Samordnad distribution i Växjö kommun

Transkript

1 Ekonomihögskolan Samordnad distribution i Växjö kommun Ekonomiska och miljömässiga konsekvenser Kandidatuppsats i logistik, FE3583, VT-08 Författare: Fredrik Håkansson Tomas Johansson Erik Karlsson Handledare: Roger Stokkedal Examinator: Petra Andersson

2 FÖRORD Vi vill tacka alla de personer som har hjälpt oss att genomföra denna uppsats. Vi riktar ett stort tack till David Braic vid Växjö kommun som har tillgodosett vårt behov av material under arbetets gång. Vi vill dessutom tacka Marita Johannesson vid Växjö kommun och Lisbeth Johnson vid Halmstad kommun för de intervjuer de ställt upp på. Till de personer ute på de kommunala enheterna som deltagit i vår enkätundersökning vill vi rikta ett stort tack till. Vi vill även rikta ett tack till vår handledare Roger Stokkedal för handledning under arbetets gång. Avslutningsvis vill vi även tacka våra opponenter samt vår examinator Petra Andersson för konstruktiv kritik vid seminarietillfällena. Växjö, maj 2008 Fredrik Håkansson Tomas Johansson Erik Karlsson

3 SAMMANFATTNING Kandidatuppsats i logistik, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, FE3583, VT 2008 Författare: Fredrik Håkansson, Tomas Johansson och Erik Karlsson Handledare: Roger Stokkedal Titel: Samordnad distribution i Växjö kommun Ekonomiska och miljömässiga konsekvenser Bakgrund: Växjö kommun vill upprätthålla sin position som Europas grönaste stad. Som en följd av detta vill kommunen minimera sin miljöpåverkan från dess distribution. En kommunalt samordnad distribution kan leda till att både miljömässiga och ekonomiska fördelar kan nås. Därmed vill Växjö kommun utreda om detta även gäller för deras förutsättningar. Syfte: Vårt syfte är att undersöka om ett införande av samordnad distribution i Växjö kommun är motiverat utifrån de miljömässiga och ekonomiska konsekvenserna det medför. Metod: Uppsatsen är en fallstudie på Växjö kommun. Vi har använt det positivistiska synsättet då vårt syfte kräver ett svar som är baserat på objektiv fakta. I uppsatsen har både en kvantitativ och en kvalitativ strategi använts. Våra primärdata erhöll vi genom intervjuer och enkäter och våra sekundärdata består av information vi erhållit från Halmstad kommun. Slutsatser: En samordning skulle leda till huvudsakligen positiva miljömässiga och ekonomiska konsekvenser för Växjö kommun. Kommunen bör använda sig av ett befintligt distributionsnätverk istället för att skapa ett eget vilket kommunen från början tänkt sig. Förslag till fortsatt forskning: Vi föreslår att en djupare studie av godsmottagningarna genomförs. Dessutom kan en studie av hur distributörer och leverantörer påverkas av en samordning samt en beräkning på hur stora miljöförbättringarna kan bli genomföras.

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING BAKGRUND PROBLEMDISKUSSION PROBLEMFORMULERING SYFTE TIDSPLAN UPPSATSENS DISPOSITION METOD KUNSKAPSTEORIER VETENSKAPLIGT ANGREPPSSÄTT FORSKNINGSSTRATEGI DATAINSAMLING UNDERSÖKNINGSDESIGN URVAL UNDERSÖKNINGENS TROVÄRDIGHET GENERALISERING SAMMANFATTNING AV METODVAL TEORI DISTRIBUTION Distributionsstrategier Distributionssystem SAMORDNAD DISTRIBUTION Samordningsprinciper inom distribution Godsterminaler RUTTPLANERING Modeller för ruttplanering KOSTNADER FÖRKNIPPADE MED DISTRIBUTION Totalkostnadsmodellen Transportkostnader Kostnadspåverkan vid samlastning MILJÖASPEKTER Vägtransportens påverkan på miljön Företags åtgärder för reducering av utsläpp vid vägtransporter ANALYSMODELL EMPIRI SAMORDNAD DISTRIBUTION I HALMSTAD KOMMUN Bakgrund Tillvägagångssätt Resultat NULÄGESBESKRIVNING AV VÄXJÖ KOMMUNS DISTRIBUTION Presentation av Växjö kommun Distribution i Växjö kommun RUTTPLANERING KOSTNADER FÖRKNIPPADE MED DISTRIBUTION MILJÖASPEKTER LOGGNING AV GODSMOTTAGNING VID VÄXJÖ KOMMUN ANALYS SAMORDNAD DISTRIBUTION I VÄXJÖ KOMMUN RUTTPLANERING KOSTNADER FÖRKNIPPADE MED DISTRIBUTION MILJÖASPEKTER...62

5 6. SLUTSATSER RESULTAT REFLEKTIONER OCH KRITIK PÅ EGET ARBETE FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING...67 KÄLLFÖRTECKNING BILAGOR BILAGA 1 - INTERVJUSCHEMA FÖR INTERVJU AV LISBETH JOHNSON PÅ HALMSTAD KOMMUN BILAGA 2 - INTERVJUSCHEMA FÖR INTERVJU AV DAVID BRAIC PÅ VÄXJÖ KOMMUN BILAGA 3 - INTERVJUSCHEMA FÖR INTERVJU AV MARITA JOHANNESON PÅ VÄXJÖ KOMMUN BILAGA 4 - LOGGNINGSENKÄT TILL KOMMUNALA ENHETER 6

6 1. Inledning etta kapitel syftar till att ge läsaren en bakgrund och introduktion till det problemområde vi valt att fördjupa oss i och anledningen till att vi valde detta område. Därefter följer den konkreta problemställningen och syftet med denna kandidatuppsats. 1.1 Bakgrund I alla industrialiserade eller icke-industrialiserade samhällen måste varor fysiskt förflyttas från den plats de producerats på till den plats där de konsumeras. Bortsett från i väldigt primitiva kulturer, där varje familj enbart tillmötesgår sitt hushålls behov, har utbytesprocessen kommit att bli hörnstenen av ekonomisk aktivitet. 1 I främst de industrialiserade länderna läggs idag allt större fokus på miljön. Koldioxidutsläppen ökar och många diskussioner förs kring växthuseffekten och den globala uppvärmningen. Stort fokus har tidigare lagts framförallt på den miljöförstöring fabriker och kolkraftverk står för runt om i världen. Den påverkan transportnäringen haft på miljön har inte ansetts vara speciellt stor. På senare tid har dock mer tyngd lagts på den effekt transportnäringens utsläpp har på miljön och den ses idag som ett av de största miljöproblemen. 2 Det ökade antalet transporter i världen påverkar miljön. Det blir mer utsläpp från lastbilar, tåg, flyg och båtar som transporterar olika sorters gods. Inom såväl den offentliga som den privata sektorn har medvetenheten om den påverkan transporter har på miljön ökat. Eftersom konsumenter även de blivit mer medvetna om miljön är det viktigt för både den offentliga sektorn och den privata sektorn att visa konsumenterna att de värnar om miljön för att inte förlora i anseende. 3 Den offentliga sektorn i Sverige visar till exempel sin miljömedvetenhet genom att deras koldioxidutsläpp minskat från 2,5 till 1,3 miljoner ton mellan åren 1993 och Grant m.fl. (2006) s Lumsden (2006) s Enarsson (2006) s

7 De senaste decennierna har den ekonomiska tillväxten och konsumtionen ökat stadigt. Människor köper och konsumerar mer idag än de gjort tidigare. Eftersom konsumtionen ökar, ökar även behovet av transporter. Fler varor behöver tillverkas och fler transporter behöver därför göras för att täcka kundernas behov. 5 Globaliseringen har dessutom inneburit att allt fler långa transporter görs då företag och offentliga verksamheter övergår till en så kallad Global Sourcing strategy. Denna strategi innebär i korta drag att inköparen inte begränsas av att hålla sig till inhemska leverantörer för att kunna tillgodose sig med de bästa leverantörerna. 6 Detta i kombination med ökade transportkostnader och ett ökat fokus på miljöfrågor har gjort att betydelsen av samordning av transporter har ökat. 7 Samordning av transporter kan till exempel innebära att varor från olika leverantörer samlas vid en gemensam godsterminal varpå det packas ihop för vidare leveranser till olika mottagare. På så vis kan fyllnadsgraden öka och miljöbelastningen reduceras. 8 Den ökade mängden transporter är en stor kostnad för såväl företag som offentliga verksamheter. Det är därför viktigt att inom organisationen försöka hitta lösningar som gör transportkostnaderna så låga som möjligt. 1.2 Problemdiskussion Behovet av transporter ökar som tidigare nämnts hela tiden i det växande samhälle vi lever i. Samtidigt som behovet av transporter ökar till en följd av den ökade konsumtionen i världen har konsumenternas beteende och preferenser förändrats. Idag har konsumenternas krav på snabba leveranser ökat. Kraven på kortare leveranstider ger till följd att fler transporter behöver göras med en lägre fyllnadsgrad. 9 Resultatet av det blir att utsläppen ökar och miljön påverkas negativt. 10 Oavsett hur bra distributionen sköts av företag och organisationer kommer det alltid att finnas en viss påverkan på 5 Enarsson (2006) s Ibid s Jonsson (2005) s Ibid s Storhagen (1999) s Lumsden (2006) s

8 miljön. Det som kan göras är att utforma ett rationellt fungerande transportsystem för att minimera den negativa påverkan på miljön. 11 Fler konsumenter blir medvetna om de miljöproblem som finns och ställer därför högre krav på företag och organisationer att arbeta mot att minska sina utsläpp. I norra Europa är det främst dessa krav från konsumenterna som driver utvecklingen framåt, medan miljöproblematiken ofta är en myndighetsfråga i andra länder. 12 Den stora roll miljön spelar idag innebär att finansiärer undviker att investera i företag som löper stor risk att få problem vid eventuella nya restriktioner vad det gäller utsläpp. Investeringar i miljöförbättrande åtgärder är därför av vikt för företag och organisationer för att inte förlora potentiella investerare. De miljöförbättrande åtgärderna innebär dessutom minskade kostnader för samhället och individen i form av mindre miljöskador och en bättre hälsa. 13 Dock innebär investeringar i sådana åtgärder ofta stora kostnader. Dessa investeringar får ofta betalas av konsumenterna i form av högre priser. Fördelarna och nackdelarna måste därför vägas mot varandra vid beslut om investeringar i miljöförbättrande åtgärder. 14 Det är inte bara privata företag som måste ta hänsyn till miljön och minimera sina kostnader. Även offentliga verksamheter som Sveriges olika kommuner måste bidra till att värna om miljön. Kommuner har också kunder i form av skattebetalare som vill kunna bo och trivas i sin kommun. Därför behöver kommunerna se skattebetalarna som en kund som betalar för tjänsterna kommunen tillhandahåller. På samma vis behöver kommunerna också reflektera över sina kostnader precis som ett vanligt företag eller en organisation. Därför är investeringar i miljöförbättrande åtgärder av största vikt. 11 Tarkowski m.fl. (1995) s Lumsden (2006) s Ibid s Ibid s

9 Växjö kommun marknadsför sig som Europas grönaste stad och har därför mycket att leva upp till. För att behålla positionen är det därför viktigt att ta miljön i beaktande och konstant arbeta för olika lösningar som har positiv inverkan på miljön. Samtidigt är kostnaderna viktiga att tänka på eftersom en kommun inte har obegränsade resurser och det finns många olika verksamheter som måste hållas igång. Växjö kommun överväger att införa en samordnad distribution för kommunens verksamheter för att minska sina utsläpp och kostnader för distributionen av varor. För att kunna avgöra om detta är ett bra projekt för Växjö kommun krävs en genomgripande jämförelse mellan dagens distributionsstruktur och en möjlig framtida struktur med samordnad distribution. 1.3 Problemformulering Vad kan en övergång till en samordnad distribution för Växjö kommuns verksamheter medföra för konsekvenser för miljö och ekonomi? Kan ett införande av en samordnad distribution vara fördelaktigt för Växjö kommun? Om samordnad distribution är fördelaktigt hur skulle denna kunna se ut? 1.4 Syfte Vårt syfte är att undersöka om ett införande av samordnad distribution i Växjö kommun är motiverat utifrån de miljömässiga och ekonomiska konsekvenserna detta medför, samt att ta reda på hur en sådan distribution skulle utformas. 10

10 1.5 Tidsplan Denna tidsplan är tänkt som en ledning för att uppskatta hur vi ligger till rent tidsmässigt under arbetets gång. Att på förhand uppskatta hur lång tid de enskilda momenten kommer kräva är svårt att avgöra. Likt vilken annan prognos som helst förekommer många osäkra faktorer som kan dyka upp under resans gång men vi ämnar ändå försöka följa tidsplanen. Teori Metod Empiri Analys Slutsatser Korrigering Slutinlämning Vecka Figur 1.1 Tidsplan 11

11 1.6 Uppsatsens disposition Här följer en kort redogörelse för uppsatsens fortsatta disposition. 2. Metod I följande kapitel belyses de metodval som gruppen fattat. 3. Teori Därefter följer en genomgång av för arbetet relevanta teorier, hämtade från facklitteratur och vetenskapliga artiklar. 4. Empiri I empirin återfinns en presentation av våra insamlade data, såväl den kvantitativa som kvalitativa. 5. Analys I analyskapitlet ställer vi våra insamlade data mot de etablerade teorierna. 6. Slutsats Slutligen presenterar vi våra slutsatser. Figur 1.2 Uppsatsens disposition 12

12 2. Metod ör att denna kandidatuppsats ska uppnå vetenskaplig trovärdighet beskriver vi i detta kapitel hur vi gått tillväga vid insamlandet av data samt vilka val vi gjort. Kapitlet avslutas med en sammanfattning av de tillvägagångssätt vi använt oss av. 2.1 Kunskapsteorier Kunskapsteoretisk frågeställning även kallad epistemologisk frågeställning handlar om vad som är godtagbar kunskap och inte. Det finns olika uppfattningar gällande detta och nedan beskrivs den positivistiska och den hermeneutiska synen. 15 Positivism Utmärkande för positivismen är att det är en naturvetenskapligt inriktad kunskapsteori vid studiet av den sociala verkligheten. Vad positivismen innebär utöver detta kan dock skilja sig något mellan olika författare och forskare. Men majoriteten är överens om att positivismen innebär dessa fem punkter: 16 Det är bara företeelser som kan bekräftas med sinnena som är en riktig kunskap. Syftet med positivismen är att formulera hypoteser som kan prövas. Kunskap uppnås genom att samla in fakta. Vetenskapen är objektiv, det vill säga värderingsfri. Det är bara vetenskapliga påståenden och inte de normativa påståenden som hör till det vetenskapliga området. Den positivistiska synen har med tiden utvecklats. Detta då positivistiska forskare har gått från att inte använda sig av etablerade teorier till att använda teorier som en ram för arbetet och som hjälp för att utveckla hypoteser. 17 Hermeneutik 15 Bryman & Bell (2005) s Ibid 17 Johansson Lindfors (1993) s

13 Denna kunskapsteori är humanistiskt inriktad och inte naturvetenskapligt inriktad som positivismen. 18 Därmed är hermeneutikerna mer fokuserade på tolkningsläran. 19 För att kunna förstå något måste forskaren enligt hermeneutiken förstå företeelsens eller textens kontext. 20 Tolkningsprocessen som skapar förståelse växlar därmed mellan att betrakta helheten och delarna av studieobjektet. Detta arbetssätt kallas för den hermeneutiska cirkeln. 21 Det finns en motsättning mellan positivism och hermeneutik där hermeneutikerna är kritiska mot att positivisterna använder sig av naturvetenskapliga tillvägagångssätt vid studiet av en social miljö. Detta då hermeneutikerna anser att människor skiljer sig från naturvetenskapliga studieobjekt och därför kräver en annan logik för forskningsprocessen där det som är speciellt för människor ska tas hänsyn till. 22 Enligt många hermeneutiker krävs det en förmåga att kunna sätta sig in i andra personers situationer för att kunna studera och förstå människor. 23 Våra kunskapsteoretiska val Vi har använt oss av det positivistiska synsättet i vårt arbete då vi försökt ge ett svar som är baserat på fakta och inte på våra subjektiva tolkningar. Reservation bör dock göras för de subjektiva inslag som undermedvetet kan påverka forskningsresultatet. 2.2 Vetenskapligt angreppssätt Induktion och deduktion är två vetenskapliga angreppssätt som används i forskningen. De två begreppen har olika förhållanden mellan teori och empiri. 24 Deduktion Det deduktiva angreppssättet innebär att forskaren utgår från teori till empiri. 25 Från teorier härleder forskaren en eller flera hypoteser som ska genomgå en empirisk granskning. Utifrån denna granskning kan teorin revideras eller bekräftas Thurén (2004) s ( ) 20 Bryman & Bell (2005) s Johansson (2003) s Bryman & Bell (2005) s Johansson (2003) s Bryman & Bell (2005) s Johansson Lindfors (1993) s

14 Induktion Ett induktivt angreppssätt innebär att forskaren utgår från empiri till att skapa en teori. Teorin är resultatet av en forskning och forskaren behöver inte läsa existerande teorier innan denne inleder en forskning. 27 Vårt vetenskapliga angreppssätt Vårt vetenskapliga angreppssätt i arbetet har varit deduktivt. Detta då vi började med att utgå från existerande teorier och fakta. Med hjälp av våra insamlade teorier och fakta kunde vi avgöra vilken empirisk data vi behövde för fortsatt arbete. 2.3 Forskningsstrategi Undersökningar har antingen en kvantitativ eller kvalitativ forskningsstrategi. Dessa två strategier skiljer sig åt gällande hur undersökningar genomförs. 28 Kvantitativ forskning Den kvantitativa forskningen är fokuserad på insamlandet av numeriska data. Forskningen är av ett deduktivt slag då forskningen utgår från existerande teorier. Vidare förespråkar den kvantitativa forskningen det naturvetenskapliga och objektivismiska synsättet när studieobjektet studeras. 29 Kvalitativ forskning Kvalitativ forskning har mer fokus på ord och mindre på siffror som den kvantitativa forskningen har. Strategin är inriktad på att teori är resultatet av forskningen, det vill säga ett induktivt angreppssätt. Den kvalitativa forskningen förespråkar vidare en tolkning av studieobjekten vilket skiljer sig från den naturvetenskapliga modellen. Till sist har den kvalitativa forskningsstrategin en konstruktionistisk ståndpunkt som säger att sociala egenskaper är ett resultat av individers samspel. 30 Vår forskningsstrategi 26 Bryman & Bell (2005) s Johansson Lindfors (1993) s Bryman & Bell (2005) s Ibid s Ibid s

15 I uppsatsen har både en kvantitativ och en kvalitativ strategi använts. Detta då vårt syfte har krävt en kombination av de båda strategierna. Beskrivning och reflektion av samordnad distribution har krävt en kvalitativ strategi och då sammanställningar av enkätundersökningarna gjorts har en kvantitativ strategi använts. 2.4 Datainsamling En forskare har ett stort antal verktyg att använda sig av vid insamlandet av data. Dessa verktyg utgör den undersökningsmetod forskaren använder sig av. Val av undersökningsmetod bör vara anpassad efter studieobjektet. De olika metoder som kan användas är till exempel intervjuer och enkäter. 31 Det finns två principiellt skilda typer av data. Dessa är primärdata och sekundärdata. Primärdata är sådana data som forskaren själv samlar in. Primärdata kan därmed komma från intervjuer som forskaren själv gjort. Några av de vanligaste intervjuformerna är strukturerad, ostrukturerad och semistrukturerad intervjuer. 32 Den strukturerade intervjun innebär att intervjuaren ställer frågor utifrån ett i förväg fastställt intervjuschema. Ett mål med detta är att alla respondenter ska få exakt samma frågor. 33 Intervjuare som använder sig av en ostrukturerad intervju har endast en lista med teman som intervjun ska behandla. Formulering och ordningsföljden av frågorna varierar därmed mellan de olika intervjuerna. 34 Vid en semistrukturerad intervju har intervjuaren ett frågeschema där ordningsföljden av frågorna varierar mellan de olika intervjuerna. Intervjuformen har också utrymme att ställa ytterligare frågor utöver frågeschemats frågor. 35 Primärdata kan även erhållas med hjälp av enkäter. Detta datainsamlingsverktyg fungerar på så sätt att respondenten på egen hand fyller i och besvarar det som frågas efter i enkäten. Detta tillvägagångssätt är likt den strukturerade intervjun, men den uppenbara skillnaden är att det inte finns någon intervjuare närvarande som personligen ställer frågorna till respondenten. En stor fördel enkäter har mot intervjuer är att 31 Bryman & Bell (2005) s Ibid s Ibid s Ibid s Ibid 16

16 forskaren kan skicka ut ett flertal enkäter vid ett tillfälle vilket gör att mycket tid kan sparas. Dock medför enkäten en nackdel genom att det ofta inte finns någon närvarande forskare som kan hjälpa respondenten om denne har funderingar om hur frågor ska besvaras och hur enkäten ska fyllas i korrekt. 36 Sekundärdata däremot består av data som samlats in tidigare för ett annat syfte. Fördelarna med denna metod är att det sparar tid och pengar för forskaren. 37 Nackdelarna är dock att forskaren inte är bekant med materialet samt att kvaliteten på materialet kan vara dåligt. 38 Vår datainsamling Vi har använt oss av både primär- och sekundärdata. De primärdata vi tagit fram är från intervjuer och enkäter. Den intervjuform vi främst använt oss av är den så kallade semistrukturerade intervjun. Anledningen till att vi valt denna intervjuform var att vi ville få möjlighet att ställa frågor utöver frågeschemat. De personer vi anordnat personligt möte med är de som är involverade i uppbyggnaden av den eventuellt samordnade distributionen på Växjö kommun, som tidigare varit delaktiga i skapandet av en samordnad distribution inom en annan kommunal verksamhet eller som är involverade i kommunens nuvarande distribution. Vi genomförde dessutom ett antal intervjuer med ett antal av Växjö kommuns leverantörer och distributörer. Dessa intervjuer gjordes per telefon och var mer av ett ostrukturerat slag än de personliga intervjuer vi utförde. Anledningen till att vi använde ostrukturerade intervjuer var att vi ämnade skapa en insyn i deras verksamhet med avseende på distribution. Vi ansåg det därmed inte meningsfullt att leda eller styra respondenterna i någon större utsträckning utan istället ge dem möjlighet att fritt beskriva företagets arbetsmetoder. Loggningsenkäter har delats ut till åtta olika kommunala enheter i Växjö. Detta för att erhålla information om dagens distributionssituation. Vi valde att enbart be 36 Bryman & Bell (2005) s Ibid s Ibid s

17 respondenterna att fylla i enkäten under en veckas tid. Detta eftersom respondenterna menar att inleveranserna under våren inte skiljer sig nämnvärt från vecka till vecka. För att överbrygga nackdelarna med att vi som forskare inte är närvarande när enkäten fylls i överlämnade vi personligen enkäterna och förklarade hur respondenterna skulle fylla i materialet. Dessutom har vi givit respondenterna vårt telefonnummer om frågor skulle dyka upp. Den sekundärdata vi använt oss av är främst den information som vi erhållit från Halmstad kommun. Dessa sekundärdata har Halmstad kommun använt som underlag för deras eget genomförande av samordnat distributionssystem. 2.5 Undersökningsdesign Med undersökningsdesign menas ett ramverk som bestämmer hur data ska samlas in och analyseras. Det finns fem olika typer av undersökningsdesign. Dessa är experimentell design, tvärsnittsdesign (survey), longitudinell design, fallstudie och jämförande design. 39 Experimentell design Vid experimentell design ingriper forskaren genom att manipulera en oberoende variabel för att upptäcka hur den beroende variabeln påverkas av detta. 40 Meningen med experiment är därför ofta att kartlägga olika former av samband. 41 För att utesluta feltolkningar om samband jämförs experimentresultatet med en kontrollgrupp som inte utsätts för samma påverkan. 42 Tvärsnittsdesign Denna design används vid insamling av data från som regel ett stort antal fall vid ett enskilt tillfälle. Insamlingen består vanligtvis av någon form av enkätundersökning. 39 Bryman & Bell (2005) s Ibid s ( ) 42 Bryman & Bell (2005) s

18 Syftet med tvärsnittsdesignen är att kunna hitta mönster och samband utifrån ett stort kvantitativt underlag av insamlad data. 43 Longitudinell design Består av två eller fler studier gjorda med ett visst tidsavstånd mellan sig. Det som forskaren vid denna typ av studie vill undersöka är förändringar över tid. Problemet med denna typ av undersökningsdesign är att den kräver lång tid för att genomföra. Dessutom finns ännu inga konkreta riktlinjer för vilka tidsintervall forskaren ska använda mellan sina studier. 44 Fallstudie Begreppet fall brukar i detta sammanhang vanligtvis förknippas med till exempel en arbetsplats eller organisation. 45 En fallstudie anses vara en lämplig design då svar på frågorna hur och varför söks. Detta samtidigt som forskaren har måttlig kontroll över den situation som studeras. Fallstudien kan därmed sägas vara av ett deskriptivt slag. 46 Det som utmärker fallstudien mest är att den innehåller en detaljerad och ingående studie av ett enda fall och forskaren vill gärna belysa unika drag för fallet. 47 Jämförande design Vid jämförande design ställs två eller fler olika kontrasterande fall mot varandra. De olika fallen studeras på lika eller liknande sätt varpå de jämförs för att försöka finna likheter och skillnader. Ett exempel är tvärkulturell forskning där forskaren studerar skillnader och likheter mellan två eller flera länder. 48 Vår undersökningsdesign Vår undersökningsdesign utgörs av en fallstudie då vi endast analyserat och skapat underlag för beslut för ett enda fall, Växjö kommun. Dessutom förklarar svaret på vår problemformulering hur en samordnad distribution kan påverka miljön och kostnaderna. 43 Bryman & Bell (2005) s Ibid s Ibid s Yin (2007) s Bryman & Bell (2005) s Ibid s

19 2.6 Urval Forskaren har ofta till uppgift att undersöka en stor population. Då krävs det att forskaren gör ett urval från denna. Anledningen till detta är att det är för dyrt och tidskrävande att genomföra en undersökning av hela populationen. Dessutom kan urvalsundersökningar ge ett bättre resultat än forskning som undersöker hela populationen. Detta då en undersökning av väldigt många enheter minskar koncentrationen hos forskaren och han/hon kan lätt bli trött. 49 Innan forskaren bestämmer sig för hur urvalet ska se ut måste syftet med studien tänkas igenom. Om syftet är att få fram idéer för kommande undersökning räcker det att välja ut några få enheter som är lätta att få tag på. Däremot om syftet med studien är att säga något om populationen, måste enheter väljas ut som representerar hela denna population. Då krävs det att forskaren vet hur stor sannolikhet det är för varje enhet att komma med i det använda urvalet. 50 Urval som baseras på slumpmässighet kallas sannolikhetsurval och urval som inte baseras på slumpmässighet kallas icke-sannolikhetsurval. 51 Sannolikhetsurval Det finns olika typer av sannolikhetsurval, två av dessa är obundet slumpmässigt urval och systematiskt urval. 52 Obundet slumpmässigt urval är det mest grundläggande urvalet inom sannolikhetsurval. Alla enheter i populationen har samma sannolikhet att komma med i urvalet. 53 Genom användande av slumptalstabell kan forskaren få fram enheterna till urvalet. Systematiskt urval använder däremot ingen slumptalstabell. Här bestämmer forskaren sig istället för att till exempel välja ut var tjugonde enhet utifrån en population. Urvalsprocessen blir på så vis mer systematiserad. 54 Fördelen med sannolikhetsurval är att de gör det möjligt att göra generaliseringar för hela populationen Holme & Solvang (1997) s Ibid s Ibid 52 Bryman & Bell (2005) s ( ) 54 Bryman & Bell (2005) s Ibid s

20 Icke sannolikhetsurval Denna typ av urval använder sig inte av sannolikhetsprincipen. Det finns tre olika typer av icke sannolikhetsurval. Den första typen är bekvämlighetsurval. Urvalet baserar sig på att forskaren väljer enheter som är i dennes närhet eller råkar finnas tillgängliga. Snöbollsurval går ut på att forskaren väljer ut ett fåtal personer som är relevanta för undersökningen. Dessa personer kontaktar i sin tur andra personer som kan vara med i undersökningen. Den tredje typen kallas för kvoturval. Vid kvoturval tar forskaren ett stickprov som speglar proportionerna i form av till exempel ålder eller socioekonomisk bakgrund för populationen. 56 Vårt urval I uppsatsen har ett icke sannolikhetsurval i form av ett bekvämlighetsurval använts. Detta då Växjö kommun föreslog att vi skulle intervjua Halmstad kommun som nyligen infört ett system med samordnad distribution. Vi har därmed valt ett intervjuobjekt som var lätt tillgängligt. Dessutom var syftet med intervjun på Halmstad kommun enbart till för att få fram idéer och inspiration för den fortsatta undersökningen, därför räckte det med att intervjua endast ett intervjuobjekt. Vid val av de kommunala enheter som undersökts har även här gjorts ett bekvämlighetsurval. Vi valde enheter som vi kände till sedan tidigare och som vi vet har en del leveranser att ta emot. Anledningen till att vi endast valt att lämna enkäter till åtta enheter var att en enkätundersökning hos alla kommunens enheter hade varit för omfattande. Dessutom har vårt antagande varit att resultat som erhålls av åtta enheter kan generaliseras till majoriteten av kommunens enheter. 2.7 Undersökningens trovärdighet Först och främst bör sägas att en undersöknings trovärdighet aldrig kan garanteras. Däremot kan metoder och tillvägagångssätt redovisas vilket skapar möjlighet för externa parter att kritiskt kunna granska forskningsprocessen. Det finns ett antal olika aspekter som bör beaktas när en tolkning ska göras av den trovärdighet som finns i det 56 Bryman & Bell (2005) s

21 material forskaren lägger fram. Några av de viktigaste är replikation, validitet och reliabilitet. 57 Replikation handlar den utsträckning som forskare kan upprepa undersökningen. Forskaren måste utförligt ha beskrivit sitt tillvägagångssätt, annars omöjliggörs en replikering. Anledningen till att någon vill göra en replikation kan vara att resultatet har ifrågasatts. 58 Validitet är ett mått på om slutsatserna av en undersökning hänger ihop eller inte. Validitet brukar ofta delas in i ett antal skilda typer. Dessa är begreppsvaliditet, intern validitet och extern validitet. Begreppsvaliditet innebär att forskaren använder sig av korrekt valda operationella mått för de begrepp som studeras. Vid avsaknad av korrekta mått kan läsaren inte avgöra huruvida resultaten verkligen är riktiga eller bara baserade på forskarens tankar och intryck. 59 Intern validitet handlar om orsakssamband och om huruvida det verkligen är en viss variabel som påverkar en annan och inte någon mellanliggande variabel. 60 Forskningsdesignen är fel utformad om forskaren drar en slutsats om att två variabler har ett kausalt samband då denna slutsats inte stämmer med verkligheten. Extern validitet avgör om ett resultat från en undersökning kan generaliseras till en annan situation utöver fallstudien. 61 För att skapa en bra extern validitet är det viktigt att forskaren skapar representativa urval. 62 Reliabilitet innebär huruvida ett resultat blir det samma om undersökningen görs om på nytt. En hög reliabilitet visar därmed att resultatet från undersökningen är stabilt och inte ändras nämnvärt över tiden. En förutsättning för att en undersökning ska kunna göras om är att forskaren dokumenterar sitt tillvägagångssätt Bryman & Bell (2005) s Ibid s Yin (2007) s Bryman & Bell (2005) s Yin (2007) s Bryman & Bell (2005) s Yin (2007) s

22 Vår undersöknings trovärdighet För att stärka undersökningens reliabilitet och skapa möjlighet för replikation av vårt projekt har vi beskrivit vårt tillvägagångssätt i uppsatsen på ett utförligt sätt. Vi har även valt att presentera de intervjuscheman och den enkät vi använt vid undersökningen. 2.8 Generalisering Forskare vill ofta veta om ett resultat från en undersökning kan generaliseras till andra situationer och människor än de som studerats. Då ett resultat från en enkätundersökning redovisas är det bra om detta resultat även gäller för de delar av populationen som inte svarade på enkäten. För att ett resultat ska kunna generaliseras krävs det att det urval som undersökts representerar hela populationen. 64 Vår generaliserbarhet Vårt resultat kan i stort inte generaliseras till andra kommuner och företag. Detta då uppsatsen enbart är anpassad för ett projekt på Växjö kommun. Dock kan delar av uppsatsen generaliseras. Detta kan vara den del av resultatet som gäller generellt för ett införande av samordnad distribution. 2.9 Sammanfattning av metodval Begrepp Vårt tillvägagång ssätt Kunskapsteori Vetenskapligt angreppssätt Forskningsmetod Datainsamling Undersökningsdesign Positivism Deduktion Kvalitativ och kvantitativ Primär- och sekundärdata Fallstudie Figur 2.1 Sammanfattning av metodval 64 Bryman & Bell (2005) s

23 3. Teori teorikapitlet går vi igenom de mest etablerade teorierna kring distribution, samordnad distribution, ruttplanering, kostnader förknippade med transporter samt miljöaspekter. 3.1 Distribution Distributionsstrategier Syftet med en distributionsstrategi är att ta fram en lösning för hur produkter bör förflyttas för att ge upphov till en marknadsfördel. 65 Produkter levereras ut från företaget till kunder antingen direkt från företaget eller via någon form av distributionsnätverk. 66 Ett företags distributionsstrategier och val av distributionsstruktur har inverkan på dess konkurrensförmåga och lönsamhet. Det handlar om att på ett kostnadseffektivt sätt göra produkter tillgängliga på marknaden Distributionssystem Bakgrunden till distributionssystem är behovet av snabb och frekvent distribution direkt från leverantör till kunder. Dessa krav kan inte alltid uppfyllas och därför har olika system skapats för att lösa problemet. Utvecklingen går idag mot alltmer effektiva system där antalet transporter minskas. 68 Några vanliga distributionssystem är: Direktleveranser Flerterminalssystem Enterminalssystem 65 Atwood (1992) s Mattsson (2002) s Ibid 68 Lumsden (2006) s

24 Direktleveranser Ett system med direktleveranser innebär att leverantören levererar direkt till sina kunder från tillverkningen eller lager. Om det är ett tillverkande företag med tre olika tillverkande enheter och fem kunder skulle varje enskild tillverkande enhet ha en transportrelation med varje enskild kund. Detta skulle innebära att antalet transportrelationer, R skulle vara produkten av antalet tillverkande enheter, m multiplicerat med antalet kunder, c. 69 m c = R I figuren nedan illustreras transportrelationerna vid direktleverans. Varje pil motsvarar en transportrelation. Fyra godsavsändare och fyra godsmottagare resulterar i 16 transportrelationer (4 * 4 = 16 ). Godsavsändare Godsmottagare Figur 3.1 Transportrelationer vid direktleverans Källa: Egen omarbetning av figur i Lumsden (2006) s. 617 Flerterminalsystem Att använda sig av ett distributionssystem med direktleveranser innebär att det kommer att finnas många transportrelationer. Att använda sig av ett system med flera godsterminaler mellan leverantör och konsument är ett sätt att minska antalet direktleveranser och antalet transportrelationer. Godset kommer då alltid passera en terminal på vägen mellan producent och konsument. Ett visst antal kunder kommer att förbindas med en viss terminal medan andra kunder kommer att förbindas med en 69 Lumsden (2006) s

25 annan. Vilka kunder som förbinds med vilken terminal avgörs ofta utifrån de geografiska förhållanden som råder. 70 Ett flerterminalsystem medför som tidigare belysts ett minskat antal transportrelationer, vilket illustreras i figur 3.2 där relationerna minskat till tolv. Detta eftersom att det gör en samlastning av allt gods som ska till samma kund möjlig. Det innebär dock att förflyttningssträckan för en enskild vara blir längre då förflyttningen går via en terminal istället för direkt till kund. 71 En viktig frågeställning vid flerterminalsystem är hur många terminaler som bör användas. Det gäller då att avväga mellan resursuppoffringar i lokal insamling/distribution och fjärrtransporter vid få terminaler mot de ökade terminalkostnader som per automatik inträffar vid fler terminaler. 72 Utleveranserna från terminalerna kan hanteras på två olika sätt. Det ena sättet är att det sker på en förutbestämd tid oberoende av om lastbäraren är fylld eller inte. Det gods som då inte hunnit anlända till terminalen från producenten får sändas med i nästa transport. Det andra sättet innebär att lastbäraren alltid väntar tills den är fylld innan den lämnar terminalen. 73 Godsavsändare Godsmottagare Godsterminaler Figur 3.2 Transportrelationer vid flerterminalsystem Källa: Egen omarbetning av figur i Lumsden (2006) s Lumsden (2006) s Ibid s Tarkowski m.fl. (1995) s Lumsden (2006) s

26 Enterminalsystem Genom att minska antalet terminaler och bara använda en terminal kan antalet tranportrelationer minska ytterligare jämfört med om ett flerterminalsystem används. Figur 3.3 visar att transportrelationerna minskar till endast åtta vid detta förfarande. När antalet nödvändiga relationer minskas kommer snittmängden gods i varje relation öka. 74 Som en konsekvens av detta kommer en högre fyllnadsgrad uppnås. 75 Utleveranserna från terminalen kan precis som för flerterminalsystemet hanteras på två olika sätt som beskrivs ovan. 76 Samlastning i godsterminal behandlas mer ingående i kapitel 3.3 Godsavsändare Godsmottagare Godsterminal Figur 3.3 Transportrelationer med enterminalsystem Källa: Egen omarbetning av modell i Lumsden (2006) s Samordnad distribution Samordningsprinciper inom distribution Den grundläggande transportformen utgörs av transporter av varor som går direkt från leverantören till kunden, order för order utan att hänsyn tas till transporter till andra kunder eller från andra leverantörer Lumsden (2006) s Tarkowski m.fl. (1995) s Lumsden (2006) s Jonsson (2005) s

27 En verksamhet har som regel behov av ett stort antal skilda varor för att driva sin verksamhet. Detta leder till att kunden ofta erhåller leveranser från flera olika leverantörer vilka måste leverera små kvantiteter med lågt kapacitetsutnyttjande av lastbäraren som följd. Detta förfaringssätt är ej försvarbart, vare sig ekonomiskt eller miljömässigt. 78 För att åtgärda problemet krävs någon form av transport- och nätverksplanering. Transportplanering rör de mer kortsiktiga beslut gällande hur distribution rent praktiskt ska utföras mellan leverantörer och kunder. Dessa beslut ligger på taktisk och operativ nivå. 79 Med nätverksplanering menas istället beslut på en strategisk nivå gällande antal, geografisk placering och kapacitet för anläggningar som distributionsterminaler med mera. Andra viktiga frågeställningar som måste utredas är vilket transportsätt som bör användas och var produkterna ska lagras. Nätverksplaneringen sätter ramarna för transportplaneringen. 80 Ett led i nätverkplaneringen för att motverka den dåliga fyllnadsgraden och minska antalet leveranser är att tillämpa samordnad distribution. Samordningen innebär att transportören helt försöker fylla sitt lastfordon med varor från olika transportuppdrag. 81 Detta kan ske genom att en transport överlåts via en godsterminal mellan avsändningsoch destinationsorten så att större fyllnadsgrad hos transportfordonet utnyttjas På så vis ökar kapacitetsutnyttjandet av lastbäraren och antalet transporter kan reduceras. 82 De principiella skillnaderna gällande användning och icke användning av godsterminal illustrerades tidigare i figur 3.1, 3.2 och Godsterminaler Godsterminalen (även kallad mellanlager eller distributionslager) ska med sin lokalisering dels ligga nära marknaden och vara en buffert för svängningar i 78 Tarkowski m.fl. (1995) s Jonsson (2005) s Ibid s Lumsden (1995) s Tarkowski m.fl. (1995) s

28 distribution, produktion och efterfrågan. 83 Den ska fungera som ett nav där samlastning och samordning av flera olika sändningar sker. I terminalen lastas varor om och sorteras ankommande gods för vidare transport. Det finns två typer av flöden i godsterminalen; konvergerande och divergerande. De konvergerande flödena består av ett antal sändningar som sammanförs i samma lastbärare till samma mottagare. De divergerande flödena är större leveranser som delas upp och fördelas i mindre enheter som sänds till olika mottagare. 84 Dessutom ska terminalen kunna sänka den totala transportkostnaden bland annat genom att olika transportfordon kan användas för att leverera varor. Då antalet transaktioner reduceras kraftigt vid samlastning kan även kostnaderna bli lägre då varje transaktion medför en kostnad. 85 Kostnader gällande samdistribution behandlas vidare i kapitel 3.4. Dock medför ett införande av en terminal en del särkostnader. Dessa är: 86 Investeringar i lagrings- och hanteringsutrustning. Hanterings- och administrationskostnader. Kapital bundet i varulager. Dessa kostnader bör vägas mot alternativet att inte använda sig av en terminal vilket vanligtvis innebär att transport- och transaktionskostnaderna blir högre Ruttplanering Vid distribution av varor och gods följer ett problem i form av hur transporter ska planeras. För att lösa problemet använder sig transportören av ruttplanering. Om det finns ett flertal kunder och ett flertal lastbärare behöver planering göras i form av att bestämma hur rutterna för lastbärarna ska se ut. Med ett ökat antal kunder ökar även 83 Storhagen (1995) s Tarkowski m.fl. (1995) s Storhagen (1995) s Ibid s Ibid 29

29 komplexiteten i planeringen av dessa rutter då antalet möjliga kombinationer ökar när antalet kunder ökar. 88 Med ett ruttplaneringsproblem menas att: 89 Ett antal kunder efterfrågar en kombination av varor i kända mängder. Kunderna är utspridda i ett nätverk av vägar med kända avstånd. Kunderna ska försörjas från en eller flera depåer med fordon som kan besöka en eller flera kunder i samma rutt. Det finns ett bestämt antal fordon med en viss kapacitet till förfogande. Fordonsvillkor vissa fordon kan inte lossa hos alla kunder. Tidskrav - varje kund har speciella tidskrav beträffande leveranstider. Samlastning vissa delar av sortimentet ska transporteras åtskilda på samma fordon. Rutterna ska utifrån dessa aspekter utformas för att uppnå en målfunktion som kan vara av antingen minimerande eller maximerande karaktär. Exempel på målfunktioner är: 90 Minimerande Total körsträcka Antalet rutter Erforderligt antal fordon Tidsbeläggning på fordon Utleveranstid till kunder Maximerande Utlevererad mängd varor Antal besökta kunder Hög fyllnadsgrad i fordonen 88 Lumsden (2006) s Ibid s Lumsden (2006) s

30 3.4.1 Modeller för ruttplanering En känd modell för ruttplanering som kan användas manuellt är the traveling salesman problem. Själva problemet innebär att ett fordon utgår från en punkt, som till exempel en terminal. Från denna punkt ska fordonet besöka olika geografiskt spridda kunder. Modellens budskap är en metod som först vill reducera sträckan i kilometer för en rutt som når ett visst antal kunder. När detta är gjort ska antalet rutter reduceras. 91 Planering av transportrutter blir snabbt komplex redan med få leverans- och besöksadresser då det skapas många olika lösningsalternativ. Därför blir det svårt att finna en exakt lösning på rutterna och heuristiska modeller kan då användas. Dessa modeller är skapade på vissa fastställda principer i form av tidigare erfarenheter för hur rutterna ska bildas. Clarke & Wrights modell är ofta även underlag för heuristiska modeller inom detta område. Figur 3.4 som förklarar Clarke & Wrights modell illustrerar ett transportfordon som från lager (L) ska leverera varor till kund K1 och kund K2. Då transportören endast levererar till en kund i taget blir den totala körsträckan 180 kilometer ( ). Om leveranserna kombineras kan körsträckan reduceras till 115 kilometer ( ). 92 Figur 3.4 Förklaring av Clarke & Wrights modell Källa: Storhagen (1995) s. 92 Clarke & Wrights modell vill därmed visa att kunder ska länkas ihop för att sedan söka efter de kombinationer av rutter som skapar minst kilometer körda. Faktorer som avgör 91 Storhagen (1995) s Ibid s

31 för hur många kunder som kan länkas samman i rutten är beroende på den tids- och avståndskapacitet som finns tillgänglig hos transportören. Först länkas de kunder ihop som kan spara mest kilometer körda, därefter de kunder som kan spara näst mest kilometer osv Kostnader förknippade med distribution Totalkostnadsmodellen För att effektivt styra logistikprocesser är det viktigt att ta hänsyn till samtliga kostnader för att bedöma vilka åtgärder som ska vidtas. Målet är att reducera de totala kostnaderna för samtliga logistiska aktiviteter snarare än att fokusera enbart på enskilda aktiviteter. Risken med att fokusera på enskilda aktiviteter är att suboptimeringar kan inträffa. Ett exempel på detta är att om transportkostnaden minskar genom färre transporter kan följden bli att lagerhållningskostnaden ökar. 94 Ledningen måste därför vara inblandad i beslut om samtliga av de logistiska kostnaderna i totalkostnadsmodellen: 93 Storhagen (1995) s Grant m.fl. (2006) s.11 32

32 Plats/Kundservicenivå Kundservice Delar och servicesupport Reklamationshantering Lagerhållningskostnader Lagerstyrning Packning Omvänd logistik Transportkostnader Trafik och transport Partikostnader Materialhantering Återanskaffning Lagerkostnader Lagerhålln. & förvaring Val av fabriks- och lagerplacering Order- och informationskostnader Orderläggning Logistik kommunikation Efterfrågeprogn./planer Figur 3.5 Totalkostnadsmodellen Källa: Egen omarbetning av modell i Grant m.fl. (2006) s Transportkostnader Transportkostnader innebär olika saker för transportsäljare respektive transportköpare. Transportsäljarna utgörs av åkerier, speditör rederier med mera. Deras egentliga transportkostnader utgörs av de kostnader som rör den själva förflyttningen, lastning, omlastning samt lossning. 95 Utöver dessa kostnader har transportsäljarna andra kostnader som kan bestå av fordon och dess tillbehör, löner, administration, hyra och eventuellt en egen godsterminal Lumsden (1995) s Ibid s

33 De företag och organisationer som köper transporttjänsten, det vill säga transportköparna, har andra kostnader än transportsäljarna. Dessa kostnader utgörs av de övriga kostnaderna som förknippas med transporter. Dessa kostnader kan vara följande: 97 Lagring och lagerfunktioner som innefattar bland annat hantering, sortering och plockning av gods. Skador på gods och försäkringskostnader. Kapitalkostnader som till exempel räntekostnader för lagrat gods. Egen transportadministration. Returgods- och returballagehantering. Etikettering och identifiering. Utbärning. Datakommunikation och databeordringskostnader Kostnadspåverkan vid samlastning Idag använder sig många företag av samlastning och ett vanligt exempel på detta är när flera olika lastbilstransportörer fyller ett flygplan eller båt med varor. Men det behöver inte ske mellan olika fordonstyper som i exemplet utan samlastning kan även ske mellan samma typ av fordon. 98 Syftet med konceptet är att en reduktion av kostnaderna för transporten blir möjlig. 99 Det som avgör om konceptet blir lönsamt och om den optimala storleken på lastenheten kan hittas är de kostnader som samlastningen medför. Det finns fyra kostnader som bestämmer den storlek på lastenheterna som är den ekonomiskt optimala: 100 Linje- och leveranskostnader. Detta är kostnader för fordonsslitage, löner och drivmedel. Dessa kostnader minskar alltid med ökade laststorlekar ända tills den maximala laststorleken nås. 97 Lumsden (1995) s Button (1993) s Ibid s Lumsden (1995) s

34 Terminalkostnader. Detta är främst kostnader som rör administrativa kostnader, lokaler och löner för hanteringspersonalen. Terminalkostnader blir hela tiden högre med ökade laststorlekar då mer arbete krävs för hantering. Tidskostnader. Dessa kostnader rör det bundna kapitalet i material som uppstår under transport och det större lagret som den som köper transporten måste hålla. Tidskostnader ökar med större laststorlekar då transportfrekvensen minskar. Externa och samhällskostnader. Dessa kostnader avser främst miljöförstöring och slitage på vägarna. Denna typ av kostnader minskar med större laststorlekar då färre transportfordon behövs. Då enbart kostnader för linje- och leveranskostnader skulle finnas hade den optimala laststorleken blivit så stor som möjligt, det vill säga maximal laststorlek (se S 1 i figuren nedan). Om även terminalkostnader tas hänsyn till blir den optimala laststorleken en avvägning mellan de två kostnaderna (se S 2 i figuren nedan). Tidskostnader som är viktigt för transportköparen bör även räknas med och kostnaden gör att den optimala laststorleken blir ännu mindre (se S 3 i figuren nedan). Till sist tas externa och samhällskostnader med. Detta gör att den optimala latstorleken blir större (se S 4 i figuren nedan). 101 Figur 3.6 Kostnader vid samlastning Källa: Egen omarbetning av Lumsden (1995) s Lumsden (1995) s

35 3.6 Miljöaspekter Vägtransportens påverkan på miljön Trafikens transporter påverkar miljön negativt. Denna påverkan från trafiken är en kostnad som drabbar allmänheten och inte de som utför transporterna. Transporten påverkar miljön negativt på framförallt tre sätt. Det första av dessa sätt gäller den försämrade livskvaliteten hos människor som lever nära en trafikerad väg, detta i form av till exempel buller, luftföroreningar och utsläpp. För det andra skapar en kombination av olika utsläpp i luften så kallat surt regn som skadar naturen. För det tredje bidrar vägransporter till växthuseffekten och en uttunning av ozonlagret. 102 En annan negativ aspekt trafiken bidrar till är olyckor i form av krockar och avkörningar. 103 År 2007 orsakade trafiken 490 dödsfall och 3960 allvarliga skador. 104 Samhället och miljön skulle därmed förbättras av en reduktion av transporter. 105 Vad det gäller utsläppen skadar dessa människor, natur och byggnader. 106 Mängden utsläpp som fordon på vägarna skapar beror på bland annat hur stor summan av all trafik är, körbeteende hos trafikanter, omfattning av tomgångskörning i korsningar och de typer av fordon som används. 107 De största utsläppstyperna inom vägtransport är följande: 108 Koldioxid (CO 2 ): Utsläpp av detta ämne bidrar till att atmosfären får för mycket koldioxid vilket i sin tur ökar växthuseffekten. Koldioxiden är det utsläpp som är svårast att reducera när fossilt bränsle används. Kolmonoxid (CO): Förhindrar blodets sätt att absorbera syre vilket kan skada hjärta och cirkulationssystem. Dikväveoxid (N 2 O): Bidrar till försurning av mark och vatten. Kolväten (C x H x ): Är associerade med en ökning av cancerrisk. Partiklar: Partiklar från trafiken kan bidra till lungproblem och cancer. 102 Lumsden (1995) s Enarsson (2002) s Vägverkets årsredovisning s Enarsson (2006) s Ibid s Mandavilli m.fl. (2008) s Enarsson (2006) s