Vart tog träden vägen?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vart tog träden vägen?"

Transkript

1 Vart tog träden vägen? - En uppsats om stormen Gudruns påverkan på skogsindustrins distributionssystem - Kandidatuppsats i företagsekonomi Växjö universitet EKL 361 Logistik, VT 06 Handledare: Leif Enarsson Examinator: Helena Forslund Per Lövdahl Marcus Nilsson Anders Wiberg

2 Förord Under en intensiv och lärorik period har vi jobbat hårt med att färdigställa denna kandidatuppsats. Vi vill med detta förord passa på att tacka ett antal människor som ställt upp, stöttat och hjälpt oss med svar på diverse frågor. Utan dessa personers hjälp hade inte uppsatsen kunnat genomföras. Framförallt vill vi tacka Olle Ankarling, Pehr Sundblad samt Gert Adolfson för att vi fått ta del av deras erfarenheter och kunskaper kring vårt problemområde. Vi vill även tacka vår seminariegrupp samt examinator Helena Forslund för viktiga synpunkter och bra vägledning. Sist men inte minst vill vi tacka vår handledare på Ekonomihögskolan, Leif Enarsson, för att han väglett oss under hela arbetsgången. Växjö den 24 maj Per Lövdahl Marcus Nilsson Anders Wiberg

3 Sammanfattning Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, logistik, EKL 361, VT 2006 Författare: Per Lövdahl, Marcus Nilsson, Anders Wiberg Handledare: Leif Enarsson Titel: Vart tog träden vägen? -En uppsats om stormen Gudruns påverkan på skogsindustrins distributionssystem- Bakgrund: Natten till den 9 januari 2005 drabbades Skandinavien av den värsta stormen under modern tid. Den fick som utgång att 75 miljoner kubikmeter skog fälldes i den kraftiga vinden och denna siffra motsvarar 1 årsförbrukning av timmer för hela skogsindustrin här i Sverige. Detta innebar att tillgången på fällt timmer ökade drastiskt vilket gjorde att det ställdes enorma krav på alla aktörer inom skogsindustrin för att lösa denna transportfråga. Syfte: Syfte med denna uppsats är att beskriva och förklara hur distributionssystemet såg ut inom skogsindustrin innan och efter stormen Gudrun. Syftet är också att med stöd från teoretiska modeller och empirisk fakta tolka och beskriva hur stormen Gudrun påverkade distributionssystemet baserat på de två lägen vi beskriver. Metod: En intervjuundersökning har gjorts där vi intervjuat tre ansvariga personer inom logistik och transport på tre utvalda företag. Det empiriska materialet har analyserats efter fördjupade teoretiska studier. Resultat, slutsatser: Skogsindustrins distributionssystem i södra Sverige hade olika utseende före och efter stormen Gudrun. Stormen hade påverkningar på detta distributionssystem inom följande områden: avverkningen, terminallager, omlastningslager och ruttplaneringen Förslag till fortsatt forskning: Under arbetets gång har vi märkt att vi bara skrapar på ytan och därmed vore det intressant att studera de olika momenten i distributionssystemet djupare. Vidare kan man utreda den ökade mängden transportflödens påverkan på infrastrukturen eller miljön i södra Sverige. Slutligen föreslår vi en uppföljningsstudie som visar på vilken lösning på lagringsproblemen som visade sig vara bäst. Denna studie bör genomföras om cirka tre år.

4 Innehållsförteckning 1. INLEDNING BAKGRUND PROBLEMDISKUSSION PROBLEMFORMULERING SYFTE UPPSATSENS FORTSATTA DISPOSITION METOD SYNSÄTT Positivism Hermeneutik Uppsatsens synsätt ANGREPPSSÄTT Deduktivt angreppssätt Induktivt angreppssätt Abduktivt angreppssätt Uppsatsens angreppssätt FORSKNINGSMETOD Kvantitativa metoder Kvalitativa metoder Uppsatsens forskningsmetod DATAINSAMLING Primärdata Sekundärdata Val av datainsamling URVAL Sannolikhetsurval Icke-sannolikhetsurval Uppsatsens urval ARBETSGÅNG SANNINGSKRITERIER Validitet Reliabilitet Uppsatsens sanningskriterier GENERALISERBARHET Naturalistisk generalisering Statistisk generalisering Analytisk generalisering Uppsatsens generaliserbarhet METODSAMMANFATTNING TEORI DISTRIBUTION Planering och utveckling av distributionssystem Direkttransport Terminaler Enterminalsystem Flerterminalsystem TRANSPORTSLAG Vägtransporter Järnvägstransporter Fartygstransporter INTERMODALA SYSTEM Hur kan ett intermodalt system se ut? Transportslag Problem med byte av transportslag Vad innebär ett intermodalt system?... 32

5 3.3.5 Intermodala system i Sverige: RUTTPLANERING Kritiska faktorer FÖRSÖRJNINGSKEDJAN I SKOGSINDUSTRIN Råvarulager i försörjningskedjan Rotstående lager Väglager Terminallager Industrilager Skogsindustrin ANALYSMODELL EMPIRI SAMMANSTÄLLNING AV INTERVJU MED OLLE ANKARLING Före stormen Gudrun Terminaler Transportslag Ruttplanering Efter stormen Gudrun: Terminaler Transportslag Ruttplanering SAMMANSTÄLLNING AV INTERVJU MED PEHR SUNDBLAD Före stormen Gudrun Terminaler Ruttplanering Efter stormen Gudrun Terminaler Ruttplanering SAMMANSTÄLLNING AV INTERVJU MED GERT ADOLFSSON Före stormen Gudrun Terminaler Transportslag Ruttplanering Efter stormen Gudrun Terminaler Transportslag Ruttplanering ANALYS DISTRIBUTIONSSYSTEMET FÖRE STORMEN GUDRUN Distributionssystemets utseende Terminaler Val av transportslag Ruttplanering DISTRIBUTIONSSYSTEMET EFTER STORMEN GUDRUN Distributionssystemets utseende Terminaler Val av transportslag Ruttplanering PÅVERKNINGAR SOM STORMEN HADE PÅ DISTRIBUTIONSSYSTEMET Avverkningen Terminallager Omlastningsterminaler Ruttplanering RESULTAT SLUTSATSER EGNA REFLEKTIONER FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING KÄLLFÖRTECKNING... 69

6 BILAGA Figurlista FIGUR 1.1 Uppsatsens fortsatta disposition FIGUR 2.1 Uppsatsens arbetsgång FIGUR 2.2 Uppsatsens metodsammanfattning FIGUR 3.1 Steg och viktiga förhållanden i planerings- och ledningsprocessen i en distributionskanal FIGUR 3.2 System för direktdistribution FIGUR 3.3 Principiell beskrivning av terminalens roll i ett externt materialflöde FIGUR 3.4 Enterminalsystem FIGUR 3.5 Flerterminalsystem, kundfokusering FIGUR 3.6 Principen för kombinerade transporter FIGUR 3.7 Schematisk bild av flödet i skogssektorn, sett ur en skogskoncerns perspektiv FIGUR 3.8 Schematisk bild över olika lager i skogsindustrins försörjningskedja FIGUR 3.9 Uppsatsens analysmodell FIGUR 4.1 Optimalt transportavstånd mellan avverkning och terminal FIGUR 4.2 Sydveds logistiklösning för stormvirke FIGUR 4.3 Fördelning av Sydveds fordonspark efter stormen Gudrun FIGUR 5.1 Skogsindustrins distributionssystem innan stormen Gudrun FIGUR 5.2 Skogsindustrins distributionssystem efter stormen Gudrun FIGUR 6.1 Skogsindustrins distributionssystem innan stormen Gudrun FIGUR 6.2 Skogsindustrins distributionssystem efter stormen Gudrun... 67

7 Inledning Kapitel 1 1. Inledning Detta kapitel inleds med bakgrund om den situation som vi vill utreda. Vi diskuterar oss sedan fram till en problemformulering och förklarar syftet med denna uppsats. Slutligen redovisar vi uppsatsens slutliga disposition. 1.1 Bakgrund Natten till den 9 januari 2005 drabbades Skandinavien av den värsta stormen under modern tid. Den fick som utgång att 75 miljoner kubikmeter skog fälldes i den kraftiga vinden, denna siffra motsvarar en årsförbrukning av rundvirke för hela skogsindustrin här i Sverige. 1 Detta innebar att tillgången på rundvirke ökade drastiskt vilket gjorde att det ställdes enorma krav både på alla aktörer inom skogsindustrin för att lösa denna transportfråga. 2 Föreningen Skogsindustrierna har för att förtydliga effekten av stormen Gudrun, arbetat fram olika exempel så att en privatperson verkligen kan förstå storleken av katastrofen: 3 Stormen Gudrun fällde cirka 200 miljoner träd. Om träden som blåste ner staplas i en 3 meter hög och 3 meter bred stapel, skulle denna sträcka sig från Stockholm till Madrid och tillbaka igen. Regeringen beslutade om ett antal dispenser som man menade skulle underlätta för åkarna att kunna hantera den efterfrågan av transporter som uppstod. Dispenser kunde till exempel fås för högre bruttovikter i lasten. Detta gällde då enbart de åkeriföretag som arbetade i de drabbade områdena. Till detta valde också regeringen att ge dispens till skogsindustrin att få använda sig av utländska åkare för att kunna täcka upp det ökade transportbehovet skogsindustrin stod inför. 4 Skogsindustrin som drabbades hårt av stormen består av olika parter. Skogsägarna är en av parterna och representeras av LRF Skogsägarna som i sin tur består av fem huvudföreningar Karlsson, A, 2005, sid Karlsson A, 2005, sid. 24 f 7

8 Inledning Kapitel 1 Bland dessa föreningar är Södra störst med medlemmar. 5 Skogsägarna behöver transporter från avverkningsplatsen till lager, massaindustrin eller sågverken. Denna transport sköts huvudsakligen i Småland och Blekinge av Träfrakt Småland Blekinge AB. Detta aktiebolag ägs av 170 mindre åkeriföretag. 6 Lastbilstrafikens förutsättningar har de senaste decennierna förändrats både vad gäller det tekniska och kapacitetsmässiga. Detta är en följd av näringslivets ökade efterfrågan på snabba och effektiva transporter. 7 Fordon kan idag köras med högre hastighet och motorerna är mer energieffektiva är det inte det som är viktigast. I dagens logistiksystem ställs det mer komplicerade krav på de olika transportslagen. Fordonens hastighet är inte det som prioriteras utan snarare att komma till rätt plats vid överenskommen tidpunkt. Transportsystemen innefattar idag flera olika typer av transportslag som används för att transportera gods mellan olika terminaler och lagringspunkter. Detta ställer höga krav på distributionssystemen. 8 På distributionsmarknaden har därmed konkurrensen ökat och därför har låga transportkostnader blivit allt viktigare för att det kan ge fördelar gentemot sina konkurrenter. Detta kan uppnås genom att bättre utnyttja sina lastbärare och få en högre fyllnadsgrad vid varje transport. Önskemålen om högre fyllnadsgrad har fått som följd att nya samarbetssystem mellan olika aktörer på marknader har uppstått. Samarbeten bygger på att man låter leveranser gå genom gemensamma centrala terminaler där leveranser som ska från olika destinationer till samma mottagare samlastas och därmed utnyttjar man fyllnadsgraden bättre. 9 Genom dessa samarbeten inom distributionen skapas det också i vissa lägen ett behov att utnyttja större transportslag som kan hantera större transportvolymer. Med samlaster som ska sändas en längre transportsträcka i stora volymer blir det billigare att utnyttja ett transportslag som klarar stora volymer under samma leverans men som samtidigt kan gå långsammare. Ett exempel kan vara att kombinera lastbilstrafik som transporterar gods till en terminal och järnvägstrafik som ansvarar för resten av transportsträckan. Detta kallas ett intermodalt system vilket även kan innefatta flyg- och fartygstransporter Lumsden K, 1998, sid Storhagen, N G, 1999, sid Zäpfel G, mfl., 2002, sid Lumsden K, 1998, sid

9 Inledning Kapitel 1 Distributionssystemen inom skogsindustrierna är mer komplexa än i andra branschers distribution. Transporter med rundvirke skiljer sig på många olika punkter som kräver en mer noggrann planering. Exempel på skillnader som komplicerar planeringsprocessen är: 11 Uppsamlingsplatser skiftar från dag till dag. Nya platser uppkommer frekvent och gamla försvinner. Avlägg är platsen där rundvirket samlas upp vid skogsvägen efter avverkning, kan även kallas väglager. Dessa kan erhålla mer rundvirke från avverkningsplatser under en period en vad som är möjligt att hinna hämta upp. Det finns en strikt tidsintervall som en lastbil måste ta hänsyn till vid avlastning av rundvirke hos en viss industri och även att rätt sorts virke levereras vid rätt tidpunkt. 1.2 Problemdiskussion Distributionssystem ser ofta olika ut beroende på vilken bransch man studerar eller observerar. Vanligt är att varor och produkter i ett sortiment, särskilt inom livsmedelsindustrin, hämtas upp från olika geografiskt utspridda punkter för att sedan samlas ihop vid någon form av lager. Ett nätverk som hämtar upp gods från mindre lagringspunkter och sedan samlar ihop dessa i centrala lager kallas navsystem och från dessa centrala hubbar transporteras sedan samlade leveranser ut till affärer i det närliggande området. 12 Inom skogsindustrin kan man säga att distributionssystemet är uppbyggt tvärtom. Först plockas rundvirke upp i skogen av speciella skogsmaskiner som sedan transporterar ut det upplockade virket till en skogsväg där timmerbilar hämtar upp detta virke. Från de olika punkterna där rundvirket hämtas upp transporteras sedan lasten antingen direkt till någon kund eller till något mellanlager. 13 Skogsindustrin och dess distributionssystem består av ett flertal aktörer. Skogsägarna är den del av industrin som äger skogen och därmed är de som ser till att det finns råvara till marknaden. Markägarna binds samman genom olika förbund där Södra är den största organisationen i södra Sverige. 14 De åkeriföretag som sedan levererar och transporterar virket från skogen till de olika kunderna representerar en del av skogsindustrin och dessa binds 11 Sjöström K, mfl., 2000, sid. 237 f 12 Zäpfel G, mfl., 2002, sid Intervju med Olle Ankarling 14 9

10 Inledning Kapitel 1 samman i Småland och Blekinge av Träfrakt Småland Blekinge AB. 15 Den tredje stora aktören i detta distributionssystem är slutanvändarna såsom massabruk och sågverk 16. Skogsindustrin består alltså huvudsakligen av tre stora sidor som påverkas av hur distributionen ser ut och fungerar. Eftersom stormen Gudrun drabbade södra Sverige och främst då Småland och Blekinge värst har vi valt att inrikta oss mot Södra, Sydved och Träfrakt för det empiriska materialet som kan representera merparten av skogsindustrin i södra Sverige. Under mitten av 1900-talet sköttes mestadels distributionen inom skogsindustrin med fartyg eftersom dessa kan hantera stora volymer och det ansågs vara det bästa alternativet rent kostnadsmässigt samtidigt som det var enklast. Kring 1970-talet hade dock utnyttjandet av lastbilar ökat markant. 17 Denna utveckling har fortsatt i takt med att lastbilarnas tekniska förutsättningar har utvecklats och idag är det nästan enbart lastbilar som används i distributionen av rundvirke inom Sveriges gränser. I Småland och Blekinge är situationen likadan men vid stora flöden kan transportslag som exempelvis tåg användas. 18 Detta transportslag klarar större transportsvolymer och man kan utnyttja skalfördelar bättre. 19 Med stormen Gudrun ökade dock efterfrågan och kraven på transporter enormt och därmed borde det ha blivit svårt för lastbilarna att som enda transportslag klara av detta behov. Istället borde det ha uppstått ett större behov av alternativa transportslag för att klara av alla den distribution av virke som krävdes. Alternativa transportslag kan vara till exempel fartygstrafik och järnvägstrafik. Vid en naturkatastrof som stormen Gudrun behövs ett gemensamt arbete för att kunna klara av att ta hand om allt rundvirke som behöver forslas bort. För att underlätta för läsaren kommer vi framöver i denna uppsats att benämna alla fällda träd fram till att de används i produktion som rundvirke. Händelser som stormen Gudrun inträffar sällan i denna omfattning vilket gör att forskning kring stormens effekter på skogsindustrins distribution är relativt outforskad. Dock måste det ha ställts ökade krav på distributionssystemet inom branschen för att få bortforslingen av den stormfällda skogen så effektiv som möjligt då det fanns mycket som kunde skapa problem Enarsson L, mfl., 2003, sid Bergendahl G, mfl., 1974, sid Intervju med Pehr Sundblad 19 Grootheede B, mfl., 2005, sid. 567 ff 10

11 Inledning Kapitel 1 Distributionssystem påverkas av hur infrastrukturen som man verkar på är uppbyggd och redan innan stormen ansågs småvägarna i Sverige vara viktigt därför att de används flitigt vid transporter av rundvirke. Många av dessa transporter äger rum på grusvägar i skogen där kvaliteten på vägarna kan variera mellan korta tidsperioder på grund av årstider och hur tungt trafikerad vägen är. Det är speciellt känsligt från vinter till vår då snön smälter vilket gör att marken blir mjuk och lerig som kan leda till problem för tunga fordon. Andra problem som transportaktörerna får beakta är att alla skogsvägar inte är kartlagda på bästa sätt. Förarna vet lita till sin lokalkännedom när de ska köra in på en mindre grusväg för att hämta upp rundvirke. Eftersom vägarna ofta är så bristande i kvalitet och även smala i bredd gör det att två lastbilar inte kan mötas på en väg. 20 Dessa problem torde ha blivit ännu mer aktualiserade vid en sådan akut transportsituation som uppstod efter stormen Gudrun. Därav måste det ha existerat någon sorts planering och en vetskap om hur de olika skogsvägarna är trafikerade för att undvika möten. När stormen Gudrun dragit förbi södra Sverige uppstod ett överskott av rundvirke samtidigt som efterfrågan låg kvar på samma nivå som innan stormen. Problemet med en produkt som trä är att det måste omhändertas inom en viss tidsperiod efter det fällts på grund av att det annars blir obrukbart vid till exempel massatillverkning eller för produktionen i sågverken. Virket har naturligt en hög fuktighetskvot som gör att angrepp från skadliga organismer som svampar är sällsynt. När rundvirket får ligga i skogen eller ligga torrt på lager sjunker denna kvot och risken för svampangrepp ökar. 21 Vid en extrem situation som stormen Gudrun, där även insekter skapar ett problem, ser man att det krävs ett snabbt agerande från alla berörda parter inom skogsindustrin och behovet av snabba transporter ökar drastiskt. Under normala omständigheter och därmed vid vanliga leveranser inom skogsindustrin är valet av rundvirke ofta redan bestämt. Beroende på vad som ska tillverkas måste rundvirket leva upp till vissa krav för att det ska kunna användas i produktion. Variabler som i dessa situationer spelar in är åldern på trädet. Vilka geografiska punkter i skogen man ska avverka på är därför redan bestämt eftersom rundvirket måste leva upp till vissa kriterier och skogsägarna vet vart i skogen det finns träd som man kan använda. Med stormen Gudrun blev det mer kaotiskt. Träd som kanske inte skulle ha använts på flera år blev nedblåsta och allt 20 Olsson L., mfl., 2003, sid. 369 ff 21 Nylinder M, mfl., 2003 sid

12 Inledning Kapitel 1 rundvirke var man, som tidigare beskrivits, tvungna att ta hand om. 22 Kraven på distributionen ökade med tanke på att träden som blivit nedblåsta uppfyllde olika kriterier och skulle därmed till olika geografiska punkter. Att distribuera från en plats till en annan kräver en bra ledning som startas med en bra planering, en god organisation och kontroll av verksamheten. 23 Med tanke på att stormen Gudrun borde ha bidragit till en kaotisk situation för skogsindustrin borde den samtidigt ha försvårat den normala distributionsverksamheten. 22 Intervju med Olle Ankarling 23 Attwood P, mfl., 1992; sid. 1 12

13 Inledning Kapitel Problemformulering Hur såg skogsindustrins distributionssystem ut innan stormen Gudrun samt efter stormen och hur påverkade stormen Gudrun detta system? 1.4 Syfte Syfte med denna uppsats är att beskriva och förklara hur distributionssystemet såg ut inom skogsindustrin innan och efter stormen Gudrun. Syftet är också att med stöd från teoretiska modeller och empirisk fakta tolka och beskriva hur stormen Gudrun påverkade distributionssystemet baserat på de två lägen vi beskriver. 1.5 Uppsatsens fortsatta disposition 1. Inledning 2. Metod 3. Teori 4. Empiri 5. Analys 6. Resultat Efter inledning och problemdiskussion som vi presenterat här i kapitel 1 kommer uppsatsen ha följande utseende. Kapitel 2 innehåller ett metodavsnitt där vi grundligt går igenom hur vi har arbetat och vilka tankesätt med metodiken som vi har följt. I kapitel 3 redovisas den utvalda teori vi använt oss av för att kunna svara på våran problemformulering. Kapitel 4 innehåller empirisk fakta vi har samlat ihop genom interjuver av personer från de parter som vi i kapitel 1 har redovisat. I kapitel 5 kommer vi att koppla utvald teori mot empirisk fakta vi har samlat ihop och därmed tolkat huruvida transporterna i verkligheten följde de riktlinjer som teorin visar på. Arbetet avslutas med kapitel 6 där vi redovisar våra slutsatser samt de egna reflektioner vi har efter att ha arbetat med detta ämne. Slutligen kommer vi med förslag till fortsatt forskning. Figur 1.1 Uppsatsens fortsatta disposition Källa: Egen källa 13

14 Metod Kapitel 2 2. Metod I metodkapitlet kommer vi att redogöra för de metodologiska val som vi har gjort. Vi kommer att beskriva och motivera vårt valda vetenskapliga synsätt och angreppssätt. Vidare redovisas forskningsmetod, datainsamling, urval, arbetsgång, sanningskriterier och generaliserbarhet. Slutligen illustreras en sammanfattning på våra metodologiska val. 2.1 Synsätt Det finns två olika synsätt på forskning, positivism och hermeneutik Positivism Med detta synsätt menas att en person ska i sin forskning bortse från sina egna värderingar och gå in i situationen och lämna sitt sociala sammanhang och sina bindningar bakom sig. Tanken är att man ska bli en fördomsfri forskare och då inte tolka den information man samlar ihop efter vad man tycker bör vara viktigt utan istället observera verkligheten som den verkligen är. 25 Positivismen betonar att en empirisk hållning kan förena vetenskapliga teorier och därmed utesluta spekulationer Hermeneutik Ordet hermeneutik betyder läran om läsning och tolkning. 27 Det hermeneutiska synsättet motsäger sig positivismen, om man i föregående synsätt ska bortse från sina egna värderingar vid forskning ska man enligt hermeneutiskt synsätt använda sig av dem. En viktig princip enligt hermeneutiskt synsätt är att varje tolkning eller förståelse för ett forskningsämne kräver en förförståelse Lundahl U, mfl., 1999, sid Holme I M, mfl., 1997, sid Svenning C, 2003, sid Esaiasson P, mfl., 2003, sid Svensson P-G, mfl., 1996, sid

15 Metod Kapitel Uppsatsens synsätt Vi anser att vi i vår uppsats intagit ett positivistiskt synsätt eftersom vi ville tolka verkligheten som den var och inte blanda in egna åsikter. Således ville vi förmedla all vår insamlade information objektivt för läsaren. Vi har samlat in material från tre olika företag inom skogsindustrin för att få en helhetsbild över hur distributionssystemet ser ut och fungerar. Vårt objektiva synsätt har vi försökt behålla genom hela arbetet för att inte påverka våra intervjupersoner eller vårat sammanställda material. 2.2 Angreppssätt Det finns tre olika sätt att angripa ett problem på, nämligen ett deduktivt, ett induktivt och ett abduktivt angreppssätt Deduktivt angreppssätt Detta angreppssätt syftar till att en teori aldrig blir fullständig. Det handlar inte om att slå fast att ens teori är helt och hållet sann utan istället arbetar man mer mot att göra den mer trovärdig jämfört med andra möjliga teorier Induktivt angreppssätt Induktivt angreppssätt är styrt av empiriska observationer. När man använder sig av fallstudier för att bygga upp en ny teori och för att analysera den information man samlat ihop använder man sig mer av en induktiv tankemodell istället för en deduktiv. 31 Induktiv ansats kan bestå av olika faser vid arbete kring fallstudier. Den första fasen innefattar en enkel datainsamling för att skapa en nyfikenhet hos forskaren. Detta leder till att forskaren studerar mer kring ämnet och utvecklar den enkla teorin till en mer avancerad nivå. Slutligen försöker forskaren att arbeta sig fram till generella ståndpunkter kring ett specifikt fenomen. I viss mån kan man dra slutsatsen att teorin successivt växer fram i ett samspel mellan observation och teoretisk konstruktion Lundahl C, mfl., 2002, sid Holme I M, 1997, sid. 56 f 31 Merriam S B, 1994, sid Svensson P G, mfl., 1996, sid

16 Metod Kapitel Abduktivt angreppssätt Det abduktiva angreppssätten innefattar de båda ansatser som nämnts ovan samtidigt som den utgör ett alternativ till dem. Angreppssättet går ut på att man tolkar verkligheten hur den rimligen ser ut. Detta görs genom att enskilda fall tolkas med hjälp av övergripande hypoteser. I det abduktiva angreppssättet provar man inte hypoteser, men det kan finnas saker som gör att man kan konstruera egna försöksvisa svar i form av hypoteser Uppsatsens angreppssätt Vi har i denna uppsats valt ett något abduktivt angreppssätt, vi har läst in oss på teorier för att skaffa oss förståelse om ämnet för att sedan samla in empirisk fakta för att till sist gå tillbaka för att komplettera teorin med relevanta delar. Vår empiriska fakta har vi samlat in i form av intervjuer som vi därefter analyserat och jämfört med teorin för att komma fram till vårt resultat. 2.3 Forskningsmetod Det finns två olika metodiska forskningsmetoder som man skiljer mellan, det är den kvantitativa och den kvalitativa metoden. En grundläggande skillnad är hur siffror och statistik används. 34 Kvantitativa och kvalitativa metoder kan ses som verktyg och användningen av dessa beror på vilka forskningsfrågor som ska undersökas Kvantitativa metoder Grundplåten i den kvantitativa metoden är mätning, denna kan användas för att förklara eller beskriva ett fenomen. 36 Metoden är präglad av kontroll av forskaren som definierar vilka olika förhållanden som är särskilt intressanta utifrån den valda frågeställningen. Upplägget och planeringen kännetecknas av selektivitet och avstånd till informationskällan. 37 Till skillnad från den kvalitativa metoden kan inte den kvantitativa metoden ge någon kunskap om detaljer i olika sammanhang. Ett exempel på detta kan vara hur människor tänker och fungerar i en organisation Lundahl C, mfl., 2002, sid Holme I, mfl., 1997, sid Kvale S, 1997, sid Lundahl U, mfl., 1999, sid Holme I, mfl., 1997, sid Svenning C, 2003, sid

17 Metod Kapitel Kvalitativa metoder Kvalitativa metoder har framförallt ett förstående syfte, centralt i denna metod är att man vill skapa sig en kännedom om det studerade problemet med hjälp av insamlad information. 39 Inom den kvalitativa metoden utgår man ifrån att det finns många olika verkligheter och att världen inte går att studera på ett objektivt sätt utan snarare är en funktion av sinnesintryck och samspel mellan olika människor. Verkligheten är mycket personligt vinklad historia som behöver tolkas istället för att mätas Uppsatsens forskningsmetod I vår uppsats har vi försökt förklara hur skogsbranschens distributionssystem ser ut och eventuella effekter som stormen Gudrun fick på detta system. Därför kommer vi att använda oss av kvalitativ forskningsmetodik. Detta eftersom vi undersökt en subjektiv verklighet som är mycket personlig och på så sätt svår att generalisera på en större population. Den kvantitativa forskningsmetodiken är inget vi använt oss av då vi inte analyserat vårt resultat utifrån siffror och variabler. 2.4 Datainsamling Hur man samlar in och delar in data kan variera beroende på vad som ska utredas. Datakällor kan delas in i dokument och människor. Vanligtvis delar man in datakällor i primärdata och sekundärdata Primärdata Primärdata är data som samlats in av utredaren själv. 42 Insamling av denna typ av data kan göras på olika sätt, exempel på detta är genom fallstudier eller intervjuundersökning. 43 En intervjuundersökning är en beskrivande eller förklarande undersökning som genomförs med hjälp av intervjuer eller enkäter. 44 Inom intervjun talas det om två olika huvudformer, 39 Holme I, mfl., 1997, sid Merriam S B, 1994, sid Lundahl U, mfl., 1999, sid Lundahl U, mfl., 1999, sid Patel R, mfl., 1987, sid Rosengren K E, mfl., 2002, sid

18 Metod Kapitel 2 personlig intervju och telefonintervju. 45 Med en fallstudie görs en undersökning på en mindre grupp. Det kan till exempel vara en individ, en grupp individer eller en organisation. I en fallstudie strävar forskaren efter att se helheten och försöker därigenom samla in ett så heltäckande empiriskt underlag som möjligt. Genom att använda sig av en fallstudie undersöks fler variabler i detalj på ett färre antal individer än vid en surveyundersökning Sekundärdata Denna form syftar till det data som redan finns insamlat kring ett ämne av någon annan är utredaren. Denna typ av data är inte framställd specifikt för den egna studien. Med detta menas till exempel litteratur, tidningsartiklar, och vetenskapliga artiklar. Det är alltså data som någon redan har arbetat fram, dess existens är inte primärt för den egna studion. Även data som hämtas från medier som TV och radio klassas idag som en form av sekundärdata Val av datainsamling Då vi har skrivit en beskrivande uppsats har vi samlat in våra primärdata genom två personliga intervjuer med en representant från respektive företag. Dessa är Olle Ankarling, transportchef på Södra, Pehr Sundblad, ekonomiansvarig på Träfrakt Småland Blekinge AB. Vår tredje intervju har genomförts genom en telefonintervju med Gert Adolfson, transport och logistikchef på Sydved. Våra sekundärdata har samlats in genom våra grundläggande kunskaper inom området som teoriböcker, vetenskapliga artiklar och olika facktidningar. Vi har skaffat oss dessa informationskällor genom Växjö universitetsbiblioteket och dess databaser. De huvudsakliga sökorden vi har använt oss av har varit Distributionplaning, Intermodal transportation, routeing, forest industry, hub and spoke, terminals, supply chain, transport planing samt olika kombinationer av dessa. 45 Rosengren K E, mfl., 2002, sid Patel R, mfl., 1987, sid. 61 f 47 Lundahl U, mfl., 1999, sid

19 Metod Kapitel Urval Urval handlar om vad, vem eller vilka som ska undersökas och intervjuas. Det gjorda urvalet är ofta resultatet av en vägning mellan vad som är önskvärt och vad som är praktiskt möjligt och tillgängligt. 48 Det finns två fundamentala typer av urval, sannolikhetsurval och ickesannolikhetsurval Sannolikhetsurval När man använder sig av sannolikhetsurval ska sannolikheten att komma med i urvalet vara känd för varje del i urvalet. 49 Det är viktigt att veta hur stor sannolikheten är för alla olika element att delta i urvalet men den behöver inte vara lika stor. 50 Sannolikhetsurvalet gör det möjligt för forskaren att generalisera sina undersökningsresultat till den population från vilket urvalet är gjort Icke-sannolikhetsurval Vid icke-sannolikhetsurval finns det inte nått sätt att beräkna sannolikheten för varje element att komma med i urvalet, samt att det inte finns någon försäkran om att varje element överhuvudtaget har någon chans att tas med i urvalet Uppsatsens urval Vi har i vårt arbete valt att basera vår urvalsmetod på ett icke-sannolikhetsurval, då vi själva bestämt urvalet i form av intervjupersoner. Vårt syfte har varit att skapa en förståelse för ett specifikt område. Vårt urval grundade sig på företag inom skogsbranschen som bedriver transporter av rundvirke och som förädlar rundvirket till färdiga produkter. De personer vi valde att intervjua är som vi nämnt ovan Olle Ankarling, transportchef på Södra, Pehr Sundblad, ekonomiansvarig på Träfrakt Småland Blekinge AB och Gert Adolfson, transport och logistikchef på Sydved. Varför vi valde just dessa företag samt personer är att dessa tre företag representerar en stor del av skogsindustrin i södra Sverige. Södra och Sydved är två 48 Lundahl U, mfl., 1999, sid Merriam S B, 1994, sid Holme I, mfl., 1997, sid Merriam S B, 1994, sid Merriam S B, 1994, sid

20 Metod Kapitel 2 stora aktörer i södra Sverige som drabbades hårt av stormen Gudrun. Genom att intervjua transport och logistikansvariga på dessa företag anser vi kunna täcka alla aspekter av stormen Gudrun som är intressanta. Träfrakt valdes ut för att få in åkeriernas perspektiv på stormen och dess effekter då Träfrakt representerar 170 olika åkerier i södra Sverige. Pehr Sundblad har varit delaktig i stormhanteringen där han fungerat som en kontakt mellan företag och åkerier vilket gör hans intervju viktig för att få en uppfattning om hur transporterna gick till och förändrades på en grundläggande nivå. 2.6 Arbetsgång Figur 2.1 Uppsatsens arbetsgång Källa: Egen källa Inledning Metod Teori Empiri Analys Resultat Februari Mars April Maj Viktiga datum för kandidatuppsatsen 2006: 21/2 PM 0,5 15/3 Mailinlämning av PM 1 31/3 Mailinlämning av PM 2 21/4 Mailinlämning av PM 3 19/5 Sluthandledning med Leif Enarsson 24/5 Inlämning av färdigt arbete 20

Fysisk distribution. 2013 Fysisk distribution, Logistikprogrammet, Norrköping

Fysisk distribution. 2013 Fysisk distribution, Logistikprogrammet, Norrköping Fysisk distribution 1 Distributionskanal Industrivaror Kapitalvaror Konsumentprodukter Produktorientering Marknadsorientering Fabrik Centrallager Regionlager Detaljist Konsument 2 Mellanhänder Säljare

Läs mer

för att komma fram till resultat och slutsatser

för att komma fram till resultat och slutsatser för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Kartläggning, kostnadsberäkningar och förbättringsåtgärder

Kartläggning, kostnadsberäkningar och förbättringsåtgärder Kartläggning, kostnadsberäkningar och förbättringsåtgärder för kundorderprocessen för beställningsartiklar En fallstudie på Fredells VVS-, El- & Kakelavdelning Författare: Tobias Gill Civilekonomprogrammet

Läs mer

Samordnad distribution i Växjö kommun

Samordnad distribution i Växjö kommun Ekonomihögskolan 2008-05-27 Samordnad distribution i Växjö kommun Ekonomiska och miljömässiga konsekvenser Kandidatuppsats i logistik, FE3583, VT-08 Författare: Fredrik Håkansson 860218 Tomas Johansson

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Enhetslaster. 2013 Enhetslaster, Logistikprogrammet

Enhetslaster. 2013 Enhetslaster, Logistikprogrammet Enhetslaster 1 Bakgrund Producent Flygtransport Vägtransport Kund Kund Truck Järnvägs transport Sjötransport Vägtransport Vägtransport Truck 2 Bakgrund Långa transportavstånd framkallar behov av omlastning

Läs mer

Logistikföretagen och deras utbud

Logistikföretagen och deras utbud Logistikföretagen och deras utbud Källa: Logistik för konkurrenskraft ett ledaransvar (Dag Björnland, Göran Persson, Helge Virum; red), Liber, upplaga 2003 1 Strukturering av logistikföretag Kategori III

Läs mer

Transportslag. Väg-, järnvägs-, sjö- och flygtransporter. 2015 Transportslag, Logistikprogrammet, Norrköping

Transportslag. Väg-, järnvägs-, sjö- och flygtransporter. 2015 Transportslag, Logistikprogrammet, Norrköping Transportslag Väg-, järnvägs-, sjö- och flygtransporter 1 Vägtransporter 2 Lastbilstransporter Explosionsartad utveckling Effektivitetsökning genom större fordon och fordonskombinationer Vägarnas beskaffenhet

Läs mer

ett starkt lyft för framtiden

ett starkt lyft för framtiden ett starkt lyft för framtiden För att ge våra kunder en förstklassig service arbetar vi kontinuerligt med bland annat teknik och utbildning. Vi tar hänsyn till önskemål, går igenom rutiner och utvärderar

Läs mer

Kombiterminaler Kombiterminaler Fyrbodal Sammanfattning Kjell Norberg

Kombiterminaler Kombiterminaler Fyrbodal Sammanfattning Kjell Norberg Kombiterminaler Kombiterminaler Fyrbodal Sammanfattning Kjell Norberg Figur 1: Bilden kommer från presentationsbroschyren för Marco Polo programmet. Marco Polo är Europeiska Unionens program för projekt

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Metodologier Forskningsdesign

Metodologier Forskningsdesign Metodologier Forskningsdesign 1 Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Creswell Worldviews Postposi'vist Construc'vist Transforma've Pragma'c Research

Läs mer

Kundtillfredsställelse i åkeribranschen

Kundtillfredsställelse i åkeribranschen Ekonomihögskolan Kundtillfredsställelse i åkeribranschen Skillnader mellan transportköpares förväntningar och transportleverantörens utförda tjänst Kandidatuppsats VT 2007 EKL 361 Handledare: Åsa Gustafsson

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Hogia Transport Systems

Hogia Transport Systems Hogia Transport Systems Lösningar för miljöanpassade transporter hjälper företag utvecklas Hogia Transport Systems och miljön Vi lever idag i en värld med ett ständigt ökat behov av transporter för både

Läs mer

hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2010

hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2010 hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2010 Om Agility Agility, ett företag med rötterna i marknader under utveckling, effektiviserar varuflödeskedjor i några av världens mest utmanande miljöer. Miljöpolicy

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 5 poäng (VT 2007)

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 5 poäng (VT 2007) LINKÖPINGS UNIVERSITET 2007-01-19 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Marie Jansson marie.jansson@ihs.liu.se Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga

Läs mer

Green Cargo. - En fallstudie hur Green Cargo kan bli mer attraktiv i Örnsköldsvik. Författare: Handledare: Anneli Linde. Karin Jansson Jenny Jonasson

Green Cargo. - En fallstudie hur Green Cargo kan bli mer attraktiv i Örnsköldsvik. Författare: Handledare: Anneli Linde. Karin Jansson Jenny Jonasson Green Cargo - En fallstudie hur Green Cargo kan bli mer attraktiv i Örnsköldsvik Författare: Karin Jansson Jenny Jonasson Handledare: Anneli Linde Student Handelshögskolan Vårterminen 2011 Kandidatuppsats,

Läs mer

Vad avgör vid valet av transportlösning?

Vad avgör vid valet av transportlösning? Vad avgör vid valet av transportlösning? -En kvalitativ studie med fokus på containertransporter Författare: Erik Renström Handledare: Bo Lemar Student Handelshögskolan Vårterminen 2009 Kandidatuppsats,

Läs mer

Logistik som du vill ha den

Logistik som du vill ha den Logistik som du vill ha den Kundanpassade lösningar regionalt, nationellt och internationellt AkkaFrakt Bas: Malmö Antal delägare: 260 Antal enheter: 650 Centralen Bas: Trollhättan (Trestadsområdet) Antal

Läs mer

Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p)

Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p) Tentamen i forskningsmetodik, arbetsterapi, 2011-09-19 Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p) 1. Syftar till att uppnå

Läs mer

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, (7,5 poäng) VT 2008

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, (7,5 poäng) VT 2008 LINKÖPINGS UNIVERSITET 20080116 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Marie Jansson marie.jansson@ihs.liu.se Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga

Läs mer

RAPPORT: ANALYS AV ÖKAD LASTBILSTRAFIK PGA KOMBITERMINAL I FALKÖPING

RAPPORT: ANALYS AV ÖKAD LASTBILSTRAFIK PGA KOMBITERMINAL I FALKÖPING RAPPORT: ANALYS AV ÖKAD LASTBILSTRAFIK PGA KOMBITERMINAL I FALKÖPING WSP Analys & Strategi 2 (15) Bakgrund...3 Förutsättningar...3 Godsmängder...3 Omräkning till lastbilar...6 Antal TEU som används för

Läs mer

Yttrande över Trafikverkets utredning om Inlandsbanans funktion och roll i transportsystemet

Yttrande över Trafikverkets utredning om Inlandsbanans funktion och roll i transportsystemet 2012-12-14 Er ref: Kenneth Natanaelsson kenneth.natanaelsson@trafikverket.se Karolina Boholm karolina.boholm@skogsindustrierna.org 08-762 72 30 070-202 98 69 Yttrande över Trafikverkets utredning om Inlandsbanans

Läs mer

Vad beror benägenheten att återvinna på? Annett Persson

Vad beror benägenheten att återvinna på? Annett Persson Vad beror benägenheten att återvinna på? Annett Persson 12 mars 2011 Innehåll 1 Inledning 2 1.1 Bakgrund............................... 2 1.2 Syfte.................................. 2 1.3 Metod.................................

Läs mer

(Kvalitativa) Forskningsprocessen PHD STUDENT TRINE HÖJSGAARD

(Kvalitativa) Forskningsprocessen PHD STUDENT TRINE HÖJSGAARD (Kvalitativa) Forskningsprocessen PHD STUDENT TRINE HÖJSGAARD Kvalitativ vs. Kvantitativ forskning Kvalitativ forskning Vissa frågor kan man bara få svar på genom kvalitativa studier, till. Ex studier

Läs mer

Prissättning och premiering av råvara i Södra

Prissättning och premiering av råvara i Södra Prissättning och premiering av råvara i Södra 2 SÖDRAS PRISSÄTTNINGSMODELL Södra strävar efter att hålla ett pris i prislistorna som speglar efterfrågan och marknaden. Ovanpå prislistan kan man erhålla

Läs mer

Tentamen vetenskaplig teori och metod, Namn/Kod Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 1

Tentamen vetenskaplig teori och metod, Namn/Kod Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 1 Namn/Kod Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK GSJUK13v Tentamenskod: Tentamensdatum: 2015 10 02 Tid: 09:00 12:00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Totalt

Läs mer

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 7,5 poäng (HT 2007)

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 7,5 poäng (HT 2007) LINKÖPINGS UNIVERSITET 2007-09-03 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Marie Jansson marie.jansson@ihs.liu.se Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga

Läs mer

LIU-IEI-FIL-A--13/01413--SE

LIU-IEI-FIL-A--13/01413--SE LIU-IEI-FIL-A--13/01413--SE Metodmässig handlingsbarhet En empiriskt grundad reflektion av kriteriebaserad utvärderingsmetodik med utvärdering av IT-stödet för en kärnprocess hos Tekniska Verken i Linköping

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Miljövinster och miljonvinster går hand i hand!

Miljövinster och miljonvinster går hand i hand! Miljövinster och miljonvinster går hand i hand! Trafikverket är en statlig myndighet som ansvarar för långsiktig planering av transportsystemet för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart. Vi ansvarar

Läs mer

Fö3: Terminaler och Fysisk distribution

Fö3: Terminaler och Fysisk distribution Fö3: Terminaler och Fysisk distribution Agenda: Terminaler Terminalers funktioner och utformning Kombiterminaler Hamnar Flygplatser Kapacitetsbrister, finansiering (OPS mm) Terminallokalisering (tyngdpunktsmetoden

Läs mer

Enheten för transportpolitik 226/2004 Kersti Karlsson Er referens: 103 33 Stockholm N2004/5404/TP. Remissyttrande

Enheten för transportpolitik 226/2004 Kersti Karlsson Er referens: 103 33 Stockholm N2004/5404/TP. Remissyttrande Näringsdepartementet Vår referens: Enheten för transportpolitik 226/2004 Kersti Karlsson Er referens: 103 33 Stockholm N2004/5404/TP 2004-10-19 Remissyttrande SOU 2003:39, Godstransporter i samverkan -

Läs mer

DELAKTIGHET OCH LÄRANDE

DELAKTIGHET OCH LÄRANDE HÖGSKOLAN I HALMSTAD Sektionen för hälsa och samhälle Pedagogik 61-80p VT 2006 DELAKTIGHET OCH LÄRANDE - en studie om delaktighet och lärande bland vårdpersonal inom kommunal äldreomsorg Handledare: Mattias

Läs mer

Vetenskapsmetodik. Föreläsning inom kandidatarbetet 2015-01-28. Per Svensson persve at chalmers.se

Vetenskapsmetodik. Föreläsning inom kandidatarbetet 2015-01-28. Per Svensson persve at chalmers.se Vetenskapsmetodik Föreläsning inom kandidatarbetet 2015-01-28 Per Svensson persve at chalmers.se Detta material är baserad på material utvecklat av professor Bengt Berglund och univ.lektor Dan Paulin Vetenskapsteori/-metodik

Läs mer

Att skriva examensarbete på avancerad nivå. Antti Salonen

Att skriva examensarbete på avancerad nivå. Antti Salonen Att skriva examensarbete på avancerad nivå Antti Salonen antti.salonen@mdh.se Agenda Vad är en examensuppsats? Vad utmärker akademiskt skrivande? Råd för att skriva bra uppsatser Vad är en akademisk uppsats?

Läs mer

VÄNERHAMN KOMPLETTA LOGISTIKLÖSNINGAR

VÄNERHAMN KOMPLETTA LOGISTIKLÖSNINGAR VÄNERHAMN KOMPLETTA LOGISTIKLÖSNINGAR Skandinaviens mest centrala kusthamn KARLSTAD VÄNERHAMN AB är en av Sveriges största hamnaktörer med en årlig godsvolym motsvarande GRUVÖN KRISTINEHAMN cirka 3 miljoner

Läs mer

Dubbelekipage: Skara-Falköping (Jula)

Dubbelekipage: Skara-Falköping (Jula) Dubbelekipage: Skara-Falköping (Jula) Rickard Bergqvist Professor i Logistik och Transportekonomi Industriell och Finansiell ekonomi & Logistik Företagseknomiska institutionen Handelshögskolan vid Göteborgs

Läs mer

Leveransalternativ för e-handel med dagligvaror

Leveransalternativ för e-handel med dagligvaror Leveransalternativ för e-handel med dagligvaror Elisabeth Karlsson Bokförlaget BAS Göteborg INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INTRODUKTION 1.1 VARFÖR DETTA AVHANDLINGSÄMNE? 1.2 BAKGRUND 1.2.1 Miljö 1.2.2 E-handel

Läs mer

Stadens godsflöden, en vit fläck eller ett svart får. Förutsättningar för en godsflödesstudie på lokal och regional nivå

Stadens godsflöden, en vit fläck eller ett svart får. Förutsättningar för en godsflödesstudie på lokal och regional nivå Stadens godsflöden, en vit fläck eller ett svart får. Förutsättningar för en godsflödesstudie på lokal och regional nivå Mona Pettersson WSP Analys & Strategi WSP Analys & Strategi WSP Analys & Strategi

Läs mer

Marco Polo ur ett svenskt perspektiv

Marco Polo ur ett svenskt perspektiv En studie av EU: s Marco Polo-program för främjande av intermodala transporter Magisteruppsats Höstterminen 2007 Handledare: Leif Enarsson Författare: Marcus Wiklund, 820326-7136 Förord Såhär efter avslutat

Läs mer

733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson Metod-PM - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen

733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson Metod-PM - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen 733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson 2013-03-05 911224-0222 - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen Syfte Syftet med uppsatsen är ta reda på hur den gymnasiereform som infördes läsåret

Läs mer

Kollektiv godstrafik i Stockholm. Stockholms stad och Schenker AB i samarbete

Kollektiv godstrafik i Stockholm. Stockholms stad och Schenker AB i samarbete Kollektiv godstrafik i Stockholm 1 Schenker Consulting Växande aktör på den nordiska logistikkonsultmarknaden Kontor i Göteborg och Stockholm 28 konsulter och 3 trainees Tillsammans mer än 220 års erfarenhet

Läs mer

information - kunskap - vetenskap - etik

information - kunskap - vetenskap - etik information - kunskap - vetenskap - etik övning a priori: hur välja en teknik? Ni har fått ett uppdrag från ett flygbolag att skapa en tjänst som ökar upplevelsen av säkerhet hos passagerarna genom att

Läs mer

Sociologiska institutionen, Umeå universitet.

Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sammanställning av Förväntade studieresultat för kurserna Sociologi A, Socialpsykologi A, Sociologi B, Socialpsykologi B. I vänstra kolumnen återfinns FSR

Läs mer

Logistiktjänster och organisatoriska lösningar i samband med mässor och evenemang

Logistiktjänster och organisatoriska lösningar i samband med mässor och evenemang Ekonomihögskolan Logistiktjänster och organisatoriska lösningar i samband med mässor och evenemang En fallstudie av logistikföretagen Schenker och DHL Kandidatuppsats i företagsekonomi Logistik, EKL 361,

Läs mer

Flyget och miljön

Flyget och miljön Flyget och miljön 1990-2006 Analys av 11 frågor som funnits med under samtliga mätningar under perioden Underlag Sifos mätningar på uppdrag av LFV åren 1990, 1991, 1996, 1998, 2000, 2003 och 2006 27 juni

Läs mer

Experimentell design. Kvasiexperimentell design. Sambandsstudier

Experimentell design. Kvasiexperimentell design. Sambandsstudier Experimentell design Definieras som en undersökning: där man mäter de studerade variablerna orsaksvariabeln och effektvariablerna i en bestämd tidsordning där andra variabler hålls under kontroll kunskapen

Läs mer

Nya möjligheter för intermodala transporter i livsmedelskedjan *

Nya möjligheter för intermodala transporter i livsmedelskedjan * Nya möjligheter för intermodala transporter i livsmedelskedjan 2012-11-26 2013-12-31 * Energimyndigheten 2013-11-19 David Ljungberg Nya möjligheter för intermodala transporter i livsmedelskedjan Livsmedel

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Checklista för systematiska litteraturstudier 3 Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

B. De 4 stora transportslagen. Läs sid. 94 111.

B. De 4 stora transportslagen. Läs sid. 94 111. Logistik A. Modul 4 (transportmetoder). Transport-utb. Läsning: Detta häfte samt vissa delar av kap. 5, 10 o 12. Skriv svaren under frågorna. Namn:... A. Inledning Läs sid. 88 91 samt diagrammen på sid.

Läs mer

Allmänt om kvalitativ metod och likheter, skillnader gentemot kvantitativ metod

Allmänt om kvalitativ metod och likheter, skillnader gentemot kvantitativ metod Föreläsning kvalitativ metod, Jonas Axelsson Jag skall ha detta upplägg: - Allmänt om kvalitativ metod och likheter, skillnader gentemot kvantitativ metod - Exempel på olika kvalitativa metoder - Något

Läs mer

Resurssnåla terminallösningar i Bergslagsområdet

Resurssnåla terminallösningar i Bergslagsområdet Resurssnåla terminallösningar i Bergslagsområdet Ett sätt att lätta på transport-trycket? 2010-12-16 Övergripande bild av industristruktur i Sverige (källa SCB) Bergslagen vackert och centralt i Sverige

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

Logistiska åtgärder för koldioxidsnåla godstransporter i Sverige 2020 Effekter, sannolikhet och hinder för genomförande

Logistiska åtgärder för koldioxidsnåla godstransporter i Sverige 2020 Effekter, sannolikhet och hinder för genomförande Logistiska åtgärder för koldioxidsnåla godstransporter i Sverige 2020 Effekter, sannolikhet och hinder för genomförande Henrik Pålsson, Tekn. Dr. Projektledare LETS Gods Förpackningslogistik Lunds universitet

Läs mer

Försörjningsanalys en utökad VFA

Försörjningsanalys en utökad VFA Försörjningsanalys en utökad VFA Lars Medbo, Chalmers Björn Langbeck, Swerea IVF Per-Åke Sigbrandt, Swerea IVF Innehåll Försörjningsanalys Varför det? Bakgrund och ansats Två fallstudier En metodik Försörjningsanalys

Läs mer

Vi planerar för en större och säkrare farled till Norrköping. Ett samprojekt mellan Sjöfartsverket och Norrköpings kommun

Vi planerar för en större och säkrare farled till Norrköping. Ett samprojekt mellan Sjöfartsverket och Norrköpings kommun Vi planerar för en större och säkrare farled till Norrköping Ett samprojekt mellan Sjöfartsverket och Norrköpings kommun Säkrare farled till Norrköping Farleden in till Norrköpings hamn är en viktig transportlänk

Läs mer

Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14

Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Till studenter Allmänna krav som ska uppfyllas men som inte påverkar poängen: Etik. Uppsatsen ska genomgående uppvisa ett försvarbart etiskt

Läs mer

Problemidentifiering vid införandet av ett tågprojekt

Problemidentifiering vid införandet av ett tågprojekt Problemidentifiering vid införandet av ett tågprojekt En fallstudie för Stena Recycling AB Kandidatuppsats Handelshögskolans logistikprogram Höstterminen 2010 Handledare: Jonas Flodén Författare: Charlotta

Läs mer

Vi har förenat det bästa av två världar

Vi har förenat det bästa av två världar Vi har förenat det bästa av två världar 1 januari 2013 hände något historiskt. Halmstad Hamn och Varbergs Hamn gick samman till ett bolag HallandsHamnar AB. Det handlade om att förena det bästa av två

Läs mer

Folkets hus 15 juni 2011. We expand the port capacity and will create the cleanest port in the Baltic Sea

Folkets hus 15 juni 2011. We expand the port capacity and will create the cleanest port in the Baltic Sea Folkets hus 15 juni 2011 Trelleborgs Hamn Ro-Ro specialisten Omsättning 2010: 201 msek Resultat efter finansiella post.: 20 msek Antal anställda: Direkt 120 Tonnage 2010: 10,8 mton Antal anlöp: 6 000 Verksamhetsområden:

Läs mer

Recycling. Lager & Logistik. Betongtillverkning. Thermotransporter. Fjärr- och partitransporter. Intermodal terminal & transporter.

Recycling. Lager & Logistik. Betongtillverkning. Thermotransporter. Fjärr- och partitransporter. Intermodal terminal & transporter. Recycling. Lager & Logistik. Betongtillverkning. Thermotransporter. Fjärr- och partitransporter. Intermodal terminal & transporter. Alwex-koncernen Fakta Alwex Transport AB med huvudkontor i Växjö är moderbolag

Läs mer

Jämförande studie över godstransporternas externa kostnader och avgifter

Jämförande studie över godstransporternas externa kostnader och avgifter Jämförande studie över godstransporternas externa kostnader och avgifter Inge Vierth, VTI Seminarium Hur ska sjöfarten utvecklas i östra Mellansverige Västerås, 2 april 2014 Externa (marginal)kostnader

Läs mer

Affärsnytta med en aktiv och mätbar systemförvaltning

Affärsnytta med en aktiv och mätbar systemförvaltning LIU-IEI-FIL-G--09/00444--SE Affärsnytta med en aktiv och mätbar systemförvaltning En fallstudie om supportens bidrag till en proaktiv förvaltning Business benefits with an active and measurable system

Läs mer

Projektarbetet 100p L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A

Projektarbetet 100p L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A Projektarbetet 100p 1 L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A Metoder Intervju Power Point Innehåll En vetenskaplig rapport Struktur,

Läs mer

Forskningsprocessens olika faser

Forskningsprocessens olika faser Forskningsprocessens olika faser JOSEFINE NYBY JOSEFINE.NYBY@ABO.FI Steg i en undersökning 1. Problemformulering 2. Planering 3. Datainsamling 4. Analys 5. Rapportering 1. Problemformulering: intresseområde

Läs mer

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift 1 Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift Temat för övningen är ett pedagogiskt tema. Övningen skall bland medstuderande eller studerande vid fakulteten kartlägga hur ett antal (förslagsvis

Läs mer

Terminaler. Terminaler, Transportsystem, Logistikprogrammet

Terminaler. Terminaler, Transportsystem, Logistikprogrammet Terminaler 1 Terminalens funktion 2 Terminalens funktion Samlastning Överföring Samordning Sortering Satsning Sekvensiering Kommersialisering Lagring 3 Terminalens funktion En terminal är en punkt i ett

Läs mer

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning?

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning? 06/04/16 Kvalitativ metod PIA HOVBRANDT, HÄLSOVETENSKAPER Varför kvalitativ forskning? För att studera mening Återge människors uppfattningar/åsikter om ett visst fenomen Täcker in de sammanhang som människor

Läs mer

För kvalitet, klimat och tillväxt

För kvalitet, klimat och tillväxt För kvalitet, klimat och tillväxt SEKO:s järnvägspolitiska program, kortversion april 2012 SEKOs krav för en fungerande järnväg: Mer kontroll av marknaden Den svenska järnvägen har under de senast 20

Läs mer

Yttrande över Trafikverkets förslag till plan för införandet av ERTMS i Sverige 2015-2025

Yttrande över Trafikverkets förslag till plan för införandet av ERTMS i Sverige 2015-2025 2015-09-14 Er ref: trafikverket@trafikverket.se, ertms@trafikverket.se Karolina Boholm Diarienr: TRV 2015/63202 Remissvar ERTMS 2015-2025 karolina.boholm@skogsindustrierna.org Trafikverket 08-762 72 30

Läs mer

Tentamen: Vetenskapliga perspektiv på studie- och yrkesvägledning, 7,5hp distans (D1) & campus (T1), ht12

Tentamen: Vetenskapliga perspektiv på studie- och yrkesvägledning, 7,5hp distans (D1) & campus (T1), ht12 Tentamen: Vetenskapliga perspektiv på studie- och yrkesvägledning, 7,5hp distans (D1) & campus (T1), ht12 Datum: 2013-01-18 Tid: 09.00-12.00 (En student med förlängd skrivtid skriver 09.00-13.00) Plats:

Läs mer

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BEHÖVER NI VERKLIGEN GENOMFÖRA EN UNDERSÖKNING...

Läs mer

Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter

Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter 2014-01-31 Per-Henrik Evebring 2009-06-23 Stora Enso Skog AB premiärtåg 30/6-2008 Stockarydsterminalen AB premiärtåg 1/9-2008 Skogs- & bränslesortiment

Läs mer

hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2013

hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2013 hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2013 Om Agility Agility, ett företag med rötterna i marknader under utveckling, effektiviserar varuflödeskedjor i några av världens mest utmanande miljöer. örnsköldsvik

Läs mer

Angreppssätt. Vilka är våra studieobjekt? Population och stickprov

Angreppssätt. Vilka är våra studieobjekt? Population och stickprov Angreppssätt Vilka är våra studieobjekt? 4:1 Population och stickprov Population = en mängd enheter som vi vill studera egenskaper & attityder för Ram = register eller annan förteckning över populationens

Läs mer

Kortfattade lösningsförslag till tentamen i TNK

Kortfattade lösningsförslag till tentamen i TNK Kortfattade lösningsförslag till tentamen i TNK03 007-10-19 Samtliga svar måste motiveras betydligt mer än nedanstående för att ge poäng på tentamen. Uppgift 1 Total processmedeltid = 15+9+5 = 49. Total

Läs mer

KVALITATIVA METODER II

KVALITATIVA METODER II KVALITATIVA METODER II 28.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Göran Björk 30.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Gunilla Eklund 31.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Gunilla Eklund 04.11.2013, kl. 12.15 13.45. C201.

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Kunskapsprojektering

Kunskapsprojektering Kunskapsprojektering Syftet är att planlägga: forskningsprojekt licentiat- och doktorsavhandlingar uppsatser och examensarbeten olika undersökningar, utredningar eller utvecklingsarbeten i icke-akademisk

Läs mer

Reflektioner över logistik och dess långsiktiga utveckling

Reflektioner över logistik och dess långsiktiga utveckling Dialogserie om Godsstrategi för Skåne Dialog 1. Skåne den gröna transportregionen Reflektioner över logistik och dess långsiktiga utveckling Nils G Storhagen Hässleholm 3 maj 2011 Nils G Storhagen Hässleholm

Läs mer

SDCs Biobränslekonferens Stora Enso Bioenergi, Peter Sondelius

SDCs Biobränslekonferens Stora Enso Bioenergi, Peter Sondelius SDCs Biobränslekonferens Stora Enso Bioenergi, Peter Sondelius Stora Enso koncernen, Wood Supply Sweden Råvaruförsörjning, Logistik, Virkesbyten Stora Enso Bioenergi Bioenergi och Virkesmätningslagen Sammanfattning

Läs mer

Godstransportstrategi. Västra Götaland

Godstransportstrategi. Västra Götaland Godstransportstrategi Västra Götaland 2015-06-12 Vårt uppdrag Underlag till en godsstrategi Ett arbete i flera steg Sammanställa och konkretisera befintliga mål och visioner inom godstransprotområdet i

Läs mer

Effektiva tågsystem för godstransporter

Effektiva tågsystem för godstransporter Effektiva tågsystem för godstransporter en systemstudie Huvudrapport Redaktör: Bo-Lennart Nelldal KTH JÄRNVÄGSGRUPPEN Rapport 0504 Stockholm 2005 Sammanfattning Järnvägen i Europa har förlorat marknadsandelar

Läs mer

Vårt ord håller hela vägen

Vårt ord håller hela vägen Vårt ord håller hela vägen Vår KundWEBB förenklar din vardag Ett förtroende byggt av pålitlighet, kompetens och kapacitet Med hjälp av AkkaFRAKTs KundWEBB kan du minska tiden du lägger på administration

Läs mer

Logistik. Vad är logistik? Transportnätverk. Fö: Godstransporter

Logistik. Vad är logistik? Transportnätverk. Fö: Godstransporter Logistik Fö: Godstransporter Vad är logistik? Ett generellt logistiksystem kan sägas bestå av gods eller passagerare som ska transporteras till och från olika destinationer Diskussionsuppgift Samlas i

Läs mer

Stockholm Årsta Kombiterminal

Stockholm Årsta Kombiterminal Stockholm Årsta Kombiterminal Jernhusen Stockholm Årsta Kombiterminal Sveriges modernaste logistikcenter Strategiskt läge. Centralt i Stockholm Jernhusen Stockholm Årsta Kombiterminal Gods vill helst åka

Läs mer

Miljölogistik. Hållbara Transporter Stockholm, 2013-11-14. Monica Jadsén Holm

Miljölogistik. Hållbara Transporter Stockholm, 2013-11-14. Monica Jadsén Holm Miljölogistik Hållbara Transporter Stockholm, 2013-11-14 Monica Jadsén Holm Integrerade logistikkedjor sparar miljön Värdeskapand e tjänster Värdeskapande Temperaturförändringar (år 1860 2000) tjänster

Läs mer

Regional hearing i Kapacitetsutredningen

Regional hearing i Kapacitetsutredningen Regional hearing i Kapacitetsutredningen Göteborg den 16 mars 2012 Jörgen Olofsson March 19, 2012 1 Stora Enso i sammandrag Stora Enso är den globala nytänkaren inom biomaterial, papper, förpackningar

Läs mer

Den gröna påsen i Linköpings kommun

Den gröna påsen i Linköpings kommun Den gröna påsen i Linköpings kommun Metod- PM 4 Thea Eriksson Almgren Problem I Linköping idag används biogas för att driva stadsbussarna. 1 Biogas är ett miljövänligt alternativ till bensin och diesel

Läs mer

Metod1. Intervjuer och observationer. Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier. forskningsetik

Metod1. Intervjuer och observationer. Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier. forskningsetik Metod1 Intervjuer och observationer Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier forskningsetik 1 variabelbegreppet oberoende variabel beroende variabel kontroll variabel validitet Centrala

Läs mer

Beteendevetenskaplig metod. Metodansats. För och nackdelar med de olika metoderna. Fyra huvudkrav på forskningen Forskningsetiska principer

Beteendevetenskaplig metod. Metodansats. För och nackdelar med de olika metoderna. Fyra huvudkrav på forskningen Forskningsetiska principer Beteendevetenskaplig metod Ann Lantz alz@nada.kth.se Introduktion till beteendevetenskaplig metod och dess grundtekniker Experiment Fältexperiment Fältstudier - Ex post facto - Intervju Frågeformulär Fyra

Läs mer

En logistisk helhet?

En logistisk helhet? Uppsala universitet Företagsekonomiska institutionen FEK D - Marknadsföring Examensarbete VT 07 Handledare: Docent Nils Kinch Peak Performance En logistisk helhet? Författare: Therése Arrenfeldt Karl Johan

Läs mer

Lastsäkring för att förebygga godsskador på väg, järnväg, sjö och i luften

Lastsäkring för att förebygga godsskador på väg, järnväg, sjö och i luften Bild 1 Järnväg Lastsäkring för att förebygga godsskador på väg, järnväg, sjö och i luften Bild 2 Järnväg Allmänt Transportbranschen är i behov av järnvägstransporter för gods som transporteras långa sträckor.

Läs mer

Optimering av NCCs klippstation för armeringsjärn

Optimering av NCCs klippstation för armeringsjärn Optimering av NCCs klippstation för armeringsjärn Sammanfattning I det här arbetet har vi försökt ta reda på optimal placering av en klippningsstation av armeringsjärn för NCCs räkning. Vi har optimerat

Läs mer