Miljömässiga och sociala krav på drivmedel
|
|
- Anna-Karin Martinsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 Handläggare: Anders Roth Sammanträdesdatum Dnr 0584/08 Tel: Trafiknämnden Göteborg Miljömässiga och sociala krav på drivmedel Sammanfattning Trafikkontoret har under en lång tid arbetat för en ökad andel förnybara drivmedel, både gällande stadens egen fordonspark och för upphandlade transporttjänster såsom stadstrafikens bussar. Då miljönyttan med vissa drivmedel är kraftigt varierande samtidigt som sociala förhållanden i produktion av förnybar råvara till drivmedel också debatteras är det motiverat att komplettera krav ökad andel förnybara drivmedel med miljömässiga och sociala krav. Kraven föreslås användas i upphandlingar där drivmedel är en förutsättning för att utföra tjänsten, t ex upphandlingar av Västtrafiks bussentreprenader i Göteborgsregionen. Även byggentreprenadstjänster bör ingå i de fall där Trafikkontoret idag ger bonus för ökad användning av förnybara drivmedel. Förslagen till krav har skickats på remiss till berörda samarbetspartners i staden och erhållna synpunkter har tagits med där så har bedömts möjligt. Trafikkontoret föreslår att kraven omfattar följande fyra områden; spårbarhet, miljökrav, sociala krav och uppföljning. Förslag till beslut Trafiknämnden föreslås besluta att att godkänna Trafikkontorets förslag till miljömässiga och sociala krav på drivmedel översända beslutet till Västtrafik samt övriga berörda Lars-Bertil Ekman Trafikdirektör Anders Roth Miljöchef Göteborgs Stad Trafikkontoret Box 2403 Besöksadress: Köpmansgatan 20 Telefon: GÖTEBORG Hållplats: Brunnsparken Telefax: Momsreg/VAT-nr: SE Dokument :46:00
2 2 Bakgrund Under 2007 väcktes allt fler frågor av miljöorganisationer och i media kring sociala förhållanden i produktion av förnybar råvara till drivmedel. Även miljönyttan med vissa drivmedel ifrågasattes. Den mest debatterade produkten var drivmedel med inblandad palmolja och etanol från sockerrörsodlingar och debatten kommer med stor sannolikhet att intensifieras i takt med att efterfrågan på mark ökar. Trafikkontoret har under en lång tid arbetat för en ökad andel förnybara drivmedel, både gällande stadens egen fordonspark och för upphandlade transporttjänster som stadstrafikens bussar. Bl a har Trafiknämnden gett som inriktning till Västtrafik att andelen förnybara drivmedel successivt ökas för att år 2012 motsvara 50 % av trafiken och 100 % av trafiken från år Frågorna kring bränslenas miljöegenskaper är relevanta att ställa, inte bara för biobränslen för fordonsdrift utan mer generellt. Samma krav som ställs på förnybara drivmedel bör också ställas på bensin och diesel. Produkter inom ett avtalsområde bör så långt möjligt ha lika konkurrensförutsättningar. Flera initiativ har tagits inom detta område, både inom Sverige och internationellt. Bl a har Miljönämnden i Stockholms Stad tagit beslut om spårbarhets- och sociala krav på drivmedel. Den nordiska miljömärkningen Svanen förbereder också en miljömärkning av drivmedel. Till hösten har vidare Miljöstyrningsrådet aviserat att de skall dra ingång ett arbete för att ta fram kriterier för etiska krav på drivmedel. Nyligen presenterades också ett arbete med att lansera hållbarhetscertifierad etanol i Sverige. Enligt uppgift från SEKAB ska sådan etanol vara tillgänglig på marknaden redan till hösten. De här föreslagna kraven på drivmedel är en fortsättning på arbetet med att ställa kontraktsvillkor på byggentreprenörerna gällande sociala krav vid upphandling av stenprodukter (TN ). Upphandlingsbolaget genomförde 2007 en drivmedelsupphandling där de frågat efter anbudsgivarnas etikarbete. "Leverantören skall i anbudet redovisa om, och i så fall vilka, etiska krav som ställs på underleverantör och/eller producent. I samband med sedvanlig avtalsuppföljning kommer leverantören att erbjudas tillfälle att redovisa detta arbete." Endast ett bolag svarade då ja på frågan om de arbetade med etiska frågor i produktionsledet, ytterligare ett bolag svarade nej och övriga anbudsgivare behandlade informationskravet med tystnad.
3 3 Organisationen Gröna Bilister skickade under 2007 ut en enkät till flera bränslebolag i Sverige med frågor kring etik och miljö kopplat till drivmedel. Resultatet av undersökningen, publicerat under hösten 2007, visade att endast Statoil valde att redovisa ett miljö- och etikarbete kopplat till drivmedlen. Stockholms Stads Miljöförvaltning har varit i kontakt med SPI - Svenska Petroleum Institutet samt haft möten med Statoil, Preem och OKQ8. Samtliga bedömer att det idag, med viss ansträngning, kan gå att få fram uppgifter kring de förnybara alternativen men att det är svårare att ta fram uppgifter om de fossila drivmedlen, bensin och dieselolja. Trafikkontorets slutsats gällande dagens marknadssituation är att det är relevant och möjligt att ställa krav på drivmedel, men att mycket arbete återstår innan alla drivmedelsleverantörer kan svara upp till de krav som nu börjar komma. Utgångspunkter för förslaget är att kraven ska: fungera för alla sorters bränslen. uppmuntra till bättre bränslen miljömässigt. säkerställa en rimlig arbetsmiljö för dem som framställer råvarorna. gå att svara på och hantera hos entreprenörer och drivmedelsleverantörer. Tillämpning av kraven Kraven bör vara tillämpliga i upphandlingar där drivmedel är en förutsättning för att utföra tjänsten inom Göteborgs kommuns gränser, t ex upphandlingar av Västtrafiks bussentreprenader. Kravens konstruktion beträffande t ex uppföljning bör då tjäna som en inriktning för att de ska kunna passa in i befintliga upphandlingsmodeller mm. Även byggentreprenadstjänster bör ingå, som ett villkor i de fall där Trafikkontoret idag ger bonus för ökad användning av förnybara drivmedel. Kraven kan också användas i de av Upphandlingsbolaget nyligen slutna drivmedelsavtalen som underlag för att ställa frågor till drivmedelsleverantörerna under avtalsperioden, även om det i dagsläget inte finns några avtalade krav på miljö och etik. Kraven säger inget om andelen förnybara drivmedel utan gäller lika för alla bränslen. Krav på andelen förnybart ställs separat på tjänsternas utförande. Det nya är att ställa krav på hur alla bränslen ska vara beskaffade. Förutom krav på drivmedel är det också viktigt att vid upphandling av fordon och transporttjänster premiera ett effektivt utnyttjande av energin, t ex genom
4 4 att fråga efter bränslesnåla fordon och eller en minskad användning av fossil energi. Exempel: Anbudslämnaren skall minska sin användning av fossila drivmedel med x % med en minsta andel av förnybara drivmedel av y %. För samtliga drivmedel gäller följande krav Krav på miljö och etik för drivmedel är nya för både upphandlare, entreprenörer och drivmedelsleverantörer. Kraven behöver därför behöva kommuniceras och följas upp enligt följande exempel: Trafikkontoret Västtrafik Bussentreprenörer (ibland även underentreprenörer) Bränsleleverantörer Bränsleproducenter Råvaruleverantörer Kraven är formulerade under fyra rubriker: Spårbarhet Miljökrav Sociala krav Uppföljning Förslag till krav Spårbarhet Leverantören skall under avtalsperioden kunna redogöra för från vilka produktionsanläggningar levererat drivmedel kommer. Även råvarubaserna (ex olja, kol, naturgas, vete, sockerrör, raps etc) skall anges. Uppgifterna skall omfatta företagsnamn, adress och kontaktuppgifter på ansvarig person i hela produktionskedjan från råvaror till färdig produkt. Innehåll som understiger 1 % av volymen, i en viss leverans, behöver inte redovisas. I anbudet skall framgå vilka produktkedjor som ni kan redogöra för vid tidpunkten när anbudet lämnas. Bensin 95 oktan Ja, 100% Ja, delvis Nej, men beräknar ha dessa uppgifter ungefär månad Säljer ej detta drivmedel/omfattas ej av upphandlingen Kommentar
5 5 Dieselolja E85 Etanol Fordonsgas RME Annat drivmedel som skall användas för utförande av tjänsten.. Miljökrav Klimatpåverkan Leverantören skall i anbudet redogöra för hur man under avtalstiden kommer att säkerställa att utsläppen av klimatpåverkande ämnen över livscykeln för biobaserade drivmedel minskas med minst 50 % jämfört med bensin/dieselolja. För fossila drivmedel gäller att utsläppen av klimatpåverkande ämnen över livscykeln uttryckt som CO 2 -ekvivalenter per MJ bränsle inte får överstiga medelvärdet för de bränslen som säljs inom EU. Som standard/default-värden för olika bränslen rekommenderas leverantören använda uppgifter enligt EUkommissionens förslag till direktiv on the promotion of the use of energy from renewable sources version 15.4 (bilaga 1) eller kommande av EU antagna dokument. Kan leverantören visa bättre värden, kan detta godtas efter granskning av den upphandlande enheten. Metoderna för beräkningarna skall då framgå och data skall kunna redovisas öppet för oss. Exempel på metoder finns, förutom i ovan nämnda föreslagna EU-direktiv eller dess efterföljare, även beskrivna i. Svanens förslag till miljömärkningskriterier för drivmedel, UK-Renewable Transport Fuel s Obligation Reporting Requirements (RTFO) CONCAWE Well to Wheel och Well to Tank Biologisk mångfald Vid odling av biologiska råvaror som används för att framställa drivmedel ska endast ansvarsfulla brukningsmetoder tillämpas (se bilaga 2). Vid utvinning eller odling av råvaror för drivmedel både fossila och förnybara får detta inte ske efter januari 2008 i naturmiljöer som har höga bevarandevärden. (Se bilaga 2).
6 6 Leverantören skall under avtalsperioden redogöra för hur man arbetar med att säkerställa att ingen sådan råvara ingår i drivmedlet. Exempel på metoder som leverantören kan verifiera kravet med under avtalsperioden är genom tredjepartscertifieringar. Exempel enligt bilaga 2. Motsvarande system accepteras. ISO14001 och andra system där företagen sätter sina egna mål och åtgärder utan krav på basnivå utöver lagstiftning accepteras inte som motsvarande. Sociala krav Leverantören skall under avtalsperioden kontrollera huruvida drivmedlet producerats/bearbetats i en för arbetarna säker och hälsosam arbetsmiljö i enlighet med reglerna i de internationella konventioner som Sverige är anslutet till. Konventioner som skall följas är: FN:s barnkonvention, artikel 32. ILO-konvention (nr 105) angående avskaffande av tvångsarbete. ILO-konvention (nr 29) angående tvångs- eller obligatoriskt arbete. ILO-konvention (nr 170) om säkerhet vid användning av kemiska produkter. ILO-konvention (nr 155) om arbetsskydd och arbetsmiljö. ILO-konvention (nr 148) om skydd för arbetstagare mot yrkesrisker i arbetsmiljön som förorsakas av luftföroreningar, buller och vibrationer. Utdrag ur dessa konventioner som är relevanta finns på under fliken leverantör. Leverantören skall under avtalsperioden följa upp hur ovanstående krav efterlevs samt redogöra för hur arbetet med ovanstående krav följts upp rent praktiskt. Exempelvis uppförandekod (Code of Conduct), egna kontroller av leverantörer, tredjepartskontroller mm. Uppföljning Uppföljningen är en viktig del i arbetet med att få ett fungerande system. Uppföljningen förslås bestå av två delar. Entreprenörens egen redogörelse till beställaren, där entreprenören redovisar arbetsmetoder samt resultatet av arbete.
7 7 Stickprov från Trafikkontoret/upphandlade enhet 1 i produktionskedjan. Specifikation av redogörelse Entreprenören skall redogöra för hur man säkerställer kontraktsvillkoret i hela produktionskedjan. Oljefält och plantage bearbetning Leverantör drivmedel entreprenör Figur 2: Exempel produktionskedja för drivmedel Entreprenören, eller om entreprenören så avtalat med drivmedelsleverantör, skall redogöra för: A. Från vilka produktionsanläggningar produkterna kommer, råvarubaser, företagsnamn och adress och kontaktuppgifter på ansvarig person. Uppgifter ska visas för alla led från råvara, till olika bearbetningsled, leverantör, till entreprenör. B. Entreprenörens uppförandekod, avtalsskrivningar eller motsvarande som visar att Trafikkontorets/upphandlade enhets kontraktsvillkor beaktas i underleverantörsleden. C. En redogörelse för hur man arbetar med uppförandekod (eller motsvarande) praktiskt för att få den tillämpad i anläggningarna där råvara utvinns och bearbetas. Med tillämpning menar vi både att uppförandekoden (eller motsvarande) framgår av avtal och att avtalen följs upp och vilka eventuella certifieringssystem man arbetar med. Uppföljningen i produktionskedjan kan göras av underleverantör. Redogörelsen ska innehålla en kort beskrivning av produktionsmetoder på anläggningen. Fotografier är välkommet, men inte nödvändigt. D. Hur ofta entreprenör eller dennes drivmedelsleverantör, med egen eller inhyrd personal, gör besök på produktionsanläggningar för att följa upp sin uppförandekod (eller motsvarande). E. Vilka man talar med under besöken (ledning, arbetare, ev facklig organisation). F. Vad man kommer överens om ska förbättras. Överenskommelser om förbättringar ska dokumenteras skriftligen. G. Redogörelsen kan också innehålla uppgifter om det finns kollektivavtal mellan fack och arbetsgivare som omfattar grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet på de anläggningar råvaror till produkten tillverkas. 1 Upphandlande enhet är t ex kommunens nämnder eller motsvarande bolag
8 8 Redogörelserna kan med fördel delas upp i flera steg. Under första uppföljningen ( t ex det första avtalsåret) skall redovisningen innehålla punkterna A C för den huvudsakliga beståndsdelen i drivmedlet. Dessutom ska redovisningen innehålla en plan för hur man kommer att vidareutveckla redovisningarna enligt punkterna D och E. Under andra uppföljningen (t ex det andra avtalsåret) skall redovisningen omfatta även mindre beståndsdelar över 1 % redovisas enligt punkterna A-C. Dessutom skall redovisningen innehålla punkterna F-G för den huvudsakliga beståndsdelen. Under tredje uppföljningen (t ex det tredje avtalsåret) skall redovisningen omfatta samtliga punkter. Trafikkontorets/upphandlade enhets stickprov Trafikkontoret/upphandlande enhet ska fråga vilka kommuner och länstrafikbolag samt andra organisationer som är intresserade av en gemensam upphandling av uppföljningstjänster på plats i produktionen. Stickproven bör genomföras efter något år efter ingånget avtal. Vid avvikelser från kontraktsvillkoret kommer Trafikkontoret/upphandlande enhet och entreprenören överens om hur det ska rättas till i en överenskommelse med tidplan. Fortsatt arbete Under de första åren efter ingångna avtal utvärderar Trafikkontoret/ upphandlande enhet hur kontraktsvillkoret har fungerat och tar beslut om det ska omformuleras, preciseringarna ska göras annorlunda etc. Då tar Trafikkontoret/upphandlande enhet också beslut om sociala krav ska ingå redan i anbuden och hur sanktioner ska avtalas. Ekonomiska konsekvenser Trafikkontoret ställer sedan två år tillbaka sociala krav vid upphandling av gatsten. Detta har bl a fått till följd att entreprenörsledet har börjat arbeta med frågorna och i vissa fall gjort förändringar i sina leverantörsled. Trafikkontoret har dock inte kunna kvantifiera någon merkostnad av kraven. Sannolikt för att merkostnader till följd av kraven är små jämfört med den allmänna prisuppgången på byggmarknaden, t ex på grund av högre råvaru- och energipriser. Trafikkontorets bedömning är att samma förhållande är giltigt på drivmedelsområdet. För några år sedan var oljepriset kring 30 $ fatet. Nu är
9 9 priset uppe i över 130 $ fatet. Samtidigt är det bl a efterfrågan på mer kött från Asien som driver upp priset på jordbruksgrödor. Mycket talar för att dessa faktorer kommer att finnas kvar och även öka i betydelse på sikt. Slutsatsen är att miljömässiga och sociala krav på drivmedel inte kommer påverka prisbilden på drivmedel märkbart. För drivmedel producerade från jordbruksgrödor är det därför världsmarknadspriset på jordbrukspriset som blir drivande på drivmedel från jordbruksmark. Som exempel så bör biogas producerat från ex restprodukter eller skogsråvaror ha goda förutsättningar att klara kraven utan större kostnadsdrivande förändringar. Även den hållbarhetscertifierade etanolen som enligt uppgift ska börjas säljas till hösten verkar ha goda möjligheter att klar kraven utan merkostnader. Trafikkontoret bedömer därför att kraven inte kommer öka kostnaderna för biodrivmedel på något avgörande sätt. Trafikkontoret anser inte heller att kraven kommer att missgynna kollektivtrafiken genetmot biltrafiken. Dels tack vare att merkostnaden kommer vara marginell, dels beroende på att allt fler drivmedelsleverantörer kommer certifiera sina produkter för hela marknaden och inte bara för de kunder som är först ute med att ställa krav. Synpunkter från samarbetspartners Trafikkontoret har skickat förslaget på remiss till Västtrafik, Göteborgs Spårvägar (GS), Upphandlingsbolaget, Göteborg Energi, Kretsloppskontoret, Renova, Miljöförvaltningen och Gatubolaget. Samråd har under arbetets gång också skett med Svenska Lokaltrafikföreningen (SLTF), Miljöförvaltningen i Stockholm Stad samt Luftfartsverket. Västtrafik AB stödjer förslaget, men ser helst att Göteborg Stad tar ett inriktningsbeslut gällande hur Västtrafik ska sköta detaljhanteringen beträffande införandet av kraven i kommande avtal. Trafikkontoret anser det vara ett rimligt önskemål och har anpassat skrivningar för att det ska vara möjligt. Göteborgs Spårvägar har inget att invända i sak, men poängterar att det är viktigt att kraven är konkurrensneutrala och att de följs upp samt att kraven även förs vidare till drivmedelsleverantörerna. Trafikkontoret instämmer och kommer att arbeta för att så ska bli fallet. Erfarenheterna från de sociala kraven på gatsten visar just på vikten av uppföljning och att Göteborg Stad som beställare behöver vara aktiv för att få ingång alla led i produktionskedjan. Upphandlingsbolaget är positivt till förslaget, men poängterar samtidigt att kraven inte får gå emot redan tecknande ramavtal gällande drivmedel i kommunen. Trafikkontoret
10 10 tycker detta är en klok synpunkt och kommer att samarbeta med Upphandlingsbolaget för att undvika möjliga misstag. Göteborg Energi saknar energikrav; dels hur mycket energi som används i tillverkningsprocessen och dels vilken energi som används som råvara och som insatsenergi. Trafikkontoret instämmer i sak. Under arbetet med kraven fanns inledningsvis ett energikriterium med. Detta togs dock bort av två skäl. Det första och viktigaste skälet är att kravens praktiska användning är beroende av hur EU:s kommande krav ser ut. I dagsläget finns inget energikriterium i dessa krav och Trafikkontorets bedömning är därför att det vore mindre lämpligt att vi som offentlig kravställare tar med ett kriterium som inte finns i EU. Vi kommer med stor sannolikhet behöva anpassa våra krav till att vara någorlunda samstämmiga med EU:s kommande krav. Det andra skälet är att bedömningen är att kraven på 50 % minskning av växthusgaspåverkan är tillräckligt bra för att sortera bort de sämsta alternativen. Dessa krav är ingen miljömärkning som ska vaska fram de absolut bästa alternativen utan ett golv som ska fungera vid upphandling och sålla bort de idag miljömässigt sämsta alternativen. Kretsloppskontoret tycker generellt att kraven är bra och genomtänkta. Samtidigt påpekar man att kraven kommer att innebära att upphandlande enhet måste göra tolkningar under kontraktsperiodens gång om villkoren uppföljs. Trafikkontoret håller med. Erfarenheterna från stenkraven visar att så är fallet och uppfyllande av t ex sociala krav är varken en exakt vetenskap eller någon som kan fixas på en kafferast. Det viktiga är att se att avtalsparten jobbar år rätt håll och med rätt frågor. Första steget i ett sådant arbete är då att vi faktiskt ställer krav och att vi följer upp dem. Miljöförvaltningen tycker det skulle vara positivt om Göteborg kan ställa dessa krav och har inga synpunkter i sak. Även FordonsGas har skickat in synpunkter på förslaget. De välkomnar initiativet och anser att kraven inom de fyra områdena spårbarhet, miljö, socialt och uppföljning ligger helt i linje med FordonsGas arbete. De har framför allt synpunkter gällande att spårbarheten också skall gälla mellanled mellan producenter och leverantörer. De tycker vidare att de sociala kraven ska kompletteras med ILO:s åtta kärnkonventionen samt att Rättvisemärkts kriterium om lagstadgad minimilön bör finnas med. FordonsGas anser inte heller att primär palmolja ska accepteras som drivmedelsråvara. Trafikkontoret instämmer i att spårbarheten och beräkningarna ska gälla alla mellanled. Så är avsikterna och intentionerna med kraven. Gällande att utöka de sociala kraven till att bl a täcka in ILO:s åtta kärnkonventioner tycker Trafikkontoret att det i dagsläget inte är någon bra ide. Anledningen är att kraven som ställs ska vara möjliga att följa upp med någorlunda trovärdighet och att det är viktigare att börja med det som är mest västenligt än att ta med för mycket från början. T ex är kravet om lika lön för män och
11 11 kvinnor mycket berättigat att ställa, men vår trovärdighet och möjlighet att följa upp kravet sämre. Erfarenheterna från stenkraven visar också att genom att plocka ut de fem konventionerna vi valt så får vi igång ett arbete som är bredare än kraven. Det kommer på köpet. Beträffande att säga nej till palmolja, så anser Trafikkontoret att det är viktigt ur upphandlingssynpunkt att kunna motivera med drivmedelsneutrala kriterier till det man önskar premiera eller utesluta. Det är också avsikten med kriterierna. Förhoppningsvis kommer kraven leda till att dålig palmolja inte blir aktuellt som bränsle i Göteborg. Att säga nej till palmolja per definition skulle dock göra att vi kan hamna i situationer som är kniviga. T ex om varför vi inte då säger nej till sojaolja som odlas i/vid regnskogen i Brasilien, med samma miljöförstörande potential som dålig palmolja.
12 12 Bilaga 1 Standard/defaultvärden för några bränslens klimatpåverkan enligt EU-kommissionen (Översatt från Proposal for a DIRECTIVE OF THE EUROPEAN PARLIAMENT AND OF THE COUNCIL on the promotion of the use of energy from renewable sources. Version 15.4 Brussels, ) Fossilt bränsleutsläpp av växthusgaser inklusive produktion Diesel Bensin CO2-ekvivalenter per MJ bränsle 83,8 gram 83,8 gram Biobränsle råvara och produktionsmetod Default minskning av växthusgasutsläpp jämfört med bensindiesel Sockerbetor etanol 35% Vete etanol (processbränsle ej specificerat) 0% Vete etanol (stenkol som processbränsle i kraftvärmeproduktion) 0% Vete etanol (Naturgas som processbränsle i konventionell elkraftproduktion) 33% Vete etanol (Naturgas som processbränsle i kraftvärmeproduktion) 45% Vete etanol (Halm som processbränsle i kraftvärmeproduktion) 67% Majs etanol producerat i EU (Naturgas som processbränsle i kraftvärmeproduktion) 49% Sockerrör etanol 74% Raps biodiesel 36% Solrosor biodiesel 51% Palmolja biodiesel (ej specificerad process) 16% Palmolja biodiesel (process utan metanavgång vid oljeproduktionen) 51% Avfallsoljor med växt- eller djurråvara biodiesel 77% Hydrerad vegetabilisk olja från raps 45% Hydrerad vegetabilisk olja från solrosor 60% Hydrerad vegetabilisk olja från palmolja (ej specificerad process) 24% Hydrerad vegetabilisk olja från palmolja (process utan metanavgång vid oljeproduktionen) 60% Ren vegetabilisk olja från raps 55% Biogas från kommunalt organiskt avfall komprimerad fordonsgas CNG 75% Biogas från våt gödsel komprimerad fordonsgas CNG 83% Biogas från torr gödsel komprimerad fordonsgas CNG 85%
13 13 Bilaga 2 Definition av ansvarsfulla brukningsmetoder och områden med höga bevarandevärden Brukningsmetoder Definitionen av ansvarsfulla brukningsmetoder grundas på en standard från Sustainable Agriculture Network och på FN-organet FAO:s uppförandekod för uthålligt fiske. Det senare är dock utvidgad till att gälla naturresurser även på land och inte bara i vatten. (Referens: Sustainable agriculture standard Sustainable Agriculture Network 2005 och Code of conduct for responsible fisheries, Food and agriculture organisation of the United Nations 1995) Odling och förädling av grödor och andra biologiska råvaror som nyttjas vid framställning av råvaror ska ske på följande sätt: All relevant lagstiftning ska följas, t.ex. för odling, och markanvändning, grödor, utsläpp, kemikalieanvändning, avfall och vattenhantering. Odlingen får inte påtagligt inskränka lokalsamhällets möjligheter att tillgodose grundläggande behov (t ex försörjning, hälsa) och/eller traditionella kulturella behov. Ekologiska skador på omgivningen som kan leda till ekonomisk/social påverkan på berörda samhällen ska minimeras. Odlingen ska vara ekologiskt uthållig och tillåta ett rationellt brukande även av andra naturresurser. Val av grödor och odlingsmetoder ska ske ansvarsfullt så att omgivande odlingar och naturmiljöer inte påverkas negativt på grund av exempelvis genflöde, parasit- eller sjukdomsöverföring. Odlaren ska hantera bevattning, kemikalier, gödningsmedel och bekämpningsmedel så att man minimerar användningen av naturresurser och kemiska substanser och inte skadar omgivande miljö eller människors hälsa. De kemiska preparat som används får inte vara förbjudna enligt nationell lag eller av EU, och bör heller inte förekomma på WHO:s eller UNEP:s listor över förbjudna, svårnedbrytbara eller andra olämpliga ämnen. Bevarandevärden Definitionen av höga bevarandevärden utgår från EU-kommissionens föreslagna direktiv för användning av förnybar energi eller dess efterföljare. (Referens: Proposal for a DIRECTIVE OF THE EUROPEAN PARLIAMENT AND OF THE COUNCIL on the promotion of the use of energy from renewable sources. Version 15.4 Brussels, ) samt från nätverket High Conservation Value network ( High Conservation Value networks definition kompletterar och förtydligar kommissionens skrivning, men eftersom detta
14 14 nätverk främst arbetar med skydd av skogar har vi utvidgat deras definition till att gälla alla naturtyper, inte bara skog. Miljöer/områden med högt bevarandevärde som enligt EU-direktivet inte får användas är (artikel 15): Urskogar eller sedan länge orörda skogar som har återfått naturlig artsammansättning och naturliga processer Naturskyddade områden Naturbetesmarker med höga bevarandevärden Mark eller naturmiljö som tidigare haft högt kolinnehåll men genom omställning till annan markanvändning förlorar sitt kolförråd. Exempel kan vara våtmark som dräneras eller skog som avverkas för odling av grödor. Miljöer/områden med högt bevarandevärden som enligt High Conservation Value network inte får användas har en eller flera av följande egenskaper: Områden med globalt, regionalt eller nationellt betydelsefulla: - koncentrationer av biologisk mångfald (t ex endemiska arter, utrotningshotade arter, refugier); och/eller - sammanhängande naturtyper på landskapsnivå där livskraftiga populationer av de flesta eller alla naturligt existerande arter förekommer i naturlig utbredning och mängd Områden som är belägna inom, eller som inom sig hyser sällsynta, hotade eller utrotningshotade ekosystem Områden som upprätthåller grundläggande naturgivna funktioner i kritiska situationer (t ex skydd för avrinningsområden, erosionskontroll) Områden som är av avgörande betydelse för att tillgodose lokalsamhällets grundläggande behov (t ex försörjning, hälsa) och/eller avgörande för lokalsamhällets traditionella kulturella egenart (områden av kulturell, ekologisk, ekonomisk eller religiös betydelse som fastställts i samverkan med sådana lokalsamhällen). Läs mer på Där finns även kriterierna översatta till engelska, men observera att deras texter omfattar skogsmiljöer medan vi har utvidgat begreppet till alla naturtyper. Leverantören ska kunna verifiera att kraven ovan tillgodoses. Det kan ske med verifikat från exempelvis Forest Stewardship Council ( Roundtable for Sustainable Palm oil ( ), Better Sugar Initiative ( Roundtable for Responsible Soya ( Roundtable on Sustainable Biofuel (
15 15 Sustainable Agriculture Network ( se Programs, Agriculture) eller annan tredjepartscertifierare.
16 16 Bilaga 3 Vilka bränslen klarar kraven? Kravet är att biodrivmedel som används ska ge minst 50 % lägre klimatpåverkan än fossila. Klimatpåverkan beror bl.a. på vilken processenergi som och råvara som används och hur odlingen sker. Enligt schablonvärdena i EU-kommissionens direktivförslag har många bränslen som framställs från jordbruksgrödor svårt att klara den gränsen om man använder olja, stenkol eller naturgas som processenergi, särskilt om tillverkningen inte är integrerad med fjärrvärme eller annan kombiprocess. Konventionell palmolja, RME rapsmetylester och etanol från vete är några exempel. Enda möjligheten för en transportör att uppfylla kraven på bränsle i avtalet är om leverantören av drivmedel kan visa att just den produkt som tillhandahålls har bättre miljöegenskaper än de som anges som standard/defaultvärde. Detta får då redovisas enligt den standard som EU tagit fram. Krav ställs också på ansvarsfull odling och naturvårdshänsyn. Dessa krav är idag svåra att verifiera, men bör innebära att t ex palmolja som framställs på mark som tidigare varit våtmark och etanol som framställs på tidigare skogsmark inte heller godkänns. För de fossila drivmedlen är kraven att utsläppen av klimatpåverkande ämnen över livscykeln inte får överstiga medelvärdet för de bränslen som säljs inom EU. Det innebär exempelvis att dieselolja producerad genom förgasning av kol inte klarar kraven. Inte heller dieselolja eller bensin producerad av fossil råvara som är mycket energikrävande i brytnings- och bearbetningsprocesserna kommer att klara kraven.
Sociala krav vid upphandlingar
Ressursdokument: Saksfremlegg og vedtak Gøteborgs kommune, Trafikkontoret 1 Handläggare: Anders Roth Sammanträdesdatum Dnr 1191/06 Tel: 031 61 37 03 Trafiknämnden Göteborg Sociala krav vid upphandlingar
Läs merStrategisk Planering. Etiska krav och rutiner för uppföljning på stenprodukter och andra byggprodukter
TN 188/11 Tjänsteutlåtande Trafiknämnden 2011-10-03 Diarienummer 1491/11 Strategisk Planering Urban Ledin Telefon 031-368 25 44 E-post: urban.ledin@trafikkontoret.goteborg.se Etiska krav och rutiner för
Läs merStrategisk Planering. Miljömässiga och sociala krav på drivmedel
rr TN /11 Tjänsteutlåtande Trafiknämnden 2011-10-03 Diarienummer 0584 /08 Strategisk Planering Urban Ledin Telefon 031-368 25 44 E-post: urban.ledin@trafikkontoret.goteborg.se Miljömässiga och sociala
Läs merVägledning vid kontraktsvillkor gällande socialt ansvarstagande
Vägledning vid kontraktsvillkor gällande socialt ansvarstagande Detta är en vägledning för entreprenörer som har Trafikkontorets sociala kontraktsvillkor inskrivna i sina avtal. Syftet är att underlätta
Läs merStrategisk planering. Förslag till uppdaterade riktlinjer för miljömässiga och sociala krav på drivmedel
TN 290/14 Tjänsteutlåtande Trafiknämnden 2014-11-26 Diarienummer 2522/11 Strategisk planering Ann-Marie Ramnerö Telefon 031-368 265 E-post: ann-marie.ramnero@trafikkontoret.goteborg.se Förslag till uppdaterade
Läs merOKQ8 och hållbar bilism
Hållbar bilism OKQ8 och hållbar bilism OKQ8 vill jobba med hållbarhet i hela leverantörskedjan från råvara till färdig produkt. Det är en förutsättning för att vi ska kunna garantera drivmedlens hållbarhetsprestanda.
Läs merUndersökning om biodrivmedel och oljebolag
Ulriksdals slott 081211 Undersökning om biodrivmedel och oljebolag Sammanfattning Världsnaturfonden WWF har genomfört en uppföljande undersökning till Gröna Bilisters undersökning bland oljebolag från
Läs merDu får vad du köper. 27 maj 2014 maria.losman@ecoplan.se På uppdrag av Biogas Väst
Du får vad du köper 27 maj 2014 maria.losman@ecoplan.se På uppdrag av Biogas Väst Succépusslet Policy Upphandling Uppföljning internt av avrop/inköp Uppföljning externt hos leverantörer Policy 1. Sitt
Läs merVälkommen! En presentation om Västra Götalandsregionen, Regionservice och Inköp
Välkommen! En presentation om Västra Götalandsregionen, Regionservice och Inköp Det goda livet Presentation om Inköp Innehåll Västra Götalandsregionen Regionservice.... Inköp... Marknadsanalys... Miljökrav
Läs merLivscykelanalys av svenska biodrivmedel
Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Mikael Lantz Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola 2013-04-12 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt. Resultaten
Läs merLivscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas
Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas Linda Tufvesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet 2012-11-22 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt.
Läs merHållbar bilism. Index för. hållbar bilism 2015. 2008-2014 Årlig sammanställning, maj 2015 134% 100%
Index för Hållbar bilism hållbar bilism 2015 2008-2014 Årlig sammanställning, maj 2015 134% 100% 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 OKQ8 och hållbar bilism OKQ8 vill jobba med hållbarhet i hela leverantörskedjan
Läs merMiljökrav vid upphandling av transporttjänster
Miljökrav vid upphandling av transporttjänster Innehållsförteckning Kort presentation av Västra Götalandsregionen Miljöarbetet i Västra Götalandsregionen Inköpsprocessen Miljökrav tunga transporter Rätt
Läs merLeveransavtal med Stockholm Gas AB
1(3) Datum 2009-06-03 Vår referens Ann-Sofie Chudi 08 686 3957 Identitet Styrelsen Leveransavtal med Stockholm Gas AB Ärendet Ett förslag till avtal om leverans av biogas har arbetats fram mellan AB Storstockholms
Läs merHållbarhetslagen. Alesia Israilava
Hållbarhetslagen Alesia Israilava 2017-09-21 Uppdatering av föreskriften och vägledningen Till följd av: ILUC-genomförande EU-domstols förhandsavgörande om biogas Interna förbättringsförslag Samordning
Läs merPreems hållbarhetssystem för biodrivmedel
Preems hållbarhetssystem för biodrivmedel Preem Sustainability System for Biofuels 2011-09-07 Nadja Paz, Miljökoordinator Varuförsörjningen Preems kontrollsystem och dess grunder Kontrollsystemets grunder
Läs merMILJÖKRAV VID TRAFIKUPPHANDLING - SPÅRTRAFIK. En bilaga till Avtalsprocessen inom Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik
MILJÖKRAV VID TRAFIKUPPHANDLING - SPÅRTRAFIK En bilaga till Avtalsprocessen inom Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik Beslutad av styrgruppen för Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik
Läs merTEMADAG OM MILJÖFRÅGOR INFÖR UPPHANDLING AV SERVICERESOR OCH SKOLSKJUTSTRAFIK
TEMADAG OM MILJÖFRÅGOR INFÖR UPPHANDLING AV SERVICERESOR OCH SKOLSKJUTSTRAFIK Länstrafiken Kronoberg 2015-10-08 HUR STÄLLER VI EFFEKTIVA MILJÖKRAV I UPPHANDLINGAR? Länstrafiken Kronoberg 2015-10-08
Läs merFörklaringstexter till SKL:s uppföljningsformulär
BILAGA 2 TILL CIRKULÄR 09:86 1 (5) Förklaringstexter till SKL:s uppföljningsformulär Fråga 1 Vilken typ av företag är ni? Olika typer av företag har olika förutsättningar att arbeta med leverantörsansvar
Läs merVa gledning fo r etiska krav och uppfo ljning av natursten
Va gledning fo r etiska krav och uppfo ljning av natursten Framtagen av etisk arbetsgrupp Göteborg, Malmö, Örebro, Stockholm, Linköping och Lund 2018-03-08 1 Vägledning för etiska krav och uppföljning
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2008:4 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Sociala krav vid upphandling uppförandekod för leverantörer Föredragande landstingsråd: Chris Heister Ärendet Landstingsdirektören framhåller
Läs merFrågor från mailen fragvis@ok.se 2015 som berör OKQ8 Drivmedel
Frågor från mailen fragvis@ok.se 2015 som berör OKQ8 Drivmedel Förslag till OKQ8 Förse pumphandtagen med bättre märkning så att feltankningar kan undvikas! Frågor och svar drivmedel Innan OK Masergatan
Läs merRAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.8.2010 KOM(2010) 427 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om möjligheten att upprätta förteckningar över områden i tredjeländer med
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen; Utkom från trycket den 25 oktober 2011 utfärdad den 13 oktober 2011. Enligt
Läs merBioenergin i EUs 2020-mål
Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr
Läs merKOSTNADER FÖR ATT MINSKA TRANSPORTSEKTORNS KLIMATPÅVERKAN. Jämförelse av olika biodrivmedel, råvaror och produktionsvägar
KOSTNADER FÖR ATT MINSKA TRANSPORTSEKTORNS KLIMATPÅVERKAN Jämförelse av olika biodrivmedel, råvaror och produktionsvägar Denna rapport sammanfattar resultaten från forskningsrapporten Utvärdering av produktionskostnader
Läs merHållbarhetskriterier -status svensk lagstiftning
Hållbarhetskriterier -status svensk lagstiftning Lina Engström Enheten för hållbara bränslen Innehåll Kort översikt om hållbarhetskriterier Lagändring HBKL (LSE), höst 2011 Hållbarhetsbesked Fortsatt arbete
Läs merHållbara drivmedel 2017/18
drivmedel i samhället Hållbara drivmedel 2017/18-1- -2- OKQ8 Scandinavia och hållbara drivmedel OKQ8 Scandinavia arbetar med hållbarhet i hela leverantörskedjan från råvara till färdig produkt. Det är
Läs merMotion 2017:47 av Vivianne Gunnarsson m.fl. (MP) om fossilfria bränslen i sjötrafiken
Landstingsstyrelsen TJÄNSTEUTLÅTANDE LS 2017-1160 Landstingsstyrelsens förvaltning 2018-04-12 SLL Hållbarhet Christl Kronfeld 1 (3) Landstingsstyrelsen Motion 2017:47 av Vivianne Gunnarsson m.fl. (MP)
Läs merVÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING
VÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING VÄRMEK vill att man vid användande av VÄRMEK-avtal ska känna sig säker på att man engagerar leverantörer som tar ansvar för sina produkter miljömässigt,
Läs merVä gledning fö r etiskä kräv öch uppfö ljning äv nätursten
Vä gledning fö r etiskä kräv öch uppfö ljning äv nätursten Framtagen av etisk arbetsgrupp Göteborg, Malmö, Örebro, Stockholm och Lund 2015-11-10 1 Vägledning för etiska krav och uppföljning av natursten
Läs merPolicy. Inköps och upphandlingspolicy KS14-293 003. Föreskrifter. Plan. Program. Reglemente. Riktlinjer. Strategi. Taxa
KS14-293 003 Inköps och upphandlingspolicy Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente Riktlinjer Strategi Taxa Inledning Bjurholms kommun (nedan kallad kommunen) köper varor, tjänster och entreprenader
Läs merTillsyn för fossilbränslefritt Stockholm
Miljöförvaltningen Plan och miljö Sida 1 (6) 2017-09-12 Bakgrund I strategi för fossilbränslefritt Stockholm 2040 (Dnr:134-175/2015) finns följande uppdrag: Staden ska ta fram en handlingsplan för fossilbränslefrihet
Läs merSocial hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborg Stad
Social hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborg Stad PM inför arbete med ökad användning av social hänsyn i offentlig upphandling av tjänster inom Göteborg Stad 2012-02-02 Helena Sagvall och Marie
Läs merHållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen
Hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen Energimyndigheten Enheten för hållbara bränslen Sebastian Carbonari Bakgrund (1) Ny förordning om övervakning och rapportering från och med
Läs merLiten guide om offentliga upphandlingar. Till stöd för dig som förhandlar och/eller sitter i samverkan som förtroendevald i Vision Stockholms stad
Liten guide om offentliga upphandlingar Till stöd för dig som förhandlar och/eller sitter i samverkan som förtroendevald i Vision Stockholms stad Innehåll Varför en guide? Sid. 3 ILO:s åtta kärnkonventioner
Läs merRiktlinjer för Hållbar 1 upphandling inom Landstinget i Uppsala län 2
1(6) Riktlinjer för Hållbar 1 upphandling inom Landstinget i Uppsala län 2 Bakgrund och omfattning Landstinget i Uppsala län är certifierat enligt ISO 14001 och arbetar systematiskt med miljöfrågor. I
Läs merRegionservice. vår verksamhet och vårt erbjudande
Regionservice vår verksamhet och vårt erbjudande Version 1.8, 24 januari 2013 Västra Götalandsregionen en av fyra direktvalda regioner i Sverige drygt 50 000 anställda budgetomslutning 2010: cirka 44,1
Läs merFramtiden är vår viktigaste marknad. Preem AB Martin Sjöberg
Framtiden är vår viktigaste marknad Preem AB Martin Sjöberg Framtiden är vår viktigaste marknad Så tänkte vi när vi utvecklade: Avsvavlar eldningsoljor Alkylatbensinen Miljödiesel Miljö- och klimatoptimerar
Läs merMiljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt
Miljöprestanda GRÖNA TON. Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt I förarsätet för miljön Växthuseffekten kan allmänt ses som det enskilt största miljöhotet i världen. Det är bakgrunden till
Läs merINKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Säffle kommun
INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Säffle kommun Antagen av kommunfullmäktige 24 september 2012, 151 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 1. Förhållningssätt... 3 2. Samordnad upphandling... 4 3. Standardisering...
Läs merDen hållbara framtiden är vår viktigaste marknad. Sören Eriksson
Den hållbara framtiden är vår viktigaste marknad Sören Eriksson Preem Raffinering Export Marknad Står för 80 % av Sveriges raffineringskapacitet 30% av totala raffineringskapaciteten i Skandinavien, ca
Läs merSEKAB PREMIUM. Sustainable Green Chemistry Solutions
SEKAB PREMIUM Sustainable Green Chemistry Solutions PREMIUM, PREMIUM PURE och en RAFFINADERITEKNOLOGI i absolut framkant. DET BÄSTA DU KAN FÅ INTRODUKTION SEKAB SEKABS HÅLLBARA PRODUKTER GÖR SKILLNAD FÖR
Läs merRiktlinje för hållbarhetskrav i upphandlingar
Diarienr. 2014/996-KS nternati Riktlinje för hållbarhetskrav i upphandlingar Beslutad av kommunstyrelsen den 4 mars 2015, 72 program policy handlingsplan riktlinje Riktlinje för hållbarhetskrav i upphandlingar
Läs merBILAGA 2.2: MILJÖKRAV
KOLLEKTIVTRAFIKMYNDIGHETEN I VÄSTERNORRLANDS LÄN DNR: 13/00266 2014-12-01 UPPHANDLING SÄRSKILD KOLLEKTIVTRAFIK 2015 BILAGA 2.2: MILJÖKRAV Sida 1 (5) Bilaga 2.2 Miljökrav SÄKO 2015 Sida 2 (5) Innehåll 1.
Läs merMobilitet och bränsle - Bränslebranschens utmaningar Framtiden är vår viktigaste marknad. Helene Samuelsson Kommunikationschef Preem
Mobilitet och bränsle - Bränslebranschens utmaningar Framtiden är vår viktigaste marknad Helene Samuelsson Kommunikationschef Preem Preem en viktig samhällsaktör Raffinering Export Marknad Transporter
Läs merVilken nytta kan Kommunala VA-organisationer ha av Biogas Norr! folke.nystrom@bahnhof.se
Vilken nytta kan Kommunala VA-organisationer ha av Biogas Norr! folke.nystrom@bahnhof.se En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara Alviksgården Biosling
Läs merHVO 100% - Hydrerade vegetabiliska oljor
Välkommen till Energifabriken AB Startade 2006, tre lantbruksfamiljer Specialister på omställning från fossil diesel till biodrivmedel Kunskap om användning, utrustning, teknik, miljö, Vi får det att fungera
Läs merHållbara drivmedel 2016/17
Hållbara drivmedel 2016/17 Hållbara drivmedel i samhället 1 OKQ8 och hållbara drivmedel OKQ8 arbetar med hållbarhet i hela leverantörskedjan från råvara till färdig produkt. Det är en förutsättning för
Läs merRevisionsrapport. - Uppföljandekontroll av etiska och sociala krav
Revisionsrapport - Uppföljandekontroll av etiska och sociala krav Reviderat företag: Leverantören till OKQ8 fossilt bränsle Plats: Huvudkontor Revisionsdatum: 6/5 2014 Revisor: Sara Gripstrand, Goodpoint
Läs merEuropas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers
Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro
Läs merUpphandling av livsmedel frukt, grönsaker och potatis. KS 2014-335
Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-09-02 256 Upphandling av livsmedel frukt, grönsaker och potatis. KS 2014-335 KS Beslut Arbetsutskottet föreslår
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen; SFS 2010:598 Utkom från trycket den 18 juni 2010 utfärdad den 10 juni 2010. Enligt riksdagens beslut 1
Läs merLinköpings kommun ska inte medverka till att koldioxidhalten i atmosfären ökar. Minska utsläppen av fossilt koldioxid
Linköping CO2-neutralt 2025 Linköpings kommun ska inte medverka till att koldioxidhalten i atmosfären ökar Minska utsläppen av fossilt koldioxid Energieffektivisera med särskilt fokus på el Men vi ska
Läs merKrav på bränslen 2010
Krav på bränslen 2010 Har vi koll på drivmedlen? Gröna Bilisters granskning av de svenska bränsleföretagens inköpskrav på bränslen Gröna Bilister Tfn 018-320 220 Postgiro 32 34 83-8 Kungsgatan 16 Org.nr.
Läs merPREEMS UPPFÖRANDEKOD
PREEMS UPPFÖRANDEKOD Preems uppförandekod beskriver de värderingar och etiska riktlinjer företaget står för och värdesätter. Den är vägledande för att bidra till goda affärer som skapar hållbar utveckling
Läs merBensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket
Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi Johan Malgeryd, Jordbruksverket Bakgrund Utsläppen från transportsektorn var 2005 ca 20 miljoner ton
Läs merOptimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor
Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Jonas Eskilsson Emma Olsson Projektuppgift inom kursen Simulering och optimering av energisystem D Handledare: Lars Bäckström
Läs merHållbar upphandling för en hållbar utveckling
Hållbar upphandling för en hållbar utveckling Hållbar Upphandling Sveriges regioner och landsting ansvarar för att alla invånare har tillgång till en god och väl fungerande hälso- och sjukvård, tandvård
Läs merBiogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ
Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa
Läs merDefinition av tunga miljöfordon och riktlinjer för alternativa drivmedel
MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN OCH MILJÖ TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2008-013575-206 SID 1 (9) 2012-05-09 Handläggare: Lova André Nilsson Telefon: 08-508 28 940 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2012-05-22 p. 23 Definition
Läs merMathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se
Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och
Läs merSå blir den nya lagstiftningen om hållbar upphandling. Hållbar upphandling 14 mars 2016 Lisa Sennström
Så blir den nya lagstiftningen om hållbar upphandling Hållbar upphandling 14 mars 2016 Lisa Sennström Miljö-, social- och arbetsrättsliga hänsyn i de nya upphandlingsdirektiven Möjligheterna att ta miljö-,
Läs merVal av leverantör och leverantörens ansvar
- förord De flesta företag kräver en bra produkt och kvalitet till ett motsvarande relevant pris av sina leverantörer. Vi på Nudie Jeans tycker dessutom att det är mycket viktigt att ta ett större ansvar
Läs merOKQ8 Mot fossiloberoende transporter rollen för en drivmedeldistributör perspektiv
OKQ8 Mot fossiloberoende transporter rollen för en drivmedeldistributör perspektiv Stationsnätet 1 Störst i Sverige med 750 stationer över hela landet, för såväl personbil som tung trafik 2 350 bemannade
Läs merVÅRT ARBETSMILJÖARBETE I KINA VÅRT ARBETSMILJÖARBETE - STRÄVA EFTER ATT BLI BÄTTRE
VÅRT ARBETSMILJÖARBETE I KINA VÅRT ARBETSMILJÖARBETE - STRÄVA EFTER ATT BLI BÄTTRE VÅR RESA..började 2006 då Skanska gav oss i uppdrag att göra social revision i samband med leveranserna till Clarion Sign.
Läs merEtt mer hållbart val.
Ett mer hållbart val. Ett mer hållbart val. Att ta sitt miljöansvar är för många företag viktigare än någonsin. För oss, som verkar i en bransch som tar naturens resurser i anspråk, är engagemanget för
Läs merNya EU-direktiven DIREKTIV 2014/24/EU (LOU) DIREKTIV 2014/25/EU (LUF) DIREKTIV 2014/23/EU (Koncessioner) Nya EU-direktiven Offentlig upphandling ges en framträdande roll i Europa 2020-strategin, som ett
Läs merRemissvar från Gröna Bilister gällande
Gröna Bilister Remissvar Box 7070 dnr 2018-007290 103 87 STOCKHOLM 29 juni 2018 Statens energimyndighet Analysavdelningen Enheten för styrmedel och tillsyn Skickat till: registrator@energimyndigheten.se
Läs mer15. Motion om krav på kollektivavtal vid kommunala upphandlingar svar Dnr 2016/58-109
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 25 (37) 2016-06-20 Kf Ks 203 15. Motion om krav på kollektivavtal vid kommunala upphandlingar svar Dnr 2016/58-109 Sara Rais från Socialisterna Välfärdspartiet har
Läs merDet är skillnad på. värme och värme. Välj värme märkt Bra Miljöval
Det är skillnad på värme och värme Välj värme märkt Bra Miljöval Varför du ska välja värme märkt Bra Miljöval Du som väljer värme märkt Bra Miljöval... Genom att miljömärka värmeenergi med Bra Miljöval
Läs merPolicy. Inköps- och upphandlingspolicy KS Föreskrifter. Plan. Program. Reglemente. Riktlinjer. Strategi. Taxa
KS17-323 003 Inköps- och upphandlingspolicy Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente Riktlinjer Strategi Taxa Version Antagen Giltig från och med Dokumentansvarig 1.0 Kommunfullmäktige 2017-01-01 Ekonomiavdelning
Läs merVAD INNEBÄR DE? Bakgrund: Allmänt om miljökrav. Varför gemensamma krav? Filosofin bakom det nya. Elisabet Ebeling Asfaltdagen 2013
Gemensamma miljökrav vid upphandling av entreprenader- VAD INNEBÄR DE? Asfaltdagarna november 2013 Bakgrund: Allmänt om miljökrav - Miljökraven har utarbetats av Stockholm, Göteborg, Malmö och Trafikverket
Läs merRevidering av EU-direktiv om rena och energieffektiva fordon Konsultation från EU-Kommissionen
Miljöförvaltningen Plan och miljö/miljöfordon Dnr Sida 1 (6) 2017-02-27 Handläggare Jonas Ericson Telefon: 08-508 28 946 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2017-03-14 p. 13 Revidering av EU-direktiv om
Läs merANMÄLAN AV SVENSKA PEUGEOT för vilseledande marknadsföring
Till Konsumentombudsmannen Konsumentverket 118 87 Stockholm Även via e-post på konsumentverket@konsumentverket.se ANMÄLAN AV SVENSKA PEUGEOT för vilseledande marknadsföring Anmälare BioAlcohol Fuel Foundation
Läs merReduktionsplikt för minskning av växthusgasutsläpp från bensin och dieselbränsle Remiss från Miljö- och energidepartementet Remisstid den 5 maj 2017
PM 2017: RV (Dnr 110-513/2017) Reduktionsplikt för minskning av växthusgasutsläpp från bensin och dieselbränsle Remiss från Miljö- och energidepartementet Remisstid den 5 maj 2017 Borgarrådsberedningen
Läs merHållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013
Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013 Hållbara biodrivmedel Hållbarhetskriterier för biodrivmedel syftar till att minska utsläppen av växthusgaser och säkerställa att produktionen av förnybara
Läs merVilka krav kan du ställa för hållbara transporter? Stockholm 15 mars 2016 Heini-Marja Suvilehto, Lisa Sennström
Vilka krav kan du ställa för hållbara transporter? Stockholm 15 mars 2016 Heini-Marja Suvilehto, Lisa Sennström Bakgrund Ett samlat upphandlingsstöd på Konkurrensverket 2014 Miljöstyrningsrådet Kammarkollegiet
Läs merMILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR TUNGA FORDON MILJÖSTYRNINGSRÅDET VERSION 3.0 DATUM 2009-12-21 UPPHANDLINGS- KRITERIER FORDON
UPPHANDLINGS- KRITERIER OMFATTNING TUNGA För att vara säker på att du använder senaste versionen av detta dokument besök www.msr.se/kriterier/. Där finns också mer information om Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier.
Läs merInköpspolicy för Östhammars kommun
Inköpspolicy för Östhammars kommun Antagen i kommunfullmäktige 2017-06-13, 68 osthammar.se Datum Dnr Sid 2017-06-13 KS-2017-6 1 (4) Inköpspolicy Tillämpning Denna policy gäller för alla inköp som görs
Läs merYttrande över motion av Vivianne Gunnarsson (MP) om fossilfria bränslen i sjötrafiken
1(5) Jens Plambeck 08-686 1651 jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2018-02-20, punkt 10 Yttrande över motion av Vivianne Gunnarsson (MP) om fossilfria bränslen i sjötrafiken beskrivning I motion LS 2017-1160
Läs merEtiska och sociala krav vid Upphandling
Etiska och sociala krav vid Upphandling Rolf Robèrt Etiska och sociala krav - bakgrund Rättsläget avseende möjligheten att ställa etiska och sociala krav i samband med offentlig upphandling har länge varit
Läs merBERÄKNING AV BILARS KLIMATPÅVERKAN
MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN- OCH MILJÖAVDELNINGEN SID 1 (5) 2010-12-03 pm BERÄKNING AV BILARS KLIMATPÅVERKAN Vi föreslår ett schabloniserat sätt att kvantifiera biodrivmedelsbilars klimatpåverkan i relation
Läs merINKÖPS OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Umeå kommunkoncern. Antaget av Umeå kommunfullmäktige
INKÖPS OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Umeå kommunkoncern Antaget av Umeå kommunfullmäktige 2011-05-30. 2(5) Inledning Umeå kommunkoncern (nedan kallad kommunen) köper varor, tjänster och entreprenader för
Läs merNytt program för upphandling och inköp. Stefan Nordin stadsledningskontoret
Nytt program för upphandling och inköp Stefan Nordin stadsledningskontoret The Capital of Scandinavia Nytt program för upphandling och inköp Program ersätter policy i enlighet med staden intention att
Läs merHållbara livsmedelsinköp
Policy Hållbara livsmedelsinköp Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd Giltighetstid Policy Hållbara livsmedelsinköp 2016-10-24 2016-2019 Dokumentansvarig Senast reviderad Beslutsinstans Dokument gäller för
Läs merSå tar du fram en bränslestrategi och blir fossilfri
Så tar du fram en bränslestrategi och blir fossilfri Linköping 12 januari 2018 Sara Anderson Transportsektorn Drygt 372 000 nya personbilar registrerades 2016, nytt svenskt rekord Energianvändningen för
Läs merUlf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL
Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Drivmedel Bensin Diesel Flygfotogen Flygbensin Bunkerolja Naturgas Biogas Dimetyleter Etanol FAME HVO Syntetisk diesel El Metanol Fossil Fossil Fossil
Läs merCERTIFIERING INOM BIODRIVMEDEL. Sören Eriksson
CERTIFIERING INOM BIODRIVMEDEL Sören Eriksson Preem Raffinering Export Marknad Står för 80 % av Sveriges raffineringskapacitet 30% av totala raffineringskapaciteten i Skandinavien Total marknadsandel ca
Läs merBedömningsmall. Riktlinjer för bedömning och jämförelse av svar på frågeformulär för uppföljning av uppförandekod
BILAGA 3 TILL CIRKULÄR 09:86 1 (12) Bedömningsmall Riktlinjer för bedömning och jämförelse av svar på frågeformulär för uppföljning av uppförandekod Centrala grundförutsättningar: Frågorna avser tillverkningsprocessen
Läs merVästa Götalandsregionens Strategidokument. avseende. Sociala aspekter i samband med upphandling
1(1) 2007-07-03 Dnr Västa Götalandsregionens Strategidokument avseende Sociala aspekter i samband med upphandling Dokumentet består av: Uppförandekod för leverantörer Handlingsplan Uppförandekod för leverantörer
Läs merHållbar upphandling Gemensamt projekt Inköp med socialt ansvar ger hållbar upphandling Uppförandekod Verktyg för påverkan
Hållbar upphandling Hållbar upphandling Gemensamt projekt Stockholms Läns landsting, Västra Götalandsregionen och Region Skåne är huvudmän för framförallt sjukvård men också för kollektivtrafik och hållbar
Läs merPreems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01
Preems miljöarbete Alternativa bränslen och Gröna korridorer Datum 2011-12-01 Syfte Föredragshållare Gröna korridorer Anders Malm, Logistikchef Korta fakta om Preem - 2010 Omsättning 87 miljarder SEK Ett
Läs merUppdaterad miljölastbilsdefinition för Stockholms stad
Utlåtande 2015:125 RV (Dnr 135-1148/2015) Uppdaterad miljölastbilsdefinition för Stockholms stad Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Förslag till Uppdaterad miljölastbilsdefinition
Läs merUPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER
UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER Ragn-Sellskoncernen 2 (5) Detta dokument är en lokal översättning av Ragn-Sells Code of Conduct for Supplier som antogs den 15 oktober 2018. Tänk på att det är den engelska
Läs merFörslag till yttrande angående ändring av direktiv (2009/33/EU) om främjande av rena och energieffektiva vägtransportfordon
1(5) Jens Plambeck 08-686 1651 jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2018-01-30, punkt 11 Förslag till yttrande angående ändring av direktiv (2009/33/EU) om främjande av rena och energieffektiva vägtransportfordon
Läs merRiktlinjer för hållbar upphandling
Bilaga 1 till Riktlinjerna för upphandlingar och inköp i Härnösands kommun Riktlinjer för hållbar upphandling 1. Bakgrund om socialt ansvarsfull och miljöanpassad offentlig upphandling... 2 2. Upphandlingsreglernas
Läs merMiljöanpassad upphandling av fordon och transporter - regler och styrmedel kring upphandling av miljöfordon
Miljöanpassad upphandling av fordon och transporter - regler och styrmedel kring upphandling av miljöfordon Heini-Marja Suvilehto (Hippu) Enheten för policystyrning 08-586 21 741 E-post: heini-marja.suvilehto@kkv.se
Läs merKlimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019
Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019 Sveriges klimatmål Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser
Läs merPOLICY. Uppförandekod för leverantörer
POLICY Uppförandekod för leverantörer OM UPPFÖRANDEKODEN Denna uppförandekod gäller för leverantörer, och dess underleverantörer, till Sydskånes avfallsaktiebolag med dotterbolagen Sysav Industri AB samt
Läs mer