Arbetsterapeuters användning av metoden Motiverande samtal

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetsterapeuters användning av metoden Motiverande samtal"

Transkript

1 Arbetsterapeuters användning av metoden Motiverande samtal en enkätstudie Författare: Birgitta Dahl-Johansson, arbetsterapeut Närhälsan Skara rehabmottagning Rapport 2015:6

2 Rapport 2015:6 FoU i VGR: Projektarbete 15 hp, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet Närhälsan FoU primärvård FoU-centrum Skaraborg primärvård och tandvård i samverkan Handledare: Yvonne Widell, arbetsterapeut, fil.mag Arbetsterapi och Fysioterapi, Skaraborgs Sjukhus Skövde

3 Sammanfattning Bakgrund Motiverande samtal (MI) har blivit en vanlig metod i hälso- och sjukvårdsarbete för att hjälpa och ge stöd åt personer att förändra levnadsvanor. Flera studier är gjorda med Motiverande samtal men det finns få studier gjorda inom området Motiverande samtal och arbetsterapi. Syftet med studien var att kartlägga om och hur arbetsterapeuter använder metoden Motiverade samtal i behandlingsarbetet och om metoden upplevs effektiv. Metod En tvärsnittsstudie genomfördes med enkät som datainsamlingsmetod. En webbaserad enkät skickades ut till samtliga 173 arbetsterapeuter i Närhälsans rehab-mottagningar i Västra Götaland. Medverkan i enkäten var frivillig och svaren behandlades konfidentiellt. Databearbetning gjordes i enkätverktyget esmaker. Resultat Av 173 utskickade enkäter besvarades 76 (43,9%), varav 45 (59 %) av arbetsterapeuter med utbildning i MI-metoden. Resultatet visar att de arbetsterapeuter som besvarat enkäten upplevde att MI-metoden är effektiv i deras behandlingsarbete. Metoden användes mest till patienter med stress, livsstilsrelaterade besvär och handskador. De flesta arbetsterapeuter använde enbart delar av MI-metoden i behandlingsarbetet. Flera arbetsterapeuter hade lång yrkesverksamhet mellan år och de flesta har fått utbildning under tre dagar. Konklusion Slutsatsen är att metoden motiverande samtal används i begränsad omfattning av arbetsterapeuter i Närhälsan Västra Götaland och upplevs av dessa som effektiv. Fler studier behövs för att undersöka effekter av metoden inom arbetsterapeutisk verksamhet. Nyckelord aktivitet, arbetsterapeutisk behandling, motivation, motiverande samtal

4 Innehåll Introduktion... 1 Motiverande samtal... 1 Arbetsterapi... 2 Tidigare studier om motiverande samtal... 2 Syfte... 3 Frågeställningar... 3 Metod... 4 Design... 4 Population... 4 Enkät/Variabler... 4 Datainsamling... 5 Databearbetning... 5 Etiska överväganden... 5 Resultat... 6 Arbetslivserfarenhet... 6 Utbildningslängd... 7 Användningsområden... 8 Användning i patientarbete... 9 Användningsfrekvens... 9 Upplevd nytta Fysisk Aktivitet på Recept (FaR ) Åtgärdskoden DU Andra sätt att använda MI-metoden Diskussion Metoddiskussion Resultatdiskussion Konklusion Referenser Bilaga 1 Bilaga 2 Enkät Missivbrev

5 Introduktion Motiverande samtal Motiverande samtal, har blivit en alltmer vanlig metod i hälso- och sjukvårdsarbete för att hjälpa och ge stöd åt personer att förändra levnadsvanor. MI är en ofta förekommande benämning från engelskans Motivational Interviewing som utvecklades under talen av psykologerna William F. Miller och Stephen Rollnick (Miller & Rollnick, 2013). Ursprungligen användes metoden för att behandla alkoholproblem. Modellen beskriver hur motivation och beteendeförändring sker över olika stadier. Förändringen startar när personen börjar ifrågasätta sitt beteende och börjar få motstridiga känslor, en ambivalens inför exempelvis sin alkoholkonsumtion. Ambivalensen ses som en nödvändig faktor för förändring och MI handlar om att undersöka och främja denna. MI-metoden har undersökts i vetenskapliga studier som visar att inriktade samtal påverkar hur personer genomför förändringar av dåliga levnadsvanor (Amrhein, Miller, Yahne, Palmer & Fulcher (2003). MI är ett patientcentrerat behandlingssätt med syfte att hjälpa personer till livsstilsförändringar vad gäller till exempel alkohol, tobak, kost och motion (Barth & Näslund, 2006). Måttliga förändringar i fysisk aktivitet och kost kan ha en stor inverkan på hälsan i att förhindra till exempel diabetes typ 2. Intensiva interventioner har visat sig vara effektiva för att uppnå och upprätthålla de förändringar som krävs. En studie visar att förändringar kan uppnås med fysisk aktivitet och med motiverande samtal (Greaves et al. 2008). Folkhälsomyndigheten (2014) beskriver hur Motiverande samtal kan användas i folkhälsoarbete. Metoden bygger på rådgivarens förståelse av samtalsprocessen och innebär ett tydligt förhållningssätt. Rådgivaren ser sig som en jämlik samarbetspartner. Rådgivaren söker efter och lockar fram personers egna tankar och idéer om det aktuella beteendet och förändring av detta. Rådgivaren visar respekt för personens autonomi, rätt och kapacitet till självbestämmande. MI bygger på fyra grundläggande principer: att visa empati, att uttrycka ambivalens, stärka personens egen förmåga att genomföra förändringar och att reducera patientens eget motstånd till förändring. I MI-metoden används medvetet olika kommunikationsfärdigheter såsom bekräftelser, öppna frågor, reflektivt lyssnande och sammanfattningar. Rådgivarens uppgift i MI handlar om att hjälpa den andre att komma i kontakt med, hämta fram, formulera och använda sin egen motivation. Att lära sig MI innebär att träna sig i lyssnandets konst för att kunna höra och uppfatta nyanserna i motivationens och förändringens språk (Rosengren, 2012). I Socialstyrelsens Nationella riktlinjer (2011) för sjukdomsförebyggande metoder, är Motiverande samtal en av de rekommenderade evidensbaserade metoderna. Statens beredning för medicinsk utvärdering (2014) skriver att dåliga kostvanor och brist på fysisk aktivitet ökar risken för ohälsa och sjukdomar. 1

6 Många personer behöver åstadkomma förändringar av sina kostvanor och fysiska aktivitet. Syftet med riktlinjerna är att förändra personers ohälsosamma levnadsvanor. Under de senaste åren har det rekommenderats att använda MImetoden (Socialstyrelsen, 2012). Arbetsterapi Enligt arbetsterapeuters Etiska kod (Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, 2012) ska arbetsterapeuter främja möjligheter till aktivitet och delaktighet för att en person ska leva ett så gott liv som möjligt. Detta ska ske med utgångspunkt från personens syn på sin situation och sina behov. Arbetet ska baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet och ta hänsyn till möjligheter och hinder i omgivningen. Arbetsterapi syftar till att göra det möjligt för personer att uppleva en meningsfull vardag genom att utföra de dagliga aktiviteterna de vill i hemmet, på arbete, i skolan och på fritiden. Arbetsterapeuter kan arbeta med att utveckla eller förhindra nedsatt aktivitetsförmåga och vid behov kompensera för den. I arbetsterapins grundantaganden beskrivs människan som en aktiv, autonom varelse och att utveckling och hälsa är beroende av och kan påverkas genom aktivitet och handling (Kielhofner, 2007). Arbetsterapimodellen A Model of Human Occupation (MOHO) beskrivs som aktivitetsfokuserad, evidensbaserad, holistisk, klientcentrerad och den är en teoretisk modell som används av arbetsterapeuter över hela världen (Kielhofner, 2007). En arbetsterapeutisk praxismodell som beskriver åtgärdsprocessen i arbetsterapi är The Occupational Therapy Intervention Process Model (Fisher, 2013). I modellen förespråkas ett klientcentrerat arbetssätt och Fisher påpekar att praktiken är komplex och betonar vikten av en terapeutisk relation. Fisher menar att en interaktion med god kvalitet främjar patientens engagemang och möjliggör för denna att gå vidare mot sina mål. Ett sätt att uppnå denna relation kan vara genom att tillämpa en lämplig samtalsmodell. Tidigare studier om motiverande samtal Många professioner inom hälso- och sjukvården har till uppgift att förbättra personers livsstil. Enligt en studie som gjordes med danska allmänläkare ansåg de sig ha en viktig roll för att förebygga livsstilsrelaterade sjukdomar men de var skeptiska till effekten av motiverande samtal och hade etiska invändningar till att ge livsstilsrådgivning (Jacobsen, Rasmussen, Engman & Lauritzen, 2005). I en studie i USA gjordes en systematisk genomgång och metaanalys för att undersöka motiverande samtals effektivitet inom sjukvården. Resultatet visade att det var en måttlig fördel jämfört med andra interventioner med MI-metoden och att den kan användas inom vården vid en rad olika beteendemässiga problem (Lundahl, Moleni, Burke, Tollefson, Butler & Rollnick, 2013). Motiverande samtal har fått en allt större betydelse för arbetet med olika former av beteendeförändringar av vikt för folkhälsan (Söderlundh, Madson, Rubak & Nilsen, 2011). 2

7 Olika terapeuter möter ofta personer med nedsatt motivation efter en förändrad livssituation som de av olika anledningar har ställts inför. För att ha ett hälsofrämjande förhållningssätt vid samtal om levnadsvanor och när personen är motiverad behöver hälso- och sjukvården kunna erbjuda verktyg och stöd till förändring. Terapeuters inverkan genom att ställa rätt frågor under motiverande samtalet har betydelse. En hypotes är att stödet i språket som finns i metoden påverkar personer till förändring (Moyer & Martin, 2006). Enligt en studie gjord i USA på primärvårdspopulation verkar MI-metoden vara användbar i kliniska miljöer och endast ett MI-samtal kan vara effektivt för att öka beredskapen till förändringar och åtgärder riktade mot att nå mål som är hälsofrämjande (VanBuskirk & Loebach Wetherell, 2013). Flera studier är gjorda med MI-metoden men det finns få studier gjorda med Motiverande samtal och arbetsterapi. Två studier hittades inom MI-metoden och arbetsterapi: en artikel handlar om problem kring personer med diagnosen Anorexia och resultatet i den studien var att MI är en bra metod att använda (Orchard, 2003). Den andra studien handlar om arbetsterapeuters erfarenhet av motiverande samtal där kvalitativa intervjuer gjordes. Resultatet visade att MI upplevdes vara en metod i vardagsarbetet och stärker känslan av kompetens hos arbetsterapeuterna men metoden tar tid att lära (Antonisen, 2012). Fler studier som beskriver om och hur arbetsterapeuter använder MI-metoden behövs för att få kunskap om hur motiverande samtal ska användas på bästa sätt till personer som har livsstilsrelaterade besvär. I Västra Götalandsregionen har flera arbetsterapeuter gått olika utbildningar av varierande längd inom motiverande samtalstekniken som bekostats av arbetsgivaren. Syfte Att kartlägga om och hur arbetsterapeuter använder metoden Motiverade samtal (MI) i patientarbetet och om metoden upplevs effektiv i behandlingsarbetet. Frågeställningar Hur stor andel av arbetsterapeuter använder sig av MI-metoden? Till vilka patienter används MI-metoden? Hur använder arbetsterapeuten metoden? Till vilken nytta upplever arbetsterapeuten att metoden är? 3

8 Metod Design För att få svar om och hur arbetsterapeuter använder Motiverande samtal i sina behandlingar genomfördes en totalundersökning bland alla arbetsterapeuter inom Närhälsan i Västra Götalandsregionen. För att få svar på frågorna användes en tvärsnittsstudie med enkät som datainsamlingsmetod (Ahlbom, Alfredsson, Alfvén & Bennet, 2006). Det är en kvantitativ studie då det utmynnar i numeriska observationer (Backman, 2008). Population En webbaserad enkät skickades till samtliga 173 yrkesverksamma arbetsterapeuter i Västra Götalandsregionen inom Närhälsans rehab-mottagningar. Det fanns arbetsterapeuter på samtliga 61 rehab-mottagningar uppdelat på elva rehabområden (R1 R11). Områdena kunde se olika ut vad gällde omfånget av mottagningar. Bemanningen av arbetsterapeuter såg olika ut beroende hur stor rehab-mottagningen var. Spridningen varierade från en arbetsterapeut till nio arbetsterapeuter. På de flesta rehab-mottagningar arbetade det tre arbetsterapeuter. Enkät/Variabler I enkätens inledning fanns en bakgrund till studiens arbetstitel: Är Motiverande samtal (MI) en lämplig metod i arbetsterapeutisk behandling och syftet till studien, Bilaga 1. Omfattningen av studiens utförande, hantering av data och sekretess fanns beskrivet i missivbrevet som skickades ut samtidigt med enkäten, Bilaga 2. Enkäten började med en fråga om arbetsterapeuten hade någon utbildning i MImetoden och svarade de nej avslutades enkäten. Det fanns tio frågor att besvara för de som gick vidare i enkäten. De flesta frågor var med fasta svarsalternativ; en del frågor kunde besvaras med fri text. I fråga två fick arbetsterapeuterna ange hur länge de arbetat som arbetsterapeuter, de fick ange antal år, om de arbetat mindre än ett 1 år fick noll anges. Nästa fråga handlade om hur lång MI-utbildningen varit; en, två, tre, fyra eller fem dagar fanns att välja på. Ett alternativ som kunde besvaras i denna fråga var annan tid och att ange hur länge den utbildningen varit. Följande fråga gällde till vilka patienter metoden användes, där fem fasta alternativ och ett beskrivande svar kunde anges, flera alternativ kunde väljas. I frågan kunde arbetsterapeuten beskriva patienter med andra besvär. Fråga fem var hur arbetsterapeuten använder metoden i patientarbetet, flera alternativ kunde användas. Om MI-metoden användes till patienter med andra besvär, fick dessa gärna beskrivas. Fråga sex handlade om hur ofta MI-metoden används, frågan fick besvaras med fasta alternativ: dagligen, varje vecka, varje månad och aldrig. Fråga sju var en följdfråga till fråga sex om den besvarats med aldrig; av vilken anledning används inte MI-metoden, fem fasta alternativ och fri text för att beskriva anledningen. Vid fråga åtta i enkäten fick arbetsterapeuterna göra en skattning av nyttan med metoden, där noll inte var någon nytta och 10 var stor 4

9 nytta. Frågan handlade om vilken nytta MI-metoden hade i arbetsterapeuternas behandlingsarbete. I fråga nio fick arbetsterapeuten besvara frågan om de använder metoden i samband med utskrivning av Fysiskt Aktivitet på Recept (FaR ). Fråga tio handlade om hur ofta åtgärdskoden Motiverande samtal (DU118) används i arbetsterapeuternas journalsystem med fasta svarsalternativ: dagligen, varje vecka, varje månad eller aldrig. I sista frågan fick arbetsterapeuten gärna beskriva om metoden användes på annat sätt i fri text. Datainsamling Samtliga chefer på Närhälsans rehab-mottagningar fick information om projektet via mail och adresser fanns att hämta på Närhälsans intranät. Efter att enkätfrågor utarbetats gjordes en pilotstudie på några arbetsplatser där arbetsterapeuter fick testa om enkätfrågorna var relevanta för att öka studiens validitet (Patel & Davidsson, 2011). Synpunkter som inkom var att justera ordningsföljden på svarsalternativen till fråga fyra och åtta så att de kom i samma ordning. Korrigeringar av ord var bland annat att FaR inte skrivs med litet r. Efter att enkätfrågorna justerats lades de in i enkätverktyget esmaker, Bilaga1. esmaker är ett webbaserat enkät- och analysverktyg där svaren går direkt in i en databas. Den här enkäten var anonym så det går inte att koppla samman de insända svaren med svarspersonerna. Den webbaserade enkäten sändes via mail till alla arbetsterapeuter ihop med ett missivbrev, Bilaga 2. En påminnelse skickades via mail till de arbetsterapeuter som inte besvarat enkäten efter cirka en vecka, därefter hade de ytterligare ett par dagar på sig att besvara enkäten. Databearbetning Bearbetning av enkätsvaren genomfördes i enkätverktyget esmaker. Kvantitativa data presenteras deskriptivt med olika frekvenser som diskreta och kontinuerliga variabler i stapeldiagram och cirkeldiagram (Ejlertsson, 2012). För att skilja de olika sektorerna i cirkel har färgläggning gjorts och ett förtydligande med att skriva in % och antal dagar i cirkeln (Ejlertsson, 2012). Etiska överväganden Denna empiriska studie krävde ingen granskning av forskningsetisk nämnd enligt lag från svensk författningssamling (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor. Lagen i definitioner 2 avser inte sådant arbete som utförs inom högskoleutbildning på grundnivå (Svensk författningssamling 2003). Även om en sådan formell prövning således inte krävs, gjordes en etisk granskning av projektet inom kursen i ett speciellt protokoll som kursledningen godkände ( ). 5

10 Resultat Av 173 utskickade enkäter besvarades 76 (43,9 %). Av dessa 76 hade 45 (59 %) arbetsterapeuter utbildning i MI-metoden. Fem arbetsterapeuter (2,9 %) påbörjade men avslutade aldrig enkäten, 81 arbetsterapeuter (46,8 %) öppnade enkäten, 124 arbetsterapeuter (71,7 %) fick påminnelsen, 36 arbetsterapeuter (29,0 %) öppnade påminnelsen. 31 (41 %) av de 76 arbetsterapeuter som svarade på enkäten hade inte utbildning i Motiverande samtal och fick då avsluta enkäten. Studiens resultat baseras på svaren från de 45 arbetsterapeuter som hade utbildning i motiverande samtal. Resultatet redovisas utifrån enkätens frågor. Arbetslivserfarenhet De flesta arbetsterapeuter hade lång yrkeserfarenhet; av 45 stycken hade 23 arbetsterapeuter arbetat som arbetsterapeut mellan år, se Figur 1 nedan Antal Antal år Figur 1. Arbetsterapeuternas arbetslivserfarenhet varierade mellan 4 och 40 år. 6

11 Utbildningslängd Majoriteten av arbetsterapeuterna hade genomfört 2 4 dagars utbildning. Det vanligaste var tre dagars utbildning (17 personer, 38 % av de svarande). Den längsta utbildningen var fem dagar (8 personer). Se Figur 2 nedan. 5 dagar 18% Annat 4% 1 dag 9% 2 dagar 18% 4 dagar 13% 3 dagar 38% Figur 2. Arbetsterapeuternas utbildningsdagar i Motiverande samtal varierade mellan en till fem dagar. Vid öppen fråga om annan utbildningslängd svarade en arbetsterapeut att utbildningen varit i 2,5 dag och en arbetsterapeut svarade att utbildningen varit i tre steg. 7

12 Användningsområden Patienter med stressrelaterade besvär var den kategori som oftast behandlades med MI-metoden, därefter var det patienter med livsstilsrelaterade besvär, handskador, neurologiska skador, andra besvär och ortopediska skador i fallande ordning, se Figur 3 nedan Stressrelaterade besvär Livsstilsrelaterade besvär som t.ex. övervikt, rökning, alkohol eller sömnbesvär Handskador Neurologiska skador Figur 3. Arbetsterapeuters användning av MI-metoden vid olika patientbesvär och skador. Andra besvär Vid öppen fråga om motiverande samtal används till patienter med andra besvär svarade fem arbetsterapeuter att metoden används till patienter med långvarig smärta. En arbetsterapeut besvarade att metoden används vid hembesök hos äldre personer som har behov av bostadsanpassning och tekniska hjälpmedel. Två arbetsterapeuter använder metoden när personer har depression, ångest och smärta. En arbetsterapeut använder metoden när målformulering görs vid mer komplexa problem, inte bara att exempelvis få upp rörlighet i ett finger. 8

13 Användning i patientarbete Hur motiverande samtal används varierar men de flesta arbetsterapeuter använder endast delar av metoden. Flera använder metoden i samband med aktivitet och i samband med anamnes, endast några vid annat patientarbete, se Figur 4 nedan Använder enbart delar av metoden I samband med aktiviteter I samband med anamnes Figur 4. Hur motiverande samtal används i patientarbetet. Annat patientarbete Vid öppen fråga om metoden används i annat patientarbete svarar arbetsterapeuterna att motiverande samtal används för att hjälpa patienten att få balans i vardagen. En arbetsterapeut använder metoden vid planering för arbetsåtergång vid avstämning av rehab-plan. En annan arbetsterapeut använder motiverande samtal för att stödja patienter till vardagsbalans vid stress och metoden används för att stimulera till meningsfulla aktiviteter som främjar hälsan för patienten. Användningsfrekvens 24 arbetsterapeuter svarade att de använder metoden varje vecka, 16 använder den varje månad och 5 använder den dagligen. Ingen arbetsterapeut svarade att de aldrig använder motiverande samtal. 9

14 Upplevd nytta Resultatet visade att metoden upplevdes vara till mest nytta hos patienter med stressrelaterade besvär, livsstilsrelaterade besvär och vid aktivitetsproblem. Nyttan i behandlingsarbetet märks också vid anamnes, vid neurologiska skador och vid handskador. Nyttan märks också vid andra diagnoser, se Figur 5 nedan. Skattning ,7 7,4 7,1 4,9 4,7 4,5 Figur 5. Arbetsterapeuternas upplevda nytta av MI-metoden i behandlingsarbetet. Fysisk Aktivitet på Recept (FaR ) Tio arbetsterapeuter använder metoden i samband med utskrivning av Fysisk Aktivitet på Recept (FaR ). Trettiofem arbetsterapeuter använde inte metoden vid utskrivning av FaR. Åtgärdskoden DU118 Tre arbetsterapeuter använder åtgärdskoden DU118 varje månad, en varje vecka och 41 använder aldrig åtgärdskoden. Svaren kan inte visa hur många gånger per månad som de tre arbetsterapeuterna använde åtgärdskoden. 10

15 Andra sätt att använda MI-metoden Vid öppen fråga kring hur de använde MI-metoden på annat sätt svarade sex arbetsterapeuter. En svarade att tankesättet används när frågor ställs och när jag lyssnar, samtalen måste styras för att hamna på rätt ämne och inriktning. MImetoden kräver tid och det har vi arbetsterapeuter ont om. Några arbetsterapeuter beskriver att metoden ofta används i samtalet med patienten och att de försöker göra en sammanfattning av den information patienten ger. En arbetsterapeut använder metoden när patienten har svårt att förstå varför träningen är viktig för att komma vidare i sin läkningsprocess till exempel efter en handfraktur. Att det är patienten själv och ingen annan som har ansvar för att genomföra träningen. MI-metoden används också för att få veta hur motiverade patienterna är för att träna över huvudtaget. Någon arbetsterapeut tycker att MI-metoden är mycket bra. Att jag använder den i begränsad form beror framför allt på mig själv, att jag inte tagit itu med de patientgrupper som metoden känts mest aktuellt för. Det krävs ju också träning för att bli bra på dessa samtal. Men jag är på gång nu och vill använda metoden mer och mer. Metoden används även vid rörelserädsla som vid artros till exempel. Patienter har god nytta av motiverande samtal för att våga komma igång att använda smärtande händer i dagliga aktiviteter. Diskussion Resultatet från denna studie visade att 45 arbetsterapeuter av 173 stycken inom Närhälsans rehab-mottagningar i Västra Götaland använder metoden Motiverande samtal (MI) i olika utsträckning. Metoden används mest till patienter med stressrelaterade besvär, patienter med handskador och patienter med livsstilsrelaterade besvär som till exempel övervikt, rökning, alkohol eller sömnbesvär. Många arbetsterapeuter använder enbart delar av metoden som till exempel öppna frågor, speglingar och sammanfattningar. Metoden används i samband med aktivitet och i samband med anamnes. Arbetsterapeuterna upplever att metoden är mest effektiv och har nytta av metoden med patienter som har stressrelaterade besvär, patienter med livsstilsrelaterade besvär och patienter med aktivitetsproblem. Metoddiskussion En tvärsnittsstudie valdes för att få svar vid ett och samma tillfälle om och hur arbetsterapeuter använder MI-metoden och om metoden upplevs effektiv i behandlingsarbetet (Ahlbom, Alfredsson, Alfvén & Bennet 2006). Enkätverktyget esmaker valdes eftersom det var ett bra sätt att nå ut till alla arbetsterapeuter som var registrerade i Närhälsans intranät vid ett och samma tillfälle. 11

16 Den webbaserade enkäten skickades ut till 173 arbetsterapeuter inom Närhälsan rehab-mottagningar inom Västra Götaland. Eftersom författaren arbetar på en rehab-mottagning som arbetsterapeut inom Närhälsan var relationen nära till vissa kollegor men till det stora flertalet arbetsterapeuter fanns inga personliga kontakter. Då enkäten var till kollegor kunde det ju tänkas att det skulle komma in många svar. Denna totalundersökning bland arbetsterapeuterna verkade som en rimlighet att utföra i denna empiriska studie (Patel & Davidsson 2011). Webbenkäten besvarades av 76 (44 %) arbetsterapeuter. Den låga svarsfrekvensen kan ha varit att frågorna var utformade så att det inte gick besvara dem så lätt. Vissa frågor kan ha gett skuldkänslor för att arbetsterapeuterna inte använder metoden som de fått utbildning i genom sin arbetsgivare. En stor nytta var den pilotstudie då fem kollegor granskade frågorna och kom med synpunkter på enkäten innan den reviderades och skickades ut. Detta gjordes för att minska risken för missförstånd och för att öka studiens validitet. En annan orsak till den låga svarsfrekvensen kan ha varit att alla adresser till arbetsterapeuter av olika anledningar inte var rätt på Närhälsans intranät. Ett av de största hindren var med stor sannolikhet den stora omstrukturering som genomfördes i Närhälsan 14 dagar innan enkätens utskick. Det var då mycket stora förändringar i organisationen med ökade krav på effektivitet på grund av att vårdval rehab infördes. Tidigare hade primärvårdens offentliga rehabmottagningar en anslagsfinansierad budget, efter att vårdval rehab infördes blev budgeten prestationsfinansierad och konkurrensutsatt då fler privata aktörer startade vårdval rehab. Det skickades ut en påminnelse till de arbetsterapeuter som inte besvarat enkäten. Fler arbetsterapeuter kanske hade besvarat enkäten om det hade skickats ut en påminnelse till. I denna studie fanns inte möjlighet att se ett samband med om fler utbildningsdagar i Motiverande samtal kan öka användningen av metoden på grund av för litet underlag. De flesta arbetsterapeuter som gått utbildning använde dock metoden i någon form. Denna undersökning med stort bortfall kan inte ge ett generaliserbart svar hur MI-metoden används och upplevs i arbetsterapeutisk behandling. Resultatdiskussion Resultatet visar att 38 arbetsterapeuter använder enbart delar av MI-metoden i sitt patientarbete, 17 använder metoden vid aktiviteter och 12 använder metoden i samband med anamnes. Vid denna fråga kom det inte fram vilka aktiviteter som arbetsterapeuterna använde, kanske frågan skulle ställts på ett annat sätt för att få fram vilka aktiviteter som gjordes. Till exempel en öppen fråga där arbetsterapeuten kunde beskriva patientens problem. Vid frågan om arbetsterapeuterna använder MI-metoden i samband med utskrivning av Fysisk Aktivitet på Recept (FaR ) svarade tio att de använder 12

17 metoden. Funderingar finns varför de andra 35 arbetsterapeuterna inte använder metoden vid utskrivning av FaR. Kan det vara så att en del arbetsterapeuter aldrig skriver ut FaR eller är det så att vissa arbetsterapeuter inte tänker på att använda Motiverande samtal vid utskrivning av FaR. Frågan skulle i stället kunna ha inletts med exempelvis Om du skriver ut FaR -recept använder du då Motiverande samtal?. Resultatet visar att arbetsterapeuterna som svarade har en lång arbetslivserfarenhet, 23 arbetsterapeuter hade arbetat mellan år. Kanske behövs det en viss erfarenhet av arbetsterapeutbehandlingar för att behärska MImetoden för att använda kommunikationsfärdigheter som att ställa öppna frågor, bekräfta, göra sammanfattningar och ha ett reflektivt lyssnande. Som Rosengren (2012) skriver så behövs träning i lyssnandes konst för att kunna höra och uppfatta nyanserna i motivationens och förändringens språk när MI-metoden lärs in. Kanske är det så att arbetsgivaren erbjudit utbildningen till arbetsterapeuter som arbetat länge för att de vet att erfarenhet behövs. En tidigare studie (Antonisen, 2012) visar att MI-metoden tar tid att lära och de flesta i denna studie har genomgått utbildningen under 3 dagar. Arbetsterapeuter som gått den längre utbildningen på 4-5 dagar har kanske fått mer kunskap och lärt sig metoden bättre än de som gått färre dagar. De 38 % av arbetsterapeuterna som utfört 3 dagars utbildning har kanske inte fått tillräcklig med utbildning i MImetoden och kanske inte använder den i så stor utsträckning då metoden tar tid att lära. MI-metoden användes från början till patienter med alkoholproblem men blir alltmer vanlig metod i hälso- och sjukvårdsarbete för att hjälpa och ge stöd åt personer att förändra levnadsvanor (Miller & Rollnick, 2012). Resultatet från denna studie visade dock att det var till personer med livsstilsrelaterande besvär och stressrelaterande besvär som metoden används mest. Arbetsterapeuterna fann således stöd i metoden vid behandling av personer som behövde förändra sina levnadsvanor. SBU (2014) skriver att dåliga kostvanor och brist på fysisk aktivitet ökar risken för ohälsa och sjukdomar. Arbetsterapeuterna träffar många personer med nedsatt aktivitetsförmåga på grund av livsstilsrelaterade besvär som till exempel övervikt, rökning eller sömnbesvär. Hälso- och sjukvården har genom MI-metoden fått ett redskap för att hjälpa dessa personer till bättre levnadsvanor och Socialstyrelsen Nationella riktlinjer (2011) för sjukdomsförebyggande metoder följs i dessa fall av arbetsterapeuterna. Motiverande samtal är en av de rekommenderande evidensbaserade metoderna. Eftersom Motiverande samtal är en evidensbaserad metod så får metoden mindre reliabilitet när inte hela metoden används (Socialstyrelsen, 2012). Det var endast 38 arbetsterapeuter som använde delar av metoden i sitt patientarbete och det svaret kan vara tecken på att metoden kräver tid att utföra. Arbetsterapeuterna svarade att de använder MI-metoden varje månad, varje vecka och några dagligen, ingen använder aldrig metoden. Denna fråga kunde ha ställts på ett annat sätt för att få svar på hur många gånger per månad arbetsterapeuterna använder metoden. Till exempel med en följdfråga hur många gånger används 13

18 metoden per månad. Resultatet pekar på att metoden används för att se hur motiverade patienterna över huvud taget är till träning, vilket ligger i linje med att Motiverande samtal har fått allt större betydelse (Söderlundh, Madson, Rubak & Nilsen, 2011). The Occupational Therapy Intervention Process Model (Fisher 2013) är en arbetsterapeutisk praxismodell som beskriver åtgärdsprocessen i arbetsterapi. Modellen förespråkar ett klientcentrerat arbetssätt och menar att interaktion av god kvalitet främjar engagemang för att gå vidare mot olika mål. Denna studie stöder att MI-metoden kan integreras i praxismodellen och vara en sätt att nå en bra relation och därigenom få framgång i behandling av personer med aktivitetsproblem. Då ett stort antal av arbetsterapeuterna uppger att de använder metoden i samband med aktiviteter och att de upplever god nytta av metoden vid aktivitetsproblem finns det stöd för metoden inom arbetsterapi då arbetsterapeuter arbetar med att utveckla människors aktivitetsförmåga, förhindra nedsatt aktivitetsförmåga och vid behov kompensera för nedsättningar i förmågan. Utveckling och hälsa är beroende av och kan påverkas genom aktivitet och handlingar (Kielhofner, 2007). Uppsatsen påvisar att de arbetsterapeuter som besvarat enkäten upplever att MI är en effektiv metod att använda i arbetsterapeutisk behandling för att hjälpa personer med ohälsosamma levnadsvanor och på så vis öka deras aktivitetsförmåga. Enligt arbetsterapeuters Etiska kod (Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, 2012) ska arbetsterapeuter främja möjligheter till aktivitet och delaktighet för att en person ska leva ett så gott liv som möjligt och då kan Motiverande samtal vara en metod att få framgång i ökad aktivitetsförmåga. Metoden är ett patientcentrerat behandlingssätt med syfte att hjälpa personer till livsstilsförändringar vad gäller till exempel alkohol, tobak, kost och motion (Barth & Näslund, 2006). Att patienten ska vara i centrum är för arbetsterapeuter en självklarhet och de eftersträvar att förstå och se situationen ur den andra personens perspektiv (Fisher, 2013). I MI-metoden beskrivs hur motivation och beteendeförändring sker över olika stadier. Ambivalensen ses som en nödvändig faktor för förändring och MI handlar om att undersöka och främja denna (Miller & Rollnick, 2012). Att känna sig hundraprocentigt säker på ett beslut är mer ett undantag än en regel, vid ambivalens finns det ofta vinster och förluster i vågskålen. Att hjälpa personer att reducera motstånd till förändring för att få bättre livsstil behövs MI-metoden och det behövs träning och tid att utföra metoden. Att MI-metoden används i så hög grad till patienter med handskador beror troligen på att många patienter som kommer till Närhälsans rehab-mottagningar och besöker arbetsterapeut har olika skador eller besvär i händerna. En tanke kan vara att vissa arbetsterapeuter som gått utbildning i MI-metoden inte fått tid att träna och lära sig metoden tillräckligt eftersom många arbetsterapeuter använder delar av metoden. För att lära sig MI behövs träning enligt Antonisen (2012) och troligtvis längre utbildning och att arbetsgivaren ger tid för att träna metoden mer tillsammans med patienterna. I öppna frågor svarade några arbetsterapeuter att de har ont om tid och att metoden i sig tar tid att utföra. 14

19 En annan arbetsterapeut har inte tränat själv tillräckligt ännu men börjat använda metoden. Genom att arbetsterapeuter fick frågor kan kanske uppsatsen stimulera till att använda Motiverande samtal mer för att hjälpa personer med behov av livsstilsförändringar. Tre arbetsterapeuter använder åtgärdskoden DU118 varje månad, en varje vecka och 41 använder aldrig åtgärdskoden. Resultatet påvisar att många arbetsterapeuter inte uppmärksammat åtgärdskoden eller så kanske de använder delar av MI-metoden som till exempel sammanfattningar och då används inte åtgärdskoden. Genom denna studie har kanske åtgärdskoden upptäckts av fler. Närhälsans rehab-mottagningar inom Västra Götalandsregionen är en verksamhet som strävar efter att på ett kostnadseffektivt sätt utveckla sin verksamhet. Arbetsterapeuterna i Närhälsan dokumenterar i ett databaserat journalsystem där det finns åtgärdskoder som Motiverande samtal och Fysisk aktivitet på recept (FaR ). Kan arbetsterapeuter åstadkomma förändringar av personers dåliga kostvanor och förbättra deras fysiska aktivitet kan det bidra till bättre livskvalitet för personer och vinster för samhället. Uppsatsens resultat kan möjligen bidra till att användning av åtgärdskoderna ökar om arbetsterapeuterna blir medvetna och börjar använda koden (DU118) Motiverande samtal och att skriva mer Recept på Fysisk Aktivitet (FaR ) för att öka eller hålla kvar den aktivitetsförmåga som finns hos personerna. Använder arbetsterapeuterna åtgärdskoderna mer blir detta ett sätt att få statistik som visar att metoderna används. Detta kan också ge rätt ersättning som då ger mer pengar till verksamheterna. Konklusion Slutsatsen av studien är att metoden motiverande samtal används i begränsad omfattning av arbetsterapeuter i Närhälsan Västra Götaland och upplevs av dessa som effektiv. Fler studier behövs för att undersöka effekter av metoden inom arbetsterapeutisk verksamhet. 15

20 Referenser Ahlbom, A, Alfredsson, L, Alvén, T & Bennet, A. (2006) Grunderna i epidemiologi (3:6 uppl). Lund: Studentlitteratur. Amrhein, P. C., Miller, W. R., Yahne, C E., Palmer, M., & Fulcher, L. (2003). Client commitment language during motivational interviewing predicts drug use outcomes. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 71: Antonisen, T. (2012). Arbetsterapeuters erfarenhet av Motiverande samtal. Kandidatexamensarbete, Luleå tekniska universitet. Institutionen för hälsovetenskap. Luleå: Universitet. Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser (2 uppl). Lund: Studentlitteratur. Barth, T., & Näslund, C. (2006). Motiverande samtal MI: att hjälpa en människa till förändring på hennes egna villkor. Lund: Studentlitteratur. Greaves, C.J., Middlebrooke, A., O Loughlin, L., et al. (2008). Motivational interviewing for modifying diabetes risk: a randomized controlled trial. British Journal of General Practice, 58: Ejlertsson, G. (2012). Statistik för hälsovetenskaperna (2 uppl). Lund: Studentlitteratur. Fisher, A. (2013). Occupation-centred, occupation-based, occupation-focused: Same, same or different? Scandinavian Journal of Occupational Therapy 20: Folkhälsomyndigheten. (2014). Motiverande samtal. [åtkomst ]. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter [FSA]. (2012). Etisk kod för arbetsterapeuter. ISBN: Nacka: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. Jacobsen, E., Rasmussen, S., Christensen, M., & Lauritzen, T. (2005). Perspective of lifestyle intervention: the views of general practitioners who have taken part in a health promotion study. Scandinavian Journal of Public Health, 33:4-10. Kielhofner, G. (2007). Model of Human Occupation: theory and application. 4. ed. Baltimore, MD: Lippincott Williams & Wilkins. Lundahl, B., Moleni, T., Burke, BL., et al. (2013). Motivational interviewing in medical care settings: a systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials. Patient Education and Counseling 93: Miller, W.R., & Rollnick, S. (2013). Motivational Interviewing. Helping People Change. 3. Ed. New York, NY: Guilford Press. 16

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsen Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? 50 % av alla kvinnor och 65%

Läs mer

MI - Motiverande samtal

MI - Motiverande samtal MI - Motiverande samtal eng. Motivational Interviewing, William R. Miller & Stephen Rollnick Ett material av Leg. psykolog Barbro Holm Ivarsson till boken MI Motiverande samtal Praktisk handbok för hälso-

Läs mer

MI med ungdomar. Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se

MI med ungdomar. Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se MI med ungdomar William R Miller & Stephen Rollnick, Motivational Interviewing Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se Hemsidor om MI www.fhi.se/mi www.somra.se www.somt.se www.motivationalinterview.net

Läs mer

MI med ungdomar. Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se

MI med ungdomar. Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se MI med ungdomar William R Miller & Stephen Rollnick, Motivational Interviewing Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se Hemsidor om MI www.fhi.se/mi www.somra.se www.somt.se www.motivationalinterview.net

Läs mer

Motiverande samtal vid autism och adhd. Välkommen!

Motiverande samtal vid autism och adhd. Välkommen! Motiverande samtal vid autism och adhd Välkommen! Liria Ortiz, leg psykolog, leg psykoterapeut och handledare (KBT), utbildar och handleder i MI (MINT) E-mail: Liria.Ortiz@gmail.com Hemsida: www.liriaortiz.com

Läs mer

Samtalsmetodik med MI som grund

Samtalsmetodik med MI som grund 100% ren hårdträning,130405 Samtalsmetodik med MI som grund Karolina Edler Socionom med steg 1 utbildning i KBT, MI-utbildare, coach och handledare karolina@peakvision.se Eftermiddagens fokus: Introduktion

Läs mer

Sahlgrenska akademin LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine magisterexamen i huvudområdet arbetsterapi

Sahlgrenska akademin LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine magisterexamen i huvudområdet arbetsterapi Sahlgrenska akademin Dnr G 2012/522 LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Medicine magisterexamen i huvudområdet arbetsterapi Degree of Master of Medical Science (One Year) with a major in Occupational therapy 1. Fastställande

Läs mer

Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Regional Levnadsvanedag för fysioterapeuter och dietister, Skövde 14 11 06 WHO konferens i Ottawa

Läs mer

Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor

Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor Lena Haglund Förbundsordförande Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Lena Haglund 2013-11-28 1 Att vara arbetsterapeut är att vara expert på vardagens aktiviteter

Läs mer

SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor

SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor Nationell Kvalitetsdag för primärvården Svenska Läkaresällskapet 2014-11-12 Åsa Thurfjell, Specialist i Allmänmedicin Kista VC, medlem SFAMs levnadsvaneråd SFAMs

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-11-12 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-10-01 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

kommentar och sammanfattning

kommentar och sammanfattning SBU kommenterar och sammanfattar utländska medicinska kunskapsöversikter. SBU granskar översikten men inte de enskilda studierna. Forskning som förändrar kunskapsläget kan ha tillkommit senare. Motiverande

Läs mer

Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013.

Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013. Eva Åkesson, Folkhälsoutvecklare Sara Maripuu, Processledare Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari. Folkhälsoenheten

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Levnadsvaneprojektet Stockholm 2014-11-18 Raija Lenné Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Evidensbaserade metoder som stöd

Läs mer

Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng

Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng Study programme in occupational therapy 120 credits (=180 ECTS credits) Fastställd av Styrelsen för utbildning, 2000-01-14. Reviderad 2004-01-16,

Läs mer

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-09-01 De nationella riktlinjerna 2014-09-01 2 Varför riktlinjer för

Läs mer

Motiverande Samtal MI introduktion

Motiverande Samtal MI introduktion Motiverande Samtal MI introduktion NPF barn och ungdomar Göteborg 31 oktober 2012 Yvonne Bergmark Bröske leg. sjuksköterska, utbildnings & projektkonsult MI-pedagog (MINT), utb. av Diplom. Tobaksavvänj.

Läs mer

MI inom hälso- och sjukvård och vid Alkohol och Sluta Röka linjerna

MI inom hälso- och sjukvård och vid Alkohol och Sluta Röka linjerna Samtal vid vägval MI inom hälso- och sjukvård och vid Alkohol och Sluta Röka linjerna Astri Brandell Eklund, specialist i allmänmedicin, medlem i MINT (Motivational Interviewing Network of Trainers) Statens

Läs mer

Motiverande Samtal (MI)

Motiverande Samtal (MI) Motiverande Samtal (MI) en introduktionsföreläsning Göteborg den 23 september 2010 Yvonne Bergmark Bröske leg. sjuksköterska, utbildnings & projektkonsult, MINT-utbildare YB Hälsan, Tvååker y.bergmark.broske@telia.com

Läs mer

ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS

ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin Jonsson, 1 av 7 010-05-15 Arbetsterapeuter ARBETSTERAPIPROGRAM KNÄARTROPLASTIK ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter

Läs mer

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Maria Bjerstam Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning 6205 5 1 Hälsans bestämningsfaktorer 2 Implementering The story Någon får en idé om en ny metod

Läs mer

FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING

FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING RAPPORT 2006:5 Motiverande samtal som metod för livsstilsförändring hos kunder på Apotek LINKÖPING MAJ 2006 LENA LINDHE SÖDERLUND KJELL JOHANSSON www.lio.se/fhvc

Läs mer

Arbetsterapiprogram. Specifikt för Paramedicin Södra

Arbetsterapiprogram. Specifikt för Paramedicin Södra Arbetsterapiprogram Specifikt för April 2005 Reviderad version Programansvariga Annika Strid Leg.Arbetsterapeut/utvecklingssamordnare Lice-Lotte Johansson Leg.Arbetsterapeut/utvecklingssamordnare Stockholms

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder hur kan de hjälpa mig som tobaksavvänjare

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder hur kan de hjälpa mig som tobaksavvänjare Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder hur kan de hjälpa mig som tobaksavvänjare Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-09-23 Det här ska jag prata om Socialstyrelsens nationella

Läs mer

Hälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS)

Hälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS) Hälsofrämjande primärvård Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS) 2013 1 Nya möjligheter till en hälsofrämjande primärvård En hälsoinriktad

Läs mer

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet

Läs mer

Syftet med motiverande samtal är att väcka personens motivation till förändring.

Syftet med motiverande samtal är att väcka personens motivation till förändring. Introduktion till MI Syftet med motiverande samtal är att väcka personens motivation till förändring. Här följer en kort presentation av vad ett motiverande samtal kan vara genom att placera samtalsguiden

Läs mer

Motiverande samtal (MI)

Motiverande samtal (MI) Motiverande samtal (MI) William R Miller & Stephen Rollnick, Motivational Interviewing Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Hemsidor www.fhi.se/mi www.somra.se www.somt.se www.motiverandesamtal.org Du som

Läs mer

Omvårdnadsvetenskap, avancerad nivå, Folkhälsoarbete, 7,5 högskolepoäng Nursing Science, Public Health Care, Second Level, 7.

Omvårdnadsvetenskap, avancerad nivå, Folkhälsoarbete, 7,5 högskolepoäng Nursing Science, Public Health Care, Second Level, 7. 1(5) Kursplan Institutionen för hälsovetenskaper Omvårdnadsvetenskap, avancerad nivå, Folkhälsoarbete, 7,5 högskolepoäng Nursing Science, Public Health Care, Second Level, 7.5 Credits Kurskod: OM2005 Utbildningsområde:

Läs mer

Effektmått på hälsoinriktad hälso- och sjukvård

Effektmått på hälsoinriktad hälso- och sjukvård Effektmått på hälsoinriktad hälso- och sjukvård Maria Bjerstam Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Hälsoinriktad = Hälsofrämjande för att stärka eller bibehålla människors fysiska,

Läs mer

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder DELAKTIGHET VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL SOCIALSTYRELSEN 06--8 750/06 (6) Kontakt: Irene Nilsson

Läs mer

LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi

LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi Sahlgrenska akademin Dnr G 2012/523 LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi Degree of Master of Medical Science (Two Years) with a major in Physiotherapy 1. Fastställande

Läs mer

MI Evidens. principer har idag integrerats inom exempelvis MI-andan (Miller & Rollnick, 2013).

MI Evidens. principer har idag integrerats inom exempelvis MI-andan (Miller & Rollnick, 2013). MI Evidens Nedan följer en sammanställning av forskningsresultat under perioden 2003 till 2010. Sammanställningen är gjord av Socionom och MI-tränare Charlotte Rollsby på uppdrag av Kriminalvården i Sverige.

Läs mer

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad

Läs mer

Sahlgrenska akademin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/ Arbetsterapi och fysioterapi. Studiehandledning

Sahlgrenska akademin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/ Arbetsterapi och fysioterapi. Studiehandledning Sahlgrenska akademin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/ Arbetsterapi och fysioterapi Studiehandledning Arbetsterapi: introduktion till den arbetsterapeutiska processen, 3 hp ARB011 Vårterminen

Läs mer

EXAMENSARBETE. Arbetsterapeuters erfarenhet av motiverande samtal. Tove Antonisen. Filosofie kandidatexamen Arbetsterapi

EXAMENSARBETE. Arbetsterapeuters erfarenhet av motiverande samtal. Tove Antonisen. Filosofie kandidatexamen Arbetsterapi EXAMENSARBETE Arbetsterapeuters erfarenhet av motiverande samtal Tove Antonisen Filosofie kandidatexamen Arbetsterapi Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Luleå tekniska universitet

Läs mer

Motiverande samtal - MI. Motivational Interviewing

Motiverande samtal - MI. Motivational Interviewing Motiverande samtal - MI Motivational Interviewing Bakgrund och teoretisk grund Miller och Rollnick - psykologer Utgår från behandlingsarbete med missbruk Grundar i KBT men starkt influerad av humanistisk

Läs mer

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Folkhälsoplan 2015 Folkhälsorådet Vara Fastställd av Folkhälsorådet 2014-10-09 Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda

Läs mer

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Det går att förebygga ohälsa! WHO bedömer att Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor 80 % av hjärt-/kärlsjukdomar 90 % av

Läs mer

Motiverande Samtal MI

Motiverande Samtal MI Motiverande Samtal MI grundutbildning neuropsykiatrin UDDEVALLA 27 28 november 2012 Yvonne Bergmark Bröske leg. sjuksköterska, utbildnings & projektkonsult MI-pedagog (MINT) YB Hälsan, Tvååker y.bergmark.broske@telia.com

Läs mer

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN Västra Götalandsregionen 2014-10-31 www.drf.nu Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och dess betydelse inom psykiatrin 8.30-9.00 Registrering

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

MI med ungdomar. Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog

MI med ungdomar. Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog MI med ungdomar William R Miller & Stephen Rollnick, Motivational Interviewing Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se Hemsidor om MI www.fhi.se/mi www.somra.se www.somt.se www.motivationalinterview.net

Läs mer

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej?

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Anita Karp, utredare Förebyggande hembesök kan ha många syften Ge information om samhällets service till äldre tidig

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010. Karin Wikblad Tony Holm projektgruppen för nationella riktlinjer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010. Karin Wikblad Tony Holm projektgruppen för nationella riktlinjer Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Karin Wikblad Tony Holm projektgruppen för nationella riktlinjer Betydelsen av omvårdnad Diabetessjuksköterskan har en utomordentligt viktig roll i diabetesteamet

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

Utbildningsplan för masterprogrammet i folkhälsovetenskap

Utbildningsplan för masterprogrammet i folkhälsovetenskap Utbildningsplan för masterprogrammet i folkhälsovet 4FH17 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2016-05-10 Sid 2 (6) 1. Basdata 1.1. Programkod 4FH17 1.2.

Läs mer

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet 1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2015-03-16 Ärende 9 Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare: Margareta Axelson Tel: 010-441 13 73 E-post: margareta.f.axelson@vgregion.se Handläggare:

Läs mer

Arbetsterapeuters användning av Basal Kroppskännedom för att stärka patienters aktivitetsutförande. Ingegerd Engslätt Jansson Pernilla Sporre

Arbetsterapeuters användning av Basal Kroppskännedom för att stärka patienters aktivitetsutförande. Ingegerd Engslätt Jansson Pernilla Sporre Arbetsterapeuters användning av Basal Kroppskännedom för att stärka patienters aktivitetsutförande Ingegerd Engslätt Jansson Pernilla Sporre Den levda kroppen I det dagliga livet är människan ofta inte

Läs mer

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Psykologisk

Läs mer

Bemötande, motivation och förändring Människosyn och etik

Bemötande, motivation och förändring Människosyn och etik Bemötande, motivation och förändring Människosyn och etik 13.15-14.15 Kaffe 14.45-16.00 Johannes Dock Folkhälsoplanerare johannes.dock@lvn.se Eftermiddagens arbete Kopplingen mellan bemötande, motivation,

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök?

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Förebyggande hembesök Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Några överväganden Hemmet, vårdcentralen, kommunkontoret? Rikta sig till alla äldre? Viss ålder? Vissa målgrupper? Professionell eller volontär?

Läs mer

Vardagen. Ett aktivitetsperspektiv på vardag och hälsa Om hur vi gör och hur vi mår. Lena-Karin Erlandsson; Lunds universitet

Vardagen. Ett aktivitetsperspektiv på vardag och hälsa Om hur vi gör och hur vi mår. Lena-Karin Erlandsson; Lunds universitet LLE Lena-Karin Erlandsson; Lunds Ett aktivitetsperspektiv på vardag och hälsa Om hur vi gör och hur vi mår LENA-KARIN ERLANDSSON DOCENT, LUNDS UNIVERSITET lena-karin.erlandsson@med.lu.se Vardagen 1 Vardag

Läs mer

Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder

Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet, matvanor Karin Kauppi Dietist/Verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård 6 maj 2015 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande

Läs mer

Bilaga 46 a 2013-03-01 Dnr HSS 2013-0021 Dnr CK 2012-0369 Bodil Aksén 018-611 62 24 Bodil.aksen@lul.se Landstingsstyrelsen Yttrande över motion Ta sjukdomen KOL på allvar Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket)

Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket) Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket) En idéburen verksamhet där det viktigaste kriteriet för medlemskap är viljan att utveckla sin organisation mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Medlemskapet

Läs mer

Rådgivning om tobak MI och KBT

Rådgivning om tobak MI och KBT Rådgivning om tobak MI och KBT Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Psykologer Mot Tobak www.barbroivarsson.se www.psykologermottobak.org Ladda ner PP:n här Hemsidor www.fhi.se/mi www.motiverandesamtal.org

Läs mer

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna Regionala Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Terapigrupp Fysisk Aktivitet Anders Mellén klinisk farmakolog, ordförande Anna Cavrak leg. sjukgymnast/fysioterapeut,

Läs mer

KAPITEL 5 etiska och sociala aspekter

KAPITEL 5 etiska och sociala aspekter 5. Etiska och sociala aspekter En etisk utgångspunkt i all vård är att vårdpersonal ska göra gott. Normalt gestaltas denna etiska hållning genom att vårdaren med god evidensbaserad kunskap och inom rimliga

Läs mer

Grunderna i MI. Motiverande samtal, MI en kunskapsöversikt

Grunderna i MI. Motiverande samtal, MI en kunskapsöversikt Grunderna i MI Motiverande samtal, MI en kunskapsöversikt Innehåll Vad är ett motiverande samtal? 2 Principerna i ett motiverande samtal 3 Motiverande samtal - bakgrund 4 Förändringsbenägenhet 5 Förlopp

Läs mer

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Muskuloskeletal smärtrehabilitering Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus

Läs mer

Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg

Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg Juni 2010 kortversion Folkhälsoarbete handlar om att med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser åstakomma en god och jämlik hälsa för hela befolkningen.

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun

Folkhälsoplan Essunga kommun Folkhälsoplan Essunga kommun 2016 2017 Dokumenttyp Plan Fastställd 2015-05-11, 31 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2016 2017 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare

Läs mer

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande

Läs mer

Kortversion av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Kortversion av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Kortversion av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får

Läs mer

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun 1 (7) Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 ) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: Folkhälsosamordnare,

Läs mer

Arbetsterapi i primärvården

Arbetsterapi i primärvården Arbetsterapi i primärvården Arbetsterapi i primärvården, februari 2012 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Layout: Gelinda Jonasson Foto: Colourbox Tryck: FSA, Box 760, 131 24 Nacka www.fsa.akademikerhuset.se

Läs mer

Modell för kompetensutveckling

Modell för kompetensutveckling Modell för kompetensutveckling Individuell utvecklingsplan avseende patient/kundrelaterad verksamhet. Version 2. Modell för kompentensutveckling. Individuell utvecklingsplan avseende patient/kundrelaterad

Läs mer

-Stöd för styrning och ledning

-Stöd för styrning och ledning -Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag

Läs mer

Motiverande samtal (MI)

Motiverande samtal (MI) Motiverande samtal (MI) Användningsområden och tillämpningsformer Teori, praktik och spridning Astri Brandell Eklund, specialist i allmänmedicin, medlem i MINT Statens Folkhälsoinstitut & Stockholms läns

Läs mer

Motiverande samtal - MI

Motiverande samtal - MI Motiverande samtal - MI Motivational Interviewing Konferens Sveriges Vägledarförening 2012 Ingrid Hultén Mimmi Malmer Syfte med seminariet Övergripande introduktion till MI Har MI något att tillföra vägledning?

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Tvärprofessionell studentdriven hälsomottagning 2011 02 15

Tvärprofessionell studentdriven hälsomottagning 2011 02 15 Rapport Tvärprofessionell studentdriven hälsomottagning 2011 02 15 Sammanfattning Syftet med pilotprojektet för Tvärprofessionell studentdriven hälsomottagning (TSH) var att studenter från sjuksköterske,

Läs mer

Occupational Therapists attitudes and utilization of evidencebased practice in geriatrics in Stockholm s county - A survey-based study

Occupational Therapists attitudes and utilization of evidencebased practice in geriatrics in Stockholm s county - A survey-based study Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sektionen för arbetsterapi Examensarbete, 15 Hp 6-terminen 2016 Kartläggning av inställning till och användande av evidensbaserad praktik hos

Läs mer

Motiverande samtal (MI) Att stimulera ungdomars vilja och kraft

Motiverande samtal (MI) Att stimulera ungdomars vilja och kraft Motiverande samtal (MI) Att stimulera ungdomars vilja och kraft Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Växjö 090515 www.fhi.se/mi 1 Vad vill vi motivera ungdomar till? Inte röka Inte snusa Inte dricka alkohol/dricka

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke 1 Arbetsterapeut ett framtidsyrke, 2016 Sveriges Arbetsterapeuter Layout: Gelinda Jonasson Foto: Peter Holgersson Tryck: Exakta Print ISBN: 978-91-87837-25-8 www.arbetsterapeuterna.se

Läs mer

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING POLICY Folkhälsa 2017 2021 GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte och bakgrund... 3 1.1 Utmaningar och möjligheter för en god hälsa... 3 2. Definition... 4 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5.

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

Självskattning av Sveriges Arbetsterapeuters kvalitetsindikatorer

Självskattning av Sveriges Arbetsterapeuters kvalitetsindikatorer Självskattning av Sveriges Arbetsterapeuters kvalitetsindikatorer Sveriges Arbetsterapeuters kvalitetspolicy, version 4, beskriver syftet med de nationella kvalitetsindikatorerna, som är att utgöra en

Läs mer

Utvecklingskraft Kliniska förbättringar

Utvecklingskraft Kliniska förbättringar Utvecklingskraft 2012-05-10 Kliniska förbättringar Huskvarna Vårdcentrum Kungshälsan & Rosenhälsan Gränsen mellan ohälsa och hälsa Ohälsa Patogent synsätt Sjukvård Omvårdnad Hälsa Salutogent Friskvård

Läs mer

Information om praktisk tjänstgöring för sjuksköterskor med utbildning utanför EU och EES UTKAST

Information om praktisk tjänstgöring för sjuksköterskor med utbildning utanför EU och EES UTKAST Information om praktisk tjänstgöring för sjuksköterskor med utbildning utanför EU och EES Vägen till legitimation Praktisk tjänstgöring är en del av Socialstyrelsens väg till legitimation för sjuksköterskor

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25880 su/adm 2016-01-29 1

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25880 su/adm 2016-01-29 1 Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25880 su/adm 2016-01-29 1 Innehållsansvarig: Martin Risenfors, Överläkare, Läkare (marri6) Godkänd av: Jerker Persson, Verksamhetschef, Gemensamt (jerpe3)

Läs mer

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig

Läs mer

Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje

Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje Specialistmottagningar för hälsosamma levnadsvanor Maja Schultz Hälsopedagog, Steg 1 KBT-terapeut Hälsomottagningen Järva www.halsomottagning.sll.se Hälsosamma

Läs mer

LIVSSTILSFÖRÄNDRINGAR HOS PATIENTER MED CKD 3 - ETT PILOTPROJEKT

LIVSSTILSFÖRÄNDRINGAR HOS PATIENTER MED CKD 3 - ETT PILOTPROJEKT LIVSSTILSFÖRÄNDRINGAR HOS PATIENTER MED CKD 3 - ETT PILOTPROJEKT MIA TRONDSEN- M S C. L E G S J U K G Y M N A S T N j u r m e d i c i n s k t V å r m ö t e M a l m ö 2 0 1 5 LIVSSTILSFÖRÄNDRING - hjälp

Läs mer

Bilaga. Sammanställning av antal träffar för varje sökord i respektive databas. Databas Sökord Antal träffar

Bilaga. Sammanställning av antal träffar för varje sökord i respektive databas. Databas Sökord Antal träffar Sammanställning av antal träffar för varje sökord i respektive databas. AMED MF AND Definition 1 MF AND Mechanisms 2 MF AND Concept 1 MF AND Phenomena 1 MF AND Perspective 4 MF AND Models of treatment

Läs mer

Forskningsprogram, Effektiv Miljötillsyn 2009-2013, Naturvårdsverket

Forskningsprogram, Effektiv Miljötillsyn 2009-2013, Naturvårdsverket Forskningsprogram, Effektiv Miljötillsyn 2009-2013, Naturvårdsverket Institutionen för klinisk neurovetenskap, MIC Lab, Hans Wickström, leg psykolog/jägmästare Lars Forsberg, leg. psykolog, lektor i psykoterapi

Läs mer

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg 1 (15) Dnr 2013:454 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:94) om ämnesplan för ämnet hälsa i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den

Läs mer

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Psykologisk

Läs mer

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18

T,., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18 Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september

Läs mer

Sjukdomsförebyggande & Utvecklingsuppdrag

Sjukdomsförebyggande & Utvecklingsuppdrag Sjukdomsförebyggande & Utvecklingsuppdrag Östersunds sjukhus, hörsalen 2014-03-25 Thomas Ljung Leg läk, Docent Vetenskaplig handledare JLL Adj lektor folkhälsovetenskap MIUN & Ronny Weyland Chef Folkhälsocentrum

Läs mer

Patientutbildning vid prediabetes. Karin Hofling VC Koppardalen Avesta

Patientutbildning vid prediabetes. Karin Hofling VC Koppardalen Avesta Patientutbildning vid prediabetes Karin Hofling VC Koppardalen Avesta Varför patientutbildning? Enligt WHO kan sunda levnadsvanor förebygga 80 procent av all kranskärlssjukdom och stroke samt 30 procent

Läs mer

Bättre levnadsvanor. Jill Taube www.sjalochkropp.se. Psykiatrikers samtal om levnadsvanor Jill Taube och Yvonne Lowert

Bättre levnadsvanor. Jill Taube www.sjalochkropp.se. Psykiatrikers samtal om levnadsvanor Jill Taube och Yvonne Lowert Jill Taube www.sjalochkropp.se Dans och hälsa DOKTOR Författare och föreläsare Jill Taube 2014 Psykiatrikers samtal om levnadsvanor Jill Taube och Yvonne Lowert Bättre levnadsvanor Implementeringsprojekt

Läs mer