Strategisk Planering. Miljömässiga och sociala krav på drivmedel

Transkript

1 rr TN /11 Tjänsteutlåtande Trafiknämnden Diarienummer 0584 /08 Strategisk Planering Urban Ledin Telefon E-post: Miljömässiga och sociala krav på drivmedel Förslag till beslut Trafiknämnden föreslås besluta att att godkänna trafikkontorets förslag till miljömässiga och sociala krav på drivmedel föt Göteborgs Stad hemställa till kommunstyrelsen att fastställa trafikkontorets förslag till uppdaterade miljömässiga och sociala krav på drivmedel. Sammanfattning Trafikkontoret har under en lång tid arbetat för en ökad andel förnybara drivmedel, både gällande stadens egen fordonspark och för upphandlade transporttjänster såsom stadstrafikens bussar. Samtidigt har kraven på sociala förhållanden i produktion av råvaror till drivmedel vuxit sig allt starkare. Trafiknämnden tog därför (TN 112/08) beslut om miljömässiga och sociala krav på drivmedel. Kraven beslutades användas i upphandlingar där drivmedel är en förutsättning för att utföra tjänsten, t ex upphandlingar av Västtrafiks bussentreprenader, byggentreprenadtjänster och i de drivmedelsavtal som Upphandlingsbolaget upprättar. Kraven hade remissats bland Trafikkontorets berörda samarbetspartners i staden och erhållna synpunkter har tagits med där så har bedömts möjligt.. Kraven omfattar fyra områden ; spårbarhet, miljökrav, sociala krav och uppföljning. Kravställandet ingår som en del i EU-projektet CARE North WP 6. Carbon Responsible Transport strategies for the North Sea area består av flera lokala projekt med syfte att minska koldioxidutsläppen. Kraven har inspirerat Miljöstyrningsrådet som därefter tagit fram liknande krav för drivmedel under år Miljöstyrningsrådet är regeringens 1(11)

2 expertorgan inom miljöanpassad och annan hållbar upphandling. De ger stöd till den offentliga sektorn, organisationer och företag genom Miljöstyrningsrådets kriterier för hållbar upphandling, miljöledning (EMAS) och miljörelaterad produktinformation (EPD). Göteborg Stads Trafikkontor har deltagit i det arbetet genom representation i den expertgrupp som varit aktiva under framtagandet. Upphandlingsbolaget står nu inför en förnyad upphandling av drivmedel för Göteborg Stad. Trafikkontoret finns representerat i den avtalsgrupp som arbetar med detta. Samtidigt har Miljöstyrningsrådet under 2011 reviderat sina krav på drivmedel. Trafikkontoret har även nu deltagit i det senast nämnda arbetet. En revidering av Trafiknämndens beslutade drivmedelskrav föreligger därför. Skillnader mellan de krav som Trafiknämnden antog och nuvarande revideringsförslag är att nuvarande förslag innebär : All redovisning gäller på massbalansnivå (med massbalans avses att den tillförda mängden med vissa egenskaper överensstämmer med den uttagna mängden med samma egenskaper. Man måste därför inte redovisa exakt de råvaror som processas och förädlas utan samma principer som för grön el kan tillämpas. Minst 97 % av ingående råvarubas skall redovisas). All redovisning är tidsbegränsad Antal ILO-konventioner som berörs har utökats. ILO står för Internationella arbetsorganisationen vilket är FN:s fackorgan för sysselsättnings- och arbetslivsfrågor. Kraven på markanvändning (biologisk mångfald) har modifierats Ekonomiska konsekvenser Trafikkontoret ställer sedan fem år tillbaka sociala krav vid upphandling av gatsten. Detta har bl a fått till följd att entreprenörsledet har börjat arbeta med frågorna och i vissa fall gjort förändringar i sina leverantörsled. Trafikkontoret har dock inte kunna kvantifiera någon merkostnad av kraven. Sannolikt för att merkostnader till följd av kraven är små jämfört med den allmänna prisuppgången på byggmarknaden, t ex på grund av högre råvaruoch energipriser. Resurser för uppföljning är dock en merkostnad som ligger på beställaren att hantera. Trafikkontorets bedömning är att samma förhållande är giltigt på drivmedelsområdet beslutade Trafiknämnden om miljö och sociala krav på drivmedel. Efter det har ytterligare stora aktörer ställt liknande krav utan att merkostnader har kunnat påvisas. Slutsatsen är att reviderade miljömässiga och sociala krav på drivmedel inte kommer påverka prisbilden på drivmedel märkbart. För drivmedel producerade från jordbruksgrödor är det därför världsmarknadspriset på jordbrukspriset som blir drivande på drivmedel från jordbruksmark. Trafikkontoret bedömer därför att kraven inte kommer öka kostnaderna för biodrivmedel på något avgörande sätt. Trafikkontoret anser inte heller att Göteborgs Stad Trafikkontoret, tjänsteutlåtande 2(11)

3 kraven kommer att missgynna kollektivtrafiken gentemot biltrafiken i den mån Västtrafik kommer att använda sig av kraven. Dels tack vare att merkostnaden kommer vara marginell, dels beroende på att allt fler drivmedelsleverantörer kommer certifiera sina produkter för hela marknaden och inte bara för de kunder som är först ute med att ställa krav. De merkostnader som föreligger är de resurser som kommer att krävas för uppföljning av de ställda kraven. Detta ingår dock som en del i EU-projektet CARENorth varmed ersättning erhålls därifrån med ungefär hälften av kostnaderna. Birgitta Hellgren Trafikdirektör Anders Roth Miljöchef Bakgrund Trafikkontoret har under en lång tid arbetat för en ökad andel förnybara drivmedel, både gällande stadens egen fordonspark och för upphandlade transporttjänster som stadstrafikens bussar. Bl a har Trafiknämnden gett som inriktning till Västtrafik att andelen förnybara drivmedel successivt ökas för att år 2012 motsvara 50 % av trafiken och 100 % av trafiken från år Samtidigt har kraven på sociala förhållanden i produktion av råvaror till drivmedel vuxit sig allt starkare. Frågorna kring bränslenas miljöegenskaper är relevanta att ställa, inte bara för biobränslen för fordonsdrift utan mer generellt. Drivmedel är enligt Naturvårdsverkets rapport om Konsumtionens klimatpåverkan (Rapport 5903 november 2008)en av tre branscher vars försäljning till offentlig sektor som har i särklass störst utsläpp av koldioxid. För att kunna avgöra ifall ett drivmedel är producerat under miljömässigt goda och socialt acceptabla former är spårbarhet av bränslet en viktig parameter. För biodrivmedel är möjligheten till spårbarhet generellt större än för de fossila drivmedlen då förnybara drivmedel på den svenska marknaden oftast kommer från ett fåtal leverantörer vilka ofta känner både ursprung och produktionsprocesser väl. Frågan om ursprung och miljömässig och social hänsyn för dessa drivmedel har även kommit att diskuteras tidigt och i stor omfattning varför det har varit viktigt att säkerställa att denna information skall kunna ges. För fossila drivmedel är situationen en annan. Handelssystemet för dessa har byggts upp under en lång tid där frågan om ursprung har varit sekundär. Målet har i stället varit att skapa ett så rationellt och ekonomiskt system som möjligt vilket med raffinaderi, transporter, depåsamarbete och slutlig distribution i praktiken omöjliggör att för konsumenten kunna ge information om var och hur drivmedlet har producerats. Ett nyligen infört EU-direktiv för att undvika utsläpp från bensin och diesel innebär dock att leverantörerna måste säkerställa spårbarheten. Göteborgs Stad Trafikkontoret, tjänsteutlåtande 3(11)

4 Flera initiativ har tagits inom detta område, både inom Sverige och internationellt. Bl a har Miljönämnden i Stockholms Stad tagit beslut om spårbarhets- och sociala krav på drivmedel. Den nordiska miljömärkningen Svanen tog 2008 fram kriterier för en miljömärkning av drivmedel. Miljöstyrningsrådet har genomfört ett arbete för att ta fram kriterier för etiska och miljökrav på drivmedel där den första versionen publicerades År 2008 presenterades också ett arbete av det svenska företaget SEKAB med att lansera hållbarhetscertifierad etanol i Sverige där bl a krav på spårbarhet ingår. De föreslagna kraven och behandlingssättet är en fortsättning på det beslut som Trafiknämnden fattade , TN 112/08. De här föreslagna reviderade kraven på drivmedel ska också ses som en fortsättning på arbetet med att ställa kontraktsvillkor på byggentreprenörerna gällande sociala krav vid upphandling av stenprodukter (TN ). Kravställandet ingår också som en del i EUprojektet CARE North WP 6. Carbon Responsible Transport strategies for the North Sea area består av flera lokala projekt med syfte att minska koldioxidutsläppen. När Upphandlingsbolaget 2007 genomförde en drivmedelsupphandling frågade de efter anbudsgivarnas etikarbete. "Leverantören skall i anbudet redovisa om, och i så fall vilka, etiska krav som ställs på underleverantör och/eller producent. I samband med sedvanlig avtalsuppföljning kommer leverantören att erbjudas tillfälle att redovisa detta arbete." Endast ett bolag svarade då ja på frågan om de arbetade med etiska frågor i produktionsledet, ytterligare ett bolag svarade nej och övriga anbudsgivare behandlade informationskravet med tystnad. Utvalda delar av TN:s beslutade miljö- och etiska krav på drivmedel lyftes 2008 in i kraven på leverantörerna. En begränsad uppföljning har genomförts som visar på att kraven var relevanta och uppföljningsbara. Västtrafik ställer krav i två avtal, ett med Busslink och ett med Veolia. Kraven är inte likalydande men snarlika. Kretsloppskontoret i Göteborg ställer krav i avtalet med Renova. Kammarkollegiet ställde liknande krav vid sin upphandling Kommentus ställde krav i enlighet med Miljöstyrningsrådets baskrav Miljöstyrningsrådet (MSR) som har i uppdrag att ta fram och upprätthålla nationella kriterier för miljöanpassad upphandling av drivmedel för offentliga kunder tog fram en första version Trafikkontoret i Göteborg Stad deltog i expertgruppen. Som ett led i arbetet att ta fram sådana kriterier genomfördes en marknadsanalys för att beskriva den svenska drivmedelsmarknaden och dess aktörer, vilka drivmedel som idag är kommersiellt tillgängliga och kan utgöra trovärdiga alternativ nu eller inom några års perspektiv och vilka mekanismer som styr marknaden. I samband med marknadsanalysen genomfördes även en enkät riktad till drivmedelsaktörer i Sverige med syfte att belysa spårbarhet av råvaror och Göteborgs Stad Trafikkontoret, tjänsteutlåtande 4(11)

5 drivmedel och ifall aktören ställer några miljömässiga eller sociala krav vid produktion av råvaror och drivmedel. Den enkät som har genomförts i det ovan nämnda arbetet var riktad till svenska aktörer på drivmedelsmarknaden och publicerades Den visar på stora skillnader i vissa avseenden. Spårbarhet av råvaror och drivmedel tenderar att vara mycket tydligare för biodrivmedel jämfört med de fossila drivmedlen. Ett antal bolag inom biobränslebranschen kan idag uppge värden för energi och klimatpåverkan och flera andra deklarerar att de snart kommer att kunna göra detta eller att de snart kommer att tvingas göra detta med införande av nya direktiv. Många bolag inom både biodrivmedel som fossila ställer idag krav på miljömässig och social hänsyn och gör detta inom någon slags certifiering eller standard. Även företagsspecifika regelverk används vilka idag inkluderar krav på social hänsyn vid produktion av råvara eller drivmedel. Trafikkontorets slutsats gällande dagens marknadssituation är att det är relevant och möjligt att ställa krav på drivmedel, men att mycket arbete återstår innan alla drivmedelsleverantörer kan svara upp till de krav som nu börjar komma. Utgångspunkter för förslaget är att kraven ska: fungera för alla sorters bränslen. uppmuntra till bättre bränslen miljömässigt. säkerställa en rimlig arbetsmiljö för dem som framställer råvarorna. gå att svara på och hantera hos entreprenörer och drivmedelsleverantörer. Tillämpning av kraven Kraven bör vara tillämpliga i stadens upphandlingar av drivmedel. De bör också tillämpas i andra upphandlingar när drivmedel används i stor mängd, är en väsentlig del av tjänsten som upphandlas och användningen kan följas upp. Exempel kan vara Västtrafiks bussentreprenader och byggentreprenader när bonus ges för användning av förnybara drivmedel. Kraven säger inget om andelen förnybara drivmedel utan gäller lika för alla bränslen. Krav på andelen förnybart ställs separat på tjänsternas utförande. Det som fastställdes i Trafiknämnden 2008 och som föreslås fortsätta gälla är att ställa krav på hur alla bränslen ska vara beskaffade. Kraven är formulerade under fyra rubriker: Spårbarhet Miljökrav Sociala krav Uppföljning Göteborgs Stad Trafikkontoret, tjänsteutlåtande 5(11)

6 Förslag till krav Spårbarhet Anbudsgivaren skall vid anbudstillfället redogöra för hur man avser att säkerställa spårbarheten för drivmedlet och dess råvarubas (ex olja, kol, naturgas, vete, sockerrör, raps, substrat till biogas etc) som levereras under avtalsperioden. Uppgifterna skall omfatta hela produktionskedjan från råvaror till färdig produkt enligt principen om massbalans hos den mängd som offereras. Med massbalans avses att den tillförda mängden med vissa egenskaper överensstämmer med den uttagna mängden med samma egenskaper. Man måste därför inte redovisa exakt de råvaror som processas och förädlas utan samma principer som för grön el kan tillämpas. Minst 97 % av ingående råvarubas skall redovisas. Leverantören skall senast 1 år efter att avtalet slutits redogöra för ursprung och produktionsanläggningar för levererat drivmedel. Redovisningen skall göras i enlighet med nedanstående tabell. Även råvarubaserna (ex olja, kol, naturgas, vete, sockerrör, raps, substrat till biogas etc) som ingår till minst 97 % av drivmedlet skall anges. Uppgifterna skall omfatta hela produktionskedjan från råvaror till färdig produkt på en massbalansnivå. Drivmedel Råvarubas Ursprung Produktionsanläggning Bensin, Diesel, Alkylatbensin, LPG Ex. olja, kol, naturgas Oljefält, gasfält eller motsvarande Raffinaderi Fordonsgas Div. substrat Gasfält, odlingsområde/ reningsverk eller substratets ursprung i övrigt. E85, ED95 Ex. vete, sockerrör etc. Odlingsområde 1 eller råvarans ursprung i övrigt. Biodiesel/RME/FAME Ex. raps, sojabönor etc. Odlingsområde 2 eller råvarans ursprung i övrigt. Biogasanläggning/ rötkammare, uppgraderingsanläggning Fermentationsanläggning, destillationsanläggning Omestrings/förestringsanläggning Göteborgs Stad Trafikkontoret, tjänsteutlåtande 6(11)

7 Miljökrav Klimatpåverkan - förnybar andel av drivmedel Anbudsgivaren skall redogöra för hur man avser säkerställa att produkten som levereras under avtalsperioden har en total klimatpåverkan som är minst 50 procent lägre än medelvärdet för bensin och diesel definierat i EU:s direktiv om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor 2009/28/EG. Leverantören skall redovisa i enlighet med principerna för massbalans hos den mängd biodiesel/fame, biogas, ED95, E85 biogas, etanol, FAME eller annan förnybar råvara (även som inblandning i bensin och diesel). Leverantören skall senast 1 år efter att avtalet slutits redogöra för hur detta uppfylls. Uppgifterna ska omfatta hela produktionskedjan från råvaror till färdig produkt på en massbalansnivå. Minst 97% av råvarubasen skall redovisas. Klimatpåverkan skall beräknas och rapporteras i enlighet med Lag (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen samt tillhörande föreskrifter. Klimatpåverkan fossila bränslen Anbudsgivaren skall redogöra för hur man arbetar för att minska klimatpåverkan från bensin, naturgas, LPG och diesel. Leverantören skall redovisa i enlighet med principerna för massbalans för den mängd fossil råvara som offereras Klimatpåverkan från bensin, naturgas och diesel skall inte överstiga Bränslekvalitetsdirektivets (2009/30/EG) värde på lägsta standard för bränslen baserad på växthusgasutsläppen per energienhet under hela livscykeln. Observera att kravet gäller från och med det datum kommissionen har definierat ett värde inom ramen för Bränslekvalitetsdirektivet 2009/30/EG. Leverantören skall senast 1 år efter att kommissionen definierat det genomsnittliga värdet för utsläpp från fossila bränslen redogöra för hur detta krav uppfylls. Rapporten skall vara utförd i enlighet med den skyldighet som framgår i Drivmedelslagen (2011:319), 20 gällande att rapportera bränslens utsläpp av växthusgaser. Markanvändning Råvaror, förädlingsprodukter och färdiga drivmedel ska produceras/bearbetas i enlighet med gällande lagar, förordningar och andra föreskrifter i respektive land om naturvård och biotopskydd för de mark- och vattenområden som berörs. Leverantören skall senast 1 år efter att avtalet slutits redogöra för hur detta uppfylls. Uppgifterna ska omfatta hela produktionskedjan från råvaror till Göteborgs Stad Trafikkontoret, tjänsteutlåtande 7(11)

8 färdig produkt på massbalansnivå. Minst 97% av råvarubasen skall redovisas. Sociala krav Anbudsgivaren skall vid anbudstillfället redogöra för att och hur man avser säkerställa att drivmedlen som levereras under avtalsperioden har producerats/ bearbetats/ hanterats i en för de anställda säker och hälsosam arbetsmiljö i enlighet med reglerna i de internationella konventioner som Sverige är anslutet till alternativt likvärdig lagstiftning med motsvarande innebörd, se bilaga 1 nedan. Uppgifterna skall så långt det är möjligt - omfatta hela produktionskedjan från råvaror till färdig produkt enligt principen om massbalans hos den mängd som offereras. Minst 97 % av ingående råvarubas ska redovisas. Produkt Offererar ej detta drivmedel Ja kravet uppfylls. Specificera hur långt tillbaka i produktionskedjan Beskrivning av hur kravet uppfylls Bensin Bensin med andel förnybara råvaror Dieselolja Diesel med andel förnybara råvaror Fordonsgas E85 ED95 Biodiesel/FAME LPG Alkylatbensin Leverantören skall ha rutiner för att säkerställa att produktionen av de varor som levereras under avtalstiden sker under sådana förhållanden som är förenliga med grundläggande arbetsvillkor, i leverantörskedjan. I de fall det är skillnad mellan nationella och internationella bestämmelser, är det högsta standard som gäller. Varor som levereras ska vara producerade under förhållanden som är förenliga med: ILO:s kärnkonventioner om tvångsarbete, barnarbete, diskriminering och föreningsfrihet samt organisationsrätt (nr 29, 87, 98, 100, 105, 111, 138 och 182) 3, FN:s barnkonvention artikel 32, arbetsmiljölagstiftning enligt ILO 170 (om säkerhet vid användning av kemiska produkter), ILO 155 (om arbetsskydd och arbetsmiljö), ILO 148 (om skydd för arbetstagare mot yrkesrisker i arbetsmiljön som förorsakas av luftföroreningar, buller och vibrationer) samt övrig arbetslagstiftning om gäller i tillverkningslandet, Göteborgs Stad Trafikkontoret, tjänsteutlåtande 8(11)

9 samt den arbetsrätt, inklusive lagstiftning om minimilön samt det socialförsäkringsskydd som gäller i tillverkningslandet. Under kontraktsperioden har uppdragsgivaren rätt till insyn och rätt att kontrollera, exempelvis via inspektion, och rapportera kring leverantörens uppföljning av de sociala kraven.. Leverantören ska utan anmodan inom 9 månader efter avtalsstart inkomma med svar om hur man lever upp till sociala krav i leverantörskedjan. Redovisning kan ske genom uppförandekod (Code of conduct), egna kontroller av leverantörer, tredjepartskontroller eller annan dokumentation. Om avvikelser uppdagas, ska leverantören inom den tidsfrist som vi kommer överrens om, vidta åtgärder till förbättringar enligt en handlingsplan. Om åtgärder inte vidtas inom avtalad tid, kommer detta betraktas som att leverantören väsentligen har brutit mot avtalet och uppdragsgivaren kan komma att häva kontraktet. Utdrag ur dessa konventioner som är relevanta finns på under fliken leverantör samt i bifogad bilaga 1 till denna skrivelse. Uppföljning Uppföljningen är en viktig del i arbetet med att få ett fungerande system. Uppföljningen förslås bestå av två delar. Leverantörens egen redogörelse till beställaren, där leverantören redovisar arbetsmetoder samt resultatet av arbete. Det kan vara en leverantörsförsäkran, leverantörsredovisning, uppförandekod, handlingsplan, intyg från ansvariga myndigheter i respektive land, rapport utförd i enlighet med den skyldighet som framgår i Drivmedelslagen (2011:319) 20 gällande att rapportera bränslens utsläpp av växthusgaser, rapportering av socialt ansvarstagande enligt Miljöstyrningsrådets uppföljningsformulär eller annat rapporteringssystem. Uppföljande besök/revisioner från Trafikkontoret i produktionskedjan. Kontrollen kommer att utföras av ackrediterade revisionsorgan eller annan oberoende part. Om revisionen visar att de ursprungliga uppgifterna som leverantören uppvisat är korrekta, skall Trafikkontoret stå för för denna kostnad. Om utredningen visar att redovisade uppgifter från leverantören inte följer avtalsvillkoren, skall leverantören stå för denna kostnad. Göteborgs Stad Trafikkontoret, tjänsteutlåtande 9(11)

10 BILAGA 1 VILLKOR FÖR SOCIALT ANSVARSTAGANDE Definitioner 1. Barnarbete i strid mot nationell lagstiftning och internationella konventioner skall ej förekomma (ILO 138 och 182 samt FN:s barnkonvention) Med barnarbete avses all ekonomisk aktivitet som utförs av en person i skolpliktig ålder eller yngre. a. Barn under 18 år skall ej utföra någon typ av arbete som sätter barnets säkerhet samt fysiska och/eller psykiska hälsa i fara. b. Barn under 15 år (eller ålder enligt nationell lagstiftning) skall ej utföra någon typ av arbete som hindrar eller skadar deras möjligheter till utveckling. 2. Tvångsarbete skall ej förekomma (ILO:s kärnkonventioner 29 och 105) Med tvångsarbete avses arbete eller tjänster som utförs genom hot om straff eller liknande och som ej utförs på frivillig basis. a. Tvångsarbete eller ofrivilligt arbete skall ej förekomma i någon form, b. Arbetstagare är fria att avsluta sin anställning med en rimlig uppsägningstid. 3. Diskriminering skall ej förekomma (ILO:s kärnkonventioner 100 och 111) Med diskriminering avses åtskillnad av arbetstagare som inte grundar sig på meriter eller kvaliteter, utan innebär särbehandling på osakliga grunder. a. Arbetstagare skall ej diskrimineras på grund av kön, etnisk tillhörighet, religiös eller politisk uppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. 4. Föreningsfrihet och kollektiva förhandlingar skall respekteras (ILO: s kärnkonventioner 87 och 98) Med föreningsfrihet och kollektiva förhandlingar avses formaliserade och/eller icke-formaliserade samarbeten för att främja och försvara egna intressen i arbetslivet och i förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. a. Arbetstagare och arbetsgivare har rätt organisera sig och ansluta sig till organisationer de själv önskar delta i, samt har rätt att driva kollektiva förhandlingar. Göteborgs Stad Trafikkontoret, tjänsteutlåtande 10(11)

11 b. All inblandning i en sådan organisation skall ske helt utan repressalier eller innebära andra former av nackdelar för arbetstagaren. 5. Arbetsmiljön skall vara säker och hygienisk (ILO 155, 170 och 148) Med säker och hygienisk arbetsmiljö avses att arbetstagaren skall, då den befinner sig på en plats som arbetsgivaren har direkt eller indirekt kontroll över, garanteras att vara fri från eller skyddas mot förhållanden som kan utgöra en fara för arbetstagarens fysiska och/eller psykiska hälsa. a. Arbetsgivaren skall, så långt det är möjligt, säkra att användningen av kemiska produkter sker under en sådan kontroll att den inte medför en hälsorisk för arbetstagaren. b. Arbetsgivaren skall, så långt det är möjligt, säkra att arbetsplatsen, maskiner, utrustning och processer under dennes kontroll, inte utgör en hälsorisk samt att arbetstagaren har tillgång till arbetsskyddskläder och annan skyddsutrustning där det är nödvändigt. c. Arbetsgivaren skall ha rutiner för hantering av nödsituationer och olyckor samt ansvara för att nödutgångar hålls fria och att brandskyddsutrustning och utrustning för förstahjälpen finns tillgänglig. d. Arbetsgivare ska säkerställa skydd för arbetstagare mot yrkesrisker i arbetsmiljön förosakade av luftföroreningar, buller och vibrationer. Vid behov måste arbetsgivaren tillhandahålla personlig skyddsutrustning. Göteborgs Stad Trafikkontoret, tjänsteutlåtande 11(11)