EXTRAKONGRESSEN SA JA TILL SAMGÅENDE MED SBF

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EXTRAKONGRESSEN SA JA TILL SAMGÅENDE MED SBF"

Transkript

1 6 nr 2011 årgång 104 EXTRAKONGRESSEN SA JA TILL SAMGÅENDE MED SBF NAUTISK TIDSKRIFT 6/11 1

2 LEDARE. SFBFs ordförande Jörgen Lorén och SBFs ordförande Örjan Liljeroth delar på ordförandeskapet i den nya Sjöbefälsföreningen fram till den första ordinarie kongressen i september FOTO: MARIE HALVDANSON En unik händelse Vi, Örjan Liljeroth och Jörgen Lorén, har nu förmånen att gemensamt skriva denna första ledare då Sjöbefälsförbundets och Sveriges Fartygsbefälsförenings kongressledamöter beslutat att godkänna förslaget om en gemensam facklig organisation för sjöbefälskåren som framlagts av dess styrelser. För oss är det en unik händelse. Vi har nu arbetat ett par år med frågan om sammangående av våra två organisationer och har således nu lyckats med det många har sagt vara en omöjlighet. Visionerna och framtiden har varit viktigare än historien och som företrädare för befälskollektivet har vi båda hela tiden haft ambitionen att samgåendet måste lyckas. Väl medvetna om den föränderliga omvärld vi lever i så har ambitionerna att skapa ett befälsförbund i Sverige varit av intresse under ett flertal år. För oss har det varit ett måste, då vi anser att ett enat befälsförbund ger mest genomslagskraft i frågor som berör våra medlemmar både nationellt men också internationellt. För att som ett relativt litet förbund även i framtiden kunna vara delaktig i yrkesfrågor och lönefrågor i en internationell bransch så har denna sammanslagning varit av yttersta vikt. Våra anställda som är och har varit överbelastade med uppdrag kan nu få en rimligare arbetsbörda. Det betyder att mer tid kan ges åt medlemsservice, varför både medlemmar och anställda drar fördel av sammanslagningen. Vi är övertygade om att det nya förbundet kommer att bli en stark aktör i alla de frågor som berör sjöfarten i Sverige, men också i alla de forum där sjöfarten diskuteras runt om i världen. Man kan fråga sig varför det är så viktigt att vara delaktig i alla dessa olika forum som berör sjöfart. Vårt svar är enkelt, det är inte lokalt i Sverige som besluten fattas vad gäller sjöfartsyrket, utan det är i de internationella forumen. Om vi inte är närvarande och gör vår röst hörd när det gäller utbildning, arbetsmiljö, sjösäkerhet, lönerelationer etc, så blir det att vackert acceptera allt och gilla läget utan att haft en chans att påverka. För oss gäller det även att samarbeta i Norden med våra systerorganisationer. Tillsammans är vi över tjugotusen befäl och om vi då kan företräda en gemensam åsikt i exempelvis IMO, väger våra åsikter tungt. Även i frågor som beslutas lokalt i Sverige kommer vi att bli en stark röst när vi nu blir den enda företrädaren för befälskollektivet. Arbetsgruppen och våra styrelser har lagt ner stor energi på att jämka samman stadgar och organisationsplaner, varför vi vill tacka alla inblandade i detta arbete. Vi har tillsammans skapat en organisation och nu gäller det att få allt på plats. Vår ambition har varit att samtliga tre befälskategorier ska känna att de har en stark företrädare i den nya organisationen, såväl yrkesmässigt som fackligt. Det återstår mycket arbete av var och en under det kommande året inför kongressen Det är inte helt utan komplikationer att slå samman två organisationer med olika arbetssätt och kultur. Men vi har under processen med sammangåendet kunnat konstatera att vi har mer som förenar än som skiljer oss åt, varför detta arbete kommer att löpa på och när kongressen 2012 genomförs så är vi helt på plats med den nya organisationen - centralt som lokalt. Vi, Örjan och Jörgen känner stor stolthet att vi fått lov att vara med och medverka till denna unika händelse, nu ser vi framtiden an. Och har även hunnit lära känna varandra och uppskattar den gemenskap som skapats under den tid då vi samarbetat i kartellen och med sammangåendet. Med hälsning Örjan Liljeroth och Jörgen Lorén 2 NAUTISK TIDSKRIFT 6/11

3 sid 4-7 SFBF OCH SBF BILDAR SJÖBEFÄLSFÖRENINGEN Sveriges Fartygsbefälsförenings och Sjöbefälsförbundets extrakongresser den 27 september sa båda ja till ett samgående. Fram till den första ordinarie kongressen i september 2012 blir namnet på den nya organisationen Sjöbefälsföreningen och Sjöbefälsföreningen-O för statligt och kommunalt anställda. Medlemmarna kan fram till dess föreslå ett nytt namn på organisationen. INNEHÅLL. SFBFs extrakongress sa ja till samgående med SBF. FOTO: MARIE HALVDANSON sid ALLT FLER BEVÄPNAR MOT PIRATER Det blir allt vanligare med beväpnade vakter ombord på de handelsfartyg som seglar i piratfyllda farvatten. Vart fjärde norskt fartyg har nu beväpnade vakter ombord. I Danmark och Sverige utreds frågan. Det svenska Walleniusrederierna har dock redan beväpnade vakter ombord på samtliga fartyg som går i Indiska Oceanen och Adenviken. sid STRID OM ODEN Isbrytaren Oden har gått som forskningsfartyg i Antarktis några vintrar. Det har lett till svårigheter i Östersjön de senaste två stränga vintrarna. Därför har Sjöfartsverket beslutat att Oden nu ska stanna hemma....dessutom: Marint mingel på bokmässan sid 16-17, Militära insatser inte tillräckliga för att stoppa pirateriet sid 18-19, Lodskott & Pejlingar sid 22-23, Korsord sid 25, Inträdesanmälan sid 29 m m. Utges av Sveriges Fartygsbefälsförening. Forum för sjöfart och miljö, fack och juridik, hamnar och farleder, transport och kommunikation, intendentura, ekonomi, utbildning och kultur. Utkommer med 8 nummer/år. Redaktör och ansvarig utgivare: Marie Halvdanson, tel , bost , mobil , e-post: Adress: Gamla Brogatan 19, 2 tr, Stockholm, tel , fax Tryck: Trydells Tryckeri AB, Laholm. Prenumeration: 350:-/år inkl. moms. Pg TS-kontrollerad upplaga: ex. För icke beställt material ansvaras ej. Medlem av Sveriges Tidskrifter. Annonser: SJÖPAKETET - samannonsering i Nautisk Tidskrift och Sjöbefäl, Ankie Nilsson, tel , ankie Annonspriser: Begär särskild prislista för SJÖPAKETET. ISSN NAUTISK TIDSKRIFT 6/11 3

4 JA TILL SJÖBEFÄLSFÖRENINGEN Sveriges Fartygsbefälsförenings och Sjöbefälsförbundets extrakongresser den 27 september sa båda ja till ett samgående. Fram till den första ordinarie kongressen i september 2012 blir namnet på den nya organisationen Sjöbefälsföreningen och Sjöbefälsföreningen-O för statligt och kommunalt anställda. Medlemmarna kan fram till dess föreslå ett nytt namn på organisationen. SFBFs ordförande Jörgen Lorén inledde extrakongressen med orden: - Vi som har samlats här i dag är med om något väldigt unikt. Under två års tid har vi tillsammans med Sjöbefälsförbundet diskuterat förutsättningarna för att skapa ett starkt befälsförbund i Sverige. Nu har vi kommit till vägs ände. Om vi kommer att gå ihop så blir vi en av de starkaste sjöbefälsorganisationerna i Norden. Det är SFBFs och SBFs repsektive kongress som givit sina styrelser i uppdrag att starta diskussioner om ett samgående. En arbetsgrupp som har bestått av ordförandena och verkställande direktörerna har haft en tiotal möten under perioden och bland annat arbetat fram nya stadgar och en överenskommelse om samgående mellan förbunden. SFBFs och SBFs styrelser har haft ett antal gemensamma möten där man sett att det är mer som förenar än skiljer organisationerna åt. Rent organisatoriskt är Sjöbefälsföreningen (f.d Sjöbefälsförbundet) anslutet till Ledarna och Sjöbefälsföreningen-O (f.d. Sveriges Fartygsbefälsförening) anslutet till Saco. Samtliga medlemmar är därmed medlemmar i Ledarna men även anslutna till Saco. Detta har varit viktigt för SFBFs medlemmar som har anställning i det statliga och kommunala området och som förhandlar via Saco-S och Akademikeralliansen. Tyvärr har det uppstått ett gnissel i maskineriet med Saco som anser att ett samgående med SBF/Ledarna är en illojal handling. Sacos styrelse har hotat med att kalla in en extrakongress för att utesluta SFBF ur Saco. Hans-Dieter Grahl, vd i Sjöbefälsföreningen-O och Jörgen Lorén, en av ordförandena i Sjöbefälsföreningen kommer att träffa Sacos ledning de närmaste dagarna för att diskutera frågan. - Men det finns andra möjligheter för våra statligt och kommunalt anställda medlemmar, om Saco skulle kasta ut oss, sa Hans-Dieter Grahl. Vi har varit i kontakt med OFR - Offentligt Anställdas Förhandlingsråd. Extrakongressen godkände enhälligt styrelsens förslag till överenskommelse om samgående melllan SFBF och SBF till en gemensam facklig organisation och förslaget till stadgar för den nya organisationen. De båda beslutspunkterna blev omedelbart justerade, vilket 4 NAUTISK TIDSKRIFT 6/11

5 EXTRAKONGRESSEN. Jörgen Lorén, SFBFs förre ordförande, numera en av ordförandena i Sjöbefälsföreningen. Per Ringhagen var kongressens ordförande och Agneta Häll dess sekreterare. Nils Dewár och Anders Leimalm, kongressledamöter. André Svensson, studeranderepresentant, Stig Karlsson och Erling Borg, kongressledamöter. Hans-Dieter Grahl, SFBFs förre vd, numera vd i Sjöbefälsföreningen-O och vice vd i Sjöbefälsföreningen. Vincent Sahrman, Mikael Johansson, Margareta Hallenborg och Birgitta Carlsson, kongressledamöter. Erik Lindeblad, Torsten Axberg, Jan-Eric Alcén och Urban Svedung, kongressledamöter. Yvonne Nordström, kongressleldamot och Lennart Runnegård Jonsson, ombudsman, numera i Sjöbefälsföreningen. Leif Franzén, Håkan Mannbrink, Hans Ådén och Kjell Andersson, kongressledamöter. (t. höger) betyder att vi alla från den stunden är medlemmar och anställda i Sjöbefälsföreningen/Ledarna. Medlemsavgifterna till Sjöbefälsföreningen kommer för SFBFs före detta medlemmar att bli lägre än tidigare. (Se sidan 7.) Extrakongressen valde Birgitta Carlsson, Johan Juhlin, Hans Ådén och Stig Karlsson till att ingå i den valberedning som redan tidigare fanns i Sjöbefälsförbundet. - Det är oerhört viktigt att alla medlemmar nominerar kandidater inför kommande kongress, sa Hans-Dieter Grahl. Samt att man naturligtvis röstar till kongressen. Jörgen Lorén avslutade kongressen med att tacka Per Ringhagen, som varit kongressens ordförande och alla kongressledamöterna för att de bistått styrelsens förslag. - Vi har varit med om en historisk händelse idag, sa han. Jag tror på den här konstellationen. Och jag vill att den ska växa och attrahera andra yrkesgrupper i chefsställning. Christer Themnér är vd i Sjöbefälsföreningen och Hans-Dieter Grahl vice vd. I Sjöbefälsföreningen-O är Hans- Dieter Grahl vd och Christer Themnér vice vd. TEXT & FOTO: MARIE HALVDANSON Jonas Pettersson, Tomi Gustafsson och Jan Ekström, kongressledamöter. (nedan) Jimmy Franzén, Jan-Olov Olsson, kongressledamöter och Christer Lindvall, senior advisor Sjöbefälsföreningen. (nedan) > NAUTISK TIDSKRIFT 6/11 5

6 EXTRAKONGRESSEN. > SJÖBEFÄLSFÖRENINGENS Fram till Sjöbefälsföreningens första ordinarie kongress i september 2012 kommer SFBFs och SBFs tidigare styrelser tilllsammans fungera som styrelse: Stående Jan Häggblom, Anders Post, Hans Ådén, Per Kilander, Percy Edén, Jenny Friberg (skymd), Håkan Mannbrink, Yvonne Nordström, John Borgman, Jan Buskas, Erling Borg, Margareta Hallenborg, Tia Lindström (skymd), Claes Eriksson, Sonny Andersson (skymd), Annelie Hamberg, Mats Högblom, Jan-Erik Karlsson och Sandro Chiesi. Sittande Nils Dewár, Olle Noord, Birgitta Carlsson, Stig Karlsson, Jörgen Lorén, ordförande och Örjan Liljeroth, ordförande. Ordinarie ledamoten Svante Gunnarson saknas på bilden. 6 NAUTISK TIDSKRIFT 6/11

7 EXTRAKONGRESSEN. STORSTYRELSE FOTO: MARIE HALVDANSON SJÖBEFÄLSFÖRENINGEN håller FACKLIG KURS med start till lunch måndagen den 21 november och avslutning med lunch onsdagen den 23 november Kursen är förlagd i Stockholm, exakt förläggning meddelas senare. Anmälan till Anita Isaksson, eller Agneta Häll, NYA MEDLEMSAVGIFTER Från och med den 1 oktober gäller nya medlemsavgifter till Sjöbefälsföreningen: n Aktiv medlem 274 kronor/månad n Interaktiv medlem (utlandsanställd) 67 kronor/månad n Passiv medlem 180 kronor/år n Studerandemedlem ingen avgift Sjöbefälsföreningen kommer att tillskriva rederierna om de nya avgifterna, men vi ber om överseende om allt inte fungerar som det ska i övergången. Avgiften till a-kassan aviseras direkt från AEA/Ledarnas a-kassa. NAUTISK TIDSKRIFT 6/11 7

8 SFBF. Sjökaptensring Sveriges Fartygsbefälsförening kan i samarbete med Svenskt Guldsmide AB erbjuda sjökaptensringar till ett förmånligt pris. Ringarna finns i två olika varianter: 18 K rödguld à 7 300:- (+ postförskott) rödguld/vitguld, 18 K à 7 725:- (+postförskott) I priserna ingår moms, valfri gravyr och ett snyggt etui. Svenskt Guldsmide levererar en exklusiv ring av högsta kvalitet, utförande och finish. Som en extra köptrygghet lämnas 1 års kvalitetsgaranti mot eventuella fabrikationsfel, räknat från leveransdagen. För ytterligare information och beställning kontakta Agneta Häll på kontoret i Stockholm, tel MARGARETA OCH RICKARD ZEDELERS FOND Fondens ändamål är att utdela understöd till änkor efter sjökaptener och styrmän, som är i behov därav och vars män varit medlemmar i Sveriges Fartygsbefälsförening. För att kunna komma i fråga till utdelning fordras att vederbörande ansökt därom eller det på annat sätt kommit till styrelsens kännedom att behov föreligger. Behovet skall, om så påfordras av förvaltarna, styrkas genom intyg av trovärdig person. Kontroll av tidigare medlemskap sker i föreningens äldre matriklar. Ansökningsblankett kan laddas ner från hemsidan: eller beställas från föreningens kansli tel STEWARDARNAS GARANTI- OCH UNDERSTÖDSFOND Intendenturbefäl som är medlemmar i Sveriges Fartygsbefälsförening kan söka bidrag ur Stewardarnas Garanti- och Understödsfond. Fondens ändamål är att lämna tillfälligt understöd åt medlemmar som erlagt stipulerade avgifter och som utan eget förvållande råkat i nödställd belägenhet. Ansökningsblankett kan beställas från SFBFs kansli tel eller laddas ner från Ansökan skall vara SFBF, Gamla Brogatan 19, Stockholm tillhanda senast den 5 december NAUTISK TIDSKRIFT 6/11

9 SFBF. MILJONSKADESTÅND TILL SJÖBEFÄLSKARTELLENS MEDLEMMAR Tretton sjömän, varav fyra befäl, ombord på det svenskflaggade fartyget Finnforest har efter en dom i Arbetsdomstolen, tilldömts ett skadestånd bestående av 12 månadslöner och ett allmänt skadestånd på kronor var, efter brott mot företrädelselagen. Fartyget, som ägs av det irländska rederiet Weissfiord Shipping, sade i februari 2010 upp samtliga anställda på grund av arbetsbrist. Senare samma år, fick Sjöbefälskartellen reda på att rederiet erhållit ny charter för fartyget, men inte beaktat den lagenliga återanställningsrätten för våra medlemmar, utan i stället bemannat fartyget med övervägande utomeuropeisk besättning. - Fartyget gick fortfarande under svensk flagg och med svenska kollektivavtal. Och vi i Sjöbefälskartellen menade då att de uppsagda skulle återanställas i enlighet med LAS. Men efter förhand- lingar i Dublin kunde det konstateras att rederiet inte avsåg att följa svenska lagar och avtal, säger Lennart Runnegård Jonsson, ombudsman i SFBF. - Härefter har vi oförtrutet jagat rederiet på alla sätt och vis, innan det kunde konstateras att rederiet förhandlingsvägrade och vi förde då ärendet vidare till AD. Där har man nu avkunnat en så kallad tredskodom, eftersom arbetsgivaren inte inkommit med svaromål till domstolen inom utsatt tid. - Nu återstår att få ut pengarna, vilket kan bli nog så knepigt, trots domen, säger Lennart Runnegård Jonsson. Lennart Runnegård Jonsson, ombudsman i SFBF, är nöjd med ADs dom. Foto: Marie Halvdanson FÄRJEREDERIETS VARV TILL SALU Trafikverket - Färjerederiet har beslutat att sälja sina båda varv i Vaxholm och Lysekil. En försäljning beräknas kunna vara klar under våren Under våren och sommaren har frågan om försäljning av Trafikverkets båda varv i Vaxholm och Lysekil utretts, dels med hjälp av Cap Gemini och dels med hjälp av en arbetstagarkonsult. De viktigaste utgångspunkterna i utredningarna har varit att säkerställa tillräckligt bra och prisvärda leveranser av underhåll till Trafikverket Färjerederiet i framtiden. Dessutom innebär regeringens ägarpolicy att om det finns en fungerande privat marknad ska inte statliga myndigheter erbjuda likvärdiga tjänster. Det faktum att Trafikverket under lång tid framöver inte kan prioritera investeringar i varvsverksamheten före andra investeringar i vägar och järnvägar spelar stor roll för beslutet eftersom detta innebär en stor risk att varven i nuvarande form inte kan fortsätta erbjuda konkurrenskraftiga tjänster. Bedömningen är också att en annan ägare på ett bättre sätt kan erbjuda jobb och intressanta arbetsuppgifter i framtiden. Trafikverket kommer under hösten att träffa ett antal presumtiva köpare och därefter utvärdera dessa. NAUTISK TIDSKRIFT 6/11 9

10 SJÖSÄKERHET. FELAKTIGT DEKLARERAT ELLER DÅLIGT LASTAT FARLIGT GODS KAN LEDA TILL SVÅRA OLYCKOR Olyckor med containers innehållande farligt gods beror oftast på faktorer tidigt i transportkedjan. Godset kan vara felaktigt deklarerat eller lastat i containern. Det visar en doktorsavhandling av Joanne Ellis som varit industridoktorand vid SSPA. Hon fann att 34 procent av alla inspekterade containers med farligt gods på något sätt var undermåliga. Det farliga godset var felaktigt förpackat eller lastat i containern. Data har hon hämtat från diverse databaser och rapporter, bland annat IMO:s kommittérapporter. Dåligt lastat farligt gods leder till risker och olyckor, av de svåra olyckorna är brand och explosion vanligast. 32 procent av alla allvarliga brand- eller explosionsolyckor ombord på containerfartyg mellan 1998 och 2008 började i lastrummet. 25 procent av olyckorna i lastrummen berodde på farligt gods som inte deklarerats alls. I sådana fall har besättningen inte en chans att hantera containern på rätt sätt. Eftersom det är dyrare att transportera farligt gods finns det ett incitament att inte deklarera att containern faktiskt innehåller det. Dessutom finns det ett begränsat utrymme på till exempel färjor för farligt gods. Joanne Ellis anser att man kan komma till rätta med detta genom mer riktade kontroller mot lastenheter för att leta efter odeklarerat farligt gods, och konsekventa inspektioner av containers med farligt gods internationellt. För övrigt tycker hon att fartygsoperatörerna har en uppgift att utbilda sina kunder om vikten av att förpacka, lasta och deklarera farligt gods rätt. En del sådana ansatser görs av assuransföreningarna, enligt henne. Hur vanliga är då olyckor och tillbud med farligt gods i containertrafiken? När det gäller utsläpp, mindre eller större, så sker de 0,0325 gånger per aktivt fartyg och år. Det betyder att med en flotta på 60 containerfartyg så sker två spill per år. Siffrorna gäller fartyg som anlöpt hamnar i USA. Dödsolyckor är inte så vanliga. På containerfartyg i hela världen skedde fem dödsfall i tre olyckor under 1998 till 2008, som hade farligt gods som orsak. Joanne Ellis påpekar att båda dessa siffror kan vara beräknade i underkant. Små spill rapporteras ofta inte och det är ibland oklart om farligt gods är orsaken till en olycka. Enligt IMO är risken för allvarliga incidenter med farligt gods ombord på världens containerfartyg sex per år. På Atlantic Container Line uppger man att problemen med farligt gods är små. - Farligt gods har ofta bättre kontroll på sig än annat gods, säger Henrik Karle, fleet manager. Han menar att rederiet varit förskonat. Det enda som skett genom åren är att tankcontainers med flytande helium, till exempel, fått för högt tryck och att man då lossat containern i närmsta hamn och gjort en kontrollerad ventilering. Detta har hänt någon enstaka gång på en fyra-femårsperiod. Han förklarar att man klarat sig undan med att kunderna är välkända och professionella. - De vet hur de ska göra, säger han. Agneta Olofsson 10 NAUTISK TIDSKRIFT 6/11

11 Alla har rätt till en bra sjukförsäkring. Även alla s öbefäl. Många sjömän seglar med en bra lön men helt utan ekonomiskt skydd. Om olyckan är framme är det inte ovanligt att den drabbade blir helt utan inkomst. Nu kan alla SFBF:s medlemmar segla tryggt och säkert, oavsett fartygsflagg! Teckna SFBF försäkringspaket som ger ekonomisk trygghet vid långvarig sjukdom och tillgång till privat sjukvård. Dessutom ingår en liv- och olycksfallsförsäkring. Är du intresserad att veta mer kontakta Söderberg & Partners eller Sveriges Fartygsbefälsförening. NAUTISK TIDSKRIFT 6/11 11

12 PIRATERI. ALLT FLER MOT PIRATER BEVÄPNAR Det blir allt vanligare med beväpnade vakter ombord på de handelsfartyg som seglar i piratfyllda farvatten. Vart fjärde norskt fartyg har nu beväpnade vakter ombord. I Danmark och Sverige utreds frågan. Det svenska Walleniusrederierna har dock redan beväpnade vakter ombord på samtliga fartyg som går i Indiska Oceanen och Adenviken. Trots att utredningen om beväpnade vakter ombord på handelsfartyg ännu inte är klar och trots att regeringen ännu inte gett klarsignal till beväpning, har Wallenius tagit ombord beväpnade vakter. Men innan dess hade rederiet genomfört en noggrann undersökning av lagrummet och kommit fram till att man kan använda sig av nödvärnsrätten. - Ja, vi tillämpar nödvärnsrätten, säger Safety Manager Peter Jodin hos Wallenius till Nautisk Tidskrift. Egentligen vill vi inte ha vakter med vapen ombord. Men vi måste skydda våra besättningar och fartyg mot attacker. Därför känner vi att det tyvärr blivit nödvändigt med beväpnad säkerhetspersonal ombord. Wallenius började redan i juni att förse samtliga fartyg som passerar de farliga områdena i Indiska Oceanen med beväpnade vakter. Hittills i år har Wallenius haft 40 trafikeringar i detta område. Har era fartyg varit utsatta för några kapningsförsök? Nej, inga attacker, varken före eller efter det att vi börjat placera beväpnade vakter ombord. Men pirater har varit framme och tittat på en del av våra fartyg för att analysera om de ska attackera eller inte. Besättningen på fartygen känner sig mer trygga efter att vakterna kommit ombord, säger Peter Jodin. Wallenius har gjort en rigorös gallring bland ett antal firmor som tillhandahåller beväpnad säkerhetspersonal; rederiet anlitar endast välrenommerade, erfarna och certifierade firmor. Vakterna kommer ombord med sin utrustning alldeles innan fartygen anländer till de utsatta områdena och de lämnar fartyget med all sin utrustning när det har passerat området. Sveriges Redareförening rekommenderar inte vapen ombord på fartygen. Men vi har förståelse för de rederier som väljer en sådan lösning, säger Tryggve Ahlman, som är chef för sjösäkerhetsfrågor på Sveriges Redareförening. Men vapen måste vara den sista utvägen efter att man gjort en utförlig riskbedömning. Pirateri bör vara en fråga som hanteras av det internationella samhället. När det inträffar en konflikt till lands går ju FN in. Det samma bör gälla till sjöss. Men så sker som bekant inte, säger Tryggve Ahlman. Sveriges Redareförening stöder den rad med internationella redarorganisationer ICS, BIMCO, INTERTANKO och INTERCARGO som nu har gått med ett samlat krav till FN:s generalsekreterare om att ställa beväpnade vakter till förfogande för de handelsfartyg som ska segla genom farvattnen utanför Östafrika. I brevet heter det bl a: 12 NAUTISK TIDSKRIFT 6/11

13 PIRATERI. Wallenius började redan i juni att förse samtliga fartyg som passerar de farliga områdena i Indiska Oceanen med beväpnade vakter. Hittills i år har Wallenius haft 40 trafikeringar i detta område. FOTO: PETER NIELSEN Det står nu klart att den nuvarande situation, där piraterna i verkligheten har tagit över kontrollen av Indiska Oceanen, kräver en helt ny strategi. För att säga som det är, så fungerar inte den nuvarande metoden. Organisationerna uppmanar generalsekreteraren att upprätta en FN-styrka som kan insättas i form av beväpnade vakter ombord på den handelsfartyg, som passerar genom den piratfyllda farvattnen. Samtidigt skriver organisationerna att de har förståelse för att problemen i Somalia ska lösas iland. Men det kommer att ta lång tid och så länge Somalia är laglöst, kommer också farvattnen utanför landets kust att vara laglöst. Och det är oacceptabelt, menar de fyra organisationerna. I Norge ingick redare och myndigheter ett avtal den 1 juli om att norskägda fartyg kan ta ombord beväpnade vakter. Två månader efter att detta avtal trädde i kraft är vart fjärde norskt fartyg utrustat med beväpnade vakter. Tillståndet gäller i ett halvår och säkerhetsfirmorna ska ha sina papper i ordning om de ska få lov att arbeta på norska fartyg. Norska myndigheter är för närvarande i färd med att upprätta en svart lista över säkerhetsfirmor som inte kan uppfylla gällande krav. Norge tar nu också i användning övervakningsflyg för att bekämpa pirateriet. Den 13 september lättade ett norskt Orion-plan från Andöya med kurs mot Indiska Oceanen. Planet ska ha sin bas på Seychellerna i tre månader. Detta är ett viktigt bidrag till att öka säkerheten för sjöfolk, passagerare och fartyg i Adenviken och Indiska Oceanen, säger vad Sturla Henriksen i Norges Rederiforbund. Beslutet är ett erkännade av att Norge, som en av världens största sjöfartsnationer, har ett särskilt ansvar för att bidra i de internationella insatserna för att skapa trygghet för sjöfolk. I Danmark pågår nu förhandlingar mellan redare och regering om ändringar i vapenlagen, så att det blir lättare för danska fartyg att få beväpnade vakter ombord. Om ändringarna går igenom kommer beväpnade vakter, enligt Danmarks Rederiforening, att bli mer regel än undantag. Danmarks Rederiforening är nu på väg med en ny standard för små rederier som seglar i piratfyllda farvatten. De nya kraven stöds av Söfartens Ledare, som länge har efterlyst detta och påpekat det inför Söfartsstyrelsen (Sjöfartsverket). CHRISTER KÄLLSTRÖM NAUTISK TIDSKRIFT 6/11 13

14 FARTYG & REDERIER. STRID OM ODEN Isbrytaren Oden har gått som forskningsfartyg i Antarktis några vintrar. Det har lett till svårigheter i Östersjön de senaste två stränga vintrarna. Därför har Sjöfartsverket beslutat att Oden nu ska stanna hemma. Polarforskarna är mycket kritiska.de hävdar att Oden behövs mer i Antarktis och att alternativ finns för isbrytningen i Östersjön. - Oden kan gå i flerårsis och det finns inte i Östersjön. Hon behövs bara vissa extremdagar där. Hon utgör en marginell skillnad för isbrytningen i Östersjön men en enorm skillnad för svensk polarforskning, säger Karin Hårding, docent vid Institutionen för marin ekologi vid Göteborgs Universitet. Den forskning som bedrivs av svenskar i Antarktis handlar om att försöka förstå klimatförändringens effekter och hur gifter sprider sig i miljön, bland annat. Tack vare Oden har man kunnat utföra fleråriga mätningar. Dessa mätningar riskerar nu att förkortas eller helt förstöras, enligt Karin Hårding. Hon anser att svensk industri kunde gynnas av att stödja den svenska polarforskningen som har gott renommé utomlands. För isbrytningen i Östersjön kan Sjöfartsverket hyra in ersättningsisbrytare från Rederi AB Transatlantic, så som verket gjort de senaste två åren, hävdar hon. Det är inte bara svenska forskare som nu drabbas, enligt Karin Hårding. Den amerikanska Antarktisforskningen har de senaste åren varit beroende av Oden för att nå den logistiska knutpunkten McMurdo på kontinenten. Amerikanarna har betalat bra, svenska Sjöfartsverket har fått en vinst på 25 miljoner kronor per år genom att hyra ut Oden. Karin Hårding anser att dessa pengar kan delas ut till dem som drabbats av den bristande isbrytningen. Men enligt Ulf Gullne, chef för isbrytningsledningen vid Sjöfartsverket, förslår inte dessa 25 miljoner kronor långt. Industrin har förlorat mångdubbelt högre belopp på att fartyg legat fast i isen de senaste två vintrarna. - Men det viktigaste är risken att förlora goodwill. Just in time är det som gäller idag, säger han. Han påpekar att amerikanarna nu lyckats få kontrakt med en rysk isbrytare och att de därmed inte är beroende av Oden längre. Han hävdar att det internationellt finns isbrytare att hyra även för de svenska forskarna. Enligt Sjöfartsverkets isbrytarstrategi, som antagits tillsammans med svensk industri, ska målet för isbrytningen bland 14 NAUTISK TIDSKRIFT 6/11

15 Striden står om var Oden ska verka om vintrarna. Foto: Ove Nilsson annat vara att den genomsnittliga väntetiden för fartygen inte överstiger fyra timmar. Vecka nio 2011 satt 100 fartyg i vänteläge och den genomsnittliga väntetiden var 14 timmar. - Om vi hade haft Oden så hade det minskat väntetiderna, även om det blivit väntetider ändå, säger Ulf Gullne. De isbrytare som hyrts in från Transatlantic, de så kallade Vikingbåtarna, duger bra i de södra delarna, till exempel Ålands hav, men förslår inte riktigt i Norra bottenhavet, enligt Ulf Gullne. - När de statliga isbrytarna, Atlebåtarna, kan assistera tre till fyra fartyg så kan en Vikingbåt bara assistera en till två fartyg samtidigt, eftersom det blir en smalare ränna efter dem, säger han. Dessutom är tendensen att fartygen i Östersjön blir allt större. Då behövs det också större isbrytare. När Oden byggdes utrustades hon som kombinerat forskningsfartyg och isbrytare. Tanken var att hon skulle bryta is hemma på vintrarna och gå upp i Arktis och stödja polarforskningen om somrarna. Efter ett antal milda vintrar på 2000-talet beslöt man att Oden skulle gå som forskningsfartyg på vintrarna också, nu till Antarktis. Det man inte räknade med var de stränga vintrarna 2009/2010 och 2010/2011. Håkan Friberg, VD för Sveriges Redareförening, är nöjd med att Oden nu stannar hemma till vintern. - Kapaciteten måste finnas och där är Oden viktig, säger han. Han påpekar att svensk industri lidit av att inte ha fått ut sina varor och in sitt råmaterial. Det är väldigt allvarligt, anser han. Han tycker det är viktigt att stödja svensk polarforskning, men det får inte ske på bekostnad av svensk sjöfart och svensk industri. Han menar att det är statens sak att lösa problemen för forskarna. - Om Oden är lösningen så måste det finnas en plan B så att Sverige kan lösa sina vinterförhållanden, säger han. Agneta Olofsson NAUTISK TIDSKRIFT 6/11 15

16 MARINT MINGEL I SJÖFARTSMONTERN Årets Bokmässa i Göteborg den september samlade runt besökare. Och i Sjöfartsmontern var det som vanligt späckat med folk som bjöds på ett intressant program. TEXT & FOTO. MARIE HALVDANSON Det är Sjöfartens Kultursällskap som arrangerar Sjöfartsmontern på Bokmässan. En programpunkt under alla mässdagarna var Båtologen. Det var Klubb Maritim som fanns på plats för att svara på frågor om gamla fartyg och deras öden. Ett antal nya maritima böcker presenterades: Kjell Håkansson berättade om sin bok Ubåt om styrbord, kapten! och Ove Allansson om sin nyutkomna novellsamling Myteristen. Aniqa Bender presenterade sin bok M/S Santos och Torbjörn Dalnäs, tidigare tidskriften Utkiks redaktör, berättade om boken Utkik över sju hav - en trettioårskavalkad över tidskriften. Berit Blomqvist intervjuade Rune Dahlstrand, vars dotter skrivit en bok om honom. Berit Blomqvist, en av grundarna till Sjöfartens Kultursällskap, men som nu dragit sig tillbaka från sällskapet, berättade under rubriken Vad är Sjöfartens Kultursällskap? om tillkomsten och bokutgivningen. Andra böcker som presenterades var föreningen Bokanjärernas nyutkomna antologi Springa läck, praktverket om konst- nären Torsten Billman och Ett varv för mycket - boken om Kihlberg-rederierna. Designern Peter Mild berättade om Stenaflottans nya unika designmålningar. SJÖFARTENS KULTURSÄLLSKAP Sjöfartens Kultursällskap bildades Initiativtagare var Berit Blomqvist och Anders Lindström, och föreningens allra första arrangemang blev att visa filmen om SAL Svenska Amerikalinien på biografen Palladium i Göteborg. Sedan dess har Kultursällskapet bland annat gett ut böcker, ordnat en fotoutställning på Göteborgs Sjöfartsmuseum, haft både modevisning och tangokväll på Sjöfartsmuseet i Göteborg, arrangerat skrivarkurs för sjömän, haft konsert med räkfrossa ute vid Vinga fyr och inte minst arrangerat Sjöfartsmontern på Bokmässan i Göteborg under många år. Kultursällskapets styrelse består av representanter från 14 organisationer inom sjöfartsnäringen. Mer om Sjöfartens Kultursällskap på 16 NAUTISK TIDSKRIFT 6/11

17 BOKMÄSSAN. STIFTELSEN SVERIGES SJÖMANSHUS LITTERATURPRIS 2011 Sjömanshusstiftelsens litteraturpris 2011 har tilldelats författarna Thure Malmberg och Pär-Henrik Sjöström. Priset på kronor delades ut på sedvanligt vis på Bokmässan i Göteborg av stiftelsens ordförande Kenny Reinhold. Pär-Henrik Sjöström är känd inom den svenska sjöfrtskretsen i sin egenskap av flitig medarbetare i Sjöfartstidningen och dess engelskspråkiga systerorgan Shipgaz. Med stor kunskap och stilistisk förmåga presenterar han bland annat den nordiska färjesjöfarten för en bred publik. I det digra praktverket Vägen över havet som utkom 2009 berättar han Viking Lines mångskiftande historia på ett informativt och medryckande sätt. Thure Malmberg har en diger meritlista som starkt maritimt engagerad redaktör på Hufvudstadsbladet under många år och författare till en rad vackra och välskrivna maritima skrifter. Däribland finns gedigna verk till Silja Lines 25-, 40- och 50-årsjubiléer. Till det sistnämnda, år 2007, utkom Malmbergs praktverk Femtio år med Silja. Malmberg har också byggt upp ett omfattande sjöarkiv, som har ställts till den maritimt intresserade allmänhetens förfogande. NAUTISK TIDSKRIFT 6/11 17

18 PIRATERI. MILITÄRA INSATSER INTE TILLRÄCKLIGA FÖR ATT STOPPA PIRATERIET Sjöröveriet utanför Somalia kan bara stoppas på två sätt: antingen med omfattande insatser på land eller genom att sjötrafiken via Adenviken upphör. Det framgår av en rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) som publicerades i somras. Trots militär närvaro och skyddsåtgärder ombord fortsätter piratattackerna utanför Somalia i tilltagande styrka. De senaste tre åren har antalet överfall fördubblats och i fjol attackerades över 200 fartyg i Adenviken och Indiska oceanen, varav ett 50-tal utvecklades till fullbordade kapningar. I FOI:s rapport Wrong hands on deck? Combating piracy & building martime security in Eastern Africa har forskaren Karl Sörenson studerat sjöröveriet och försöken att stoppa det. Han konstaterar att de militära insatserna från EU, världssamfundet och enskilda länder är nödvändiga. De behövs för att säkra mattransporterna till landet och ge handelssjöfarten ett visst skydd. Men han slår också fast att de inte är tillräckliga, varken för att få slut på sjöröveriet eller garantera säkerheten för alla de cirka fartygstransporter som årligen sker i området. Det skulle krävas sådana otroliga resurser att ingen ens orkar räkna på det. Världens flottor är redan hårt uppbokade och det finns inte en chans att man skulle kunna säkra upp ett sådant stort område, säger Karl Sörenson. Antalet örlogsfartyg utanför Somalia varierar efter säsong, men vanligtvis befinner sig mellan 20 och 30 fartyg i området. Farvattnen de patrullerar är större än hela Europas yta. Ändå är de mer framgångsrika idag än för bara några år sedan och man lyckas avvärja fler kapningsförsök än tidigare. Militären förfinar hela tiden sina metoder och blir mer effektiva. Adenviken är också en framgång så till vida att det är väldigt många länder som är på plats och hjälper till, säger Karl Sörenson. Men även piraterna taktikanpassar. De rör sig allt längre ut i Indiska oceanen och att området är så stort är ett av skälen till att brottsligheten inte går att bekämpa med enbart militära medel. Ett annat är att hotet för piraterna att bli tillfångatagna av de utländska styrkorna inte räcker för att avskräcka dem från att fortsätta. I ett land som plågats av inbördeskrig i 20 år, som saknar en fungerande regering och där tusentals människor lever på svältgränsen går det att rekrytera unga män till sjöröveriet, trots riskerna. Vanligtvis når man till slut en kritisk massa då risken att åka fast upplevs som så avskräckande att man avstår. Men Somalia är så förstört och situationen så bedrövlig att de här människorna är beredda att ta vilka risker som helst för att kunna tjäna pengar. Allt är bättre än det de har, säger Karl Sörenson. Piratverksamheten har utvecklats till en miljardindustri. Lösensummorna har stigit och låg 2010 i snitt på 5,4 miljoner US dollar. Enligt internationella beräkningar överfördes cirka 230 miljoner dollar till piraterna förra året. Numera kan man köpa andelar i piratverksamheten. Att utrusta en piratgrupp är inte särskilt dyrt och det ses nog som en ganska okej investering. Men många i lokalbefolkningen gillar inte det här alls. Piraterna förstör fruktansvärt mycket för andra, inte minst de lokala fiskarna, säger Karl Sörenson. Men i jämförelse med hur mycket sjöröveriet kostar omvärlden är piraternas inkomster småsummor. Enligt beräkningar från organisationen Ocean beyond piracy ligger rederiernas utgifter på mellan 3,5 och 5,5 miljarder US dollar per år i försäkringspremier, lösensummor, omdirigering av trafik, säkerhetsåtgärder ombord med mera. De militära insatserna beräknas till cirka två miljarder årligen. Även om Karl Sörensons rapport till stor del fokuserar på ekonomiska värden och drivkrafter i samband med sjöröveriet konstaterar han också att det finns stora mänskliga kostnader involverade i form av drabbade sjömän. Att bli jagad av pirater måste betraktas som oerhört stressande och att bli gisslantagen fruktansvärt. Frisläppta sjömän berättar om misshandel och dålig hygien för att inte tala om skräcken när de får ett vapen riktat mot sig, säger han. Karl Sörenson som följt utvecklingen av sjöröveriet i Somalia i flera år och som nu doktorerar i ämnet asymmetriska konflikter vid Försvarshögskolan och Kungliga tekniska högskolan, säger att det finns två sätt att få stopp på attackerna. Det ena är att förhållandena inne i Somalia förändras. För det behövs en handlingskraftig regering som kan bygga upp ett fungerande rättssystem med Kustbevakning, polis och domstolsväsende. Sjöröveri är kriminalitet och egentligen en polisiär fråga och det naturliga hade varit att landets Kustbevakning hade hanterat det här. Militärer har inte alltid tillräckliga kunskaper i hur man säkrar bevis och hur den rättsliga processen ser ut vilket gör deras insatser mindre effektiva, säger Karl Sörenson. Landets ekonomi behöver också stabiliseras. Den stora svältkatastrofen på Afrikas horn måste avhjälpas och invånarna är i behov av möjlighet till försörjning på laglig väg. Människor är desperata. Det finns en anledning till att man inte gör det här på så många andra platser. Att ge sig rakt ut på Indiska oceanen i småbåtar är förenat med livsfara och 18 NAUTISK TIDSKRIFT 6/11

19 PIRATERI. Somaliska pirater i små båtar kapade MV Faina den 28 september FOTO: U.S. NAVY I FOI:s rapport Wrong hands on deck? Combating piracy & building martime security in Eastern Africa har forskaren Karl Sörenson studerat sjöröveriet och försöken att stoppa det. FOTO: RICKARD KILSTRÖM många dör där ute på sjön, säger Karl Sörenson. Det andra scenariot som skulle hindra piraterna att anfalla är om redarna lade om sin trafik och valde att runda Godahoppsudden istället för att ta vägen genom Adenviken och Suezkanalen. Jag är övertygad om att redarna gör ekonomiska kalkyler på vad det kostar att välja den ena och den andra vägen. Den dagen det blir för dyrt att gå via Adenviken kommer man inte längre att göra det. I den beräkningen vägs även de ombordanställdas åsikter in, säger Karl Sörenson. Sjömän börjar bli alltmer ovilliga att gå igenom de här områdena och det påverkar också redarna. En redare jag hörde sa att det finns bara ett visst antal sjökaptener i världen och om tillräckligt många säger nej blir det problem. I piraternas kölvatten har det vuxit upp en lukrativ marknad för privata säkerhetsbolag som erbjuder beskydd av besättning och fartyg. Karl Sörenson konstaterar att kvalitén på bolagen varierar liksom utbudet av tjänster. En del är konsulter som går igenom fartygets säkerhetsåtgärder och kommer med förslag på olika sorters lösningar. Ibland följer de med ombord som rådgivare under passagen. Andra hyr ut beväpnade vakter. Det kan ha en viss avskräckande effekt, förutsatt att man samtidigt vidtar säkerhetsåtgärder. Men det är inte säkert att piraterna låter sig skrämmas av vapen. Sitter man i en liten båt mitt ute på havet är man kanske beredd att ta risken att borda ändå. Vissa fartyg löper större risk att attackeras än andra. Enligt en australiensisk forskningsrapport från december 2010 är mindre, äldre fartyg i dålig kondition överrepresenterade i överfallsstatistiken. Av de 71 fartyg som kapades 2007 till 2009 var 30 mindre än 7000 grosston, 23 hade haft låg fart, 31 var 25 år eller äldre och 31 var förmodligen substandard- fartyg. Har man ett hyfsat modernt fartyg med högt fribord som gör over 20 knop och följer de rekommendationer som IMO (International maritime organization) utfärdat är risken att kapas kanske en på tusen och det är ganska bra odds. Men den psykologiska pressen för dem som jobbar ombord kan ändå vara betydande, säger Karl Sörenson. Han beskriver sjöröveriet utanför Somalia som välorganiserat och systematiskt. Man samlar ihop ett gäng unga män, någon av dem med navigationskunskaper. Bränsle, vapen och cat lastas ombord på små öppna båtar, så kallade skifs. Sedan ger man sig ut på havet för att leta upp fartyg att attackera. Vissa grupper har under senare år börjat använda sig av större moderfartyg, som fiskebåtar, med ett par tre mindre båtar i släp. Det ger dem större möjlighet att ge sig längre ut på havet. När attackerna började sa man att piraterna var inhemska fiskare som gav igen för att utländska fiskare kom och fiskade slut i deras vatten. Så kanske det delvis var i början, men inte längre. Piraterna kommer från olika delar av landet och olika klaner, säger Karl Sörenson. Han önskar att mer kraft lades på att lösa konflikter och problem i Somalia. Och han anser att även fartygsägare borde ägna situationen iland större intresse. Redarna tycker förmodligen inte att det är deras ansvar, och nej, det är det inte. Men det kanske skulle löna sig för dem att vända blickarna mot Somalia och se vad man kan hjälpa till med där. För även om det görs en hel del för att försöka hjälpa somalierna och minska hungersnöden räcker det inte på långa vägar. Somalia är den ständiga tvåan. Det är alltid någon konflikt som är viktigare, och är det inte Irak så är det Afghanistan eller Libyen eller Syrien. Varken USA eller Nato är intresserad av att göra något i Somalia, det är för stort, för komplicerat och för farligt, och EU är inte anpassat för att agera i den sortens konflikter. Linda Sundgren PIRATLÄGET UTANFÖR SOMALIA 2011 till och med 16:e september: Incidenter: 188 Kapningar: 24 Gisslan: 400 Antal döda: 8 NAUTISK TIDSKRIFT 6/11 19

20 AKTUELLT. DANSKT SJÖFOLK VÄNTAR PÅ SKATTELÄTTNADER Sedan den 1 januari 2010 har danska redare tjänat 108 miljoner svenska kronor genom att inte kompensera danskt sjöfolk för de skattelättnader som resten av landets skattebetalare fått. Regeringsskiftet i Danmark kan bidra till att frågan nu blir löst. Den 15 september röstade danskarna bort den borgerliga regering, som styrt landet i tio år. Nu väntas en koalition bestående av Socialdemokrater, Socialistisk Folkeparti (motsvarar Vänsterpartiet i Sverige) och Radikale Venstre (motsvarar Folkpartiet) ta över regeringsmakten med Enhedslisten (kommunistparti) som parlamentariskt stöd. Samtliga partier, utom Radikale, har klart uttalat att de vill medverka till att de sjöfolk som seglar under DIS Hjälp oss att rädda dig. Vi är en ideell förening utan bidrag från staten. Ditt stöd behövs för att vi ska kunna rädda liv till sjöss. Ge ett bidrag eller bli medlem på Du kan också ringa (Dansk Internationalt Skibsregister) blir kompenserade för de skattelättnader som ingick i den senaste skattereformen, säger förbundssekreterare Per Gravgaard Hansen i Söfartens Ledare till Nautisk Tidskrift. Därför utgår vi från att denna fråga snart kan bli löst. Danskt sjöfolk som seglar under DIS-flagg får nettolön. Därför får de inte automatiskt del av de skattelättnader som gäller för arbetstagare iland. Efter tidigare skattereformer i Danmark har arbetsgivarna dock kompenserat sjöfolket. Men efter den senaste reformen 2010 vägrar redarna att utbetala ersättning till sjöfolket; de behåller pengarna själva och får därigenom ett statligt stöd som strider mot EU:s regler. Redarna tjänar stora pengar på att inte utbetala kompensation. Sedan den 1 januari 2010 har de tjänat 90 miljoner danska kronor på detta. Storleken på ersättningen bidrar säkert till att redarna inte är intresserade av att ge ersättning. Men vi ger oss inte. Detta är pengar som våra medlemmar har rätt till, säger Per Gravgaard Hansen. Det handlar om stora pengar mellan sju och tio procent - för den enskilde medlemmen. Det betyder mellan och danska kronor per månad för DIS-seglaren. Både Socialdemokrater, Socialistisk Folkeparti och Enhedslisten menar att redarna uppträder diskriminerande gentemot hårt arbetande sjöfolk. Mycket tyder på att redarna bryter mot reglerna i DIS, menar partierna som vill arbeta för att det blir en lösning på problemet. Christer Källström 20 NAUTISK TIDSKRIFT 6/11

På grund igen. Ny olycka Även Vale på grund!

På grund igen. Ny olycka Även Vale på grund! 1980 På grund igen OJ, Oj, OJ... När marinen övar så går dom grundligt till väga. Bokstavligt talat, alltså. För gårdagens övningar hann knappt börja förrän patrullbåten P 154 Mode rände upp på grund.

Läs mer

www.sjofartskultur.org

www.sjofartskultur.org Protokoll årsmöte i Sjöfartens Kultursällskap 2014 Årsmöte i Sjöfartens Kultursällskap DATUM & TID: Torsdag den 8 maj klockan 15.00 PLATS: Katarina Sjöfartsklubb Stockholm Närvarande: Berit Blomqvist Emma

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om bevakning ombord på svenskt fartyg;

Transportstyrelsens föreskrifter om bevakning ombord på svenskt fartyg; Transportstyrelsens föreskrifter om bevakning ombord på svenskt fartyg; beslutade den 27 maj 2013. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 8 förordningen (2013:284) om bevakning ombord på svenskt

Läs mer

Motion till riksdagen /88:T106 av Ingemar Eliasson m. fl. (fp) med anledning av prop. 1987/88:129 om vissa sjöfartspolitiska åtgärder

Motion till riksdagen /88:T106 av Ingemar Eliasson m. fl. (fp) med anledning av prop. 1987/88:129 om vissa sjöfartspolitiska åtgärder Motion till riksdagen 1987 /88:T106 av Ingemar Eliasson m. fl. (fp) med anledning av prop. 1987/88:129 om vissa sjöfartspolitiska åtgärder Sjöfarten- en bransch i kris Den svenska sjöfarten är en bransch

Läs mer

Välkommen till Seko!

Välkommen till Seko! Välkommen till Seko! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen till Seko! Som medlem hos oss står du starkare på din arbetsplats. Starkare tack vare att vi är många. Det är det som gör att vi kan ställa krav

Läs mer

Uppsägning på grund av personliga skäl

Uppsägning på grund av personliga skäl Uppsägning på grund av personliga skäl Beträffande uppsägning på grund av personliga skäl finns i motiven till Lagen om Anställningsskydd (LAS) uppräknat en mängd exempel på vad som kan utgöra saklig grund.

Läs mer

Sjöfartsverkets författningssamling

Sjöfartsverkets författningssamling Sjöfartsverkets författningssamling Sjöfartsverkets föreskrifter om sjöfartsskydd; beslutade den 22 juni 2004. Sjöfartsverket föreskriver följande med stöd av 3, 4 och 9 förordningen (2004:283) om sjöfartsskydd.

Läs mer

SJÖFARTSVERKET. Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

SJÖFARTSVERKET. Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM 1 (3) SJÖFARTSVERKET Generaldirektören 2000-06-05 0402-0005033 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Sjöfartsverket har regeringens uppdrag att följa upp och redovisa utvecklingen av den svenska sjöfartsnäringens

Läs mer

DIK:S STADGA. Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK

DIK:S STADGA. Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK DIK:S STADGA Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK DIK organiserar akademiker utbildade inom dokumentation, information, kommunikation och kultur. Verksamheten utgår från DIK:s professioner. DIK

Läs mer

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

LÖN OCH ERSÄTTNING. intendenturbefäl SJÖBEFÄLSFÖRENINGEN

LÖN OCH ERSÄTTNING. intendenturbefäl SJÖBEFÄLSFÖRENINGEN 2015 LÖN OCH ERSÄTTNING intendenturbefäl Särskild överenskommelse mellan Sjöfartens Arbetsgivareförbund och Sjöbefälsföreningen angående lön och övriga ersättningar för intendenturbefäl gällande fr o m

Läs mer

Protokoll Sammanträdesdatum

Protokoll Sammanträdesdatum Rådsmöte 2005-11-30 1 (15) Plats och tid Rådhuset, Söderhamn, klockan 11.00 15.00 Beslutande Hudiksvalls kommun Sven-Åke Thoresen Åsa Nilsson Stefan Bäckström Tommy Ljung Ljusdals kommun Christina Embretsen

Läs mer

JOBBA I NORGE. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan. tingsrätt. "Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt."

JOBBA I NORGE. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan. tingsrätt. Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan från Bergens tingsrätt. "Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt." 8 VÅRDFOKUS. NUMMER ELVA 2013 Anklagad. Anita Johansson klarade sig med ett nödrop

Läs mer

Bli medlem i Handels du är värd det! korta argument för dig som värvar nya medlemmar

Bli medlem i Handels du är värd det! korta argument för dig som värvar nya medlemmar Bli medlem i Handels du är värd det! korta argument för dig som värvar nya medlemmar Att bli medlem i Handels en bra affär! Medlemskap i facket är fortfarande en självklarhet samtidigt finns det undersökningar

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

H ä r ä r ubåten instängd

H ä r ä r ubåten instängd GT 1988-08-30 H ä r ä r ubåten instängd Försvarsstaben är övertygad om att den främmande ubåten är instängd i Stigfjorden mellan Tjörn och Orust utan minsta chans att smita. Förväntningarna på marinen

Läs mer

Från Grossenbrode till Väsbyviken

Från Grossenbrode till Väsbyviken Från Grossenbrode till Väsbyviken Lördagen den 17 april kl. 06:00 klev vi av båten i Rostock Tyskland. Från början var tanken att vi skulle flyga ner från Nyköping till Lübeck under fredagseftermiddagen

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

RÅD & TIPS VID UPPSÄGNINGAR. För dig som är anställd vid advokatbyrå

RÅD & TIPS VID UPPSÄGNINGAR. För dig som är anställd vid advokatbyrå RÅD & TIPS VID UPPSÄGNINGAR För dig som är anställd vid advokatbyrå Inledning Advokatbyråer drabbas ibland liksom andra företag av vikande lönsamhet. Därmed kan behov att minska antalet anställda jurister

Läs mer

Stadgar. Förbundsstadgar Normalstadgar för föreningar

Stadgar. Förbundsstadgar Normalstadgar för föreningar Stadgar Förbundsstadgar Normalstadgar för föreningar Innehåll Förbundsstadgar Förbundets värderingar.... 4 Förbundets organisation... 4 Medlemskap.... 4 Kongress... 7 Förbundsfullmäktige... 10 Förbundsstyrelse...

Läs mer

Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG

Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG Skärpta regler kräver nya lösningar Sjöfarten står inför stora utmaningar när de internationella miljökraven skärps. Som en av de första hamnarna i världen

Läs mer

styrmän och telegrafister

styrmän och telegrafister 2015 LÖN OCH ERSÄTTNING styrmän och telegrafister Särskild överenskommelse mellan Sjöfartens Arbetsgivareförbund och Sjöbefälsföreningen angående lön och övriga ersättningar för styrmän och telegrafister

Läs mer

Inkomna motioner till 2013 års årsmöte

Inkomna motioner till 2013 års årsmöte Inkomna motioner till 2013 års årsmöte 1. Motion: Att låta styrelseledamot medverka i valberedningen I många föreningar använder man sig av ett arbetssätt där en av styrelsen utpekad styrelseledamot medverkar

Läs mer

Vi är Vision! Juni 2016

Vi är Vision! Juni 2016 Vi är Vision! Juni 2016 2 Inledning Under några år har vi tillsammans byggt Vision och vi har varit framgångsrika. Allt fler väljer att bli medlemmar i Vision. Vi växer för varje dag som går. Bilden och

Läs mer

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Har du koll på fördelarna med rätt fart? I detta häfte finns bra argument för varför vi som kör lastbil ska hålla hastighetsgränserna och

Läs mer

Dagordningens punkt 28 Medlemsavgifter

Dagordningens punkt 28 Medlemsavgifter Dagordningens punkt 28 Medlemsavgifter Medlemsavgifter motion 103, 122, 123, 124, 125, 126, 127, 128 och 129 Motion 103 Avdelning Västerås, Eskilstuna och Köping Motionär Henrik Ryman, Patrik Hellström,

Läs mer

SKEPPSMÄKLARNYTT MOMSKURSEN ÄR FULLSTÄNDIGT FULLBOKAD! REKORDMÅNGA SKREV ICS-EXAMEN VÄRLDEN ÖVER

SKEPPSMÄKLARNYTT MOMSKURSEN ÄR FULLSTÄNDIGT FULLBOKAD! REKORDMÅNGA SKREV ICS-EXAMEN VÄRLDEN ÖVER Nr 7-8 2012 2012-08-31 SKEPPSMÄKLARNYTT Momskursen är fullständigt fullbokad! Rekordmånga skrev ICS-examen världen över Sjöfartspub och Maritim Mötesplats i Almedalen Inbjudan till work shop: Svensk sjöfart

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer

Förbundet består lokalt av regionsansvariga med därtill underliggande länsföreningar. Medlem i länsförening är automatiskt medlem i förbundet.

Förbundet består lokalt av regionsansvariga med därtill underliggande länsföreningar. Medlem i länsförening är automatiskt medlem i förbundet. STADGAR POLISENS HUNDFÖRARFÖRBUND 1. Förbundet har till uppgift att tillvarata medlemmarnas intressen samt vara rådgivande organ till Svenska Polisförbundet i frågor rörande polishundtjänsten. Förbundet

Läs mer

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Har du koll på fördelarna med rätt fart? I detta häfte finns bra argument för varför vi som kör buss ska hålla hastighetsgränserna och de

Läs mer

Gastar och spökskepp. Angelica Johnsson, Odenslunda skola, Upplands Väsby

Gastar och spökskepp. Angelica Johnsson, Odenslunda skola, Upplands Väsby Gastar och spökskepp Gastar Det var sjömännens största skräck att drunkna och försvinna i havets djup utan någon ordentlig begravning. Då var de nämligen dömda att vandra över haven som gastar, osaliga

Läs mer

Statens haverikommission SHK

Statens haverikommission SHK Statens haverikommission SHK Utreder olyckor inom områden som: Flyg, Tåg, Militära, Yrkestrafik, Övriga olyckor och Sjöfart. Rikard Sahl Utredare - yrkesmässig sjöfart Sjökapten, verksam inom sjöfart sedan

Läs mer

Stadgar för Föreningen Staffanstorps Företagshälsovård

Stadgar för Föreningen Staffanstorps Företagshälsovård FÖRFATTNING 2.12 Fastställda vid ordinarie föreningsstämma 1999-06-22 Stadgar för Föreningen Staffanstorps Företagshälsovård 1 Föreningens firma är Staffanstorps Företagshälsovård Ekonomisk förening. Föreningens

Läs mer

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90%

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Krisen i Syrien Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Sunni 74%, övrig islam 16%, Kristna 10%

Läs mer

Nummer 3-4 2010 ORDFÖRANDEN HAR ORDET

Nummer 3-4 2010 ORDFÖRANDEN HAR ORDET Nummer 3-4 2010 ORDFÖRANDEN HAR ORDET Nu har vi varit i Sjötorp på varv med Polstjärnan. Vi hade fina resor både dit och hem. Måndagen den 19 september på morgonen gick vi in torrdockan och blev kvar där

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för regionalpolitik, transport och turism FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för regionalpolitik, transport och turism

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för regionalpolitik, transport och turism FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för regionalpolitik, transport och turism EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för regionalpolitik, transport och turism PRELIMINÄR VERSION 2003/0209(AVC) 15 december 2003 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för regionalpolitik, transport och

Läs mer

Som sjöingenjör, skall man välja er framför *Den motsatta fackets namn* och i så fall varför? Vad är det för skillnad på SBF och SFBF helt enkelt?

Som sjöingenjör, skall man välja er framför *Den motsatta fackets namn* och i så fall varför? Vad är det för skillnad på SBF och SFBF helt enkelt? Fackförening Någonting för dig? En fackförening är en arbetstagarorganisation som sluter samman arbetstagare från en viss yrkeskår (yrkesförbundsprincipen) eller arbetsplats (industriförbundsprincipen)

Läs mer

Visita en del av en växande framtidsbransch

Visita en del av en växande framtidsbransch Bli medlem Visita en del av en växande framtidsbransch FÖR DIG SOM VERKAR INOM BESÖKSNÄRINGEN HAR Visita jobbat i över hundra år. Vi har sedan starten arbetat för branschens utveckling och för att våra

Läs mer

2 Sjöfartsverkets ansvar för isbrytnings- och sjömätningsverksamheten

2 Sjöfartsverkets ansvar för isbrytnings- och sjömätningsverksamheten Försvarsmakten Sjöfartsverket 1999-12-16 020801-9912071 Regeringen Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Uppdrag till Sjöfartsverket och Försvarsmakten att utreda frågan om övergångsbestämmelser rörande

Läs mer

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver?

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver? 1 Vår organisation Kongress 2014 2 Hur ska vi jobba framöver? Fackliga studier. Information och opinionsbildning. Kultur. Medlemsförsäkringar. Ekonomi och avgiftsfrågor. Medlemsutveckling. Klubbar, avdelningar

Läs mer

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

ALLT DU BEHÖVER VETA OM ETT MEDLEMSKAP I SHR

ALLT DU BEHÖVER VETA OM ETT MEDLEMSKAP I SHR ALLT DU BEHÖVER VETA OM ETT MEDLEMSKAP I SHR VÄLKOMNA TILL DET ROLIGASTE VI VET! Vi jobbar i en fantastiskt rolig och spännande bransch och vi kan varje år räkna in många nya medlemmar. Restauranger och

Läs mer

NORMALSTADGAR FÖR FÖRENING

NORMALSTADGAR FÖR FÖRENING NORMALSTADGAR FÖR FÖRENING 1 Namn Föreningens namn är SPF Seniorerna plus föreningsnamnet plus orten inom. distriktet av SPF Seniorerna. Föreningens organisationsnummer är.. Föreningen är ideell samt partipolitiskt

Läs mer

FAK-BLADET. Kårchefen har ordet. intresserade av att vara med i en sådan här grupp. Hej på er!

FAK-BLADET. Kårchefen har ordet. intresserade av att vara med i en sådan här grupp. Hej på er! Kårchefen har ordet Hej på er! Snart har ytterligare ett år passerat. Jag vill börja med att hälsa de nya medlemmar vi fått in under året extra välkomna. Hoppas att ni kommer känna er välkomna i vår gemenskap

Läs mer

Det här är SEKOs medlemmar

Det här är SEKOs medlemmar Det här är SEKO 1 Det här är SEKOs medlemmar Tåg som kommer i tid, posten hemburen, varma hus, framkomliga vägar och fungerande telefoner. Och så förstås trygg färjetrafik, säkra fängelser och en trevlig

Läs mer

Välkommen till SEKO kriminalvårdsfacket

Välkommen till SEKO kriminalvårdsfacket Välkommen till SEKO kriminalvårdsfacket SEKO Upplaga: 5 000 november 2008 Grafisk form och produktion: ETC Foto: Anna Ledin Tryck: Modintryckoffset Välkommen till SEKO kriminalvårdsfacket I den här broschyren

Läs mer

I SKOLAN PÅ EGEN HAND. Skolmaterial från Marinmuseum

I SKOLAN PÅ EGEN HAND. Skolmaterial från Marinmuseum I SKOLAN PÅ EGEN HAND Skolmaterial från Marinmuseum Örlogsstaden Karlskrona och Marinmuseum Karlskrona var i flera hundra år en viktig plats för Sveriges flotta, den del av militären som har ansvar för

Läs mer

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 4 Friluftsdagen. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 4 Friluftsdagen. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 4 Friluftsdagen En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Det

Läs mer

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november 2011-11-22 2011 Sammanfattning av Workshop om validering 15 november Susanna Carling Palmér Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd 2011-11-21 1 Sammanfattning av konferens om validering den 15 november

Läs mer

Centrala förhandlingar. De nya lokförarbevisen Föräldralediga som vill gneta. X 60 utbildning i Bro. Södertäljeförare som åker som handledare.

Centrala förhandlingar. De nya lokförarbevisen Föräldralediga som vill gneta. X 60 utbildning i Bro. Södertäljeförare som åker som handledare. *Lokförarbladet* Nr 38, April 2013, Facklig medlemsinformation från SEKO Lok på Stockholmståg Snart kommer fönstertvätten igång igen. Som förare är det bra om du rapporterar till Ståg om fönstertvätt i

Läs mer

Det här är Färjerederiet. Information till dig som vill veta mer om Sveriges största rederi

Det här är Färjerederiet. Information till dig som vill veta mer om Sveriges största rederi Det här är Färjerederiet Information till dig som vill veta mer om Sveriges största rederi Pålitlig kollektivtrafik på vattnet Sveriges vägfärjor är en viktig del av landets kollektivtrafik. Genvägen över

Läs mer

Lugn. semesterersättning? SLA ger dig svaren. Facket kräver MBL-förhandling! Vad ska jag göra? Jag förstår inte. Vilka blanketter måste jag fylla i om

Lugn. semesterersättning? SLA ger dig svaren. Facket kräver MBL-förhandling! Vad ska jag göra? Jag förstår inte. Vilka blanketter måste jag fylla i om Vad ska jag göra? Jag förstår inte Arbetsmiljöverkets krav för djurskötare! Vilka blanketter måste jag fylla i om jag anlitar utländsk arbetskraft? Facket kräver MBL-förhandling! Hur ska jag betala ut

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

Försäkringslösningar. i världsklass

Försäkringslösningar. i världsklass Försäkringslösningar i världsklass Du står aldrig ensam! Livet förändras hela tiden. Vi studerar, bosätter oss, reser, gör affärer... Livet är en ständigt föränderlig blandning av framgångar och svårigheter,

Läs mer

Information om socialskyddet och sjukförsäkringen för sjömän

Information om socialskyddet och sjukförsäkringen för sjömän Information om socialskyddet och sjukförsäkringen för sjömän Innehåll: Allmänt............................................1 Vilket lands socialskydd omfattas en sjöman av?....1 Flaggregeln....................................1

Läs mer

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

Är du frisör? Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem

Är du frisör? Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem Är du frisör? Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem Välkommen som medlem Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för

Läs mer

Välkommen som medlem. 7 av 10 är redan med. Bli medlem och gör skillnad du också.

Välkommen som medlem. 7 av 10 är redan med. Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem 7 av 10 är redan med. Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem Handels är ett av Sveriges mest framgångsrika fackförbund. Vi ökar och har idag cirka 156 000 medlemmar.

Läs mer

Varför ska du vara med i facket?

Varför ska du vara med i facket? Varför ska du vara med i facket? www.gåmedifacket.nu 020-56 00 56 Vill du förhandla på egen hand? Det gör inte din chef. Visst kan du förhandla om din egen lön, och visst kan du själv diskutera dina villkor

Läs mer

nyheter arbetsrätt När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol?

nyheter arbetsrätt När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol? nyheter arbetsrätt juni 2012. När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol? Erfarenheten visar att förr eller senare uppstår det en allvarlig situation med en medarbetare och där företaget

Läs mer

Omställningsfonden vid uppsägning inom kommuner och landsting

Omställningsfonden vid uppsägning inom kommuner och landsting Omställningsfonden vid uppsägning inom kommuner och landsting Omställningsfondens uppdrag är att aktivt hjälpa anställda som blir uppsagda på grund av arbetsbrist till ett nytt jobb Omställningsfonden

Läs mer

Omställningsfonden för dig som arbetstagare

Omställningsfonden för dig som arbetstagare Sida 1 Omställningsfonden för dig som arbetstagare Innehåll Aktivt omställningsarbete... 2 Villkor för att du ska få stöd... 2 Hjälp och stöd att hitta ett nytt jobb... 2 Ekonomiska förmåner... 3 A-kasseutfyllnad...

Läs mer

STADGAR. för Företagarna Göteborg ansluten till. organisationen FÖRETAGARNA

STADGAR. för Företagarna Göteborg ansluten till. organisationen FÖRETAGARNA STADGAR för Företagarna Göteborg ansluten till organisationen FÖRETAGARNA Dessa stadgar bygger på normalstadgar som ändrades vid kongressen i Umeå 2008. Dessa stadgar godkändes av den nationella föreningens

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte?

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte? 20 vanliga avslutstekniker att använda för att öka din försäljning Du kanske blir förvirrad när du läser det här, men det är alldeles för många säljare som tror och hoppas, att bara för att de kan allt

Läs mer

Förhandlingsprotokoll 2010-12-07

Förhandlingsprotokoll 2010-12-07 Förhandlingsprotokoll 2010-12-07 Överenskommelse om Särskild ersättning till äldre arbetstagare som efter uppsägning är arbetslös och inte längre har rätt till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Vi är Vision. mål och hjärtefrågor. Förutsättningar för chefs och ledarskap. Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje.

Vi är Vision. mål och hjärtefrågor. Förutsättningar för chefs och ledarskap. Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje. Beslut, förbundsmötet 2016 Vi är Vision mål och hjärtefrågor Förutsättningar för chefs och ledarskap Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje Löner och villkor Framtidens arbetsliv Fair Union Vi är Vision är

Läs mer

DEN RUNDA TUNNELN EN UNDERSKATTAD FIENDE

DEN RUNDA TUNNELN EN UNDERSKATTAD FIENDE DEN RUNDA TUNNELN EN UNDERSKATTAD FIENDE Av Marie Hansson När man är nybörjare i agility, eller ser sporten utifrån, är det lätt att tro att just den runda tunneln är det allra lättaste hindret! Och det

Läs mer

INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSSTRATEGI. Informationsoch. kommunikationsstrategi

INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSSTRATEGI. Informationsoch. kommunikationsstrategi INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSSTRATEGI 1 Informationsoch kommunikationsstrategi 2 INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSSTRATEGI Informations- och kommunikationsstrategi En av de viktigaste uppgifterna i Sjöbefälsföreningens

Läs mer

STADGAR FÖR PÖLSEBO SMÅSTUGEFÖRENING. 1. Namn och ändamål

STADGAR FÖR PÖLSEBO SMÅSTUGEFÖRENING. 1. Namn och ändamål STADGAR FÖR PÖLSEBO SMÅSTUGEFÖRENING 1. Namn och ändamål Föreningens namn är Pölsebo Småstugeförening. Föreningen har till uppgift att tillvarata medlemmarnas intressen i deras egenskap av egnahemsägare

Läs mer

Är årsarbetstid något att föredra jämfört med andra arbetsätt.

Är årsarbetstid något att föredra jämfört med andra arbetsätt. 1 Svenska golfförbundet, Examensarbete HGU 2013-2015 Är årsarbetstid något att föredra jämfört med andra arbetsätt. Jonny Karlsson 2 Headgreenkeeper Innehållsförteckning Lagans GK 1. Inledning 3 1.1 Syfte

Läs mer

LAHOLMS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 5.8

LAHOLMS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 5.8 LAHOLMS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 5.8 Stadgar för Laholmsortens företagshälsovårdscentral LFS 5.8 1 Föreningens firma är Laholmsortens företagshälsovårdscentral. Föreningens firma tecknas förutom av

Läs mer

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖR SVARTSÖ SAMFÄLLIGHETSFÖRENING (Svartsö ga:2) Perioden 2014-07-01 till 2015-06-30

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖR SVARTSÖ SAMFÄLLIGHETSFÖRENING (Svartsö ga:2) Perioden 2014-07-01 till 2015-06-30 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖR SVARTSÖ SAMFÄLLIGHETSFÖRENING (Svartsö ga:2) Perioden 2014-07-01 till 2015-06-30 Styrelsens arbete Styrelsen valdes vid årsstämma 2014-08-23 och har avhållit sex protokollförda

Läs mer

Att vara anställd i Vi Unga. - en guide till personalen

Att vara anställd i Vi Unga. - en guide till personalen Att vara anställd i Vi Unga - en guide till personalen Fastställd av förbundsstyrelsen den 1 juni 2008 Innehållsförteckning ROLLEN SOM PERSONAL I VI UNGA... 3 ANSTÄLLNINGSAVTAL... 4 LAGAR OCH FÖRSÄKRINGAR...

Läs mer

STADGAR för Militärsällskapet i Stockholm

STADGAR för Militärsällskapet i Stockholm 1 (5) STADGAR för Militärsällskapet i Stockholm Stadgarna antogs vid ordinarie allmänt sammanträde den 26 april 2016 1 Militärsällskapets ändamål Militärsällskapet i Stockholm skall främja stärkt försvarsvilja,

Läs mer

Förhandlingsprotokoll om praktikanställning, Tekniksprånget

Förhandlingsprotokoll om praktikanställning, Tekniksprånget Förhandlingsprotokoll 2013-09-26 Förhandlingsprotokoll om praktikanställning, Parter: Sveriges Kommuner och Landsting och Arbetsgivarförbundet Pacta å ena sidan, samt AkademikerAlliansen och till AkademikerAlliansen

Läs mer

? Varför facket www.tjanstetandlakarna.se Varför vara med i facket? Att vara med i facket är för många människor en självklarhet, det känns bra att veta att man kan vända sig till facket vid problem och

Läs mer

Transportstyrelsen: Sjöfartsavdelningen informerar 2/2010

Transportstyrelsen: Sjöfartsavdelningen informerar 2/2010 1(6) Transportstyrelsen: Sjöfartsavdelningen informerar 2/2010 Transportstyrelsens sjöfartsavdelning (tidigare Sjöfartsinspektionen) distribuerar med viss regelbundenhet angelägna meddelanden och budskap

Läs mer

HÄNDELSER I STOCKHOLMS SKÄRGÅRD 1985-2000 SAMMANSTÄLLNING

HÄNDELSER I STOCKHOLMS SKÄRGÅRD 1985-2000 SAMMANSTÄLLNING HÄNDELSER I STOCKHOLMS SKÄRGÅRD 1985-2000 SAMMANSTÄLLNING 2003-06-18 HÄNDELSER I STOCKHOLMS SKÄRGÅRD 1985-2000 Sammanställning av till Sjöfartsinspektionen inrapporterade händelser under tidsperioden 1

Läs mer

LOTSSTRATEGI den 22 februari 2012. Lotsstrategi

LOTSSTRATEGI den 22 februari 2012. Lotsstrategi Lotsstrategi Inledning Svensk näring och allmänhet är beroende av att infrastrukturen fungerar året runt. För Sjöfartsverket innebär det att ansvara för infrastrukturen till sjöss och tjänster relaterade

Läs mer

Stockholms Spiritualistiska Förening

Stockholms Spiritualistiska Förening 1 Stockholms Spiritualistiska Förening STADGAR Slutligen fastställda på årsmötet den 28 april 1998. (Justerade enligt beslut på årsmötet den 20 april 2009.) (Justerade enligt beslut på årsmötet den 22

Läs mer

Frågor & svar om a-kassan. inför 7 september

Frågor & svar om a-kassan. inför 7 september Frågor & svar om a-kassan inför 7 september Frågor och svar om a-kassan Fråga: Varför bör den som blir arbetslös ha sin inkomst tryggad? Svar: Alla människor behöver kunna planera sin ekonomi. Det faktum

Läs mer

LEDARE BEVÄPNADE VAKTER OMBORD KAN VARA ETT ALTERNATIV

LEDARE BEVÄPNADE VAKTER OMBORD KAN VARA ETT ALTERNATIV 2 nr 2011 årgång 104 LEDARE BEVÄPNADE VAKTER OMBORD KAN VARA ETT ALTERNATIV NORDISKA FOTOTÄVLINGEN FÖR SJÖFOLK 2010 KALLELSE TILL SFBFs ÅRSMÖTEN NAUTISK TIDSKRIFT 2/11 1 LEDARE. BEVÄPNADE VAKTER OMBORD

Läs mer

Stadgar för. Demensförbundet - Riksförbundet för demenssjukas rättigheter.

Stadgar för. Demensförbundet - Riksförbundet för demenssjukas rättigheter. 1 Stadgar för Demensförbundet - Riksförbundet för demenssjukas rättigheter. Antagna vid förbundsmöte 17 april 1988, med ändringar gjorda vid extra förbundsmöte den 27 maj 1989, vid förbundsmöten den 18

Läs mer

Välkommen. som medlem. 7 av 10 är redan med. Bli medlem och gör skillnad du också!

Välkommen. som medlem. 7 av 10 är redan med. Bli medlem och gör skillnad du också! Foto David Bicho Tryckt på miljövänligt papper 2016 10 HA13048 Välkommen som medlem 7 av 10 är redan med. Bli medlem och gör skillnad du också! Välkommen som medlem Handels är ett av Sveriges mest framgångsrika

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 5/10 Mål nr Bxxx/08

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 5/10 Mål nr Bxxx/08 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 5/10 Mål nr Bxxx/08 Domen kommer inte att refereras i publikationen Arbetsdomstolens domar. Postadress Telefon Box 2018 08-617 66 00 kansliet@arbetsdomstolen.se 103 11 STOCKHOLM

Läs mer

2 Sjöfarten kring Sverige och dess påverkan på havsmiljön

2 Sjöfarten kring Sverige och dess påverkan på havsmiljön Sjöfarten kring Sverige och dess påverkan på havsmiljön De flesta fartyg som trafikerar havsområdena runt Sverige följer internationella miljöregler. Trots det belastar sjöfarten havet genom oljeutsläpp,

Läs mer

Det ska löna sig att vara medlem i Handels. Dina medlemsförmåner

Det ska löna sig att vara medlem i Handels. Dina medlemsförmåner Det ska löna sig att vara medlem i Handels Dina medlemsförmåner Dina medlemsförmåner Välkommen som medlem i Handels. För dig och alla som valt att gå med i Handels vill vi göra vårt yttersta för att det

Läs mer

STADGAR FÖR SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING antagna av föreningsstämman

STADGAR FÖR SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING antagna av föreningsstämman STADGAR FÖR SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING antagna av föreningsstämman 2015 06 09 1 ÄNDAMÅL Mom 1 Syfte Svensk sjuksköterskeförening är sjuksköterskornas professionella sammanslutning. Svensk sjuksköterskeförening

Läs mer

Nr 782 3833. Hunden får inte visa störande aggressivitet eller tydlig skygghet. Hunden förs till prestationen försedd med munkorg.

Nr 782 3833. Hunden får inte visa störande aggressivitet eller tydlig skygghet. Hunden förs till prestationen försedd med munkorg. Nr 782 3833 Bilaga 1. TILLGÄNGLIGHET Hunden förs kopplad och försedd med munkorg genom en människogrupp till domaren. På hunden utförs kontroll av utrustningen och identifikationsmärkningen samt hundens

Läs mer

Små barn har stort behov av omsorg

Små barn har stort behov av omsorg Små barn har stort behov av omsorg Den svenska förskolan byggs upp Sverige var ett av de första länderna i Europa med offentligt finansierad barnomsorg. Sedan 1970-talet har antalet inskrivna barn i daghem/förskola

Läs mer

Lön är Ersättning KontaKta oss E-post: Webb: telefon: Utan fack och Utan avtal

Lön är Ersättning KontaKta oss E-post: Webb: telefon: Utan fack och Utan avtal Löneladda! Du har rätt att få en lön som motsvarar din prestation på jobbet. Gör du ett bra jobb ska det synas i lönekuvertet, helt enkelt. Det står i kollektivavtalet. Där står också att det är det lokala

Läs mer

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 Telefontider: måndag, onsdag, fredag 8.30 12.00 och tisdag, torsdag kl. 13.00 16.00 Vad jobbar vi med just nu: Mycket händer i TioHundra ab. Hela bolagsstyrelsen

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting utser ordförande och vice ordförande.

Sveriges Kommuner och Landsting utser ordförande och vice ordförande. Stadgar för Pacta 1 Ändamål Pacta är ett arbetsgivarförbund för kommunalförbund och företag. Pacta är en ideell förening som har till ändamål att tillvarata och främja sina medlemmars gemensamma intressen

Läs mer

SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara?

SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara? SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara? Av Marie Hansson Ju mer man börjar tänka på vad en slalomingång innebär, desto mer komplicerat blir det! Det är inte lite vi begär att hundarna ska lära sig och hålla

Läs mer

Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind.

Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind. Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind. Ett medlemskap Välkommen till Arbetsgivarföreningen KFO Sveriges största fristående arbetsgivarorganisation.

Läs mer

FÖRSVARSMAKTEN ÖVERBEFÄLHAVAREN

FÖRSVARSMAKTEN ÖVERBEFÄLHAVAREN FÖRSVARSMAKTEN ÖVERBEFÄLHAVAREN Det talade ordet gäller. Anförande av överbefälhavare Sverker Göranson, 17 januari, Sälen Folk och Försvars Rikskonferens 2010 Försvarsministern, ärade konferensdeltagare,

Läs mer

Vi räddar liv till sjöss. Om att testamentera till Sjöräddningssällskapet.

Vi räddar liv till sjöss. Om att testamentera till Sjöräddningssällskapet. Vi räddar liv till sjöss. Om att testamentera till Sjöräddningssällskapet. S jöräddningssällskapet är en ideell förening som är helt beroende av medlemsavgifter, gåvor och donationer. Vår uppgift är att

Läs mer

Gerd menade att det är bra om broschyren är i pdf-format eftersom den då är lätt att skicka vidare.

Gerd menade att det är bra om broschyren är i pdf-format eftersom den då är lätt att skicka vidare. 1(5) NVF-möte med utskottens ordförande och sekreterare Datum: 2013-10-07 Plats: Möte via Lync Närvarande: Se deltagarförteckning, bilaga 1 Mötet öppnas Annelie Nylander öppnade mötet och hälsade alla

Läs mer