseffekt. I enlighet med Agenda 2000 har kommissionen utarbetat förslag till ramförordningar om strukturfondernas och sammanhållningsfondens verksamhet under perioden Förslagen inbegriper en allmän förordning om strukturfonderna, särskilda förordningar om varje fond (ERUF, ESF, FFU, stödet via EUGFJ till landsbygdsutvecklingen), en revidering av sammanhållningsfonden samt en förordning om ett nytt instrument för strukturpolitiska åtgärder inför anslutningen. Förordningarna lades fram av kommissionen den 18 mars ÄNDRAD INRIKTNING FÖR FONDERNAS FINANSIERING SYSSELSÄTTNINGEN PRIORITERAS I DE NYA MÅL 2PROGRAMMEN ( ) Den absoluta prioritet som fastställts när det gäller att värna och främja sysselsättningen beskrevs i de riktlinjer som kommissionen riktade till medlemsstaterna i samband med förberedelserna inför den andra programperioden för mål Kommissionens meddelande 3 med sammanfattningar av de nya programmen visade att betydande framsteg gjordes 1997 när det gällde att kvantifiera sysselsättningseffekter i de nya programplaneringsdokumenten avseende mål 2. I 55 av 66 programplaneringsdokument gavs detaljerade uppskattningar (på åtgärdsnivån) som motsvarade ca 66 % av gemenskapens totala finansiering. De siffror som tillhandahållits avseende skapandet av sysselsättning måste naturligtvis betraktas med viss försiktighet, framför allt på grund av att olika regioner inte har använt den gemensamma metod som kommissionen föreslagit för att uppskatta effekterna på sysselsättningen. Icke desto mindre tyder uppskattningarna på att ca arbetstillfällen skapats, bevarats eller omfördelats till följd av mål 2stöd under perioden Två tredjedelar av de nya arbetstillfällena skapades i de länder som tar emot mest mål 2stöd: Frankrike, Spanien och Förenade kungariket. Denna storleksordning är enligt utvärderingar som gjorts nyligen nästan densamma som för programmen under perioden Tillfälliga arbetstillfällen utgör en relativt liten del av sysselsättningseffekterna (omkring arbetstillfällen i sju medlemsstater). Rent konkret kan programmens innehåll sammanfattas i följande fyra stödkategorier: Stöd till företagens tillväxt och konkurrensförmåga, framför allt SMF (48 % av de totala förutsedda utgifterna). Utbildning och sysselsättningsstöd, inbegripet åtgärder för att ge arbetskraften kunskaper i avancerad teknik (34 %). Förnyelse och anpassning av nedgångna industriområden och stadsområden (12 %). Främjande av turism, ren teknik, återvinning av industriavfall och vatten etc. (6 %). Samtliga åtgärder och projekt till förmån för regioner i industriell omvandling skall ha inletts senast den 31 december 1999 och vara betalda den 31 december KOM(98) 130, KOM(98) 131 och KOM(98) KOM(97) 524 slutlig, "De nya regionala programmen inom ramen för mål 2 fokusering på skapande av arbetstillfällen".
22 20 Nionde årsrapporten Strukturfonderna PRIORITERINGAR FÖR HALVTIDSUTVÄRDERINGEN AV FONDERNAS PROGRAM (UTOM MAL2Ì I maj 1997 antog kommissionen riktlinjer för fastställandet av "prioriteringar för anpassningen av strukturfondernas program fram till slutet av 1999" 4 (undantaget mål 2 som behandlades separat, se punkt 1.2.1). Samtliga prioriteringar omfattas av det centrala målet att stödja sysselsättningen som bekräftades på nytt i Amsterdamfördraget (ny avdelning VI A) och vid Europeiska rådets extra möte i Luxemburg den 2122 november Syftet med riktlinjerna är att definiera en referensram inom vilken anpassningarna av de nuvarande programmen skall genomföras. Riktlinjerna utgör efter de interimsutvärderingarna (punkt 3.1) grunden för eventuella halvtidsjusteringar av programmen för perioden Justeringarna bör ske under loppet av Sex tematiska prioriteringar har fastställts: 1 Grundläggande infrastruktur. Investeringarna i grundläggande infrastruktur, framför allt i de transeuropeiska näten (TEN) bör utnyttja de olika tillgängliga finansieringsordningarna bättre, inbegripet EIB och EIF (se punkterna 5.2 och 5.3). 2 Produktionsmiljön. I riktlinjerna framhålls särskilt förbättringen av små och medelstora företags internationella konkurrensförmåga, särskilt inom tjänstesektorn (informationssamhällets framväxt, övergripande kvalitetsstyrning etc). De syftar också till att förbättra situationen när det gäller underkapitaliserade företag, bl.a. med hjälp av finansieringslösningar inom ramen för strukturstödet till mindre företag. 3 FTU och informationssamhället. I riktlinjerna uppmuntras att särskilt uppmärksamhet ägnas stödåtgärder till teknisk innovation och på det hela taget en ökning av de medel som avsätts för FTU och innovation (se punkterna 1.3.1, och 6.4). 4 Miljö och hållbar utveckling. Kommissionen uppmuntrar framför allt att hänsyn tas till förebyggande åtgärder och till ekosektorns ökande betydelse (se punkt 6.2). 5 Mänskliga resurser och utbildning. I riktlinjerna påpekas behovet av att övergå från en passiv till en aktiv politik på sysselsättningsområdet. Samtidigt är det nödvändigt att utarbeta nya strukturer för utveckling av mänskliga resurser, bl.a. inom ramen för ett lämpligt samarbete mellan SMF (se punkt 6.1). 6 Jämställdhet mellan män och kvinnor. Det föreslås stöd till olika åtgärder som bidrar till att främja lika möjligheter, t.ex. förbättring av sociala infrastrukturer, tillgång till arbete samt arbetsvillkor och arbetsförhållanden, tillgång till tjänster, skapande och utveckling av SMF (se punkt 6.3). Kommissionen vill dessutom uppmuntra de nationella och regionala parterna att säkerställa programmens kvalitet och effektivitet. Denna övergripande prioritering avser särskilt partnerskapet (utökat deltagande av arbetsmarknadens parter och andra berörda organisationer), villkor för uppföljning (särskilt förmågan att mäta resultaten och upptäcka brister i genomförandet), information och publicitet om åtgärder som finansieras genom strukturfonderna samt slutligen effektiviteten avseende betalningsförfarandet. På grundval av dessa riktlinjer och resultaten av interimsutvärderingar åligger det uppföljningskommittéerna och de behöriga myndigheterna att föreslå eller besluta om justeringar inom de pågående programmen. Justeringarna kommer i allmänhet att ske under C(97) 1381,
23 Nionde årsrapporten Strukturfonderna GENOMFÖRANDET AV TERRITORIELLA SYSSELSÄTTNINGSPAKTER Europeiska kommissionens riktlinjer för att förstärka effekterna av gemenskapens strukturstöd på sysselsättningen ((KOM(96) 109, ) fick ett gynnsamt mottagande av medlemsstaterna i juni 1996 i Florens. Framför allt erkände de behovet av att utvidga och fördjupa partnerskapet i samband med genomförandet av åtgärder för sysselsättningen, vilket kommissionen rekommenderade i sitt initiativ "En åtgärd för sysselsättningen: en förtroendepakt" som lades fram Europeiska rådet bekräftade riktlinjerna vid sitt möte i Dublin i december 1996 och krävde ett snabbt genomförande av de pilotåtgärder som var avsedda att utvecklas till territoriella sysselsättningspakter på grundval av ansökningar från områden eller städer som utsetts av medlemsstaternas myndigheter. Vid rådets möte i Amsterdam i juni 1997 togs förteckningen över de utvalda områdena till protokollet. Tre urvalskriterier: För att tas upp måste de förslag till territoriella sysselsättningspakter som valts ut av medlemsstaterna uppfylla tre kriterier; Ett förslag "underifrån", dvs. grundat på initiativ på lokal nivå. Ett brett partnerskap som samlar samtliga berörda lokala aktörer: myndigheter och offentlig sektor, arbetsmarknadens parter, privata aktörer och sammanslutningar som spelar en väsentlig roll för sysselsättningen. Ett integrerat tillvägagångssätt som bygger på en noggrann diagnos av den lokala situationen och leder till innovativa och samordnade åtgärder (åtgärdsplaner för sysselsättningen). Var står man i slutet av 1997? 89 förslag till pakter från både landsbygds och stadsområden i unionens 15 medlemsstater har förklarats vara berättigade till tekniskt stöd från gemenskapen. Stödet utgörs av högst ecu per pakt och är avsett att göra det möjligt att formulera en åtgärdsplan för sysselsättningen och göra innehållet känt på europeisk nivå. Den 31 december 1997 hade beslut fattats om att ge tekniskt stöd från strukturfonderna till 84 pakter (22 enligt artikel 6 i förordningen om ESF, 8 enligt artikel 8 i förordningen om EUGFJutvecklingssektionen och 54 enligt artikel 7 i förordningen om ERUF). De första åtgärdsplanerna för de 89 territoriella sysselsättningspakterna kommer att utarbetas under första halvåret När de väl har godkänts kommer de att kunna genomföras och få stöd från strukturfonderna fram till slutet av 1999 inom ramen för de existerande programmen. Kommissionen kommer att bemöda sig om att vid en lämplig tidpunkt och på lämpligt sätt sammanfatta innehållet i de territoriella pakterna och därefter dra lärdomar av dessa när det gäller skapandet av sysselsättning INITIATIVET "SEM 2000": ATT FÖRBÄTTRA FÖRVALTNINGEN OCH KONTROLLEN AV FONDERNA Inom ramen för SEM 2000 ("Sound and Efficient Management" Sund och effektiv förvaltning) antog kommissionen 1997 tre beslut för att förbättra förvaltningen och kontrollen av strukturfonderna. 1 Förteckningar över stödberättigade utgifter Kommissionen antog i april 1997 en rad beslut 5 om fastställande av utgiftskategorier som är berättigade till samfinansiering genom strukturfonderna inom vissa områden där det tidigare funnits 5 EGT nr L 146,
24 22 Nionde årsrapporten Strukturfonderna 1997 oklarheter. Det rör sig om 22 "förteckningar", i vilka bestämmelser anges för utgiftskategorier: följande Definition av slutlig stödmottagare, period för stödberättigande, åtagandets giltighet på medlemsstatsnivå, precisering av begreppet faktiska kostnader, fördelning av indirekta kostnader, avskrivningar, nationell samfinansiering in natura, redovisning av bankräntor som genereras av förskott från gemenskapen, redovisning av övriga intäkter, finansiella och rättsliga avgifter samt bankavgifter, kostnader för bankgarantier, inköp av begagnad utrustning, köp av mark, köp av fastigheter, moms och övriga skatter och avgifter, alternativ finansiering av samfinansierade projekt, likviditetsförvaltning/rekonstruktion av företags balansräkningar, finansieringslösningar: garantifonder, finansieringslösningar: riskkapitalfonder, leasing, system med återbetalningsbart stöd samt kostnader för offentlig administration inbegripet löner till medlemsstaternas tjänstemän. Dessa noggranna definitioner bör bidra till att öka kunskaperna hos aktörerna ute på fältet om vad strukturfonderna kan samfinansiera inom ramen för pågående program och därmed undvika vissa oriktigheter som förekommit i strukturfondernas förvaltning (se punkt 4.2). 2Förordning (EG) nr 2064/97 om fastställande av närmare bestämmelser för medlemsstaternas finansiella kontroll av verksamhet som samfinansieras av strukturfonderna 6 I denna förordning, som antogs av kommissionen den 15 oktober 1997, fastställs miniminormer som medlemsstaterna skall tillämpa i samband med kontroller av utgifter. Förordningen upprättades i enlighet med artikel 23 i rådets förordning (EEG) nr 4253/88 om samordning av strukturfonderna (ändrad genom förordning (EEG) nr 2082/93) och innehåller bestämmelser om de övergripande målen för finansiella kontroller (inbegripet en tillfredsställande verifieringskedja), en lägsta procentuell utgiftsandel som måste kontrolleras (5 % av utgifterna för varje program), verifikationer som skall föras på projektnivå, upprättandet av ett revisionsutlåtande när varje program avslutas. Förordningen trädde i kraft i november 1997, med undantag för artikel 8 (revisionsutlåtande) som trädde i kraft den 1 januari Kommissionens interna riktlinjer för tillämpningen av finansiella nettokorrigeringar: I de riktlinjer som antogs den 15 oktober 1997 inom ramen för artikel 24 i rådets förordning (EEG) nr 4253/88 anges under vilka förhållanden kommissionen kan ha anledning att göra en finansiell nettokorrigering (dvs. minska) sin samfinansiering av ett program. Det grundläggande skälet för en sådan korrigering är en betydande försumlighet från en medlemsstats sida vad gäller skyldigheten att utföra finansiell kontroll FÖRDJUPNINGEN AV SAMMANHÅLLNINGENS TEMATISKA PRIORITERINGAR I linje med de analyser som utvecklats under föregående år (t.ex. "sammanhållningspolitiken och miljön" år 1995 och "sammanhållningspolitiken och kulturen" år 1996) har kommissionen inlett en diskussion inom flera nya områden som kan leda till fastställandet av prioriteringar för politiken avseende ekonomisk och social sammanhållning. Eftersom strukturfonderna är det främsta instrumentet för denna politik är det i första hand de som berörs av dessa tematiska riktlinjer. 6 EGT nr L 290,
25 Nionde årsrapporten Strukturfonderna INFORMATIONSSAMHÄLLET EN UTMANING (KOM(97) 7) Kommissionen antog den 22 januari 1997 ett meddelande om "sammanhållningen och informationssamhället" KOM(97) 7. Regionernas förmåga att utnyttja informationssamhället är en allt viktigare faktor som avgör deras konkurrensförmåga på den europeiska och internationella marknaden. Utnyttjandet av informationssamhället ger företagen stora möjligheter i fråga om etablering, så att de dra nytta av skillnaderna vad gäller kostnader och möjligheter på olika lokala marknader, gör det möjligt för företagen att genom flexibla organisationsformer snabbt anpassa sig till ett ekonomiskt klimat i ständig förändring, gör det möjligt för företagen att uppnå stordriftsfördelar genom nätverk. På flera områden råder fortfarande stora skillnader i fråga om tillträdet, kvaliteten och tillgängligheten avseende informations och kommunikationsinfrastrukturen mellan olika medlemsstater, men också inom en och samma medlemsstat. Dessutom är skillnaderna störst ifråga om det som är en förutsättning för att man till fullo skall kunna dra nytta av informationssamhället, t.ex. en tillräcklig utbildningsnivå för ett allmänt utnyttjande av informationssamhällets tjänster, de privata och offentliga sektorernas roll i främjandet av informationssamhället samt allmänhetens medvetenhet. Slutligen ökar avregleringen teleoperatörernas och tjänsteproducenternas lyhördhet för den faktiska efterfrågan och gör dem mer uppmärksamma på vad det kostar att tillhandahålla en tjänst. Ur ett sammanhållningsperspektiv är risken därför att områden där efterfrågan är mest koncentrerad alltmer gynnas av nya investeringar i infrastruktur för telekommunikation. Omvänt riskerar de områden där efterfrågan är mer utspridd att bli informationssamhällets "öknar". Kommissionen fastställer ett visst antal politiska riktlinjer som regionerna, medlemsstaterna och kommissionen själv uppmanas tillämpa. Vad gäller regleringar rekommenderar kommissionen medlemsstaterna att följa den fastställda tidsplanen för avregleringen av marknaderna, eftersom osäkerhet rörande regelverket kan äventyra nya investeringar i just de områden där investeringarnas lönsamhet är mest oviss. Kommissionen anger emellertid att tidsplanen bör kompletteras med andra åtgärder, framför allt när det gäller tillståndssystem och bestämmelser om samhällsomfattande tjänster. Vad gäller investeringar är det uppenbart att i en konkurrensutsatt miljö kommer kriterierna för offentlig finansiering av infrastruktur att bli alltmer rigorösa. Eftersom skillnaderna i infrastruktur icke desto mindre fortfarande är betydande uppmanar kommissionen berörda medlemsstater och regioner att omsorgsfullt gå igenom investeringsbesluten (inbegripet de som stöds av strukturfonderna) för att säkerställa att de verkligen tillför något och inrikta investeringarna på projekt som ger det största direkta bidraget till sammanhållningen i regioner där investeringarna inte skulle göras om marknadsvillkoren fick råda. Slutligen har medlemsstaterna och regionerna en viktig roll att spela när det gäller att ta hänsyn till de "immateriella" inslagen i informationssamhället, dvs. hinder inom områden som ekonomi, förvaltning och utbildning. Informationssamhället är ett dynamiskt begrepp som kommer att ta sig olika uttryck beroende på institutionella förhållanden, traditioner, kulturella förutsättningar och ländernas eller regionernas ekonomiska struktur. Kommissionen uppmanar de offentliga myndigheterna att ta initiativet genom att uppmuntra till formulering av strategier, förbättring av förutsättningarna för upplärning, skapandet av lämpliga strukturer och ökning av allmänhetens medvetenhet, samt att främja samverkanseffekter genom ett bättre utnyttjande av olika finansieringskällor. Kommissionen avser å sin sida att förbättra samordningen av sina åtgärder avseende informationssamhället för att utnyttja samverkanseffekter bättre, till fullo integrera
Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik
Mina damer och herrar Seminarium: Europaforum Norra Sverige IV 6 juni, 2002 Sundsvall, Sverige Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik Jag är mycket glad att ha
Läs mermed beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,
29.7.2014 SV Europeiska unionens officiella tidning C 247/127 RÅDETS REKOMMENDATION av den 8 juli 2014 om Finlands nationella reformprogram 2014, med avgivande av rådets yttrande om Finlands stabilitetsprogram
Läs merKommissionens arbetsdokument
Kommissionens arbetsdokument En kontinuerlig och systematisk dialog med sammanslutningar av regionala och lokala myndigheter i utformningen av politiken. INLEDNING Som svar på den önskan som uttrycktes
Läs merRekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Maltas nationella reformprogram 2016
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.5.2016 COM(2016) 338 final Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om Maltas nationella reformprogram 2016 med avgivande av rådets yttrande om Maltas stabilitetsprogram
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2004/05:FPM27. Förslag till förordning för Europeiska fiskerifonden 2007-2013. Dokumentbeteckning.
Regeringskansliet Faktapromemoria Förslag till förordning för Europeiska fiskerifonden 2007-2013 Jordbruksdepartementet 2004-11-15 Dokumentbeteckning KOM(2004) 497 Förslag till rådets förordning om Europeiska
Läs merADE ADAS AGROTEC- Evaluators.EU
Kort sammanfattning Den här utvärderingen avser genomförandet av systemet för jordbruksrådgivning. Det övergripande målet med utvärderingen är att granska systemets effektivitet och verkningsfullhet när
Läs merEtt hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument
Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar , som samfinansieras av Europeiska strukturoch investeringsfonder, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i
Läs merKommissionens meddelande (2003/C 118/03)
20.5.2003 Europeiska unionens officiella tidning C 118/5 Kommissionens meddelande Exempel på försäkran rörande uppgifter om ett företags status som tillhörande kategorin mikroföretag samt små och medelstora
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPEN EUROPEISKA ATOMENERGIGEMENSKAPEN FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 5 TILL BUDGETEN FÖR 2007 SAMLADE INKOMSTER
EUROPEISKA GEMENSKAPEN EUROPEISKA ATOMENERGIGEMENSKAPEN FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 5 TILL BUDGETEN FÖR 2007 SAMLADE INKOMSTER TEKNISK BILAGA TILL MOTIVERINGEN UPPRÄTTAD AV RÅDET DEN 13 JULI 2007 11707/07
Läs merFrågor och svar om arbetsgruppen för Grekland och dess andra kvartalsrapport Se även IP/12/242
MEMO/12/184 Bryssel den 15 mars 2012 Frågor och svar om arbetsgruppen för Grekland och dess andra kvartalsrapport Se även IP/12/242 1. Vilka uppgifter har arbetsgruppen för Grekland? Kommissionens arbetsgrupp
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning
Regeringskansliet Faktapromemoria Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket Miljödepartementet 2015-09-02 Dokumentbeteckning KOM (2015) 337 slutlig Förslag till
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 09.03.2001 KOM(2001) 128 slutlig 2001/0064 (ACC) VOLYM I Förslag till RÅDETS BESLUT om gemenskapens ståndpunkt i associeringsrådet beträffande Republiken
Läs merEkonomiskt stöd för turism och handel i Sverige
p27suedesv 16/12/03 08:41 Page 1 Näringslivspublikationer Ekonomiskt stöd för turism och handel i Sverige BÄSTA ANVÄNDNING AV EU:S MEDEL EU:s strukturfonder för små och medelstora företag och offentliga
Läs merofficiella tidning C 366 Europeiska gemenskapernas Meddelanden och upplysningar Svensk utgåva Informationsnummer Innehållsförteckning Sida
Europeiska gemenskapernas officiella tidning Svensk utgåva Meddelanden och upplysningar ISSN 1024-3046 C 366 44. årgången 20 december 2001 Informationsnummer Innehållsförteckning Sida I Meddelanden revisionsrätten
Läs merEuropeiska unionens stöd till fiskets utveckling i Finland (1995-1999)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Generaldirektoratet för fiske Sammanfattning av strukturinterventionerna för fisket i Finland: Finansiering genom FIUF (Finansiellt instrument för utveckling av fisket) och gemenskapsinitiativet
Läs merLandsbygdsnätverkets virtuella tankesmedja om samordningsmöjligheter mellan GSR-fonderna
Promemoria 2012-10-12 Näringsdepartementet Arbetsmarknadsdepartementet Landsbygdsdepartementet Camilla Lehorst Telefon 08-405 16 30 Mobil 070-519 01 18 E-post camilla.lehorst@enterprise.ministry.se Landsbygdsnätverkets
Läs merutveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska socialfonden Finansiella instrument
utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska socialfonden , som samfinansieras av Europeiska socialfonden, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i tillväxt och utveckling
Läs merARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Åtföljande dokument till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.3.2013 SWD(2013) 96 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Åtföljande dokument till Förslag till EUROPAPARLAMENTETS
Läs merTal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"
SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för ekonomi och valutafrågor
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för ekonomi och valutafrågor PRELIMINÄR VERSION 5 december 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för ekonomi och valutafrågor till utskottet för sysselsättning
Läs mer(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR
23.4.2010 Europeiska unionens officiella tidning L 102/1 II (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 330/2010 av den 20 april 2010 om tillämpningen av artikel 101.3 i fördraget
Läs merIII RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING VI I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN
27.4.2007 Europeiska unionens officiella tidning L 110/33 III (Rättsakter som antagits i enlighet med fördraget om Europeiska unionen) RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING VI I FÖRDRAGET OM
Läs merFörslag till RÅDETS FÖRORDNING. om metoder och förfaranden för tillhandahållande av egna medel grundade på mervärdesskatt
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 9.11.2011 KOM(2011) 737 slutlig 2011/0333 (CNS) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om metoder och förfaranden för tillhandahållande av egna medel grundade på mervärdesskatt
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT. Åtföljande dokument till
SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 24.9.2008 SEK(2008) 2487 KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT Åtföljande dokument till Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om förenkling
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 23.10.2001 KOM(2001) 612 slutlig 2001/0251 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT om Europeiska gemenskapens bidrag till den globala fonden
Läs mer15160/14 kh/bis/gw 1 DG G 3 C
Europeiska unionens råd Bryssel den 14 november 2014 (OR. en) 15160/14 NOT från: till: Föreg. dok. nr: Rådets generalsekretariat TOUR 22 IND 321 COMPET 607 POLMAR 27 ENV 883 EMPL 150 EDUC 318 CULT 125
Läs merEuropeiska unionens officiella tidning
7.6.2014 L 168/55 KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr 611/2014 av den 11 mars 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 vad gäller programmen för stöd
Läs merRAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET OM GARANTIFONDENS STÄLLNING OCH FÖRVALTNING 2014
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 16.7.2015 COM(2015) 343 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET OM GARANTIFONDENS STÄLLNING OCH FÖRVALTNING 2014 SV SV Innehållsförteckning
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET
>r >r EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION "A- * "A" Bryssel den 15.9.25 KOM(25) 43 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET OM MEDLEMSSTATERNAS TILLÄMPNING AV RÅDETS DIREKTIV
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 3.8.2005 KOM(2005) 361 slutlig 2005/0147 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om upphävande av rådets direktiv 90/544/EEG om frekvensband
Läs merEuropeiska fonden för justering för globaliseringseffekter: ansökan EGF/2012/003 DK/Vestas
P7_TA(2012)0381 Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter: ansökan EGF/2012/003 DK/Vestas Europaparlamentets resolution av den 23 oktober 2012 om förslaget till Europaparlamentets och
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING
RP 203/2000 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till godkännande av rådets beslut av den 29 september 2000 om systemet rör Europeiska gemenskapernas egna medel (2000/597/EG) PROPOSITIONENS
Läs merFör att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur.
Varför finns Regionkommittén? För att de lokala och regionala myndigheterna ska kunna påverka utformningen av EU-lagstiftningen (70 % av EU:s lagstiftning genomförs på lokal och regional nivå). För att
Läs merAvgiften till. 27 Europeiska unionen
Avgiften till 27 Europeiska unionen Förslag till statens budget för 2012 Avgiften till Europeiska unionen Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 5 2 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska
Läs mer106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014. RESOLUTION från Regionkommittén "STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA"
106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014 RESOL-V-012 RESOLUTION från Regionkommittén "STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA" Rue Belliard/Belliardstraat 101 1040 Bruxelles/Brussel BELGIQUE/BELGIË Tfn +32 22822211
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 7.7.2006 KOM(2006) 371 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN om tillämpningen av bestämmelserna i direktiv 2003/88/EG (arbetstidens förläggning för arbetstagare
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN. Agenda för en hållbar och konkurrenskraftig europeisk turism
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 19.10.2007 KOM(2007) 621 slutlig MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN Agenda för en hållbar och konkurrenskraftig europeisk turism SV SV MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN
Läs merEuropeiska gemenskapernas officiella tidning
10. 7. 1999 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 175/43 RÅDETS DIREKTIV 1999/70/EG av den 28 juni 1999 om ramavtalet om visstidsarbete undertecknat av EFS, UNICE och CEEP EUROPEISKA UNIONENS
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 11.10.2007 KOM(2007) 600 slutlig Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT om utnyttjande av medel ur Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter
Läs merFÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009 2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 19.12.2011 2011/2307(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om vår livförsäkring, vårt naturkapital en strategi för biologisk mångfald
Läs merEuropeiska unionens officiella tidning. (Lagstiftningsakter) DIREKTIV
8.10.2015 L 263/1 I (Lagstiftningsakter) DIREKTIV EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV (EU) 2015/1794 av den 6 oktober 2015 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/94/EG, 2009/38/EG
Läs merEtt nytt partnerskap för sammanhållning
Ett nytt partnerskap för sammanhållning konvergens konkurrenskraft samarbete Tredje rapporten om ekonomisk och social sammanhållning Europeiska kommissionen Europe Direct är en tjänst som hjälper dig att
Läs merDetta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet
2001L0018 SV 21.03.2008 003.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2001/18/EG av den
Läs merFörslag till RÅDETS FÖRORDNING
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.11.2014 COM(2014) 704 final 2014/0332 (CNS) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000 om genomförande av beslut 2007/436/EG,
Läs merFör delegationerna bifogas rådets slutsatser om Arktis, antagna av rådet den 20 juni 2016.
Europeiska unionens råd Bryssel den 20 juni 2016 (OR. en) 10400/16 COEST 166 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 20 juni 2016 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 10172/1/16 REV 1 Ärende:
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för sysselsättning och socialfrågor
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och socialfrågor PRELIMINÄRT FÖRSLAG 31 maj 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och socialfrågor till utskottet för kvinnors
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 22.2.2008 KOM(2008) 95 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET Bedömning av de italienska myndigheternas rapport om indrivningen av den tilläggsavgift
Läs merEuropeiska rådets arbetsordning Rådets arbetsordning
ISSN 1725-1311 SV RÅDETS GENERALSEKRETARIAT Europeiska rådets arbetsordning Rådets arbetsordning REFERENSMATERIAL DECEMBER 2009 Europeiska rådets arbetsordning Rådets arbetsordning DECEMBER 2009 Meddelande
Läs merUnga på väg: Europa stöder unga människor
FLYTTA RUNT Unga på väg: Europa stöder unga människor JOBBA LÄR DIG STUDERA DELTA SKAPA ENGAG ERA DIG UTBILDA DIG ieuropa Varken Europeiska kommissionen eller någon annan part som verkar i kommissionens
Läs mer10 Revision av EU-medel
10 Revision av EU-medel 10 Revision av EU-medel 10.1 Bakgrund Regeringen skall varje år informera riksdagen om hur regeringen agerar med anledning av Europeiska revisionsrättens rapporter (prop. 1994/95:40,
Läs merRegionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020. Sara Persson, Region Skåne
Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020 Sara Persson, Region Skåne 1 Vad är strukturfonderna? EU-perspektiv - Ekonomiska styrmedel för
Läs merSammanfattning. Introduktion: politiska förhållanden och sammanhållningsmålen. Sammanhållningspolitikens bidrag till tillväxt i EU
Introduktion: politiska förhållanden och sammanhållningsmålen Den ekonomiska tillväxten i EU har minskat markant sedan den senaste sammanhållningsrapporten publicerades för tre år sedan. Detta har lett
Läs merFör delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet.
Europeiska rådet Bryssel den 26 juni 2015 (OR. en) EUCO 22/15 CO EUR 8 CONCL 3 FÖLJENOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Ärende: Europeiska rådets möte (25 och 26 juni 2015) Slutsatser
Läs merVägledning för läsaren
OECD Regions at a Glance Summary in Swedish OECD:s regionsöversikt Sammanfattning på svenska Varför regionsöversikt? Vägledning för läsaren På senare år har regionala utvecklingsfrågor återvänt till många
Läs merNya regler för europeiska företagsråd. En inblick i direktiv 2009/38/EG
Nya regler för europeiska företagsråd En inblick i direktiv 2009/38/EG Vad gör de europeiska företagsråden? Europeiska företagsråd är organ som företräder företagens europeiska arbetstagare. Genom företagsråden
Läs merEUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för rättsliga frågor ARBETSDOKUMENT
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för rättsliga frågor 6.2.2015 ARBETSDOKUMENT Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om privata enmansbolag med begränsat ansvar Utskottet för rättsliga
Läs merFörordning (2011:443) om Europeiska unionens punktskatteområde
Skatter m.m./skatter m.m. 1 Förordning (2011:443) om Europeiska unionens punktskatteområde 1 [2101] Vid tillämpningen av lagen (1994:1563) om tobaksskatt ([3501] o.f.), lagen (1994:1564) om alkoholskatt
Läs merLöner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg
Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg Rapport från EPSU:s studie om löner i vårdbranschen i förhållande till övergripande lönenivåer och löneklyftan i olika länder inom
Läs merEuropeiska unionens råd Bryssel den 17 juni 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare
Europeiska unionens råd Bryssel den 17 juni 2016 (OR. en) 10442/16 ADD 17 FÖLJENOT från: inkom den: 16 juni 2016 till: Komm. dok. nr: Ärende: ENV 440 AGRI 357 SAN 272 MI 464 CHIMIE 41 IA 43 Jordi AYET
Läs merFörslag till RÅDETS FÖRORDNING. om befrielse från tullar för import av vissa tunga oljor och andra liknande produkter
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 2.2.2015 COM(2015) 38 final 2015/0024 (NLE) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om befrielse från tullar för import av vissa tunga oljor och andra liknande produkter SV SV
Läs merfrån sparande i form av räntebetalningar)
Statsrådets skrivelse till riksdagen med anledning av ett förslag till rådets direktiv om upphävande av rådets direktiv 2003/48/EG (upphävande av direktiv om beskattning av inkomster från sparande i form
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för regionalpolitik, transport och turism ARBETSDOKUMENT. Utskottet för regionalpolitik, transport och turism
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för regionalpolitik, transport och turism 12 juli 2001 ARBETSDOKUMENT om transporters inverkan på hälsan Utskottet för regionalpolitik, transport och turism Föredragande:
Läs mer1 Förslaget 2015/16:FPM50. förslaget som rör finansiering av kommissionens föreslagna egna kontroller utanför EU-budgeten via nationella myndigheter.
Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning om typgodkännande för motorfordon Näringsdepartementet 2016-02-24 Dokumentbeteckning KOM (2016) 31 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om
Läs merINTERNATIONELLA AVTAL
Beslut 2014/494/EU, EUT L 261, 2014 1 II (Icke-lagstiftningsakter) INTERNATIONELLA AVTAL RÅDETS BESLUT av den 16 juni 2014 om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, och om provisorisk tillämpning
Läs merBevakningsrapport för prioriterade EU-policyområden:
Bevakningsrapport för prioriterade EU-policyområden: maj 2014 Detta är årets femte rapport om bevakning och påverkan av de prioriterade områdena för Stockholmsregionens Europaförening 2014. Innehållsförteckning
Läs mer***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för transport och turism 2009 2009/0042(COD) 31.3.2009 ***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning
Läs merKOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 14.2.2014
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 14.2.2014 C(2014) 967 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 14.2.2014 om undantag från Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1290/2013
Läs merSammanställning av EU:s policy och program inom turism
Sammanställning av EU:s policy och program inom turism Av Christoffer Björkman Praktikant, Höstterminen 2009, North Sweden European Office Handledning: Mona Mansour 2009-12-10 1 Innehållsförteckning 1.
Läs merEuropeiska unionens råd Bryssel den 18 december 2015 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare
Europeiska unionens råd Bryssel den 18 december 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2015/0286 (NLE) 15495/15 FÖRSLAG från: inkom den: 11 december 2015 till: Komm. dok. nr: Ärende: FISC 192 ECOFIN
Läs merI/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 juli 2006 (12.7) (OR. en) 11380/06 PESC 665 CONUN 51 ONU 80 I/A-PUNKTSNOT från: Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) till: Coreper/rådet Ärende: EU:s
Läs merARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.3.2013 SWD(2013) 78 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Förslag till Europaparlamentets
Läs merRIKTLINJER DEN CENTRALA KONTAKTPUNKTEN FÖR ANMÄLNINGSFÖRFARANDET 98/34 OCH FÖR DE ANMÄLNINGSFÖRFARANDEN SOM FÖRESKRIVS I SÄRSKILD EU-LAGSTIFTNING
24 oktober 2012 RIKTLINJER DEN CENTRALA KONTAKTPUNKTEN FÖR ANMÄLNINGSFÖRFARANDET 98/34 OCH FÖR DE ANMÄLNINGSFÖRFARANDEN SOM FÖRESKRIVS I SÄRSKILD EU-LAGSTIFTNING Innehållsförteckning I. Inledning II. EU-lagstiftning
Läs merAvgiften till. Europeiska unionen
Avgiften till 27 Europeiska unionen Förslag till statens budget för 2013 Avgiften till Europeiska unionen Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 5 2 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska
Läs merEUROPEISKA KOMMISSIONEN
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den, 19.03.2002 C(2002) 708 Ärende: Statligt stöd nr N 327/01 Sverige Stöd till trädgårdsnäringen Herr Minister, Jag har äran att meddela Er att kommissionen inte har några
Läs merEuropeiska gemenskapernas officiella tidning. (Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk)
21.11.2002 L 317/1 I (Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk) EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 2056/2002 av den 5 november 2002 om ändring av rådets förordning (EG, Euratom) nr 58/97
Läs merFÖRSLAG TILL RESOLUTION
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 7.3.2012 B7-0145/2012 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av rådet och kommissionen i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen om åtgärder
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för regionalpolitik, transport och turism * FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE. Utskottet för regionalpolitik, transport och turism
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för regionalpolitik, transport och turism PRELIMINÄR VERSION 2001/0142(CNS) 2001/0169(CNS) 23 oktober 2001 * FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE 1. om förslaget till rådets beslut
Läs merEftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014
Directorate-General for Communication PUBLIC OPINION MONITORING UNIT Brussels, October 2014 Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 SAMMANFATTANDE ANALYS Urval: Respondenter: Metod:
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS Luxemburg, den 25 juni 2008 DOMSTOL ANSLAGSÖVERFÖRING NR 1 OCH 2. från artikel 102 Avgångsersättningar - 400 000 euro
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS Luxemburg, den 25 juni 2008 DOMSTOL ANSLAGSÖVERFÖRING NR 1 OCH 2 Nr 1 Inom kapitel 10 Institutionens ledamöter från artikel 102 Avgångsersättningar - 400 000 euro till artikel
Läs merARBETSMILJÖ RÄTTSLIG GRUND MÅL RESULTAT
ARBETSMILJÖ Allt sedan 1980-talet har en bättre arbetsmiljö varit en viktig fråga för EU. EU-lagstiftningen har infört normer för minimiskydd för arbetstagare, men den lagstiftningen förbjuder inte EU-länder
Läs merRekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Österrikes nationella reformprogram 2015
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 13.5.2015 COM(2015) 269 final Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om Österrikes nationella reformprogram 2015 med avgivande av rådets yttrande om Österrikes stabilitetsprogram
Läs merBryssel den 12 september 2001
Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,
Läs merTIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER
TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER Inledning Här följer en översikt över slutsatser och rekommendationer av den analys om tidiga insatser för barn i behov av stöd
Läs merR e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1999 ref. 33
R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1999 ref. 33 Målnummer: 3778-98 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 1999-06-01 Rubrik: Bidrag från Europeiska socialfonden och från Arbetsmarknadsverket som betalats ut till ett
Läs merFÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 18.11.2010 2010/0210(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet
Läs merARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.9.2014 SWD(2014) 274 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN Följedokument till Förslag till Europaparlamentets och
Läs merVisitas näringspolitiska 10-punktsprogram 2015-2018
Visitas näringspolitiska 10-punktsprogram 2015-2018 Besöksnäringen är den snabbast växande näringen i Sverige exportvärdet har mer än fördubblats under åren från 2000. Näringen skapar årligen hundratusentals
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM93. Direktiv om arbete ombord på fiskefartyg. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Näringsdepartementet
Regeringskansliet Faktapromemoria Direktiv om arbete ombord på fiskefartyg Näringsdepartementet 2016-06-01 Dokumentbeteckning KOM (2016) 235 Förslag till rådets direktiv om genomförande av avtalet mellan
Läs merDirektivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007)
Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007) 1. Introduktion Den 15 november 2006 antog Europaparlamentet direktivet och
Läs merRÅDETS DIREKTIV 2001/115/EG
L 15/24 RÅDETS DIREKTIV 2001/115/EG av den 20 december 2001 om ändring av direktiv 77/388/EEG i syfte att förenkla, modernisera och harmonisera kraven på fakturering när det gäller mervärdesskatt EUROPEISKA
Läs merEUROPAS TILLVÄXTKÄLLOR
EUROPAS TILLVÄXTKÄLLOR Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, vid Europeiska rådets möte den 23 oktober 2011 En färdplan för stabilitet och tillväxt 1. Reagera beslutsamt på
Läs merEUROPEISKA KOMMISSIONEN
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.XII.2006 K (2006) 6719 slutlig Ärende: Statligt stöd N 431/2006 Sverige Regionalstödskarta 2007 2013 Herr minister, 1. FÖRFARANDE (1) Genom en elektronisk anmälan
Läs merDel 3 Gemenskapspolitikens inverkan på konkurrenskraft, sysselsättning och sammanhållning
Del 3 Gemenskapspolitikens inverkan på konkurrenskraft, sysselsättning och sammanhållning Innehållsförteckning Introduktion... 114 Gemenskapspolitikens inverkan på sammanhållningen mot bakgrund av Lissabon-
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. som åtföljer. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 14.2.2008 SEK(2008) 193 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR som åtföljer Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT om ändring av rådets
Läs merDen europeiska planeringsterminen och modernisering av offentlig förvaltning
Sammanfattning och kommentarer Den europeiska planeringsterminen och modernisering av offentlig förvaltning Peña-Casas R., Sabato S., Lisi V. och Agostini C. November 2015 European Social Observatory www.ose.be
Läs merResolution R.2. Kollektivavtal
EPSU:s 7:e congress, 14-17 juni 2004, Stockholm Europeiska Federationen för offentliganställdas Förbund rue Royale, 45 1000 Brussels Tel. : 32 2 250 10 80 Fax : 32 2 250 10 99 E-mail : epsu@epsu.org Website:
Läs merEUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 20 december 2007 (OR. en) 11488/1/07 REV 1. Interinstitutionellt ärende: 2006/0206 (COD)
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 20 december 2007 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2006/0206 (COD) 11488/1/07 REV 1 ENV 379 COMER 117 SAN 145 CODEC 758 RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT Ärende: Gemensam
Läs mer8644/1/03 REV 1 JM/sl DG I SV
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 25 juni 2003 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2002/0165 (COD) 8644/1/03 REV 1 EDUC 80 CODEC 519 OC 349 RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT Ärende: Gemensam ståndpunkt
Läs merBUDGETFÖRFARANDET FÖR 2014 4: (6) ******* 26.9.2013
BUDGETFÖRFARANDET FÖR 2014 Dokument nr: 4: (6) ******* 26.9.2013 BUDGETUTSKOTTET FÖREDRAGANDE: ANNE E. JENSEN - AVSNITT III (KOMMISSIONEN) MONIKA HOHLMEIER - ÖVRIGA AVSNITT PARLAMENTETS STÅNDPUNKT Ändringar
Läs merEUROPEISKA KOMMISSIONEN
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Statligt stöd Finland SA.41559 (2015/N) Stöd för avbytartjänster inom jordbruket på Åland Bryssel den 22.6.2015 C(2015) 4357 final Efter att ha granskat upplysningarna från era
Läs mer