Arbetsterapeuters användning av metoden Motiverande samtal

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetsterapeuters användning av metoden Motiverande samtal"

Transkript

1 Arbetsterapeuters användning av metoden Motiverande samtal en enkätstudie Författare: Birgitta Dahl-Johansson, arbetsterapeut Närhälsan Skara rehabmottagning Rapport 2015:6

2 Rapport 2015:6 FoU i VGR: Projektarbete 15 hp, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet Närhälsan FoU primärvård FoU-centrum Skaraborg primärvård och tandvård i samverkan Handledare: Yvonne Widell, arbetsterapeut, fil.mag Arbetsterapi och Fysioterapi, Skaraborgs Sjukhus Skövde

3 Sammanfattning Bakgrund Motiverande samtal (MI) har blivit en vanlig metod i hälso- och sjukvårdsarbete för att hjälpa och ge stöd åt personer att förändra levnadsvanor. Flera studier är gjorda med Motiverande samtal men det finns få studier gjorda inom området Motiverande samtal och arbetsterapi. Syftet med studien var att kartlägga om och hur arbetsterapeuter använder metoden Motiverade samtal i behandlingsarbetet och om metoden upplevs effektiv. Metod En tvärsnittsstudie genomfördes med enkät som datainsamlingsmetod. En webbaserad enkät skickades ut till samtliga 173 arbetsterapeuter i Närhälsans rehab-mottagningar i Västra Götaland. Medverkan i enkäten var frivillig och svaren behandlades konfidentiellt. Databearbetning gjordes i enkätverktyget esmaker. Resultat Av 173 utskickade enkäter besvarades 76 (43,9%), varav 45 (59 %) av arbetsterapeuter med utbildning i MI-metoden. Resultatet visar att de arbetsterapeuter som besvarat enkäten upplevde att MI-metoden är effektiv i deras behandlingsarbete. Metoden användes mest till patienter med stress, livsstilsrelaterade besvär och handskador. De flesta arbetsterapeuter använde enbart delar av MI-metoden i behandlingsarbetet. Flera arbetsterapeuter hade lång yrkesverksamhet mellan år och de flesta har fått utbildning under tre dagar. Konklusion Slutsatsen är att metoden motiverande samtal används i begränsad omfattning av arbetsterapeuter i Närhälsan Västra Götaland och upplevs av dessa som effektiv. Fler studier behövs för att undersöka effekter av metoden inom arbetsterapeutisk verksamhet. Nyckelord aktivitet, arbetsterapeutisk behandling, motivation, motiverande samtal

4 Innehåll Introduktion... 1 Motiverande samtal... 1 Arbetsterapi... 2 Tidigare studier om motiverande samtal... 2 Syfte... 3 Frågeställningar... 3 Metod... 4 Design... 4 Population... 4 Enkät/Variabler... 4 Datainsamling... 5 Databearbetning... 5 Etiska överväganden... 5 Resultat... 6 Arbetslivserfarenhet... 6 Utbildningslängd... 7 Användningsområden... 8 Användning i patientarbete... 9 Användningsfrekvens... 9 Upplevd nytta Fysisk Aktivitet på Recept (FaR ) Åtgärdskoden DU Andra sätt att använda MI-metoden Diskussion Metoddiskussion Resultatdiskussion Konklusion Referenser Bilaga 1 Bilaga 2 Enkät Missivbrev

5 Introduktion Motiverande samtal Motiverande samtal, har blivit en alltmer vanlig metod i hälso- och sjukvårdsarbete för att hjälpa och ge stöd åt personer att förändra levnadsvanor. MI är en ofta förekommande benämning från engelskans Motivational Interviewing som utvecklades under talen av psykologerna William F. Miller och Stephen Rollnick (Miller & Rollnick, 2013). Ursprungligen användes metoden för att behandla alkoholproblem. Modellen beskriver hur motivation och beteendeförändring sker över olika stadier. Förändringen startar när personen börjar ifrågasätta sitt beteende och börjar få motstridiga känslor, en ambivalens inför exempelvis sin alkoholkonsumtion. Ambivalensen ses som en nödvändig faktor för förändring och MI handlar om att undersöka och främja denna. MI-metoden har undersökts i vetenskapliga studier som visar att inriktade samtal påverkar hur personer genomför förändringar av dåliga levnadsvanor (Amrhein, Miller, Yahne, Palmer & Fulcher (2003). MI är ett patientcentrerat behandlingssätt med syfte att hjälpa personer till livsstilsförändringar vad gäller till exempel alkohol, tobak, kost och motion (Barth & Näslund, 2006). Måttliga förändringar i fysisk aktivitet och kost kan ha en stor inverkan på hälsan i att förhindra till exempel diabetes typ 2. Intensiva interventioner har visat sig vara effektiva för att uppnå och upprätthålla de förändringar som krävs. En studie visar att förändringar kan uppnås med fysisk aktivitet och med motiverande samtal (Greaves et al. 2008). Folkhälsomyndigheten (2014) beskriver hur Motiverande samtal kan användas i folkhälsoarbete. Metoden bygger på rådgivarens förståelse av samtalsprocessen och innebär ett tydligt förhållningssätt. Rådgivaren ser sig som en jämlik samarbetspartner. Rådgivaren söker efter och lockar fram personers egna tankar och idéer om det aktuella beteendet och förändring av detta. Rådgivaren visar respekt för personens autonomi, rätt och kapacitet till självbestämmande. MI bygger på fyra grundläggande principer: att visa empati, att uttrycka ambivalens, stärka personens egen förmåga att genomföra förändringar och att reducera patientens eget motstånd till förändring. I MI-metoden används medvetet olika kommunikationsfärdigheter såsom bekräftelser, öppna frågor, reflektivt lyssnande och sammanfattningar. Rådgivarens uppgift i MI handlar om att hjälpa den andre att komma i kontakt med, hämta fram, formulera och använda sin egen motivation. Att lära sig MI innebär att träna sig i lyssnandets konst för att kunna höra och uppfatta nyanserna i motivationens och förändringens språk (Rosengren, 2012). I Socialstyrelsens Nationella riktlinjer (2011) för sjukdomsförebyggande metoder, är Motiverande samtal en av de rekommenderade evidensbaserade metoderna. Statens beredning för medicinsk utvärdering (2014) skriver att dåliga kostvanor och brist på fysisk aktivitet ökar risken för ohälsa och sjukdomar. 1

6 Många personer behöver åstadkomma förändringar av sina kostvanor och fysiska aktivitet. Syftet med riktlinjerna är att förändra personers ohälsosamma levnadsvanor. Under de senaste åren har det rekommenderats att använda MImetoden (Socialstyrelsen, 2012). Arbetsterapi Enligt arbetsterapeuters Etiska kod (Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, 2012) ska arbetsterapeuter främja möjligheter till aktivitet och delaktighet för att en person ska leva ett så gott liv som möjligt. Detta ska ske med utgångspunkt från personens syn på sin situation och sina behov. Arbetet ska baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet och ta hänsyn till möjligheter och hinder i omgivningen. Arbetsterapi syftar till att göra det möjligt för personer att uppleva en meningsfull vardag genom att utföra de dagliga aktiviteterna de vill i hemmet, på arbete, i skolan och på fritiden. Arbetsterapeuter kan arbeta med att utveckla eller förhindra nedsatt aktivitetsförmåga och vid behov kompensera för den. I arbetsterapins grundantaganden beskrivs människan som en aktiv, autonom varelse och att utveckling och hälsa är beroende av och kan påverkas genom aktivitet och handling (Kielhofner, 2007). Arbetsterapimodellen A Model of Human Occupation (MOHO) beskrivs som aktivitetsfokuserad, evidensbaserad, holistisk, klientcentrerad och den är en teoretisk modell som används av arbetsterapeuter över hela världen (Kielhofner, 2007). En arbetsterapeutisk praxismodell som beskriver åtgärdsprocessen i arbetsterapi är The Occupational Therapy Intervention Process Model (Fisher, 2013). I modellen förespråkas ett klientcentrerat arbetssätt och Fisher påpekar att praktiken är komplex och betonar vikten av en terapeutisk relation. Fisher menar att en interaktion med god kvalitet främjar patientens engagemang och möjliggör för denna att gå vidare mot sina mål. Ett sätt att uppnå denna relation kan vara genom att tillämpa en lämplig samtalsmodell. Tidigare studier om motiverande samtal Många professioner inom hälso- och sjukvården har till uppgift att förbättra personers livsstil. Enligt en studie som gjordes med danska allmänläkare ansåg de sig ha en viktig roll för att förebygga livsstilsrelaterade sjukdomar men de var skeptiska till effekten av motiverande samtal och hade etiska invändningar till att ge livsstilsrådgivning (Jacobsen, Rasmussen, Engman & Lauritzen, 2005). I en studie i USA gjordes en systematisk genomgång och metaanalys för att undersöka motiverande samtals effektivitet inom sjukvården. Resultatet visade att det var en måttlig fördel jämfört med andra interventioner med MI-metoden och att den kan användas inom vården vid en rad olika beteendemässiga problem (Lundahl, Moleni, Burke, Tollefson, Butler & Rollnick, 2013). Motiverande samtal har fått en allt större betydelse för arbetet med olika former av beteendeförändringar av vikt för folkhälsan (Söderlundh, Madson, Rubak & Nilsen, 2011). 2

7 Olika terapeuter möter ofta personer med nedsatt motivation efter en förändrad livssituation som de av olika anledningar har ställts inför. För att ha ett hälsofrämjande förhållningssätt vid samtal om levnadsvanor och när personen är motiverad behöver hälso- och sjukvården kunna erbjuda verktyg och stöd till förändring. Terapeuters inverkan genom att ställa rätt frågor under motiverande samtalet har betydelse. En hypotes är att stödet i språket som finns i metoden påverkar personer till förändring (Moyer & Martin, 2006). Enligt en studie gjord i USA på primärvårdspopulation verkar MI-metoden vara användbar i kliniska miljöer och endast ett MI-samtal kan vara effektivt för att öka beredskapen till förändringar och åtgärder riktade mot att nå mål som är hälsofrämjande (VanBuskirk & Loebach Wetherell, 2013). Flera studier är gjorda med MI-metoden men det finns få studier gjorda med Motiverande samtal och arbetsterapi. Två studier hittades inom MI-metoden och arbetsterapi: en artikel handlar om problem kring personer med diagnosen Anorexia och resultatet i den studien var att MI är en bra metod att använda (Orchard, 2003). Den andra studien handlar om arbetsterapeuters erfarenhet av motiverande samtal där kvalitativa intervjuer gjordes. Resultatet visade att MI upplevdes vara en metod i vardagsarbetet och stärker känslan av kompetens hos arbetsterapeuterna men metoden tar tid att lära (Antonisen, 2012). Fler studier som beskriver om och hur arbetsterapeuter använder MI-metoden behövs för att få kunskap om hur motiverande samtal ska användas på bästa sätt till personer som har livsstilsrelaterade besvär. I Västra Götalandsregionen har flera arbetsterapeuter gått olika utbildningar av varierande längd inom motiverande samtalstekniken som bekostats av arbetsgivaren. Syfte Att kartlägga om och hur arbetsterapeuter använder metoden Motiverade samtal (MI) i patientarbetet och om metoden upplevs effektiv i behandlingsarbetet. Frågeställningar Hur stor andel av arbetsterapeuter använder sig av MI-metoden? Till vilka patienter används MI-metoden? Hur använder arbetsterapeuten metoden? Till vilken nytta upplever arbetsterapeuten att metoden är? 3

8 Metod Design För att få svar om och hur arbetsterapeuter använder Motiverande samtal i sina behandlingar genomfördes en totalundersökning bland alla arbetsterapeuter inom Närhälsan i Västra Götalandsregionen. För att få svar på frågorna användes en tvärsnittsstudie med enkät som datainsamlingsmetod (Ahlbom, Alfredsson, Alfvén & Bennet, 2006). Det är en kvantitativ studie då det utmynnar i numeriska observationer (Backman, 2008). Population En webbaserad enkät skickades till samtliga 173 yrkesverksamma arbetsterapeuter i Västra Götalandsregionen inom Närhälsans rehab-mottagningar. Det fanns arbetsterapeuter på samtliga 61 rehab-mottagningar uppdelat på elva rehabområden (R1 R11). Områdena kunde se olika ut vad gällde omfånget av mottagningar. Bemanningen av arbetsterapeuter såg olika ut beroende hur stor rehab-mottagningen var. Spridningen varierade från en arbetsterapeut till nio arbetsterapeuter. På de flesta rehab-mottagningar arbetade det tre arbetsterapeuter. Enkät/Variabler I enkätens inledning fanns en bakgrund till studiens arbetstitel: Är Motiverande samtal (MI) en lämplig metod i arbetsterapeutisk behandling och syftet till studien, Bilaga 1. Omfattningen av studiens utförande, hantering av data och sekretess fanns beskrivet i missivbrevet som skickades ut samtidigt med enkäten, Bilaga 2. Enkäten började med en fråga om arbetsterapeuten hade någon utbildning i MImetoden och svarade de nej avslutades enkäten. Det fanns tio frågor att besvara för de som gick vidare i enkäten. De flesta frågor var med fasta svarsalternativ; en del frågor kunde besvaras med fri text. I fråga två fick arbetsterapeuterna ange hur länge de arbetat som arbetsterapeuter, de fick ange antal år, om de arbetat mindre än ett 1 år fick noll anges. Nästa fråga handlade om hur lång MI-utbildningen varit; en, två, tre, fyra eller fem dagar fanns att välja på. Ett alternativ som kunde besvaras i denna fråga var annan tid och att ange hur länge den utbildningen varit. Följande fråga gällde till vilka patienter metoden användes, där fem fasta alternativ och ett beskrivande svar kunde anges, flera alternativ kunde väljas. I frågan kunde arbetsterapeuten beskriva patienter med andra besvär. Fråga fem var hur arbetsterapeuten använder metoden i patientarbetet, flera alternativ kunde användas. Om MI-metoden användes till patienter med andra besvär, fick dessa gärna beskrivas. Fråga sex handlade om hur ofta MI-metoden används, frågan fick besvaras med fasta alternativ: dagligen, varje vecka, varje månad och aldrig. Fråga sju var en följdfråga till fråga sex om den besvarats med aldrig; av vilken anledning används inte MI-metoden, fem fasta alternativ och fri text för att beskriva anledningen. Vid fråga åtta i enkäten fick arbetsterapeuterna göra en skattning av nyttan med metoden, där noll inte var någon nytta och 10 var stor 4

9 nytta. Frågan handlade om vilken nytta MI-metoden hade i arbetsterapeuternas behandlingsarbete. I fråga nio fick arbetsterapeuten besvara frågan om de använder metoden i samband med utskrivning av Fysiskt Aktivitet på Recept (FaR ). Fråga tio handlade om hur ofta åtgärdskoden Motiverande samtal (DU118) används i arbetsterapeuternas journalsystem med fasta svarsalternativ: dagligen, varje vecka, varje månad eller aldrig. I sista frågan fick arbetsterapeuten gärna beskriva om metoden användes på annat sätt i fri text. Datainsamling Samtliga chefer på Närhälsans rehab-mottagningar fick information om projektet via mail och adresser fanns att hämta på Närhälsans intranät. Efter att enkätfrågor utarbetats gjordes en pilotstudie på några arbetsplatser där arbetsterapeuter fick testa om enkätfrågorna var relevanta för att öka studiens validitet (Patel & Davidsson, 2011). Synpunkter som inkom var att justera ordningsföljden på svarsalternativen till fråga fyra och åtta så att de kom i samma ordning. Korrigeringar av ord var bland annat att FaR inte skrivs med litet r. Efter att enkätfrågorna justerats lades de in i enkätverktyget esmaker, Bilaga1. esmaker är ett webbaserat enkät- och analysverktyg där svaren går direkt in i en databas. Den här enkäten var anonym så det går inte att koppla samman de insända svaren med svarspersonerna. Den webbaserade enkäten sändes via mail till alla arbetsterapeuter ihop med ett missivbrev, Bilaga 2. En påminnelse skickades via mail till de arbetsterapeuter som inte besvarat enkäten efter cirka en vecka, därefter hade de ytterligare ett par dagar på sig att besvara enkäten. Databearbetning Bearbetning av enkätsvaren genomfördes i enkätverktyget esmaker. Kvantitativa data presenteras deskriptivt med olika frekvenser som diskreta och kontinuerliga variabler i stapeldiagram och cirkeldiagram (Ejlertsson, 2012). För att skilja de olika sektorerna i cirkel har färgläggning gjorts och ett förtydligande med att skriva in % och antal dagar i cirkeln (Ejlertsson, 2012). Etiska överväganden Denna empiriska studie krävde ingen granskning av forskningsetisk nämnd enligt lag från svensk författningssamling (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor. Lagen i definitioner 2 avser inte sådant arbete som utförs inom högskoleutbildning på grundnivå (Svensk författningssamling 2003). Även om en sådan formell prövning således inte krävs, gjordes en etisk granskning av projektet inom kursen i ett speciellt protokoll som kursledningen godkände ( ). 5

10 Resultat Av 173 utskickade enkäter besvarades 76 (43,9 %). Av dessa 76 hade 45 (59 %) arbetsterapeuter utbildning i MI-metoden. Fem arbetsterapeuter (2,9 %) påbörjade men avslutade aldrig enkäten, 81 arbetsterapeuter (46,8 %) öppnade enkäten, 124 arbetsterapeuter (71,7 %) fick påminnelsen, 36 arbetsterapeuter (29,0 %) öppnade påminnelsen. 31 (41 %) av de 76 arbetsterapeuter som svarade på enkäten hade inte utbildning i Motiverande samtal och fick då avsluta enkäten. Studiens resultat baseras på svaren från de 45 arbetsterapeuter som hade utbildning i motiverande samtal. Resultatet redovisas utifrån enkätens frågor. Arbetslivserfarenhet De flesta arbetsterapeuter hade lång yrkeserfarenhet; av 45 stycken hade 23 arbetsterapeuter arbetat som arbetsterapeut mellan år, se Figur 1 nedan Antal Antal år Figur 1. Arbetsterapeuternas arbetslivserfarenhet varierade mellan 4 och 40 år. 6

11 Utbildningslängd Majoriteten av arbetsterapeuterna hade genomfört 2 4 dagars utbildning. Det vanligaste var tre dagars utbildning (17 personer, 38 % av de svarande). Den längsta utbildningen var fem dagar (8 personer). Se Figur 2 nedan. 5 dagar 18% Annat 4% 1 dag 9% 2 dagar 18% 4 dagar 13% 3 dagar 38% Figur 2. Arbetsterapeuternas utbildningsdagar i Motiverande samtal varierade mellan en till fem dagar. Vid öppen fråga om annan utbildningslängd svarade en arbetsterapeut att utbildningen varit i 2,5 dag och en arbetsterapeut svarade att utbildningen varit i tre steg. 7

12 Användningsområden Patienter med stressrelaterade besvär var den kategori som oftast behandlades med MI-metoden, därefter var det patienter med livsstilsrelaterade besvär, handskador, neurologiska skador, andra besvär och ortopediska skador i fallande ordning, se Figur 3 nedan Stressrelaterade besvär Livsstilsrelaterade besvär som t.ex. övervikt, rökning, alkohol eller sömnbesvär Handskador Neurologiska skador Figur 3. Arbetsterapeuters användning av MI-metoden vid olika patientbesvär och skador. Andra besvär Vid öppen fråga om motiverande samtal används till patienter med andra besvär svarade fem arbetsterapeuter att metoden används till patienter med långvarig smärta. En arbetsterapeut besvarade att metoden används vid hembesök hos äldre personer som har behov av bostadsanpassning och tekniska hjälpmedel. Två arbetsterapeuter använder metoden när personer har depression, ångest och smärta. En arbetsterapeut använder metoden när målformulering görs vid mer komplexa problem, inte bara att exempelvis få upp rörlighet i ett finger. 8

13 Användning i patientarbete Hur motiverande samtal används varierar men de flesta arbetsterapeuter använder endast delar av metoden. Flera använder metoden i samband med aktivitet och i samband med anamnes, endast några vid annat patientarbete, se Figur 4 nedan Använder enbart delar av metoden I samband med aktiviteter I samband med anamnes Figur 4. Hur motiverande samtal används i patientarbetet. Annat patientarbete Vid öppen fråga om metoden används i annat patientarbete svarar arbetsterapeuterna att motiverande samtal används för att hjälpa patienten att få balans i vardagen. En arbetsterapeut använder metoden vid planering för arbetsåtergång vid avstämning av rehab-plan. En annan arbetsterapeut använder motiverande samtal för att stödja patienter till vardagsbalans vid stress och metoden används för att stimulera till meningsfulla aktiviteter som främjar hälsan för patienten. Användningsfrekvens 24 arbetsterapeuter svarade att de använder metoden varje vecka, 16 använder den varje månad och 5 använder den dagligen. Ingen arbetsterapeut svarade att de aldrig använder motiverande samtal. 9

14 Upplevd nytta Resultatet visade att metoden upplevdes vara till mest nytta hos patienter med stressrelaterade besvär, livsstilsrelaterade besvär och vid aktivitetsproblem. Nyttan i behandlingsarbetet märks också vid anamnes, vid neurologiska skador och vid handskador. Nyttan märks också vid andra diagnoser, se Figur 5 nedan. Skattning ,7 7,4 7,1 4,9 4,7 4,5 Figur 5. Arbetsterapeuternas upplevda nytta av MI-metoden i behandlingsarbetet. Fysisk Aktivitet på Recept (FaR ) Tio arbetsterapeuter använder metoden i samband med utskrivning av Fysisk Aktivitet på Recept (FaR ). Trettiofem arbetsterapeuter använde inte metoden vid utskrivning av FaR. Åtgärdskoden DU118 Tre arbetsterapeuter använder åtgärdskoden DU118 varje månad, en varje vecka och 41 använder aldrig åtgärdskoden. Svaren kan inte visa hur många gånger per månad som de tre arbetsterapeuterna använde åtgärdskoden. 10

15 Andra sätt att använda MI-metoden Vid öppen fråga kring hur de använde MI-metoden på annat sätt svarade sex arbetsterapeuter. En svarade att tankesättet används när frågor ställs och när jag lyssnar, samtalen måste styras för att hamna på rätt ämne och inriktning. MImetoden kräver tid och det har vi arbetsterapeuter ont om. Några arbetsterapeuter beskriver att metoden ofta används i samtalet med patienten och att de försöker göra en sammanfattning av den information patienten ger. En arbetsterapeut använder metoden när patienten har svårt att förstå varför träningen är viktig för att komma vidare i sin läkningsprocess till exempel efter en handfraktur. Att det är patienten själv och ingen annan som har ansvar för att genomföra träningen. MI-metoden används också för att få veta hur motiverade patienterna är för att träna över huvudtaget. Någon arbetsterapeut tycker att MI-metoden är mycket bra. Att jag använder den i begränsad form beror framför allt på mig själv, att jag inte tagit itu med de patientgrupper som metoden känts mest aktuellt för. Det krävs ju också träning för att bli bra på dessa samtal. Men jag är på gång nu och vill använda metoden mer och mer. Metoden används även vid rörelserädsla som vid artros till exempel. Patienter har god nytta av motiverande samtal för att våga komma igång att använda smärtande händer i dagliga aktiviteter. Diskussion Resultatet från denna studie visade att 45 arbetsterapeuter av 173 stycken inom Närhälsans rehab-mottagningar i Västra Götaland använder metoden Motiverande samtal (MI) i olika utsträckning. Metoden används mest till patienter med stressrelaterade besvär, patienter med handskador och patienter med livsstilsrelaterade besvär som till exempel övervikt, rökning, alkohol eller sömnbesvär. Många arbetsterapeuter använder enbart delar av metoden som till exempel öppna frågor, speglingar och sammanfattningar. Metoden används i samband med aktivitet och i samband med anamnes. Arbetsterapeuterna upplever att metoden är mest effektiv och har nytta av metoden med patienter som har stressrelaterade besvär, patienter med livsstilsrelaterade besvär och patienter med aktivitetsproblem. Metoddiskussion En tvärsnittsstudie valdes för att få svar vid ett och samma tillfälle om och hur arbetsterapeuter använder MI-metoden och om metoden upplevs effektiv i behandlingsarbetet (Ahlbom, Alfredsson, Alfvén & Bennet 2006). Enkätverktyget esmaker valdes eftersom det var ett bra sätt att nå ut till alla arbetsterapeuter som var registrerade i Närhälsans intranät vid ett och samma tillfälle. 11

16 Den webbaserade enkäten skickades ut till 173 arbetsterapeuter inom Närhälsan rehab-mottagningar inom Västra Götaland. Eftersom författaren arbetar på en rehab-mottagning som arbetsterapeut inom Närhälsan var relationen nära till vissa kollegor men till det stora flertalet arbetsterapeuter fanns inga personliga kontakter. Då enkäten var till kollegor kunde det ju tänkas att det skulle komma in många svar. Denna totalundersökning bland arbetsterapeuterna verkade som en rimlighet att utföra i denna empiriska studie (Patel & Davidsson 2011). Webbenkäten besvarades av 76 (44 %) arbetsterapeuter. Den låga svarsfrekvensen kan ha varit att frågorna var utformade så att det inte gick besvara dem så lätt. Vissa frågor kan ha gett skuldkänslor för att arbetsterapeuterna inte använder metoden som de fått utbildning i genom sin arbetsgivare. En stor nytta var den pilotstudie då fem kollegor granskade frågorna och kom med synpunkter på enkäten innan den reviderades och skickades ut. Detta gjordes för att minska risken för missförstånd och för att öka studiens validitet. En annan orsak till den låga svarsfrekvensen kan ha varit att alla adresser till arbetsterapeuter av olika anledningar inte var rätt på Närhälsans intranät. Ett av de största hindren var med stor sannolikhet den stora omstrukturering som genomfördes i Närhälsan 14 dagar innan enkätens utskick. Det var då mycket stora förändringar i organisationen med ökade krav på effektivitet på grund av att vårdval rehab infördes. Tidigare hade primärvårdens offentliga rehabmottagningar en anslagsfinansierad budget, efter att vårdval rehab infördes blev budgeten prestationsfinansierad och konkurrensutsatt då fler privata aktörer startade vårdval rehab. Det skickades ut en påminnelse till de arbetsterapeuter som inte besvarat enkäten. Fler arbetsterapeuter kanske hade besvarat enkäten om det hade skickats ut en påminnelse till. I denna studie fanns inte möjlighet att se ett samband med om fler utbildningsdagar i Motiverande samtal kan öka användningen av metoden på grund av för litet underlag. De flesta arbetsterapeuter som gått utbildning använde dock metoden i någon form. Denna undersökning med stort bortfall kan inte ge ett generaliserbart svar hur MI-metoden används och upplevs i arbetsterapeutisk behandling. Resultatdiskussion Resultatet visar att 38 arbetsterapeuter använder enbart delar av MI-metoden i sitt patientarbete, 17 använder metoden vid aktiviteter och 12 använder metoden i samband med anamnes. Vid denna fråga kom det inte fram vilka aktiviteter som arbetsterapeuterna använde, kanske frågan skulle ställts på ett annat sätt för att få fram vilka aktiviteter som gjordes. Till exempel en öppen fråga där arbetsterapeuten kunde beskriva patientens problem. Vid frågan om arbetsterapeuterna använder MI-metoden i samband med utskrivning av Fysisk Aktivitet på Recept (FaR ) svarade tio att de använder 12

17 metoden. Funderingar finns varför de andra 35 arbetsterapeuterna inte använder metoden vid utskrivning av FaR. Kan det vara så att en del arbetsterapeuter aldrig skriver ut FaR eller är det så att vissa arbetsterapeuter inte tänker på att använda Motiverande samtal vid utskrivning av FaR. Frågan skulle i stället kunna ha inletts med exempelvis Om du skriver ut FaR -recept använder du då Motiverande samtal?. Resultatet visar att arbetsterapeuterna som svarade har en lång arbetslivserfarenhet, 23 arbetsterapeuter hade arbetat mellan år. Kanske behövs det en viss erfarenhet av arbetsterapeutbehandlingar för att behärska MImetoden för att använda kommunikationsfärdigheter som att ställa öppna frågor, bekräfta, göra sammanfattningar och ha ett reflektivt lyssnande. Som Rosengren (2012) skriver så behövs träning i lyssnandes konst för att kunna höra och uppfatta nyanserna i motivationens och förändringens språk när MI-metoden lärs in. Kanske är det så att arbetsgivaren erbjudit utbildningen till arbetsterapeuter som arbetat länge för att de vet att erfarenhet behövs. En tidigare studie (Antonisen, 2012) visar att MI-metoden tar tid att lära och de flesta i denna studie har genomgått utbildningen under 3 dagar. Arbetsterapeuter som gått den längre utbildningen på 4-5 dagar har kanske fått mer kunskap och lärt sig metoden bättre än de som gått färre dagar. De 38 % av arbetsterapeuterna som utfört 3 dagars utbildning har kanske inte fått tillräcklig med utbildning i MImetoden och kanske inte använder den i så stor utsträckning då metoden tar tid att lära. MI-metoden användes från början till patienter med alkoholproblem men blir alltmer vanlig metod i hälso- och sjukvårdsarbete för att hjälpa och ge stöd åt personer att förändra levnadsvanor (Miller & Rollnick, 2012). Resultatet från denna studie visade dock att det var till personer med livsstilsrelaterande besvär och stressrelaterande besvär som metoden används mest. Arbetsterapeuterna fann således stöd i metoden vid behandling av personer som behövde förändra sina levnadsvanor. SBU (2014) skriver att dåliga kostvanor och brist på fysisk aktivitet ökar risken för ohälsa och sjukdomar. Arbetsterapeuterna träffar många personer med nedsatt aktivitetsförmåga på grund av livsstilsrelaterade besvär som till exempel övervikt, rökning eller sömnbesvär. Hälso- och sjukvården har genom MI-metoden fått ett redskap för att hjälpa dessa personer till bättre levnadsvanor och Socialstyrelsen Nationella riktlinjer (2011) för sjukdomsförebyggande metoder följs i dessa fall av arbetsterapeuterna. Motiverande samtal är en av de rekommenderande evidensbaserade metoderna. Eftersom Motiverande samtal är en evidensbaserad metod så får metoden mindre reliabilitet när inte hela metoden används (Socialstyrelsen, 2012). Det var endast 38 arbetsterapeuter som använde delar av metoden i sitt patientarbete och det svaret kan vara tecken på att metoden kräver tid att utföra. Arbetsterapeuterna svarade att de använder MI-metoden varje månad, varje vecka och några dagligen, ingen använder aldrig metoden. Denna fråga kunde ha ställts på ett annat sätt för att få svar på hur många gånger per månad arbetsterapeuterna använder metoden. Till exempel med en följdfråga hur många gånger används 13

18 metoden per månad. Resultatet pekar på att metoden används för att se hur motiverade patienterna över huvud taget är till träning, vilket ligger i linje med att Motiverande samtal har fått allt större betydelse (Söderlundh, Madson, Rubak & Nilsen, 2011). The Occupational Therapy Intervention Process Model (Fisher 2013) är en arbetsterapeutisk praxismodell som beskriver åtgärdsprocessen i arbetsterapi. Modellen förespråkar ett klientcentrerat arbetssätt och menar att interaktion av god kvalitet främjar engagemang för att gå vidare mot olika mål. Denna studie stöder att MI-metoden kan integreras i praxismodellen och vara en sätt att nå en bra relation och därigenom få framgång i behandling av personer med aktivitetsproblem. Då ett stort antal av arbetsterapeuterna uppger att de använder metoden i samband med aktiviteter och att de upplever god nytta av metoden vid aktivitetsproblem finns det stöd för metoden inom arbetsterapi då arbetsterapeuter arbetar med att utveckla människors aktivitetsförmåga, förhindra nedsatt aktivitetsförmåga och vid behov kompensera för nedsättningar i förmågan. Utveckling och hälsa är beroende av och kan påverkas genom aktivitet och handlingar (Kielhofner, 2007). Uppsatsen påvisar att de arbetsterapeuter som besvarat enkäten upplever att MI är en effektiv metod att använda i arbetsterapeutisk behandling för att hjälpa personer med ohälsosamma levnadsvanor och på så vis öka deras aktivitetsförmåga. Enligt arbetsterapeuters Etiska kod (Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, 2012) ska arbetsterapeuter främja möjligheter till aktivitet och delaktighet för att en person ska leva ett så gott liv som möjligt och då kan Motiverande samtal vara en metod att få framgång i ökad aktivitetsförmåga. Metoden är ett patientcentrerat behandlingssätt med syfte att hjälpa personer till livsstilsförändringar vad gäller till exempel alkohol, tobak, kost och motion (Barth & Näslund, 2006). Att patienten ska vara i centrum är för arbetsterapeuter en självklarhet och de eftersträvar att förstå och se situationen ur den andra personens perspektiv (Fisher, 2013). I MI-metoden beskrivs hur motivation och beteendeförändring sker över olika stadier. Ambivalensen ses som en nödvändig faktor för förändring och MI handlar om att undersöka och främja denna (Miller & Rollnick, 2012). Att känna sig hundraprocentigt säker på ett beslut är mer ett undantag än en regel, vid ambivalens finns det ofta vinster och förluster i vågskålen. Att hjälpa personer att reducera motstånd till förändring för att få bättre livsstil behövs MI-metoden och det behövs träning och tid att utföra metoden. Att MI-metoden används i så hög grad till patienter med handskador beror troligen på att många patienter som kommer till Närhälsans rehab-mottagningar och besöker arbetsterapeut har olika skador eller besvär i händerna. En tanke kan vara att vissa arbetsterapeuter som gått utbildning i MI-metoden inte fått tid att träna och lära sig metoden tillräckligt eftersom många arbetsterapeuter använder delar av metoden. För att lära sig MI behövs träning enligt Antonisen (2012) och troligtvis längre utbildning och att arbetsgivaren ger tid för att träna metoden mer tillsammans med patienterna. I öppna frågor svarade några arbetsterapeuter att de har ont om tid och att metoden i sig tar tid att utföra. 14

19 En annan arbetsterapeut har inte tränat själv tillräckligt ännu men börjat använda metoden. Genom att arbetsterapeuter fick frågor kan kanske uppsatsen stimulera till att använda Motiverande samtal mer för att hjälpa personer med behov av livsstilsförändringar. Tre arbetsterapeuter använder åtgärdskoden DU118 varje månad, en varje vecka och 41 använder aldrig åtgärdskoden. Resultatet påvisar att många arbetsterapeuter inte uppmärksammat åtgärdskoden eller så kanske de använder delar av MI-metoden som till exempel sammanfattningar och då används inte åtgärdskoden. Genom denna studie har kanske åtgärdskoden upptäckts av fler. Närhälsans rehab-mottagningar inom Västra Götalandsregionen är en verksamhet som strävar efter att på ett kostnadseffektivt sätt utveckla sin verksamhet. Arbetsterapeuterna i Närhälsan dokumenterar i ett databaserat journalsystem där det finns åtgärdskoder som Motiverande samtal och Fysisk aktivitet på recept (FaR ). Kan arbetsterapeuter åstadkomma förändringar av personers dåliga kostvanor och förbättra deras fysiska aktivitet kan det bidra till bättre livskvalitet för personer och vinster för samhället. Uppsatsens resultat kan möjligen bidra till att användning av åtgärdskoderna ökar om arbetsterapeuterna blir medvetna och börjar använda koden (DU118) Motiverande samtal och att skriva mer Recept på Fysisk Aktivitet (FaR ) för att öka eller hålla kvar den aktivitetsförmåga som finns hos personerna. Använder arbetsterapeuterna åtgärdskoderna mer blir detta ett sätt att få statistik som visar att metoderna används. Detta kan också ge rätt ersättning som då ger mer pengar till verksamheterna. Konklusion Slutsatsen av studien är att metoden motiverande samtal används i begränsad omfattning av arbetsterapeuter i Närhälsan Västra Götaland och upplevs av dessa som effektiv. Fler studier behövs för att undersöka effekter av metoden inom arbetsterapeutisk verksamhet. 15

20 Referenser Ahlbom, A, Alfredsson, L, Alvén, T & Bennet, A. (2006) Grunderna i epidemiologi (3:6 uppl). Lund: Studentlitteratur. Amrhein, P. C., Miller, W. R., Yahne, C E., Palmer, M., & Fulcher, L. (2003). Client commitment language during motivational interviewing predicts drug use outcomes. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 71: Antonisen, T. (2012). Arbetsterapeuters erfarenhet av Motiverande samtal. Kandidatexamensarbete, Luleå tekniska universitet. Institutionen för hälsovetenskap. Luleå: Universitet. Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser (2 uppl). Lund: Studentlitteratur. Barth, T., & Näslund, C. (2006). Motiverande samtal MI: att hjälpa en människa till förändring på hennes egna villkor. Lund: Studentlitteratur. Greaves, C.J., Middlebrooke, A., O Loughlin, L., et al. (2008). Motivational interviewing for modifying diabetes risk: a randomized controlled trial. British Journal of General Practice, 58: Ejlertsson, G. (2012). Statistik för hälsovetenskaperna (2 uppl). Lund: Studentlitteratur. Fisher, A. (2013). Occupation-centred, occupation-based, occupation-focused: Same, same or different? Scandinavian Journal of Occupational Therapy 20: Folkhälsomyndigheten. (2014). Motiverande samtal. [åtkomst ]. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter [FSA]. (2012). Etisk kod för arbetsterapeuter. ISBN: Nacka: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. Jacobsen, E., Rasmussen, S., Christensen, M., & Lauritzen, T. (2005). Perspective of lifestyle intervention: the views of general practitioners who have taken part in a health promotion study. Scandinavian Journal of Public Health, 33:4-10. Kielhofner, G. (2007). Model of Human Occupation: theory and application. 4. ed. Baltimore, MD: Lippincott Williams & Wilkins. Lundahl, B., Moleni, T., Burke, BL., et al. (2013). Motivational interviewing in medical care settings: a systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials. Patient Education and Counseling 93: Miller, W.R., & Rollnick, S. (2013). Motivational Interviewing. Helping People Change. 3. Ed. New York, NY: Guilford Press. 16

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsen Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? 50 % av alla kvinnor och 65%

Läs mer

Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor

Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor Lena Haglund Förbundsordförande Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Lena Haglund 2013-11-28 1 Att vara arbetsterapeut är att vara expert på vardagens aktiviteter

Läs mer

MI med ungdomar. Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se

MI med ungdomar. Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se MI med ungdomar William R Miller & Stephen Rollnick, Motivational Interviewing Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se Hemsidor om MI www.fhi.se/mi www.somra.se www.somt.se www.motivationalinterview.net

Läs mer

FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING

FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING RAPPORT 2006:5 Motiverande samtal som metod för livsstilsförändring hos kunder på Apotek LINKÖPING MAJ 2006 LENA LINDHE SÖDERLUND KJELL JOHANSSON www.lio.se/fhvc

Läs mer

Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Regional Levnadsvanedag för fysioterapeuter och dietister, Skövde 14 11 06 WHO konferens i Ottawa

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010. Karin Wikblad Tony Holm projektgruppen för nationella riktlinjer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010. Karin Wikblad Tony Holm projektgruppen för nationella riktlinjer Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Karin Wikblad Tony Holm projektgruppen för nationella riktlinjer Betydelsen av omvårdnad Diabetessjuksköterskan har en utomordentligt viktig roll i diabetesteamet

Läs mer

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Maria Bjerstam Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning 6205 5 1 Hälsans bestämningsfaktorer 2 Implementering The story Någon får en idé om en ny metod

Läs mer

MI inom hälso- och sjukvård och vid Alkohol och Sluta Röka linjerna

MI inom hälso- och sjukvård och vid Alkohol och Sluta Röka linjerna Samtal vid vägval MI inom hälso- och sjukvård och vid Alkohol och Sluta Röka linjerna Astri Brandell Eklund, specialist i allmänmedicin, medlem i MINT (Motivational Interviewing Network of Trainers) Statens

Läs mer

Sahlgrenska akademin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/ Arbetsterapi och fysioterapi. Studiehandledning

Sahlgrenska akademin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/ Arbetsterapi och fysioterapi. Studiehandledning Sahlgrenska akademin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/ Arbetsterapi och fysioterapi Studiehandledning Arbetsterapi: introduktion till den arbetsterapeutiska processen, 3 hp ARB011 Vårterminen

Läs mer

Motiverande Samtal (MI)

Motiverande Samtal (MI) Motiverande Samtal (MI) en introduktionsföreläsning Göteborg den 23 september 2010 Yvonne Bergmark Bröske leg. sjuksköterska, utbildnings & projektkonsult, MINT-utbildare YB Hälsan, Tvååker y.bergmark.broske@telia.com

Läs mer

Motiverande Samtal MI introduktion

Motiverande Samtal MI introduktion Motiverande Samtal MI introduktion NPF barn och ungdomar Göteborg 31 oktober 2012 Yvonne Bergmark Bröske leg. sjuksköterska, utbildnings & projektkonsult MI-pedagog (MINT), utb. av Diplom. Tobaksavvänj.

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Motiverande samtal (MI)

Motiverande samtal (MI) Motiverande samtal (MI) Användningsområden och tillämpningsformer Teori, praktik och spridning Astri Brandell Eklund, specialist i allmänmedicin, medlem i MINT Statens Folkhälsoinstitut & Stockholms läns

Läs mer

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN Västra Götalandsregionen 2014-10-31 www.drf.nu Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och dess betydelse inom psykiatrin 8.30-9.00 Registrering

Läs mer

Motiverande Samtal MI

Motiverande Samtal MI Motiverande Samtal MI grundutbildning neuropsykiatrin UDDEVALLA 27 28 november 2012 Yvonne Bergmark Bröske leg. sjuksköterska, utbildnings & projektkonsult MI-pedagog (MINT) YB Hälsan, Tvååker y.bergmark.broske@telia.com

Läs mer

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna Regionala Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Terapigrupp Fysisk Aktivitet Anders Mellén klinisk farmakolog, ordförande Anna Cavrak leg. sjukgymnast/fysioterapeut,

Läs mer

Grunderna i MI. Motiverande samtal, MI en kunskapsöversikt

Grunderna i MI. Motiverande samtal, MI en kunskapsöversikt Grunderna i MI Motiverande samtal, MI en kunskapsöversikt Innehåll Vad är ett motiverande samtal? 2 Principerna i ett motiverande samtal 3 Motiverande samtal - bakgrund 4 Förändringsbenägenhet 5 Förlopp

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Stockholm 2010-12-13. Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stockholm 2010-12-13. Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stockholm 2010-12-13 Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Remissvar från Svensk förening för allmänmedicin (SFAM) Samtal om levnadsvanor är idag en central

Läs mer

ATTITYDER TILL ALKOHOL OCH TOBAK BLAND KOMMUNALANSTÄLLDA I NORDANSTIG. Anders Drejare

ATTITYDER TILL ALKOHOL OCH TOBAK BLAND KOMMUNALANSTÄLLDA I NORDANSTIG. Anders Drejare ATTITYDER TILL ALKOHOL OCH TOBAK BLAND KOMMUNALANSTÄLLDA I NORDANSTIG Anders Drejare Handledare doktor Anders Wimo Adjungerad professor Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Karolinska

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

Symposium Utbildning, Handledning, Konsultation, Behandling

Symposium Utbildning, Handledning, Konsultation, Behandling Resö 2005 02 21 Motiverande Samtal Att medverka till förändring Motiverande Intervju är en är en klientcentrerad, direktiv metod, som genom att utforska och lösa upp ambivalens bygger upp den inre motivationen

Läs mer

Författare: Malin Scharffenberg, Fiffi Tegenrot, Fredrik Jönsson och Lena Rahle Hasselbalch Malmö februari 2012 Kontakt:

Författare: Malin Scharffenberg, Fiffi Tegenrot, Fredrik Jönsson och Lena Rahle Hasselbalch Malmö februari 2012 Kontakt: Motiverande samtal Författare: Malin Scharffenberg, Fiffi Tegenrot, Fredrik Jönsson och Lena Rahle Hasselbalch Malmö februari 2012 Kontakt: lena.rahlehasselbalch@skane.se 2 Motiverande samtal Motiverande

Läs mer

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården Så kan sjukvården förebygga sjukdom en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Om broschyren... 3 Levnadsvanor påverkar ofta patienternas hälsa... 5 Patienten

Läs mer

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor

Läs mer

Forskningsprogram, Effektiv Miljötillsyn 2009-2013, Naturvårdsverket

Forskningsprogram, Effektiv Miljötillsyn 2009-2013, Naturvårdsverket Forskningsprogram, Effektiv Miljötillsyn 2009-2013, Naturvårdsverket Institutionen för klinisk neurovetenskap, MIC Lab, Hans Wickström, leg psykolog/jägmästare Lars Forsberg, leg. psykolog, lektor i psykoterapi

Läs mer

Övervikt och prevention

Övervikt och prevention Gå 4 betala för 3! Övervikt och prevention inom primär- och företagshälsovård Aktuell forskning kring övervikt och fetma Så här kan du arbeta aktivt med livsstilsförändringar gällande kost och motion!

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

v Motiverande samtal i arbete med återfall i alkohol missbruk HUR?

v Motiverande samtal i arbete med återfall i alkohol missbruk HUR? v Motiverande samtal i arbete med återfall i alkohol missbruk HUR? Liria Ortiz leg psykolog, leg psykoterapeut och handledare (KBT), utbildar och handleder i MI (MINT) E-mail: Liria.Ortiz@gmail.com Hemsida:

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Modell för kompetensutveckling

Modell för kompetensutveckling Modell för kompetensutveckling Individuell utvecklingsplan avseende patient/kundrelaterad verksamhet. Version 2. Modell för kompentensutveckling. Individuell utvecklingsplan avseende patient/kundrelaterad

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

Sammanfattning av boken Motiverande samtal MI Att hjälpa en människa till förändring på hennes egna villkor av Tom Barth och Christina Näsholm

Sammanfattning av boken Motiverande samtal MI Att hjälpa en människa till förändring på hennes egna villkor av Tom Barth och Christina Näsholm Östersund 20150114 I DMC-projektet har vi tagit del av boken Motiverande samtal genom Veronica Kjörell, projektassistent som i texten nedan har sammanfattat det mest väsentliga, som vi ser det. Till det

Läs mer

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet 1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2015-03-16 Ärende 9 Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare: Margareta Axelson Tel: 010-441 13 73 E-post: margareta.f.axelson@vgregion.se Handläggare:

Läs mer

När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal?

När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal? Alkohol i samhället När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal? Annika Nordström, med dr, forskningsledare FoU Välfärd, Region Västerbotten Annika.nordstrom@regionvasterbotten.se Vanligt förekommande

Läs mer

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom FSAs synpunkter inför Nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar, våren 2014 Framtagen inför Socialstyrelsens hearing angående regeringsuppdrag

Läs mer

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping Strokekurs ett nytt arbetssätt Teamrehab i Lidköping Bakgrund Stroketeamkonferens 2010 Fast i gamla hjulspår Gåskoleverksamhet Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009 Tillstånd:

Läs mer

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande

Läs mer

Individuell tentamen Muntlig examination Teorier, fallbeskrivningar och reflektioner.

Individuell tentamen Muntlig examination Teorier, fallbeskrivningar och reflektioner. Individuell tentamen Muntlig examination Teorier, fallbeskrivningar och reflektioner. Manusförfattare: Arbetsterapins kärna och yrkesmodell, 15 hp Filosofiska antaganden Enligt förbundet Sveriges arbetsförbund

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården Litres per capita 01-10-1 Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkoholkonsumtionen i Sverige i liter 100% alkohol per

Läs mer

Forskningsläget nationell och internationell utblick

Forskningsläget nationell och internationell utblick Forskningsläget nationell och internationell utblick Monica Eriksson, PD, Docent Centrum för Salutogenes Institutionen för Omvårdnad, hälsa och kultur Högskolan Väst monica.eriksson@hv.se Handbook on

Läs mer

1 JUNI 2007. Arbetsterapiprogram. för patienter med smärta från rygg, nacke och skuldra. Bodens primärvård

1 JUNI 2007. Arbetsterapiprogram. för patienter med smärta från rygg, nacke och skuldra. Bodens primärvård Arbetsterapiprogram för patienter med smärta från rygg, nacke och skuldra Bodens primärvård Inom primärvårdens arbetsterapi utreds och erbjuds patienter interventioner i sin närmiljö. Distriktsarbetsterapeuten

Läs mer

ARBETSTERAPIPROGRAM GENERELLT

ARBETSTERAPIPROGRAM GENERELLT Ägare: Specialitetsgrupp arbetsterapi Framtaget av (förf) Arbetsgrupp för generellt arbterprogram Gäller för: Arbetsterapeuter i landstinget Dalarna Dokumentets titel Dokumentkategori: Arbetsterapiprogram

Läs mer

Patientutbildning vid prediabetes. Karin Hofling VC Koppardalen Avesta

Patientutbildning vid prediabetes. Karin Hofling VC Koppardalen Avesta Patientutbildning vid prediabetes Karin Hofling VC Koppardalen Avesta Varför patientutbildning? Enligt WHO kan sunda levnadsvanor förebygga 80 procent av all kranskärlssjukdom och stroke samt 30 procent

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket)

Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket) Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket) En idéburen verksamhet där det viktigaste kriteriet för medlemskap är viljan att utveckla sin organisation mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Medlemskapet

Läs mer

Motiverande samtal (MI) Att stimulera ungdomars vilja och kraft

Motiverande samtal (MI) Att stimulera ungdomars vilja och kraft Motiverande samtal (MI) Att stimulera ungdomars vilja och kraft Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Växjö 090515 www.fhi.se/mi 1 Vad vill vi motivera ungdomar till? Inte röka Inte snusa Inte dricka alkohol/dricka

Läs mer

Rekommendationer för Fysisk aktivitet på recept FaR till barn och ungdomar i SLL

Rekommendationer för Fysisk aktivitet på recept FaR till barn och ungdomar i SLL Rekommendationer för Fysisk aktivitet på recept FaR till barn och ungdomar i SLL Ing-Mari Dohrn och Ann Hafström Bakgrund I Stockholms läns landsting finns sedan 1 januari 2007 riktlinjer för Fysisk aktivitet

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård 2014 En rapport om de nationella riktlinjerna för psykossociala insatser vid schizofreni och schiziofreniliknande tillstånd Innehåll FÖRORD 2 FÖRKORTNINGAR

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Resurser till tobaksavvänjning inom Landstinget i Östergötland 2013

Resurser till tobaksavvänjning inom Landstinget i Östergötland 2013 Resurser till tobaksavvänjning inom Landstinget i Östergötland 213 Folkhälsocentrum Linköping augusti 213 Ann-Charlotte Everskog Katarina Åsberg Maria Elgstrand www.lio.se/fhc Resurser till tobaksavva

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut - ett framtidsyrke, september 2011 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91 86210 96 3 Grafisk form: Malin Stedt

Läs mer

OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits

OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits SAHLGRENSKA AKADEMIN OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen

Läs mer

Undersökning Sjukgymnastik PUK. Tidpunkt 2014-04

Undersökning Sjukgymnastik PUK. Tidpunkt 2014-04 Sammanfattande rapport VO Aktiv Fysioterapi Södra Undersökning Sjukgymnastik PUK Tidpunkt Ansvarig projektledare Anne Jansson Introduktion Om Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Indikator har

Läs mer

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning från workshop Gamla teatern, 2012-02-15 2013-06-26 Innehåll i riktlinjerna På vilket sätt kan levnadsvanorna bäst påverkas Inte

Läs mer

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

GODA MOTIONSVANOR=FÄRRE BELASTNINGSSKADOR?

GODA MOTIONSVANOR=FÄRRE BELASTNINGSSKADOR? YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn GODA MOTIONSVANOR=FÄRRE BELASTNINGSSKADOR? Examensarbete 35 poäng Författare: Lena Gräsberg Paula Salloum Handledare: Doris Karlsson Våren 2015

Läs mer

PC2275, Kognitiv beteendeterapi, 30 högskolepoäng

PC2275, Kognitiv beteendeterapi, 30 högskolepoäng Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden PC2275, Kognitiv beteendeterapi, 30 högskolepoäng Avancerad nivå Cognitive behaviour therapy, 30 credits, Second Cycle 1. Fastställande Kursplanen har fastställts

Läs mer

Bättre levnadsvanor. Jill Taube www.sjalochkropp.se. Psykiatrikers samtal om levnadsvanor Jill Taube och Yvonne Lowert

Bättre levnadsvanor. Jill Taube www.sjalochkropp.se. Psykiatrikers samtal om levnadsvanor Jill Taube och Yvonne Lowert Jill Taube www.sjalochkropp.se Dans och hälsa DOKTOR Författare och föreläsare Jill Taube 2014 Psykiatrikers samtal om levnadsvanor Jill Taube och Yvonne Lowert Bättre levnadsvanor Implementeringsprojekt

Läs mer

Implementering av FaR från ord till handling

Implementering av FaR från ord till handling Implementering av FaR från ord till handling Matti Leijon, MPH, PhD Forskningskoordinator Centrum för primärvårdsforskning (CPF) Region Skåne & Lunds Universitet Malmö, Sverige Min bakgrund MPH, PhD, disputerade

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande Leg.sjukgymnast,MSc, doktorand Centrum för Allmänmedicin Karolinska Instiutet Ökad fysisk aktivitet efter 50 lönar sig! 2 205 50-åriga män, följdes

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013

Läs mer

KUA-Malmö, klinisk utbildningsavdelning, Skånes Universitetssjukhus, Malmö

KUA-Malmö, klinisk utbildningsavdelning, Skånes Universitetssjukhus, Malmö Malmö högskola Lunds universitet Region Skåne STUDIEHANDLEDNING KUA-Malmö, klinisk utbildningsavdelning, Skånes Universitetssjukhus, Malmö VT 2011 www.skane.se www.mah.se www.arb.lu.se www.sjukgym.lu.se

Läs mer

Hälsoprofil Mjärdevimodellen

Hälsoprofil Mjärdevimodellen Hälsoprofil Mjärdevimodellen Anette Ericsson, företagssköterska Landstingshälsan Örebro 2012-08-21 Utgångsläget inför arbetet kring ny hälsoprofil Missnöje med befintlig metod. Otidsenlig, manuell tidskrävande

Läs mer

Implementering av fysisk aktivitet

Implementering av fysisk aktivitet Sahlgrenska Universitetssjukhuset Implementering av fysisk aktivitet Helen Sundberg leg sjukgymnast/fysioterapeut Fysisk aktivitet på recept (FaR ) en vägledning för implementering Johan Faskunger Matti

Läs mer

Exempel på relationsskapande Miljön Kroppshållning Tonläge Klandra inte Undvik att vara experten Undvik ett tidigt råd Undvik att argumentera

Exempel på relationsskapande Miljön Kroppshållning Tonläge Klandra inte Undvik att vara experten Undvik ett tidigt råd Undvik att argumentera Välkomna till Info/Booster MI (Hans Kleine) Motiverande samtal: Samtal om förändring mot ett mål Livet kan bara förstås baklänges men måste levas framlänges Fyra grundläggande processer Hur skapar du en

Läs mer

Arbetsterapiprogram på generell nivå i Rehabenheten

Arbetsterapiprogram på generell nivå i Rehabenheten Arbetsterapiprogram på generell nivå i Rehabenheten Bakgrund Växjö kommun har ansvar för hemsjukvård inklusive rehabiliterande och habiliterande insatser i den enskildes hem, i särskilda boendeformer och

Läs mer

Spisvakt arbetsterapeutisk utredning i Karlstads kommun

Spisvakt arbetsterapeutisk utredning i Karlstads kommun VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Stöd och tillsynsenheten Karlstad 2010-02-17 Gäller för: Arbetsterapeuter Karlstad kommun Utgåva: 1 Godkänd av: Utarbetad av: Kristina Grubb Karin Bjurbäck, Maria Carlsson

Läs mer

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten När barnet behöver rörelseträning Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten Så här arbetar vi I den här broschyren vill vi informera er föräldrar om den

Läs mer

Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt

Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt SFAMs höstmöte 2010-10-14 Astri Brandell Eklund Lars Jerdén Herbert Sandström Samhällets krav och belöningar Patogenes Expertis Utredning Behandling Individens

Läs mer

Motiverande samtal. Att hitta den egna motivationen till förändring vid psykisk ohälsa. Vad är motiverande samtal?

Motiverande samtal. Att hitta den egna motivationen till förändring vid psykisk ohälsa. Vad är motiverande samtal? 55 Motiverande samtal Att hitta den egna motivationen till förändring vid psykisk ohälsa LIRIA ORTIZ Vad är motiverande samtal? Motiverande samtal (eller MI, Motivational Interviewing) är en samtalsmetod

Läs mer

Frågeformuläret Fem frågor om din hälsa - gör skillnad för samtalet om livsstil med patienten

Frågeformuläret Fem frågor om din hälsa - gör skillnad för samtalet om livsstil med patienten FoU-Centrum Frågeformuläret Fem frågor om din hälsa - gör skillnad för samtalet om livsstil med patienten Författare: Anna Elvenger och Eva Degerheim Frykstad Primärvården Eskilstuna Rapport nr 5:2007

Läs mer

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr Modul I - det ofödda barnet Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr 1 FoUU-staben, VLL 2 Epidemiologi, Inst. för Folkhälsa och klinisk

Läs mer

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer.

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer. Teorier om Hälsa och Sjukdom Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden 1) Teorier och lagar 2) Metafysik 3) Värderingar Alla vetenskaper kräver tydligt definierade

Läs mer

Hälsan & Arbetslivet

Hälsan & Arbetslivet Hälsan & Arbetslivet Lust i arbetet Arbetslust är en kraft som stimulerar till effektivitet, utveckling och lönsamhet. Den genererar mervärde för organisationen och bidrar till hälsa för individen. Det

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Sammanfattning ISM-rapport 10

Sammanfattning ISM-rapport 10 1 Redaktör och ansvarig utgivare: Gunnar Ahlborg jr Författarna och Institutet för stressmedicin Omslag: IBIZ 2 Förord Detta är sammanfattningen av den femte ISM-rapporten från KART-studien sedan starten

Läs mer

Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare

Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare 2014-02-14 Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare 2014-02-14 Inledning Hälso- och sjukvården har under ett antal år använt elektroniska journalsystem

Läs mer

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18

T,., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18 Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september

Läs mer

Att påverka livsstilen med samtal. Astri Brandell Eklund

Att påverka livsstilen med samtal. Astri Brandell Eklund 1 Att påverka livsstilen med samtal Astri Brandell Eklund Vad är ett motiverande samtal? Hur lång tid behövs? Vilka metoder kan användas för att förstå patientens motivationsnivå? Hur påverkar detta samtalets

Läs mer

Motiverande Samtal - MI

Motiverande Samtal - MI Motiverande Samtal - MI Odontologiska fakulteten Malmö högskola 2012 Björn Axtelius*, Dan Ericson**, Sven Persson*** Prof vid Malmö högskola: *Samhällsodontologi, **Kariologi, ***Pedagogik Lärandemål tandläkarutbildningen

Läs mer

Den ledande metoden för att identifiera riskbruk av alkohol

Den ledande metoden för att identifiera riskbruk av alkohol Den ledande metoden för att identifiera riskbruk av alkohol BAKGRUND Riskbruk av alkohol är en förhöjd skadlig alkoholkonsumtion. Det orsakar ohälsa, sjukfrånvaro, lägre produktivitet och ökad risk för

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil?

Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil? Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil? Tobaksmottagningen Hälsopedagog Dipl tobaksterapeut Leg barnmorska MI tränare (Lärare

Läs mer

Arbetsterapeutens nya roll och funktion

Arbetsterapeutens nya roll och funktion Arbetsterapeutens nya roll och funktion Inbjudan till konferens i Stockholm den 3-4 december 2009 TALARE FRÅN Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Lena Haglund Universitetssjukhuset i Lund Eva Månsson Lexell

Läs mer

Hur får man barn och föräldrar att ändra beteende?

Hur får man barn och föräldrar att ändra beteende? Hur får man barn och föräldrar att ändra beteende? Gunilla Morinder Specialistsjukgymnast, Med dr, teamledare Rikscentrum Barnobesitas Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Rikscentrum Barnobesitas

Läs mer

Manual. Livsviktig kunskap för dig med långvarig smärta/ fibromyalgi. för primärvården. Reumatikerförbundet

Manual. Livsviktig kunskap för dig med långvarig smärta/ fibromyalgi. för primärvården. Reumatikerförbundet Livsviktig kunskap för dig med långvarig smärta/ fibromyalgi Patientskola i samverkan mellan primärvård och lokala reumatikerföreningar av Cattis Rybo, Monica Nordh Halldén, Monica Heimdahl Manual för

Läs mer

Webbaserad utbildning frälsningen för kardiologisk utbildning? Modiferad från Michelangelo, 1511

Webbaserad utbildning frälsningen för kardiologisk utbildning? Modiferad från Michelangelo, 1511 Mikael Nilsson ST-läkare, doktorand Akutkliniken, Solna Karolinska Universitetssjukhuset Institutionen för medicin, Solna Mikael.Nilsson@karolinska.se 0733-589910 Webbaserad utbildning frälsningen för

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås - En del av projekt TOPSOMAR December 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. BAKGRUND 2 1.1. Invånarstatistik Västmanland 2 2.

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Vilken vård du får avgörs av var du bor

Vilken vård du får avgörs av var du bor Vilken vård du får avgörs av var du bor Skolläkarföreningens nationella kartläggning av regionala skillnader i elevhälsans medicinska insatser och resurser. Bakgrund Den svenska skolhälsvården (elevhälsans

Läs mer