Funktionshindrade barn med invandrarbakgrund Projektrapport

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Funktionshindrade barn med invandrarbakgrund Projektrapport"

Transkript

1 Projektet är genomfört med stöd av Allmänna Arvsfonden Funktionshindrade barn med invandrarbakgrund Projektrapport HSO Skåne 2005 Sidan 1

2 SAMMANFATTNING Barn med funktionshinder och invandrarbakgrund och deras familjer har på grund av flera orsaker svårare att söka och få den hjälp och det stöd de behöver för att bli delaktiga i samhällslivet. På grund av bristande kunskap har familjerna inte heller haft incitament till integrering i våra svenska handikapporganisationer. HSO Skåne har tillsammans med Rädda Barnen arbetat med projektet Barn med funktionshinder och invandrarbakgrund under nästan fyra år. Projektet startade med en förstudie hösten Syftet med förstudien var att kartlägga problem och möjligheter, sprida information, skapa kontakter och få idéer inför fortsatt projektarbete. Förstudien visade att projektet borde fokusera på tre olika arbetsområden: Uppsökande verksamhet och information Nätverksuppbyggnad och samverkan Kompetenshöjning Uppsökande verksamhet har skett genom att sprida information via en lång rad verksamheter som barnhabilitering, olika trossamfund och andra aktörer. Nätverk har skapats genom att både aktörer och föräldrar ur målgruppen förts samman i olika aktiviteter. Kompetenshöjning har skett genom samtalsgrupper, tematräffar, seminarier och olika utbildningsinsatser Resultat Projektet har kommit i kontakt med 276 familjer av 27 olika nationaliteter. Den gemensamma nämnaren har varit att de har barn med funktionshinder. Ett flertal deltagare har fått behövliga insatser genom LSS eller SoL. Flera myndigheter och verksamheter har ändrat sitt arbetssätt och handikapporganisationerna har fått ytterligare familjer med invandrarbakgrund som sökt medlemskap. Arbete och metodik som utvecklats i projektet fortsätter att leva kvar i olika aktörers verksamheter och olika material som producerats i projektet kommer att användas av aktörerna i deras fortsatta arbete med målgruppen. Som ett resultat av projektarbetet har en informationsgrupp bildats, bestående av föräldrar från samtalsgrupperna. Informationsgruppens uppgift är att i samtalsform vara språkrör och kulturtolkar för målgruppen i kontakten med verksamheter och myndigheter. Projektet har förändrat många människors liv till det bättre. Sidan 2 HSO Skåne 2005

3 REGISTER Bakgrund... Sidan 3 Målsättning - Syfte... Sidan 3 Delmål... Sidan 3 Organisation... Sidan 4 Projektresultat... Sidan 4 Barn- och ungdomshabiliteringen... Sidan 5 Försäkringskassan... Sidan 5 Handikapporgansiationerna... Sidan 6 Positiva bieffekter... Sidan 6 Metod och genomförande... Sidan 7 Uppsökande verksamhet... Sidan 10 Nätverksuppbyggnad... Sidan 10 Invandrarföreningar... Sidan 11 Information... Sidan 11 Massmedia... Sidan 12 Skolor... Sidan 13 Vuxenundervisning... Sidan 14 Trossamfund... Sidan 14 Invandrarföreningar... Sidan 16 Handikapporganisationer... Sidan 16 Övriga aktörer... Sidan 17 Kompetensuppbyggnad... Sidan 18 Samtalsgrupper... Sidan 18 Sex grupper... Sidan 19 Tematräffar... Sidan 21 Seminarier... Sidan 25 Samverkan... Sidan 30 Vad händer efter projektet?... Sidan 31 HSO Skåne 2005 Sidan 3

4 Bakgrund Barn med funktionshinder och invandrarbakgrund och deras familjer har fått liten uppmärksamhet i den handikappolitiska debatten och i det handikappolitiska arbetet i Sverige. Synen på funktionshinder i Sverige skiljer sig avsevärt mot den som finns i flera andra länder. Kommer man från ett land där funktionshinder ses som den egna familjens angelägenhet, och tar med sig de sociala och kulturella värderingarna vid utvandringen, kan problem uppstå. Dessa kan leda till ökad isolering och ökad utsatthet för familjer med en eller fler funktionshindrade familjemedlemmar. År 2001 söktes och beviljades medel, för att tillsammans med Rädda Barnen i Malmö driva projektet Barn med funktionshinder och invandrarbakgrund. Projektet har varit treårigt och avslutades våren Projektet har arbetat i Malmö, och varit speciellt riktat till de mest invandrartäta områdena som Rosengård, Södra Innerstaden samt Hyllie. Målsättning - Syfte Att ge barn med funktionshinder och deras familjer möjlighet till ett bra samhällsstöd och delaktighet i samhällslivet. Att integrera barn med funktionshinder och invandrarbakgrund och deras familjer i våra svenska handikapporganisationer. Delmål Att öka kompetensen om invandrare med funktionshinder hos myndigheter och samhällsorgan som hanterar invandrarfrågor, så att dessa kan stödja målgruppen i deras integrering i det svenska samhället. Att bilda nätverk kring barn med funktionshinder och invandrarbakgrund och deras familjer med personer från de verksamheter, som kan ge dem stöd i deras integrering. Att förbättra samverkan mellan familjer i målgruppen med sjukvården, habiliteringen, handikapporganisationerna, sociala myndigheter m.fl. samhällssektorer. Att genom kompetenshöjning stärka föräldrarna i deras vardagliga arbete med det funktionshindrade barnet. Att öka kunskapen bland omsorgspersonal och handikapporganisationernas företrädare om andra länders levnadsvillkor, värderingar och sociala villkor, med syfte att främja mångfalden i vårt samhälle. Sidan 4 HSO Skåne 2005

5 ORGANISATION Projektet har letts av en ledningsgrupp bestående av Lars Gustavsson, länsombudsman HSO Skåne, Eva Nilgert, projektledare, och Gunvor Ekberg från Rädda Barnen. Eftersom ledningsgruppen varit liten har den arbetat med informella möten och telefonöverläggningar. PROJEKTRESULTAT Projektet har kommit i kontakt med 276 familjer av 27 olika nationaliteter. 6 samtalsgrupper har bildats i vilka 73 familjer deltagit regelbundet. Samtalsgrupperna har haft 33 träffar sammanlagt. Fyra tematräffar i samverkan med Barn och ungdomshabiliteringen i Malmö har genomförts i vilka 98 personer från målgruppen deltagit. Fyra studiebesök i olika boendegrupper och daglig verksamhet samlade 13 familjer och ett studiebesök på Hjälpmedelscentralen i samverkan med Barn och Ungdomshabiliteringen samlade 16 familjer. Tre större tolkade utbildningar har genomförts i vilka 127 deltagare samlats, varav 113 tillhör målgruppen. Den kunskap och hjälp till självhjälp föräldrarna fått under projektets gång har resulterat i att fler familjer själva tagit kontakt med berörd myndighet samt sökt och fått insatser beviljade enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Några familjer har, när personkemin inte stämt, begärt att få byta kurator och/eller handläggare. I frågor kring LSS insatser har föräldrarna sökt och beviljats insatser som ledsagare, korttidsvistelse, avlösarservice, kontaktperson, god man samt personlig assistent. Allt fler familjer har ansökt om korttidsvistelse och gruppbostad, vilket visar att man inte längre känner samma rädsla för integrering. I frågor kring skolan kan som exempel nämnas byte av skola och mer lämpligt dagis-fritids, ändring av skolskjuts, extra resursperson, elevassistent m.m. Föräldrarna har också ansökt om åtgärder som bostadsanpassning och i samband därmed speciella hjälpmedel. Som ett resultat av att familjerna stärkts i att ta egna kontakter växer självkänslan och därmed möjlighet till större självständighet. Exempel på detta är att fler föräldrar går på föräldramöten, intresserar sig mer för att barnen skall delta i HSO Skåne 2005 Sidan 5

6 olika fritidsaktiviteter, (simning, ridning, musik och olika bollspel), deltar i handikapporganisationernas aktiviteter och på andra olika sätt aktivt deltar i samhällslivet. Tack vare att sökta insatser beviljats har både barnens och övriga familjemedlemmars situation förbättrats, vilket innebär minskad isolering och beroende, ökad självkänsla, valfrihet och delaktighet. I vissa enskilda fall har familjer också fått stöd av samtalsledare vid upprättande av skolplan, ansökan om LSS insats, tillskriva Länsstyrelsen m.m. Myndigheter och andra stödverksamheter har genom projektets påverkan förändrat sitt arbetssätt för att förbättra kontakten med målgruppen. Barn och ungdomshabiliteringen Barn och ungdomshabiliteringen har översatt informationsmaterial till olika språk som finns tillgängligt i väntrum och lättillgängligt för personal att sprida till föräldrarna. Dokument i datajournaler har omarbetats till lättläst svenska. Speciellt utformade temakvällar, föräldrautbildningar och samtalsgrupper har arrangerats för målgruppen och ett Lekcafé, en öppen verksamhet med lek och samtal riktad till föräldrar från olika kulturer, har startats. Under 2005 arrangerades ett antal seminarier för personal kring olika teman och etniska perspektiv med inbjudna föreläsare. Till dessa seminarier inbjöds även personal från Barnoch Ungdomshabiliteringen i Trelleborg. För att öka habiliteringens tillgänglighet har en ny habiliteringslokal öppnats i stadsdelen Rosengård och varje team sätter upp mål och provar olika arbetssätt. Habilitering och Hjälpmedelsnämnden i Region Skåne har ett särskilt tillägg inskrivet i sitt målprogram, där man uppmärksammar personer med invandrarbakgrund. Försäkringskassan Genom deltagande i personalutbildningar, seminarier och medverkan i tolkad utbildning för målgruppen har Försäkringskassan fått ny inblick i problematiken kring familjernas dubbla utsatthet. Att vara medveten om målgruppens behov och formulera informationen så att den blir förstådd har efter utbildningen i Konsten att skriva på Lättläst påverkat personalens arbetssätt. I beslut och annan skriftlig information tas hänsyn till eventuella språksvårigheter och ett enklare språkbruk används. Omarbetning av och tillgänglighet till skriftligt informationsmaterial har underlättat för målgruppen. För att tillgodose målgruppens behov av information och kunskap kommer Sidan 6 HSO Skåne 2005

7 Försäkringskassan årligen att genomföra en tolkad utbildning om de insatser verksamheten erbjuder personer med funktionshinder. Denna kommer att ske enligt projektets modell och tolkas på fyra olika språk. Handikapporganisationerna I samarbete med medlemsorganisationerna har fem föräldramöten ägt rum med 5-10 deltagare från samtalsgrupperna per gång. Fem handikapporganisationer, Döva och Hörselskadade Barn, DHB, Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, RBU, Föreningen för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och vuxna, FUB, Föreningen Autism, FA och Svenska Epilepsiföreningen, SEF, har på olika sätt varit involverade i projektet och 26 personer från målgruppen har sökt medlemskap. Flera familjer har, efter deltagande i samtalsgrupperna, själva kontaktat handikapporganisationerna för att få stöd och hjälp i vissa frågor. På ett föräldramöte på föreningen FA, tog en grupp somaliska föräldrar initiativ till en träff med en förälder med svensk bakgrund, för att ta del av hans erfarenhet som förälder till barn med autism. Genom stöd från RBU deltog två föräldrar från målgruppen i ett av FA arrangerat möte ang. juridisk hjälp kring LSS insatser. Från FUB har familjer från samtalsgrupperna bl.a. fått hjälp i kontakten med myndigheter till underlag i LSS frågor. Positiva bieffekter Till de aktiviter projektet anordnat under de två första åren var deltagarantalet före aktiviteten helt ovisst, ingen meddelade om man skulle deltaga eller ej. Under sista projektåret märktes en stor skillnad i anpassning till det svenska systemet. Många föräldrar meddelade muntligt eller skriftligt intresse för att deltaga, vid förhinder gjordes avanmälan! I samtalsgrupperna har familjerna också stöttat och pushat varandra vilket visat sig på olika sätt. En förälder, medlem i Hörselskadades Riksförbund, HRF, vars son har en grav hörselskada, skickade teckenspråksmaterial till en annan förälder när denna under en lång period var sjukskriven. Detta resulterade i att denna förälder senare anmälde sig till en teckenspråkskurs på habiliteringen, och kan nu kommunicera med sitt barn med hjälp av tecken! Projektet har uppmärksammats runt om i Sverige och även i Danmark. Företrädare för invandrartäta kommuner har sökt kontakt för att få ta del av projektets arbetssätt och metodik. I Danmark har organisationen LEV kontaktat oss för att få mer information kring den uppsökande verksamheten och HSO Skåne 2005 Sidan 7

8 samtalsgruppernas arbetsmetodik. LEV arbetar med ensamstående kvinnor från etniska minoriteter som har barn med funktionshinder. Habiliteringscenter i Botkyrka, Handikapp & habilitering i Stockholm, Habiliteringscenter i Haninge är några exempel på verksamheter vars företrädare på olika sätt uppmärksammat projektet och velat ta del av våra erfarenheter. Kontakten med Rinkeby stadsdelsförvaltning har lett fram till att en representant från denna verksamhet deltagit i den somaliska samtalsgruppen i Malmö, som fortsätter i FA:s regi. Handikappförvaltningen i V:a Götaland önskar ta del av vårt arbetssätt och metodik genom att inbjuda projektledaren som föreläsare på en utbildningsdag i september En Informationsgrupp bestående av 5 föräldrar från målgruppen har bildats. Gruppens representanter kommer från olika länder, har barn med olika diagnoser och funktionshinder, har erfarenhet och kunskap om traditioner, kulturer och synsätt på funktionshinder från sina hemländer och har olika religiös bakgrund. Gruppens uppgift är att dela med sig av sina egna upplevelser i mötet med det svenska samhället. Informationsgruppen har anlitats på personalmöten, utbildningar och föräldramöten. Metod och genomförande Projektet började under hösten 2001 med en förstudie, bilaga 1. En kartläggning av problem och möjligheter samt hur man skulle kunna skapa behövliga kontakter genomfördes. Förstudien gav oss nya kunskaper om målgruppen och många värdefulla kontakter, vilket ökade möjligheterna för att på ett framgångsrikt sätt driva projektet. Förstudiens resultat visade att projektarbetet borde koncentreras på tre huvudområden: Uppsökande verksamhet och information Uppbyggnad av nätverk och samverkansstrukturer Kompetenshöjning Från de i förstudien redan knutna kontakterna handplockades speciellt intresserade personer att ingå i mindre referensgrupper/arbetsgrupper. Under projektets gång utökades antalet personer med vissa nyckelroller i grupperna, allt eftersom nya behov uppstod, för att få en arbetsstruktur vilket var grunden för att på ett framgångsrikt sätt kunna arbeta med ett så komplicerat och mångfacetterat projekt som detta. Dessa reviderades successivt med nya målbeskrivningar, aktivitets- och tidsplaner en gång per halvår. Sidan 8 HSO Skåne 2005

9 Första projektåret handlade om att genom olika kanaler nå målgruppen, börja nätverksuppbyggnaden mellan olika aktörer, skapa allianser samt bygga upp ett intresse och förtroende från målgruppen för att bli delaktiga och våga engagera sig i projektet. Första skedet var att i samverkan med myndigheter och invandrarföreningar hitta och skapa kontakter med målgruppen. Erfarenheter från uppsökande verksamhet i HSO Skånes projekt LSS på brukarnas villkor och andra tidigare projekt har använts. Grunden för det uppsökande arbetets metodik har varit att skapa nätverk mellan myndighets- och verksamhetsföreträdare som målgruppen rimligen någon gång kommer i kontakt med. Kontakten med de enskilda familjerna i målgruppen har byggts på personliga möten, samtal och att skapa relationer som bygger på förtroende. För att inte kränka målgruppens integritet, togs i början av projektet kontakterna med familjerna oftast genom information via deras trossamfund och föreningar. Helt enligt deras egna önskemål. Denna informationsspridning förändrades delvis under projektets gång, då aktiva föräldrar själva började sprida information om projektet till andra familjer i målgruppen. För att målgruppen skall få möjlighet att bli delaktig i samhällslivet krävs en kunskap och integrering. Ett led till integreringen i det svenska samhället var att ge målgruppen kunskap om de möjligheter till stöd det svenska samhället erbjuder, samt kunskaper om den miljörelaterade synen på handikapp och de möjligheter och skyldigheter som denna innebär. Familjerna erbjöds att delta i olika samtalsgrupper, till vilka även myndighets- och verksamhetsföreträdare inbjöds för att informera om sina verksamheter. Genom detta fick familjerna möjlighet att på sina egna villkor ta till sig ny kunskap. Grupperna leddes av projektledaren tillsammans med en representant från en handikapporganisation. Den svenska synen på funktionshinder diskuterades ofta i samtalsgrupperna. För att på ett enkelt sätt klargöra denna genomfördes ett antal studiebesök i olika boendegrupper och daglig verksamhet. I samverkan med Barn- och ungdomshabiliteringen gjordes studiebesök på olika hjälpmedelscentraler, vilka också anpassades efter målgruppens behov. Samtalsgrupperna fick en central roll i projektet. För att på ett naturligt sätt följa upp de frågor och diskussioner som framkom i grupperna bildades två arbetsgrupper. Arbetsgrupperna bestod av representanter för verksamheter med nyckelroller, HSO Skåne 2005 Sidan 9

10 som målgruppen ofta kommer i kontakt med, företrädare för intresserade handikapporganisationer samt projektledaren. Till dessa arbetsgrupper vidarebefordrades många av de frågor som kom från samtalsgrupperna, och här diskuterades också olika förslag på lösningar för att ge familjerna den kunskap som efterfrågades. En av de verksamheter med en nyckelroll för målgruppen är Barn- och Ungdomshabiliteringen i Malmö. I samverkan med nämnd verksamhet genomfördes ett antal tematräffar och studiebesök, till vilka familjerna från samtalsgrupperna inbjöds. Här kunde föräldrarna känna trygghet och gemenskap och på ett mer avslappnat sätt ta del av den information och kunskap som gavs. Ytterligare verksamheter som innehar en nyckelroll är Försäkringskassan och Stadsdelsnämndernas sociala verksamhet och handikappomsorg. Eftersom kommunens uppsökande verksamhet är näst intill obefintlig fanns ett stort antal familjer i målgruppen som ej nåtts av information om sina rättigheter. Några hade fått information, men ej förstått den. Genom ett antal tolkade utbildningar i LSS, samt informationsmöten med Försäkringskassan nåddes många familjer, som på sina villkor kunde ta del av den information och kunskap som krävdes för att bli delaktig i det svenska samhällslivet. Ett av projektets mål var att integrera målgruppen i den svenska handikapprörelsen. Genom deltagande av representanter från olika handikapporganisationer i samtalsgrupperna, gavs på ett naturligt sätt möjlighet till information om berörda föreningar och deras sätt att arbeta för sina medlemmar. Här lades också stor vikt vid att poängtera likheterna mellan föräldrarna i målgruppen och föräldrar till barn med funktionshinder och icke utländsk bakgrund och avdramatisera det som kallas för kulturklyftor. Informationen följdes också av att projektet tillsammans med familjerna deltog på möten och andra aktiviteter i ett antal handikappföreningar. I arbetet med att öka samverkan mellan olika verksamheter och myndigheter och mellan dessa och målgruppen, samt öka kunskapen hos myndighets- och verksamhetsföreträdare om andra länders levnadsvillkor, värderingar och sociala villkor, genomfördes ett antal seminarier, personalutbildningar och informationsmöten. Genom att vara avlyssnande i samtalsgrupperna, där målgruppens önskemål, problem och behov framkom, samt lyhörd för övriga aktörers önskemål om tillförande av speciell kunskap, utformades både seminarier och utbildningar. Sidan 10 HSO Skåne 2005

11 För att tillgodose många myndighets och verksamhetsföreträdares önskemål om mer kunskap gällande föräldrarnas egna erfarenheter av föräldrarollen, hur man upplever situationen inom släkten, deras problem i mötet med det svenska samhället m.m., bildades en Informationsgrupp, bilaga 2. Denna grupp anlitades vid personalutbildningar och seminarier. För att kontinuerligt inhämta ny kunskap inom området, utbyta erfarenheter och få inspiration, har projektet deltagit i konferenser och seminarier som andra projekt med liknande inriktning arrangerat, bilaga 3. Under hela projekttiden hölls dessutom regelbunden kontakt med projektledaren för det av Allmänna Arvsfonden finansierade projektet Dubbel utsatthet. Tips och idéer diskuterades, erfarenheter utbyttes och nya värdefulla kontakter ute i landet knöts. Kontakten med denna projektledare fungerade som ett stort stöd och underlättade projektarbetet. Genom detta stöd fick projektet bl. a. hjälp med nya värdefulla kontakter inom trossamfunden. UPPSÖKANDE VERKSAMHET Det finns olika sätt och metoder att bedriva uppsökande verksamhet. Det viktigaste är att det arbetssätt som används når fram till målgruppen och att det budskap den förmedlar blir förstått. För att lyckas med den uppsökande verksamheten, vilket var själva grunden för att projektet skulle kunna genomföras, ställs en rad krav. Det krävs kunskap om sekretesslagstiftningen, förmåga att vara lyhörd, kunna identifiera behov att kommunicera utifrån, ha kommunikationsförmåga samt kunna ha kontakt med familjerna i målgruppen utan att kränka deras integritet. Nätverksuppbyggnad Enligt projektplaneringen gjordes en lista över aktuella myndigheter och stödverksamheter som målgruppen rimligen någon gång kommer i kontakt med. De redan knutna kontakterna från förstudien utökades med fler. Första kontakten med nya verksamhetsföreträdare togs per telefon som sedan följdes av ett personligt besök. Här var det av yttersta vikt att bygga upp en bra relation för att väcka intresse och stimulera till ett konstruktivt samarbete. I dessa samtal gavs projektinformation, vi diskuterade svårigheter och möjligheter, olika behov och önskemål, samt idéer om vad just aktuell verksamhet och företrädare med sin kunskap skulle kunna tillföra projektet. Samtalen ledde till ett stort intresse och engagemang från de flesta verksamhetsföreträdare. HSO Skåne 2005 Sidan 11

12 För att underlätta samarbetet utsågs en kontaktperson inom varje myndighet eller verksamhet. Dessa hade olika befattningar inom respektive verksamhet. Intresse och lämplighet var avgörande för vilka som utsågs. Ett stort kontaktnät började växa fram. Bland de myndigheter och verksamheter som utsåg företrädare till nätverket kan nämnas: Länsstyrelsen, Migrationsverket, sociala verksamheter, Barnoch Ungdomshabiliteringen i Malmö, skolor, Försäkringskassan, kultur och idrottsföreningar, invandrarföreningar, handikapporganisationer, olika områden inom sjukvården, bibliotek, medborgarkontor, assistansbolag, trossamfund och olika hjälporganisationer. Invandrarföreningar Kontakten med Samarbetsorganet för invandrarföreningar i Malmö, SIM, den invandrarförening som från början var med i projektplaneringen, avbröts då de visade allt mindre intresse för projektet. En viktig del i arbetet med nätverksuppbyggnaden blev då att hitta andra invandrarföreningar som var intresserade av frågor kring funktionshinder. Inom projektets nätverk fick vi tips på bra kontakter inom föreningslivet. Ett exempel på detta var föreningen Unga Örnar i Malmö. Här arbetade en kvinna från Irak, som var medlem i en irakisk kvinnoförening. Hon i sin tur informerade ytterligare en kvinna i föreningen, som är läkare och som genom sin profession kommer i kontakt med många familjer i målgruppen. Genom att sprida informationen om projektet till sina patienter, hittades tre kvinnor som var aktiva i tre olika föreningar, en persisk, en albansk samt en internationell kulturförening. Genom kontakt dem emellan, bildades ett nätverk mellan föreningar från tre olika kulturer! Information Information är ingen information om den inte blir förstådd av mottagaren! Språksvårigheter var ett återkommande problem under hela projektets gång. De personer från målgruppen som deltog i projektet hade mycket skiftande förmåga i att kunna uttrycka sig och förstå svenska. Det fanns de som även hade svårt att förstå muntlig och skriftlig information på sitt modersmål. Här fanns skillnader från analfabetism till kunskaper på hög akademisk nivå. För att nå ut med information måste hänsyn tas till detta och både skriftlig och muntlig information skräddarsyddes till målgruppen. Ordet projekt hade t.ex. en dålig klang i invandrartäta om- Sidan 12 HSO Skåne 2005

13 råden. Många verksamheter som startats i projektform läggs ner vid projektens slut och många var därför mycket besvikna på allt vad projekt heter. Stor vikt lades därför vid formuleringen så att informationen skulle vara förtroendeingivande och inge framtidshopp. Som första steg i att nå målgruppen skickades ett enkelt informationsblad ut med en kort presentation av projektledaren, projektet och projektets syfte och mål. Detta var skrivet på lättläst svenska och översatt till 7 olika språk nämligen: bosniska, albanska, engelska, arabiska, sorani, somaliska och spanska. Många av barnen i de familjer som ingår i projektets målgrupp var inskrivna på Barn- och Ungdomshabiliteringen i Malmö. För att nå så många som möjligt, gjordes ett utskick tillsammans med deras nyhetsblad. Projektet har även haft en informationsbroschyr, bilaga 4, som riktats till alla som kunde tänkas ha intresse av projektet. Denna gjordes i tre versioner; på vanlig svenska, lättläst svenska samt engelska. Muntlig information kunde på ett naturligt sätt lämnas vid personliga möten med målgruppen. Här var det av yttersta vikt att avsätta tillräckligt med tid för eventuella frågor och svar och för att försäkra sig om att mottagaren förstått informationen. Massmedia Kontakten med press, radio och TV hade stor betydelse i informationsarbetet. Här krävdes att projektet var extra tydligt i sitt budskap och att representanterna från massmedia hade förståelse för ämnet. I arbetet med att väcka allmänhetens intresse gick projektet mycket diskret tillväga. Med tanke på attityder och problem i bl.a. integrationsfrågor hölls kontakten med pressen alltid genom en speciell reporter, som har intresse och stor erfarenhet inom det aktuella området, då planeringen inför ett reportage var omfattande. Vid medverkan av någon person från målgruppen togs alltid stor hänsyn till familjens integritet och inför varje reportage eller artikel gjordes en överenskommelse att denna skulle godkännas av familjen och HSO Skåne före publicering. Stor vikt lades också vid att ge projektarbetet en positiv framtoning och reportagen byggdes på fakta, inte på snyfthistorier. I två artiklar belystes några familjers kamp för sina rättigheter. Dessa artiklar fick stor uppmärksamhet och bidrog till att flera familjer sökte kontakt med projektet för mer information och hjälp. HSO Skåne 2005 Sidan 13

14 Rädda Barnen i Malmö har ett eget program i Närradion. I detta gjordes, vid flera tillfällen, intervjuer med representanter från projektet och målgruppen. I samband med utbildningar, tematräffar, seminarier och andra aktiviteter fungerade Närradion, som en av flera informationskanaler. Några exempel från Närradion i Malmö kan nämnas: För att väcka intresse inför ett informationsmöte/utbildning gjordes reportage om projektet och mötet ca en vecka innan aktiviteten skulle äga rum. För att motivera eventuella nya lyssnare att kontakta projektet följdes detta veckan efter av ett nytt reportage och intervjuer med representanter från målgruppen och andra deltagare. Genom att var och en berättade om sina upplevelser från mötet, motiverades nya lyssnare att kontakta projektet. Denna positiva och lättförståeliga reklam bidrog till att fler sökte sig till de träffar, utbildningar och informationsmöten projektet genomförde. Ytterligare exempel på god information : Många familjer i målgruppen hade ingen eller mycket liten kunskap om vad en habilitering är, hur den arbetar och fungerar. En representant för Barn- och Ungdomshabiliteringen i Malmö inbjöds att tillsammans med projektledaren medverka i ett av Närradions program, där stor del av programmet ägnades åt projektet och dess målgrupp. Representanten för Barn- och Ungdomshabiliteringen informerade på ett mycket lättförståeligt sätt om sin verksamhet. Efter detta program kontaktades projektet av 13 nya familjer. Skånes Taltidning för synskadade ägnade ett helt nummer åt projektet och har kontinuerligt tagit del av aktuell projektinformation som genom tidningen gått ut till lyssnarna. SVT Sydnytt gjorde i samband med ett av projektets seminarier ett reportage om några familjer i målgruppen. Programmet uppmärksammade målgruppens stora utsatthet, den ensamhet och isolering många familjer upplever. Reportaget följdes av studiesamtal med projektledaren. Här framkom projektets betydelse för målgruppen mycket tydligt, och inom några veckor tog ett antal nya familjer, invandrarföreningar och övriga intressenter kontakt, för att på olika sätt bli engagerade i projektet. Skolor För att hitta ytterligare informationskanaler i arbetet med att nå familjerna, men också skapa allianser mellan projektet och för målgruppen viktiga verksamheter, besöktes ett antal skolor. Genom projektinformation till personer med vissa nyckelroller på skolorna utvidgades nätverket, samtidigt som dessa Sidan 14 HSO Skåne 2005

15 personer bistod med att vidarebefordra informationen till föräldrarna. Bland de representanter från skolan som projektet samarbetat med fanns hörselpedagoger, assistenter, rektorer, lärare, mentorer, sjukgymnaster, skolkuratorer, vaktmästare m.fl. Alla bidrog på olika sätt med att sprida projektinformation till föräldrarna, var behjälpliga med utskick till möten, träffar och utbildningar samt tipsade på och förmedlade kontakter mellan speciellt intresserade föräldrar och projektet. Vuxenundervisning Ett antal föräldrar ur målgruppen går i vuxenundervisning och studerar svenska för invandrare, SFI. Kontakt togs med Kom- Vux och Lernia, där man bedriver denna typ av undervisning. För att nå ut med projektinformation till dessa elever gjordes en inventering i samtliga klasser. De elever som önskade projektinformation anmälde sig till klassläraren eller kurator. I samverkan med rektor bestämdes lokal, tid och plats på skolan för ett tolkat möte med projektledaren och intresserade elever. På Lernia önskade man en bredare information, om olika funktionshinder, hur sjukvården fungerar, lagar och paragrafer kring detta. Informationen skulle ges till samtliga elever som läser SFI. En representant från föreningen Rörelsehindrade barn, ungdomar och vuxna, RBU, gav vid två tillfällen information om funktionshinder. Då kunskapsnivån var mycket skiftande bland eleverna, uppstod svårigheter med att göra informationen förståbar för alla. Nya tillvägagångssätt diskuterades, och man enades om att läraren skulle informera de föräldrar man visste tillhörde projektets målgrupp om ett möte med projektledaren. Trossamfund Informationen till och kontakterna med församlingarna var av varierande art. Bland de församlingar projektet besökte kan nämnas Islamic Center i Malmö, Bosniatiska islamska församlingen, församlingar inom Pingstkyrkan, Katolska kyrkan samt Svenska kyrkan. Varje samfund fick projektinformation vid ett personligt besök. Därefter diskuterades olika förslag på arbetssätt för att nå målgruppen med projektinformation. Tillvägagångssättet skiljde sig mellan de olika församlingarna. Islamic Center önskade ge en enkel projektinformation efter fredagsbönen i moskén. För att fånga upp intresserade föräldrar stod de från förstudien utsedda kontaktpersonerna till förfogande. Dessa kontaktpersoner var imamer, och hade samtliga egen nära anknytning till funktionshinder. Genom tips från projektledaren från projektet Dubbel Utsatt- HSO Skåne 2005 Sidan 15

16 het, kontaktades Bosniatiska Islamska församlingen. Även här var imamen tillsammans med ytterligare en person, själv funktionshindrad, utsedd till kontaktperson mellan målgruppen och projektet. I denna församling nåddes flera familjer. Inom Pingstkyrkan valdes två olika tillvägagångssätt: Vid ett personalmöte på den skola Pingstkyrkan i Malmö driver, gavs projektinformation till samtliga lärare. Här beslöts att lärarna endast skulle skicka det enkla projektbladet med barnen hem till de föräldrar som var berörda. Vid ett annat informationsmöte med representanter för Flyktingparaplyet, en grupp bestående av representanter för Rädda Barnen, Röda Korset, BRIS, Barnens rätt i samhället, Amnesty, IMH, Internationell människohjälp samt Svenska kyrkan knöts nya värdefulla kontakter. Genom en representant för organisationen BRIS fick projektet kontakt med en pastor och en lärare, båda romer och tillhörande en romsk församling inom Pingstkyrkan. Här märktes en markant skillnad i synsätt på funktionshinder. Den romska gruppen lever i ett eget samhälle för sig, vi hjälper varandra och här finns inga personer med funktionshinder! Efter långa diskussioner framkom dock att ett stort antal familjer i församlingen hade behov av hjälp, men det fanns ett markant motstånd att släppa in utomstående i deras samhälle. De representanter projektet träffade kunde dock tänka sig att berätta för någon familj att projektet fanns. Katolska kyrkan valde att bjuda in projektet till ett större möte, där präster, diakoner, representanter för Caritas, kristendomslärare, församlingsassistenter m.fl. fick ta del av projektinformationen. Här valdes två personer ut som förmedlare att i sina respektive församlingar föra informationen vidare. Här visade representanterna från Caritas ett speciellt engagemang för projektet. Genom Flyktingparaplyet knöts även kontakt med en präst inom Svenska Kyrkan, som arbetade speciellt med flyktingfrågor. Härifrån visades ett stort intresse och engagemang för projektet och dess målgrupp. Flera möten ägde rum där förutom prästen även personal som församlingsassistenter, diakonissa, fritidsledare och studieansvariga deltog. Man spred både skriftlig och muntlig projektinformation samt bjöd in projektet till olika temakvällar för att på detta sätt engagera fler församlingsbor att deltaga i projektarbetet. Representanterna från Svenska kyrkan intresserade sig också för att starta samtalsgrupper med familjerna, trots att många av dem var muslimer och tillhörde ett annat trossamfund! Sidan 16 HSO Skåne 2005

17 Invandrarföreningar Invandrarföreningarna fungerade som en viktig informationskanal i början av projektarbetet. I kontakten med dessa framkom att målgruppen sällan eller aldrig aktivt deltar i föreningslivet. De tar emellertid del av den information som framförs genom andra medlemmar som fungerar som språkrör. Projektledaren var vid olika tillfällen inbjuden till medlemsmöten för att ge projektinformation, men också tala om andra frågor kring funktionshinder. De invandrarföreningar som projektet hade mest kontakt med var Iransk-svenska föreningen, Albanska kvinnoföreningen, Internationella Irakiska kulturföreningen, Arabiska kvinnoföreningen, Romska musikföreningen samt Somaliska föreningen. De flesta föreningar var kvinnoföreningar, och här framkom tydligt att man visste eller kände till familjer som hade barn med funktionshinder och som var mycket utsatta. Till dessa ville man vara behjälplig med att framföra informationen. Man ställde sig också positiv till att delta på olika utbildningar som projektet genomförde, för att på så sätt öka sin egen kunskap att föra vidare till övriga landsmän. Inom de föreningar som projektet hade kontakt med, ansåg man att frågor kring funktionshinder i stort sett endast gällde kvinnor. Första kontakten med en av föreningarna togs med en man, (denna förening består övervägande av män). Han visade ett mycket stort intresse och engagement, och gav förslag på hur man bäst skulle nå ut med projektinformation till medlemmarna. När tips på nya kontakter inom föreningen gavs, var det enbart kvinnor som föreslogs, de flesta fruar till männen i föreningen, och ej medlemmar! Genom projektets kontakter med invandrarföreningarna nåddes många familjer i målgruppen. Allt eftersom antalet delaktiga familjer i projektet ökade och fler föräldrar engagerade sig, spred dessa själva informationen vidare till andra i målgruppen och på så sätt förändrades kontakten med föreningarna och även trossamfunden. Deras representanter fortsatte dock att vara delaktiga i projektet genom att delta på seminarier, konferenser och andra aktiviteter. Handikapporganisationer De handikapporganisationer som visade störst intresse av att deltaga i projektet var Döva och Hörselskadade Barn, DHB, Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, RBU, Föreningen för Utvecklingsstörda Barn Ungdomar och Vuxna, FUB, Föreningen Autism, FA och Svenska Epilepsiföreningen, SEF. Första kontakten med föreningarna togs genom telefonsamtal med någon styrelseledamot eller ansvarig på kansliet, om ett sådant fanns. Därefter följde diskussioner om att finna lämpliga personer inom föreningen att knyta till projektet samt på vilket HSO Skåne 2005 Sidan 17

18 sätt dessa skulle engageras för att föreningen på ett bra sätt skulle kunna ta emot kommande medlemmar från målgruppen. I några få föreningar fanns redan ett litet antal medlemmar med invandrarbakgrund, men naturligtvis önskade man fler. Inom föreningarna FUB och DHB engagerades ett litet antal medlemmar till att vara språkrör mellan föreningen, projektet och andra familjer i målgruppen. Genom föreningen RBU:s rättsombud, som dessutom driver ett privat assistansbolag med många familjer från målgruppen som kunder, fördes projektinformation på ett naturligt sätt vidare både till målgruppen och föreningen. Föreningen Autism planerade vid projektets början att bilda en egen lokalförening i Malmö. I projektets målgrupp fanns många barn med autism, vilket medförde att föreningen, genom att engagera sig i projektet, också nådde fler familjer som ville bli medlemmar. På föreningen SEF visades från början ett stort intresse för projektet, men p.g.a. svårigheter att hitta rätt person med möjlighet att ägna tid till att engagera sig, resulterade projektsamarbetet endast i att representanter från föreningen deltog i konferenser och seminarier. Först under sista halvåret fann man en person i föreningen som var mycket intresserad av integrationsfrågor och gärna ställde upp som kontaktperson mellan föreningen och projektets målgrupp. Samtliga av de aktuella medlemsorganisationerna hölls regelbundet informerade genom både muntlig och skriftlig projektinformation. Övriga aktörer Projektet arbetade genomgående med att hålla samtliga aktörer informerade om hur projektarbetet fortskred, bl.a. genom HSO Skånes faktablad och speciella projektinformationsblad. I dessa Projektinfo kunde man läsa korta reportage och artiklar om aktiviteter som kommande och genomförda tematräffar och studiebesök, hur samtalsgrupperna arbetade, utbildningar och seminarier. Eftersom många av aktörerna på olika sätt varit med i planeringen av men också medverkat i aktiviteterna, fanns motivationen att sprida information vidare i sina egna personalgrupper inom t.ex. habilitering, sjukvård, skola m.m. För att komplettera informationskanalerna har HSO Skåne också på sin hemsida kontinuerlig uppdatering av aktuell projektinformation i form av kommande och genomförda aktiviteter samt reportage och bilder. I den breda grupp som genom personliga möten kontaktats av projektet fanns bl.a. Föreningen Idrott för Handikappade, FiFH, som genom olika projekt arbetat för att locka ungdomar ur målgruppen till idrottsrörelsen och träffpunkter som Mölle- Sidan 18 HSO Skåne 2005

19 vångsgruppen och Kvarterslyftet i Malmö. Verksamheterna kommer i kontakt med många familjer i målgruppen. Genom dessa spreds mycket projektinformation, bl.a. gavs projektet möjlighet att träffa mansgruppen Våga tala på Kvarterslyftet. För att väcka intresse inbjöds projektledaren att berätta om sin egen roll som förälder till funktionshindrat barn och samtidigt ge projektinformation. Många av de närvarande visade från början en något avvaktande attityd, men blev så småningom lite djärvare och ställde många frågor. Efter informationen sökte 16 (!) personer kontakt med projektledaren för att diskutera sina egna svårigheter. Många av dem tillhörde, eller hade nära kontakt med personer i målgruppen. Genom mötet, som för övrigt samlade 26 män, blev projektet ombett att genomföra samma information i några invandrarföreningar. Detta bidrog till att nya kontakter knöts med fler föreningar och nya familjer sökte sig till projektet. Flera av de politiska partierna i Skåne har bjudit in projektledaren för att informera på politiska gruppmöten. Här diskuterades bl.a. den metodik som använts i projektet samt hur man i framtiden kan dra nytta av de kunskaper och erfarenheter projektarbetet givit. KOMPETENSUPPBYGGNAD Kompetenshöjning är en viktig del i invandrar- och integrationsproblematiken. Detta gäller både för invandrarfamiljerna och de olika verksamhetsföreträdare som har att stödja denna integrering. Inom projektet har vi arbetat med samtalsgrupper, tematräffar, utbildningsseminarier, utbildningar riktade till personal m.m. Samtalsgrupper. För att ge föräldrarna mer kunskap om bl.a. funktionshinder, hur det svenska samhället fungerar, våra värderingar och vårt miljörelaterade handikappbegrepp men även skyldigheter och rättigheter, startades de s.k. samtalsgrupperna. De delades upp i språkgrupper och deltagarna erbjöds kunskaper som de efterfrågade. I samtalsgrupperna fick föräldrarna på sina egna villkor möjlighet att tala med varandra om sin ofta svåra situation. Där skapades gemenskap och trygghet. För att samtalsgrupperna skulle fungera maximalt, måste atmosfären vara trygg och alla deltagarna bli avlyssnade och få ett förtroende för samtalsledarna. Två samtalsledare, projektledaren och en representant från en handikapporganisation ledde tillsammans samtliga grupper. I vissa grupper var tolkning nödvändig. Enligt önskemål från föräldrarna användes samma tolkar vid varje tillfälle, om detta var möjligt. Några enkla förhållningsregler för grupperna sattes upp: HSO Skåne 2005 Sidan 19

20 Sekretess. Vikten av att det som sades i gruppen inte skulle spridas vidare. Ingen diskussion om politik och religion. Att hålla tid och klockslag för träffarnas start och avslut. Till samtalsgrupperna inbjöds myndighets och verksamhetsföreträdare för att informera och svara på frågor kring sin verksamhet. Enligt önskemål från deltagarna i samtalsgrupperna genomfördes ett antal tolkade informationsmöten gällande LSS, tematräffar i samverkan med Barn- och Ungdomshabiliteringen samt studiebesök i olika verksamheter. Sex grupper Föräldrarna samlades i sex olika samtalsgrupper, de flesta uppdelade i språkgrupper: spansk, kurdisk, bosnisk, somalisk, arabisk samt en blandad grupp. De flesta i samtalsgrupperna representerades av kvinnor, förutom i den arabiska, som bestod av övervägande män. Inbjudan till träffarna skrevs på mycket enkel svenska med en kort beskrivning av mötets innehåll, datum, tid och plats. Till denna bifogades korta enkla minnesanteckningar från förra mötet, samt påpekande om att deras egna frågor alltid var viktigast att diskutera. Till den arabiska gruppen skickades även en arabisk version. Inbjudan skickades ut mellan en till tre veckor innan träffen, beroende på vilken grupp det gällde. Träffarna ägde rum enligt gruppernas egna önskemål, oberoende av tid, veckodag eller täthet mellan träffarna. I samtalsgrupperna förbereddes och diskuterades frågor inför kommande större möten och utbildningar. Här fick föräldrarna själva föreslå vilket område man ville ha mer kunskap om, vilka personer som skulle bjudas in för att informera m.m. Med tiden kände sig familjerna trygga, man började försiktigt tala om att göra studiebesök och blev så småningom intresserade av att deltaga på tematräffar. Den spansktalande gruppen startades först och bestod av föräldrar från Spanien, Bolivia samt Chile. Efter första träffen utökades gruppen med föräldrar från Serbien och Somalia och gruppen blev nu internationell. Dessa föräldrar hade god kunskap i det svenska språket och hade kommit längre i sin integrering. Enligt önskemål från några föräldrar ville de vara mer anonyma inför sina egna landsmän och föra diskussioner och samtal utanför den egna språkgruppen. Denna grupp önskade förlägga sina möten på kvällstid. Den kurdiska gruppen bestod av föräldrar från Irak, Iran samt Afghanistan. Föräldrarna gick i vuxenundervisning på Lernia för att studera SFI och fick en dag var femte vecka ledigt från Sidan 20 HSO Skåne 2005

Barn med funktionshinder och invandrarbakgrund

Barn med funktionshinder och invandrarbakgrund Projektet är finansierat och genomfört med stöd av Allmänna Arvsfonden Barn med funktionshinder och invandrarbakgrund Redovisning av det första projektåret 2002-2003 Sidan 1 Sidan 2 Juni 2003 Bakgrunden

Läs mer

Projekt Barn med invandrarbakgrund och funktionshinder

Projekt Barn med invandrarbakgrund och funktionshinder Projekt Barn med invandrarbakgrund och funktionshinder Projektansökan Handikapporganisationernas samarbetsorgan i Skåne (HSO Skåne) söker medel för rubricerade projekt, för att i samverkan med Rädda Barnen

Läs mer

Funktionshindrade barn med invandrarbakgrund Redovisning år två, ansökan för projektår tre

Funktionshindrade barn med invandrarbakgrund Redovisning år två, ansökan för projektår tre Projektet är genomfört med stöd av Allmänna Arvsfonden Funktionshindrade barn med invandrarbakgrund Redovisning år två, ansökan för projektår tre HSO Skåne 2004 Sidan 1 Sammanfattning Under det andra projektåret

Läs mer

med stöd av Allmänna Arvsfonden Projektet genomförs Ett eget liv? Ett HSO Skåne projekt HSO Skåne 2004 Sidan 1

med stöd av Allmänna Arvsfonden Projektet genomförs Ett eget liv? Ett HSO Skåne projekt HSO Skåne 2004 Sidan 1 Projektet genomförs med stöd av Allmänna Arvsfonden Ett eget liv? Ett HSO Skåne projekt Sidan 1 Sidan 2 SAMMANFATTNING HSO Skåne vill genomföra ett projekt för att ge ökad autonomi till funktionshindrade

Läs mer

Informationsfolder. För personer med funktionsnedsättning som ansöker om stöd enligt LSS

Informationsfolder. För personer med funktionsnedsättning som ansöker om stöd enligt LSS Informationsfolder För personer med funktionsnedsättning som ansöker om stöd enligt LSS LSS LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en

Läs mer

Stöd och service till personer med funktionsnedsättning enligt LSS

Stöd och service till personer med funktionsnedsättning enligt LSS Stöd och service till personer med funktionsnedsättning enligt LSS Stöd och service till personer med funktionsnedsättning 2 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) har kommit till

Läs mer

En delutvärdering av integrationsprojektet. Mitt nya land. Christin Holmberg

En delutvärdering av integrationsprojektet. Mitt nya land. Christin Holmberg En delutvärdering av integrationsprojektet Mitt nya land Christin Holmberg Utvärderingen bygger på en längre intervju med projektledaren, tre telefonintervjuer med klienter samt intervjuer med två faddrar

Läs mer

Som redovisning av projekt Rehabiliterande Hjälpmedelshantering vill vi från HSO Skåne avge följande redovisningsberättelse.

Som redovisning av projekt Rehabiliterande Hjälpmedelshantering vill vi från HSO Skåne avge följande redovisningsberättelse. REDOVISNING Projekt REHABILITERANDE HJÄLPMEDELSHANTERING Som redovisning av projekt Rehabiliterande Hjälpmedelshantering vill vi från HSO Skåne avge följande redovisningsberättelse. 1. Projekttitel e t

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Personkrets enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, 1.

Personkrets enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, 1. Personkrets enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, 1. Lagen börjar med att beskriva vilka personer med funktionshinder som har rätt till insatser enligt LSS. Dessa personer

Läs mer

Projektets primära målsättning är:

Projektets primära målsättning är: HJÄLPMEDEL- KVALITET FRÅN ETT BRU KARPERSPEKTIV RSPEKTIV Projektet Hjälpmedel- kvalitet från ett brukarperspektiv har pågått sedan september 2009. Lars Gustavsson är projektansvarig och Malin Björk är

Läs mer

Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling www.skolverket.se/hallbarutveckling Ansökan med bilagor skickas in via e-post till skolverket@skolverket.se Skolans namn: Röda stugan Skolans verksamhetsform:

Läs mer

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Länsbibliotek Östergötland Box 1791 581 17 Linköping EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Bakgrund Biblioteken är viktiga för mångfalden i samhället. De är öppna för alla och de är en mötesplats.

Läs mer

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Socialförvaltningen LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade En lag om rätten att leva som andra Genom LSS kan personer med omfattande funktionshinder få möjlighet till stöd

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll barn och ungdom är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vad är LSS? Lagen om stöd och service till vissa människor med funktionsnedsättning, är

Läs mer

Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010.

Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010. Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010. 1. Bakgrund Under våren 2010 samtalade personal på Teckenspråksutbildningen

Läs mer

Information om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Information om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) LSS handläggare Information om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag med tio insatser som ska garantera att

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

HANDIKAPPROGRAM FÖR HÖÖRS KOMMUN

HANDIKAPPROGRAM FÖR HÖÖRS KOMMUN HANDIKAPPROGRAM FÖR HÖÖRS KOMMUN Antaget av kommunfullmäktige 2006-12-20, 127 BAKGRUND I alla delar av världen, i varje land och på alla samhällsnivåer finns människor med funktionsnedsättningar. Handikappolitik

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

Verksamhetsberättelse juni juni 2017

Verksamhetsberättelse juni juni 2017 [Ange dnr] LSS-rådet [Ange namn och funktion] 1(5) Verksamhetsberättelse 2016- LSS-rådet LSS-rådet drivs i projektform sedan beslut i nämnd i april 2016 och ska utvärderas under. Vid LSS-rådets möte 19

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. lättläst

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. lättläst LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade lättläst Introduktion LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger

Läs mer

Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet

Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet Du kan hjälpa och stödja Som kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet kan du hjälpa och stödja personer med funktionsnedsättningar så att de kan leva

Läs mer

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Innehåll Sida Vad är LSS?... 3 Insatser enligt LSS... 4 De tio insatserna... 6 Övrigt... 8 Vad är LSS? Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade,

Läs mer

Kvalitet i bemötandet

Kvalitet i bemötandet Projektet är genomfört med stöd från Allmänna Arvsfonden Kvalitet i bemötandet HSO Skåne HAREC Försäkringskassan Skåne HSO Skåne 2001/ KiB sid 1 Sammanfattning Kvalitet i bemötandet är ett projekt med

Läs mer

Utvärdering av Projekt Växthus Bjäre

Utvärdering av Projekt Växthus Bjäre Institutionen för psykologi Psykologprogrammet Utvärdering av Projekt Växthus Bjäre Erik Aspeqvist, Emma Jarbo, Oskar Foldevi, Fredric Malmros och Hanna Stapleton 2011-11-11 Bakgrund Om utvärderingen Växthus

Läs mer

RBU:S MÅL. Alla har rätt att maxa livet

RBU:S MÅL. Alla har rätt att maxa livet RBU:S MÅL Alla har rätt att maxa livet RBU accepterar inga orättvisor Barn med funktionsnedsättning har precis samma rätt till ett bra liv och möjlighet att utvecklas som alla andra, för att så småningom

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Information om LSS Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Om LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som garanterar personer med omfattande varaktiga funktionshinder

Läs mer

byggstenar för att forma ett samhälle för alla 4Handikappnämndens målprogram i Karlskrona kommun Lättläst

byggstenar för att forma ett samhälle för alla 4Handikappnämndens målprogram i Karlskrona kommun Lättläst byggstenar för att forma ett samhälle för alla 4Handikappnämndens målprogram i Karlskrona kommun Lättläst Målprogram för handikappnämnden i Karlskrona Det här vill handikappnämnden och så här ska vi arbeta

Läs mer

Nyhetsblad januari 2012

Nyhetsblad januari 2012 Nyhetsblad januari 2012 Januari månad har knappt gått förbi men julledigheten och nyårsfirandet känns redan långt borta. Jag tar detta som ett bevis på att det går fort när man har roligt! Ett helt nytt

Läs mer

Handikappolitisk plan för Mjölby kommun

Handikappolitisk plan för Mjölby kommun Handikappolitisk plan för Mjölby kommun Foto: Bo Dahlgren Antagen av kommunfullmäktige 2002-05-28 Förkortad version Detta är en kortversion av Mjölby kommuns handikappolitiska plan. Förhoppningen är att

Läs mer

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 IAKCO Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 1. Bakgrund Den ideella föreningen Internationella Afghanska Kvinnocenter Organisation, nedan kallat IAKCO, har varit verksam sedan 2005.

Läs mer

LSS. Lättläst version

LSS. Lättläst version LSS Lättläst version Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen är en rättighetslag. Lagen förkortas med LSS. LSS gäller för människor som har en stor funktionsnedsättning hela livet eller

Läs mer

Verksamhetsuppföljning Kontaktperson, Ledsagare, Avlösning, Korttidsvistelse i form av stödfamilj LSS samt Kontaktperson SOL Första halvåret 2017

Verksamhetsuppföljning Kontaktperson, Ledsagare, Avlösning, Korttidsvistelse i form av stödfamilj LSS samt Kontaktperson SOL Första halvåret 2017 Verksamhetsuppföljning Kontaktperson, Ledsagare, Avlösning, Korttidsvistelse i form av stödfamilj LSS samt Kontaktperson SOL Första halvåret 2017 Bakgrund Verksamhetsuppföljning för stödenheten har genomförts

Läs mer

Politiskt program med åtgärder för personer med funktionsnedsättning. Antaget av kommunfullmäktige 2013-06-19, 131

Politiskt program med åtgärder för personer med funktionsnedsättning. Antaget av kommunfullmäktige 2013-06-19, 131 Politiskt program med åtgärder för personer med funktionsnedsättning Antaget av kommunfullmäktige 2013-06-19, 131 Bakgr und Programmet vänder sig till personer med funktionsnedsättning. Det kan bland annat

Läs mer

KULTUR I VÅRD OCH OMSORG LÄTTLÄST

KULTUR I VÅRD OCH OMSORG LÄTTLÄST KULTUR I VÅRD OCH OMSORG LÄTTLÄST Kulturrådet, Box 7843, 103 98 Stockholm Besök: Långa raden 4, Skeppsholmen Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 Webbplats: www.kulturradet.se Illustration omslag: Lehån

Läs mer

Projektansökan. Redskapsboden. Från FN-konvention till vardagsverklighet. HSO Skåne. Handikapporganisationernas samarbetsorgan

Projektansökan. Redskapsboden. Från FN-konvention till vardagsverklighet. HSO Skåne. Handikapporganisationernas samarbetsorgan Projektansökan Redskapsboden Från FN-konvention till vardagsverklighet HSO Skåne Handikapporganisationernas samarbetsorgan 0 Projektansökan Redskapsboden Från FN-konvention till vardagsverklighet HSO Skåne

Läs mer

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Spira Assistans AB Org.nr 556815 4305 info@spiraassistans.se 040-15 66 85 2 Innehåll Presentation 5 Dina kontaktpersoner 10 Arbetsmiljö

Läs mer

Stöd till personer med funktionsnedsättning. i Lessebo kommun

Stöd till personer med funktionsnedsättning. i Lessebo kommun Stöd till personer med funktionsnedsättning i Lessebo kommun Omsorgen om personer med funktionsnedsättning Omsorgen om personer med funktionsnedsättning (OF) erbjuder en rad olika stöd till personer med

Läs mer

ÖVERBRYGG BARRIÄRERNA!

ÖVERBRYGG BARRIÄRERNA! 19 % SVERIGE DÄRFÖR FINNS KAPI ÖVERBRYGG BARRIÄRERNA! NÅ 100 % SVERIGE ALLA SKA VARA INKLUDERADE MÅNGKULTURELLA BARRIÄRER Geografiska Spra kliga Kulturella MÅNGKULTURELLA MÖJLIGHETER Geografiska Spra kliga

Läs mer

Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder.

Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder. Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. HSO Skånes verksamhetsplan och ekonomisk budget för 2015. www.hsoskane.se

Verksamhetsplan 2015. HSO Skånes verksamhetsplan och ekonomisk budget för 2015. www.hsoskane.se Verksamhetsplan 2015 HSO Skånes verksamhetsplan och ekonomisk budget för 2015 www.hsoskane.se Sammanfattning HSO Skåne är en samarbetsorganisation för funktionshinderrörelsen i Skåne. 2014 var 37 länsövergripande

Läs mer

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller.

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller. Stöd och service till vissa funktionshindrade Den här texten är lättläst. Det betyder att det inte finns svåra ord men allt som är viktigt finns med. Texten handlar om LSS. LSS betyder lagen om stöd och

Läs mer

2008-08-25 LOKAL ARBETSPLAN RÖDA BERGA 2008/2009

2008-08-25 LOKAL ARBETSPLAN RÖDA BERGA 2008/2009 2008-08-25 LOKAL ARBETSPLAN RÖDA BERGA 2008/2009 FÖRUTSÄTTNINGAR:20080818 PERSONAL: Lärare klass : 11,29 Lärare Musik 0,42 Lärare Slöjd 1,80 Lärare Idrott 1,07 Lärare Hemkunskap 0,24 Speciallärare 2,85

Läs mer

Leva som andra. Stöd för dig som har en funktionsnedsättning

Leva som andra. Stöd för dig som har en funktionsnedsättning Leva som andra Stöd för dig som har en funktionsnedsättning Stöd att leva ett självständigt liv Du som har en funktionsnedsättning kan få stöd och hjälp i vardagen. Med hjälp kan du leva som andra och

Läs mer

Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar

Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar SIOS Bellmansgatan 15, 1 tr, 118 47 Stockholm Tel. 08-55 69 33 60 (vx). Fax 08-643 90 68 E-post:

Läs mer

Äldrelotsar för invandrare

Äldrelotsar för invandrare Äldrelotsar för invandrare Internationella Kvinnoföreningen Författare: Agneta Eliason 2012-01-30 Sammanfattning Projektet Äldrelotsar för invandrar är ett projekt som handlar om att ge information till

Läs mer

Plan för Funktionsstöd

Plan för Funktionsstöd Plan för Funktionsstöd 2015-2019 Antagen av Socialnämnden 150224 Reviderad 151215, 161220, 171219 1 Page 1 of 10 Förord Du håller i Askersunds kommuns första Plan för Funktionsstöd. Den är en viktig grundkälla

Läs mer

Eskilstuna 080225 SLUTRAPPORT OM PROJEKTET BAVAN 2006-2007

Eskilstuna 080225 SLUTRAPPORT OM PROJEKTET BAVAN 2006-2007 Eskilstuna 080225 SLUTRAPPORT OM PROJEKTET BAVAN 2006-2007 Firat Nemrud Projekt ledaren Kurdiska föreningen i Eskilstuna Ali Karimi Projektledaren Kurdiska föreningen i Eskilstun SLUTRAPPORT OM PROJEKTET

Läs mer

S:t Olof Resursskola Simrishamns kommun. Verksamhetsbeskrivning

S:t Olof Resursskola Simrishamns kommun. Verksamhetsbeskrivning S:t Olof Resursskola Simrishamns kommun Verksamhetsbeskrivning 081120 St:Olof Resursskola: Skolan ligger i ett kulturlandskap med skog och hav i omedelbar närhet. Skolan erbjuder undervisning i alla kärnämnen,

Läs mer

Stöd i Sundbyberg. För dig som är vuxen och har en funktionsnedsättning SOCIAL- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN

Stöd i Sundbyberg. För dig som är vuxen och har en funktionsnedsättning SOCIAL- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Stöd i Sundbyberg För dig som är vuxen och har en funktionsnedsättning SOCIAL- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Vem kan få stöd? Det finns en lag som kallas LSS. Det står för Lagen om stöd och service till

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer Omsorg om funktionshindrade Information och stödformer Vård och omsorg om de som lever med funktionshinder Det handlar egentligen inte om människor med särskilda behov utan om människor med alldeles vanliga

Läs mer

Att stödja äldre personer med nedsatt beslutsförmåga att uttrycka sin vilja Introduktion och diskussion

Att stödja äldre personer med nedsatt beslutsförmåga att uttrycka sin vilja Introduktion och diskussion Att stödja äldre personer med nedsatt beslutsförmåga att uttrycka sin vilja Introduktion och diskussion Inledning Detta material innehåller tre delar: Del 1. En introduktion till metodstödet för handläggare

Läs mer

Rapport Projekt Mångfald på familjerådgivning och familjecentral

Rapport Projekt Mångfald på familjerådgivning och familjecentral Rapport Projekt Mångfald på familjerådgivning och familjecentral Projekt Mångfald på familjerådgivning och familjecentral Projekt Mångfald på familjerådgivning och familjecentral är ett ettårigt projekt

Läs mer

LSS är en lag. LSS betyder Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade.

LSS är en lag. LSS betyder Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade. LSS LSS är en lag. LSS betyder Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade. I LSS står att människor med stora och varaktiga funktionshinder har rätt till hjälp. Det står också att människor som

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

LSS Information för personer med funktionsnedsättning

LSS Information för personer med funktionsnedsättning LSS Information för personer med funktionsnedsättning Information från Socialkontoret i Danderyd om insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS LSS Lagen om stöd och service

Läs mer

Information om LSS. (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade)

Information om LSS. (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade) Information om LSS (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade) Vad är LSS? LSS är en rättighetslag som genom tio olika insatser ska garantera personer, som har omfattande och varaktig funktionsnedsättning,

Läs mer

Stöd i Sollentuna. Information till dig som är barn eller ungdom och har en funktionsnedsättning. Senast uppdaterad:

Stöd i Sollentuna. Information till dig som är barn eller ungdom och har en funktionsnedsättning. Senast uppdaterad: Stöd i Sollentuna Information till dig som är barn eller ungdom och har en funktionsnedsättning Senast uppdaterad: 2017-01-10 Träffa din handläggare Om du eller dina föräldrar vill ansöka om stöd får ni

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Sollefteå kommun Individ- och omsorgsförvaltningen Information om vad lagen innebär och hur det går till vid ansökan om insats Vart vänder man

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

Information om. LSS- Lagen. stöd och service till vissa. funktionshindrade. Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178

Information om. LSS- Lagen. stöd och service till vissa. funktionshindrade. Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178 Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178 Avdelningschef LSS Agneta Stabforsmo 0240-66 03 25 SMEDJEBACKENS KOMMUN Socialförvaltningen LSS-avdelningen Information om LSS- Lagen om När Du

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Kunskapsplattform ledning. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (8) Datum 150218

Verksamhetsplan 2015. Kunskapsplattform ledning. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (8) Datum 150218 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Pia Håkansson 010-240 35 93 pia.hakansson@msb.se Noomi Egan 010 240 35 45 noomi.egan@msb.se Verksamhetsplan 2015 Kunskapsplattform ledning samhällsskydd och beredskap

Läs mer

* Ledsagarservice * Korttidstillsyn för skolungdomar * Kontaktperson * Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för

* Ledsagarservice * Korttidstillsyn för skolungdomar * Kontaktperson * Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för * Ledsagarservice Ledsagare är en person som är anställd av kommunen och som kan följa med ex till badhus, affär, läkare, bio och promenader. Servicen skall anpassas efter den enskildes behov. Den som

Läs mer

Nöjdhetsundersökning Daglig verksamhet

Nöjdhetsundersökning Daglig verksamhet Nöjdhetsundersökning Daglig verksamhet 2016-12-07 KS.2017.0066 U N D E R R U B R I K Nöjdhetsundersökning Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se

Läs mer

Enhetsplan för Mellangården och Lillgården 07/08

Enhetsplan för Mellangården och Lillgården 07/08 Enhetsplan för Mellangården och Lillgården 07/08 DEMOKRATI OCH INTEGRATION: UPPDRAG Att vi ger möjlighet till ett aktivt skolråd Att vi gör informationen från enheten tillgänglig på olika hemspråk. Att

Läs mer

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Barn- och utbildningsförvaltningen

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Barn- och utbildningsförvaltningen LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Barn- och utbildningsförvaltningen Vilka omfattas av lagen? - LSS är en lag om hjälp till personer som har något eller några av dessa funktionshinder:

Läs mer

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 Dnr 2009-KS0423/739 Antagen av kommunfullmäktige 25010-05-26, KF 49 VARJE MÄNNISKA ÄR UNIK Alla människor är lika i värde och rättigheter. Varje individ

Läs mer

Välkommen till STÖD & SERVICE. - insatser enligt LSS i Landskrona stad

Välkommen till STÖD & SERVICE. - insatser enligt LSS i Landskrona stad Välkommen till STÖD & SERVICE - insatser enligt LSS i Landskrona stad STÖD & SERVICE - ger dig med funktionsnedsättning en möjlighet att leva som andra Här hittar du information om vilket stöd och vilken

Läs mer

Att leva som andra. Information om Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Att leva som andra. Information om Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Att leva som andra Information om Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Vad är LSS LSS betyder Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade. LSS- lagen säger att en del människor

Läs mer

fokus på anhöriga nr 10 nov 2008

fokus på anhöriga nr 10 nov 2008 FOTO: SCANPIX fokus på anhöriga nr 10 nov 2008 Utveckling av ett anhörigcenter med hälsoprofil Anhörigstödsverksamheten i Hudiksvall permanentades direkt efter projektet Anhörig 300. Ända sedan starten

Läs mer

Likvärdig förskola. Helsingborgs stad Påarps förskola. Projektledare: Maria Martinsson

Likvärdig förskola. Helsingborgs stad Påarps förskola. Projektledare: Maria Martinsson Likvärdig förskola Helsingborgs stad Påarps förskola Projektledare: Maria Martinsson maria.martinsson@helsingborg.se Anna Thorssell anna.thorsell@helsingborg.se Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2.

Läs mer

Uppsökande verksamhet

Uppsökande verksamhet Framtaget med stöd av Allmänna arvsfonden Uppsökande verksamhet - LSS - på brukarnas villkor - Sidan 1 Detta idématerial är framtaget inom vårt projekt LSS - på brukarnas villkor, som vi genomfört med

Läs mer

Sammanställning dialogträffar. Framtidstro på Västerleden

Sammanställning dialogträffar. Framtidstro på Västerleden Sammanställning dialogträffar Framtidstro på Västerleden Inledning I den här sammanställningen redovisas samtliga dialogträffar som genomfördes under april-maj 2018. Dialogträffarna grundas på en tidigare

Läs mer

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle OMVÅRDNAD GÄVLE Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Mer information och ansökan Om du har frågor eller vill ansöka om stöd, ring 026-17

Läs mer

1(6) Slutrapport förprojektering. Sammanfattning

1(6) Slutrapport förprojektering. Sammanfattning 1(6) Sammanfattning Förstudien i projektet SpråkSam har, som tidigare rapporterats förlängts genom att Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum har finansierat vissa aktiviteter som projektets parter sett

Läs mer

Boende former enligt LSS

Boende former enligt LSS FUB ordnade en paneldebatt om boende den 21 oktober. Här är noteringar från debatten. I panelen ingick följande personer. Rolf Södervall Harald Strand Emanuel Mörk Peter Rinman Tomas Eriksson Ulf Uddsten

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen VERKSAMHETSPLAN 2015 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF i Malmö, är en väl etablerad ideell förening

Läs mer

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Stöd till personer med funktionsnedsättning Stöd till personer med funktionsnedsättning i Lessebo kommun Stöd till personer med funktionsnedsättning Omsorgen om personer med funktionsnedsättning (OF) erbjuder en rad olika stöd till personer med

Läs mer

Riksförbundet FUBs verksamhetsplan år 2014

Riksförbundet FUBs verksamhetsplan år 2014 Riksförbundet FUBs verksamhetsplan år 2014 Förra året bestämde förbundsstämman vilken inriktning FUBs verksamhet ska ha. Förbundsstämman beslutade att FUB under åren 2014 till 2016 ska följa de här fem

Läs mer

Utvärdering enligt utvärderingsplan 2006 - delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning

Utvärdering enligt utvärderingsplan 2006 - delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning FALKENBERGS KOMMUN RAPPORT Socialförvaltningen Planeringsavdelningen 2007-01-08 Anneli Ask Utvärdering enligt utvärderingsplan 2006 - delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning Metod

Läs mer

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer?

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer? Omvårdnad, Fritid och kultur Personer med funktionshinder kan bo i bostäder där det finns personal. Personalen hjälper till med det praktiska. Men personalen ska också ge god vård. En människa som får

Läs mer

Preliminär verksamhetsplan för MiM Kunskapscentrum år 2014.

Preliminär verksamhetsplan för MiM Kunskapscentrum år 2014. Preliminär verksamhetsplan för år 2014. Bakgrund Under år 2014 kommer verksamheten i att syfta till att personer oavsett bakgrund (etnisk, socioekonomisk, kulturell, religiös, sexuell läggning, genus och

Läs mer

Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse Bilaga 5 Diarienummer Berörd verksamhet Fastställd av Gäller från Sida [Ange dnr] LSS-rådet [Ange namn och funktion] ÅÅÅÅ-MM-DD 1(5) Verksamhetsberättelse 2016-2017 LSS-rådet Verksamhetsberättelsen gäller

Läs mer

INFORMATIONSPOLICY. Kinda Kommun. antagen av Kommunfullmäktige 20000925, 95

INFORMATIONSPOLICY. Kinda Kommun. antagen av Kommunfullmäktige 20000925, 95 INFORMATIONSPOLICY Kinda Kommun antagen av Kommunfullmäktige 20000925, 95 Kommunfullmäktige har den 29 juni 1998 antagit övergripande mål för Kinda kommun, bland annat att - all kommunal verksamhet syftar

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

Livsperspektiv på kommunikation som daglig verksamhet. Kommunikationskarnevalen Göteborg juni 2012 Mats Lundberg, Jana Friberg och Linda Björk

Livsperspektiv på kommunikation som daglig verksamhet. Kommunikationskarnevalen Göteborg juni 2012 Mats Lundberg, Jana Friberg och Linda Björk Livsperspektiv på kommunikation som daglig verksamhet Kommunikationskarnevalen Göteborg juni 2012 Mats Lundberg, Jana Friberg och Linda Björk Målsättning med föreläsningen Beskriva vårt arbete i Växjö

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

INFORMATION FRÅN HÖGANÄS KOMMUN OM I HÖGANÄS

INFORMATION FRÅN HÖGANÄS KOMMUN OM I HÖGANÄS INFORMATION FRÅN HÖGANÄS KOMMUN OM LSS-verksamheten I HÖGANÄS LSS - LAGEN OM STÖD & SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE Personer med funktionsnedsättning har möjlighet att ansöka om tio olika insatser

Läs mer

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan

Läs mer

Inventering av forum för samverkan och delaktighet inom

Inventering av forum för samverkan och delaktighet inom Tjänsteskrivelse 1 (9) 2015-10-05 Bildnings- och omsorgsförvaltningen Handläggare Eva Westlund Utvecklingsledare/utredare 033-430 56 11 eva.westlund@bollebygd.se Dnr : 67608 Bildnings- och omsorgsnämnden

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter

Läs mer

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten När barnet behöver rörelseträning Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten Så här arbetar vi I den här broschyren vill vi informera er föräldrar om den

Läs mer

Mellangårdens förskolas plan för likabehandling, diskriminering och kränkande behandling.

Mellangårdens förskolas plan för likabehandling, diskriminering och kränkande behandling. Mellangårdens förskolas plan för likabehandling, diskriminering och kränkande behandling. Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola. Ansvariga för planen: Förskolechefen. Vår vision:

Läs mer

LÄTTLÄST LSS. Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

LÄTTLÄST LSS. Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LÄTTLÄST LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade 1 Här skriver vi om den hjälp du kan få enligt LSS. Kommunerna och regionens hälso- och sjukvård ger hjälpen. Den här texten är lättläst.

Läs mer