SABO Fittja Gård 1, Botkyrka

Transkript

1 RAPPORT FITTJA GÅRD (35) Handläggare Oscar Sandberg Telefon: Mobil: oscar.sandberg@afconsult.com Datum Uppdragsnr SABO Fittja Gård 1, Botkyrka Utredning avseende energisparåtgärder på fastigheten

2 RAPPORT FITTJA GÅRD (35) Sammanfattning Lönsamma åtgärder Sammanlagt har 10 åtgärder för att sänka energianvändningen kalkylerats och av dessa har förslag valts ut som på ett bra sätt kompletterar varandra. Dessa har paketerats till två åtgärdspaket och presenteras närmare i kapitel 5 i denna rapport. För att nå 20 % besparing i fastigheten krävs investeringar på nära en halv miljon kronor. För att nå 50 % besparing i fastigheten krävs investeringar på drygt 3,5 miljoner kronor. Det är därför lätt att inse att det inte självklart är lönsamt att försöka nå en halvering av energianvändningen. Hur bör man då resonera kring lönsamhet? Ett sett är att se på avkastningskravet på investerat kapital. Lönsamhet för privata och konkurrentutsatta fastighetsförvaltare bygger på att investerat belopp ger en kortsiktig avkastning och man kalkylerar alltid med att åtgärderna skall bidra positivt till fastighetens värde, detta för att det skall gå att sälja av fastigheten med vinst med kort varsel. En önskad internränta på investeringar ligger sannolikt på minst 15 % på 5 års tid för dessa förvaltare. För fastigheter som förvaltas långsiktigt av kommunala bolag och därför inte ligger ute till kontinuerlig försäljning kan man acceptera en något lägre avkastning på investerat kapital. En internränta på 5 10 % borde vara acceptabel. Eftersom internräntan beror på förväntad brukstid måste åtgärder med kort förväntad livslängd ha en betydligt snabbare återbetalning för att nå samma avkastningskrav än åtgärder med lång livslängd. Om man dessutom räknar med att energipriserna fortsätter att öka mer än inflationen i snitt så kan man reducera internräntekravet med den sannolika energiprisökningen utöver inflationen. Denna ökning har historiskt sett legat på ca 2 % över inflationstakten. De åtgärder som valts ut i våra förslag har en förväntad livslängd på mellan 20 och 30 år och därför nås en internränta på 5 % även i fallet 50 % energibesparing. Det betyder att de framtagna åtgärdspaketen bedöms som långsiktigt lönsamma.

3 RAPPORT FITTJA GÅRD (35) Inledning Bakgrund SABO, bransch- och intresseorganisation för de allmännyttiga bostadsföretagen, driver kontinuerligt ett antal utvecklingsprojekt inom områden som medlemsförtagen anser intressanta och kan få nytta av i sina verksamheter. Energieffektivisering är ett sådant område. Energieffektiviseringsfrågan är högaktuell och det finns bland annat nationella mål att minska energianvändningen i befintlig bebyggelse med 20 % till 2020 och 50 % till Flera SABO företag har även skrivit under det s.k. Skåneinitiativet som innebär en gemensam målsättning att minska energianvändningen med 20 % mellan åren 2007 och Nu är frågan om bostadsföretagen kan uppnå dessa mål, vilka energieffektiviserande åtgärder som är lönsamma samt hur man bedömer detta? Syfte Utredningens huvudsyfte har varit att utreda förutsättningarna att minska byggnadens energianvändning med 20 % resp. 50 % samt bedöma den ekonomiska lönsamheten i genomförandet av dessa åtgärder. Genomförande Fastigheten Fittja gård 1 i Botkyrka har valts ut som specifikt studieobjekt. Arbetet har genomförts i form av sammanställning av medieanvändningen under de senaste åren, besiktningar av installationer samt långtidsmätningar av effektuttag för varmvattenberedning. Effektiviseringspotentialen redovisas i form av förslag till energibesparande åtgärder. Utredningen har genomförts av Robert Jonsson och Oscar Sandberg, ÅF Infrastruktur AB, som även svarat för sammanställning av denna rapport. Stockholm i mars 2011 ÅF-INFRASTRUKTUR AB Effektiv energianvändning

4 RAPPORT FITTJA GÅRD (35) Innehåll 1 BYGGNADSFAKTA 5 2 FASTIGHETENS ENERGIANVÄNDNING 6 3 SYSTEMBESKRIVNINGAR BEFINTLIG ANLÄGGNING Ventilation Värmesystem Vatten Klimatskal Elanläggning/Fastighetsel Fastighetsel Tvättstugan 18 4 ÅTGÄRDSFÖRSLAG FÖR ATT MINSKA ENERGIANVÄNDNINGEN Ventilation Värme Klimatskärm Elanläggning 25 5 ÅTGÄRDSPAKET Åtgärdspaket 20 % minskad energianvändning Åtgärdspaket 50 % minskad energianvändning 29 6 HISTORISK PRISUTVECKLING FÖR ENERGI Prisutveckling för fjärrvärme Prisutveckling för el Samverkan mellan värme- och elmarknad 34

5 RAPPORT FITTJA GÅRD (35) 1 Byggnadsfakta Fastighetsbeteckning: Fittja gård 1 Adress: Värdshusvägen 6, Fittja Verksamhet: Huvudsakligen bostäder Verksamhetstid: Areor Våningar: Byggnadsår: 1974 Antal lägenheter: 57 st. Dygnet runt 5524 m 2 A-temp varav 4259 m 2 BOA 160 m 2 LOA 10 st. exkl. källare Förklaring till areabegrepp: BTA: Motsvarar i princip alla areor mätta till ytterväggens utsida. BRA: Motsvarar i princip alla areor mätta till ytterväggens insida. BOA: Bruksarea helt eller delvis ovan mark, inrättade för boende. LOA: Med vissa undantag en bruksarea för annat ändamål än boende. Atemp: Omfattar arean som är avsedd att uppvärmas till minst 10 C, begränsad av klimatskärmens insida.

6 RAPPORT FITTJA GÅRD (35) 2 Fastighetens energianvändning Post Värde Andel Fastighetsel 50 MWh 6 % Värme 769 MWh 94 % 819 MWh 100 % Post Värde Andel Post Värde Andel Radiatorer 391 MWh 51 % Fläktar 18 MWh 36 % Ventilation 64 MWh 8 % Pumpar 4 MWh 8 % Tappvarmvatten 314 MWh 41 % Belysning inne 20 MWh 40 % 769 MWh 100 % Strålningsvärmare 8 MWh 16 % 50 MWh 100 %

7 RAPPORT FITTJA GÅRD (35) 3 Systembeskrivningar befintlig anläggning 3.1 Ventilation Byggnaderna ventileras i huvudsak genom ett s.k. frånluftsystem och betjänas av 10 st frånluftfläktar. Det finns även ett tilluftsystem i byggnaden som betjänar trapphuset med förvärmd friskluft. Luftflöden i byggnaden uppgår till ca 80 % av projekterade värden Projekterade värden motsvarar ett luftflöde á ca 0,53 l/sm². Nuvarande luftflöden uppgår till ca 0,43 l/sm². Tabell 1 luftflöden Fittja Gård 1 Aggregat Betecknig i byggritningar Betjänar FF1 FF6:11 Bostäder Kök FF2 FF6:10 Bostäder Kök/bad FF3 FF6:9 Bostäder Kök/bad FF4 FF7:42 Bostäder Kök/Wc FF5 FF7:7 Bostäder Kök/bad FF6 FF6:12 Bostäder Kök FF7 FF6:8 Bostäder Wc FF8 FF6:15 Bostäder Wc FF9 FF6:14 Bostäder Wc/Bad FF FF6:13 Bostäder Wc/Bad Summa FF Projekterat luftflöde [l/s]* Uppmätt luftflöde [l/s]* Drifttid helfart (alla dagar) Elbehov [kwh] Värme [MWh] Dygnet runt 834-0, Dygnet ,7 runt Dygnet ,7 runt Dygnet ,7 runt Dygnet ,7 runt Dygnet 932-0,7 runt Dygnet 730-0,7 runt Dygnet 803-0,7 runt Dygnet 926-0,7 runt 225 ~151** Dygnet 926-0,7 runt 2263 ~ SFP-tal TF1 Saknas Trapphus Saknas ~550*** Dygnet ,4 runt *Luftflöden är erhållna från OVK-protokoll daterade **Antaget luftflöde utifrån uppmätt luftflöde FF6:14 (fläkten finns ej med i OVK-protokoll) ***Beräknat värde Luftföring i lägenheterna Tanken är att luften skall tas in i lägenheterna genom vädringsfönster och ventiler, men eftersom vädringsfönstren oftast är stängda under uppvärmningssäsongen så skapas ett stort undertryck i lägenheterna, härigenom sugs luften okontrollerat genom klimatskalet (så kallad infiltration) samt främst in i hallen genom brevinkastet. Detta ger upphov till att hallen upplevs som kall och dragig vilket i sin tur påverkar temperaturen i hela lägenheten då man måste kompensera kalldrag på golvet med ökad temperatur på radiatorerna.

8 RAPPORT FITTJA GÅRD (35) 3.2 Värmesystem Fastigheten är ansluten till fjärrvärme, via undercentral för beredning av tappvarmvatten, värme till radiatorkrets och värmning av tilluften. Endast en värmekrets finns i byggnaden och förser ett flertal radiatorstammar där värmen fördelas med slidventiler. Huset förses i lägenheterna med värme genom radiatorer och i trapphuset blåses luft in som håller 18 C. I vissa utrymmen kompletteras klimathållningen med elvärme, se nedan. Värmecentral Värmecentralen som består av en växlare för tappvarmvatten och en för värme, är ny och har en bra avkylning. Distributionspumpen på sekundärvärmekretsen har inbyggd frekvensomformare och därmed möjlighet till tryckstyrning. Det är oklart om detta används och om pumpen har pumpstopp under sommaren. Värmecentralen är utrustad med Prognosstyrning av värmen från SMHI som viktar uppmätt utetemperatur med prognostiserad temperatur. Ingen analys av energibesparingen och lönsamheten med detta system har gjorts. Men en viss höjning av komforten sägs ha upplevts i byggnaden. Figur 1 Värmecentralen på Fittja Gård 1

9 RAPPORT FITTJA GÅRD (35) Radiatorer Flera av radiatorerna i de gemensamma utrymmena saknar helt termostater. Emellertid är de existerande radiatorventilerna uppskruvade på max. Hur det ser ut i lägenheterna ligger utanför vår kunskap men sannolikt är flödena dåligt injusterade då temperaturdifferensen på tillopp och retur är mycket liten, ca 5 C. Figur 2 Temperaturer radiatorkrets tillopp och retur loggning Vissa av lägenheterna får heller inte ut tillräckligt med värme över sina radiatorer vilket tyder på att flödena fördelas ofördelaktigt i huset. Detta medför i sin tur att kurvan för värmen måste hålla högre temperatur än optimalt ur energisynpunkt. Elvärme På översta våningsplanet sitter elektriska strålningsvärmare i taket i matrummet i de två lägenheterna samt i trapphuset. Elen till dem matas från en egen grupp i elcentralen som ligger under mätaren för fastighetsel, men mäts inte separat. Den verkliga energianvändningen för dessa är därmed okänd men enligt våra beräkningar är de inte obetydliga ur energisynpunkt, utan står för ca 16 % av fastighetselen.

10 RAPPORT FITTJA GÅRD (35) 3.3 Vatten En veckas mätning av varmvattenförbrukningen loggades och visar på en energianvändning på 315 MWh/år. Detta motsvarar en användning på 58 kwh/m²år (beräknat på Atemp) vilket är nästan det dubbla mot nyckeltalen för bostäder på kwh/m²år 1. Mätningen visar på att varmvattenflödet aldrig sjunker under 150 l/h motsvarande en årsenergi på 71MWh eller 23 % av värmeanvändningen för varmvatten, detta kan tyda på att många lägenheter har gamla läckande kranar. För att komma tillrätta med den höga användningen av varmvatten krävs att hyresgästerna själva får betala för sin varmvattenanvändning. Sådan individuell mätning ger en direkt återkoppling på brukandet jämfört med att det läggs på hyran. Figur 3 Mätning av effektbehov varmvattenförbrukning under en vecka 1 Källa bland annat: Byggnaden som system av Enno Abel och Arne Elmroth Samt statistik från e-nyckeln

11 RAPPORT FITTJA GÅRD (35) 3.4 Klimatskal Väggarna består ( utifrån och in ) av 70 mm Fasadelement, 70 mm Stenull och 200 mm betongvägg, konstruktionen har enligt beräkning ett U-värde på 0,43 W/m²K vilket stämmer bra överens med verifiering med värmekamera. Fönstren är kopplade 2-glas, original från 1974, U-värde 3 W/m²K Trapphusets fönster är utbytta, mot tidigare enkelglas, till treglasfönster med aluminiumbågar. Fönstren har ett bättre U-värde än bågarna som därmed fungerar som kylflänsar vintertid, dessutom är bågarna till de öppningsbara fönstren otäta vilket ger inläckage av kalluft till trapphallen. Termografering För att göra en bedömning av klimatskalet genomfördes en termografering av fastigheten, vid mättillfället var utetemperaturen 0 C. Däremot hade det varit ca -5 C på natten några timmar tidigare. Mätningen visar att klimatskalet håller den standard som gällde vid byggtiden med vissa få undantag där värmeläckagen är stora. Medellufttemperaturen i lägenheterna är ca 20 C. Köldbryggor Balkongerna hänger med fästen på de stående balkongelementen balkongväggarna dessa infästningar är väl synliga vid termografering av lägenheterna. Vidare är golvbjälklag av betong och sticker ut i väggarna med endast ett tunt isolerskikt utanför vilket innebär att köldbryggor skapas. I skarven mellan betongsockel och fasad finns en glipa och de första ca 20 cm av fasaden är isolerad med frigolit innanför fasadelementen, på ett ställe har fåglar byggt bo i detta utrymme (hörnet vid källarutgång närmast låghus, ej på bild). Annars uppvisar denna konstruktion inga större brister utan frigoliten verkar hålla måttet trots sin ålder.

12 RAPPORT FITTJA GÅRD (35) Bilder som illustrerar klimatskalets beskaffenhet På vidstående sidor visas de iakttagelser som gjordes vid termograferingstillfället med förtydligande kommentarer. Figur 4 Fasad fotograferad med värmekamera Fasaden utifrån påvisar inga större brister i klimatskalet förutom kring fönstren och i infästning av balkonger, visst värmeläckage kan även skönjas i skarvar mellan fasadelement.

13 RAPPORT FITTJA GÅRD (35) Figur 5 Värmekamerabild på det tydliga läckaget av värme kring balkonginfästningen i vägg. Figur 6 Samma som ovan fast fotograferat inifrån lägenheten. Ovan ses tydligt den köldbrygga som uppstår i infästningen av balkongerna. Balkongdörrarna är en annan svag punkt i konstruktionen både vad gäller transmission och infiltration detta sammantaget gör att balkongrummen upplevs som mycket kalla. I den fotograferade lägenheten har man löst problemet med dubbla gardiner och filtar i fönstret. En sådan lösning ger dock upphov till att radiatorn inte kan värma rummet tillräckligt på det sätt det är tänkt utan ökar i stället på värmeläckaget ytterligare då varmaste delen av rummet ligger bakom gardinen.

14 RAPPORT FITTJA GÅRD (35) Figur 7 Värmefoto av hörnrum plan 10 I balkongrummet (hörnrum) i lägenhet på våning 10 är det tydligt att klimatskalet har brister, generellt i anslutning mellan tak och vägg och speciellt i ytterhörnet (yttervägg, yttervägg, tak). I det fotograferade hörnet förekommer sannolikt inläckage av vatten utifrån som gett upphov till fukt och mögelskadan i bilden. Man har därför (utan resultat) försökt att förlänga takplåten för att förhindra regnvatten att nå in. Det är dock inte helt uteslutet att fukten kommer av att varm fuktig luft kondenserar i det mycket kalla hörnet (10 C vid mättillfället).

15 RAPPORT FITTJA GÅRD (35) Figur 8 Värmefoto av trapphallsfönster Fönstren i trapphallarna var från början enkelglas av enklare kvalitet. De är utbytta i modern tid, främst för att öka säkerheten (då man var rädd att någon skulle köra genom fönstret med t.ex. skateboard) men samtidigt har även U-värdet sänkts. Det är tydligt (se bilden) att fönsterrutan i sig har lägre U-värde än karmen som utgörs av aluminiumprofiler. Vi kan också se att glaset i de små nedre rutorna är av annan sort än de större och att de troligtvis har någon beläggning som förbättrar värmeisoleringen. Den mycket höga temperaturen på rutan nere till vänster beror på att solen legat på fasaden minuterna innan bilden togs (men när bilden togs låg fönstren i skugga). Om glasen har någon typ av energibeläggning kan skillnaden i temperatur mellan över- och underglasen (som haft exakt samma solinstrålning på sig) tyda på att dessa är vända åt olika håll. Det lilla övre fönstret är öppningsbart och kring dessa fönster läcker det in stora mängder kall luft vintertid.

16 RAPPORT FITTJA GÅRD (35) Figur 9 Värmefoto av strålningsvärmare i matrum på plan 10 I matrummen i lägenheterna på plan 10 (översta våningen) har man varit tvungen att komplettera med strålningsvärmare i taket dessa regleras av hyresgästen med en termostat vid sidan av fönstren, trots strålningsvärmarens höga yttemperatur så upplevs rummet som kallt. Figur 10 Värmefoto av strålningsvärmare i matrum på plan 10 På denna bild ser man tydligt varför strålningsvärmarna är ett måste i dessa rum eftersom taket och väggen är mycket kalla (ned till 15 C). Klimatskalet är mycket sämre här än i övriga byggnaden och ger upphov till ett stort värmeläckage. Speciellt då strålningsvärmaren sitter monterad i taket och sannolikt läcker mycket värme direkt ut på taket.

17 RAPPORT FITTJA GÅRD (35) 3.5 Elanläggning/Fastighetsel Elanläggningen är uppbyggd med två inkommande serviser enligt följande. På Kabel 1 finns mättransformatorer på inkommande matning men ingen mätare är kopplad till denna. Efter mätaren fördelar sig matningen på 8 grupper. Grupp AB-AF samt AB går omätt direkt till hyresgästerna (mätning sker sedan i respektive lägenhet) och grupp AG går till SB Bageri via en egen mätare. Grupp A1B är matning till tvättstugan och har en egen mätare. Kabel 2 är dedikerad till fastighetsel och har en egen mätare inkopplad på inkommande servis. Vi har tagit del av mätningar på månadsbasis för Fastighetselen och för Tvättstugeelen, båda har en elanvändning på ca 50 MWh/år Fastighetsel Fastighetselen fördelar sig på de 6 grupperna Nr Benämning Betjänar 1 UC Pumpar och fläktar 2? (saknar benämning) Troligtvis strålningsvärmare plan 10 3 Skyddsrum Belysning? 4 Uttag 63A Uttagshandske i elcentral 5 Fastighet Belysning inne och fasad? 6? (saknar benämning)? Ingen mätning har gjorts på dessa grupper i denna undersökning men en elfördelning på brukarna har gjorts utgående från installerade effekter, drifttider och ingenjörsmässiga bedömningar. Figur 11 Elfördelning för fastigheten månadsvis

18 RAPPORT FITTJA GÅRD (35) Tvättstugan Då tvättstugan är en stor enskild förbrukare av energi borde denna studeras mer i detalj, men i denna utredning har vi uteslutit den ur fastighetselen. Den har en egen mätare och en årlig energianvändning på 50 MWh dvs. lika mycket som fastighetselen. 4 Åtgärdsförslag för att minska energianvändningen I detta kapitel går vi igenom de åtgärdsförslag som vi kalkylerat, vad de innebär och hur mycket de kan spara. Besparingen för respektive förslag utgår från nuläget (om inte annat anges) och tar således inte hänsyn till andra åtgärder som påverkar energianvändningen på samma system. Det är därför inte möjligt att summera alla dessa förslags energi/kostnadsbesparing. Sammanställning i form av åtgärdspaket presenteras i stället under kapitel Ventilation Förslag 1, Minska luftflödet till 0,35 l/sm 2 Då ventilationssystemen i dagsläget helt saknar värmeåtervinning bör man eftersträva så låga luftflöden som möjligt, då detta är en av de stora energiposterna i en byggnad. Dock finns det flertalet normer som styr vilka luftflöden som bedöms lämpliga i bostäder. Dagens normer brukar hänvisa till ett luftflöde motsvarande ca 0,35 l/s m 2 alternativt en luftomsättning motsvarande 0,5 oms/h. Projekterade luftflöden motsvarar 2200 l/s. Detta ger ett luftflöde motsvarande 0,53 l/s.m 2 BOA. Detta skulle teoretiskt innebära att en möjlig minskning av luftflöden med 0,18 l/s.m 2 BOA motsvarande 710 l/s, dvs. 32 % luftflödesminskning. Detta motsvarar en teoretisk luftomsättning om precis 0,5 oms/h då bostadsvolymen uppgår till m 3. En minskning av luftflödet från nuvarande flöde om 1855 l/s till 1490 l/s (0,35 l/sm²) enligt ovanstående skulle innebära en minskad energianvändning motsvarande ca kwh/normalår om luften antas värmas 11 C året runt, samt en minskning av fläktelen med 2 MWh/år. Förslag 2, Stäng av tilluftfläkt betjänandes trapphus I undercentralen finns en tilluftfläkt som betjänar byggnadens respektive vånings entréhall med tilluft. I dagsläget saknar denna en praktisk funktion då luft sugs in i byggnaden genom diverse otätheter. I och med detta har man en ofrivillig ventilation av trapphallen. I skrivande stund kan ej bakgrunden till denna tilluftfunktion härledas. Besparingen uppgår till 64 MWh värme och 7 MWh fläktel.

19 RAPPORT FITTJA GÅRD (35) Förslag 3, Installera en frånluftvärmepump Fastigheten är rent installationstekniskt mycket lämplig för installation av en frånluftvärmepump där värmen från frånluften återvinns till värmesystemet genom en frånluftvärmepump. Frånluftkanaler på tak knyts ihop till en frånluftfläkt med ett återvinningsbatteri. Den återvunna frånluftvärmen distribueras ned i undercentralen via en vätskeledning som placeras i befintligt sopnedkast. Värmepumpen placeras i sin tur nere i källaren och kopplas in på befintlig radiatorretur innan fjärrvärmeväxlaren. Förutsättningar: Värmepumpen endast i drift 1 sept tom 1 maj pga fördelaktigt fjärrvärmepris sommartid. Värmepumpen producerar ej varmvatten, utan endast värmevatten till värmesystemet pga enklare och mer robust konstruktion. I värmesystemet bedöms det alltid finnas avsättning för den återvunna värmen. Då fjärrvärmepriset består av en stor fast kostnad i form av effektavgift har lönsamhetsbedömningen endast avsett det rörliga energipriset för fjärrvärmen. Dock har hänsyn tagit för den minskade effektkostnaden som värmepumpen i verkligheten innebär. Det faktiska effektpriset för fjärrvärmen har ej specificerats då den (utöver minskningen) är detsamma oavsett alternativ. Värmepump Antaget årsmedel COP Utvunnen värmeeffekt från Frånluft Tillförd eleffekt VP Producerad effekt värmepump Värme från VP FJV vintertaxa (spets) FJV VV vintertaxa FJV sommartaxa Driftel VP 3,0 COP 21,8 kw 10,9 kw 32,8 kw kwh kwh - kwh kwh kwh Energitäckning VP 40% FJV användning sommar 14% FJV användning vinter 86% Kalkyldata FJV-pris effekt 780,00 kr/kw FJV-pris vinter 0,48 kr/kwh FJV-pris sommar 0,10 kr/kwh Elpris 1,25 kr/kwh

20 RAPPORT FITTJA GÅRD (35) Besparingspotential Befintlig anläggning Energianvändning (kwh) Energikostnad (kr) FJV effektkostnad - FJV vintertaxa FJV sommartaxa Framtida anläggning FJV minskad effektkostnad El Värmepump Tillkomande KB-pump FJV vintertaxa FJV sommartaxa Investeringskalkyl Värmepumpsinstallation Rördragning "plast" 750kr/m x 40m Ventilationsarbeten Värmeåtervinningsbatteri inkl filter El/Styr Bygg Inkoppling UC Pump Pris exkl moms kr kr kr kr kr kr kr kr kr Besparingen uppgår till ca kwh, men pga lågt fjärrvärmepris samt högt elpris genereras endast en besparing motsvarande kr/år. Förslag 4, Konvertera ventilationen till ett FTX-system Möjligheten att konvertera befintligt frånluftsystem till ett till- och frånluftsystem med värmeåtervinning har analyserats. Förslagsvis placeras ett nytt ventilationsaggregat i utomhusutförande på byggnadens tak. En aggregattyp med dubbla plattvärmeväxlare, men mycket hög värmeåtervinning väljs (årstemperaturverkningsgrad ca 90 %). Detta för att maximera värmeåtervinningen samt att förhindra luktöverföring mellan till och frånluft. Installationen förbereds för ett eftervärmningsbatteri men eftersom nuvarande radiatorsystem är dimensionerat för att värma all ventilationsluft direkt i rummet, installeras ej eftervärmningsbatteriet initialt. Detta för att minimera investeringskostnaden samt att minska tryckfallet, vilket ger energieffektivare fläktdrift. Radiatorsystemet bedöms kunna klara denna värmebelastning. Vid eventuella problem kan eventuellt ett eftervärmningsbatteri kompletteras. Samtliga frånluftfläktar demonteras och frånluftkanalerna kopplas med ventilationsaggregatet. Befintligt sopnedkast nyttjas som nytt tilluftschakt. Avgrening i tilluftschaktet anordnas i hisshall på respektive plan. I hisshallen förgrenar sig

21 RAPPORT FITTJA GÅRD (35) tilluftkanalen till varje lägenhet. Kanalisationen i hisshallen döljs av ett nytt undertak. Då takhöjden är begränsad (2,55 m) nyttjas breda platta rektangulära kanaler i hisshallen. Maxhöjd 100mm. På detta sätt klarar man hålla en takhöjd om 2,40m i hisshallen. Vidare sker en avgrening till respektive lägenhet. I varje lägenhet placeras en ingipsad cirkulär kanal i takvinkel. Denna kanalisation betjänar därefter vardagsrum och sovrum med tilluft via lämpligt tilluftsdon. Inga brandspjäll installeras i anläggningen, istället väljs s.k. fläkt i drift -system där tilluftsystemet omvänds till ett frånluftsystem vid eventuell förekomst av brandrök i frånluftsystemet. Investeringskostnaden bedöms till ca kr/lägenhet. Ventilationsarbeten på tak inklusive aggregat bedöms uppgå till ca kr. Total investeringskostnad ca kr Ovanstående förslag bedöms spara ca kwh värmeenergi/år, samtidigt som elbehovet för fläktar bedöms öka med ca kwh/år. Utöver energibesparingen bedöms åtgärden minska byggnadens värmeeffektbehov med motsvarande ca 45 kw vid en utetemperatur på -5 grader, vilket är den temperatur som är debiteringsgrundande för effektavgiften inom Södertörns fjärrvärmenät. Denna kostnadsbesparing uppgår till kr/år. Total kostnadsbesparing uppgår till kr/år. Förslag 5, Utetemperaturkompensera luftflödet I de övriga punkthusen i området Fittja Gård (Värdshusvägen) så blåses avluften in i garaget för att på detta sätt återvinna en del av värmen. Dessa frånluftsfläktar är frekvensstyrda och kör ett lägre luftflöde kl 22 till 06. En liknande flödesstyrning borde installeras även i denna byggnad (även om möjligheten att återvinna värmen i garage saknas). Flödesstyrningen kan då även kompletteras med utetemperaturstyrning som sänker flödet vid kallare utetemp. Detta förslag bör inte genomföras i samband med förslag 3 då en sänkning av luftflödet minskar energiunderlaget för värmepumpen. Förslaget har inte kalkylerats. 4.2 Värme Förslag 6, Individuell mätning kall- och tappvarmvatten Eftersom varmvattenanvändningen i fastigheten är nästan dubbelt så hög som schablonerna för byggnadstypen är det tydligt att det beror på ett brukarmönster, detta bryts enklast genom att hyresgästerna får betala vad de verkligen gör av med. Besparingen är förmodligen i storleksordningen 15 % - 30 %. Besparing beräknat på 20 % och investering på 2500 kr per lägenhet 2, dvs. en total besparing på 63 MWh till en kostnad av 160 kkr ger en pay back på 5 år. 2 Installationskostnad och besparing bygger på referenser från tidigare installationer av Ecoguards insamlingssystem

22 RAPPORT FITTJA GÅRD (35) Förslag 7, Förvärmning av tappvarmvatten Eftersom varmvattenberedningen står för hela 41 % av värmeanvändningen i huset kan en förvärmning av inkommande kallvatten ge en stor energibesparing. Avloppsvattnet håller en medeltemperatur på 27 C och är en god källa till förvärmning av kallvatten. Om temperaturen höjs 12 C innan varmvattenberedaren ger detta en energibesparing på 85 MWh eller 27 %. Lämplig värmeväxlare för byggnaden är Super Singlex från Power Products Europe AB som förläggs i marken på utgående avloppsstam, se figur. Flertalet andra fabrikat har analyserats och bedömts, men pga byggnadens verkliga förutsättningar bedöms denna typ vara lämpligast i detta fall. Installationskostnad på 400 kkr ger en återbetalning på 7 år. Figur 12 Markförlagd Super Singlex avloppsåtervinningsväxlare.

23 RAPPORT FITTJA GÅRD (35) Förslag 8, Byten av läckande tappvattenarmaturer Byt ut samtliga tappvattenarmaturer, endast läckaget på varmvattnet uppgår idag till 150 l/h motsvarande en årsenergi på 71MWh eller 23 % av värmeanvändningen för varmvatten. Investering 62 diskhoar, 104 tvättställ och 62 dusch/bad nya snålspolande med komfortflöde och komforttemperatur (se figur), ca 600 kkr. Besparing (utöver läckage) ca 15 % ger en total besparing på ca 110 MWh och en pay back tid på 9 år. Figur 13 Exempel på återfjädrande komforttemperatur- och komfortflödesreglerande tappställe (Gustavsberg) Förslag 9, Injustering av radiatorkretsar Flödena är dåligt fördelade i huset och temperaturskillnaden är låg. En injustering av hela värmesystemet skulle minska värmeanvändningen och öka komforten. Utbyte av termostatventiler och begränsning på 20 C. Värmeenergin minskas sannolikt med 4-5 % av en sådan åtgärd, då övertemperaturer i lägenheterna uppmäts vid besökstillfället. Det som gör att detta sparar energi är att framledningstempen kan sänkas och returtempen sänks rejält vilket gör att förlusterna i stammarna minskar, en stabilare reglering ger ett jämnare klimat i lägenheterna och tillåter att temperaturen sänks i lägenheterna utan att den termiska komforten minskas. Förslaget ger bäst genomslag om fönsterbyte genomförs först. Investering 120 kkr.

24 RAPPORT FITTJA GÅRD (35) 4.3 Klimatskärm Förslag 10, Fönsterkomplettering Fönsterkomplettering genom att byta innerrutan till ett isolerglas med argon och energiskikt ger ett totalt U-värde om ca 1,1 W/ m²k. Original ca 3 W/m²K, total fönsteryta (i lägenheter) ca 450 m². Åtgärden sparar 78 MWh årligen och ger dessutom ett behagligare termiskt inneklimat. Ofta kan inomhustemperaturen sänkas någon grad utan att det upplevs kallare än före åtgärden - då blir besparingen ytterligare ca 30 MWh. Investering ca 3,6 Mkr. Man kan då passa på att installera solskyddsglas i utsatta lägen. En grundlig undersökning av fönstrens trädelar bör föregå beslut. Om man väljer denna lösning bör man välja varm list - det finns olika kvalitéer på listen mellan glasen. Förmodligen är investeringen för byte av fönster helt och hållet samma som detta förslag och man bör välja det alternativ som passar konstruktionen (infästning i vägg etc.) bäst. Förslaget har en lång pay back tid ca 50 till 70 år och bör således endast genomföras om underhållsbehov föreligger vilket ändå föranleder renovering av fönstren. Figur 14 Byte av invändigt glas mot isolerglas med energiskikt på befintligt 2-glas fönster

25 RAPPORT FITTJA GÅRD (35) 4.4 Elanläggning Energimässigt står elanvändningen för rena fastighetsinstallationer för en mycket liten användning därför har inga åtgärder beräknats på elanläggningen utöver de som ses i övriga åtgärdsförslag. Belysningen i trapphus, förråd och korridorer har tidkanaler eller timer och det är ju alltid bra att se över dessa brinntider, t.ex. kan nämnas att vid de tillfällen vi besökt byggnaden har belysningen i källarförråden alltid varit tänd. Men ingen loggning av brinntider har genomförts och därför är besparingspotentialen okänd men sannolikt mycket låg. Inga investeringar bör därför göras.