DEBATT OM ÅRSRAPPORTEN FÖR BUDGETÅRET 2006 I EUROPAPARLAMENTET

Transkript

1 EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN ECA/07/31 TAL AV HUBERT WEBER, EUROPEISKA REVISIONSRÄTTENS ORDFÖRANDE DEBATT OM ÅRSRAPPORTEN FÖR BUDGETÅRET 2006 I EUROPAPARLAMENTET I BRYSSEL DEN 29 NOVEMBER 2007 Det talade ordet gäller.

2 Herr talman, ärade ledamöter, herr vice ordförande Kallas, mina damer och herrar, jag gläder mig över att kunna delta här i dag i er debatt om Europeiska revisionsrättens årsrapporter för budgetåret Jag presenterade årsrapporterna för Europaparlamentets budgetkontrollutskott den 12 november 2007 och för rådet (ekonomiska och finansiella frågor) dagen därefter. Huvudbudskap Låt mig börja med en kort sammanfattning av huvudbudskapen i årsrapporterna för 2006: Räkenskapernas tillförlitlighet för 2006 De konsoliderade räkenskaperna för budgetåret 2006 ger i allt väsentligt en rättvisande bild av gemenskapernas tillgångar och finansiella ställning och resultat för året, utom när det gäller skulder till leverantörer och stödmottagare och förhandsfinansieringar som redovisas för högt i balansräkningen. Kommissionen har gjort ytterligare framsteg i införandet av periodiserad redovisning, men vissa brister kvarstår. Förbättringar av riskhanteringen Revisionsrätten konstaterade att kommissionen har gjort stora ansträngningar för att åtgärda bristerna i riskhanteringen av EU-medel. Vissa förändringar får redan nu positiva effekter, till exempel på jordbruksområdet. Laglighet och korrekthet Revisionsrätten gör återigen ett uttalande utan reservation om de transaktioner som ligger till grund för inkomster, åtaganden, administrativa utgifter och strategin inför anslutningen, med undantag för Sapard. När det gäller externa åtgärder konstaterades vidare att de betalningar som förvaltades direkt av kommissionens delegationer hade en låg felfrekvens För merparten av EU:s utgifter gör dock revisionsrätten på nytt ett uttalande med avvikande mening om lagligheten och korrektheten. Detta gäller främst den del av jordbruksutgifterna som inte omfattas av det integrerade systemet för administration och kontroll (IACS), strukturåtgärder, inre politik och en betydande del av de externa åtgärderna. På dessa områden konstateras fortfarande en väsentlig felnivå i betalningarna till slutliga stödmottagare, även om den varierar. När det gäller budgetområdena med delad förvaltning konstaterade revisionsrätten följande: 2 SV

3 I fråga om jordbruket som helhet - 49,8 miljarder euro noterade revisionsrätten visserligen en markant minskning av den uppskattade övergripande felnivån, men den ligger fortfarande strax över väsentlighetströskeln. När IACS, som täcker omkring 70 % av utgifterna inom den gemensamma jordbrukspolitiken, tillämpas korrekt, kan det begränsa risken för oriktiga utgifter på ett ändamålsenligt sätt. Finansiella korrigeringar av betalningarna på jordbruksområdet, såsom kommissionens fleråriga beslut om överensstämmelse i samband med förfarandet för räkenskapsavslutning, omfattar betydande ekonomiska belopp som medlemsstaterna måste betala tillbaka till gemenskapsbudgeten i form av korrigeringar - eller böter - eftersom de inte har infört lämpliga system. Liksom tidigare finansieras denna återvinning till förmån för gemenskapsbudgeten av de nationella skattebetalarna och inte av dem som har erhållit gemenskapsmedel på oriktig grund. Förutom att klarlägga problemområden och ge belysande exempel ser revisionsrätten det också som sin uppgift att uppmärksamma utveckling som kan vara viktig att känna till för de politiskt ansvariga. Exempelvis har revisionsrätten påpekat att systemet med samlat gårdsstöd visserligen innebär förenklade ansöknings- och betalningsförfaranden, men att det har fått sidoeffekter, till exempel att stödrättigheter har tilldelats markägare som aldrig har bedrivit tidigare jordbruksverksamhet. Även om detta är tillåtet enligt lag, har det lett till en betydande omfördelning av EU-stöd från bönder till markägare. Bland de nya mottagarna av EU:s jordbruksstöd finns järnvägsbolag, ridklubbar eller hästavelsföreningar, golf- eller fritidsklubbar och kommunfullmäktige. I lagstiftningen om systemet med samlat gårdsstöd gavs medlemsstaterna dessutom stora möjligheter att själva välja hur de ville fördela stödrättigheter, vilket har resulterat i att stödmottagare behandlas olika. När det gäller utgifterna för strukturåtgärder - som uppgick till 32,4 miljarder euro är situationen oförändrad jämfört med tidigare år. Revisionsrätten konstaterade en väsentlig felnivå, som vi uppskattar motsvarar minst 12 % av det totala belopp som betalats i ersättning till stödmottagare. De vanligaste felen var ansökningar om ersättning av icke stödberättigande utgifter och underlåtenhet att genomföra anbudsförfaranden samt avsaknad av underlag som styrkte beräkningen av omkostnader eller fördelningen av personalkostnader. Revisionsrätten anser att kommissionen bör föregå med gott exempel när det gäller de EUutgifter som den förvaltar direkt - inre politik och externa åtgärder. Även om förbättringar kan konstateras, uppvisar exempelvis den inre politikens område som förvaltas av kommissionen - och som uppgick till 9,0 miljarder euro återigen en väsentlig felnivå, främst på grund av ersättningar till stödmottagare som hade uppgett för höga projektkostnader. Orsaker till felen i de underliggande transaktionerna är bland annat slarv, bristande kunskap om de ofta komplexa bestämmelserna och sannolika försök att fuska sig till pengar från EU:s budget. När det gäller jordbruksutgifter som inte omfattas av IACS, strukturåtgärder och inre politik är kontrollerna av betalningsansökningar, som huvudsakligen bygger på stödmottagarens egna uppgifter, dessutom i många fall inte tillräckligt många och inte tillräckligt omfattande och ofta av bristande kvalitet. 3 SV

4 Kommissionen har under de senaste åren vidtagit åtgärder för att öka återvinningen av EUmedel och förbättra skyddet av EU:s ekonomiska intressen. Men på grund av de komplexa förfarandena har kommissionen ännu inte tillgång till tillförlitlig information om återvinningar av felaktiga utbetalningar - det vill säga om aktuella belopp och berörda stödmottagare - eller om deras ekonomiska inverkan på EU:s budget. I själva verket har endast sex medlemsstater följt kommissionens uppmaning från november förra året att rapportera om återvinningen av felaktiga utbetalningar. I revisionsrättens modell för "samordnad granskning (single audit)" rekommenderades upprättandet av en effektiv ram för alla internkontrollsystem som gäller EU-medel. Alla system borde baseras på gemensamma principer och standarder, med hänsyn till både de inneboende riskerna och avvägningen mellan kostnaderna för kontrollerna och den nytta som de ger. Till den senaste tidens viktigare utveckling hör de nya kraven att medlemsstaterna ska lämna årliga sammanfattningar av resultaten av revisioner och kontroller och de frivilliga initiativen av vissa medlemsstaters nationella revisionsorgan att lämna "nationella förklaringar" och revisionsrapporter om den nationella användningen av EU-medel. Revisionsrätten anser att de nationella förklaringarna och det nationella revisionsarbetet skulle kunna få positiva effekter när det gäller att öka medvetenheten inom medlemsstaterna om betydelsen av intern kontroll av EUmedel. I yttrande nr 6/2007 anger revisionsrätten att dessa krav och initiativ skulle kunna öka ansvarsmedvetandet på nationell nivå om förvaltningen av EU-medel, identifiera brister som ska åtgärdas och exempel på bästa tillvägagångssätt och öka insynen och redovisningsskyldigheten när det gäller den ekonomiska förvaltningen. För övrigt fortsätter revisionsrätten att spela en aktiv roll för att främja samarbete med de nationella revisionsorganen i Europeiska unionen och har ställt sig i spetsen för en ny arbetsgrupp som behandlar gemensamma revisionsstandarder och jämförbara revisionskriterier i EU-sammanhang. Slutsatser Låt mig avsluta med följande anmärkningar: Trots att kommissionen har gjort stora ansträngningar för att åtgärda bristerna i riskhanteringen av gemenskapsmedlen, gör revisionsrätten återigen ett uttalande med avvikande mening om transaktionernas laglighet och korrekthet på de flesta budgetområdena. Förbättringar har konstaterats inom framför allt jordbruket. Den höga felnivå som konstaterades i de underliggande transaktionerna beror på att stödmottagare begär för hög ersättning - ibland på grund av komplicerade rättsliga krav och regler och otydliga kriterier för stödberättigande - samt kvarstående brister i internkontrollen. Nyckeln till ändamålsenlig förvaltning av EU-medel är effektiva och tillförlitliga internkontrollsystem på samtliga administrativa nivåer i alla medlems- och mottagarstater. 4 SV

5 Det är min övertygelse att EU-medborgarna har rätt att få garantier för att EU-medlen har förvaltats och kontrollerats på vederbörligt sätt i hela unionen. Tack för er uppmärksamhet. 5 SV