Mätning och styrning av tillverkningsprocessen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mätning och styrning av tillverkningsprocessen"

Transkript

1 Mätning och styrning av tillverkningsprocessen -en studie av större tillverkande företags mätning och styrning av tillverkningsprocessen Ekonomihögskolan vid Växjö Universitet Kandidatuppsats EKL 361 Författare: Johan Hedin [810729] Martin Jonsson [820202] Johan Ljunggren [810918] Handledare: Examinator: Leif Enarsson Helena Forslund Växjö: Vårterminen 2005

2

3 Förord Först av allt skulle vi vilja tacka våra fallföretag för det stora intresse de visat för vår studie och det trevliga bemötande vi har fått under våra företagsbesök. På Volvo vill vi rikta ett stort tack till Lars Klinthäll, på Flextronics Håkan Brede och på SCA Packaging Siwe Persson och Cecilia Nikolic. Vi vill också passa på att tacka vår handledare Leif Enarsson och vår examinator Helena Forslund vid institutet för transportekonomi och logistik vid Växjö Universitet för mycket givande konstruktiv kritik. Vi vill slutligen rikta ett stort tack till våra opponenter Henrik Andersson, Peter Källström och Andreas Morell som givit oss konstruktiv kritik och fungerat som bollplank under uppsatsens gång. Vår förhoppning är att tillverkande företag ska finna denna uppsats intressant och berikande för arbetet med mätning och styrning av tillverkningsprocesser. Vi har under denna forskningsprocess lärt oss mycket och ser uppsatsskrivandet som en stor erfarenhet inför vårt framtida arbetsliv. Växjö, Juni 2005 Johan Hedin Martin Jonsson Johan Ljunggren

4

5 Sammanfattning Problemdiskussion: När ett företag arbetar med processer kommer deras processer att generera information om hur väl den tillfredsställer deras kunder. Med hjälp av den informationen går det att förbättra processen. Problemet är ofta att företag antingen mäter fel information eller att det tar för lång tid innan informationen har sammanställts. Dessa förutsättningar behöver identifieras och analyseras. Det som bör mätas ska vara processorienterat för att på så sätt åstadkomma lämpliga mål som underlag för att stödja och styra verksamheten i önskad riktning. För att kunna arbeta med förbättringar krävs det tillgång till data samt analys av dessa data. Vi ansåg att tillverkande företag skulle vara intressant eftersom mer och mer av tillverkningen flyttas ut ifrån Sverige till lågkostnadsländer. De som fortfarande har sin tillverkning i Sverige borde rimligtvis använda sig av de fördelar som kan uppnås med mätning och styrning av tillverkningsprocessen. Tillverkningsprocessen kan definieras som en process från råmaterial, delar, montering som går i ett flöde genom fabriken. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva vad svenska tillverkande företag mäter i sina tillverkningsprocesser För att sedan förklara hur dessa mått påverkar hur de styr sina tillverkningsprocesser. Resultat: Vad mäter svenska tillverkande företag i sina tillverkningsprocesser? Leveransprecision in och ut ur tillverkningsprocessen Produktivitet Kvalitet På vilket sätt påverkar mätningen hur de styr sina tillverkningsprocesser? Företag arbetar aktivt med att ta tillvara måtten för att styra sin tillverkningsprocess mot förbättringar. För att få en effektiv styrning skall resultaten av de övergripande måtten förmedlas till alla inom företaget. Att arbeta med få mått ger en större tydlighet och gör att styrningen kan fokuseras på de mått som är viktiga.

6

7 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Problemdiskussion Processens information Mätning av processen Processens styrning Tillverkningsprocessen Egna reflektioner på problemdiskussionen Forskningsfrågor Syfte Disposition Metod Vetenskapligt synsätt Positivism & Hermeneutik Vårt vetenskapliga synsätt Vetenskapligt angreppssätt Deduktion, induktion & abduktion Vårt vetenskapliga angreppssätt Forskningsmetod Kvalitativ & kvantitativ ansats Vår forskningsmetod Undersökningsmetod Surveyundersökningar & fallstudier Vår undersökningsmetod Datainsamling Intervjuer Vårt tillvägagångssätt vid datainsamling Urval Sannolikhetsurval & icke sannolikhetsurval Vårt urval Sanningskriterier Tillämplighet, överensstämmelse, pålitlighet och noggrannhet Vår syn på sanningskriterier Generaliserbarhet Vår syn på generaliserbarhet Forskningsprocess Arbetsgång Sammanfattning av våra metodval...20

8 Innehållsförteckning 3 Teori Tillverkningsprocesser Jobshop Batchshop Assembly line Continuous flow Vikten av att mäta Fördelar med att mäta Vad mäta? Processkartläggning Krav på processen Ledningens engagemang Val av mått Nyckeltal Sammanfattning av mått Hur styra processen? Processledning Statistisk processtyrning Förbättringsverktyg Analysmodell Empiri Volvo Articulated Haulers Företagspresentation Huvudprocesser Processledning Processkartläggning Vad mäter Volvo? Varför och hur togs måtten fram? Önskvärda mått Styrning Statistisk processtyrning Flextronics Företagspresentation Huvudprocesser Processledning Processkartläggning Vad mäter Flextronics? Varför och hur togs måtten fram? Önskvärda mått Styrning Statistisk processtyrning SCA Packaging Företagspresentation Huvudprocesser Processledning Processkartläggning...62

9 Innehållsförteckning Vad mäter SCA? Varför och hur togs måtten fram? Önskvärda mått Styrning Statistisk processtyrning Analys Mätning av tillverkningsprocessen Processkartläggning Mått Styrning av tillverkningsprocessen Processledning Statistisk processtyrning Måttens betydelse för styrningen Resultatmodell Slutdiskussion Resultat Vårt bidrag till forskningen Kritik av eget arbete Generaliserbarhet Förslag till fortsatt forskning...83 Figurförteckning Figur 1:1 Tillverkningsprocessmodell...6 Figur 1:2 Kandidatuppsatsens disposition...7 Figur 2:1 Fallföretag...16 Figur 2:2 Forskningsprocessen...19 Figur 2:3 Gantt-schema över kandidatuppsatsen...19 Figur 2:4 Sammanfattning av våra metodval...20 Figur 3:1 Teorikapitlets disposition...21 Figur 3:2 Sammanställ krav...28 Figur 3:3 Relatera kraven till rätt komponent...29 Figur 3:4 Uttryck krav på intern effektivitet som en relation...31 Figur 3:5 Bestäm mått och måttyp...32 Figur 3:6 Genomloppstid...34 Figur 3:7 Orsak till variation...41 Figur 3:8 Reduktion av variation...42 Figur 3:9 Analysmodell...46

10 Innehållsförteckning Figur 4:1 Schematisk bild över Volvos huvudprocesser...48 Figur 4:2 Empirimodell Volvo...53 Figur 4:3 Flextronic: s produktrealisationsprocess...55 Figur 4:4 Flextronic: s tillverkningsprocess...56 Figur 4:5 Empirimodell Flextronics...60 Figur 4:6 SCA: s tillverkningsprocess...62 Figur 4:7 Empirimodell SCA...66 Figur 5:1 Resultatmodell...77 Figur 6:1 Modell över vårt bidrag till forskningen...81 Tabellförteckning Tabell 3:1 Indirekta krav...30 Tabell 3:2 Utvärdering av mått...37 Tabell 3:3 Sammanfattning av mått...38 Tabell 6:1 Sammanfattning av relevanta mått...82

11

12 1 Inledning 1 Inledning detta kapitel redogör vi för bakgrunden till problemet och diskuterar detta vidare Ii en problemdiskussion som mynnar ut i två forskningsfrågor och ett syfte. 1.1 Bakgrund Företag har varit och är fortfarande i stor utsträckning funktionsorienterade. Det som kännetecknar en funktionsorienterad organisation är att varje avdelning eller enhet har sina egna uppgifter och mål. Detta leder till att de glömmer bort att se till helheten i företaget, så kallad suboptimering. 1 Suboptimering leder till att företagets viktigaste uppgift att tillfredsställa den externa slutkunden kommer i skymundan 2. En allt mer konkurrenskraftig marknad vilken globaliseringen bidragit till har gjort att bättre resultat, mätt i tid, pengar och kundtillfredsställelse ska åstadkommas med mindre resurser, Detta gör att företag måste arbeta smartare. 3 Företag måste fokusera på ständig förbättring och tillgodose sina kunders behov för att kunna vara framgångsrika i längden. 4 För att kunna tillfredsställa kunders behov måste företaget sätta kunderna i centrum. Detta innebär att de aktivt tar reda på vad kundernas behov och att företaget sedan i alla avdelningar strävar efter att uppfylla dessa behov. Kunden behöver inte vara en extern slutkund utan kan även vara en intern kund inom företaget. Ska företaget lyckas med att leverera en bra slutprodukt måste de interna kunderna få förutsättningar att göra ett bra jobb. 5 En nyckelfaktor för att göra kundorienterade produkter eller tjänster är att få varje medarbetare att förstå hur det arbete han eller hon utför inverkar på slutresultatet. Att skifta fokus från slutresultatet till att fokusera på hur resultatet skapas är att ha ett processorienterat synsätt. 6 Historiskt har företag fokuserat på enstaka aktiviteter och det är först på senare tid de har lyft blicken och tittat mer korsfunktionellt och på hela försörjningskedjan. 1 Ljungberg, 2002, sid Rentzhog, 1996, sid Ljungberg & Larsson, 2001, sid Rentzhog, 1996, sid. 1 5 Bergman & Klefsjö, 2001, sid. 36ff. 6 Rentzhog, 1996, sid. 9ff. 1

13 1 Inledning Dock har de flesta företag bara börjat med processorienterad verksamhet, mycket få har kommit långt och många har övergivit detta synsätt eftersom de tror att de kommit tillräckligt långt. 7 När begreppet process ska definieras är det viktigt att inte använda sig av en alltför kortfattad definition. Detta eftersom det kan få till följd att den enbart associeras till tillverkning av en produkt. En process kan lika gärna vara mer abstrakt än en tillverkningsprocess, exempel på sådana processer är skapa affärer eller leda och utveckla verksamheten. 8 En definition av begreppet process som undviker en alltför teknisk syn är: En process är ett repetitivt använt nätverk av i ordning länkade aktiviteter som använder information och resurser för att transformera objekt in till objekt ut, från identifiering till tillfredsställelse av kundens behov Problemdiskussion Processens information När ett företag arbetar med processer kommer deras processer att generera information om hur väl den tillfredsställer deras kunder. Ett företag kan med hjälp av denna information från processens historia dra slutsatser om hur den kommer att se ut i framtiden. Med hjälp av information går det att förbättra processen. Företag skall inte se varje kundklagomål eller mätvärde enskilt, utan istället som en del i den information om hur processen fungerar och hur den går att förbättra. Det gäller också att inte låta slumpfaktorer spela in, utan att ha väl underbyggd information baserad på fakta. 10 Något som är vanligt bland företag är att de har investerat i teknologi som tar fram information ur processen. Problemet är ofta att de antingen mäter fel information eller att det tar lång tid innan informationen har sammanställts, vilket gör att när informationen väl ska användas är den förlegad Ljungberg, 2002, sid Ljungberg & Larsson, 2001, sid. 43ff. 9 Ibid., sid. 44f 10 Bergman & Klefsjö, 2001, sid. 38ff. 11 Richardson, 2000, sid. 63 2

14 1 Inledning Mätning av processen Under de senaste åren har det konstaterats efter en rad undersökningar att det finns ett stort behov av mått och mätmetoder inom industrin. Det är mått och mätmetoder som har lyfts fram som de viktigaste för att styra det fysiska flödet av material och produkter. 12 Att utveckla metoder för mätning är ett krävande jobb, detta eftersom det är många steg som måste utföras. Vidare krävs det omfattande information om processen och de som arbetar med mätningen behöver besitta en stor kompetens och många färdigheter. Mätning kan inte bli tagen ur sitt sammanhang eftersom en rad förutsättningar måste uppfyllas. Dessa förutsättningar behöver identifieras och analyseras. 13 I många företag mäts processerna genom mätning av var de befinner sig idag, oftast funktionellt och genom att företaget sätter de mått de fått fram i relation till var de befann sig tidigare år, till exempel mot budget, för att få veta vart man är på väg. En slags passiv funktionell mätning. Det som bör mätas ska istället vara processorienterat för att på så sätt åstadkomma lämpliga mål som underlag för att stödja och styra verksamheten i önskad riktning, en så kallad processorienterad mätning. Den passiva mätningen kännetecknas av diagnos, och den processorienterade aktiva mätningen av behandling, i form av förbättringar. En annan viktig aspekt är att de olika måtten är ett stöd i det materialadministrativa förbättringsarbetet. 14 Att mäta någonting som inte har direkt effekt på vinst, effektivitet eller säkerhet ökar endast på kostnader och slösar bort resurser. Det viktigaste av allt är att det finns en mening med att mäta. Att fokusera på det aktuella problemet, vilka åtgärder som behövs och vem som är ansvarig för att dessa åtgärder blir utförda Björnland et al., 2003, sid Ljungberg, 2002, sid Björnland et al., 2003, sid Cottrill, 2003, sid. 15 3

15 1 Inledning Det övergripande syftet med att mäta är inte att ställa upp ett stort antal diagram utan att skapa kunskap som i sin tur skapar förståelse. Följande citat beskriver hur mätningarna berör hela organisationens verksamhetsutveckling: Vi kan inte leda eller utveckla det vi inte kan kommunicera, vi kan inte kommunicera det vi inte kan mäta, vi kan inte mäta det vi inte kan definiera, vi kan inte definiera det vi inte förstår Processens styrning I begreppet styrning lägger vi i denna kandidatuppsats även in begreppet förbättring. Vi menar att när ett företag styr sina processer gör de detta med motivet att förbättra processen. För att kunna arbeta med förbättringar krävs det tillgång till data samt analys av dessa data. I styrningen mot förbättring är det viktigt att företaget lyckas involvera de anställda. En förutsättning för lyckas med detta är att de verktyg som används vid analysen är enkla men effektiva. 17 Ett övergripande ansvar för de som styr tillverkningsprocessen är att säkra att processens output möter de driftskrav som ställs av processen och kunden. Kontroll och styrning är nödvändigt av två anledningar. Dels för att bibehålla kvaliteten i processen och dels för att om en process ska kunna förbättras måste företaget ha kontroll över den. 18 Ett sätt att försäkra sig om att kvaliteten på produkten är god kan vara att mäta vilken variation som finns i processen. I många situationer är variation i processen en källa till besvär. Exempel på vad som kan vara källor till variation är heterogent material och dåligt kalibrerade mätinstrument. Vanligtvis är orsakerna till variation många och detta kan ge problem när de enskilda orsakernas bidrag ska identifieras. 19 Det finns två olika typer av variation, urskiljbar variation och slumpmässig variation. Alla mätetal fluktuerar runt ett medeltal, detta är den slumpmässiga variationen 20. Den slumpmässiga variationen går aldrig att helt eliminera eftersom en process aldrig blir helt perfekt. 16 Ljungberg & Larsson, 2001, sid. 222ff. 17 Bergman & Klefsjö, 2001, sid Evans & Lindsay, 2002, sid Bergman & Klefsjö, 2001, sid. 209ff. 20 Evans & Lindsay, 2002, sid

16 1 Inledning Att den inte blir det beror på att människor, maskiner, förfaringssätt och material alla innehåller ett visst mått av variation. 21 Den urskiljbara variationen kan bestå av bland annat en felinställd maskin, olikheter i råvarupartiet eller en verktygsförslitning. Anledningen till att arbeta med statistisk processtyrning är att finna orsakerna till den urskiljbara variationen och eliminera denna Tillverkningsprocessen Ett sätt att klassificera processer är att dela in dem efter vilket kundvärde de bidrar med. I en sådan indelning går det att skilja ut tre olika processer. Dessa är huvudprocesser, stödprocesser och ledningsprocesser. Huvudprocesser har med företagets kärnverksamhet att göra samt bidrar med ett direkt värde till kunden. Stödprocesser har som uppgift att stödja huvudprocesserna så att de fungerar på ett så effektivt sätt som möjligt. Ledningsprocesserna är de processer som styr verksamheten genom att ta fram strategier, mål och framtidsplaner. Huvudprocesserna är av störst vikt sedda ur ett supply chain management synsätt. En tillverkningsprocess är ett exempel på en huvudprocess. 23 Tillverkningsprocessen kan definieras som en process från råmaterial, delar, montering som går i ett flöde genom fabriken. 24 En annan definition är att tillverkningsprocessen adderar värde genom att konvertera råmateriel till konsumerings- och industriprodukter 25. Processens nyckelkomponenter kan definieras med fem ord: Objekt in, aktivitet, resurs, information och objekt ut 26. Figur 1:1 belyser hur en tillverkningsprocess kan se ut med dess olika komponenter. 21 Kaplan, 1990, sid Bergman & Klefsjö, 2001, sid. 209ff. 23 Ibid., sid. 418f. 24 Chase, et al., 2004, sid Bowersox, et al., 2002, sid Ljungberg & Larsson, 2001, sid

17 1 Inledning Figur 1:1 Tillverkningsprocessmodell Egna reflektioner på problemdiskussionen Med bakgrund av de studier som har gjorts och övrig litteratur som berör området, tillsammans med våra egna intryck av de företag vi kommit i kontakt med under vår studietid. Har det visat sig att de flesta av dessa företag har helt eller delvis haft en avsaknad av ett processynsätt och då i huvudsak av att mäta och styra processer. Med anledning av dessa fakta och att detta är ett relativt oprövat forskningsområde anser vi att en studie av detta är relevant och intressant. Det perspektiv vi kommer att använda oss av under vår studie är ett internt perspektiv. Vi kommer att studera hur företagen internt mäter sina tillverkningsprocesser. Naturligtvis har externa intressenter som slutkunder betydelse för vilka mått som är lämpliga men vi kommer inte att undersöka begrepp som kundtillfredsställelse. Kundens betydelse för processen tas upp genom de krav som intressenterna har på processen och hur de ligger till grund för vilka mått som ska väljas. Detta gör att kundens krav tillsammans med övriga intressenters krav ligger till grund för att ett mått skall anses relevant att mäta och då även indirekt till hur processen ska styras. 27 Ljungberg & Larsson, 2001, sid

18 1 Inledning De företag som vi har valt för de empiriska data vi samlar in till studien kommer att vara större svenska tillverkande företag. Den största anledningen till att vi valt företag i denna kategori är att vi vill säkra oss från att komma ut till företag där det inte finns ett processynsätt. Skulle så vara fallet kommer vår ansats om att titta på vilka mått som används och dessa måtts inverkan på styrningen att misslyckas. 1.3 Forskningsfrågor Vad mäter svenska tillverkande företag i sina tillverkningsprocesser? På vilket sätt påverkar mätningen hur de styr sina tillverkningsprocesser? 1.4 Syfte Syftet med uppsatsen är att beskriva vad svenska tillverkande företag mäter i sina tillverkningsprocesser, för att sedan förklara hur dessa mått påverkar hur de styr sina tillverkningsprocesser. 1.5 Disposition Den första delen i vår kandidatuppsats består av detta inledande kapitel ett. Därefter följer vårt metodkapitel där vi redogör för våra metodologiska val. I den tredje delen redogör vi för vår teoretiska referensram. Det empiriska materialet vi samlat in beskriver vi i del fyra. Del fem består av en analys av empirisk och teoretisk data, därefter redovisas vårt resultat i en avslutande sjätte del. En översikt över kandidatuppsatsens disposition ses i figuren nedan. Kapitel 1 Metod Teori Empiri Analys Slutdiskussion Figur 1:2 Kandidatuppsatsens disposition Egen figur 7

19 2 Metod 2 Metod I detta kapitel redogör vi för teorierna kring de olika metodologiska angreppssätten och de val vi gjort för vår forskning. Vi kommer att belysa uppsatsens vetenskapliga synsätt, angreppssätt, forskningsmetod, undersökningsmetod, metod för datainsamling, urval, sanningskriterier och uppsatsens generaliserbarhet. Vi redogör även i slutet av kapitlet för hur forskningsprocessen fortlöpt och hur vi har valt att disponera vår tid. 2.1 Vetenskapligt synsätt Med vetenskapligt synsätt menas det sätt på vilket forskaren ser på verkligheten. De två vanligaste vetenskapliga synsätten är positivism och hermeneutik. 29 Nedan följer en beskrivning av dessa inriktningar Positivism och Hermeneutik Positivismen bygger på formell logik och fakta som alltid är ett resultat av en fysisk mätning. Enligt positivismen kan kunskap endast inhämtas från två källor, dels det vi kan registrera med våra fem sinnen och dels det vi kan resonera oss fram till med vårt förnuft. Dessutom måste kunskapen vara verklighetsförankrad. 30 De centrala tankarna är att det finns en sann verklighet som forskaren kan få kunskap om genom iakttagelser 31. Med det positivistiska synsättet ska forskaren alltid vara objektiv i sitt arbete vilket innebär att resultatet av ett arbete ska vara oberoende av vilken forskare som gör det 32. Hermeneutik betonar vikten av tolkning och förståelse. Tolkning handlar om att begripa och förstå vad en skrift säger i förhållande till den fråga som ställs. 33 En av hermeneutikens fundament har varit att meningen med en del endast kan förstås om den sätts i samband med helheten 34. Hermeneutiken menar också att förståelse alltid skapas mot bakgrund av vissa förutsättningar, vilket innebär att forskarens värderingar och erfarenheter påverkar resultatet. 29 Patel & Davidsson, 1994, sid Ibid., sid Patel & Tebelius, 1987, sid Eriksson & Wiedersheim-Paul, 2001, sid Esaiasson et al., 2003, sid Alvesson & Sköldberg, 1994, sid

20 2 Metod Det hermeneutiska synsättet påvisar därmed en korrelation mellan det insamlade materialet och forskarens livserfarenhet. Därför är det centralt att forskaren har en förförståelse för problematiseringen Vårt vetenskapliga synsätt Vi anser att det vetenskapliga synsätt som stämmer överens med den studie vi utfört är det hermeneutiska synsättet. Då det positivistiska synsättet innefattar ett objektivt synsätt där forskarens egna subjektiva uppfattningar inte får utrymme blir detta synsätt svårare att tillämpa. När vi samlade in vår empiridel ansåg vi att vår förförståelse för ämnet spelade in på resultatet, därför använde vi oss av en hermeneutisk ansats. Det går inte att säga att ett mått är det bästa utan situationen i företaget avgör vilket mått som skall användas. Vi ansåg då att en tolkande ansats bättre skulle fånga in helheten. 2.2 Vetenskapligt angreppssätt En forskare kan dra sina slutsatser utifrån tre olika angreppssätt. De två huvudinriktningarna är deduktion respektive induktion. Deduktion beskrivs som bevisföringens väg och induktion som upptäcktens väg. Det tredje angreppssättet kallas den gyllene medelvägen och benämns i vetenskapen som abduktion Deduktion, induktion och abduktion För att klargöra vad deduktion innebär går det att beskriva det som att utifrån befintliga teorier utforma hypoteser som är testbara påståenden om verkligheten och med hjälp av logisk slutledning komma fram till ett resultat. 37 Ett deduktivt angreppssätt utgår från en generell regel, en teori och försöker med hjälp av denna förklara en viss situation eller ett fenomen. Deduktion kan sägas vara mindre riskfyllt då det inte förklarar utan oftast bara fastslår ett fenomen Eriksson & Wiedersheim-Paul, 2001, sid. 221ff. 36 Ibid., sid Ibid., sid Alvesson & Sköldberg, 1994, sid. 41 9

21 2 Metod Vid induktion har forskningen sin utgångspunkt i verkligheten 39. En induktiv ansats utgår från flera enskilda fall och menar att ett samband som observerats i samtliga dessa är allmängiltigt. Detta innebär ett större risktagande än vid deduktion då observationerna görs till generella sanningar. 40 Abduktion är en kombination mellan deduktion och induktion men tillför även en del nya tillvägagångssätt. Studien växlar mellan empiri och teori, där forskaren använder teorin i empiriundersökningen och på så sätt kombineras kunskapen för att skapa ny teori. Abduktion kan sägas vara tolkning av fakta som forskaren redan har en viss förförståelse av Vårt vetenskapliga angreppssätt Det angreppssätt vi använde oss av var det deduktiva. Vi samlade först in relevanta och befintliga teorier om processmätning och processtyrning, dessa teorier använder vi oss sedan av när vi samlade in relevant empiri. Vi utgick från en teori och försökte med hjälp av den förklara hur mätningen i tillverkningsprocessen spelade in på hur tillverkningsprocessen sedan styrdes. Det induktiva angreppssättet förkastade vi eftersom vi inte hade de förkunskaper som krävdes för att direkt kunna samla in empiri. Vi hade varken tiden eller möjligheten att vid flera tillfällen besöka de företag vi använde oss av för att samla in empirin. På grund av detta blev aldrig det abduktiva synsättet möjligt att genomföra. 2.3 Forskningsmetod Det finns två olika typer av forskningsmetoder. Vilken som ska användas beror på vilken typ av data som ska samlas in. Dessa metoder är kvalitativ och kvantitativ metod Kvalitativ och kvantitativ ansats Syftet med en kvalitativ undersökning är att skaffa sig en djupare förståelse. Forskaren har som ambition att försöka förstå och analysera en helhet Eriksson & Wiedersheim-Paul, 2001, sid Alvesson & Sköldberg, 1994, sid Ibid., 1994, sid Halvorsen, 1992, sid Patel & Davidsson, 1994, sid

22 2 Metod Metoden innebär en låg grad av formalisering och forskaren prövar inte informationens generella giltighet 44. Den kvalitativa forskningen präglas av forskarens värderingar och erfarenheter, alltså blir forskarens tolkning subjektiv 45. Kunskapsutvecklingen sker genom närhet till de enheter som undersöks 46. Kvalitativa metoder kan till exempel vara observationer och ostrukturerade intervjuer 47. Kvantitativ forskning syftar till att förklara och beskriva det som tagits fram genom olika mätningar. En kvantitativ undersökning ska vara objektiv eftersom undersökningen ska kunna upprepas och då ge exakt samma resultat. 48 Vid användande av kvantitativ metod är undersökningen färdigstrukturerad efter teori- och problemformuleringsfasen 49. Forskaren använder i denna ansats statistik för att ordna, beskriva, bearbeta och analysera data Vår forskningsmetod Vi ville skapa oss en djupare förståelse för ämnet därför använde vi oss av en kvalitativ ansats. Den kvalitativa metoden präglas av forskarens värderingar och tidigare erfarenheter. Vi anser att vi präglades av dels det vi har läst inom logistik området och dels av de tidigare erfarenheter som vi har inom gruppen. Det syfte som vi har i vår kandidatuppsats är beskrivande och syftar till att förklara fenomenet. I kvantitativ forskningsmetod ska det gå att göra om undersökningen och få exakt samma resultat. Kvantitativ forskningsmetod innebär användning av statistiska mätningar vilket vi inte har använt, därför blev denna ansats inte aktuell. Anledningen till att vi inte kommer att använda oss av statistiska mätningar beror på att vi inte analyserade vilket resultat mätningarna gav i siffror. Vårt fokus låg istället på vilka mätmetoder som användes och hur valet av mätmetoder påverkar styrningen av tillverkningsprocesserna. Den ansatsen kräver en djupare förståelse och kräver närhet till de organisationer som studeras. 44 Holme & Solvang, 1997, sid Patel & Tebelius, 1987, sid Holme & Solvang, 1997, sid Halvorsen, 1992, sid. 83ff. 48 Patel & Tebelius, 1987, sid Holme & Solvang, 1997, sid Patel & Davidsson, 1994, sid

23 2 Metod Med anledning av att vi ville skapa oss en djupare förståelse och se till helheten blev den kvalitativa ansatsen naturlig för oss att använda. 2.4 Undersökningsmetod Det finns två huvudsakliga undersökningsansatser, dessa är surveyundersökningar och fallstudier Surveyundersökningar och fallstudier Begreppet surveyundersökning har olika innebörd. Ibland innebär det att forskaren gör en undersökning på en större avgränsad grupp av individer, men det kan även betyda att forskaren använder sig av enkäter eller intervjuer. Beteendevetenskaplig forskning menar att sanningen ligger någonstans mittemellan, det vill säga att med hjälp av enkäter eller intervjuer undersöka en större avgränsad grupp av individer. 52 En fallstudie är en undersökning av en särskild företeelse, till exempel en händelse, en organisation eller en person 53. Även fallstudie är ett begrepp som har varierande innebörd, dock går det att urskilja vissa likheter mellan olika fallstudier, exempelvis att det är en mindre grupp som undersöks. Dessutom försöker forskaren få en så täckande information som möjligt genom att fokusera på helheten. Sammanfattningsvis används vid fallstudier ett större antal variabler på ett mindre antal individer än vid en surveyundersökning Vår undersökningsmetod Den undersökningsmetod vi har tillämpat är fallstudiemetoden då kärnan av vår studie är att beskriva vad tre fallföretag mäter i sina tillverkningsprocesser och förklara hur detta påverkar styrningen. Vid en fallstudie studeras en mindre avgränsad grupp av individer till motsats mot en surveyundersökning där en större population studeras. 51 Patel & Davidsson, 1994, sid Patel & Tebelius, 1987, sid Merriam, 1994, sid Patel & Tebelius, 1987, sid. 61f. 12

24 2 Metod Detta gör att fallstudiemetoden överrensstämmer med den metod vi har använt. Vidare har vi utfört intervjuer med anställda vilka är ansvariga inom det ämnesområde vi har behandlat. 2.5 Datainsamling All data som samlas in kan delas upp i antingen primärdata eller sekundärdata. Primärdata är ny data som forskaren själv har samlat in genom till exempel observation och intervjuer. Sekundärdata är befintlig data som andra har samlat in och som finns mer eller mindre tillgänglig, till exempel företagsredovisningar Intervjuer I den kvalitativa intervjun används vanligtvis inte standardiserade frågeformulär till skillnad från den kvantitativa intervjun. Detta beroende på att forskaren söker respondenternas egna uppfattningar och därför är det viktigt att forskaren inte styr respondenten genom redan utformade frågeformulär. Forskaren har i allmänhet en uppfattning om vad som är viktigt i intervjun och använder därför någon form av ämnesområdesmall. Denna mall används för att täcka de områden som studien avser att behandla. Under intervjuns gång är det vanligt att de frågor som ska behandlas antingen fördjupas eller att nya följdfrågor kommer upp under diskussionen. Då är det viktigt att forskaren tar hänsyn till dessa och anpassar intervjun till de nya förutsättningarna. 56 Om forskaren väljer att använda standardiserade intervjuer har dessa en fördel i att forskaren har möjlighet att få jämförbart material. En nackdel är dock att intervjuaren kan påverka respondenten Vårt tillvägagångssätt vid datainsamling För att samla in relevant data i våra fallstudier använde vi oss av kvalitativa intervjuer. Anledningen till detta var för att vi ville ha öppna frågor med möjlighet för respondenten att kunna utveckla och ge sina aspekter på ämnet och dess komplexitet. Enkäter ansåg vi skulle låsa oss som forskare i vårt insamlande av empiri eftersom vi då inte skulle kunna ställa följdfrågor. 55 Halvorsen, 1992, sid Holme & Solvang, 1997, sid. 100f. 57 Patel & Davidsson, 1994, sid. 60ff. 13

25 2 Metod Det teoretiska materialet i vår uppsats har vi byggt på sekundärdata och det empiriska materialet har vi byggt på primärdata. Vår primärdata har vi erhållit från personliga intervjuer, telefon intervjuer och e-post kontakt med de företag som vi har studerat i vår forskning. Vi använde oss av en specifik intervjumall (bilaga 1) när vi gjorde våra intervjuer. Detta för att vara säkra på att inga relevanta frågor glömdes bort och för att det skulle gå att jämföra företagens svar. Sekundärdatan hämtade vi från olika böcker och vetenskapliga artiklar som vi hittade på universitetsbibliotek och i dess databaser. De sökord vi använde oss av var framförallt measuring process, manufacturingprocess. Vi sökte även på sökord runt dessa begrepp såsom measuring, keeping scoore, processmap, processowner och Six Sigma. Genom kontakt med PLAN, nätverket för logistiker har vi fått tips på litteratur som är relevant inom området. PLAN rekommenderade Ljungberg & Larsson som väsentlig litteratur för vår studie. Vi har använt oss av bland annat Ljungberg & Larssons sjustegsmodell. 2.6 Urval När en studie eller undersökning ska genomföras finns det två olika typer av urval att välja mellan. Dessa är sannolikhetsurval och icke-sannolikhetsurval Sannolikhetsurval och icke-sannolikhetsurval Kravet för att ett urval skall vara ett sannolikhetsurval är att urvalet av enheter har gjorts på ett sådant sätt att resultatet kan generaliseras för hela populationen. 59 Det betyder att alla enheter i en population har samma chans att komma med i det undersökta urvalet. Icke-sannolikhetsurval innebär att forskaren själv, utifrån sina egna bedömningar, bestämmer vilka som ska vara med i undersökningen. Icke-sannolikhetsurval används oftast när det är en kvalitativ studie som genomförs Vårt urval Eftersom vi har valt att ha en kvalitativ ansats i vår uppsats så använde vi oss av ett icke-sannolikhetsurval där vi själva valde ut de företag vi undersökte. 58 Halvorsen, 1992, sid Ibid., sid Merriam, 1994, sid

26 2 Metod När vi valde ut de företag som vi har studerat i empirin så ansåg vi det viktigt att de skulle vara större företag. Detta eftersom dessa företag borde ha kommit längre med vad de mäter och hur de styr sina processer. När vi bestämde vilka företag vi ville ha med i vår undersökning, utgick vi från kriteriet att de skulle vara tillverkande företag. Vi tyckte att tillverkande företag skulle vara intressant eftersom mer och mer av tillverkningen flyttas ut ifrån Sverige till lågkostnadsländer. De som fortfarande har sin tillverkning i Sverige borde rimligtvis använda sig av de fördelar som finns här, som till exempel teknologi och välutbildad arbetskraft. I och med dessa förutsättningar borde processerna mätas och styras på ett effektivt sätt. En annan anledning varför vi valde att just analysera tillverkningsprocessen var för att är det någon process företag mäter ansåg vi att detta är tillverkningsprocessen. Att vi trycker på att vi har valt företag som mäter processer är för att vi skulle kunna studera sambandet mellan mätning och styrning. Det är vanligt att titta på en bransch när urvalet för en studie görs, men för att kunna få tillgång till stora, svenska tillverkningsföretag ansåg vi att vi var tvungna att välja ur en bredare population än endast en bransch. Populationen som vi har valt kan beskrivas som större, tillverkande svenska företag. Med större företag menar vi inte att de företag vi har intervjuer hos har ett specifikt antal anställda. Utan det vi menar är att företagen är välkända och etablerade på sina respektive marknader samt att de ingår i en koncern som är multiinternationell. Något som naturligtvis spelade roll var att vi snabbt behövde kunna komma i kontakt med företagen eftersom kandidatuppsatsen har en deadline. En viktig faktor blev då att antingen vi eller Växjö Universitet hade en kontaktperson på företaget. 15

27 2 Metod De företag vi har intervjuat finns med i nedanstående tabell, i tabellen visas också vilka respondenter vi har intervjuat samt deras befattningar. Volvo Articulated Haulers Flextronics SCA Packaging Lars Klinthäll: Total Quality Manager Håkan Brede: Kvalitets chef Siwe Persson: Kvalitetschef Cecilia Nikolic: Mätansvarig Figur 2.1 Fallföretag 2.7 Sanningskriterier Forskaren står i centrum både vid insamlandet av information och vid analysen när studien har en kvalitativ ansats. Ett antal olika sanningskriterier kan användas när resultatet av en studie ska kontrolleras. De kriterier en kvalitativ undersökning bedöms utifrån är tillämplighet, överensstämmelse, pålitlighet och noggrannhet Tillämplighet, överensstämmelse, pålitlighet och noggrannhet Ett problem kan yttra sig på många olika sätt beroende på vilket förhållande forskaren har till ämnet och vem som beskriver problemet. Detta måste forskaren vara medveten om för att studien ska vara tillämplig. För att få så rik information som möjligt så är valet av respondenter viktigt. För att få ut mesta möjliga information av respondenten är det vitalt att han/hon uppfattar problemet som betydelsefullt. 62 Överensstämmelse mellan den insamlade informationen och verkligheten är av stor vikt. För att informationen skall anses vara relevant krävs också att den stämmer överens med det valda forskningsproblemet. Forskaren bör kunna peka på att tolkningarna är tillämpliga i flera olika situationer och att de bygger på omfattande material. Forskaren bör vara medveten om att respondentens svar kan påverkas av intervjusituationen. 61 Patel & Tebelius, 1987, sid. 77ff. 62 Ibid., sid. 77f. 16

28 2 Metod Det är även av vikt att forskaren är öppen för nya tankebanor och på att finna nya dimensioner, annars finns det en viss risk att forskaren omedvetet söker efter data som bekräftar det som redan antagits Vår syn på sanningskriterier När vi samlade in våra data till empiri kapitlet använde vi oss personliga intervjuer, e-post och telefonkontakt. Detta gjorde vi eftersom vi ville ha en så heltäckande bild av vårt forskningsområde som möjligt. De personer vi intervjuade hade ledande befattningar inom företaget och stor kompetens inom området. Alla respondenter hade arbetat på sina respektive företag i mer än fem år. Med anledning av detta och med hjälp av vårt teorikapitel anser vi att vi erhöll information som var tillämplig och mångsidig. Två av tre av våra respondenter gick kurser inom Six Sigma vilket fick till följd att de var mycket intresserade av vårt arbete. Detta gjorde att de ansträngde sig för att ge oss så bra material och förutsättningar som möjligt. För att ytterliggare öka överensstämmelsen, pålitligheten och att respondenterna skulle vara så förberedda som möjligt e-postade vi intervjumallen i förväg. För att undvika missförstånd kontrollerade vi inom gruppen att vi hade uppfattat informationen på samma sätt. Detta gjordes direkt efter intervjuerna för att undvika att något skulle glömmas bort. För att ytterligare minska risken att någon information försummades spelade vi in intervjuerna med hjälp av en diktafon. Vi skickade även materialet till respondenterna när det sammanställts för att undvika snedvridningar och missförstånd. Detta för att öka trovärdigheten och noggrannheten i uppsatsen. Vi har naturligtvis tolkat den information som vi fick vid vårt insamlande av empirin men vi anser att vi har hållit oss objektiva. Vi anser även att vi har fått hjälp med detta av vår handledare som har granskat vårt arbete. 63 Patel & Tebelius, 1987, sid. 78f. 17

29 2 Metod 2.8 Generaliserbarhet Generaliserbarhet handlar om att utifrån den studie som utförs kunna göra välgrundande slutsatser och att sedermera kunna generalisera resultatet från studien så att den går att applicera på liknande fall. 64 Den bästa tänkbara lösningen på dilemmat med att kunna generalisera sin undersökning till hela urvalsunderlaget kan göras genom att använda alla enheter från urvalet i studien. Då det är svårt att undersöka alla enheter kan forskaren använda sig av ett slumpmässigt delurval som sedermera blir representativt för hela urvalet. När ett strategiskt urval används är det svårare att nå en lika hög generaliserbarhet som vid ett slumpmässigt urval Vår syn på generaliserbarhet Den population vi har undersökt är större svenska tillverkande företag med processynsätt. Vi har även gjort ett strategiskt urval. Detta får till följd att generaliserbarheten på den större populationen tillverkande företag i Sverige är begränsad. Anledningen till att vi gjort ett strategiskt urval är att de flesta tillverkande företag inte kommit lika långt i sitt processynsätt eller har lika stora resurser som de företag vi har intervjuat. Vi anser dock att dessa tillverkande företag kan ha nytta av att läsa denna uppsats för att få uppslag om hur mätning och styrning av tillverkningsprocesser kan gå till. När det gäller den mindre population större svenska tillverkande företag med processynsätt anser vi att generaliserbarheten är god. 64 Esaiasson et al., 2003, sid Ibid., sid

30 2 Metod 2.9 Forskningsprocess Arbetet har fortskridit enligt figuren nedan Ämnesval Angrepps- Teori- Teori- Empirisk Analys Slut- sätt på insamling bearbetning insamling diskussion ämnet Diskussion inom gruppen och med examinator Bakgrund, problemdiskussion och vårt metodval Sökning och val av litteratur Nedtecknande av relevant teori som leder fram till vår analysmodell Intervjuer på Volvo, Flextronics och SCA Analys av empiriskt material med hjälp av teori Resultat, vårt bidrag till forskningen, kritik, generaliserbarhet och fortsatta studier, Figur 2:2 Forskningsprocessen 2.10 Arbetsgång Gantt-schema över Kandidatuppsatsens upplägg Vecka Moment Ämnesval Litteratursökning Inledning Metodologi Teori Kontakt med företag Empiri Analys Slutsatser Korrektur Seminarie Figur 2:3 Gantt-schema över kandidatuppsatsen 19

31 2 Metod 2.11 Sammanfattning av våra metodval Vetenskapligt synsätt Vetenskapligt angreppssätt Forskningsmetod Undersökningsmetod Datainsamling Hermeneutiskt Deduktion Kvalitativ Fallstudie Intervjuer Figur 2:4 Sammanfattning av våra metodval 20

32 3 Teori 3 Teori I denna modell kommer vi att redogöra för dispositionen av vårt teorikapitel. Teori kapitlet kommer att byggas upp av delkapitlen: tillverkningsprocesser, vikten av att mäta, vad mäta? och hur styra processen? Det ligger en överrubrik för delkapitlena vad mäta? och hur styra? för att markera var fokus ligger i teorikapitlet. Anledningen till detta är att denna teori behandlar våra forskningsfrågor. Dessa två delar sammanlänkas och mynnar slutligen ut i en analysmodell. Figur 3:1 Teorikapitlets disposition 21

33 3 Teori 3.1 Tillverkningsprocesser I detta delkapitel kommer vi att beskriva olika tillverkningsprocesser. Olikheterna i utseende och design mellan tillverkningsprocesserna kommer vi att använda oss av i vårt analyskapitel. Detta för att förklara varför det finns skillnader i vilka mått som våra fallföretag använder sig av. Vilken typ av tillverkningsprocess som ska väljas är ett strategiskt beslut. Det som är avgörande för beslutet om vilken typ som är lämplig att välja är bland annat vilken volym företaget ska producera. Om volymen är låg kan det vara lämpligt att ha en anställd som sätter ihop hela produkten. Skulle volymen istället vara hög ökar incitamenten för att använda sig av en monteringslina. Det som styr hur tillverkningsprocessen ska se ut blir alltså hur flödet i fabriken struktureras. Det finns fyra huvudtyper av struktur på flödet. Dessa är: jobshop, batchshop, assembly line och continuous flow Jobshop Jobshop används när företag producerar små serier av ett stort antal produkter som ofta kräver olika tillverkningssätt eller flera processteg. Exempel på organisationer som har detta flöde är maskinverktygstillverkare och flygplanstillverkare Batchshop Batchshop är en typ av jobshop fast mer standardiserad. Strukturen återfinns ofta hos tillverkare med ett relativt stabilt produktsortiment, där produkterna tillverkas i periodiska serier. De flesta produkterna följer samma mönster när de tillverkas. Det kan vara tillverkare av tung eller elektronisk utrustning Chase et al., 2004, sid Ibid., sid Ibid., sid

34 3 Teori Assembly line Assembly line innebär produktion av skilda delar som går från arbetsstation till arbetsstation i en kontrollerad takt. Produkterna följer en förutbestämd ordning genom tillverkningen. Assembly line kan vara både manuell och automatiserad Continuous flow Continuous flow innebär omvandling eller vidareförädling av till exempel olja eller kemikalier. Precis som vid assembly line så följer produktionen ett förutbestämt mönster. I jämförelse med assembly line är flödet i continuous flow mer sammanhängande. Strukturen är vanligtvis i hög grad automatiserad. För att slippa kostsamma nedstängningar och uppstarter används vanligtvis maskiner som går 24 timmar om dygnet Chase et al., 2004, sid Ibid., sid

35 3 Teori 3.2 Vikten av att mäta detta delkapitel kommer vi att belysa vikten av att mäta. Detta gör vi för att läsaren Iskall få en förståelse för vikten av att mäta. Det som de flesta organisationer mäter idag är de traditionella måtten som har en rad brister. Dessa mått är för finansiellt fokuserade, historiska och funktionsorienterade. De traditionella måtten är lätta att kritisera eftersom de redan existerar i de flesta organisationer. Det sker idag inga kraftsamlingar i organisationer för att skapa effektiva mätsystem för dess processer. Men varför ska företag mäta sina processer? Det kan tyckas vara självklart att företag ska mäta processerna, men vilka är skälen mer än det sunda förnuftet? Fördelar med att mäta Utan mätning är det svårt att veta vart man är, vart man är på väg och vad som uppnåtts. 72 Mätning kan alltså svara på den kritiska frågan hur väl fungerar vår tillverkningsprocess? 73 Genom att mäta kan företag på ett tidigt stadium styra och anpassa organisationen i linje med omvärldens och marknadens föränderliga krav. 74 Är företaget beroende av en process måste företaget veta processens kondition och effektiv mätning är nyckeln till framgång. Mätningen ger även svar på vad som behöver och inte behöver förändras. 75 Genom att använda sig av väl genomarbetade mått, så kallade nyckeltal kan företag på ett lättare sätt jämföra sig med konkurrenter, så kallad benchmarking. Detta gör att företag med liknande processer kan dra nytta av varandras styrkor och lära sig av varandra. Även svagheterna hos varandra hjälper till så att företagen inte går i samma fälla. För att kunna jämföra processer mellan företag krävs det att processerna identifieras, kartläggs, mäts och förstås. Uttrycket det som mäts blir gjort är inte bara ett uttryck utan ett verifierat faktum. Mätningen gör att det som är viktigt uppmärksammas och detta i sin tur påverkar människans beteende. Mätning hjälper också till att identifiera och förstå problem som finns i en process. 71 Ljungberg & Larsson, 2001, sid Ibid., sid Gharramani & Wang, 1998, sid Ljungberg & Larsson, 2001, sid Keebler et al., 1999, sid. 80ff. 24

36 3 Teori Mätningen kan även avslöja gamla sanningar om vad som är orsak och verkan till problemet, vilket fel som är störst eller vems fel det är. 76 En viktig fördel med mätningen är att den hjälper till att skapa ett gemensamt språk 77. Detta gör att alla vet vad som menas med rätt kvalitet eller rätt tid och att alla lägger samma värderingar i måtten. Det traditionella tankesättet om mätning har varit att mätning är till för att kontrollera de anställda och aktiviteterna. Men en annan ansats är att genom att mäta kan teamets eller individens insats tydliggöras bättre och på så sätt skapa inspiration. En snabb uppföljning och återkoppling av mätvärdena motiverar utförandet av uppgiften samt att objektiva fakta och medvetenhet ger motiv till förändring. 78 Sammanfattningsvis går det att säga för att förbättra företagets prestationer krävs en kontinuerlig förbättring av företagets aktiviteter och för att uppnå detta krävs fortlöpande mätning av processerna Ljungberg & Larsson, 2001, sid. 223f. 77 Bauer, 2005, sid Ljungberg & Larsson, 2001, sid. 224f. 79 Keebler et al., 1999, sid

37 3 Teori 3.3 Vad mäta? I detta delkapitel kommer vi att redogöra för hur företag ska gå till väga för att komma fram till vad de ska mäta. Vidare kommer vi att presentera vilka krav som ställs på processen och i slutet presenteras olika nyckeltal Processkartläggning För att förstå en process, måste det först definieras hur den fungerar och vad den har för syfte. Genom processkartläggning går det att identifiera olika aktiviteter, hur dessa hänger samman och flödet av material och information i en process. 80 Vid kartläggningen av en process får företaget en bra grund att stå på för att utveckla processen. Detta för att kartläggningen underlättar mätningen och analysen av processen. 81 Att kartlägga processen hjälper de anställda att förstå den bättre, vilket leder till att personalen lättare kan upptäcka fel och eliminera icke värdeskapande aktiviteter 82. Kartläggningen innebär inga stora förbättringar i sig även om vissa förbättringar går att identifiera redan vid kartläggningen, utan det är ett första steg i en omfattande förbättringsprocess. Först när processen är kartlagd, mätningen och analysen av processen har kommit igång, kommer de stora förbättringsvinsterna. Processkartläggningen möjliggör en gemensam syn på processen, vad som skapar värde för kunden, utveckling av processorienterade mätsystem, analys av processernas prestanda och förbättring av processerna. Kartläggningen bör genomföras som ett första steg i och med dess viktiga betydelse för det fortsatta förbättringsarbetet Krav på processen Varför företag ska mäta grundar sig i vad det ställs för krav och förväntningar på processen. 84 Alla intressenter av processen är i behov av att veta hur processen fungerar. Dessa intressenter kan vara interna kunder, externa kunder, ägare och andra aktörer i värdekedjan som är intresserade av outputen ur processen. 85 Det är mycket viktigt att företag kartlägger dessa krav för att efter det utforma vad som skall mätas. 80 Evans & Lindsay, 2002, sid Ljungberg & Larsson, 2001, sid Evans & Lindsay, 2002, sid Ljungberg & Larsson, 2001, sid Ibid., sid Keebler et al., 1999, sid

38 3 Teori Det viktigaste vid kartläggningen av kraven är inte att se om de är mätbara eller inte utan den frågan kommer i ett senare skede. Den totala kravbilden består av tre huvudsakliga delar; externa kunder, processen i sig själv och de strategiska och interna målen. En delprocess kan även ställas inför krav från en annan delprocess. Detta även om de inte är placerade efter varandra. Kravbilden är oftast mycket komplex vilket gör att kartlägga kraven blir än viktigare. Ett hjälpmedel för att få med alla krav kan vara att utforma ett dokument där alla krav finns samlade, en så kallad kravspecifikation Allmänna krav Förutom kraven som ställs på processen av olika intressenter finns det en rad allmänna processkrav. Dessa allmänna krav är förutsägbarhet, effektivitet och flexibilitet. Förutsägbarhet innebär att processen har en jämn prestationsnivå och ger ifrån sig förutsägbar output. Förutsägbarhet kan liknas vid noll-felstänkande. Effektivitet handlar om att förbruka resurser på bästa möjliga sätt. Oftast bedöms effektivitet som en kvot i vilken prestationen ställs mot resursförbrukningen. Det som kännetecknar flexibilitet är processens förmåga att hantera ett skiftande behov. Korta ledtider gör processen mer flexibel för att nämna ett exempel Ledningens engagemang Precis som i allt annat förbättrings och utvecklingsarbete är ledningens engagemang av stor vikt vid utveckling av mätsystem för processer. Det krävs att hela företaget såväl ledning som medarbetare har ett djupt rotat processtänkande för att utvecklingen av processmått och processförbättringen ska bli lyckad. Det team som är involverat i processförbättringen måste dela samma värderingar vad gäller processen, mätprinciper, kvalitet och andra viktiga faktorer som berör ett lyckat arbete. 88 Om ledningen ger de anställda de rätta verktygen för att kunna göra bra beslut och samtidigt uppmuntrar till egna initiativ, kommer det att leda till en bättre tillverkningsprocess 89. Organisationens strategi och mål bör vara kända och föras ut i den operativa vardagen. De mått som härleds till strategin hjälper till att förtydliga strategin och göra den till en del av det operativa arbetet. 86 Ljungberg & Larsson, 2001, sid. 236ff. 87 Ibid., sid Ibid., sid Evans & Lindsay, 2002, sid

39 3 Teori Viktigt är att bryta ner strategin och målen så att relationen till processen tydliggörs. Det är viktigt att ledningen som formulerat strategin och de som aktivt beröras av strategin i processen är med i arbetet. Målet är att minska det gap som finns mellan strategin och den operativa verksamheten. 90 I alla organisationer är det den som utför arbetet som bäst vet hur processen fungerar och hur den kan förbättras Val av mått När ledningens engagemang är säkrat, processen och kraven är kartlagda samt organisationsmålen kända. Då är det dags att fastställa vad företaget ska mäta. Det finns en sjustegsmodell som är till bra hjälp vid fastställande och härledning av mått. Även om personerna i fråga redan vet vad som bör mätas i något steg bör man inte hoppa över det. Risken kan då vara stor att viktiga faktorer förbises. 92 Nedan kommer vi att redogöra för Ljungberg & Larssons sjustegsmodell Sammanställ krav Första steget i utvecklingen av processmåtten är att sammanställa kraven från alla intressenter. Metoden för att sammanställa kraven förutsätter att den totala kravbilden är känd så att alla krav kan behandlas samtidigt. När företaget sammanställer kraven för första gången kan det finnas dubbletter eller liknande krav, dessa bör identifieras och elimineras. 93 Figur 3:2 Sammanställ krav Ljungberg & Larsson, 2001, sid Evans & Lindsay, 2002, sid Ljungberg & Larsson, 2001, sid. 250f. 93 Ibid., sid Ibid., sid

40 3 Teori Relatera kraven till rätt komponent I detta steg gäller det att relatera kraven till rätt komponent i processen. Ett krav kan antingen kopplas samman med objekt in, aktivitet/process, objekt ut, effekt, resurser eller effektivitet. Det kan i vissa fall vara så att ett krav kan relateras till mer än en komponent. Nedanstående figur visar på hur kraven kan kopplas till de olika aktiviteterna. 95 Figur 3:3 Relatera kraven till rätt komponent 96 Ett generellt exempel på vilka krav som skall användas går inte åskådliggöra då det skiljer sig från fall till fall. Däremot är själva tillvägagångssättet generaliserbart. Viktigt är att det blir balans mellan antalet krav på de olika komponenterna. Det finns dock inget bestämt antal krav utan det är situationsanpassat och upp till användaren att avgöra vad som är balanserat. Skulle någon komponent helt sakna krav bör detta ses över Identifiera eventuella indirekta krav Det är inte alltid säkert att det är de direkta kraven som är av störst vikt att uppfylla. Ofta är det de bakomliggande orsakerna som är av större betydelse att förstå eftersom de i sin tur påverkar uppfyllandet av ett krav. Ett krav som enkelt kan relateras till en viss komponent kan benämnas direkt krav. För att detta direkta krav ska kunna uppfyllas kan det vara nödvändigt att identifiera faktorer och krav som i ett tidigare skede av processen bör eller måste vara uppfyllda. 95 Ljungberg & Larsson, 2001, sid Ibid., sid Ibid., sid. 252f. 29

41 3 Teori Detta leder till att ett antal indirekta krav ställs på processen. Genom att identifiera indirekta krav möjliggörs en mer proaktiv mätning. Mätningen blir mer inriktad på styrning istället för efterkontroll. Att identifiera indirekta krav sker i fem likartade steg. Det är inte säkert att alla fem stegen används varje gång utan det beror på vilka komponenter som verkligen har krav på sig. Företaget bör vara övertygat om att det finns ett starkt samband för att fastställa ett indirekt krav. 98 Nedan följer en beskrivning i fem steg vid identifiering av indirekta krav med hjälp av en tabell. Identifiera eventuella indirekta krav på som uppstår till följd av krav på 1. Objekt ut, process, objekt in, resurser och effektivitet Effekt 2. Process, objekt in, resurser och effektivitet Objekt ut 3. Process, objekt in och resurser Effektivitet 4. Objekt in och resurser Process 5. Objekt in Resurser Tabell 3:1 Indirekta krav 99 När företaget gått igenom och analyserat processen ser kravbilden oftast annorlunda ut, än den som man startade med innan de indirekta kraven kom med i bilden. Balansen har oftast också blivit bättre bland kraven och företaget har fått en förskjutning av kraven mot input i processen. Kraven har antagligen blivit fler på objekt in och då kan företaget se över om det går att föra över en del av dessa krav till föregående process. Man bör dock vara aktsam så att inte de indirekta kraven blir kedjor av krav där ursprungs kravet är svagt och i värsta fall obefintligt. Det är därför viktigt att skilja de indirekta och direkta kraven åt Ljungberg & Larsson, 2001, sid. 253f. 99 Ibid., sid Ibid., sid. 257f. 30

42 3 Teori Uttryck krav på intern effektivitet som en relation Produktivitet och inre effektivitet uttrycks oftast som en kvot i vilken en prestation relateras till dess användning eller förbrukning av resurser. Därför krävs det att två olika mätningar görs innan kvoten kan bestämmas. Effektivitetskrav bör alltså uttryckas som en relation mellan en prestation och tillhörande resursanvändning. 101 Figur 3:4 Uttryck krav på intern effektivitet som en relation Uttryck krav i mätbara termer Det är i femte steget som de olika kraven ska definieras i mätbara termer. Att kraven definieras i mätbara termer i ett så sent skede beror på att om det görs för tidigt finns risk för att stor tankemöda läggs ner på krav som senare sorteras bort. Det är inte nödvändigt att uttrycka kraven i exakta mått men mer preciserat än god flexibilitet och hög kvalitet bör de vara. Det får inte föreligga något som helst tvivel om vad det är som avses Fastställ korrelerade egenskaper för indirekt mätbara krav Ibland kan det bli så att företaget vill mäta någonting men saknar praktiska möjligheter att utföra det. Då kan det vara nära till hands att bortse från de tidigare kraven. Istället för att ge upp i detta läge kan man se efter om det finns en korrelerande egenskap som kan mätas. Med korrelerande egenskaper menas att den har samhörighet med de egenskaper man först tänkte mäta. Precisionen blir inte densamma, men ett mått som företaget är medveten om har brister är bättre än inget mått alls Ljungberg & Larsson, 2001, sid Ibid., sid Ibid., sid Ibid., sid. 259f. 31

43 3 Teori Bestäm mått och måttyp I detta steg är det dags att välja måttyp för varje krav som skall mätas. För en del av kraven är redan måttypen bestämd efter de diskussioner företaget haft på vägen. Att bestämma måtten är inte så svårt eftersom måtten redan är relaterade till en viss komponent. Det som ska beslutas är om det är fråga om process- eller objektegenskap för mått relaterade till objekt in, själva processen eller objekt ut. Den bild som uppstått är den slutgiltiga och än en gång bör man fråga sig om det är balans mellan måtten. Resultatet är dock ingen exakt vetenskap och bör ej övertolkas. En del mått kan relateras till mer än en typ. 105 Figur 3:5 Bestäm mått och måttyp Nyckeltal Företag ägnar sig åt att mäta olika aspekter på verksamheten. Prestationsmätning är ett område. Med begreppet prestation menas vad som har åstadkommits, har utförts eller genomförts, eller som i framtiden ska åstadkommas, utföras eller genomföras. Andra benämningar på prestationsmått är nyckeltal, mätetal, styrtal och styrmått. Ibland används även Kritiska Prestations Indikatorer, KPI. 107 Vi kommer att i fortsättningen använda oss av ordet nyckeltal. 105 Ljungberg & Larsson, 2001, sid Ibid., sid Ax et al., 2001, sid. 627f. 32

44 3 Teori Det är viktigt att mäta nyckeltal för företag som ska mäta sina processer. Vilket betyder att de ska identifiera och mäta de mått som har inverkan på hur de presterar mot kund och hur deras leverantörer presterar mot dem. 108 Nyckeltal bygger oftast på andra mätningar och används för att komprimera information. Fördelen med detta är när resultatet ska redovisas så kan beslutsfattaren på ett enklare sätt ta till sig informationen. Detta eftersom mängden mätvärden och rapporter minskas ner till mer hanterbara volymer. Nyckeltalens syfte är att ge information om vilka styrbeslut som skall fattas. 109 Det finns många olika mått typer. Det kan tyckas att det skulle vara bra att kunna få ut hundratals mått direkt ut ur verksamheten. Dessa mått mäter dock liknande process aktiviteter eller har jämförbara effekter på kritiska framgångsfaktorer. 110 Det är istället viktigt att ha ett fåtal begränsade mått som ska fånga in den väsentliga informationen 111. Det finns vissa basmått som är användbara för alla företag och det spelar ingen roll om företaget är ett tillverkande, återförsäljande eller ett grossistföretag. De basmått som används går att dela in i olika kategorier. De fyra kategorierna som basmåtten delas in i är: tid, kvalitet, kostnad och övriga. Ett företag bör använda sig av mått ifrån alla dessa olika kategorier för att kunna prestera väl. Vilka mått som ska användas inom kategorierna varierar mellan olika företag. Det som ska vara avgörande för vilka mått som väljs är som tidigare nämnts de mått som är viktigt för företagets intressenter Tidsmått Genomloppstiden i produktionen är ett tidsmått som är relevant att mäta 113. Genomloppstiden kan delas in i fyra olika delar, kötid, omställningstid, produktionstid och en transporttid inklusive väntetid. Den totala genomloppstiden får företaget om man summerar dessa tider för samtliga ingående operationer. Kötiden är den tid som operationen måste vänta innan den kan påbörjas. Omställningstiden är all den tid som krävs för att påbörja och avsluta en order. Produktionstiden är den tid då själva värdeförädlingen sker. 108 Keebler, et al., 1999, sid Andersson & Aronsson, 1989, sid. 72f. 110 Bauer, 2005, sid Andersson & Aronsson, 1989, sid Keebler, et al., 1999, sid. 131f. 113 Aronsson, 2002, sid

45 3 Teori Transporttiden är den tid från att en operation slutförts till dess materialet transporteras till nästa operation. 114 Figur 3:6 Genomloppstid 115 Tidseffektivitet anger hur mycket av tiden i produktionen som går åt värdeadderandetid. Denna räknas ut genom att dividera kötid med värdeadderandetiden Kvalitetsmått Hur stora kassationerna är visar på hur kvaliteten är i processen 117. Detta kan företag räkna ut genom att dividera totalt antal felfria produkter genom totalt antal produkter. Då får man fram ett procenttal över hur många produkter som håller rätt kvalitet jämfört med det totala antalet producerande produkter. 118 Även kvaliteten på materialet som går in i processen är viktig och kan ge upphov till kassationer eller att processen generar dåliga produkter Ekonomiska mått Att ange kapitalbindning görs enklast genom att direkt ange lagervärden i kronor, ett för vardera förråd, produkter i arbete och färdigvarulager. Nackdelen med att ange kapitalbindningen som effektivitetsmått i absoluta tal är att det är svårt att få fram jämförelser, eftersom det inte sätts i relation till någonting. För att kunna skapa jämförbara kapitalbindningsmått kan man istället använda lagrets omsättningshastighet som effektivitetsmått. 114 Mattson & Jonsson, 2003, sid Ibid., sid Aronsson, 2002, sid Ibid., sid Ahmad & Dhafr, 2002, sid Ax, et al., 2001, sid

46 3 Teori Detta kan definieras såsom utleveransvärde dividerat med genomsnittlig kapitalbindning i materialflödet. Omsättningshastigheten visar förhållandet mellan värdet av det totala materialflödet under en viss tidsperiod, ofta ett år, och det kapital som i genomsnitt under samma period varit bundet i flödet. 120 Kvalitetsbristkostnad definieras som de kostnader som orsakas av defekta enheter, ofullkomliga processer eller förlorade försäljningsintäkter. De kostnader som bör vara med i begreppet kvalitetsbristkostnad är interna- och externa- felkostnader. Uppföljning av kvalitetsbristkostnader löser inte i sig några problem utan ger bara en indikation om var någonstans inom organisationen man bör söka efter problem. Ett annat problem med kvalitetsbristkostnad är att det ofta tar lång tid mellan när ett problem uppstår och att det blir registrerat i ett system. Ett bra användningsområde för kvalitetsbristkostnader är som kvalitets indikatorer. Delmål för förbättringsarbete kan då formuleras i dessa termer Övriga Mått Två mått som är av vikt och värde för att dels den nuvarande processen ska löpa smärtfritt och dels nästkommande process är leveranspålitlighet och leveranssäkerhet 122. Leveranssäkerhet innebär att kunna leverera rätt produkter i rätt kvantiteter 123 både in i processen och ut ur processen 124. Leveranspålitlighet som ibland även benämns leveransprecision är att leverera vid den tid som överenskommit 125 både in och ut ur processen 126. Flexibilitet är ett brett och komplext begrepp, det kan definieras såsom förmågan att snabbt och effektivt reagera på förändrade förutsättningar. Flexibilitet har blivit allt mer viktigt i och med utvecklingen mot kundorderstyrda verksamheter. Ur produktionslogistisk synpunkt är det tre dimensioner som är av intresse; produktmixflexibilitet, volymflexibilitet, leveransflexibilitet. 120 Mattson & Jonsson, 2003, sid. 78f. 121 Bergman & Klefsjö, 2001, sid. 65f. 122 Aronsson, 2002, sid Mattson & Jonsson, 2003, sid Aronsson, 2002, sid Mattson & Jonsson, 2003, sid Aronsson, 2002, sid

47 3 Teori Flexibilitet kostar pengar men kan även vara en källa till intäkter genom att bra flexibilitet leder till ökad konkurrensförmåga. Med produktmixflexibilitet menas med hur snabbt företaget kan anpassa efterfrågeskiftningar mellan produktvarianter. Volymflexibilitet innebär hur snabbt företaget kan öka eller minska produktionsvolymen. Leveransflexibilitet innebär förmågan att kunna tillämpa kortare leveranstider eller att kunna ändra leveranstidpunkt. Volymflexibilitet är starkt knutet till effektivitetsmåttet utnyttjandegrad. Är processen maximalt utnyttjad är det svårt att ha en volymflexibilitet som är bra i och med att det inte går att producera mer. 127 Utnyttjandegraden kan beräknas fram med en enkel formel genom att dividera den producerade volymen med den nominella kapaciteten som processen är ämnad för 128. Ett annat mått som visar hur utnyttjandegraden kan höjas och sänkas är hur många timmar på ett år som processen är i gång av det totala antalet timmar på ett år. Detta genom att beräkna totala antalet timmar på ett år minus antalet timmar som tillverkningen ligger nere och dividera detta med totalt antal timmar på ett år. Genom detta får man fram tillgängligheten i processen. 129 Produktivitet är ett nyckeltal som anger förhållandet mellan hur mycket som har åstadkommits jämfört med den resursinsats som satts in i processen. Ett exempel på produktivitetsmått är antalet manuellt bearbetade varor i förhållande till antalet förbrukade manuella arbetstimmar. Produktivitet räknas ut genom att ta kvantiteten för utflödet och dividera den med kvantiteten för inflödet Mattson & Jonsson, 2003, sid. 85f. 128 Ibid., 2003, sid Ahmad & Dhafr, 2002, sid Ax, et al., 2001, sid

48 3 Teori Utvärdering av mått De mått som används ska leva upp till de krav och mål som ställs på dem. För att kontrollera att de gör det och att den data som samlats in från processen är relevant kan en tabell vara ett bra hjälpmedel. 131 Tid Mätning Prestation Namn/Beskrivning Data för uträkning Frekvens av mätning Ansvar för mätningen Syfte för mätningen Nuvarande mål Nuvarande prestation Framtida mål Kostnad Kostnad Övriga Tabell 3:2 Utvärdering av mått 132 Att analysera de data som tas ur processen är viktigt för att förbättra sin prestation men att veta att till exempel antalet felfria produkter är 80 % är inte tillräckligt. Måtten måste också jämföras mot vilka mål som satts upp. För att kunna jämföra måtten som tagits fram ur processen måste företaget prognostisera och planera. Detta för att ha något att relatera måtten till. Att prognostisera kräver både att förutspå framtida händelser och analysera den framtagna datan. Datan analyseras för att minimera osäkerheten i de antagande företaget gör om framtiden. I planeringen sätts mål upp, den tänkta designen formuleras och olika procedurer etableras. I planeringen ingår också att ta fram en handlingsplan som baseras på de antaganden som gjort om framtiden. Desto mer exakta prognoserna är, desto bättre planering, desto mer utvecklade mått och styrningssystem, desto större chans att företaget uppnår sina mål Keebler et al., 1999, sid. 135ff. 132 Ibid., sid Ibid., sid. 138f. 37

49 3 Teori Sammanfattning av mått Tabell 3:3 sammanfattning av mått Egen tabell 38

50 3 Teori 3.4 Hur styra processen? I detta delkapitel kommer vi först att diskutera de olika nyckelroller som finns i en process. Delkapitlet behandlar sedan hur företag med hjälp av de mått, som diskuterades i förra delkapitlet, kan styra processen mot förbättring Processledning I processledningen finns tre roller som anses viktiga. Dessa roller benämns processägare 135, teamledare och resursägare 136. Rollbegreppet är viktigt när en organisation har ett processynsätt. Det rollerna beskriver är vilken kompetens som krävs för att organisationen ska kunna bedriva sin verksamhet. En roll är kopplad till olika specifika aktiviteter som utförs i processen. En roll är också kopplad till ansvar och befogenheter. Det är viktigt att veta vilket ansvar och vilka befogenheter som är kopplade till varje roll, annars sker det lätt missuppfattningar Processägare Processägare är den som har ansvaret för alla resurser i processen. 138 Processägaren ska vara expert på processen, analytiskt lagd samt vara en auktoritet i den aktuella processen 139. Processägarens ansvar är att anpassa processen efter de förutsättningar som finns på marknaden. Det är av yttersta vikt att processägarskapet tydliggörs, om så inte är fallet är det lätt att processorientering förvandlas till en intern maktkamp. Om till exempel inköpet är viktigt för processen så är det processägaren som skall bestämma vilka regler som ska gälla för inköpsavdelningen och inte inköpschefen. Inköpet blir då en stödfunktion till processen och en leverantör av interna tjänster Bergman & Klefsjö, 2001, sid. 421ff. 136 Ljungberg & Larsson, 2001, sid Bergman & Klefsjö, 2001, sid. 421ff. 138 Ibid., sid Ljungberg & Larsson, 2001, sid Bergman & Klefsjö, 2001, sid

51 3 Teori Teamledare Teamledarens roll är att vara den operativa samordnaren och blir på så sätt processägarens högra hand 141. Teamledaren ska vara den naturliga länken mellan den operativa personalen och ledningen. Det är viktigt att teamledaren kan förmedla de mål och visioner som ledningen har för processen till individen i den operativa verksamheten. 142 Teamledaren ansvarar också för att avgöra vilka insatser som behöver sättas in när det krävs snabba omprioriteringar och tillfälliga resursförstärkningar. Om det är en större process så krävs det att det finns fler än en teamledare och att processen delas upp i flera delprocesser. Det ska dock aldrig finnas mer än en processägare Resursägare Resursägaren behöver inte vara knuten till en specifik process utan kan förse olika processer med en specifik resurs eller kompetens oavsett var den behövs. Resursägaren har det långsiktiga ansvaret för kompetens och resurser som till exempel människor, maskiner eller informationssystem. Med ett tekniskt synsätt jobbar resursägaren med planering, utveckling och underhåll av de resurser han/hon är ansvarig för. Det krävs dock helt olika kompetens om resursägaren är ansvarig för människor än om han/hon är ansvarig för maskiner Statistisk processtyrning (SPC) Statistik handlar om insamlandet, organiseringen, analysen, tolkningen och presentationen av data. För att mäta processer, krävs data. Statistik möjliggör att företag kan få fram meningsfull information från data och gör att ledningen och medarbetarna kan styra och förbättra processen. Ett statistiskt tänkande handlar om följande principer: Allt arbete förekommer i ett system av sammanlänkande processer. Variation förekommer i alla processer. Att förstå och reducera variation är nyckeln till framgång. En tillverkningsprocess innehåller många källor till variation. Det kan till exempel vara att partier av material varierar i tjockhet, styrka eller innehåller fukt Bergman & Klefsjö, 2001, sid Ljungberg & Larsson, 2001, sid Bergman & Klefsjö, 2001, sid Ljungberg & Larsson, 2001, sid. 92ff. 145 Evans & Lindsay, 2002, sid

52 3 Teori Under tillverkningen kan källor till variation vara spel i lager och styrningar, glapp i spindlar, vibrationer eller dåligt kalibrerade mätinstrument. 146 Figur 3:7 Orsaker till variation 147 Det finns två olika typer av variation, urskiljbar respektive slumpmässig variation 148. Den slumpmässiga variationen står vanligtvis för 80 till 95 procent av den observerade i en tillverkningsprocess. Den slumpmässiga variationen är ofta ett resultat av processens design och kan endast reduceras genom bättre teknologi och genom träning. Den urskiljbara variationen uppstår från externa källor som inte är naturlig i processen. Den urskiljbara variationen uppstår sporadiskt och upplöser det slumpmässiga mönstret. Exempel på urskiljbar variation kan vara dålig kunskap hos personalen, en felinställd maskin eller en verktygsförslitning. 149 Vad som är urskiljbart eller inte är beroende av den information och kunskap vi skaffat oss om processen. När företaget har reducerat eller kompenserat för de urskiljbara orsakernas inverkan och endast den slumpmässiga variationen förekommer anses processen vara en stabil process. När en process anses stabil är det också möjligt att förutsäga det kommande utfallet. Genom att skaffa sig en större kunskap om processen går det att reducera variationen ytterliggare och få en process med mindre variation, en process som är dugligare Bergman & Klefsjö, 2001, sid. 208f. 147 Evans & Lindsay, 2002, sid Watson, 2004, sid Evans & Lindsay, 2002, sid Bergman & Klefsjö, 2001, sid

53 3 Teori Figur 3:8 Reduktion av variation 151 De två olika typerna av variation, slumpmässig respektive urskiljbar variation är viktiga att skilja på. Det krävs kunskap och förståelse av variation. Är ökningen i antalet felaktiga enheter vid tillverkningen beroende av fel i inställningen, bristande kvalitet i material, eller bara ett utslag av mindre slumpförändringar? 152 Ledningen kan göra två stora misstag vid försök att förbättra en process: Att behandla variation som urskiljbar variation vid alla fel, när det egentligen beror på slumpmässiga orsaker. Att behandla variation som slumpmässig variation vid alla fel, när det egentligen beror på urskiljbar variation. Den första punkten som innebär att man försöker reducera variation i en stabil process leder istället till att variationen kan öka, så kallad tampering. Det andra misstaget leder till att möjligheten att reducera variationen går förlorat eftersom variationen är felaktigt klassificerad som slumpmässig. 153 Statistisk processtyrning är en central del i det kontinuerliga förbättringsarbetet. Genom att reducera processens variation kommer detta att leda vidare till att kostnaderna för kvalitetsbrister kommer att avta och kvaliteten förbättras Bergman & Klefsjö, 2001, sid Evans & Lindsay, 2002, sid 511f. 153 Ibid., sid. 511f. 154 Bergman & Klefsjö, 2001, sid

54 3 Teori För att hitta källan till variationen kan företaget följa tre steg. Det första är att göra en multivariationsanalys och på så sätt få fram hur variationen påverkar process och produkt utförandet. Det andra steget är att analysera var i processen variansen uppstår. Detta genom att hitta källan till variationen. 155 För att rapportera informationen kan företaget använda sig av en ANOVA-tabell 156. I det sista steget görs en hypotesprövning för att se om de faktorer man har fått fram har en statistisk signifikansnivå som är duglig. Regressionsanalyser görs också för att påvisa vilken kraft som processen påverkas av variationen för att finna grundorsakerna Förbättringsverktyg När data har samlats in från processen så finns ett faktaunderlag som möjliggör styrning och förbättring av processen. De verktyg som används bör vara enkla att förstå men ändå vara effektiva. 158 Nedan ges en kort beskrivning av några relevanta verktyg som kan användas Histogram Histogram används när stora datamängder har samlats in. Då kan inte varje enskilt mätvärde presenteras. Ett sätt som då kan användas är att företaget delar in mätvärdena i olika klasser. Detta kallas för ett frekvenshistogram. Frekvenshistogram illustrerar på ett bra sätt hur det som blivit mätt varierar. Frekvenshistogram beskriver i allmänhet inte antal utan andelar. Det finns även andra varianter av histogram som istället visar antal Paretodiagram När kvaliteten skall förbättras är det oftast mer än ett problem som är aktuellt. Det är i allmänhet svårt att koncentrera sig på att lösa mer än ett problem i taget. Resonemanget bakom paretodiagramet utgår ifrån att ett litet antal feltyper står för en stor del av det totala antalet fel. 155 Watson, 2004, sid Hill et al., 2001, sid Watson, 2004, sid Bergman & Klefsjö, 2001, sid. 219f. 159 Ibid., sid. 223f. 43

55 3 Teori Paretodiagramet kan alltså användas för att lokalisera vilka feltyper som är allvarligast och de som företaget ska ta itu med först. Det är dock viktigt att inte stirra sig blind på antalet fel utan att också begrunda variabeln konsekvens av felet Orsak-verkan diagram När ett problem har identifierats och företaget ska gå vidare med att lösa problemet gäller det att försöka hitta de bakomliggande orsakerna. Ett bra sätt att göra detta är att använda sig av ett orsaks-verkan diagram. Först beskrivs grovt vilka anledningar som kan tänkas ligga till grund för problemet. När detta är gjort analyseras de anledningar som hittats och undersöks mer detaljerat. Orsak-verkan diagrammet kan leda till antingen att företaget kan peka ut en trolig anledning till problemet eller att företaget upptäcker att det finns luckor där mer data behöver samlas in Uppdelning Ett sätt att få fram orsaker till variation av den data som samlats in är genom uppdelning eller stratifiering. Det görs när data kommer ifrån olika håll som till exempel två olika maskiner eller två olika personer. Skulle det skilja sig mycket mellan de olika grupperna kan det vara en orsak till variationen Sambandsdiagram När det finns en mer konstant variation kan det vara svårt och ibland rent olämpligt att använda sig av uppdelning. Ett verktyg som kan användas vid sådana situationer är sambandsdiagram. Sambandsdiagram visar hur produktegenskaper varierar beroende på värdet av en bakgrundsvariabel. Ofta är det fler variabler som påverkar den produktegenskap som ska undersökas. I dessa fall bör det ritas en hel serie av sambandsdiagram, ett sambandsdiagram per kombination av bakgrundsvariabel och produktegenskap. Ibland är det bättre att mäta en förklarande parameter till produktegenskapen än att mäta själva produktegenskapen. 160 Bergman & Klefsjö, 2001, sid. 225ff. 161 Ibid., sid. 228ff. 162 Ibid., sid

56 3 Teori Det kan till exempel vara bättre att övervaka temperaturen vid härdning än hårdheten hos den färdiga produkten. Detta eftersom du då får ett snabbare svar. Det gäller dock att vara på sin vakt mot så kallade nonsenssamband PDCA-cykeln PDCA är den kanske mest spridda modellen inom kvalitetsområdet. Den fungerar på så sätt att först ska man planera (plan) varje förbättring innan förbättringen ska genomföras (do). När förbättringen är genomförd ska den följas upp (check) i syfte att avgöra om det blev någon förbättring. Blev utfallet inte det som var tänkt bör man agera (act) för att förbättra lösningen. Modellen kan användas för att förbättra processer, delprocesser och aktiviteter. 164 Aktiviteterna i en PDCA-cykeln beskrivs mer ingående nedan. Plan: När ett problem upptäckts gäller det att hitta den viktigaste orsaken till problemet. Är problemen för stora ska de brytas ner till mindre mer hanterbara problem. Det är av största vikt att man har samlat in bra och giltig information, beslut ska baseras på fakta. 165 Do: När en viktig orsak till problemet har hittats ska en arbetsgrupp se till att åtgärder för lösning av problemet genomförs. Det är viktigt att alla personer i denna grupp är införstådda med problemet. 166 Check: Efter att åtgärder har vidtagits måste det kontrolleras att de åtgärder som genomfördes ledde till avsedd förbättring. Om förbättringen blivit den tänkta gäller det att se till att man bibehåller den nya och förbättrade nivån. 167 Act: Detta steg syftar till att dra nytta av de lärdomar som vunnits under de föregående stegen. Detta genom att ändra planer, tillvägagångssätt att mäta och själva processen Bergman & Klefsjö, 2001, sid. 233f. 164 Ljungberg & Larsson, 2001, sid Bergman & Klefsjö, 2001, sid Ibid., sid Ibid., sid Ljungberg & Larsson, 2001, sid

57 3 Teori 3.5 Analysmodell D et syfte vi har i vår kandidatuppsats är att beskriva vad tillverkande företag mäter i sina tillverkningsprocesser samt förklara hur dessa mått påverkar hur de styr sina tillverkningsprocesser. Vi kommer att med hjälp av vår analysmodell besvara detta i vårt resultat. Analysmodellen är uppbyggt på så sätt att den övre delen ska svara på den första forskningsfrågan. Pilen visar den koppling som den första forskningsfrågan har med den andra forskningsfrågan. Den undre delen av analysmodellen ska svara på den andra forskningsfrågan. Först kommer vi att visa en analysmodell som grundar sig på vår teoretiska referensram. Vi kommer i empiri kapitlet att ha en modell för respektive företag. Analyskapitlet avslutas med en resultatmodell där vi svarar på våra forskningsfrågor. Figur 3:9 Analysmodell 46

58 4 Empiri 4 Empiri I detta kapitel kommer vi att presentera det empiriska material vi samlat in hos våra fallföretag. Intervjuerna har genomförts med lämpliga personer på företagen utifrån en intervjumall 169. Dessa intervjuer har följts upp med ytterligare frågor via e-post och telefon. Vi kommer att presentera det empiriska materialet uppdelat för varje företag. Under varje företag har vi en kort företagspresentation, därefter kommer vi att presentera empirin från våra intervjuer. Sammanfattningsvis kommer vi att plocka in de mått respektive fallföretag använder sig av i empirimodellen samt hur de styr sin tillverkningsprocess med hjälp av dessa mått. 4.1 Volvo Articulated Haulers Informationen i detta stycke har inhämtats vid intervju i Braås på Volvo Articulated Haulers med Lars Klinthäll, TQM-ansvarig, samt från företagets hemsida och tryckta företagsbroschyrer. Kompletterande frågor har ställts genom e-post och telefon Företagspresentation Volvo Articulated Haulers eller på svenska ramstyrda dumprar är den avdelning inom Volvo koncernen som tillverkar dumprar. Hädanefter kommer vi att använda oss av Volvo istället för Volvo Articulated Haulers. Volvo har två fabriker för dumprar, den ena i Braås Sverige, och den andra i Pederneiras Brasilien. Från och med våren 2005 kommer dumprarna att slås ihop med hjullastarna och bli en gemensam enhet inom Volvo anläggningsmaskiner. Volvo anläggningsmaskiner har idag närmare medarbetare och 42 % av dessa arbetar i Sverige. Volvo är den ledande aktören i världen inom dumpers och har en marknadsandel på ungefär 38 %. Hela designen och de flesta delarna av dumprarna är utvecklade och producerade inom Volvo. De har fyra stycken grundmodeller av dumprarna med en lastkapacitet mellan 25 och 40 ton. De kan även producera specialanpassade dumprar om så kunden önskar. 169 Se bilaga 1 47

59 4 Empiri I fabriken i Braås tillverkas nästan 2000 stycken dumprar per år vilket är vad de maximalt kan producera med dagens kapacitet. Volvos tre mål för hela verksamheten är kvalitet, säkerhet och miljö. Med begreppet miljö menar de främst den yttre miljön mot omvärlden. Deras främsta konkurrent är det amerikanska företaget Caterpillar Huvudprocesser Volvo arbetar processorienterat genom hela organisationen. De har arbetat processorienterat under flera år inom koncernen och därmed är ett processtänkande djupt rotat. De har ett antal huvudprocesser, dessa är: Product Portfolio Development (PPD), Sales to Order (StO), Order to Delivery (OtD), Delivery to Repurchase (DtR), Management Process (MP) och Support Process (SP). Volvos definition av Order to Delivery är att leverera den rätta produkten, i rätt tid, till rätt kund samtidigt som de maximerar VVA (reduktion av kostnad och kapital). OtD innefattar kapacitets planering, order hantering, material och försörjning, produktion och kundanpassning samt leverans. Det är under OtD som vi finner tillverkningsprocessen (figur 4.1) Figur 4.1 Schematisk bild över Volvos huvudprocesser Egen figur 48

60 4 Empiri Processledning Processägare Processägare är Gunnar Genander och det är han som har huvudansvaret för tillverkningsprocessen. Han har också ansvar för hela OtD processen i Braås och Pederneiras samt delar i komponentfabrikerna Teamledare I tillverkningsprocessen finns det förutom processägaren också teamledare. Teamledarna är bland annat ansvariga för att förmedla de mätetal som tas ut ur tillverkningsprocessen till respektive team Processkartläggning Volvo håller i dagsläget på att jobba med sin processkartläggning för att kunna förbättra tillverkningsprocessen än mer. Volvo har idag en processkartläggning på olika nivåer där den första nivån visar översiktligt vilka typer av processer som förekommer i verksamheten. Nästa steg är ett flödesschema som visar vad som går in respektive ut i aktiviteten och vem som är kunden. I flödesschemat över tillverkningsprocessen visas som input inkommande order, försäljningsprognoser och volymplanering. Output visar den levererade produkten och information om den levererade produkten. I flödesschemat visas också vem som är kund i nästa steg av processen. Volvo arbetar för närvarande med att förändra kartläggningen till en mer specificerad aktivitetsnivå. De vill ändra dokumentationen från omfattande textdokument till mer lättöverskådliga bilder Vad mäter Volvo? Volvo bygger sina mätetal på ett övergripande koncept som fått namnet Konceptet bygger på tre fokusmål som skall uppnås senast Dessa är att i genomsnitt ha en leveranspålitlighet på 98 %, endast ett fel internt och ett fel externt per färdigställd dumper samt en produktivitet på 88 % Leveranspålitlighet - 98 Med leveranspålitlighet menar Volvo att rätt tid är när leverans sker den dag vilket tidigare överenskommit, inte tidigare och inte senare. Leveranspålitlighet innefattar både flödet ut och in i tillverkningsprocessen. 49

61 4 Empiri 98 % är målet även för Volvos utleveranspålitlighet. Volvo mäter och följer dagligen upp sin leveranspålitlighet från fabriken. De har lyckats öka sin leveranspålitlighet från 38 % 1997 till närmare 100 % Antal fel - 1 Volvo har som mål att endast ett fel på varje dumper skall finnas vid slutkontrollen. Felen väger inte olika utan ett litet fel behandlas på samma sätt som ett stort. I dagsläget har Volvo cirka tio fel per dumper vilket kan jämföras med tjugofyra för ett par år sedan. Anledningen till reduktionen av antalet fel är skapandet av nya processer där verktyg utvecklats för att hitta grundorsakerna till felen, så kallat orsak-verkan diagram. Felen räknas både internt och externt då även leverantörer står för ett antal fel. Volvo lägger samma vikt vid de externa felen som vid de interna Produktivitet - 88 Produktiviteten beräknar Volvo genom att jämföra de resurser de stoppar in i tillverkningsprocessen jämfört med vad de får ut. De har ett mål på en produktivitet på 88 %. Alla de olika avdelningarna i tillverkningsprocessen klarar inte av en produktivitet på 88 %. Därför ligger vissa delprocesser på högre produktivitet så att tillverkningsprocessen som helhet ska uppnå det genomsnittliga målet. De har genom diskussioner kommit fram till att det inte går att ha en högre produktivitet då det måste finnas utrymme för diskussion, utveckling av företaget och medarbetarna Varför och hur togs måtten fram? Måtten togs fram genom en analys på de krav som ställs på processen. Dessa innefattar bland annat vad som krävs för att få nöjda kunder, tjäna pengar, ägarnas påverkan och produktivitet. Ur ett kundperspektiv är kvaliteten och leveranspålitlighet av störst betydelse, produktiviteten är mindre intressant för kund. Ur företagets och ägarnas perspektiv är produktiviteten den faktor som främst måste beaktas. 50

62 4 Empiri Önskvärda mått Volvo saknar idag ett mätetal på interna kvalitetsbristkostnader. De vill ha ett mått på hur duktiga de är på att göra rätt från början och hur mycket det kostar att justera när fel uppstår. Volvo vill jobba mer proaktivt istället för reaktivt och anser att 30 % av kvalitetsbristkostnaderna kan reduceras. De har tittat på ett antal sätt att mäta kvalitetsbristkostnader men har ännu inte hittat något som de anser är bra. -Ofta byggs problemen in i de fixturer och verktyg som används. -Att arbeta in ett kvalitetstänkande redan från början av tillverkningsprocessen är av stor vikt för att komma till rätta med stora delar av kvalitetsbristkostnaderna, berättar Lars Klinthäll. Detta arbete har påbörjats genom de samordnade mötena som sker kontinuerligt Styrning Volvo arbetar aktivt med att skapa förståelse för betydelsen av alla anställdas roll i tillverkningsprocessen. -För att får en bra snurr på verksamheten gäller det att involvera alla, det går inte att tvinga fram engagemang utan stor vikt måste läggas vid information som skapar förståelse, berättar TQM ansvarige Lars Klinthäll. De tre måtten (leveranspålitlighet, antal fel och produktivitet) bryts ner på detaljnivå så de olika delprocesserna i tillverkningsprocessen vet vilka mål de skall uppnå. Dessa mål diskuteras sedan vid de olika delprocesserna för att komma fram till vad de kan göra för att förbättra sin del så att företaget uppnår det gemensamma slutmålet. Volvo har möten och uppföljning som görs på dags-, vecko- och månadsnivå. På dessa möten förmedlas till exempel vad som har gått fel, var någonstans felet har uppstått och vad som behöver åtgärdas. Dessa kunskaper och åtgärder förmedlas sedan ut till den delprocess där felen uppstått. Ett större fokus på att medarbetare från olika delprocesser måste arbeta tillsammans för att tillfredsställa kunden är grunden till att förbättringarna har kunnat möjliggöras, berättar Lars vidare. Lars tycker att den största förbättringen som det processorienterade synsättet har medfört är ett större fokus. Med detta menar han att det finns ett större medvetande om vilka mål de jobbar efter och varför. Flödet störs ibland av externa faktorer som till exempel att leverantörerna är sena i sina leveranser. Därför har Volvo utarbetat en avdelning som arbetar med att stärka integrationen med leverantörer för att öka leveranspålitligheten. 51

63 4 Empiri De försöker att utveckla sina leverantörer mot World Class aktörer inom sina respektive områden. Volvo arbetar bland annat med EDI utbildning, proaktiv material planering och ABC klassificering av artiklar tillsammans med sina leverantörer för att stärka deras leveranspålitlighet och därmed inflödet. För att reducera antalet fel arbetar Volvo också aktivt med sina leverantörer genom att förmedla resultatet vid orsaken-verkan analysen. Felen bryts sedan ner och relateras till det ansvarsområde där felet uppstått. Detta görs för att säkerställa att det inte uppstår igen. Målet är ett fel internt och ett fel externt. Idag står de interna respektive externa felen för ungefär lika stor andel av de totala felen Statistisk processtyrning Lars Klinthäll anser att Volvo arbetar alldeles för lite med statistisk processtyrning idag. De håller för närvarande på med att utbilda personal i Six Sigma. Deras mål är att ha ett hundratal anställda med green belt certifiering. Detta ska medföra ett större fokus och arbete inom statistiskt processtyrning. Lars Klinthäll anser att börja arbeta med SPC är nästa stora steg för Volvos arbete mot förbättrade processer. 52

64 4 Empiri Figur 4:2 Empirimodell Volvo 53

65 4 Empiri 4.2 Flextronics Informationen i detta stycke har inhämtats vid intervju i Karlskrona på Flextronics med Håkan Brede, kvalitetschef samt från företagets hemsida. Kompletterande frågor har ställts genom e-post och telefon Företagspresentation Flextronics i Karlskrona har produktutveckling och produktion av nya och gamla produkter. Flextronics är en så kallad kontraktstillverkare, vilket innebär att de produktutvecklar och tillverkar åt andra företag på kontrakt. Deras kunder är bland annat Ericsson och Electrolux. I Karlskrona arbetar det cirka 350 anställda. Deras huvudsakliga tillverkning består av kretskort till exempelvis mobiltelefoner och telefonväxlar. Flextronics i Karlskrona tillverkar de absolut nyaste produkterna från att det de lämnar designavdelningen. När väl produkterna ska tillverkas i stora mängder flyttas tillverkningen till lågkostnadsländer. När produkten har vandrat genom produktlivscykeln och den ska fasas ut är det Flextronics i Karlskrona som återigen börjar tillverka produkten. De har även reparation och uppgradering av produkter samt tillverkning av vissa reservdelar till äldre produkter i Karlskrona Huvudprocesser Inom Flextronics produktionsprocess ingår NPI (New product introduction) och produktövergång (från projekttillverkning till färdig produkttillverkning), produktrealisationsprocessen och utfasningsprocessen. Det som ingår i produktionsrealisationsprocessen framgår av figur 4:3. Det är inom produktrealisationsprocessen som tillverkningsprocessen finns. 54

66 4 Empiri Figur 4:3 Flextronics produktrealisationsprocess Processledning Processägare Processägaren för varje process utses av verksamhetsansvariga inom Flextronics. Målbilden är att alla processer och rutiner skall vara värdeskapande, lättbegripliga, transparanta och inriktade mot att uppfylla verksamhetens mål. I Flextronics tillverkningsprocess är det Stefan J Svensson som är processägare. Han är även produktionschef, men den som är produktionschef behöver inte nödvändigtvis också vara processägare. -Ett problem som kan uppstå när man har en chef som processägare är att det blir mer ett funktionellt avdelningstänkande, menar Håkan Brede. Processägaren är ansvarig för inlånade personalresurser har rätt kompetens då Flextronics anser att processägaren har bättre kunskap om hela tillverkningsprocessen och kan då flytta personal mellan avdelningar som besitter de kunskaper till den plats i processen där personal behövs. Processägare ska se till att en övergripande beskrivning av tillverkningsprocessen finns och ha kunskap om de rutiner som finns inom processen. I och med att tillverkningsprocessen gränsar till andra processer är det processägarens ansvar att se till att gränssnittet mellan tillverkningsprocessen och de andra processerna fungerar. 55

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

för att komma fram till resultat och slutsatser

för att komma fram till resultat och slutsatser för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Kunskap och intresse. Peter Gustavsson, Ph D. Företagsekonomi Ekonomiska institutionen Linköpings Universitet

Kunskap och intresse. Peter Gustavsson, Ph D. Företagsekonomi Ekonomiska institutionen Linköpings Universitet Kunskap och intresse Peter Gustavsson, Ph D Företagsekonomi Ekonomiska institutionen Linköpings Universitet Kunskap Fakta Insikt om samband Förståelse Fakta kommer fram som ett resultat av observationer

Läs mer

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 5 poäng (VT 2007)

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 5 poäng (VT 2007) LINKÖPINGS UNIVERSITET 2007-01-19 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Marie Jansson marie.jansson@ihs.liu.se Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga

Läs mer

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Litteraturstudie Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Vad är en litteraturstudie? Till skillnad från empiriska studier söker man i litteraturstudier svar på syftet

Läs mer

Kursbeskrivning, Statvetenskapliga metoder (5 poäng), Statsvetenskap 2, VT 2004

Kursbeskrivning, Statvetenskapliga metoder (5 poäng), Statsvetenskap 2, VT 2004 LINKÖPINGS UNIVERSITET 2004-02-04 Ekonomiska institutionen Avdelningen för statsvetenskap Bo Persson Kursbeskrivning, Statvetenskapliga metoder (5 poäng), Statsvetenskap 2, VT 2004 Schema Vecka Datum Tid

Läs mer

Seminariebehandling av uppsatser 1. Seminariebehandling av C- och D-uppsatser

Seminariebehandling av uppsatser 1. Seminariebehandling av C- och D-uppsatser Seminariebehandling av uppsatser 1 Seminariebehandling av C- och D-uppsatser Seminariebehandling av uppsatser 2 Anvisningar för ventilering av C- och D-uppsatser Seminariet är opponentens ansvarsuppgift

Läs mer

Metodologier Forskningsdesign

Metodologier Forskningsdesign Metodologier Forskningsdesign 1 Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Creswell Worldviews Postposi'vist Construc'vist Transforma've Pragma'c Research

Läs mer

Metod1. Intervjuer och observationer. Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier. forskningsetik

Metod1. Intervjuer och observationer. Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier. forskningsetik Metod1 Intervjuer och observationer Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier forskningsetik 1 variabelbegreppet oberoende variabel beroende variabel kontroll variabel validitet Centrala

Läs mer

Kvalitativa metoder II

Kvalitativa metoder II Kvalitativa metoder II Forskningsansatser Gunilla Eklund Rum F 625, e-mail: geklund@abo.fi/tel. 3247354 http://www.vasa.abo.fi/users/geklund Disposition för ett vetenskapligt arbete Abstrakt Inledning

Läs mer

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 7,5 poäng (HT 2007)

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 7,5 poäng (HT 2007) LINKÖPINGS UNIVERSITET 2007-09-03 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Marie Jansson marie.jansson@ihs.liu.se Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga

Läs mer

Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign. Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap

Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign. Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap Syfte med föreläsningen Problemformulering Forskningsdesign Forskningsprocessen

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Kunskapsprojektering

Kunskapsprojektering Kunskapsprojektering Syftet är att planlägga: forskningsprojekt licentiat- och doktorsavhandlingar uppsatser och examensarbeten olika undersökningar, utredningar eller utvecklingsarbeten i icke-akademisk

Läs mer

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, (7,5 poäng) VT 2008

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, (7,5 poäng) VT 2008 LINKÖPINGS UNIVERSITET 20080116 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Marie Jansson marie.jansson@ihs.liu.se Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga

Läs mer

(Kvalitativa) Forskningsprocessen PHD STUDENT TRINE HÖJSGAARD

(Kvalitativa) Forskningsprocessen PHD STUDENT TRINE HÖJSGAARD (Kvalitativa) Forskningsprocessen PHD STUDENT TRINE HÖJSGAARD Kvalitativ vs. Kvantitativ forskning Kvalitativ forskning Vissa frågor kan man bara få svar på genom kvalitativa studier, till. Ex studier

Läs mer

Forskningsprocessens olika faser

Forskningsprocessens olika faser Forskningsprocessens olika faser JOSEFINE NYBY JOSEFINE.NYBY@ABO.FI Steg i en undersökning 1. Problemformulering 2. Planering 3. Datainsamling 4. Analys 5. Rapportering 1. Problemformulering: intresseområde

Läs mer

KURSPLAN. Fördjupningskurs II i logistik. Advanced Course II in Business Logistics. Kurskod Beslutsdatum Gäller från FEC365 2004-12-01 2005-01-17

KURSPLAN. Fördjupningskurs II i logistik. Advanced Course II in Business Logistics. Kurskod Beslutsdatum Gäller från FEC365 2004-12-01 2005-01-17 Dnr: EHVd: 2004:57 Ekonomihögskolan KURSPLAN Fördjupningskurs II i logistik Advanced Course II in Business Logistics Kurskod Beslutsdatum Gäller från FEC365 2004-12-01 2005-01-17 Undervisningsspråk Ämne

Läs mer

Oppositionsprotokoll-DD143x

Oppositionsprotokoll-DD143x Oppositionsprotokoll-DD143x Datum: 2011-04-26 Rapportförfattare Sara Sjödin Rapportens titel En jämförelse av två webbsidor ur ett MDI perspektiv Opponent Sebastian Remnerud Var det lätt att förstå vad

Läs mer

Betygsgränser: Tentan kan ge maximalt 77 poäng, godkänd 46 poäng, väl godkänd 62 poäng

Betygsgränser: Tentan kan ge maximalt 77 poäng, godkänd 46 poäng, väl godkänd 62 poäng OMTENTAMEN FÖR DELKURSEN: VETENSKAPLIG METOD, 7,5 HP (AVGA30:3) Skrivningsdag: Tisdag 14 januari 2014 Betygsgränser: Tentan kan ge maximalt 77 poäng, godkänd 46 poäng, väl godkänd 62 poäng Hjälpmedel:

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Checklista för systematiska litteraturstudier 3 Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning?

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning? 06/04/16 Kvalitativ metod PIA HOVBRANDT, HÄLSOVETENSKAPER Varför kvalitativ forskning? För att studera mening Återge människors uppfattningar/åsikter om ett visst fenomen Täcker in de sammanhang som människor

Läs mer

Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod

Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod Att skriva en uppsats Ferdinando Sardella, Fil. dr., VT10 ferdinando.sardella@lir.gu.se Översikt Grunden Brister, analys och kritik Grunden Traditionell

Läs mer

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader Dittnamn Efternamn Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader English title on one row Dittnamn Efternamn Detta examensarbete är utfört vid

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Vetenskapsteori och vetenskaplig forskningsmetod II SQ1361 (termin 6) Studiehandledning

Vetenskapsteori och vetenskaplig forskningsmetod II SQ1361 (termin 6) Studiehandledning Institutionen för socialt arbete Vetenskapsteori och vetenskaplig forskningsmetod II SQ1361 (termin 6) Studiehandledning Vårterminen 2011 Kursansvarig: Jörgen Lundälv December 2010 JL 1 Välkommen! Du hälsas

Läs mer

Vetenskapsmetodik. Föreläsning inom kandidatarbetet 2015-01-28. Per Svensson persve at chalmers.se

Vetenskapsmetodik. Föreläsning inom kandidatarbetet 2015-01-28. Per Svensson persve at chalmers.se Vetenskapsmetodik Föreläsning inom kandidatarbetet 2015-01-28 Per Svensson persve at chalmers.se Detta material är baserad på material utvecklat av professor Bengt Berglund och univ.lektor Dan Paulin Vetenskapsteori/-metodik

Läs mer

Vetenskapsmetod och teori. Kursintroduktion

Vetenskapsmetod och teori. Kursintroduktion Vetenskapsmetod och teori Kursintroduktion Creswell Exempel Vetenskapsideal Worldview Positivism Konstruktivism/Tolkningslära Kritiskt (Samhällskritiskt/ Deltagande) Pragmatism (problemorienterat) Ansats

Läs mer

Att skriva examensarbete på avancerad nivå. Antti Salonen

Att skriva examensarbete på avancerad nivå. Antti Salonen Att skriva examensarbete på avancerad nivå Antti Salonen antti.salonen@mdh.se Agenda Vad är en examensuppsats? Vad utmärker akademiskt skrivande? Råd för att skriva bra uppsatser Vad är en akademisk uppsats?

Läs mer

Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00

Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00 Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Provmoment: Tentamen 2 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: Tid:

Provmoment: Tentamen 2 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 2 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-11-09 Tid: 09.00-11.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

LIU-IEI-FIL-A--13/01413--SE

LIU-IEI-FIL-A--13/01413--SE LIU-IEI-FIL-A--13/01413--SE Metodmässig handlingsbarhet En empiriskt grundad reflektion av kriteriebaserad utvärderingsmetodik med utvärdering av IT-stödet för en kärnprocess hos Tekniska Verken i Linköping

Läs mer

Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p)

Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p) Tentamen i forskningsmetodik, arbetsterapi, 2011-09-19 Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p) 1. Syftar till att uppnå

Läs mer

Logistik och processorientering?

Logistik och processorientering? Lagerstyrningsakademin.se Logistik och processorientering? Stig-Arne Mattsson För att kunna bedriva en framgångsrik verksamhet på en alltmer konkurrensutsatt marknad har det blivit allt viktigare att snabbt

Läs mer

Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14

Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Till studenter Allmänna krav som ska uppfyllas men som inte påverkar poängen: Etik. Uppsatsen ska genomgående uppvisa ett försvarbart etiskt

Läs mer

Seminariefrågor om vetenskapsteori för pedagogstudenter Senast uppdaterat:

Seminariefrågor om vetenskapsteori för pedagogstudenter Senast uppdaterat: Seminariefrågor om vetenskapsteori för pedagogstudenter Senast uppdaterat: 2017-02-23 Förord Dessa seminariefrågor är framtagna för att användas vid seminarier i vetenskapsteori för pedagogstudenter, men

Läs mer

Kvalitativa metoder I

Kvalitativa metoder I Kvalitativa metoder I PeD Gunilla Eklund Rum F 625, tel. 3247354 E-post: geklund@abo.fi http://www.vasa.abo.fi/users/geklund/default.htm Forskningsmetodik - kandidatnivå Forskningsmetodik I Informationssökning

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

KVALITATIVA METODER II

KVALITATIVA METODER II KVALITATIVA METODER II 28.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Göran Björk 30.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Gunilla Eklund 31.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Gunilla Eklund 04.11.2013, kl. 12.15 13.45. C201.

Läs mer

INTRODUKTION TILL VETENSKAP I 2. KVALITATIV KUNSKAP KVALITATIV KUNSKAP VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT ARBETE HELENA LINDSTEDT, UNIVERSITETSLEKTOR

INTRODUKTION TILL VETENSKAP I 2. KVALITATIV KUNSKAP KVALITATIV KUNSKAP VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT ARBETE HELENA LINDSTEDT, UNIVERSITETSLEKTOR INTRODUKTION TILL VETENSKAP I VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT ARBETE HELENA LINDSTEDT, UNIVERSITETSLEKTOR Del 2. 1 Litteratur ThurénT, Vetenskapsteori för nybörjare, 2007. Thomassen M, Vetenskap, kunskap och

Läs mer

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet Metod i vetenskapligt arbete Magnus Nilsson Karlstad univeristet Disposition Vetenskapsteori Metod Intervjuövning Vetenskapsteori Vad kan vi veta? Den paradoxala vetenskapen: - vetenskapen söker sanningen

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

Agenda A. Kunskapsteori B. Paradigm C. Syfte D. Kunskapsprodukter E. Forskningsprocessen F. Kunskapsprojektering G. Kunskapsprojektering och uppsatsen

Agenda A. Kunskapsteori B. Paradigm C. Syfte D. Kunskapsprodukter E. Forskningsprocessen F. Kunskapsprojektering G. Kunskapsprojektering och uppsatsen Agenda A. Kunskapsteori B. Paradigm C. Syfte D. Kunskapsprodukter E. Forskningsprocessen F. Kunskapsprojektering G. Kunskapsprojektering och uppsatsen A Kunskapsteori Viktiga kunskapsteoretiska begrepp

Läs mer

Förändringsarbete i kvalitetsledningssystem

Förändringsarbete i kvalitetsledningssystem KANDIDATUPPSATS Förändringsarbete i kvalitetsledningssystem - En fallstudie vid Electra Sweden AB, Kalmar Författare: Linnéa Bergman Dafina Ukiqi Handledare: Thomas Karlsson Examinaor: Krister Bredmar

Läs mer

Rubrik Examensarbete under arbete

Rubrik Examensarbete under arbete Dokumenttyp Rubrik Examensarbete under arbete Författare: John SMITH Handledare: Dr. Foo BAR Examinator: Dr. Mark BROWN Termin: VT2014 Ämne: Någonvetenskap Kurskod: xdvxxe Sammanfattning Uppsatsen kan

Läs mer

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats Checklista Hur du enkelt skriver din uppsats Celsiusskolans biblioteksgrupp 2013 När du skriver en uppsats är det några saker som är viktiga att tänka på. Det ska som läsare vara lätt att få en överblick

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning Årsplanering för Projektarbete 100 poäng, läsåret 2005/06 s.2 PA 1201 Projektarbete, 100 poäng s.3 Projektarbetets syfte s.3 Projektarbetets karaktär s.3 Lokal kursplan för Donnergymnasiet,

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen VVT012 SSK05 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: Tid:

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen VVT012 SSK05 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen VVT012 SSK05 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-02-17 Tid: 09-11 09.00-11.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

8/28/12. Disposition 28 & 30 augusti 2012

8/28/12. Disposition 28 & 30 augusti 2012 Disposition 28 & 30 augusti 2012 Vetenskapsteori, forskningsprocess, forskningsdesign och forskningsetik (Föreläsningen utgår från Birgitta Bisholts föreläsning 20120124) Omvårdnadsforskningens teori och

Läs mer

Affärsnytta med en aktiv och mätbar systemförvaltning

Affärsnytta med en aktiv och mätbar systemförvaltning LIU-IEI-FIL-G--09/00444--SE Affärsnytta med en aktiv och mätbar systemförvaltning En fallstudie om supportens bidrag till en proaktiv förvaltning Business benefits with an active and measurable system

Läs mer

Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap K så måste alltså: Lite kunskaps- och vetenskapsteori

Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap K så måste alltså: Lite kunskaps- och vetenskapsteori Lite kunskaps- och vetenskapsteori Empiriska metoder: kvalitativa och kvantitativa Experiment och fältstudier Människor och etik 1 Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap

Läs mer

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Empirisk forskningsansats. Tillämpad experimentalpsykologi [3] Variabler

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Empirisk forskningsansats. Tillämpad experimentalpsykologi [3] Variabler Tillämpad experimentalpsykologi [1] Ett tillvägagångssätt för att praktiskt undersöka mänskliga processer Alltså inget forskningsområde i sig! (I motsats till kognitiv, social- eller utvecklingspsykologi.)

Läs mer

Anvisningar för presentation och opponering. En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser

Anvisningar för presentation och opponering. En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser Anvisningar för presentation och opponering En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser Idén med uppsatsskrivande Att öva sig i det vetenskapliga hantverket; dvs.

Läs mer

Innehåll. Förord 11. 3.1 Värde och värdeskapande 89 3.2 Kundkonceptet 92. KAPITEL 1 Varför processbaserad verksamhetsutveckling?

Innehåll. Förord 11. 3.1 Värde och värdeskapande 89 3.2 Kundkonceptet 92. KAPITEL 1 Varför processbaserad verksamhetsutveckling? Innehåll Förord 11 Del I Processbegreppet KAPITEL 1 Varför processbaserad verksamhetsutveckling? 17 1.1 Ett litet kotteri av sedan länge döda teoretiker och praktiker 17 1.2 Omvärldens dynamik 24 1.3 Klarar

Läs mer

Tentamen: Vetenskapliga perspektiv på studie- och yrkesvägledning, 7,5hp distans (D1) & campus (T1), ht12

Tentamen: Vetenskapliga perspektiv på studie- och yrkesvägledning, 7,5hp distans (D1) & campus (T1), ht12 Tentamen: Vetenskapliga perspektiv på studie- och yrkesvägledning, 7,5hp distans (D1) & campus (T1), ht12 Datum: 2013-01-18 Tid: 09.00-12.00 (En student med förlängd skrivtid skriver 09.00-13.00) Plats:

Läs mer

Kartläggning, kostnadsberäkningar och förbättringsåtgärder

Kartläggning, kostnadsberäkningar och förbättringsåtgärder Kartläggning, kostnadsberäkningar och förbättringsåtgärder för kundorderprocessen för beställningsartiklar En fallstudie på Fredells VVS-, El- & Kakelavdelning Författare: Tobias Gill Civilekonomprogrammet

Läs mer

Bilaga 3: Kvalitetsbedömning av primärstudier

Bilaga 3: Kvalitetsbedömning av primärstudier Bilaga 3: Kvalitetsbedömning av primärstudier Alla studier som är relevanta för den systematiska översikten ska kvalitetsbedömas. Syftet med bedömningen är att avgöra studiernas trovärdighet, tillförlitlighet

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Fallstudie Lars Höglund AB

Fallstudie Lars Höglund AB Hösten 2004 Fallstudie Lars Höglund AB En fallstudie inom IVA-projektet Produktion för Konkurrenskraft på uppdrag av panelen Framtida Produktionssystem. INNEHÅLLSFÖRTECKNING LARS HÖGLUND AB, TÖCKSFORS...1

Läs mer

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL KOMMUNIKATION Detta dokument tar upp kommunikation, feeback och SMART:a mål, som ska verka som ett stöd under utvecklingssamtalet. Kommunikation är konsten att förmedla tankegångar, information och känslor

Läs mer

OM001G Individuell skriftlig tentamen

OM001G Individuell skriftlig tentamen OM001G 170429 Individuell skriftlig tentamen Förbättringskunskap och vetenskaplig metod, 3,5 högskolepoäng (Provkod: 0100) Max 50 poäng. För betyg Godkänt krävs 30 p, för betyg Väl godkänt krävs 42 p Ange

Läs mer

Metoduppgift 4 Metod-PM

Metoduppgift 4 Metod-PM LINKÖPINGS UNIVERSITET Metoduppgift 4 Metod-PM Statsvetenskapliga metoder 733g22 VT 2013 Problem, syfte och frågeställningar Informations- och kommunikationsteknik (IKT) får allt större betydelse i dagens

Läs mer

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet Kursens mål Efter avslutad kurs skall studenten kunna planera, genomföra, sammanställa och försvara ett eget projekt samt kunna granska och opponera på annan students projekt. Studenten ska även kunna

Läs mer

Att designa en vetenskaplig studie

Att designa en vetenskaplig studie Att designa en vetenskaplig studie B-uppsats i hållbar utveckling Jakob Grandin våren 2015 @ CEMUS www.cemusstudent.se Vetenskap (lågtyska wetenskap, egentligen kännedom, kunskap ), organiserad kunskap;

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Lycka till! Nämnden för omvårdnadsutbildningar Sjuksköterskeprogrammet 180hp. SJSD10, Sjuksköterskans profession och vetenskap I, 15 hp, Delkurs II

Lycka till! Nämnden för omvårdnadsutbildningar Sjuksköterskeprogrammet 180hp. SJSD10, Sjuksköterskans profession och vetenskap I, 15 hp, Delkurs II Nämnden för omvårdnadsutbildningar Sjuksköterskeprogrammet 180hp Kurs SJSD10, Sjuksköterskans profession och vetenskap I, 15 hp, Delkurs II Prov/moment Vetenskaplig metod och statistik, individuell skriftlig

Läs mer

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar?

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Kvalitativ metodik Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Mats Foldevi 2009 Varför Komplement ej konkurrent Överbrygga klyftan mellan vetenskaplig upptäckt och realiserande

Läs mer

Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen Falun feb 2018 Karin Lisspers Anneli Strömsöe

Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen Falun feb 2018 Karin Lisspers Anneli Strömsöe Kurs i vetenskapligt syn- och förhållningssätt för ST-läkare Lite teori Mycket diskussion Lite exempel Bra att läsa 1 I ett vetenskapligt arbete förekommer vissa formaliserade ramar och krav för arbetet

Läs mer

Steg för steg-guide för. Medarbetarundersökning

Steg för steg-guide för. Medarbetarundersökning Steg för steg-guide för Medarbetarundersökning En av de viktigaste resurserna i en organisation är medarbetarna. Hur dina medarbetare samarbetar kommer att i hög utsträckning påverka resultatet för din

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

BUSR31 är en kurs i företagsekonomi som ges på avancerad nivå. A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

BUSR31 är en kurs i företagsekonomi som ges på avancerad nivå. A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav Ekonomihögskolan BUSR31, Företagsekonomi: Kvalitativa metoder, 5 högskolepoäng Business Administration: Qualitative Research Methods, 5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är

Läs mer

733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson Metod-PM - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen

733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson Metod-PM - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen 733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson 2013-03-05 911224-0222 - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen Syfte Syftet med uppsatsen är ta reda på hur den gymnasiereform som infördes läsåret

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Induktiv argumentation

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Induktiv argumentation Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Induktiv argumentation En svaghet med deduktiv argumentation Vi har sagt att de bästa argumenten är de sunda argumenten, dvs de logiskt giltiga deduktiva argument med

Läs mer

Processer Vad är processer? Processhierarki

Processer Vad är processer? Processhierarki Processer All verksamhet sker i processer och intresset för processarbete inom hälso- och sjukvård leder till att behovet av kunskap inom området ökat. Syftet med processarbete är att öka effektiviteten

Läs mer

Studiehandledning Pedagogisk forskning III

Studiehandledning Pedagogisk forskning III Stockholms universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Studiehandledning Pedagogisk forskning III Vårterminen 2014 Inledning Vetenskapsteori kan definieras som ett ämne inom filosofin: läran om

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

Kurs Processledning. Kund- och processorientering - grunder för ett ledningssystem

Kurs Processledning. Kund- och processorientering - grunder för ett ledningssystem Kurs Processledning Del 1 Kund- och processorientering - grunder för ett ledningssystem Ingvar Johansson, Senior Advisor Institutet för Kvalitetsutveckling SIQ SIQ Institutet för Kvalitetsutveckling En

Läs mer

Annette Lennerling. med dr, sjuksköterska

Annette Lennerling. med dr, sjuksköterska Annette Lennerling med dr, sjuksköterska Forskning och Utvecklingsarbete Forskning - söker ny kunskap (upptäcker) Utvecklingsarbete - använder man kunskap för att utveckla eller förbättra (uppfinner) Empirisk-atomistisk

Läs mer

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Tillämpad experimentalpsykologi [3] Empirisk forskningsansats

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Tillämpad experimentalpsykologi [3] Empirisk forskningsansats Tillämpad experimentalpsykologi [1] Ett tillvägagångssätt för att praktiskt undersöka mänskliga processer Alltså inget forskningsområde i sig! (I motsats till kognitiv, social- eller utvecklingspsykologi.)

Läs mer

Processbaserad Verksamhetsutveckling

Processbaserad Verksamhetsutveckling Institutionen för teknisk ekonomi och logistik Teknisk Logistik Processbaserad Verksamhetsutveckling MTTN05 Kursprogram 2009 Anders Ljungberg Kursens målsättning Kursens övergripande målsättning är att

Läs mer

Projektarbetet 100p L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A

Projektarbetet 100p L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A Projektarbetet 100p 1 L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A Metoder Intervju Power Point Innehåll En vetenskaplig rapport Struktur,

Läs mer

Processinriktning i ISO 9001:2015

Processinriktning i ISO 9001:2015 Processinriktning i ISO 9001:2015 Syftet med detta dokument Syftet med detta dokument är att förklara processinriktning i ISO 9001:2015. Processinriktning kan tillämpas på alla organisationer och alla

Läs mer

Allmänt om kvalitativ metod och likheter, skillnader gentemot kvantitativ metod

Allmänt om kvalitativ metod och likheter, skillnader gentemot kvantitativ metod Föreläsning kvalitativ metod, Jonas Axelsson Jag skall ha detta upplägg: - Allmänt om kvalitativ metod och likheter, skillnader gentemot kvantitativ metod - Exempel på olika kvalitativa metoder - Något

Läs mer

Utformning av resultatdiskussion

Utformning av resultatdiskussion Utformning av resultatdiskussion Den vetenskapliga textens retorik Argumentera i text utforma diskussionskapitlet En praktisk argumentationsmodell Avdelningen för fackspråk och kommunikation God professionell

Läs mer

Business research methods, Bryman & Bell 2007

Business research methods, Bryman & Bell 2007 Business research methods, Bryman & Bell 2007 Introduktion Kapitlet behandlar analys av kvalitativ data och analysen beskrivs som komplex då kvalitativ data ofta består av en stor mängd ostrukturerad data

Läs mer

Anpassning av belöningssystem under konjunkturnedgångar

Anpassning av belöningssystem under konjunkturnedgångar Anpassning av belöningssystem under konjunkturnedgångar En kvalitativ studie av Länsförsäkringar, Kalmar Bilcentrum AB, Goexcellent och Swedbank Författare: Abdillahi Mohammed Handledare: Petter Boye Fristående

Läs mer

Kompetensworkshop baserat på Pi Company kompetensmodell

Kompetensworkshop baserat på Pi Company kompetensmodell Kompetensworkshop baserat på Pi Company kompetensmodell Målsättningen med en kompetensworkshop och en kompetensbaserad kravprofil Målsättningen med en kompetensbaserad kravprofil är välja max 6 stycken

Läs mer

Vad är sanning? Vad är vetenskap? Vad är praxis? Hur kan dessa två områden samverka? Vad är en praktiker? INTRODUKTION TILL VETENSKAP I

Vad är sanning? Vad är vetenskap? Vad är praxis? Hur kan dessa två områden samverka? Vad är en praktiker? INTRODUKTION TILL VETENSKAP I INTRODUKTION TILL VETENSKAP I VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT ARBETE HELENA LINDSTEDT, UNIVERSITETSLEKTOR Del 1. 1 Litteratur ThurénT, Vetenskapsteori för nybörjare, 2007. Thomassen M, Vetenskap, kunskap och

Läs mer

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM EXAMENSARBETE CIVILEKONOM Sven-Olof Collin E-mail: masterdissertation@yahoo.se Hemsida: http://www.svencollin.se/method.htm Kris: sms till 0708 204 777 VARFÖR SKRIVA EN UPPSATS? För den formella utbildningen:

Läs mer

Kvinnor och män i statistiken 11

Kvinnor och män i statistiken 11 Kvinnor och män i statistiken I detta kapitel ska statistikprocessen beskrivas mycket översiktligt. Här ges också exempel på var i processen just du kan befinna dig. Var finns statistik om kvinnor och

Läs mer

BEDÖMNING AV UPPSATSER PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

BEDÖMNING AV UPPSATSER PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ SAMMANFATTNING BEDÖMNING AV UPPSATSER PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Uppsatsens titel Namn student 1 Namn student 2 Datum för seminariet UPPSATSEN UPPSATSARBETET HAR GENOMFÖRTS I ENLIGHET MED DE FORSKNINGSETISKA

Läs mer

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Mobiltelefoner ska vara avstängda och förvaras åtskilda från studenten, liksom ytterkläder, väskor och liknande. Bläck eller kulspetspenna ska användas

Läs mer

Historiska institutionen. HIS A 02/HIS A 22, uppsatskurs (7,5 hp): Att skriva uppsats. En liten vägledning

Historiska institutionen. HIS A 02/HIS A 22, uppsatskurs (7,5 hp): Att skriva uppsats. En liten vägledning Historiska institutionen HIS A 02/HIS A 22, uppsatskurs (7,5 hp): Att skriva uppsats En liten vägledning Innehåll B-uppsatsen: mål, krav, bedömning... 3 Kursens mål... 3 Krav på uppsatsen... 3 Att arbeta

Läs mer

Marcus Angelin, Vetenskapens Hus, Jakob Gyllenpalm och Per-Olof Wickman, Stockholms universitet

Marcus Angelin, Vetenskapens Hus, Jakob Gyllenpalm och Per-Olof Wickman, Stockholms universitet Naturvetenskap Gymnasieskola Modul: Naturvetenskapens karaktär och arbetssätt Del 2: Experimentet som naturvetenskapligt arbetssätt Didaktiska modeller Marcus Angelin, Vetenskapens Hus, Jakob Gyllenpalm

Läs mer

Däckfackhandeln i Sverige

Däckfackhandeln i Sverige Företagsekonomiska institutionen STOCKHOLMS UNIVERSITET Magisteruppsats 10 poäng Vårterminen 2006 Däckfackhandeln i Sverige - från ett leverantörsperspektiv Författare: Jan Ericsson Handledare: Hans Rämö

Läs mer