NÄRINGSGRENARNA. Jordbruk, jakt och fiske. Skogsbruk- och industri

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "NÄRINGSGRENARNA. Jordbruk, jakt och fiske. Skogsbruk- och industri"

Transkript

1 NÄRINGSGRENARNA Jordbruk, jakt och fiske är en näringsgren som har varit på tillbakagång en längre tid och utvecklingen fortsätter i samma stil. Lantbruksföretagens storlek har ökat under de gångna årtiondena och fortsätter att öka. Verksamheten på en stor del av de mindre gårdarna upphör helt eller ändras till landsbygds- eller gårdsturism. En stor andel, ca 60 procent av alla svenskspråkiga sysselsatta inom den här näringsgrenen befinner sig i Österbotten. Antalet sysselsatta inom jakt och jordbruk beräknas enligt målscenariot minska med 27,2 procent inom hela befolkningen fram till år Bland de svenskspråkiga beräknas minskningen vara 23,6 procent. Sysselsättningen minskar alltså lite mindre bland de svenskspråkiga jämfört med hela befolkningen. De delnäringar som sysselsätter en större andel av de svenskspråkiga väntas vara mer livskraftiga, och de svenskspråkiga jordbrukarna odlar ofta större arealer. Efterfrågan på jordbruksprodukter är relativt stabil men importen av jordbruksprodukter har ökat och kommer antagligen att öka ytterligare i framtiden. Det är en central orsak till att näringsgrenen krymper. Nya yrken och arbetsuppgifter uppkommer som kräver mångsidighet och förmåga till företagsamhet. Landsbygdsturism och fisketurism är exempel på två nya områden. Genmutation, bioenergi samt miljö- och klimatfrågor förändrar villkoren inom branschen. Lantbruken blir större och behöver olika former av tjänster, även anställd arbetskraft. Även inom växthusodlingen kommer det att finnas jobb i framtiden. Skogsbruk- och industri Relativt få svenskspråkiga arbetar inom den här näringsgrenen. Mer än 60 procent av de svenskspråkiga inom branschen finns i Österbotten. Arbetsplatser inom pappers- och massaindustrin har försvunnit i snabb takt under de senaste åren. Efterfrågan består till en stor del av export, och en orsak till nedgången är minskad exportefterfrågan. Den här branschen är väldigt konjunkturkänslig och beroende av den globala ekonomin. Exporten har minskat under de senaste åren och väntas inte öka märkbart. En orsak till att näringsgrenen krymper är också att man flyttar produktionen till länder där produktionskostnaderna är billigare. Antalet sysselsatta inom näringsgrenen beräknas enligt målscenariot minska med 13,6 procent inom hela befolkningen och 13,9 procent bland svenskspråkiga under perioden Minskningen beräknas vara kraftigast inom skogsbruk och tillverkning av massa och papper. Det finns förväntningar på produktutveckling som skulle leda till större rekryteringsbehov inom branschen. Högre förädlingsgrad och större användning av trä inom t.ex. byggnadsbranschen kan leda till en mer positiv utveckling. Det finns en ökande efterfrågan på företag som kan erbjuda service som omfattar både skogsvård och försäljning av skog och virke. Tillverkningen av bioenergi kan också på lång sikt bidra till sysselsättning. 1

2 Livsmedelsindustrin Antalet sysselsatta inom livsmedelsindustrin (dit även dryckesvarutillverkningen hör) har minskat stadigt. Produktiviteten inom näringsgrenen har stigit kraftigt och kommer att fortsätta att stiga, och detta i kombination med att efterfrågan hålls stabil leder till att antalet sysselsatta inom näringsgrenen minskar kraftigt fram till år Företagsstrukturen inom branschen har polariserats. Det finns några större företag och ett stort antal riktigt små företag. Efterfrågan i branschen är inte särskilt känslig för konjunktursvängningar, eftersom produkterna till en stor del består av grundläggande förnödenheter. Antalet sysselsatta inom näringsgrenen beräknas enligt målscenariot minska med 23,3 procent i hela landet och 23,7 procent bland svenskspråkiga under perioden Importen av livsmedel kommer antagligen att öka i framtiden och det bidrar kraftigt till att antalet sysselsatta minskar. Det finns förväntningar på produktutveckling, t.ex. bioteknik och funktionella livsmedel med hälsofrämjande egenskaper. Metallindustri Till metallindustrin hör bl.a. gruvverksamhet, stenbrytning, framställning av järn och stål, tillverkning av rör och stänger, gjutning av olika metaller, tillverkning av metallstommar och byggnadselement, smidning samt tillverkning av bestick, saxar, verktyg, lås och skruvar. De svenskspråkiga är lite sämre företrädda inom den här näringsgrenen i jämförelse med hela befolkningen. Av de svenskspråkiga som är sysselsatta inom näringsgrenen är de flesta verksamma inom tillverkning av metallvaror. Finanskrisen har påverkat den här branschen i hög grad och den framtida utvecklingen beror bl.a. på hur det går för byggbranschen. Metallindustrin är tämligen beroende av den globala ekonomin och därför är utsikterna osäkra. Antalet sysselsatta inom näringsgrenen som helhet beräknas minska med 19,1 procent och bland svenskspråkiga med 19,5 procent fram till år Minskningen kommer att vara särskilt stor inom förädling av metaller. Det höga tekniska kunnandet ger den finländska industrin en konkurrensfördel. Underleverantörer finns allt oftare utomlands, medan produktutveckling och annan kunskapsintensiv verksamhet förblir i Finland. Kemiindustri Antalet sysselsatta inom tillverkningen av kemiska produkter har minskat under de senaste åren och beräknas enligt målscenariot minska med 12,6 procent i hela landet och 12,7 procent bland svenskspråkiga under perioden En orsak till tillbakagången är att exportefterfrågan minskar. I övrigt har utvecklingen inom näringsgrenen varit relativt stabil. Förändringar i energipriserna kan förorsaka instabilitet i utvecklingen av näringsgrenen, och även i sysselsättningsutvecklingen. Forskningen och produktutvecklingen är central inom den här industrigrenen. Arbetsplatsernas antal är mycket beroende av om man lyckas skapa och utveckla produkter som konkurrenskraftigt kan tillverkas i Finland. Bio- och nanotekniken kan ge upphov till nya produkter och material (biomaterial), som kan stödja 2

3 utvecklingen inom andra näringsgrenar. Produktion av bränsle och biobränsle samt system och kemikalier inom miljöteknologin är också nyckelområden. Tillverkning av maskiner, utrustning och transportmedel De svenskspråkiga är relativt väl företrädda inom näringsgrenen i jämförelse med hela befolkningen. Två tredjedelar av de svenskspråkiga sysselsatta inom branschen finns i Österbotten. Branschen är till en stor del beroende av den globala ekonomin och efterfrågan är mycket konjunkturkänslig. För tillfället går det dåligt för branschen inom vissa delområden och i vissa regioner. Tillväxten var snabb inom maskinindustrin i början av 2000-talet och antalet sysselsatta ökade. Just nu är framtidsutsikterna svaga och branschen har lidit kraftigt av finanskrisen. Antalet sysselsatta inom näringsgrenen beräknas minska med 8,2 procent inom hela landet och 4,8 procent bland svenskspråkiga under perioden Minskningen beräknas vara betydligt större inom tillverkning av transportmedel än inom tillverkning av maskiner och utrustning, där utvecklingen väntas vara tämligen stabil. Maskinindustrin är stark i Svenskfinland, särskilt i det s.k. energiklustret i Vasa med omnejd. I ett kluster samarbetar storindustri med mindre företag. Utvecklingen inom industrin som helhet är beroende av innovationer och tillgången på utbildad arbetskraft. Alla med teknisk utbildning sysselsätts inte inom storindustrin. Många sysselsätts vid småföretag eller grundar ett eget företag. Att jobba inom industrin kan ofta vara ett internationellt arbete. Det finns både stora och mindre industriföretag som exporterar produkter eller som säljer underhållstjänster till andra länder. Elektronik- och elindustrin Relativt få svenskspråkiga arbetar inom elektronikindustrin. Antalet sysselsatta inom näringsgrenen har minskat de senaste åren, både bland de svenskspråkiga och inom hela befolkningen. Antalet sysselsatta beräknas enligt det mer optimistiska målscenariot minska med 15,8 procent i hela landet och 16,3 procent bland svenskspråkiga under perioden Minskningen kan också bli betydligt större. Den globala efterfrågan på de produkter som tillverkas inom branschen har rasat. Om och när exporten återhämtar sig kommer tillväxten inom näringsgrenen antagligen att vara snabb. Konkurrensen mellan de globala mobiltillverkarna har skärpts och för tillfället är det svårt att förutspå hur det kommer att gå för den finländska elektronikindustrin. Textil- glas- och möbelindustri samt andra mindre industrigrenar Till den här näringsgrenen hör tillverkning av textilier, kläder och lädervaror, lergods, glas- och stenprodukter samt möbler. Antalet sysselsatta inom det här området har minskat ända sedan år 1995 och beräknas minska med 27,2 procent inom hela befolkningen och 27,3 procent bland de svenskspråkiga fram till år Det finns en del skillnader mellan den väntade utvecklingen inom de olika delnäringarna. Minskningen beräknas vara kraftigast inom tillverkning av lergods, glas- och stenprodukter och möbeltillverkning. Inom textil-, kläd- och lädertillverkningen väntas en lite mindre minskning. 3

4 Den här näringsgrenen är inte lika beroende av ekonomiska konjunkturer som vissa andra näringsgrenar, men finanskrisen har haft effekter på tillväxten. Små företag kan till och med uppnå internationella framgångar i den här branschen. Det finns en viss potential inom t.ex. träförädling och specialprodukter. El-, gas- och vatten är en rätt så liten näringsgren, både bland de svenskspråkiga och inom hela befolkningen. Antalet sysselsatta inom näringsgrenen beräknas minska med 23,4 procent inom hela landet och 23,8 procent bland svenskspråkiga under perioden Den här näringsgrenen är beroende av den inhemska energianvändningen och därmed också av industrin, särskilt sådan industri som behöver mycket energi, så som massa- och pappersindustrin. Stora förändringar är på gång inom branschen pga. ökad medvetenhet om olika energialternativ, klimatförändringen, ny teknologi, bioenergins möjligheter och den fria konkurrensen inom EU. Byggverksamhet De svenskspråkiga är lite sämre representerade inom byggbranschen jämfört med hela befolkningen. Andelen svenskspråkiga sysselsatta inom byggbranschen är mindre än inom hela befolkningen. Antalet sysselsatta inom näringsgrenen ökade rätt kraftigt under perioden , både bland de svenskspråkiga och inom hela befolkningen. För tillfället har situationen varit lite sämre, eftersom finanskrisen har haft en stark negativ effekt på branschen. Byggverksamheten är konjunkturkänslig. Antalet sysselsatta inom byggverksamhet beräknas enligt målscenariot öka med 2,3 procent bland hela befolkningen och 1,5 procent bland svenskspråkiga fram till år Framtiden är osäker och beror i hög grad på hur bostadsproduktionen utvecklas. Yrkeskunskapen och kvaliteten på arbetet poängteras allt mer och efterfrågan på kunnigt fackfolk växer. Det finns gott om gamla bostäder som behöver renoveras och den allt äldre befolkningen har också nya behov. Betydelsen av renoverings- och rörarbeten väntas öka under kommande år. Utvecklingen av och efterfrågan på passivhus och ekologiska krav förändrar arbetets karaktär. Den teknologiska utvecklingen inom branschen leder till ett minskat behov av anställda inom metallarbete, mekaniskt arbete och maskinmontörer. Det finns behov av experter inom VVS, el- och elektronikarbete, finansiering och marknadsföring. Exportmöjligheterna är stora. Parti- och agenturhandel Parti- och agenturhandeln är en av de största näringsgrenarna inom servicebranschen och inom hela samhällsekonomin. Till näringsgrenen hör bl.a. agentur- och partihandel med motorfordon och reservdelar samt sortering, klassificering, ompaketering, lagring och distribution av olika varor. Under perioden ökade antalet sysselsatta inom branschen kraftigt. De svenskspråkiga är väl företrädda inom parti- och agenturhandeln, men antalet svenskspråkiga sysselsatta inom näringsgrenen har minskat under de senaste åren. Procentuellt sett finns särskilt många svenskspråkiga sysselsatta inom den här näringsgrenen i Nyland. 4

5 Eftersom handeln är mer beroende av konsumtionsefterfrågan än av investeringsefterfrågan, har finanskrisen haft en relativt liten effekt på branschen. Enligt målscenariot kommer antalet sysselsatta inom hela landet att öka med 2,65 procent och antalet svenskspråkiga sysselsatta med 3,1 procent fram till år Parti- och agenturhandeln har ett nära samarbete med andra branscher och är också beroende av andra branscher på så sätt att parti- och agenturhandeln behöver produkter som andra näringsgrenar producerar, men andra näringsgrenar behöver också den service som parti- och agenturhandeln erbjuder. Detaljhandeln I den här näringsgrenen ingår bl.a. detaljhandel med motorfordon och husvagnar, reservdelar och däck, butikshandel med livsmedel och drycker samt detaljhandel med läkemedel, kosmetika och hygienartiklar. Antalet sysselsatta inom branschen ökade under åren , lite mer bland hela befolkningen än bland svenskspråkiga. De svenskspråkiga är lite sämre representerade i branschen i jämförelse med situationen i hela landet. Antalet sysselsatta inom detaljhandeln beräknas enligt målscenariot öka med 13,7 procent i hela landet och 13,4 procent bland de svenskspråkiga under perioden Turism, hotell- och restaurangverksamhet De svenskspråkiga är lite sämre företrädda i jämförelse med hela befolkningen inom den här näringsgrenen. Av de olika delområdena är det restaurangverksamheten som har haft den bästa utvecklingen under de senaste åren. Sysselsättningsmässigt gäller detta både svenskspråkiga och hela befolkningen. Inom hotellverksamheten har antalet sysselsatta däremot minskat under de senaste åren. Hushållens konsumtionsmöjligheter och efterfrågan har stor betydelse för branschens utveckling. Lågkonjunkturen påverkar hotell- och restaurangverksamheten i en lägre grad än t.ex. industrin. Antalet arbetsplatser kommer kring år 2020 att vara ungefär detsamma som före lågkonjunkturen. Antalet sysselsatta inom hela näringsgrenen beräknas enligt målscenariot öka med 8 procent inom hela landet och 8,5 procent bland svenskspråkiga under perioden Antalet sysselsatta väntas öka inom både hotell- och övrig logiverksamhet och restaurangverksamhet men minska inom turismen. Inom restaurangbranschen behövs mer sakkunskap om specialdieter och den åldrande befolkningens behov. Inom turismen finns efterfrågan på program- och paketservice, kulturservice och ett ökat behov av informatörer och redaktörer. Olika typer av tjänster i anknytning till hälsa, välmående, kultur och upplevelser kommer att vara tyngdpunkterna inom branschen. Transport I den här näringsgrenen ingår land-, sjö- och lufttrafik samt stödtjänster till transport. De svenskspråkiga är väl representerade inom den här branschen i jämförelse med hela befolkningen. Det beror till en stor del på 5

6 att så många svenskspråkiga arbetar inom sjötrafiken. Antalet svenskspråkiga sysselsatta inom sjötransport har dock minskat under de senaste åren. Antalet sysselsatta inom näringsgrenen som helhet beräknas enligt målscenariot öka med 4,5 procent och bland svenskspråkiga med 4 procent under perioden När man ser på de olika delområdena har vattentrafiken den mest optimistiska väntade sysselsättningsutvecklingen, medan lufttrafiken väntas ha en lite mindre positiv utveckling och marktrafiken samt rörtransport beräknas ha en lite negativ sysselsättningsutveckling. Post- och telekommunikationer Antalet sysselsatta inom denna näringsgren har minskat under de senaste åren, både bland svenskspråkiga och inom hela befolkningen. Antalet sysselsatta inom hela landet beräknas öka med 1,6 procent under perioden , medan antalet svenskspråkiga sysselsatta beräknas öka med 1,3 procent under samma period. Den traditionella servicen ersätts allt mer med elektroniska serviceformer. Finansiell verksamhet och försäkringsverksamhet De svenskspråkiga är väl företrädda i den här branschen. Speciellt många svenskspråkiga arbetar inom den finansiella verksamheten dit bankerna hör. Antalet sysselsatta bland hela befolkningen minskade något under perioden , medan antalet svenskspråkiga sysselsatta inom branschen ökade. På slutet av 1990-talet försvann många arbetsplatser men under det ekonomiska uppsvinget på 2000-talet uppstod nya arbetsplatser igen. Den allmänna ekonomiska utvecklingen påverkar branschen i hög grad. Exporten har ökat och näringsgrenen väntas återhämta sig snabbt efter finanskrisen när den ekonomiska tillväxten kommer igång igen. Antalet sysselsatta inom näringsgrenen som helhet väntas öka med 7 procent bland hela befolkningen och 8,7 procent bland de svenskspråkiga under perioden När man ser på de olika delområdena finns vissa skillnader; det är framförallt inom försäkringsverksamheten som sysselsättningen väntas öka. Inom den finansiella verksamheten och försäkringsverksamheten behövs allt fler specialister och kundansvariga med högskoleexamen. Finansbranschen är internationell och behörighetskraven bör ofta följa de internationella kraven. Fastighetsförvaltning på uppdrag samt städning och miljöhygien Till den här näringsgrenen hör bl.a. disponenter, fastighetsskötare och gårdskarlar samt arbete som innehåller städning, sotning, rengöring av ventilationskanaler och bekämpning av ohyra. Städning i privata hushåll ingår inte i den här näringsgrenen. Miljöhygien omfattar bl.a. avloppsrensning och övrig avfallshantering samt gaturenhållning. De svenskspråkiga är inte så väl representerade inom denna näringsgren, särskilt inte inom städning. Branschen har blivit allt större under de senaste och därmed också haft ett ökande behov av arbetskraft. Denna utveckling väntas fortsätta även i framtiden. Det har tom. funnits arbetskraftsbrist inom branschen, eftersom städning inte är ett särskilt attraktivt jobb. Antalet sysselsatta inom näringsgrenen, speciellt inom städningen, har ökat i hela landet under de senaste åren. 6

7 Även bland svenskspråkiga har antalet sysselsatta inom näringsgrenen som helhet ökat. Ökningen har dock varit mindre än inom hela befolkningen. Inom städningen har antalet svenskspråkiga sysselsatta till och med minskat lite under åren Antalet sysselsatta beräknas enligt målscenariot öka med 13 procent inom hela befolkningen och 12 procent bland de svenskspråkiga under perioden Tekniska tjänster för företag Till denna näringsgren hör bl.a. uthyrning av fastigheter och fordon, databehandlingstjänster, uthyrning av maskiner och utrustning samt filmer och motionsredskap. Till databehandlingstjänsterna räknas konsultverksamhet i fråga om bl.a. maskinvara, planering, system- och programvara, databas- och nätverkstjänster, underhåll och reparation av kontorsmaskiner och datorer. Tekniska tjänster innebär bl.a. arkitekttjänster, VVS-planering och bilbesiktning. De svenskspråkiga är lite sämre företrädda inom den här näringsgrenen i jämförelse med hela befolkningen. Antalet sysselsatta inom näringsgrenen har ökat kraftigt under de senaste åren. Ökningen har varit störst inom databehandlingstjänsterna. Nästan hälften av de svenskspråkiga sysselsatta inom näringsgrenen är verksamma i Nyland. Antalet sysselsatta inom näringsgrenen som helhet beräknas öka med 9,6 procent inom hela landet och 9 procent bland svenskspråkiga under perioden Situationen ser rätt olika ut i de olika delnäringarna. Inom byggverksamheten och uthyrning av fastigheter väntas antalet sysselsatta öka medan antalet sysselsatta inom databehandlingstjänster väntas minska. Näringsgrenen påverkas av att företag i andra branscher alltmer lägger ut delar av sin verksamhet på entreprenad och detta kan innebära ett större behov av olika slags experter inom näringsgrenen. Merkantila och administrativa tjänster för företag Till den här näringsgrenen hör bl.a. fastighetsförmedling, reklambyråer, advokatbyråer, bokföringsverksamhet, arbetskraftsbyråer, bemanningsföretag, fotografiateljéer, översättningstjänster och säkerhetstjänster. Antalet sysselsatta inom de merkantila och administrativa tjänsterna för företag har ökat under de senaste åren. En särskilt stor ökning av antalet sysselsatta skedde under åren inom arbetsförmedling och rekrytering, då antalet sysselsatta ökade med 70 procent. Det berodde på ett större antal bemanningsföretag med allt fler kunder. Över 60 procent av de svenskspråkiga som är sysselsatta inom näringsgrenen befinner sig i Nyland. Antalet sysselsatta inom näringsgrenen beräknas enligt målscenariot öka med 2,5 procent i hela landet och 3,3 procent bland svenskspråkiga under perioden Utvecklingen inom fastighetstjänster och databehandling ser ut att vara stabil i framtiden. Det finns en ökad efterfrågan på specialkunnande inom branschen. Marknaden för de specialiserade tjänsterna omfattar hela världen, vilket möjliggör export även från Finland. Den kunskapsintensiva företagsservicen är en växande bransch i Finland och andra OECD-länder. Den ökade efterfrågan är ett resultat av den pågående utvecklingen där allt fler funktioner läggs ut på entreprenad. Länder som Finland kan satsa mer på sådan här företagsverksamhet, eftersom den storskaliga industriella produktionen håller 7

8 på att försvinna från landet. En möjlighet är att vi specialiserar oss på tjänster, forskning och utveckling istället. Offentlig förvaltning och obligatorisk socialförsäkring Till den här näringsgrenen hör förutom den övergripande offentliga förvaltningen också t.ex. administrationen inom hälsovården, utbildningen, den kulturella verksamheten och Folkpensionsanstaltens försäkringsverksamhet. Det har inte skett några större förändringar i antalet sysselsatta i den här branschen under de senaste åren. En liten minskning har skett sedan år Antalet sysselsatta beräknas minska med 15,5 procent inom hela befolkningen och 12 procent bland svenskspråkiga under perioden Efterfrågan på de tjänster näringsgrenen producerar är beroende av politiska beslut. Statens produktivitetsprogram innebär att antalet statsanställda minskar men å andra sidan är pensionsavgången inom den statliga sektorn stor. Den framtida utvecklingen i branschen beror på om man lyckas effektivera den offentliga förvaltningen och i vilken grad man anställer nya personer då anställda går i pension. Antalet arbetsplatser inom den obligatoriska socialförsäkringen ser ut att hållas på en relativt stabil nivå i framtiden, medan antalet statstjänstemän minskar. I den här modellen har eventuella sparåtgärder inte tagits i beaktande. Det är svårt att veta vilka effekter kommun- och servicestrukturreformen, reformen av regionförvaltningen och statens produktivitetsprogram kommer att ha under de kommande åren. Det är troligt att reformerna har en sysselsättningsminskande verkan särskilt på statlig och kommunal administration, medan t.ex. vårdpersonalen ökar. Också inom den offentliga förvaltningen sker en koncentration på kärnuppgifter. Antalet experter väntas öka, medan kontorsarbetarna minskar och köptjänster blir allt vanligare. Rikets försvar och ordningsväsendet Till den här näringsgrenen hör bl.a. militärer, fångvården, polisen, gränsbevakningen samt brand- och räddningsväsendet. De svenskspråkiga är lite sämre företrädda inom den här näringsgrenen i jämförelse med hela befolkningen. Detta gäller särskilt försvaret. Antalet sysselsatta inom näringsgrenen beräknas minska med 17 procent inom både hela befolkningen och bland svenskspråkiga under perioden Utbildning och forskning Förhållandevis många svenskspråkiga arbetar inom utbildningssektorn. Inom forskningen däremot är de svenskspråkiga lite sämre företrädda i jämförelse med hela befolkningen. Antalet sysselsatta inom näringsgrenen som helhet har ökat under hela perioden Befolkningsutvecklingen, som innebär att de yngsta årskullarna är mindre än tidigare, kommer att leda till att arbetskraftsbehovet inom utbildningsområdet minskar. Antalet sysselsatta inom utbildning beräknas öka med 12,7 procent bland både svenskspråkiga och inom hela befolkningen under perioden Lagstiftning och demografiska faktorer har stor betydelse för näringsgrenens utveckling. Ju fler barn och ungdomar i skol- och studieåldern det finns, desto större är behovet av anställda inom utbildningssektorn. I 8

9 framtiden kommer utbildningsbranschen att bli mindre, då barnen blir färre. Å andra sidan ökar behovet av vuxenutbildning, och politiska beslut kan leda till en utvidgning av utbildningsbehoven. Hälso- och sjukvård De svenskspråkiga är lite sämre företrädda inom den här branschen i jämförelse med hela befolkningen. Antalet svenskspråkiga sysselsatta inom branschen har dock ökat något under de senaste åren. Hälso- och sjukvård är en stor näringsgren inom servicebranschen. Tillväxten inom näringsgrenen har varit relativt snabb, vilket också har påverkat antalet sysselsatta. Politiska beslut och den demografiska utvecklingen styr i hög grad behovet av social- och hälsovårdstjänster. Antalet sysselsatta inom hälso- och sjukvård beräknas enligt målscenariot öka med 16,9 procent i hela landet och 18,3 procent bland svenskspråkiga under perioden Förändringar i befolkningsstrukturen kommer att leda till att efterfrågan ökar kraftigt under de kommande åren. Kommun- och servicestrukturreformen väntas innebära att speciellt den administrativa personalen minskas. Rutinärenden flyttas i allt högre grad från läkarna till sjukskötarna och på samma sätt från sjukskötare till närvårdare. Inom social- och hälsovården kommer det att uppstå speciellt många nya arbetsplatser för unga nyutbildade. Särskilt inom t.ex. äldrevård, hemvård, mentalvård, missbrukarvård och också inom tandvård ökar antalet arbetsplatser. Behovet av nyutbildad personal är särskilt stort inom den svenskspråkiga dagvården. En större del av vården än hittills kommer i framtiden att skötas av privata företag. Sociala tjänster Relativt många svenskspråkiga arbetar inom den här näringsgrenen, men behovet av arbetskraft är också stort. I vissa regioner råder det ändå brist på utbildad arbetskraft, t.ex. inom dagvårdssektorn. Antalet sysselsatta inom näringsgrenen har ökat under de senaste åren. Antalet sysselsatta inom de sociala tjänsterna beräknas öka med 21,6 procent inom hela landet och 22,1 procent bland svenskspråkiga under perioden Även för den här näringsgrenen spelar den demografiska utvecklingen och politiska beslut en stor roll. Förändringar i befolkningsstrukturen väntas förorsaka en ökad efterfrågan på sociala tjänster. Efterfrågan på bl.a. hemvård kommer att öka. Organisationsverksamhet Till den här näringsgrenen hör bransch- och yrkesorganisationer, fackföreningar samt ideella och kulturella föreningar och internationella organisationer. Även den lutherska kyrkans församlingar och andra religiösa samfund hör hit. En stor del av de svenskspråkiga som är verksamma inom den här näringsgrenen arbetar inom ideella och kulturella föreningar samt internationella organisationer. En mindre andel är sysselsatt inom branschorganisationer och fackföreningar. Antalet svenskspråkiga sysselsatta inom ideella och kulturella föreningar samt internationella organisationer har ökat under de senaste åren, medan antalet svenskspråkiga sysselsatta inom branschorganisationer och fackföreningar har minskat under samma 9

10 period. Antalet sysselsatta inom näringsgrenen som helhet beräknas öka med 5,9 procent i hela landet och 8,8 procent bland svenskspråkiga under perioden Organisationsverksamheten är en bransch som lever och utvecklas hela tiden. Föreningsaktiviteten har traditionellt varit stor bland svenskspråkiga, och det finns gott om särskilt ideella och kulturella organisationer som verkar på svenska. Nya verksamhetsformer har uppstått (nationella, regionala och lokala nätverk) och de traditionella arbetsmarknadsorganisationernas och de politiska organisationernas betydelse har minskat. Inom den tredje sektorn har nya verksamhetsformer, föreningar och andelslag uppkommit. Även sk. tankesmedjor har uppstått och de sociala medierna medför nya sätt att arbeta på i organisationer. Rekreations-, kultur- och idrottsverksamhet samt förlagsverksamhet Den här näringsgrenen är aningen större på svenskt håll än i hela landet. Antalet svenskspråkiga som är verksamma inom näringsgrenen har ökat under hela perioden Utvecklingen har sett lite olika ut i de olika delområdena. Inom förlagsverksamhet och tryckning samt bibliotek, museer, arkiv och andra kulturinstitutioner har antalet svenskspråkiga minskat. Näringsgrenen är i förhållande till befolkningsmängden särskilt väl företrädd bland de svenskspråkiga i Nyland. Antalet sysselsatta inom näringsgrenen beräknas minska med 6,3 procent i hela landet och 3,6 procent bland svenskspråkiga under perioden Antalet sysselsatta inom tryckeribranschen kommer att minska i framtiden. Betoningen kommer att ligga på den audiovisuella, elektroniska och digitala kommunikationen och dess innehållsproduktion på bekostnad av det tryckta materialet. Efterfrågan på informatörer och redaktörer ökar och biblioteken håller på att utvecklas till mångsidiga servicecenter. Tjänster för privata hushåll Till den här näringsgrenen hör bl.a. underhåll och reparation av motorfordon, skomakare, urmakare, tvätteriverksamhet, friser- och skönhetssalonger, begravningsbyråer och städning i privata hushåll. Tjänster för privata hushåll är en relativt liten näringsgren där det inte väntas någon nämnvärd förändring i antalet sysselsatta. Enligt målscenariot beräknas antalet sysselsatta inom näringsgrenen öka med 2,8 procent i hela landet och 2,3 procent bland svenskspråkiga under perioden De största delområdena inom näringsgrenen är skönhetsbranschen och bilreparationer. Hittills har efterfrågan på tjänsterna inom skönhetsbranschen ökat konstant och detta antas också vara fallet inom den närmaste framtiden i och med de nya pensionärernas ökade köpkraft och intresse för servicen. Efterfrågan på tjänster för privata hushåll som t.ex. städning, barnskötsel och reparations- och renoveringsarbete ökade mycket under perioden Efterfrågan beror till stor del på konsumenternas inkomstutveckling och på levnadsstandarden i allmänhet samt på om och hur konsumtionsvanorna förändras. Behovet av kunskaper i svenska är stort eftersom det är fråga om en servicebransch. 10

11 11

Sjuttiotre procent av jobben fanns inom servicebranscher

Sjuttiotre procent av jobben fanns inom servicebranscher Befolkning 2012 Sysselsättning 2010 Näringsgren, arbetsgivarsektor och arbetsplatser Sjuttiotre procent av jobben fanns inom servicebranscher År 2010 var andelen jobb inom servicebranscher 72,9 procent

Läs mer

Kunskapsöversikt. Kartor och statistik. redovisning av branschförändringar på den svenska arbetsmarknaden

Kunskapsöversikt. Kartor och statistik. redovisning av branschförändringar på den svenska arbetsmarknaden Kartor och statistik redovisning av branschförändringar på den svenska en Bilaga till Arbetsmarknad i förändring, 2011:12 Kunskapsöversikt Rapport 2011:12B Kunskapsöversikt Kartor och statistik redovisning

Läs mer

Hur spana trender och signaler om framtiden? Utbildningsstyrelsen 26.1.2012

Hur spana trender och signaler om framtiden? Utbildningsstyrelsen 26.1.2012 Hur spana trender och signaler om framtiden? Utbildningsstyrelsen 26.1.2012 Olika typer av prognostisering Heidi Backman Världen förändras. Branscher förändras. Yrken kommer och går. Arbetsuppgifterna

Läs mer

2010:6 Sysselsättningsutvecklingen inom olika delar av Eskilstunas arbetsmarknad och näringsliv år 2004-2008.

2010:6 Sysselsättningsutvecklingen inom olika delar av Eskilstunas arbetsmarknad och näringsliv år 2004-2008. 2010-09-17 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2010:6 Sysselsättningsutvecklingen inom olika delar

Läs mer

Statistik över arbetskonflikter 2012

Statistik över arbetskonflikter 2012 Arbetsmarknaden 0 Statistik över arbetskonflikter 0 År 0 förekom det arbetskonflikter Enligt Statistikcentralen förekom det arbetskonflikter i Finland år 0. Antalet arbetskonflikter nästan halverades från

Läs mer

Statistik över arbetskonflikter 2013

Statistik över arbetskonflikter 2013 Arbetsmarknaden 04 Statistik över arbetskonflikter 0 År 0 uppgick antalet arbetskonflikter till Korrigering.4.04. Texten och tabellen Orsaker till arbetskonflikter år 0 har korrigerats. Korrigeringarna

Läs mer

Handelns utsikter 2013 2014 Försäljnings- och sysselsättningsutsikterna

Handelns utsikter 2013 2014 Försäljnings- och sysselsättningsutsikterna Handelns utsikter 2013 2014 Försäljnings- och sysselsättningsutsikterna Handelns försäljning 2012 Tot. 129 md euro (exkl. moms) i omsättning 13% 12% 30 % Bilhandel Partihandel Detaljhandel Dagligvaruhandel

Läs mer

Näringsgrenarna inom tillverkning tappade 76 300 jobb under åren 2007 2012

Näringsgrenarna inom tillverkning tappade 76 300 jobb under åren 2007 2012 Befolkning 2014 Sysselsättning Näringsgren, arbetsgivarsektor och arbetsplatser Näringsgrenarna inom tillverkning tappade 76 300 jobb under åren Enligt Statistikcentralens sysselsättningsstatistik fanns

Läs mer

Sveriges småföretag. Värt att veta om Sveriges småföretag 2009

Sveriges småföretag. Värt att veta om Sveriges småföretag 2009 Värt att veta om 2009 Innehåll 2 Hur många företag finns det i Sverige? 2 Hur många småföretag finns det? 2 Hur många jobbar i småföretag? 2 Småföretagen står för de nya jobben 3 Antal företag - detaljerad

Läs mer

Statistik över arbetskonflikter 2010

Statistik över arbetskonflikter 2010 Arbetsmarknaden 0 Statistik över arbetskonflikter 00 9 arbetskonflikter år 00 Enligt Statistikcentralens statistik över arbetskonflikter förekom det 9 arbetskonflikter i Finland år 00. Antalet arbetskonflikter

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

Utbildningstyrelsen och författare. Rapporter och utredningar 2012:1. ISBN 978-952-13-5253-9 (hft.) ISBN 978-952-13-5254-6 (pdf)

Utbildningstyrelsen och författare. Rapporter och utredningar 2012:1. ISBN 978-952-13-5253-9 (hft.) ISBN 978-952-13-5254-6 (pdf) Heidi Backman och Kristel Englund YRKE 2025 En prognos över behovet av svenskspråkig arbetskraft och yrkes- och högskoleutbildning för svenskspråkiga Rapporter och utredningar 2012:1 Utbildningstyrelsen

Läs mer

Statistikinfo 2013:13

Statistikinfo 2013:13 Statistikinfo 213:13 Ökat antal förvärvsarbetande 212 75 732 förvärvsarbetande hade sin arbetsplats i Linköping 212, det är det högsta antalet förvärvsarbetande som någonsin redovisats för kommunen. Antalet

Läs mer

Statistikinfo 2016:06

Statistikinfo 2016:06 Statistikinfo 216:6 Över förvärvsarbetande i Linköping 872 förvärvsarbetande hade sin arbetsplats i Linköping 215, en ökning med 1 844 personer jämfört med 215, vilket är den näst största ökningen någonsin

Läs mer

Statistikinfo 2014:11

Statistikinfo 2014:11 Statistikinfo 214:11 Ökat antal förvärvsarbetande 213 77 169 förvärvsarbetande hade sin arbetsplats i Linköping 213, en ökning med 1 437 personer jämfört med 212. För andra året i rad var transportmedelsindustrin

Läs mer

Kunskapsöversikt. Kartor och statistik. redovisning av branschförändringar på den svenska arbetsmarknaden

Kunskapsöversikt. Kartor och statistik. redovisning av branschförändringar på den svenska arbetsmarknaden Kartor och statistik redovisning av branschförändringar på den svenska en Bilaga till Arbetsmarknad i förändring, 2011:12 Kunskapsöversikt Rapport 2011:12B Kunskapsöversikt Kartor och statistik redovisning

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Industrins kompetensbehov 2025

Industrins kompetensbehov 2025 Industrins kompetensbehov 2025 TECH DAY, MALMÖ 21 SEPTEMBER 2016 Anders Axelsson (Region Skåne) & Johan Ståhl (Teknikcollege) Industrins utveckling och framtid Strukturomvandling och förändrat samspel

Läs mer

Statistik över regional företagsverksamhet 2015

Statistik över regional företagsverksamhet 2015 Företag 26 Statistik över regional företagsverksamhet Nyland fortfarande populärt år Enligt Statistikcentralen fanns det 36 företag i Finland år. Antalet arbetsställen var totalt 392. Arbetsställena sysselsatte,4

Läs mer

JÖNKÖPINGS KOMMUN NÄRINGSLIVSANALYS 2008-2013

JÖNKÖPINGS KOMMUN NÄRINGSLIVSANALYS 2008-2013 JÖNKÖPINGS KOMMUN NÄRINGSLIVSANALYS 2008-2013 December 2014 AMBITION MED NÄRINGSLIVSANALYSEN Dokumentera utvecklingen det gäller tillväxt, konkurrenskraft, sysselsättning och antal företag i olika branscher,

Läs mer

DIVISION. Landstingsdirektörens stab. Fakta om Norrbotten

DIVISION. Landstingsdirektörens stab. Fakta om Norrbotten Fakta om Norrbotten Geografi En fjärdedel av Sveriges yta. Del av det Europeiska Arktis. Sapmi Barents Nordkalotten Östersjön Ca: 250 000 invånare Befolkningstäthet 250 000 invånare fördelat på 100 000

Läs mer

ZA5470. Flash Eurobarometer 315 (Attitudes of European Entrepreneurs Towards Eco-innovation) Country Specific Questionnaire Sweden

ZA5470. Flash Eurobarometer 315 (Attitudes of European Entrepreneurs Towards Eco-innovation) Country Specific Questionnaire Sweden ZA5470 Flash Eurobarometer 315 (Attitudes of European Entrepreneurs Towards Eco-innovation) Country Specific Questionnaire Sweden FL315 Attitudes of European entrepreneurs towards eco innovation Flash

Läs mer

Svensk tjänstehandel omfattning, utveckling och betydelse

Svensk tjänstehandel omfattning, utveckling och betydelse Svensk tjänstehandel omfattning, utveckling och betydelse Pär Hansson Tillväxtanalys och Örebro universitet SCB i Örebro 1 mars 2011 Inledning och bakgrund Tjänstesektorns internationalisering 2010 Tjänstehandel

Läs mer

Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008

Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008 Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:16 Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008 Antalet förvärvsarbetande fortsatte att öka i Linköping också under 2008. Lågkonjunkturen hade inte börjat slå igenom

Läs mer

Konjunkturöversikt för landskapet Österbotten, april 2015

Konjunkturöversikt för landskapet Österbotten, april 2015 Konjunkturöversikt för landskapet Österbotten, april 215 Nedan granskas konjunkturerna i landskapet Österbotten utgående från information om omsättning per näringsgren. Informationen är beställd från Statistikcentralen

Läs mer

DATAINSAMLING Företags-, miljö- och teknologimaterial 00022 STATISTIKCENTRALEN Tfn 029 551 1000 tiede.teknologia@stat.fi

DATAINSAMLING Företags-, miljö- och teknologimaterial 00022 STATISTIKCENTRALEN Tfn 029 551 1000 tiede.teknologia@stat.fi DATAINSAMLING Företags-, miljö- och teknologimaterial 00022 STATISTIKCENTRALEN Tfn 029 551 1000 tiede.teknologia@stat.fi Skyldigheten att lämna uppgifter grundar sig på statistiklagen (280/2004). Uppgifterna

Läs mer

JÖNKÖPINGS KOMMUN NÄRINGSLIVSANALYS 2008-2013

JÖNKÖPINGS KOMMUN NÄRINGSLIVSANALYS 2008-2013 JÖNKÖPINGS KOMMUN NÄRINGSLIVSANALYS 2008-2013 April 2015 AMBITION MED NÄRINGSLIVSANALYSEN Dokumentera utvecklingen det gäller tillväxt, konkurrenskraft, sysselsättning och antal företag i olika branscher,

Läs mer

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Jönköpings län

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Jönköpings län PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Jönköpings län 1 PROGNOSEN Länets arbetsmarknad återhämtar sig En god utveckling av den inhemska efterfrågan, tillsammans med en global konjunktur som långsamt återhämtar

Läs mer

Strukturstudie av näringslivet i Sverige 2004

Strukturstudie av näringslivet i Sverige 2004 S2007:001 Strukturstudie av näringslivet i Sverige 2004 Strukturstudie av näringslivet i Sverige 2004 Innehållsförteckning Definition av internationella och nationella företag 2 Sammanfattning 3 Resultat

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2008

Finländska dotterbolag utomlands 2008 Företag 21 Finländska dotterbolag utomlands 28 Anställda i finländska företag utomlands var koncentrerade till EU-länderna år 28 Mätt med antalet anställda var finländska företags verksamhet utomlands

Läs mer

ANALYS AV NÄRINGSLIVET I VÄXJÖ KOMMUN Magnus Johansson och Miriam Kuflu

ANALYS AV NÄRINGSLIVET I VÄXJÖ KOMMUN Magnus Johansson och Miriam Kuflu ANALYS AV NÄRINGSLIVET I VÄXJÖ KOMMUN 2010-2015 Magnus Johansson och Miriam Kuflu 2016-11-11 SYFTE MED NÄRINGSLIVSSTUDIEN Dokumentera utvecklingen vad gäller tillväxt, konkurrenskraft, sysselsättning och

Läs mer

Statistik över industrins energianvändning 2010

Statistik över industrins energianvändning 2010 Energi 2011 Statistik över industrins energianvändning 2010 Återhämtningen av industriproduktionen ökade också energiförbrukningen inom industrin år 2010 Enligt Statistikcentralen ökade energiförbrukningen

Läs mer

Arbetsmarknad Stockholms län

Arbetsmarknad Stockholms län PROGNOS 2012 Arbetsmarknad Stockholms län PROGNOS FÖR LÄNET LÄNETS UTMANINGAR BRANSCHUTVECKLING YRKESKOMPASSEN Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Stockholms län 1 Antalet som arbetar i länet ökar med 10 000

Läs mer

Arbetsmarknad i förändring

Arbetsmarknad i förändring Arbetsmarknad i förändring En analys av regionala branschförändringar över tid och dess betydelse för framtida arbetsmiljöarbete John Östh, Thomas Niedomysl, Jan Amcoff, Love Ander och Sebastian Hedberg

Läs mer

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Örebro län 1 PROGNOSEN Arbetsmarknaden blir ljusare Under slutet av 2012 rådde ett kärvt klimat i världsekonomin och sista kvartalet präglades av en hastig försämring i

Läs mer

PROGNOS 2012: Arbetsmarknad Kalmar län Sysselsättningen minskar på försvagad arbetsmarknad

PROGNOS 2012: Arbetsmarknad Kalmar län Sysselsättningen minskar på försvagad arbetsmarknad PROGNOS 2012: Arbetsmarknad Kalmar län Sysselsättningen minskar på försvagad arbetsmarknad DÄMPADE FÖRVÄNTNINGAR På mycket kort tid vände en stark optimism om en fortsatt ökning av efterfrågan på varor

Läs mer

Strukturstudie av näringslivet i Sverige 2003

Strukturstudie av näringslivet i Sverige 2003 S2006:003 Strukturstudie av näringslivet i Sverige 2003 Strukturstudie av näringslivet i Sverige 2003 Innehållsförteckning Definition av internationella och nationella företag 3 Sammanfattning 5 Resultat

Läs mer

Sysselsatta. Perspektiv. Sysselsättning nr1

Sysselsatta. Perspektiv. Sysselsättning nr1 Perspektiv Sysselsättning 2015 nr1 2016 1 Antalet sysselsatta (arbetstillfällen) uppgick till 67 900 i 2014 Flest sysselsatta finns inom handeln (17 procent) Antalet sysselsatta inom fastighetsverksamhet

Läs mer

Arbetsmarknad Värmlands län

Arbetsmarknad Värmlands län PROGNOS 2012 Arbetsmarknad Värmlands län PROGNOS FÖR LÄNET BRANSCHUTVECKLING LÄNETS UTMANINGAR YRKESKOMPASSEN DÄMPAD EFTERFRÅGAN PÅ VAROR OCH TJÄNSTER Konjunkturuppgången som började i slutet av 2009 pågick

Läs mer

Statistiska centralbyråns författningssamling

Statistiska centralbyråns författningssamling Detaljerad beskrivning av insamlande uppgifter Bilaga 1 Variabler Beskrivning Undersökning Benämning Namn på rapporterande enhet. Samtliga undersökningar Adress Adress för rapporterande enhet Postnummer

Läs mer

Seminarium Östersund Sveriges Ingenjörer 2012 Sveriges arbetsmarknad på sikt fram mot 2030

Seminarium Östersund Sveriges Ingenjörer 2012 Sveriges arbetsmarknad på sikt fram mot 2030 Seminarium Östersund Sveriges Ingenjörer 2012 Sveriges arbetsmarknad på sikt fram mot 2030 1. Hur uppfattar du arbetsmarknaden? Tävling!! 2. Befolkning, arbetskraft, sysselsättning och arbetslöshet. 3.

Läs mer

Producentpriserna för industrin sjönk med 2,7 procent från januari året innan

Producentpriserna för industrin sjönk med 2,7 procent från januari året innan Priser och kostnader 2015 Producentprisindexen 2015, januari Producentpriserna för industrin sjönk med 2,7 procent från januari året innan Enligt Statistikcentralen sjönk producentpriserna för industrin

Läs mer

Producentpriserna för industrin sjönk med 1,8 procent från februari året innan

Producentpriserna för industrin sjönk med 1,8 procent från februari året innan Priser och kostnader 2015 Producentprisindexen 2015, februari Producentpriserna för industrin sjönk med 1,8 procent från februari året innan Enligt Statistikcentralen sjönk producentpriserna för industrin

Läs mer

Ekonomiska och sociala drivkrafter i vattendistrikten fram till år 2021

Ekonomiska och sociala drivkrafter i vattendistrikten fram till år 2021 Ekonomiska och sociala drivkrafter i vattendistrikten fram till år 2021 Kompletterad med branschspecifika kommentarer Uppdragsnummer 1178014000 Uppdrag Del av arbetet med att nå god status för alla vattenförekomster

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Finländska dotterbolag utomlands 2011 Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Miljöskatter 2011, efter näringsgren

Miljöskatter 2011, efter näringsgren Miljö och naturresurser 0 Miljöskatter 0, efter näringsgren Hushållen betalar mer än en tredjedel av alla miljöskatter År 0 betalade hushållen nästan, miljarder euro i miljöskatter Industrins miljöskatter

Läs mer

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Siffror om Kalmar Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 2011#1 Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning

Läs mer

Meet and Eat. 14 september 2016 CreActive

Meet and Eat. 14 september 2016 CreActive Meet and Eat 14 september 2016 CreActive LIU RELATION/Susanne Pettersson 2 FÖRENA Företag når akademisk kompetens LIU RELATION/Susanne Pettersson 16-09-14 3 Projekttid: 160501-171115 Tillväxtverket 8 lärosäten

Läs mer

DNV GL Business Assurance Sweden AB. Ackrediteringens omfattning Certifiering av ledningssystem. Bilaga /2148

DNV GL Business Assurance Sweden AB. Ackrediteringens omfattning Certifiering av ledningssystem. Bilaga /2148 RÄTTELSE: ISO/IEC 27001 Ledningssystem för informationssäkerhet borttaget. /2016-09-02 Maria Wallin DNV GL Business Assurance Sweden AB Ackrediteringens omfattning Certifiering av ledningssystem 1 Följande

Läs mer

ANALYS AV NÄRINGSLIVET I ÖREBRO KOMMUN 2008-2013. Jan Fineman Håkan Wolgast Magnus Johansson 20150305

ANALYS AV NÄRINGSLIVET I ÖREBRO KOMMUN 2008-2013. Jan Fineman Håkan Wolgast Magnus Johansson 20150305 ANALYS AV NÄRINGSLIVET I ÖREBRO KOMMUN 2008-2013 Jan Fineman Håkan Wolgast Magnus Johansson 20150305 ANDRA BOLAGSFORMER REGION ÖREBRO 2 2015-03-06 BISNODE 2015 ANDRA BOLAGSFORMER LÄNET Länet som helhet

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Innovation på landsbygden? TIPT

Innovation på landsbygden? TIPT Innovation på landsbygden? TIPT 2014-03-25 Landsbygd? Tillväxtverkets definition Områden utanför tätorter med mer än 3000 invånare och området > 5 minuters bilresa från tätort. Företagsstruktur på landsbygden

Läs mer

TIME LIMIT for the agreement of the Presidency and of the European Parliament (in case of codecision acts): 8 days

TIME LIMIT for the agreement of the Presidency and of the European Parliament (in case of codecision acts): 8 days COU CIL OF THE EUROPEA U IO Brussels, 16. October 2008 Interinstitutional Files: 2006/0011 (COD) LEX 743 14342/08 JUR 421 LEGISLATIVE ACTS A D OTHER I STRUME TS: CORRIGE DUM/RECTIFICATIF Subject: Corrigendum

Läs mer

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 2014 7% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln

Läs mer

PROGNOS Arbetsmarknad Kalmar län

PROGNOS Arbetsmarknad Kalmar län PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Kalmar län 1 PROGNOSEN Konjunkturen i länet förbättras under 2014 och 2015 Den globala tillväxten 2014-2015 får kraft från USA, Japan och Storbritannien. USA leder återhämtningen.

Läs mer

Struktur- och bokslutsstatistik över

Struktur- och bokslutsstatistik över Företag 2015 Struktur- och bokslutsstatistik över företag 2014 Industrins produktionskapital minskade alltjämt år 2014 Investeringarna i anläggningstillgångar inom tillverkning (C) uppgick till 7,5 miljarder

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN En rikstäckande undersökning om småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 27 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

Läs mer

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande.

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Kvinnor och män i Östergötland Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Vikten av fakta och statistik En könssegregerad arbetsmarknad vad får det för konsekvenser för den

Läs mer

HANDELNS. betydelse för Sveriges ekonomi

HANDELNS. betydelse för Sveriges ekonomi HANDELNS betydelse för Sveriges ekonomi En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln Vård och omsorg;

Läs mer

Uppländsk Drivkraft 3.0

Uppländsk Drivkraft 3.0 Uppländsk Drivkraft 3.0 Regionens utveckling 2010-2014. Regionalekonomisk beskrivning Kontigo AB November 2015. Inledning Syfte Att ge en kort överblick över Uppsalaregionens ekonomiska utveckling. Underlag

Läs mer

Vägen till yrkeskunskap inom naturbruk och miljöområdet

Vägen till yrkeskunskap inom naturbruk och miljöområdet Utbildningsprogram > Vägen till yrkeskunskap inom naturbruk och miljöområdet Yrkesinriktade grundexamina Grundexamen inom lantbruksbranschen Grundexamen i trädgårdsskötsel Grundexamen i fiskeri Grundexamen

Läs mer

Identifiering av framtida kompetensbehov (VOSE-projektet) Fastighets- och byggnadsbranschen

Identifiering av framtida kompetensbehov (VOSE-projektet) Fastighets- och byggnadsbranschen Identifiering av framtida kompetensbehov (VOSE-projektet) Fastighets- och byggnadsbranschen Vad är VOSE-projektet? Valtakunnallinen ammatillisten osaamistarpeiden ennakointi Nationell modell för identifiering

Läs mer

Producentpriserna för industrin sjönk med 1,4 procent från september året innan

Producentpriserna för industrin sjönk med 1,4 procent från september året innan Priser och kostnader 2016 Producentprisindexen 2016, september Producentpriserna för industrin sjönk med 1,4 procent från september året innan Enligt Statistikcentralen sjönk producentpriserna för industrin

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Lönestrukturstatistik 2010

Lönestrukturstatistik 2010 Löner och arbetskraftskostnader 2012 Lönestrukturstatistik 2010 Löntagarnas löneskillnader fortsatte att minska år 2010 Enligt Statistikcentralens lönestrukturstatistik var den genomsnittliga månadslönen

Läs mer

Nyanmälda lediga platser januari juli 2009

Nyanmälda lediga platser januari juli 2009 Bild 1 80 70 60 50 40 30 20 10 Tusental Nyanmälda lediga platser januari 1993 - juli 2009 0 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 Med mer än 10 dagars varaktighet.

Läs mer

Prognos 2012 Södermanlands län: Försvagad arbetsmarknad under år 2012

Prognos 2012 Södermanlands län: Försvagad arbetsmarknad under år 2012 Prognos 2012 Södermanlands län: Försvagad arbetsmarknad under år 2012 På mycket kort tid vände en stark optimism om en fortsatt ökad efterfrågan på varor och tjänster till lågt ställda förväntningar på

Läs mer

VD och styrelser ur ett könsperspektiv

VD och styrelser ur ett könsperspektiv VD och styrelser ur ett könsperspektiv Bakgrund Bakgrund Steg I Steg II Steg III Förstudie VD och styrelser ur ett könsperspektiv Aktuell undersökning Syfte Material Bolagen Del I: Översikt Värmland n=2

Läs mer

Österbottens handelskammare. Bransch- och statistiköversikt April 2015

Österbottens handelskammare. Bransch- och statistiköversikt April 2015 Österbottens handelskammare Bransch- och statistiköversikt April 2015 Branschstruktur handelskammarområdet 2012 tot. ca 110 000 sysselsatta 7 % 32 % Primärproduktion 23 % Industri Byggnadsindustri Handel

Läs mer

ANALYS AV NÄRINGSLIVET I KALMAR LÄN Anna Löfmarck

ANALYS AV NÄRINGSLIVET I KALMAR LÄN Anna Löfmarck ANALYS AV NÄRINGSLIVET I KALMAR LÄN 2009-2014 Anna Löfmarck 2015-10-29 SYFTE MED NÄRINGSLIVSSTUDIEN Dokumentera utvecklingen det gäller tillväxt, konkurrenskraft, sysselsättning och antal företag i olika

Läs mer

PROGNOS Arbetsmarknad Hallands län

PROGNOS Arbetsmarknad Hallands län PROGNOS 2013 Arbetsmarknad Hallands län 1 prognosen Svag utveckling på den halländska arbetsmarknaden 2013 Den svenska ekonomin har under en lång period varit starkare än de flesta andra europeiska länders

Läs mer

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att

Läs mer

Analys av små och medelstora företags deltagande på statliga ramavtal som upphandlas och förvaltas av Statens inköpscentral

Analys av små och medelstora företags deltagande på statliga ramavtal som upphandlas och förvaltas av Statens inköpscentral Sid 1 (26) Per Eskilsson per.eskilsson@kammarkollegiet.se 08-7000735 2013-09-04 Dnr 96-74-2013 Analys av små och medelstora företags deltagande på statliga ramavtal som upphandlas och förvaltas av Statens

Läs mer

ANALYS AV NÄRINGSLIVET I NACKA KOMMUN Jan Fineman Anna Löfmarck

ANALYS AV NÄRINGSLIVET I NACKA KOMMUN Jan Fineman Anna Löfmarck ANALYS AV NÄRINGSLIVET I NACKA KOMMUN 2009-2014 Jan Fineman Anna Löfmarck 20151120 ANDRA BOLAGSFORMER NACKA Kommunen som helhet 2 SYFTE MED NÄRINGSLIVSSTUDIEN Dokumentera utvecklingen vad gäller tillväxt,

Läs mer

Arbetsmarknad Gotlands län

Arbetsmarknad Gotlands län PROGNOS 2012 Arbetsmarknad Gotlands län PROGNOS FÖR LÄNET BRANSCHUTVECKLING YRKESKOMPASSEN Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Gotlands län 1 Försiktiga framtisbedömningar Efterfrågan på arbetskraft har ökat

Läs mer

Utbildningsstyrelsen 2009 Projektet har finansierats av Europeiska socialfonden (ESF) och Utbildningsstyrelsen Layout och ombrytning: Anna

Utbildningsstyrelsen 2009 Projektet har finansierats av Europeiska socialfonden (ESF) och Utbildningsstyrelsen Layout och ombrytning: Anna Utbildningsstyrelsen 2009 Projektet har finansierats av Europeiska socialfonden (ESF) och Utbildningsstyrelsen Layout och ombrytning: Anna Blom-Alvarez Översättning till finska och engelska: Galimatias

Läs mer

Företagens framtida rekryteringsbehov i Öresundsregionen

Företagens framtida rekryteringsbehov i Öresundsregionen Företagens framtida rekryteringsbehov i En analys av företagens uppskattade behov av arbetskraft till våren 2011, i Östdanmark och Skåne. 16. september 2010 3 1. Resume Rapporten analyserar det framtida

Läs mer

Konjunkturbarometern Företag och hushåll December 2010

Konjunkturbarometern Företag och hushåll December 2010 Konjunkturbarometern Företag och hushåll December 21 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET 21 DECEMBER 21 Konjunkturinstitutet (KI) gör analyser och prognoser över den svenska och internationella ekonomin samt

Läs mer

Konjunkturbarometern Företag och hushåll Januari 2008

Konjunkturbarometern Företag och hushåll Januari 2008 Konjunkturbarometern Företag och hushåll Januari 28 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET 23 JANUARI 28 Konjunkturinstitutet (KI) gör analyser och prognoser över den svenska och internationella ekonomin samt

Läs mer

CVTS, Undersökning om företagens personalutbildning 2010

CVTS, Undersökning om företagens personalutbildning 2010 Utbildning 2013 CVTS, Undersökning om företagens personal 2010 För kurs används 570 euro per anställd Företagen använder i genomsnitt 573 euro per anställd för kurs. Detta är en ökning med 10 procent jämfört

Läs mer

Arbetsmarknadsbarometern 2010. Richard Palmer, ÅSUB

Arbetsmarknadsbarometern 2010. Richard Palmer, ÅSUB Arbetsmarknadsbarometern 2010 Richard Palmer, ÅSUB Arbetslösheten 4,0 Öppen arbetslöshet januari 2008-maj 2010 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 2010 2009 2008 0,5 0,0 2 Negativ tillväxt på arbetsmarknaden för andra

Läs mer

STOCKHOLMSBAROMETERN. Tredje kvartalet 2011

STOCKHOLMSBAROMETERN.  Tredje kvartalet 2011 Tredje kvartalet 11 (11-11-3) Stockholmskonjunkturen fortsätter visserligen att stärkas, men tillväxttakten dämpas tydligt. Konjunkturindikatorn för Stockholms län minskar från 21 till 12 under årets tredje

Läs mer

Avindustrialisering och globalisering av svensk ekonomi. Daniel Lind, chefsekonom, Unionen

Avindustrialisering och globalisering av svensk ekonomi. Daniel Lind, chefsekonom, Unionen Avindustrialisering och globalisering av svensk ekonomi Daniel Lind, chefsekonom, Unionen Bakgrund,45 "Total industri": industrin och företagsnära tjänster (SNI 71-74), nominella förädlingsvärden,4,35

Läs mer

UTRIKESHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016

UTRIKESHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 UTRIKESHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 En region med lång erfarenhet av utrikeshandel Sjöfart och internationell handel har präglat Göteborgsregionen i snart 400 år. Visserligen är varorna inte desamma

Läs mer

Konjunkturöversikt för landskapet Österbotten, oktober 2015

Konjunkturöversikt för landskapet Österbotten, oktober 2015 Konjunkturöversikt för landskapet Österbotten, oktober 215 Nedan granskas konjunkturerna i landskapet Österbotten utgående från information om omsättning per näringsgren. Uppgifterna är beställda från

Läs mer

Nationalräkenskapsdata 2013

Nationalräkenskapsdata 2013 Johan Flink, utredare Tel. 018-25580 Nationalräkenskaper 2016:1 11.2.2016 Nationalräkenskapsdata 2013 Det här statistikmeddelandet innehåller uppgifter om de åländska nationalräkenskaperna för år 2013.

Läs mer

Arbetsmarknad Dalarnas län

Arbetsmarknad Dalarnas län PROGNOS 2014 Arbetsmarknad Dalarnas län 1 Dalarnas län.indd 1 2014-01-08 17:16:07 prognosen Svag tillväxt, men stor efterfrågan på arbetskraft Arbetsmarknaden i Dalarna kännetecknas av en svag tillväxt,

Läs mer

STOCKHOLMSBAROMETERN. www.chamber.se. Andra kvartalet 2010

STOCKHOLMSBAROMETERN. www.chamber.se. Andra kvartalet 2010 Andra kvartalet (-8-6) skonjunkturen fortsätter att förbättras. Konjunkturindikatorn för s län ökar från 22 till 3 under årets andra kvartal. Situationen för näringslivet stabiliseras fortsatt och ekonomin

Läs mer

NULÄGE Ökad efterfrågan Färre bristyrken Färre jobb inom offentlig verksamhet

NULÄGE Ökad efterfrågan Färre bristyrken Färre jobb inom offentlig verksamhet NULÄGE 2011 Ökad efterfrågan Färre bristyrken Färre jobb inom offentlig verksamhet Arbetsförmedlingen Arne Holmström r inte att visa bilden. Det finns inte tillräckligt med ledigt minne för att kunna

Läs mer

VAL AV SPRÅK UR FAMILJENS PERSPEKTIV

VAL AV SPRÅK UR FAMILJENS PERSPEKTIV VAL AV SPRÅK UR FAMILJENS PERSPEKTIV Ann-Jolin Grüne Projektledare Delaktig i Finland i huvudstadsregionen Helsingfors arbis DE SVENSKA DELAKTIG-PROJEKTEN Utveckling av språkbadsmetoder, Delaktig i Finland

Läs mer

Arbetsmarknad, näringsliv och utbildning

Arbetsmarknad, näringsliv och utbildning Arbetsmarknad, näringsliv och utbildning 46 5:1 Förvärvsarbetande dagbefolkning efter näringsgren 2002-2003 16-w år Näringsgren 2002 2003 (förvärvsarbetande 1-w tim) Antal % Antal % Jordbruk, skogsbruk

Läs mer

Volymindex för industriproduktionen

Volymindex för industriproduktionen Industri 2011 Volymindex för industriproduktionen 2011, juli Industriproduktionen ökade i juli med procent Enligt Statistikcentralen var den arbetsdagskorrigerade produktionen för hela industrin procent

Läs mer

Arbetsmarknad, näringsliv och utbildning

Arbetsmarknad, näringsliv och utbildning Arbetsmarknad, näringsliv och utbildning 45 46 5:1 Förvärvsarbetande dagbefolkning efter näringsgren 2001-2002 16-w år Näringsgren 2001 2002 (förvärvsarbetande 1-w tim) Antal % Antal % Jordbruk, skogsbruk

Läs mer

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Gotlands län

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Gotlands län PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Gotlands län 1 PROGNOSEN Ökad framtidstro bland gotländska företagare Efterfrågan på arbetskraft har ökat under senare delen av 2013 och bedöms fortsätta öka under både

Läs mer

Truckar. Korta arbetsskadefakta Nr 1/2010

Truckar. Korta arbetsskadefakta Nr 1/2010 Korta arbetsskadefakta Nr 1/21 Truckar Truck är den maskin som orsakar flest anmälda arbetsolyckor. Mellan 24 och 28 har olyckor med truck ökat 1 procent. Orsaken till olyckorna var främst att föraren

Läs mer

Avfallsstatistik 2011

Avfallsstatistik 2011 Miljö och naturresurser Avfallsstatistik Ändringar i shanteringen Avfallshanteringen genomgår just nu en kraftig brytningstid. År förbrändes procent mer än året innan, sammanlagt över miljoner ton. Med

Läs mer

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012 Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling Introduktion och slutsatser Bakgrund Detta är en kartläggning av hur aktiebolagen i Uppsala län har utvecklats mellan

Läs mer

VD och styrelser ur ett könsperspektiv. Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland

VD och styrelser ur ett könsperspektiv. Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland VD och styrelser ur ett könsperspektiv Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland Bakgrund Statistiken i den här presentationen är framtagen

Läs mer

Struktur- och bokslutsstatistik över företag

Struktur- och bokslutsstatistik över företag Företag 2014 Struktur- och bokslutsstatistik över företag Vinsterna inom industrin rasade år en inom industrin (näringsgrenarna B och C) uppgick till 136,8 miljarder euro år. Året innan var omsättningen

Läs mer

En stor del av dem som var arbetslösa i slutet av år 2009 var arbetslösa även ett år tidigare

En stor del av dem som var arbetslösa i slutet av år 2009 var arbetslösa även ett år tidigare Befolkning 2010 Sysselsättning 2009 Bagrundsinformation om arbetslösa En stor del av dem som var arbetslösa i slutet av år 2009 var arbetslösa även ett år tidigare Enligt Statistikcentralens sysselsättningsstatistik

Läs mer