Regionalisering av delar av familjehemsvården

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Regionalisering av delar av familjehemsvården"

Transkript

1 Utredning Regionalisering av delar av familjehemsvården Förslag framtaget inom ramen för Kommunförbundet Västernorrlands projekt "Familjehem Västernorrland" Författare: Lennart Jacobsson, Projektledare Kommunförbundet Västernorrland

2 Innehåll Sammanfattning med förslag 3 1. Inledning Bakgrund Något om projekt Familjehem Västernorrland 6 2. Nuläge i länet i stort Verksamhetsvolym Problem inom familjehemsverksamheten och dess orsaker Vad har gjorts/görs för att lösa problemen 9 3. Nuläge, mål och förslag om regionalisering av olika delar av familjehemsvården Rekrytering av familjehem, kontaktfamiljer m.fl Jourhem Grundutbildning och utredning av familjehem Fortbildning och specifik handledning Alternativ till HVB-placeringar av vissa ungdomar Fortlöpande handledning, stöd, hjälp och vägledning Kostnadsfördelning, samverkansform Något om kostnadsfördelning Olika samverkansformer 25 Bilagor 27 Bilaga 1: Verksamhetsstatistik rörande länets familjehemsvård, mars-apr Bilaga 2: Vad är förstärkt familjehemsvård 30 2

3 Sammanfattning med förslag Denna rapport innehåller förslag som, fullt utbyggt, förväntas ge länets kommuner? kvalitetshöjningar av familjehemsvården? besparingar på sammanlagt cirka 10 mkr/år för alternativ till HVBplaceringar av vissa ungdomar och ytterligare besparingar för länssamordnad rekrytering, kompetensutveckling m.m. Bakgrund, syfte Kommunerna i Västernorrland upplever en ständig brist på familjehem, framförallt för ungdomar och för barn med särskilda behov. Kommunerna har positiva erfarenheter av länssamarbete kring familjehemsvårdsfrågor, och har en teori om att ett bredare samarbete ger ökad kompetens inom verksamheten och leder till högre kvalitet för klienterna. Detta är bakgrunden till att länets samtliga kommuner sedan början av år 2003 samarbetat inom ramen för projekt Familjehem Västernorrland, med Kommunförbundet Västernorrland som projektägare. Projektet har finansieras av länets kommuner samt av medel från Finansdepartementet. Syftet med projektet var två. Det ena syftet var, att genomföra en länsövergripande rekryteringskampanj. Den är genomförd och kan, som det ser ut idag, ge nya familjehem. Det andra syftet var att utreda förutsättningarna för en permanent regional familjehemsorganisation. I denna utredning föreslås hur ett sådant regionalt samarbete kan organiseras och vilka effekter förslaget förväntas få på verksamhet, ekonomi och resultat. Förslag Olika uppgifter i familjehemsvården hanteras här separat. Det är därför möjligt, att även beslutsmässigt hantera uppgifterna separat. Med stöd av vad som framgår i denna rapport, föreslås länets socialnämnder besluta att beträffande rekrytering? medverka i ett länssamarbete kring rekrytering av familjehem och kontaktfamiljer inom familjehemsverksamheten, och till ett regionalt rekryteringskansli överföra i denna utredningen angivna rekryteringsuppgifter;? för rekryteringshandläggning m.m. inom Kommunförbundet Västernorrlands organisation delfinansiera beräknad kostnad kr per år för en heltidstjänst som familjehemssekreterare eller motsvarande, kr/år för annonser och övriga rekryteringskostnader samt kr/år för resor och övriga administrativa kostnader, summa beräknad totalkostnad kr/år; 3

4 ? erbjuda socialtjänsten i övrigt och andra berörda myndigheter i kommunen att länsrekryteringskansliet för familjehem även arbetar med att slussa in intresserade till andra typer av arvoderade uppdrag som t.ex. stödfamiljer, ledsagare, avlösare mm inom LSS samt gode män och förvaltare, och även, i mån av tid, aktivt arbeta för rekrytering till dessa uppdrag; att medverka i att samordna en utveckling av ett system av länsgemensamma jourfamiljer; att beträffande grundutbildning/ utredning? Ånge, Sundsvall och Timrå vidareutvecklar det samarbete kring Sundsvalls koncept för grundutbildning/ utredning som nyligen påbörjats;? det utvecklas ett närmare samarbete mellan Örnsköldsvik och Sollefteå- Härnösand-Kramfors;? familjevårdsenheterna i berörda kommuner får i uppdrag att organisera samarbetet, fördela uppgifterna och kostnaderna m.m;? ställa sig positiv till en framtida utveckling mot ett utökat länssamarbete kring grundutbildning/utredning av familjehem, innebärande en länssamverkan kring ett gemensamt grundutbildnings- och utredningskoncept, integrerat med rekryteringsarbetet i ett regionalt kansli; att tillsammans med Kommunförbundet Västernorrland utveckla behovsanalyser för och långsiktig planering av kompetensutveckling (fortbildning, specifik handledning mm), för familjehem och familjehemshandläggare samt att uppdra till Kommunförbundet Västernorrland att inom ramen för anslagna medel planera och administrera på så sätt prioriterad kompetensutveckling; att för att tillskapa alternativ till placering av 25 av länets ungdomar i HVB-hem, medverka i en länsgemensam utveckling av förstärkt familjehemsvård, innebärande att? inrätta en länsgemensam stödorganisation för stöd av uppemot 25 kvalificerade familjehem i länets kommuner;? medfinansiera länsgemensamma kostnader för stödorganisationen, innefattande anställning av tre konsulenter, deras rese- och övriga administrativa kostnader samt kostnader för övrigt stöd till de placerade ungdomarna, t.ex. för läkare, psykiater, psykolog och psykoterapeut till en total beräknad kostnad av 4,25 mkr/år; och? ersätta egna kvalificerade familjehem med plats för 25 ungdomar på länsbasis, med ett arvode på kr/månad och ungdom (motsvarar halv- till heltidslön för behandlingsassistent) samt en omkostnadsersättning på cirka kr/månad (grundkostnader enligt Kommunförbundets rekommendation jämte uppskattade tilläggskostnader), vilket fullt utbyggt motsvarar en beräknad årskostnad av 6,3 mkr/år;? räkna med en successiv uppbyggnadstid på 3 år, varvid kostnader och besparingar/ finansieringsutrymme ökar successivt under denna period; 4

5 att det regionala kansliet för handläggning av de delar av familjehemsvården som regionaliseras, förläggs inom Kommunförbundet Västernorrlands organisation; och att samverkan kring de regionaliserade delarna av familjehemsvården regleras inom ramen för interkommunala avtal, och att kommunerna inom ramen för avtalsdiskussionerna och som en följd av verksamhetsbesluten diskuterar fram avtalstid, mål, uppgifter/avgränsningar, samråd, kontroll/uppföljning, ekonomi (finansiering, regler om kostnadsfördelning m.m.), uppsägning m.m. Förslagets förväntade effekter på familjehemsvården och ekonomin Ett länssamarbete kring rekrytering innebär ökad tillgång till familjehem genom ökad exponering av behovet av familjehem till samma kostnad. (Som positiv bieffekt kan rekrytering till andra arvoderade uppdrag som stödfamiljer, avlösare, ledsagare, gode män o.s.v. utföras/ underlättas). Det ökar möjligheterna att i placeringssituationen hålla barnets behov i fokus, vilket innebär minskade risker för dyrbara vårdavbrott och/ eller dyra HVB-placeringar och ökar möjligheterna till kortare vårdtider En vidareutveckling av landskapssamarbetet kring grundutbildning/ utredning innebär en kvalitetshöjning och vissa ekonomiska samordningsvinster. En framtida utveckling mot en mera omfattande länssamverkan torde dock ge de största kvalitetsmässiga och ekonomiska vinsterna En behovsanpassad fortbildning och specifik handledning, planerad och administrerad regionalt, ger mera kvalificerade familjehem och handläggare. Det minskar riskerna för t.ex. kostsamma oplanerade avbrott och omplaceringar och ökar möjligheterna för kortare vårdtider. Ett regionalt samordnat stöd till egna förstärkta familjehem innebär att det blir möjligt att i vissa fall undvika HVB-placeringar, och sannolikt få lika bra eller t.o.m. bättre vårdresultat, få en besparing på cirka 10 mkr/år på länsbasis och fullt utbyggt samt att mer skattepengar roterar inom länet som en följd av att en större andel placeringar sker i länets kommuner. Kommunernas fortlöpande handledning, stöd, hjälp och vägledning till familjehemmen, till barnen/ ungdomarna och till föräldrarna kan förbättras genom att uppgifterna kan renodlas vid en regionalisering av "stödfunktioner" som rekrytering, utbildning mm. I slutändan torde det leda till bättre och snabbare vårdresultat och därmed minskade vårdkostnader. 5

6 1. Inledning 1.1 Bakgrund För kommunerna i Västernorrland råder det en ständig brist på familjehem, framförallt för ungdomar och för barn med särskilda behov. Det är svårigheter för flertalet kommuner att i egen regi rekrytera, utbilda och stödja familjehemmen. Nästan hälften av alla nyplaceringar rör barn i åldersgruppen år. Länets samtliga kommuner har svårigheter att hitta familjehem till tonåringar, vilket medför att de istället kan tvingas betala dyra institutionsvistelser. De socialsekreterare i länets kommuner som arbetar med familjehemsfrågor, har regelbundna träffar, där behovet av familjehem ständigt är på dagordningen. Några kommuner i länet har slagit sig samman och driver gemensamt utbildningar av familjehem. Gemensamt i länet hålls även årligen fortbildning, i en till två dagar, för verksamma familjehem. Kommunerna har positiva erfarenheter av detta samarbete, och har en teori om att ett bredare samarbete ger ökad kompetens inom verksamheten, och leder till högre kvalitet för klienterna. 1.2 Något om projekt Familjehem Västernorrland Detta är bakgrunden till att samtliga länets kommuner sedan början av år 2003 samarbetar inom ramen för projekt Familjehem Västernorrland. Socialpresidiet uppdrog till Kommunförbundet Västernorrland att vara projektägare. En extern projektledare har varit engagerad. Projektets styrgrupp har utgjorts av länets IFO-chefer. Arbetsgruppen har bestått av en familjehemshandläggare från varje kommun. Projektet, som pågått i drygt ett år, har finansieras av samtliga länets kommuner i proportion till storlek samt av medel från Finansdepartementet. Projektet hade enligt uppdragsbeskrivningen/ projektplanen att arbeta utifrån ett kort och ett mer långsyftande perspektiv. I det korta perspektivet var syftet att kommunerna genomför en gemensam kampanj för att rekrytera nya familjehem. I det längre perspektivet var syftet att utveckla en bredare tillgång till familjehem med olika kompetensprofiler, som kan tillgodose de allt mer komplicerade och skiftande behov som insatsen familjehemsplacering skall svara upp emot. Följande målsättningar framgår i uppdragsbeskrivningen/ projektplanen:? Att rekrytera, utbilda och utreda nya familjehem till Västernorrland.? Att bygga upp en bank med utbildade och utredda familjehem i Västernorrland. 6

7 ? Att utreda förutsättningarna för en permanent regional familjehemsorganisation. Utredningen skall belysa följande frågeställningar: o Vilka behov skall en regional familjehemsorganisation tillgodose? o Hur kan ett regionalt samarbete runt familjehem organiseras? Projektet avgränsades till att omfatta placering i familjehem enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Projektet har således bestått av två delar:? Att genomföra en länsövergripande rekryteringskampanj. Den är i huvudsak slutförd, och var som intensivast under två veckor i oktober Mellan familjer ringde och anmälde sitt intresse för att bli familjehem och/ eller besökte våra informationsmöten. Som det ser ut idag, kan kampanjen ge mellan nya familjehem, grundutbildade för att ta emot barn/ ungdomar. Fortfarande anmäler familjer, som resultat av kampanjen, sitt intresse för att bli familjehem. Sannolikt har kampanjen även väckt tankar hos många ytterligare familjer att bli familjehem, tankar som förhoppningsvis kan komma att realiseras vid kommande kampanjer eller dessförinnan.? Att utreda förutsättningarna för en permanent regional familjehemsorganisation, vilka behov en sådan organisation skall tillgodose och hur ett regionalt samarbete kan organiseras. Det är den senare punkten som denna utredning handlar om. 7

8 2. Nuläge i länet i stort 2.1 Verksamhetsvolym Verksamhetsvolymen totalt sett i länets sju kommuner har under det senaste decenniet sett ut på ungefär samma sätt. Det innebär barn och ungdomar i åldrarna 0 20 år placerade i familjehem. Därutöver finns barn/ungdomar placerade på institution (HVB-hem). Vid den inventering som projektet gjorde i mars-april 2003, framkom följande siffror för länet. De gör inte anspråk på att vara exakta (underlaget är även delvis ofullständigt), men torde ändå ge en rättvisande bild av "det kvantitativa läget" vid tidpunkten. Några större förändringar bedöms inte ha inträffat sedan dess:? 184 familjehem med placerade barn och 7-8 familjehem utan placerade barn? 233 barn 0-20 år placerade i familjehem, varav 106 st år och 127 st år? 87 barn/ungdomar placerade i HVB-hem? barn/ungdomar som borde vara i familjehem, men hindras p.g.a. brist på familjehem (befann sig i stället hemma med eller utan öppenvårdsinsatser, i HVB-hem etc.)? 63% är placerade i familjehem i den egna kommunen, 20% i annan kommun i länet och 17% utanför länet? 82 placeringar i familjehem skedde under år 2002, varav 45 nyplaceringar och 35 omplaceringar I bilaga 1 redovisas siffror på kommunnivån. 2.2 Problem inom familjehemsverksamheten och dess orsaker Som ett övergripande problem, kan nog bristen på resurser i förhållande till behoven anses vara. Därmed är det frestande att framhålla ökade resurser, främst i form av mer personal, som en lösning på problemen, och därmed punkt. Vi utgår dock i första hand från att försöka lösa problemen inom befintliga ramar, d.v.s. föreslå effektiviseringar (=förbättrad måluppfyllelse/ökad kvalitet inom givna ramar). Verksamhetsmässigt handlar problemen främst om att få tag i familjehem, i första hand för lite äldre barn, för ungdomar och för barn med behov av särskilt stöd, men även vid t.ex. behov av allergisanerade familjehem och vid placering av syskonpar/ syskonskaror. Delvis beror problemen på att andra uppgifter än rekrytering prioriteras, som uppföljningar, omprövningar och utredningar. 8

9 Problemen att få tag i familjehem torde även kunna bero på en allmän trend i samhället mot minskad solidaritet och ökad egoism ("satsa på dig själv"). En ytterligare orsak till rekryteringsproblemen kan vara, att många barn/ungdomar har svårare problematik idag än tidigare. Slutligen fångar verksamheter (stiftelser, bolag) som bedriver s.k. förstärkt eller konsulentstödd familjehemsvård (typ Nåjden, Gryning, Tiangruppen m fl) upp många familjehem med erbjudanden om högre ersättningar, bättre handledning och stöd o.s.v. Det begränsade urval av familjehem vi idag har tillgång till i länet, ger en liten "matchningsbas". Det innebär att det vid placering av ett specifikt barn finns få familjehem att välja ibland. Därmed uppstår ökad risk för sammanbrott i pågående familjehemsvård. Andra problem är, att socialtjänsterna i länet har svårigheter att hinna med att stötta och handleda familjehemmen utifrån de behov de har. Slutligen har verksamma familjehem stora behov av "påfyllning", men resurserna är ofta för små för att ge dem t.ex. fortbildning i tillräcklig omfattning. 2.3 Vad har gjorts/görs för att lösa problemen Familjehemsverksamheten i länets kommuner har genom olika insatser blivit bättre på många områden: bättre information, bättre fortbildning till familjehem, bättre stöd, höjd kvalitet på familjehemmen genom bättre grundutbildning etc. Förbättringarna har skett på t.ex. följande sätt:? Organisationsförändringar, som ofta gått ut på centralisering och specialisering. I någon kommun har viss personalförstärkning skett.? Visst länssamarbete förekommer, t.ex. inom utbildningsområdet: o Kramfors, Sollefteå och Härnösand samarbetar sedan 1997 kring grundutbildning av familjehem o Samtliga kommuner samarbetar via Kommunförbundet kring regelbunden fortbildning av familjehem o Samtliga familjehemshandläggare i länet träffas regelbundet en gång i kvartalet och dryftar gemensamma problem.? Kommunerna har var för sig genom olika insatser försökt täcka behovet av familjehem. Man har annonserat i ortstidningar och andra tidningar, utnyttjat befintliga kontakter, gått igenom barnets nätverk, tagit fram broschyrer och flygblad o.s.v. Men man har aldrig lyckats klara mer än de absolut akuta behoven, och ibland inte ens dessa.? Några pågående projekt försöker även förbättra situationen, varav detta projekt är ett. Ett annat projekt som kan nämnas är ett som Sollefteå kommun startat. Man förväntar sig att genom projektet minska institutionsplaceringar 9

10 för barn och ungdom och i stället placera dem i erfarna familjehem i Sollefteås närhet och ha intensiv kontakt och samarbete med inblandade instanser. Trots alla insatser, så kvarstår många problem. Då och då tvingas kommunerna, främst p.g.a. svårigheter att få tag i lämpliga familjehem och svårigheter att kunna stötta familjehemmen tillräckligt bra, att anlita företag som tillhandahåller förstärkt familjehemsvård eller placera i HVB-hem, oftast till mycket höga kostnader. 10

11 3. Nuläge, mål och förslag om regionalisering av olika delar av familjehemsvården I detta avsnitt redovisas nuläge beträffande olika "uppgiftsblock" av familjehemsvården samt mål och förslag till eventuell regionalisering av de olika uppgiftsblocken. Redovisningen utgår från de diskussioner som varit inom projektets arbets- och styrgrupp utifrån ett diskussionsunderlag innehållande nuläge, mål och olika alternativa förslag. Diskussionsunderlaget, som tagits fram av projektledaren på uppdrag av styrgruppen, presenterades även för presidiegruppen (länets socialchefer och socialnämndsordföranden). Utan att ange några viljeyttringar, uppdrog de till projektledaren att ta fram ett förslag till länets socialnämnder. Förslagen som är framtagna av projektledaren och projektägaren (Kommunförbundet Västernorrland) i samråd, kallas nedan för utredarens förslag. Inom varje "uppgiftsblock" redovisas förslag med motiveringar. De överensstämmer i stor utsträckning med de tankegångar som majoriteten i arbets- och styrgruppen gav uttryck för, men är i vissa fall något mer långtgående i regionaliseringshänseende. Därför anges i slutet av varje "blockredovisning" översiktligt de åsikter majoriteten i arbets- och styrgruppen hade. Det bör dock nämnas, att det fanns en viss spridning i uppfattningar i dessa grupper, främst mot ett mera omfattande regionsamarbete. Allmänt kan sägas, att arbets- och styrgruppen uttryckte en öppenhet för och en tilltro till att ett länssamarbete kring familjehemsvård kan ge effektiviseringsvinster, liksom att det går att bygga bättre kompetens kring familjehemsvård genom samverkan/ samarbete mellan kommunerna i länet. Men det är även en ganska allmän uppfattning i dessa grupper, att utvecklingen mot en regional samverkan bör ske successivt, inledas där behovet är störst och utvärderas vartefter. För att verkligen nå effektivitetsvinster, menar dock utredaren att man bör gå något bredare och snabbare fram, men utredarens förslag har ändå en anpassning till denna "successiva" inställning. 3.1 Rekrytering av familjehem, kontaktfamiljer m.fl. Nuläge, problem Kommunerna skaffar familjehem genom annonser, via befintliga familjehem/ kontaktfamiljer och via personlig kännedom. Följande problem kan identifieras:? Det finns för få familjehem som tar emot tonåringar 11

12 ? Ofta ligger kommunerna steget efter i rekryteringen, d.v.s. man måste akut få tag i platser, vilket kan resultera i dyra HVB-placeringar och liknande? Det är resurskrävande och allt svårare att rekrytera familjehem, särskilt för äldre barn/ tonåringar, syskonskaror och i vissa tätorter (ex Sundsvall)? "Matchningsbasen" är liten, d.v.s. det kan vara svårt att hitta familjehem som ur olika aspekter stämmer med ett visst barn (och dess biologiska föräldrar)? Konkurrens från privata företag och organisationer kan vara ett problem. Kommunerna tappar färdigutbildade familjehem till t.ex. företag med förstärkt familjehemsvård, som betalar dem mera och ger dem bättre stöd Mål Ha en bred matchningsbas, d.v.s. tillgång till familjehem med olika kompetensprofiler, som ständigt kan tillgodose de allt mer komplicerade och skiftande behoven och i alla delar av länet. Förslag och konsekvenser Länets socialnämnder föreslås besluta att medverka i ett länssamarbete kring rekrytering av familjehem och kontaktfamiljer inom familjehemsverksamheten, och till ett regionalt rekryteringskansli överföra rekryteringsuppgifter enligt följande:? ta fram, bevara och utveckla reklammaterial (annonser, broschyrer, affischer, hemsida mm)? genomföra masskommunikationsinsatser (tidningsannonser, affischering mm) i kampanjform och fortlöpande? skapa och uppehålla goda mediakontakter (få in reportage, artiklar, förhandla om annonspriser mm)? fortlöpande planera och medverka i riktade insatser som t.ex. adresserad direktreklam, information på företag och föreningar o.s.v.? lämna information till och ta emot intresseanmälningar från intresserade familjer, i huvudsak per telefon? planera och genomföra informationsmöten för intresserade familjer? följa upp intresserade men tveksamma familjer, diskutera alternativa uppdrag o.s.v.? överlämna intresserade familjer till respektive hem-/närkommun 1 för utredning/ grundutbildning, när behov påtalas i respektive kommun? vid behov utveckla stödsystem för överblick av intresserade familjer (register) 1 "Utomlänsfamiljer" lämnas över till "närmaste" kommun 12

13 Ovanstående uppgifter, som beräknas ta 75% av en heltidstjänst i anspråk, föreslås utföras av en familjehemssekreterare motsvarande, som anställs av Kommunförbundet Västernorrland. Denna handläggare kan förslagsvis även vara sammankallande för en nätverksgrupp bestående av en familjehemshandläggare från varje kommun. Gruppen kan utgöra handläggarens koppling till kommunernas familjevårdsenheter. I gruppen kan diskuteras frågor rörande rekrytering, men även andra frågor rörande familjehemsvård i länet. För dessa uppgifter och för planering/ samordning av övriga länsgemensamma familjehemsfrågor torde det åtgå ytterligare 25% av en heltidstjänst som familjehemssekreterare eller motsvarande. Förslagets konsekvenser för ekonomi och verksamhet Om rekryteringsarbete m.m. sker enligt förslag, och en rekryteringskampanj genomförs per år, uppskattas den totala årskostnaden till följande, som länets socialnämnder gemensamt föreslås finansiera: Personal (100% rekryteringshandläggare 2 ) Annonser och övriga rekryteringskostnader Resor och övriga adm. kostnader Summa 400tkr 400tkr 100tkr 900tkr Kostnaderna för annonsering/rekrytering utgår från att merparten av redan framtaget annonsmaterial m.m. kan utnyttjas, liksom Familjehem Västernorrlands inarbetade 020-nummer (till Kommunförbundet Västernorrland) och hemsida. Kostnadsnivån är beroende av hur omfattande rekryteringsinsatser som planeras/ genomförs. Ju mer kommunerna samarbetar kring rekrytering, desto mer exponering av behovet av familjehem får kommunerna ut till allmänheten för samma eller lägre kostnad. Ökad exponering av behovet leder sannolikt till att fler familjehem/ kontaktfamiljer kan rekryteras. Därmed erhålls en bredare matchningsbas, och i placeringssituationen lättare att hålla barnets behov i fokus. Därmed minskar riskerna för dyrbara oplanerade avbrott i familjehemsvården och/eller dyra HVB-placeringar. Kommunerna har redan idag kostnader för rekrytering i form av personal, annonsering m.m. Förslaget bör därför kunna finansieras genom omfördelning inom respektive socialnämnds budget. 2 Baseras på en månadslön, heltid motsvarande cirka kr +po 42% 13

14 Vad tycker arbets- och styrgruppen? Majoriteten i arbets- och styrgruppen vill begränsa rekryteringssamarbetet till genomförande av årliga gemensamma rekryteringskampanjer, enligt upplägg som använts i detta projekt, och som handhas av en samordnare/ initiativtagare i en projektorganisation e.dyl. Rekryteringsproblem inom andra sociala verksamheter Kommunerna har stora svårigheter att få tag i personer/ familjer som vill bli kontaktpersoner och stödfamiljer inom Individ- och familjeomsorgen, kontaktpersoner, stödfamiljer, ledsagare, avlösare mm inom LSS samt gode män och förvaltare inom Överförmyndarnämnderna. Personer/ familjer som anmäler intresse för att bli familjehem, kan visa sig av olika anledningar ha svårigheter att klara sådana uppdrag. De kan ändå ha ett intresse för att göra en insats av annat slag. Länets socialnämnder föreslås besluta att erbjuda socialtjänsten i övrigt och andra berörda myndigheter i kommunen att länsrekryteringskansliet för familjehem även arbetar med att slussa in intresserade till nämnda typer av arvoderade uppdrag och även, i mån av tid, aktivt arbeta för rekrytering till dessa uppdrag (annonsera o.s.v.). Beröringspunkterna med familjehemsrekrytering är, att det i stor utsträckning kan röra sig om samma personer/ familjer som har intresse för nämnda typer av uppdrag. Kansliet får detta kontaktnät, samtidigt som de utvecklar en kompetens i att rekrytera till sådana här uppdrag. 3.2 Jourhem Nuläge, problem Det är ofta svårt att klara behovet av akutplaceringar. Några kommuner, t.ex. Sundsvall och Örnsköldsvik, har jourhem. Härnösand har en institution, Bogården, med 7-8 platser, som även erbjuder placering i akuta situationer. Flertalet kommuner i länet ser ett behov av att engagera jourhem länsgemensamt. T.ex. Sundsvall håller på att se över situationen och villkoren för sina jourfamiljer. Men de ser det som troligt, att det även kan finnas behov av länsgemensamma jourhem, t.ex. för små barn. Härnösand ser ingen motsättning i att, förutom institutionen Bogården, även ha länsgemensammma jourhem. I Timrå finns tankar om att starta eget tonårshem med fem platser + en jourplats. Om 14

15 regionala jourhem kontrakteras, kan de i stället ha sex tonårsplatser, och är därför positiva till regionala jourhem. Tankar har funnits, att t.ex. Ånge-Sundsvall-Timrå anställer en jourfamilj. Även Sollefteå-Härnösand-Kramfors har haft funderingar på gemensamma jourhem. Mål Tillgång till familjehem som akut kan tillgodose skiftande behov (jourhem) i alla delar av länet. Förslag Trots den positiva utveckling som sker i några kommuner kring jourhemsfrågan, och den osäkerhet om ytterligare behov av jourhem som detta innebär, konstateras att det sannolikt ändå finns ett behov av ytterligare jourhem, inte minst för t.ex. småbarn, syskongrupper och flyktningbarn. Ett tillgodoseende av behovet av jourhem skulle i många fall innebära att man kan undvika att t.ex. lösa en akut situation med en dyr HVB-placering. En idé är, att länsgemensamt rekrytera/ engagera några jourhem, som ändå administrativt kan kopplas till den kommun familjen bor i. För en sådan lösning krävs en gemensam basfinansiering (finansiering av ej nyttjad tid; nyttjad tid betalas av nyttjande kommun). T.ex. årsvis i efterskott kan "värdkommunen" fakturera övriga kommuner för kostnader för ej nyttjad tid, enligt en kostnadsfördelningsprincip som överenskoms. Förslaget är att medverka i att samordna en utveckling av ett system av länsgemensamma jourhem; Vad tycker arbets- och styrgruppen? De konstaterar att det är en brist på jourhem, även bland de kommuner som idag har och planerar egna lösningar. Det finns även funderingar på att flera kommuner i länet gemensamt anställer jourhem. 3.3 Grundutbildning och utredning av familjehem Nuläge, problem Ångermanland: Sollefteå-Härnösand-Kramfors genomför s.k. Pride-utbildningar i samarbete (Häri ingår familjehemsutredning, invävd under utbildningstiden), och delar sedan kostnaden på tre. De nyttjar utbildade familjehem utifrån behov. 15

16 Örnsköldsvik genomför och bekostar sina utbildningar/utredningar själva, också enligt Pride. Örnsköldsvik kan t.ex. även "köpa in" Pride-utbildning för en familj hos de övriga kommunerna. Samtliga kommuner genomför var för sig även utredningar enligt den s.k. Kälvestenmetoden. Medelpad: Sundsvalls arbetar enligt ett modifierat Arena-koncept (jämförbart med utbildningsdelen i Pride), och utreder därefter med hjälp av djupintervjuer. Timrå och Ånge djupintervjuar enligt Kälvestenmetoden. Här ingår ingen utbildning. Några problem idag:? För få familjer för att i enskilda, särskilt små, kommuner genomföra ordentliga grundutbildningar för samtliga familjer enligt t.ex. Pride? För hård belastning på befintliga Pride-rekryterare? Kälvestenkonceptet har brister. Familjehemmen får en sämre grund Mål? Kontinuerligt tillgodose behov av grundutbildade och utredda familjehem, som täcker allt mer komplicerade och skiftande behov.? Utbildning och utredning i länet sker enligt ett likvärdigt, helst samma, koncept, med hög kvalitet på utbildning och utredning. Förslag och konsekvenser Länets socialnämnder föreslås besluta att Ånge, Sundsvall och Timrå vidareutvecklar det samarbete kring Sundsvalls koncept för grundutbildning/ utredning som nyligen påbörjats; att det utvecklas ett närmare samarbete mellan Örnsköldsvik och Sollefteå-Härnösand-Kramfors; samt att familjevårdsenheterna i berörda kommuner får i uppdrag att organisera samarbetet, fördela uppgifterna och kostnaderna m.m. Förslagets konsekvenser för verksamhet och ekonomi Medelpadssamarbetet innebär en kvalitetshöjning beträffande Timrås och Ånges familjehem, då dessa får gå igenom en utbildningsdel de inte fått tidigare. Sannolikt finns även ekonomiska samordningsvinster för alla tre kommuner. Ett närmare samarbete mellan samtliga Ångermanlandskommuner ökar sannolikt möjligheterna att tillskapa fler Pride-grupper, och därmed ökar kvaliteten på de familjehem som annars inte får denna utbildning. Pridehandledare kan samnyttjas, vilket sannolikt ger samordningsvinster. Nackdelen är, att det för handledare eller blivande familjehem i vissa lägen kan bli långa resor. 16

17 Vad tycker arbets- och styrgruppen? Förslaget överensstämmer i huvudsak med vad arbets- och styrgruppen tycker. Möjligtvis finns från några håll en viss tvekan till det ökade samarbetet mellan kommunerna i Ångermanland, mycket beroende på problemen med de långa avstånden. Förslag till en mera långtgående regionalisering av grundutbildning/ utredning Ovanstående förslag innebär ett fördjupat samarbete på "landskapsnivån". Enligt utredaren, bör detta landskapssamarbete vara inledningen till en utveckling mot en länssamverkan. Det är utredarens uppfattning, att de största kvalitetsmässiga och ekonomiska vinsterna torde nås med en mer omfattande länssamverkan kring ett gemensamt grundutbildnings- och utredningskoncept - integrerat med det regionala rekryteringsarbetet i ett gemensamt länskansli 3. Det skulle sannolikt ge en mera kontinuerlig och bättre utbildning av en större andel, eller kanske samtliga familjehem (ökad kvalitet), till samma eller lägre kostnad genom att? det underlättar att få ihop utbildningsgrupper tätare. Om samtliga sju kommuner samarbetar, kan det röra sig om totalt 6-8 grupper per år.? det blir möjligt att bättre samnyttja utbildningsadministratörer och handledare (utbildare/utredare). Det skulle förmodligen räcka med 1,5-2 socialsekreterare och 1,5-2 familjehemsförälder, 10 månader per år för att klara utbildningsbehovet, medan betydligt flera utbildare än så behövs så länge uppgiften finns ute i kommunerna.? utbildare/ utredare blir erfarna, vilket borgar för hög kvalitet på utbildning/ utredning.? samarbetet underlättar framväxten av en solidarisk syn på familjehemstillgången i länet (att bidra med familjehem solidariskt och nyttja dem efter behov). Nackdelen med ett sådant här samarbete kan vara, att det för handledare och blivande familjehem i vissa lägen kan bli långa och kostsamma resor. En annan nackdel kan vara, att kunskapen om familjen går förlorad i hemkommunen, om familjen utbildas av handledare från någon annan kommun. Men den nackdelen finns även i nuvarande "landskapssamarbete". Om inte länets socialnämnder känner sig redo att idag ta detta regionaliseringssteg, är det tänkbart att nå detta slutmål senare. Ett beslut idag om en utveckling av landskapssamarbetet, försvårar inte utvecklingen mot ett senare länssamarbete. 3 I Skaraborg och Kronoberg har ett sådant länssamarbete bedrivits sedan flera år tillbaka. De framhåller även denna uppfattning. 17

18 Länets socialnämnder föreslås därför besluta att ställa sig positiv till en framtida utveckling mot ett utökat länssamarbete kring grundutbildning/utredning av familjehem, innebärande en länssamverkan kring ett gemensamt grundutbildnings- och utredningskoncept, integrerat med rekryteringsarbetet i ett regionalt kansli. 3.4 Fortbildning och specifik handledning Nuläge, problem Fortbildning till familjehem ges en gång per år via Kommunförbundet Västernorrland: två dagar ena året, en dag det andra året o.s.v. Fortbildning av familjehemshandläggare förekommer, och arrangeras bl.a. av Kommunförbundet. Mycket begränsad handledning (skild från handläggning) förekommer i specifika ämnen, specifik problematik eller svårare ärenden. Ett fortbildningsbehov rör oftast många, och är ofta något mera allmänt. Ett handledningsbehov kan vara mycket specifikt och röra en enstaka person. Men fortbildning och specifik handledning tangerar också varandra, i vad som kan sägas vara ett specifikt fortbildningsbehov för få eller ett handledningsbehov för en grupp. Därmed hanteras fortbildning och specifik handledning här samlat. Kommunförbundet Västernorrland förfogar över en utförarorganisation vad det gäller fortbildning. Svårigheterna ligger idag i, att få en bra bild av kommunernas fortbildningsbehov för familjehem och familjehemshandläggare. Mål? Erbjuda prioriterad fortbildning till familjehem och kontaktfamiljer i länet med t.ex. bristande grundutbildning och till handläggare? Erbjuda prioriterad specifik handledning, i grupp och enskilt, till familjehem och handläggare Förslag och konsekvenser Utifrån behovsanalyser samt prioriteringsdiskussioner identifieras i samråd mellan kommunerna och Kommunförbundet Västernorrland vilken fortbildning och specifik handledning för familjehem och handläggare som önskas och prioriteras och som Kommunförbundet Västernorrlands sedan kan handla upp och i övrigt planera/administrera. Det kan ske inom Kommunförbundet Västernorrlands befintliga utförarorganisation. Fortbildningen och den specifika handledningen finansieras av kommunerna utifrån en fördelningsprincip som överenskoms. 18

19 Länets socialnämnder föreslås besluta att tillsammans med Kommunförbundet Västernorrland utveckla behovsanalyser för och långsiktig planering av kompetensutveckling (fortbildning, specifik handledning mm), för familjehem och familjehemshandläggare samt att uppdra till Kommunförbundet Västernorrland att inom ramen för anslagna medel planera och administrera på så sätt prioriterad kompetensutveckling. Förslaget ger ökade förutsättningar för att samordna utbildningar, vilket innebär ekonomiska fördelar. En bra behovsanpassad fortbildning och specifik handledning ger mera kvalificerade familjehem och handläggare. Det minskar riskerna för t.ex. kostsamma oplanerade avbrott och omplaceringar och ökar möjligheterna för kortare vårdtider. Förslaget överensstämmer i stort med uppfattningen inom arbets- och styrgruppen. 3.5 Alternativ till HVB-placeringar av vissa ungdomar Nuläge, problem Problem med eller i anslutning till HVB-placeringar:? Elev/klientgrupper med egen subkultur. Den unge kommer i kontakt med ungdomar med likartad problematik? Ofta långt från hemorten. Den unge kommer visserligen ifrån destruktiva kontakter på hemorten, men fjärmar sig samtidigt från de positiva kontakterna. Problem kan ofta uppstå när den unge kommer hem igen (inget har förändrats )? Brist på kontinuitet i vuxenkontakter? Många kontakter med HVB-hem orsakas av brister i vård- och behandlingsplaner? Dyrt. Kostnaderna för institutionsvård förefaller dessutom att öka, åtminstone om man utgår från situationen i Sundsvall (det är en öppen fråga om det sker en liknande utveckling i länets övriga kommuner). Enligt en PM daterad har kostnaderna i Sundsvall ökat kraftigt från 1999 (14.670tkr) till 2003 (25.000tkr enligt prognos), en ökning med 70%. Ökningen beror främst på ett ökat antal placeringsdygn bland ungdomar (institutionsvården av barn har dock minskat i omfattning), men beror även på ökade kostnader per dygn. Den genomsnittliga dygnskostnaden för kommunens samtliga institutionsplaceringar har utvecklats enligt följande: kr, kr, kr och kr (skattning). 4 PM Sundsvalls kommun, socialtjänsten, ekonom Mats Lundahl: "Varför stiger kostnaderna för institutionsvård av barn och unga?" 19

20 Som något av ett mellanting mellan HVB-hem och traditionella familjehem har det växt fram ett nytt privat dygnsvårdsalternativ. Det finns numera uppskattningsvis företag/stiftelser som arbetar med s.k. förstärkt familjehemsvård eller konsulentstödd familjehemsvård för barn och unga (Nåjden, Gryning m.fl.). De har växt fram kanske främst som ett resultat av att handläggare i kommunerna inte hinner följa upp behandlingsplaner, inte tillräckligt hinner stödja och handleda familjehem med svårare ungdomar. Med förstärkt familjehemsvård menas 5 att familjehemmen får särskilt stöd av specialiserade familjevårdskonsulenter som är tillgängliga i princip dygnet om, året om. Med förstärkt familjehemsvård menas också att hela organisationen är anpassad för att ge familjehemmen god service, handledning och utbildning. Kostnaderna för vård i dessa förstärkta familjehem ligger på mellan kr/dygn, beroende på arbetssätt och det enskilda ärendet. Företagen tecknar avtal med ett antal familjehem, stöttar dem intensivt och kan därigenom sälja förstärkt familjehemsvård till kommuner. I bilaga 1 beskrivs den förstärkta familjehemsvården närmare. Mål Genom särskilt regionalt stöd till kvalificerade kommunala familjehem bedriva förstärkt familjehemsvård i länets kommuner för ett 25-tal ungdomar som annars skulle ha placerats i HVB-hem, och därmed? nå lika bra/bättre vårdresultat jämfört med HVB-placeringar till väsentligt lägre kostnad? förhindra att länets kommuner blir alltför beroende av privata utförare av förstärkt familjehemsvård Förslag och konsekvenser Förslaget går ut på att kommunerna själva arvoderar/ kontrakterar kvalificerade familjehem i syfte att de tar emot vissa av de ungdomar som annars skulle placeras i HVB-hem. Ersättningen till dessa familjehem får kraftigt höjas, i vissa lägen både 2- och 3-dubblas, jämfört med lägsta ersättningen enligt Kommunförbundets riktlinjer, den ersättning som också är vanligast till traditionella familjehem med placerade ungdomar 6. 5 Definition formulerad av RFF - Riksförbundet för förstärkt familjehemsvård. 6 Enligt Kommunförbundets rekommendation (år 2003) är vid familjehemsplaceringar det lägsta arvodet för ungdomar mellan år strax under kr/månad och omkostnadsersättningen nära kr/månad. 20

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren Rapport 2013 Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren rapport 2013-04-10 2(13) Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 4 2. Metod... 4 3. Sammanfattning...

Läs mer

Utredning - Länsgemensam rekrytering av familjehem och kontaktfamiljer

Utredning - Länsgemensam rekrytering av familjehem och kontaktfamiljer 1(10) Utredning - Länsgemensam rekrytering av familjehem och kontaktfamiljer Inledning, förslag Förslaget är att det inrättas en länsgemensam enhet som ansvarar för rekrytering och utbildning av familjehem

Läs mer

Förstudie av familjehem

Förstudie av familjehem www.pwc.se Revisionsrapport Stefan Wik Förstudie av familjehem Hultsfreds kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.2. Metod... 1 2. Iakttagelser...2 2.1. Om familjeenheten och

Läs mer

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn TILLSYNSRAPPORT 1 (8) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen

Läs mer

Bilaga till utredning - Länsgemensam rekrytering av familjehem och kontaktfamiljer (Utdrag från tidigare beslutsunderlag)

Bilaga till utredning - Länsgemensam rekrytering av familjehem och kontaktfamiljer (Utdrag från tidigare beslutsunderlag) 1(9) Bilaga till utredning - Länsgemensam rekrytering av familjehem och kontaktfamiljer (Utdrag från tidigare beslutsunderlag) Förhoppningar på en gemensam rekryteringsenhet Kompetens och kvalitet Kompetensen

Läs mer

familjehemsgruppen Bli en värdefull extraförälder

familjehemsgruppen Bli en värdefull extraförälder familjehemsgruppen Bli en värdefull extraförälder 1 Vad är familjehem, förstärkt familjehem, kontaktfamilj och jourhem? Familjehem, förstärkt familjehem, kontaktfamilj och jourhem är vanliga hem som på

Läs mer

Familjevårdens Centralorganisation:s (FaCO) synpunkter på delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet placeringsformer för barn och unga.

Familjevårdens Centralorganisation:s (FaCO) synpunkter på delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet placeringsformer för barn och unga. Socialdepartementet 103 33 Stockholm Diarienr. S2014/1332/FST Familjevårdens Centralorganisation:s (FaCO) synpunkter på delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet placeringsformer för barn och unga.

Läs mer

Avtalsuppföljning konsulentstödd familjehemsvård Vårljus AB

Avtalsuppföljning konsulentstödd familjehemsvård Vårljus AB SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Ehlin Bengt Datum 2015-03-26 Diarienummer SCN-2015-0142 Socialnämnden Avtalsuppföljning konsulentstödd familjehemsvård Vårljus AB Förslag till beslut Socialnämnden föreslås

Läs mer

RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV FAMILJEHEM

RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV FAMILJEHEM SOCIALFÖRVALTNINGEN Charlotte Bergström, 0554-194 50 charlotte.bergstrom@kil.se 2015-05-13 Beslutade av SN 84 2015-05-20 RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV FAMILJEHEM INDIVID-OCH FAMILJEOMSORGEN I KILS KOMMUN

Läs mer

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå Information till er som funderar på att bli familjehem Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård Boden, Kalix, Luleå och Piteå 1 Välkommen till vår informationssida! Ring gärna så får vi informera och

Läs mer

Rapport från FoU-Norrbotten

Rapport från FoU-Norrbotten Rapport från FoU-Norrbotten Rapport Nr 26:2, 2005 Gemensam familjehemskonsulent för Östra Norrbotten - ett beslutsunderlag framtaget inom ramen för projekt Östra Sosam Utredare: Benitha Eliasson Petra

Läs mer

Riktlinjer för ersättning och villkor vid familjehemsvård av barn och unga

Riktlinjer för ersättning och villkor vid familjehemsvård av barn och unga 2009-11-25 Socialförvaltningen Inga-Stina JohanssonIndivid- och familjeomsorg Socialnämnden Riktlinjer för ersättning och villkor vid familjehemsvård av barn och unga Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

Upphandling av HVB- och familjehemsplacering

Upphandling av HVB- och familjehemsplacering www.pwc.se Revisionsrapport Pär Sturesson Cert. kommunal revisor Johan Lidström Revisor Upphandling av HVB- och familjehemsplacering Sollefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell

Läs mer

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn RIKTLINJE Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn Dokumentets syfte Syftet med riktlinjerna är att säkerställa att ensamkommande barn som placerats i Nacka kommun får en rättssäker handläggning.

Läs mer

Remissvar till SOU 2009:68 Förslag till Lag om stöd och skydd för barn och unga.

Remissvar till SOU 2009:68 Förslag till Lag om stöd och skydd för barn och unga. Forum för Familjevård 2009-10-29 Socialdepartementet l03 33 Stockholm Remissvar till SOU 2009:68 Förslag till Lag om stöd och skydd för barn och unga. Sammanfattning Forum för Familjevård (FfF) stödjer

Läs mer

Kontaktperson enligt LSS

Kontaktperson enligt LSS Kontaktperson enligt LSS framgång vid verkställighet Tillsyn av kommunernas verkställighet av insatsen kontaktperson enligt LSS Kontaktperson enligt LSS Framgång vid verkställighet Tillsyn av kommunernas

Läs mer

Hofors kommun. Granskning av verksamhet för ensamkommande barn och ungdomar Revisionsrapport. KPMG AB 2011-03-04 Antal sidor: 7

Hofors kommun. Granskning av verksamhet för ensamkommande barn och ungdomar Revisionsrapport. KPMG AB 2011-03-04 Antal sidor: 7 ABCD Hofors kommun Granskning av verksamhet för ensamkommande barn och ungdomar Revisionsrapport KPMG AB 2011-03-04 Antal sidor: 7 ABCD Hofors kommun Ensamkommande barn och ungdomar 2011-03-04 Innehåll

Läs mer

Rutiner och checklista vid rekrytering av familjehem

Rutiner och checklista vid rekrytering av familjehem Rutiner och checklista vid rekrytering av familjehem Rutinerna följer Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2012:11 (S), Checklistan förvaras, efter att den fyllts i och undertecknats, i

Läs mer

Ersättningar och villkor för kontaktpersoner och kontaktfamiljer enligt SoL och LSS.

Ersättningar och villkor för kontaktpersoner och kontaktfamiljer enligt SoL och LSS. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Styrelsen Sammanträdesdatum 2008-06-12 201/218 179 Ersättningar och villkor för kontaktpersoner och kontaktfamiljer enligt SoL och LSS. Styrelsen beslutade 2008-02-28, 160 angående

Läs mer

Revisionsrapport. Stadsrevisionen i Örebro. Förstudie - ej verkställda gynnande SoL-beslut Socialnämnderna i Örebro kommun

Revisionsrapport. Stadsrevisionen i Örebro. Förstudie - ej verkställda gynnande SoL-beslut Socialnämnderna i Örebro kommun Revisionsrapport Förstudie - ej verkställda gynnande SoL-beslut Socialnämnderna i Örebro kommun Stadsrevisionen i Örebro Ingrid Norman, certifierad kommunal revisor Förstudie - ej verkställda SoL-beslut

Läs mer

Strategidokument för Stiftelsen Credo 2012 2014

Strategidokument för Stiftelsen Credo 2012 2014 Strategidokument för Stiftelsen Credo 2012 2014 Strategi för Credo Stiftelsen Credos strategi utgår från Stiftelsens överordnade värdegrund, vision och målsättning. Strategin styr och fördelar Stiftelsens

Läs mer

Placering av barn och unga

Placering av barn och unga Revisionsrapport Placering av barn och unga Lena Brönnert Innehållsförteckning Sammanfattning och revisionell bedömning 1 1. Inledning 2 1.1. Bakgrund och revisionskriterier 2 1.2. Revisionsfråga 3 1.3.

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20120612 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2013-06-04 1 Innehållsförteckning Ärende 53 Godkännande av dagordning... 3 54 Besök av Anetthe Jovanovic Karlsson, enhetschef hemtjänst... 4 55 Barnahus... 5 56 Länsgemensam familjehemsrekrytering... 6

Läs mer

Ekonomisk rapport efter september 2015

Ekonomisk rapport efter september 2015 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Appert 2015-10-15 SN 2014/0652.03.01 Tel 0480-45 09 50 Socialnämnden Ekonomisk rapport efter september 2015 Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

Utvecklings- och fältforskningsenheten Umeå socialtjänst

Utvecklings- och fältforskningsenheten Umeå socialtjänst Utvecklings- och fältforskningsenheten Umeå socialtjänst Innehållsförteckning Familjehemscentrum... 2 Enkätstudien... 4 Varför och för vem görs studien?... 4 Vad ska studeras?... 4 Av vem görs studien?...

Läs mer

Riktlinjer för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU

Riktlinjer för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU Dnr SN13/38 RIKTLINJER för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU Socialnämnden 2013-12-19 Dnr SN13/38 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Målgrupper... 3 2.1 Målgrupp för insats enligt

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum. 2015-10-29 11 (xx) Dnr SN 2015/109

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum. 2015-10-29 11 (xx) Dnr SN 2015/109 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2015-10-29 11 (xx) Dnr SN 2015/109 Rapportering av ej verkställda beslut enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Läs mer

Uppföljningsplan. Plan för uppföljning av utförd verksamhet inom social- och äldreomsorgsnämndernas ansvarsområden.

Uppföljningsplan. Plan för uppföljning av utförd verksamhet inom social- och äldreomsorgsnämndernas ansvarsområden. Uppföljningsplan Plan för uppföljning av utförd verksamhet inom social- och äldreomsorgsnämndernas ansvarsområden. Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Inledning... 3 1.1 Uppdragsbeskrivning/avtal...

Läs mer

Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder

Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder Sundbyberg 2007-05-18 Vår referens: Anna-Lena Jacobsson Diarienummer 07-158 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Ange diarienummer vid all korrespondens Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder

Läs mer

Britt-Marie Johansson, (s) ordförande Ann-Marie Flink, (s) Siw Karlsson, (s) Maud Oskarsson, (m) Anna-Karin Kindgren (c)

Britt-Marie Johansson, (s) ordförande Ann-Marie Flink, (s) Siw Karlsson, (s) Maud Oskarsson, (m) Anna-Karin Kindgren (c) 1(15) Plats och tid Beslutande Servicehuset Bjursdalen, gröna rummet klockan 09.00-12.30 Britt-Marie Johansson, (s) ordförande Ann-Marie Flink, (s) Siw Karlsson, (s) Maud Oskarsson, (m) Anna-Karin Kindgren

Läs mer

Överförmyndarnämnden Budgetförslag 2015 2016 med plan för 2017-2018

Överförmyndarnämnden Budgetförslag 2015 2016 med plan för 2017-2018 1 Överförmyndarnämnden 2015 2016 med plan för 2017-2018 Rev 2015-05-15 Nämndens viktigaste mål för 2015 2016 Överförmyndarnämndens målarbete har rättssäkerhet och trygghet som fokusområden. Dessa begrepp

Läs mer

Granskning av handläggningen av institutionsplaceringar

Granskning av handläggningen av institutionsplaceringar Revisionsrapport Granskning av handläggningen av institutionsplaceringar Uppvidinge kommun Datum 2009-02-18 Författare Stefan Wik Eva Gustafsson 200X-XX-XX Namnförtydligande Namnförtydligande Innehållsförteckning

Läs mer

Avdelningen för Vård och omsorg sektionen för vård och socialtjänst. Socialnämnd Individ-och familjeomsorg Funktionsnedsättning LSS

Avdelningen för Vård och omsorg sektionen för vård och socialtjänst. Socialnämnd Individ-och familjeomsorg Funktionsnedsättning LSS Cirkulärnr: 14:49 Diarienr: 14/6574 Avdelning: Sektion/Enhet: Datum: 2014-12-02 Mottagare: sektionen för vård och socialtjänst Socialnämnd Individ-och familjeomsorg Funktionsnedsättning LSS Rubrik: Ersättning

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Hur få r bårn du/ni mö ter vetå ått de hår rå tt till delåktighet?

Hur få r bårn du/ni mö ter vetå ått de hår rå tt till delåktighet? Demokratisamordnare Sundsvalls kommun Årlig demokratidag med LUPP-fokus LUPP Utbildning, BK, Demokrati. Ungt inflytande Ungdomsprojekt (jobba med delaktighet utifrån sitt intresse) Demokratiprojekt för

Läs mer

STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008

STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008 1 2003-03-21 STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008 Bakgrund Individ- och familjeomsorgen i kommunen styrs på många sätt av den nationella lagstiftning som finns. Till

Läs mer

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet.

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet. September 2012 RUTIN FÖR ATT ANSÖKA OM SÄRSKILD FÖRORDNAD VÅRDNADSHAVARE (SFV) FÖR ENSAMKOMMANDE BARN När ett barn som har kommit till Sverige utan vårdnadshavare får permanent uppehållstillstånd (PUT)

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

LESSEBO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida

LESSEBO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialnämnden 2008-12-17 2 SN 169 Dnr 143.07 700 Lägesbeskrivning skolprojektet Socialpedagog Anders Liljekvist, socialsekreterare Annalena Löfgren, familje-och ungdomspedagog Mikael Jeansson och IFO-chef

Läs mer

PaN A1503-00103-55 BILAGA. Årsredovisning 2014 Stödpersonsverksamheten

PaN A1503-00103-55 BILAGA. Årsredovisning 2014 Stödpersonsverksamheten PaN A1503-00103-55 BILAGA Årsredovisning 2014 Stödpersonsverksamheten Sida 2 av 7 Innehåll INLEDNING... 3 FÖRVALTNINGENS ORGANISATION OCH RUTINER... 3 UTVECKLING AV FÖRORDNANDEN... 4 STÖDPERSONERNA...

Läs mer

Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016

Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 2. Delmål för Domstolsverket... 2 3. Delmål 1 E-utbildning...

Läs mer

Revisorernas ekonomi i landstingen och regionerna

Revisorernas ekonomi i landstingen och regionerna FAKTABAS REVISION 2012 1 Innehåll Inledning... 3 Ekonomiska förutsättningar... 4 Budgetberedning... 4 Underlag för revisorernas anslagsframställning... 4 Otillräckliga resurser?... 5 Revisorernas arvoden...

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15

Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15 Datum 2015-06-29 Sida 1 (6) Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15 1. Sammanfattning RUBICON står för rutiner brottsutredningar i konkurs och har sedan mitten av 1990-talet varit

Läs mer

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer?

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer? Omvårdnad, Fritid och kultur Personer med funktionshinder kan bo i bostäder där det finns personal. Personalen hjälper till med det praktiska. Men personalen ska också ge god vård. En människa som får

Läs mer

Revisorernas ekonomi. i kommunerna FAKTABAS REVISION 2012. Revisorernas ekonomi. i kommunerna 0

Revisorernas ekonomi. i kommunerna FAKTABAS REVISION 2012. Revisorernas ekonomi. i kommunerna 0 i kommunerna FAKTABAS REVISION 2012 i kommunerna 0 Innehåll Inledning... 2 Ekonomiska förutsättningar... 3 Budgetberedning... 3 Underlag för revisorernas anslagsframställning... 3 Otillräckliga resurser?...

Läs mer

Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014

Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014 Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014 2013-09-19 Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014 1. Inledning Mellan 2011-2013 pågår projekt Nya Ostkustbanan. Projektets övergripande syfte är att uppnå en

Läs mer

RIKTLINJER HANDLÄGGNING OCH DOKUMENTATION. funktionshinder LSS och SoL 2007-06

RIKTLINJER HANDLÄGGNING OCH DOKUMENTATION. funktionshinder LSS och SoL 2007-06 RIKTLINJER HANDLÄGGNING OCH DOKUMENTATION funktionshinder LSS och SoL 2007-06 Följande principer ligger till grund för alla insatser för funktionshindrade som erbjuds inom LSS och SoL: delaktighet genom

Läs mer

Förbundsordning för Växjö samordningsförbund (FINSAM)

Förbundsordning för Växjö samordningsförbund (FINSAM) Styrande dokument Senast ändrad 2013-03-19 Förbundsordning för Växjö samordningsförbund (FINSAM) Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig Växjö samordningsförbund (FINSAM) Dokumentnamn Förbundsordning

Läs mer

Enkät 2012-01-23 till medlemmar

Enkät 2012-01-23 till medlemmar Enkät 2012-01-23 till medlemmar Inledning instruktion Syftet med enkäten är att belysa samarbetet mellan kommuner och personer som utför lagreglerade frivilliguppdrag. Enkäten besvaras av handläggare inom

Läs mer

ansöka om god man eller förvaltare

ansöka om god man eller förvaltare Överförmyndarnämnden Information ansöka om god man eller förvaltare Viktigt att känna till om godmanskap Godmanskap är en frivillig insats som förutsätter samarbete mellan den gode mannen och huvudmannen.

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering Ansökan

Rutin ärendes aktualisering Ansökan Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Rutin utredning 11:1 barn

Rutin utredning 11:1 barn Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp,

Läs mer

Ej vinstdrivande familjehemsvård med konsulentstöd sedan 1986

Ej vinstdrivande familjehemsvård med konsulentstöd sedan 1986 Ej vinstdrivande familjehemsvård med konsulentstöd sedan 1986 F ö r s t ä r k t F a m i l j e h e m s v å r d f ö r u n g d o m a r o c h v u x n a Konsulentstödd familjehemsvård för vuxna Stiftelsen Bergslagsgårdar

Läs mer

Avtal om samverkan i gemensam nämnd för familjerättsliga frågor i Sigtuna, Sollentuna och Upplands Väsby kommuner

Avtal om samverkan i gemensam nämnd för familjerättsliga frågor i Sigtuna, Sollentuna och Upplands Väsby kommuner Avtal om samverkan i gemensam nämnd för familjerättsliga frågor i Sigtuna, Sollentuna och Upplands Väsby kommuner Sigtuna, Sollentuna och Upplands Väsby kommuner överenskommer om att från och med den 1

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Ensamkommande barn och unga

Ensamkommande barn och unga 2011-05-11 SIDAN 1 Ensamkommande barn och unga Vad gör socialtjänsten? Ingrid Persson enhetschef, Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning, Stockholm telefon 08 508 01 360 ingrid.persson@stockholm.se Föräldrakontakt.

Läs mer

Tjänsteskrivelse FÖRSLAG TILL ORGANISATIONSFÖRÄNDRING KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING. Bakgrund

Tjänsteskrivelse FÖRSLAG TILL ORGANISATIONSFÖRÄNDRING KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING. Bakgrund Tjänsteskrivelse Datum: 2015-05-28 Förvaltning: Kommunledningskontoret Handläggare: Ola Ingevaldson Telefon: 0523/61 31 19 E-post: ola.ingevaldson@lysekil.se FÖRSLAG TILL ORGANISATIONSFÖRÄNDRING KOMMUNSTYRELSENS

Läs mer

Region Skåne. Redovisningsrevision 2012 Granskning av lönehantering vid mer än en arbetsgivare

Region Skåne. Redovisningsrevision 2012 Granskning av lönehantering vid mer än en arbetsgivare Redovisningsrevision 2012 Granskning av lönehantering vid mer än en arbetsgivare Revision KPMG AB Antal sidor: 7 Antal bilagor: 1 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 2 4. Avgränsning 2

Läs mer

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011 Våld i nära relationer Handlingsplan för socialnämnden 2011 1 Utgångspunkter Enligt 5 kap 11 andra stycket socialtjänstlagen ska socialnämnden särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta

Läs mer

Angående förslag till reviderade riktlinjer för insatser enligt SoL och LSS

Angående förslag till reviderade riktlinjer för insatser enligt SoL och LSS HSO Stockholms stad Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Stockholms stad 29 föreningar i samverkan Angående förslag till reviderade riktlinjer för insatser enligt SoL och LSS Dessa två lagstiftningar

Läs mer

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN Intervjuer om familjehemsvård En vägledning för dig som rekryterar och utbildar blivande familjehem eller möter familjehem i handledningsgrupper. Filmen kan

Läs mer

Stiftelsen Credo. Konsulentstödd familjehemsvård för vuxna och ungdomar

Stiftelsen Credo. Konsulentstödd familjehemsvård för vuxna och ungdomar Stiftelsen Credo Konsulentstödd familjehemsvård för vuxna och ungdomar Varken du eller jag kan allt Men så säker är jag på att vi har något att lära varandra /Jocke Credos grundfilosofi är att alla människor

Läs mer

Projektansökan. Datum för godkännande: Projektansökan. Socialt hållbar utveckling

Projektansökan. Datum för godkännande: Projektansökan. Socialt hållbar utveckling Projektnamn: Social insatsgrupp Projektägare: Kerstin Melén Gyllensten Förvaltningar: BoF, AoF, VoO, GoV Eventuell styrgrupp: Projektledare: Samordnare för sociala insatsgrupper Godkänt av: Datum för godkännande:

Läs mer

Remissyttrande avseende betänkande Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning (SOU 2012:76, U2012/6322/S)

Remissyttrande avseende betänkande Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning (SOU 2012:76, U2012/6322/S) 2013-05-06 Dnr 10.1-7685/2013 1(8) Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande avseende betänkande Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning

Läs mer

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad 1 INNEHÅLL Sid 3 - Sammanfattning Sid 4 - Visions förslag för en bättre arbetsmiljö

Läs mer

Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk

Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk CM-team för samsjuklighetsgruppen i Jönköpings län med lokala variationer och anpassning även till den lilla kommunen. Aili Sölling, CM i Vetlanda Jennie

Läs mer

Införande av lag (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) inom särskilt boende inom äldreomsorgen

Införande av lag (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) inom särskilt boende inom äldreomsorgen 1(5) Införande av lag (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) inom särskilt boende inom äldreomsorgen Ärendet Mot bakgrund av socialnämndens förslag till beslut om införande av lag om valfrihetssystem (LOV)

Läs mer

0611-349000 35192-4 070-2156951

0611-349000 35192-4 070-2156951 1(6) ANSÖKAN OM PROJEKTMEDEL Ansökan skickas till: Länsstyrelsen i Västernorrlands län Näringsliv och samhällsbyggnadsavdelningen 871 86 HÄRNÖSAND Uppgifter om sökande Organisationsnummer 202100-2445 Projektägare

Läs mer

Familjehems- sekreterare 2014

Familjehems- sekreterare 2014 Familjehems- sekreterare 2014 inbjudan till konferens i Stockholm den 26-27 mars 2014 VÅRA TALARE Skolfam Rikard Tordön Nationell samordnare Sveriges Kommuner & Landsting Hampus Allerstrand Förbundsjurist

Läs mer

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14 Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2014 01 14 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam

Läs mer

Ändamålsenlighet avseende institutionsplaceringar av barn och ungdomar enligt SoL och LVU

Ändamålsenlighet avseende institutionsplaceringar av barn och ungdomar enligt SoL och LVU Ändamålsenlighet avseende institutionsplaceringar av barn och ungdomar enligt SoL och LVU Klippans kommun Revisionsrapport 28 februari 2010 Eva Lidmark, revisionskonsult Innehåll Sammanfattning... 3 1

Läs mer

De föreslagna föreskrifterna och allmänna råden omfattar bland annat bestämmelser avseende socialnämndens ansvar för

De föreslagna föreskrifterna och allmänna råden omfattar bland annat bestämmelser avseende socialnämndens ansvar för 2012-05-077 Dnr 6.1-24822/2012 1(9) Regler och tillstånd Monica Jacobson monica.jacobson@socialstyrelsen.se Enligt sändlista Konsekvensutredning Förslag till nya föreskrifter och allmänna råd om socialnämndens

Läs mer

januari 2015 Kostnader för personalomsättning

januari 2015 Kostnader för personalomsättning januari 2015 Kostnader för personalomsättning Kostnader för personalomsättning en beräkningsmodell janurai 2015 Kostnader för personalomsättning en beräkningsmodell Inledning Kommuner och landsting står

Läs mer

Genomlysning av kundvalskontoret - fortsatt utveckling

Genomlysning av kundvalskontoret - fortsatt utveckling Tjänsteutlåtande Kommundirektör 2014-08-06 Björn Eklundh 08-590 970 31 Dnr: Bjorn.Eklundh@upplandsvasby.se KS/2014:230 20922 Kommunstyrelsen Genomlysning av kundvalskontoret - fortsatt utveckling Förslag

Läs mer

Sammanfattning 2014:8

Sammanfattning 2014:8 Sammanfattning Varje år placeras i Sverige omkring 8 000 ungdomar i Hem för vård eller boende (HVB). Majoriteten av dessa placeras på grund av egna beteendeproblem, t.ex. missbruk eller kriminalitet. En

Läs mer

Ej tjänstgörande ersättare Tjänstemän Övriga deltagande. Medborgarkontoret, Östervåla, kl 16.00, 27 maj 2013. Sekreterare Paragrafer 97-114

Ej tjänstgörande ersättare Tjänstemän Övriga deltagande. Medborgarkontoret, Östervåla, kl 16.00, 27 maj 2013. Sekreterare Paragrafer 97-114 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (20) Plats och tid Vård och omsorgsförvaltningen, Heby, kl 08.30-13.00 Beslutande Karl-Arne Larsson (C), ordförande Jan Albinsson (S) Lennart Hognert (C), ersättare för Therese

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Sollefteå kommun Individ- och omsorgsförvaltningen Information om vad lagen innebär och hur det går till vid ansökan om insats Vart vänder man

Läs mer

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS HAGFORS KOMMUN MÅLET MED LAGEN OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE, LSS, ÄR ATT DEN ENSKILDE FÅR MÖJLIGHET ATT LEVA SOM ANDRA LSS

Läs mer

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång PROJEKTANSÖKAN Datum: Rev. 2011-08-11 dnr: 2011/11-SFV Projektbenämning Projektledare Projektägare Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder

Läs mer

Emanuel P Bramfors 2013-11-01 Sidan 1 IT-student, Projektledare Distansmöten

Emanuel P Bramfors 2013-11-01 Sidan 1 IT-student, Projektledare Distansmöten (1)9 Emanuel P Bramfors 2013-11-01 Sidan 1 (2)9 Projektidé 140104-eTjänster Distansmöten Syftet med projektet är att minska resorna som görs i jobbrelaterade ärenden och möten. Finansiering (Uppskattad)

Läs mer

Ett kontrakt för livet 2009 PARTER. (Institutionens namn och adress) Statens institutionsstyrelse (SiS)

Ett kontrakt för livet 2009 PARTER. (Institutionens namn och adress) Statens institutionsstyrelse (SiS) 1 Ett kontrakt för livet 2009 Överenskommelse mellan Statens institutionsstyrelse (SiS) och Kommunen beträffande den vård som ges med stöd av lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) och bedrivs

Läs mer

Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet

Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet 1 Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB), Vattenfall AB, E.ON Kärnkraft Sverige AB, Forsmark Kraftgrupp AB, OKG Aktiebolag och Oskarshamns och Östhammars kommuner har idag träffat följande Samarbetsavtal

Läs mer

Förbundsordning 2011-01-01

Förbundsordning 2011-01-01 1 Förbundsordning 2011-01-01 2 FÖRBUNDSORDNING för Regionförbundet Uppsala län Fr.o.m. 2003-01-01 Reviderad 2004-07-01; 2005-07-01; 2007-01-01; 2011-01-01 Förbundet är ett Kommunalförbund enligt Kommunallagen

Läs mer

Genomgång av handlingar kl 17.30. Bo Weiåker, socialchef Carina Altius, ekonom Monika Fernlund, enhetschef Nina Thompson, förvaltningssekreterare

Genomgång av handlingar kl 17.30. Bo Weiåker, socialchef Carina Altius, ekonom Monika Fernlund, enhetschef Nina Thompson, förvaltningssekreterare Socialnämnden 8 mars 2005 Plats och tid för sammanträdet Frösundarummet, Socialförvaltningen, Tuna torg 15, Vallentuna tisdagen den 8 mars 2005 kl 18.30. Genomgång av handlingar kl 17.30. Kallade tjänstemän

Läs mer

Detta avtal reglerar samverkan mellan parterna om kommunal energi- och klimatrådgivning (EKR) under perioden 2015 2017.

Detta avtal reglerar samverkan mellan parterna om kommunal energi- och klimatrådgivning (EKR) under perioden 2015 2017. AVTAL 2014-11-??? Dnr 2014/?? Samarbetsavtal avseende Kommunal Energioch klimatrådgivning mellan kommunerna i Stockholms län, Håbo kommun (Uppsala län), samt Kommunförbundet Stockholms Län (KSL) 1 PARTER

Läs mer

Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF)

Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) Landstingsstyrelsens förvaltning LS 0502-0224 2005-12-12 Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) Utgångspunkter - samverkan Det är viktigt att parterna

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

Medborgarförvaltningennyckeltal. Budgetberedningen våren 2015

Medborgarförvaltningennyckeltal. Budgetberedningen våren 2015 Medborgarförvaltningennyckeltal Budgetberedningen våren 215 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Invånare 16-64 år som är arbetslösa el. i konjunkturberoende program, andel (%) 7,2 8,7 6,9 7, 4,2 8, 7,3 9,2 8,3 29 21 Värnamo

Läs mer

Det ska bli bättre att vara medborgare i Värmlands kommuner

Det ska bli bättre att vara medborgare i Värmlands kommuner Det ska bli bättre att vara medborgare i Värmlands kommuner Varför Samverkan Tillgänglighet och bemötande Gränslös efterfrågan Lägre kostnader Laglighet Vi utredde följande samverkansformer Samverkansavtal

Läs mer

Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka äldre

Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka äldre SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2011-12-08 Sida 123 (138) 80 Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka I budgetpropositionen för 2011 aviserade regeringen en forts

Läs mer

Värmdö kommun. Granskning av HVB-placeringar Revisionsrapport. KPMG AB Offentlig sektor Datum 2012-06-20 Antal sidor: 11

Värmdö kommun. Granskning av HVB-placeringar Revisionsrapport. KPMG AB Offentlig sektor Datum 2012-06-20 Antal sidor: 11 Granskning av Revisionsrapport KPMG AB Offentlig sektor Datum Antal sidor: 11 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 2 4. Avgränsning 3 5. Ansvarig nämnd 3 6. Metod 3 7. Projektorganisation

Läs mer

Avtal för samverkan kring vuxnas lärande i Göteborgsregionen Etapp 3++ - för utbildningar som startar våren 2008

Avtal för samverkan kring vuxnas lärande i Göteborgsregionen Etapp 3++ - för utbildningar som startar våren 2008 Förslag till Avtal för samverkan kring vuxnas lärande i Göteborgsregionen Etapp 3++ - för utbildningar som startar våren 2008 1. Avtalsparter Avtalets parter utgörs av Göteborgsregionens kommunalförbunds

Läs mer

Övertorneå kommun. Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Övertorneå kommun. Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Övertorneå kommun Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Alla personer med funktionsvariation har, vid behov, möjlighet till stöd och

Läs mer

VÅRDNADSÖVERFLYTTNING

VÅRDNADSÖVERFLYTTNING VÅRDNADSÖVERFLYTTNING Sammanställning av uppgifter kring vårdnadsöverflyttade barn Vi har idag 2013-01-09 gjort 70 vårdnadsöveflyttningar på placerade barn. Första vårdnadsöverflyttningen jml FB 6:8 gjordes

Läs mer

Uppdrag och mandat i TRIS

Uppdrag och mandat i TRIS Beslutat den 23 februari 2015 av Regionala Samverkansgruppen 1 Uppdrag och mandat i TRIS Vad syftar detta dokument till? Detta dokument är ett komplement till styrdokumentet för TRIS och beskriver mer

Läs mer