Energiutredning Energisparåtgärder, Fittja gård Upprättad av: Mats Romson Granskad av: Godkänd av:

Transkript

1 Energiutredning Energisparåtgärder, Fittja gård Upprättad av: Mats Romson Granskad av: Godkänd av:

2 RAPPORT Energiutredning Energisparåtgärder, Fittja gård 1 Kund SABO Konsult WSP Systems Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm Kontaktpersoner Mats Romson, Tel: Ulf Lilliengren, Tel: Innehåll Bakgrund 3 Resultat 3 Förutsättningar 4 Åtgärdsförslag 7 Åtgärder i detalj 10 2 (10)

3 Bakgrund Fastighetsbolaget SABO har beställt en energiutredning för att bedöma lönsamheten i energibesparande åtgärder i flerbostadshus. Fastigheten Fittja Gård 1 har använts som referens. Dess energiförbrukning är från år 2009 och normalårskorrigerad. Resultat Energibesparande åtgärder är redovisade i tabell 1 och är sorterade efter lönsamhet. Redovisad återbetalningstid (payoff) speglar den relativa lönsamheten. Besparing och återbetalningstid för resp. ny åtgärd är baserad på energiförbrukning som erhållits efter att föregående åtgärd genomförts. Följande resultat har erhållits: Vår bedömning är att åtgärder är lönsamma vid en återbetalningstid (pay-off) av ca 10 år 3 åtgärder är lönsamma och reducerar dagens energiförbrukning mer än 20 %. För att halvera energiförbrukningen krävs installation av effektiv värmepump och att nya fönster monteras. Åtgärder för att halvera energiförbrukningen är ej lönsamma. FTX-ventilation och solpaneler är förmodligen motiverat endast vid omfattande renovering eller ombyggnad. Resultatet är redovisat för två olika energiprisutvecklingar: 0 % prisökning under 40 år 2% per år under 40 år, vilket motsvarar ett medelenergipris som är 1,6 ggr högre än ovan. 3 (10)

4 Bef Byggnad Fittja Gård 1 Energi Payoff år Payoff år E- pris 2%/år Underh exkl energi kkr/år 100% 0 Inv kkr El Avlopps VVX 50% Mätning läg.temp varmvatten VP 28 kw COP=5 Fönster byte U=1 W/m2,C FTX 90%, läckage 10% 98% 7,2 4, % 7,6 4, % 10,6 7, % 18,1 10, % 49,9 31, % 103,0 55, Solpaneler 180 m2, 0,5 MWh/m2 31% 144,3 74, Tabell 1- Pay-off, energisparåtgärder 4 (10)

5 Förutsättningar Den befintliga byggnaden uppvisar följande energiförbrukning och energifördelning. Elförbrukningen för tvättstuga har dragits bort från de beräknade uppgifterna. Resterande el har fördelats mellan fläktar och belysning. Värmeförbrukningen har fördelats på ventilation, transmission, tappvarmvatten utifrån byggnadens värmeisolering, ventilationsflöde resp. tappvattenförbrukning. 30 % av tappvattenvolymen antas vara tappvarmvatten. Sort Energi tot VS+VV EL inkl tvätt Sort fönster vägg tak A- temp MWh/år m kwh/m2,år W/m2,K 3 0,5 0,3 % Tabell 2- Energiförbrukning, tappvattenförbrukning, byggnadsdata Sort El VV VS fönst VS vägg VS tak VS vent. El fläkt El bel. MWh/år kwh/m2,år % Tabell 3 - Fördelning energi El tvätt Gr.tim Fläkt- SPF Luft vatten Pris (kr/mwh) ( O Ch) (W/l,s) l/s,m2 m3 värme el , Tabell 4 - VVS-Data, flöden, priser 5 (10)

6 Energipriser Kalkylens energipriser inkluderar rörliga och fasta avgifter, samt skatter och samtliga avgifter. Energipriser är totalprisets årsmedelvärden även om vinterperioden är avgörande för den egentliga kostnaden. T ex är energiprisets rörliga del mycket lägre under sommaren. Den fasta avgiften baseras oftast på maximalt effektuttag under vintern. Stora prisskillnader i energi under året kan göra att en mycket stor energibesparing kan vara ekonomiskt ointressant. Typexemplet är solvärme i en byggnad som huvudsakligen värms av fjärrvärme. Marginalkostnaden för fjärrvärme är oftast lägre än en tredjedel under den period som solvärme bidrar med energi(sommartid). Värmeenergi från sol har i kalkylen värderas till 50% av årsmedelpriset för värme. Ett annat exempel är värmepumpar, vilka ofta kan leverera full effekt året runt. Behovet sommartid är begränsat till att värma tappvatten till hög temperatur. Detta leder till att värmepumpen arbetar ineffektivt och kan göra energin från värmepump dyrare än fjärrvärme sommartid. I kalkylen har värmepumpens driftstid reducerats till 80%av året. Prisutveckling energi Energiprisutvecklingen är mycket oviss beroende på världsläge, tillgång på råolja samt kostnaden för övergång mot förnybara energikällor. För att överblicka energipriset har kalkylen gjorts för en tidsperiod om 40 år. Kalkylen har två olika utgångspunkter för prissättning: Energiprisutvecklingen är 0 % per år under de kommande 40 åren. Framtida pris på energi relativt övriga priser har i beräkningarna varit oförändrad. Energipriset ökar med 2 % per år under de kommande 40 åren. Energipriset kommer även i framtiden vara större vintertid än sommartid. Kostnader Kostnad för resp. åtgärd består dels av uppskattad investeringskostnad, dels en underhållskostnad. Underhållskostnaden innefattar allt underhåll och all reparation som krävs för att åtgärden skall fungera under minst 20 år. Exempelvis ingår byte av huvudkomponenter när dess livslängd bedöms vara uppnådd. Den angivna investeringskostnaden och underhållskostnadens storlek är osäker speciellt vad gäller komplicerade åtgärder som värmepumpinstallationer och FTX. Kostnaden kan sannolikt skilja sig ± 20% från den verkliga kostnaden. 6 (10)

7 Åtgärdsförslag Elbesparingar Eftersom elenergin är dyrare än värmeenergin betalar sig besparingar för elenergi snabbare än värmebesparingar. Behovsstyrning av belysning, fläktar och pumpar är ofta lönsamma. De komponenter som är i drift under långa tidsperioder bör bytas ut till mer energieffektiva. Avloppsvärmeväxlare En värmeväxlare mellan tappkallvatten och avloppsvatten kan öka temperaturen på tappkallvattnet och sänka temperaturen på utgående avloppsvatten. En måttlig värmning av inkommande kallvatten sparar energi utan att skapa klagomål på ljummet kallvatten. Kallare inkommande vatten än +20 O C är en energiförlust i byggnaden, dels genom att det kyler de rum där vatten passerar eller förvaras, dels eftersom större andel varmvatten krävs för att erhålla önskad temperatur i en blandare. Förslagsvis installeras ett antal avloppsvärmeväxlare av koaxialtyp och en ackumulator på ca 1m³ Avloppsvärmeväxlaren ger konstant värmeeffekt oberoende av uteluftstemperaturen, samt att den har låg underhållskostnad. Att höja inkommande kallvatten med 8 C sänker byggnadens värmebehov med motsvarande energi under värmesäsongen. Under sommarhalvåret finns inget värmebehov. Besparingen ligger sommartid endast i den minskade uppvärmningen av varmvatten. 7 (10)

8 Mätning Temperaturgivare i lägenheter som kan avläsas centralt är ett bra underlag för att justera värmesystemet. Detta möjliggör en minskning av den genomsnittliga lägenhetstemperaturen. Temperaturen kan även användas som underlag för energidebitering. Man kan då tillåta viss skillnad i lägenhetstemperatur. Boende kommer att få ökad motivation till att använda radiatortermostaterna på avsett vis. Data från mätning av varm- och kallvattenförbrukning, vilka används som underlag för förbrukningsavgift, leder till lägre förbrukning. Vattenmätning blir en dyrare åtgärd eftersom installationen är mycket mer omfattande än temperaturmätning. Frånluftvärmepump (VP) Frånluftvärmepump (VP) kan användas för att återvinna energi ur byggnadens frånluft. Energin kan användas för att värma värmevatten (VS) eller för att värma tappvatten. Ju mindre skillnad i temperatur det är mellan frånluften och det som skall värmas, desto mindre elenergi krävs för att driva värmepumpen. Att värma tappvatten till +55 C med +20 C frånluft kräver ca 1 del elenergi för att återvinna 2 delar värme, (COP=3). För bli lönsamt bör systemet arbeta med lägre temperaturskillnader. Vi förutsätter uppvärmning av vatten till max ca +40 O C, samt en måttlig kylning av frånluften.(cop=5) Ger konstant värmeeffekt oberoende av uteluftstemperaturen. Har en relativt hög underhållskostnad. Fönster Moderna fönster har ett värmeläckage på ca 1/3 av befintliga. Byte innebär en stor kostnad och kan motiveras om befintliga fönster är i behov av renovering. Ger stor besparing av värmeeffekt. Från- och tilluft med värmeväxlare (FTX) För att få kontroll på luftflöden i byggnaden kan ett system med både från- och tilluft samt värmeväxlare installeras. Frånluftsystemet finns idag tillgängligt, men att förse byggnaden med ett tilluftssystems innebär omfattande ingrepp i fastigheten då kanaler kommer att behöva dras in i varje lägenhet. Energibesparingen räknas på 80 % p g a den ofrivilliga ventilationen, trots att luftbehandlingsaggregatet har 90 % verkningsgrad. Åtgärden ger stor besparing av värmeeffekt Har en relativt hög underhållskostnad. 8 (10)

9 Solvärme Vatten med frysskyddsvätska värms av solen i paneler eller liknande. Vätskan värmeväxlas mot byggnadens värmevatten- och tappvarmvattensystem. Systemet kräver några kubikmeter ackumulatorvolym för varmvatten. Ger stor värmeeffekt sommartid. Ger ingen besparing av värmeeffekt vintertid, vilket innebär att producerad energi är värd mindre än det årliga genomsnittspriset. Besparingsåtgärder för tvättstugor och övriga lokaler Värme behov till tvättstugor kan minskas genom installation av FTX. Detta kan ta vara på överskottsvärme, och tvättstugan kan kopplas bort från byggnadens frånluftsystem. Ett luftbehandlingsaggregat, gemensamt med tillhörande lokaler kan vara fördelaktigt. Lönsamheten är ej beräknad, men återbetalningstiden är sannolikt större än 10 år. Åtgärden ger dock renare luft och ett bättre inneklimat. Tvättmaskinernas el- energiförbrukning kan minskas avsevärt genom att varmt avloppsvatten separeras från kallt och samlas i tankar. Detta värmeväxlas för att värma inkommande kallvatten. tappvarmvatten kan användas i stället för värme med el. vatten kan renas och återanvändas. Att minska energiförbrukning i tvättmaskiner innebär ofta att tvättmaskinen byts till ny av effektivare typ. 9 (10)

10 Åtgärder i detalj Angivna energivärden avser byggnadsdels del av totalt betald energi. När totala energin för värme minskar efter att åtgärd gjorts fördelas minskningen på berörda byggnadsdelar Exempelvis byte av fönster minskar energin genom fönster, avloppsvärmeväxlare minskar energin för både uppvärmning och tappvarmvatten. B e f B y g g n a d F it t ja G å r d 1 Energi Pay off år Payoff år E-pris 2%/år underh exkl energi kkr/år Inv kkr vatten kkr/år Sort Energi tot VS+VV EL exkl tv Eländr. VS VSändr VV VVändr vent föns vägg tak 100% MWh/år kwh/m2,år % fläkt el belys mm e l 98% 7,2 4, MWh/år kwh/m2,år % A v lo p p s V V X 5 0 % 89% 7,6 4, VV+VS Grat 160 MWh/år kwh/m2,år % M ä t n in g lä g.t e m p v a r m v a t t. 76% 10,6 7, MWh/år kwh/m2,år % V P 2 8 k W C O P = 5 58% 18,1 10, MWh/år kwh/m2,år % F ö n st e r b y t e U = 1 W / m 2, C F T X 9 0 % lä c k a g e 1 0 % S o lp a n e le r m 2, 0,5 M W h / m 2 48% 49,9 31, % 103,0 55, % 144,3 74, MWh/år kwh/m2,år % MWh/år kwh/m2,år % MWh/år kwh/m2,år % (10)