STRESS & HÄLSA, 7.5 hp

Transkript

1 STOCKHOLMS UNIVERSITET Psykologi II Psykologiska institutionen Stress & hälsa Delkursansvarig: Hillevi Busch VT 2008 Anvisningar och schema STRESS & HÄLSA, 7.5 hp 31 mars juni 2008

2 2 ANVISNINGAR: STRESS OCH HÄLSA, 7,5 HP, VT 2008 Delkursansvarig: Hillevi Busch Delkursens innehåll Syftet med delkursen är att ge grundläggande kunskaper om begrepp, modeller, teorier och metoder samt praktiska åtgärder inom stress- och hälsopsykologin. Inom hälsopsykologin undersöks hur psykologiska faktorer bidrar till människors hälsa, ohälsa och sjukdomsbeteende. Stress spelar här en betydelsefull roll. I stressavsnittet behandlas så väl biologiska som psykosociala faktorer av stress. Skillnader i stress och hälsa analyseras utifrån olika aspekter så som socioekonomiska förhållanden, etnicitet, genus, personlighet, coping och olika livsstilsfaktorer. Även preventiva åtgärder diskuteras. Studenten ska också pröva att skriva en individuell handlingsplan samt utvärdera andras handlingsplaner rörande fiktiva fallbeskrivningar. Delkursen ger även träning i att söka vetenskaplig litteratur i databaser, samt att kritiskt analysera sådan litteratur. Förväntade studieresultat Efter avslutad delkurs förväntas studenten kunna: 1) Redogöra för centrala begrepp, modeller och teorier som används inom stress- och hälsopsykologin 2) Förklara grundläggande samband mellan biologiska och psykosociala faktorer i relation till stress, hälsa och sjukdom 3) Förmedla teoretisk kunskap i syfte att reducera stress, förhindra ohälsa samt befrämja en god hälsoutveckling 4) Självständigt söka, tillgodogöra sig och kritiskt analysera vetenskapliga artiklar inom stressoch hälsopsykologin Undervisning Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar och seminarier. Föreläsningarna knyter an till litteraturen men avser även att gå utöver litteraturen för att bredda förståelsen för ämnesområdet. I delkursen ingår även ett mindre individuellt projektarbete (handlingsplan). Närvaro För vissa moment i undervisningen gäller obligatorisk närvaro. Dessa tillfällen är markerade med (OBL) i schemat. Närvaro på övriga undervisningstillfällen är frivillig, men rekommenderas starkt eftersom det underlättar inlärningsprocessen.

3 3 Examination och kurskrav De förväntade studieresultaten examineras i tre steg (se nedan). Dessutom krävs närvaro vid samtliga obligatoriska (OBL) undervisningstillfällen. 1) Projektarbete: En fiktiv fallbeskrivning analyseras med hjälp av kurslitteratur, breddningslitteratur och föreläsningar. Analysen ska sedan utmynna i en självständigt författad rapport, vilken bedöms enligt kriterierna godkänd/rest. Vid rest kompletteras rapporten enligt särskilda anvisningar. Anvisningar om projektarbetet läggs ut på Mondo och presenteras även vid föreläsningen den 5/ ) Peer-review : Studenterna delas in i grupper om 3-4 personer. Varje student läser och kommenterar tre studenters projektarbeten. Återkoppling ges även av läraren (UTS) vid det obligatoriska seminariet (2/6). 3) Salstentamen: Här examineras den obligatoriska kurslitteraturen genom ett antal essäfrågor. Tentamen bedöms enligt betygskriterierna (se nedan), vilka är utformade utifrån de förväntade studieresultaten. Den ordinarie salstentamen äger rum den 4 juni En omtentamen är planerad till vecka 34. Bedömning och betygskriterier Det slutgiltiga betyget på delkursen baseras på resultatet av den skriftliga salstentamen. Svaren på essäfrågorna bedöms enligt specifika betygskriterier (se nedan). Varje fråga bedöms utifrån den sjugradiga ECTS-skalan (A, B, C, D, E, Fx, F). De erhållna bokstavsbetygen konverteras till motsvarande siffra (1-7) varefter resultatet för samtliga frågor adderas. Totalsumman divideras med antalet essäfrågor. Den siffra som erhålls efter divisionen konverteras åter till en bokstav. Avrundning sker vid behov. Minst E krävs för godkänd tentamen/delkurs. Bedömningen av essäfrågorna beaktas enligt följande: Förmågan att redogöra för centrala begrepp, modeller och teorier inom stress och hälsopsykologin Förmågan att förklara sambandet mellan biologiska och psykosociala faktorer i relation till stress, hälsa och sjukdom Koppling till den obligatoriska kurslitteraturen Tydlighet, stringens och logik i svaren ( röd tråd ) Grad av självständighet, reflektion, tillämpning och konsekvensanalys i framställningen A Studenten redogör för aktuellt problemområde i relation till existerande forskningsdiskussion och kan mycket ingående och explicit redogöra för teoretiska, metodologiska och etiska aspekter. I lösta uppgifter redovisar studenten uttömmande, självständigt och mycket tydligt utmärkande drag i relevanta modeller som beskriver stress, stressrelaterad ohälsa och hälsa samt för området centrala begrepp. Studenten ska också på ett mycket klart och tydligt sätt kunna relatera biopsykosociala stressmekanismer till olika typer av hälsorelaterade problem och med stor säkerhet föra en fördjupad diskussion om likheter och skillnader mellan relevanta teorier, modeller och begrepp.

4 4 Studenten ska vidare på ett utvecklat sätt och med stor säkerhet kunna förklara och nyttja centrala begrepp i analys av egna och givna exempel samt kunna göra redogöra för praktiska tillämpningar med hjälp av egna och givna exempel. Sammanfattningsvis löser studenten uppgifter på ett sätt som speglar en fördjupad förståelse av problemområdet och detta kommer också till uttryck genom att framställningen genomgående är mycket tydlig, stringent och logisk. B Studenten redogör för aktuellt problemområde i relation till existerande forskningsdiskussion och kan ingående och explicit sätt redogöra för teoretiska, metodologiska och etiska aspekter. I lösta uppgifter redovisar studenten uttömmande, självständigt och tydligt utmärkande drag i relevanta modeller som beskriver stress, stressrelaterad ohälsa och hälsa samt för området centrala begrepp. Studenten ska också på ett tydligt sätt kunna relatera biopsykosociala stressmekanismer till olika typer av hälsorelaterade problem och med stor säkerhet föra en fördjupad diskussion om likheter och skillnader mellan relevanta teorier, modeller och begrepp. Studenten ska vidare på ett utvecklat sätt och med säkerhet kunna förklara och nyttja centrala modeller i analys av egna och givna exempel samt kunna göra redogöra för praktiska tillämpningar med hjälp av egna och givna exempel. Sammanfattningsvis löser studenten uppgifter på ett sätt som speglar en fördjupad förståelse av problemområdet och detta kommer också till uttryck genom att framställningen är tydlig, stringent och logisk. C Studenten redogör för aktuellt problemområde i relation till existerande forskningsdiskussion och kan redogöra för teoretiska, metodologiska och etiska aspekter. I lösta uppgifter redovisar studenten självständigt och tydligt utmärkande drag i relevanta modeller som beskriver stress, stressrelaterad ohälsa och hälsa samt för området centrala begrepp. Studenten ska också på ett tydligt sätt kunna relatera biopsykosociala stressmekanismer till olika typer av hälsorelaterade problem och med säkerhet föra en fördjupad diskussion om likheter och skillnader mellan relevanta teorier, modeller och begrepp. Studenten ska med säkerhet kunna förklara och nyttja centrala modeller i analys av egna och givna exempel samt kunna göra redogöra för praktiska tillämpningar med hjälp av egna och givna exempel. Sammanfattningsvis löser studenten uppgifter på ett sätt som speglar en god förståelse av problemområdet och detta kommer också till uttryck genom att framställningen är tydlig och logisk. D Studenten redogör för aktuellt problemområde i relation till existerande forskningsdiskussion och kan redogöra för teoretiska, metodologiska och etiska aspekter. I lösta uppgifter redovisar studenten självständigt utmärkande drag i relevanta modeller som beskriver stress, stressrelaterad ohälsa och hälsa samt för några för området centrala begrepp. Studenten ska också på ett tydligt sätt kunna relatera biopsykosociala stressmekanismer till olika typer av hälsorelaterade problem och med säkerhet föra en fördjupad diskussion om likheter och skillnader mellan relevanta teorier, modeller och begrepp. Studenten ska kunna förklara och nyttja några för området centrala modeller i analys av egna och givna exempel samt hjälpligt kunna redogöra för praktiska tillämpningar med hjälp av egna och givna exempel. Sammanfattningsvis löser studenten uppgifter på ett sätt som speglar en grundläggande förståelse av problemområdet och detta kommer också till uttryck genom att framställningen mestadels är tydlig och logisk.

5 5 E Studenten redogör för aktuellt problemområde och kan i huvudsak redogöra för teoretiska, metodologiska och etiska aspekter. I lösta uppgifter redovisar studenten utmärkande drag i relevanta modeller som beskriver stress, stressrelaterad ohälsa och hälsa samt några för området centrala begrepp. Studenten ska också kunna relatera biopsykosociala stressmekanismer till olika typer av hälsorelaterade problem och ska även i viss mån kunna diskutera likheter och skillnader mellan relevanta teorier, modeller och begrepp. Studenten ska kunna förklara och nyttja någon för området central modell i analys av egna och givna exempel samt hjälpligt kunna redogöra för praktiska tillämpningar med hjälp av egna och givna exempel. Sammanfattningsvis löser studenten uppgifter på ett sätt som speglar en viss förståelse av problemområdet och detta kommer också till uttryck genom att framställningen mestadels är logisk. F Studenten brister i sin redogörelse för aktuellt problemområde och kan inte tillfredsställande redogöra för teoretiska, metodologiska och etiska aspekter. I lösta uppgifter förmår studenten inte redovisa utmärkande drag i relevanta modeller som beskriver stress, stressrelaterad ohälsa och hälsa eller något för området centralt begrepp. Studenten kan inte på ett tillfredsställande sätt relatera biopsykosociala stressmekanismer till relevanta typer av hälsorelaterade problem och inte heller föra en diskussion om likheter och skillnader mellan olika teorier, modeller och begrepp. Studenten kan inte på ett godtagbart sätt förklara och nyttja något för området central modell i analys av egna och givna exempel och kan inte heller redogöra för praktiska tillämpningar varken med egna eller givna exempel. Studenten löser uppgifter på ett sätt som speglar en avsaknad av en grundläggande förståelse av problemområdet. Detta kommer också till uttryck genom att framställningen överlag är otydlig och motsägelsefull. Kurslitteratur (T) (B) (BLK) (K) Taylor, S.E. (2006). Health Psychology (6th ed.). London, UK: McGrawHill. Hela boken ingår. ISBN: Barker, D.J.P (2005). The developmental origins of insulin resistance. Hormone Research, 64 (Suppl 3), 2-7. Berntsson, L., Lundberg, U., & Krantz, G. (2006). Gender differences in work-home interplay and symptom perception among Swedish white collar employees. Journal of Epidemiology and Community Health, 60, Keyes, C. L. (2005). Mental illness and/or mental health? Investigating axioms of the complete state model of health. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 73(3), (L & L) Lindfors, P. & Lundberg, U. (2002). Is low cortisol release an indicator of positive health? Stress and Health, 18, (M) Maslach, C., Schaufeli, W.B., & Leiter, M.P. (2001). Job burnout. In S.T. Fiske, D.L. Schachter, & C. Zahn-Waxler (Eds.), Annual Review of Psychology, 52,

6 6 Kommentar: Artiklarna kan laddas ner med hjälp av SU-studentkonto via : 1) gå in och sök direkt i PsychInfo som databas, sök då på författares efternamn samt årtal eller 2) sök direkt på e-tidskrift. Det kursiverade namnet i referensen anger tidskriftsnamn. När du hittat rätt tidskrift, letar du upp rätt volym och sidnummer och laddar sedan ner artikeln. Övrig relevant litteratur Ekman, R., & Arnetz, B. (2005). Stress: individen, samhället, organisationen, molekylerna. Liber. Janlert, U. (2000). Folkhälsovetenskapligt lexikon. Stockholm: Natur & Kultur. Sapolsky, R. (2003). Varför zebror inte får magsår. Natur och Kultur. Svenaeus, F. (2003). Sjukdomens mening. Stockholm: Natur & Kultur.

7 7 SCHEMA Datum Tid Lokal Lärare Innehåll Litteratur 31/ U24 HB Introduktion (OBL) T kap 1 2/ U24 HB Stress och Hälsa: K vad avser begreppen? 7/ U24 UL Hur påverkas kroppen av stress? T kap 2, 6, 7 9/ U24 HB Coping & Sjukdomsbeteende T kap / U16 UL Stress och hälsa bland kvinnor BLK och män 16/ U17 HB Seminarium: Hälsoparadoxen U18 VB (OBL) U23 PLS 21/ U24 PLS Tidig utveckling, stress & hälsa B 23/ U24 VB Utbrändhet M 28/ U24 HB Livsstil och prevention T kap 3-5, 15 5/ U24 UTS Projektarbete (OBL) T kap 4, 13, 15 Handlingsplan för hälsa 7/ U24 PLS Positiv hälsa K, L&L 19/ U24 HB Smärta T kap 10 21/ U24 ML Stress och immunsystemet T kap 14 OBS! Inlämning av projektarbete! Mejla till uvt@psychology.su.se senast kl / U24 KG Arbetsvillkor, kompensatoriska strategier och återhämtning 28/ U24 Reservtid 2/ U24 UTS Projektarbete: återkoppling (OBL) 2/ HB Frågestund inför tenta och kursutvärdering 4/ U31/U Ordinarie tentamen (OBL) Fetstil = obligatorisk närvaro

8 8 Delkursansvarig: Hillevi Busch (HB), Fil. Dr. e-post: Tel: Övriga lärare: Victoria Blom (VB), Doktorand e-post: Tel Klas Gustafsson Fil. Dr. e-post: Tel: Mats Lekander (ML), Docent e-post: Tel: Petra Lindfors (PLS), Docent e-post: Tel: Ulf Lundberg (UL), Professor e-post: Tel: Ulrica von Thiele Schwarz (UTS) e-post: Doktorand/leg. psykolog