STRESS & HÄLSA, 7,5 hp

Transkript

1 STOCKHOLMS UNIVERSITET Avancerad nivå: Master Psykologiska institutionen HT 2008 Kursansvarig: Petra Lindfors Anvisningar och schema STRESS & HÄLSA, 7,5 hp 3 november januari 2009

2 2 Kursanvisningar: STRESS & HÄLSA, 7,5 hp, HT 2008 Kursansvarig: Petra Lindfors Innehåll Utgångspunkten består i ett psykobiologiskt perspektiv på stress och o/hälsa. Avsikten är att ge utrymme för utveckling av fördjupade kunskaper kring aktuell teoribildning, modeller och begrepp som relaterar till området samt fördjupade insikter i aktuell forsknings- och utvecklingsarbete inom området. Undervisningen inkluderar en genomgång av området stress och hälsa samt hur stress kan kopplas till uppkomst och utveckling av olika typer av ohälsa. Inom detta ryms olika teman som t ex en diskussion av begreppen stress och hälsa, fysiologiska och psykologiska stressreaktioner, sambanden mellan stress och o/hälsa, uppkomst och utveckling av hälsa/ohälsa/kroppssjukdom, utbrändhet, livsstil, förebyggande åtgärder, behandling och rehabilitering samt mätmetoder och undersökningsdesign. En ytterligare avsikt är att uppmuntra till reflektion kring betydelsen av kön, ålder, socioekonomisk status, kultur/etnicitet och olika livsfaser i relation till dessa olika områden. Genom att söka reda på och ta del av vetenskapliga artiklar ges också tillfälle att kritiskt och systematiskt integrera kunskap, analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer. Mål Delkursen har som mål att 1) ge fördjupade kunskaper inom ämnesområdet stress och o/hälsa ur ett psykobiologiskt perspektiv och ge fördjupad insikt i vad sådan kunskap kan betyda i praktisk tillämpning t ex i sjuk-, hälso- och friskvård samt i aktuella forsknings- och utvecklingsarbeten, 2) problematisera betydelsen av kön, ålder, socioekonomisk status, kultur/etnicitet och olika livsfaser, 3) ge fördjupade metodkunskaper inom området och förmåga till kritisk analys och bedömning av några relevanta metoder som används, 4) ge tillfälle till att självständigt identifiera och formulera för området relevanta frågeställningar och planera och utvärdera arbeten inom området samt ge förmåga att såväl muntligt som skriftligt redogöra för och diskutera olika frågor som knyter an till området. Förväntade studieresultat Efter genomgången delkurs förväntas du som student: 1) kunna föra en fördjupad diskussion kring för området centrala begrepp teorier och modeller inom samt kunna ge en fördjupad beskrivning av viktiga fysiologiska och psykologiska reaktioner på stress och olika hälsorelaterade effekter 2) kunna söka och kritiskt granska (d v s tolka, kritisera och värdera forskningsresultat och bedöma felkällor och etiska aspekter) relevanta metoder, forsknings- och utvecklingsarbeten inom området och 3) kunna identifiera och formulera för området relevanta frågeställningar, kunna söka och kritiskt granska forsknings- och utvecklingsarbeten inom området samt kunna planera studier av psykobiologiska stressmekanismer i olika kontexter och diskutera hur resultaten kan komma till praktisk användning 4) kunna göra kritiska värderingar kring betydelsen av individuella skillnader i stress och stressrelaterade hälsoproblem (t ex utifrån ålder, kön, etnicitet, utbildning, personlighet, livshändelser)

3 3 Undervisning Undervisningen består huvudsakligen av föreläsningar med seminarieinslag. Det innebär att du förväntas komma förberedd till undervisningstillfällena och delta aktivt i diskussioner kring temat. Undervisningen genomförs i helgrupp vilket innebär att alla studenter är närvarande. Delkursen inleds med en fördjupande diskussion kring begreppen stress och hälsa. Därefter presenteras olika områden i olika föreläsningar. Föreläsningarna anknyter delvis till den obligatoriska kurslitteraturen men avser också att gå utöver litteraturen för att ytterligare vidga förståelsen för ämnesområdet. Viss litteratur förväntas studenterna tillgodogöra sig på egen hand. Examinationen sker genom en individuellt författad fördjupningsrapport. Undervisningsperioden löper mellan 3/ / Undervisningen är schemalagd till måndagar. Observera att tiden för undervisningen varierar (se schema). För att på bästa sätt kunna tillgodogöra dig undervisningen ska du följa läsanvisningarna i schemat och orientera dig i litteraturen inför respektive undervisningstillfälle. Närvaro Observera att introduktionstillfället är obligatoriskt. Det är också obligatoriskt att lämna in ett PM. Vidare är det obligatorisk närvaro under den seminariedag där de individuella rapporterna ventileras. Dessa obligatoriska undervisningstillfällen är särskilt markerade (fetstil) i schemat. Närvaro på övriga undervisningstillfällen rekommenderas eftersom det underlättar inläsningen av litteratur och ger tillfälle till fördjupad diskussion och lärande. Examination och kurskrav Examination sker för att klargöra i vilken utsträckning en student uppnått förväntade studieresultat. Examinationen omfattar en individuellt författad rapport (se instruktioner längre ner) och aktivt deltagande i det avslutande seminariet där de individuella rapporterna ventileras. Den individuellt författade rapporten ska utgöras av en fördjupning inom området stress och o/hälsa. Ämne bestäms i samråd med examinator. Rapporten bedöms enligt specifika betygskriterier. Aktivt deltagande i det avslutande seminariet innebär att du är förberedd för aktiv muntlig presentation och diskussion av det stoff som ska behandlas. Aktivt deltagande är ett kurskrav. Kurskravet innebär denna del måste vara godkänd och klar för att delkursen ska betraktas som avslutad. Kurskrav bedöms som godkänd eller rest. Vid rest sker komplettering enligt separata anvisningar som ges i samband med krav om komplettering. Instruktioner för individuellt författad rapport Den individuellt författade rapporten ska utgöras av en fördjupning inom ett valfritt område som anknyter till stress och o/hälsa. Rapporten ska knyta an till den obligatoriska kurslitteraturen. Rapporten ska också utgå från ytterligare ämnesspecifik forskningslitteratur. Denna forskningslitteratur ska främst utgöras av vetenskapliga artiklar som studenten själv söker reda på. Rapporten ska innehålla en teoretisk del samt en tillämpad del. Den teoretiska delen består i en fördjupning inom det aktuella området och ska inkludera en avlutande självständig och kritisk

4 4 analys och bedömning. Den tillämpade delen ska inkludera en självständigt planerad forskningsdesign som ska inkludera såväl psykologiska som fysiologiska mått för att studera en frågeställning inom det aktuella fördjupningsämnet. Ämnesområdet för rapporten bestäms i samråd med examinator. Ämnet kan anknyta till det förestående uppsatsarbetet eller vara helt fristående. I ett kortfattat PM som ska lämnas in (se schema för datum/tid) redogörs för ämnesområde, syfte, frågeställningar samt litteratur. Rapporten ska följa de anvisningar avseende formalia som finns i Vetenskapligt skrivande (Hassmén & Hassmén) som finns att ladda ner från Psykologiska institutionens hemsida: Vid behov kan även APAmanualen nyttjas. Rapporten ska vara maximalt 15 sidor. Rapportens två delar (teoretisk del respektive del med design) bedöms separat. Bedömningen sker utifrån specifika betygskriterier, se vidare under bedömning och betygskriterier. Bedömning och betygskriterier Det slutgiltiga betyget på kursen baseras på resultatet från den skriftliga och individuellt författade fördjupningsrapporten. Rapporten betygsätts enligt en sjugradig målrelaterad betygskala. Skalan går från A till F/Fx där A är högsta betyg och F/Fx är underkänt. De två aspekterna (teori respektive tillämpning i design) av inlämningsuppgiften bedöms separat och tilldelas två bokstavsbetyg. Sedan konverteras varje bokstav till en motsvarande siffra (1-7 där A är högsta betyg) varefter resultatet adderas för alla frågor. Totalsumman divideras med två. Den siffra som erhålls efter divisionen konverteras åter till en bokstav. Avrundning sker vid behov. Minst E på respektive del krävs för godkänt betyg. Bedömningen tar hänsyn till: 1) förmåga att självständigt identifiera och formulera en för området relevant frågeställning 2a) förmåga till att kritiskt och systematiskt integrera kunskap genom att t ex presentera för området centrala begrepp, modeller, teorier och resultat och analysera och bedöma dessa (avser huvudsakligen den teoretiska delen) 2b) förmåga att planera och föreslå adekvata metoder för en genomförbar studiedesign som omfattar såväl psykologiska som fysiologiska mått (avser huvudsakligen den tillämpade delen med studiedesign) 3) förmåga att självständigt knyta an till obligatorisk kurslitteratur samt till specifik fördjupande forskningslitteratur samt val av fördjupande litteratur 4) tydlighet, stringens och logik i framställning och resonemang 5) grad av självständighet, reflektion, tillämpning och konsekvensanalys i framställningen 6) om uppgiften fullgjort inom angivna tidsramar A Studenten redogör för aktuellt problemområde i relation till existerande forskningsdiskussion och kan mycket ingående och explicit beskriva och självständigt analysera teoretiska, metodologiska och etiska aspekter av relevans för problemområdet. I lösta uppgifter redovisar studenten uttömmande, självständigt och mycket tydligt utmärkande drag i relevanta modeller samt för

5 5 området centrala begrepp. Studenten ska också på ett mycket klart och tydligt sätt kunna relatera psykobiologiska mekanismer till olika typer av problemställningar och med mycket stor säkerhet föra en fördjupad diskussion kring relevanta teorier, modeller och begrepp. Studenten ska vidare på ett utvecklat sätt och med stor säkerhet kunna förklara och nyttja centrala begrepp i analys av egna och givna exempel samt kunna bedöma och analysera praktiska tillämpningar i egna och givna exempel. Vidare ska studenten visa på fördjupade metodkunskaper genom att kunna föra en nyanserad diskussion kring relevanta metodfrågor. Studenten tar genomgående ett stort ansvar för sin egen kunskapsutveckling vilket bl a kommer till uttryck i ett självständigt val av fördjupningslitteratur. Sammanfattningsvis löser studenten uppgifter på ett sätt som speglar en fördjupad förståelse av problemområdet och möjlighet till olika tillämpningar och detta kommer också till uttryck genom att framställningen genomgående är mycket tydlig, stringent och logisk. B Studenten redogör för aktuellt problemområde i relation till existerande forskningsdiskussion och kan ingående och explicit beskriva teoretiska, metodologiska och etiska aspekter av relevans för problemområdet. I lösta uppgifter redovisar studenten uttömmande, självständigt och tydligt utmärkande drag i relevanta modeller samt för området centrala begrepp. Studenten ska också på ett mycket tydligt sätt kunna relatera psykobiologiska mekanismer till olika typer av problemställningar och med stor säkerhet föra en fördjupad diskussion kring relevanta teorier, modeller och begrepp. Studenten ska vidare på ett utvecklat sätt och med säkerhet kunna förklara och nyttja centrala modeller i analys av egna och givna exempel samt kunna bedöma och analysera praktiska tillämpningar i egna och givna exempel. Vidare ska studenten visa på fördjupade metodkunskaper genom att kunna föra en nyanserad diskussion kring relevanta metodfrågor. Studenten tar genomgående ett stort ansvar för sin egen kunskapsutveckling vilket bl a kommer till uttryck i ett självständigt val av fördjupningslitteratur. Sammanfattningsvis löser studenten uppgifter på ett sätt som speglar en fördjupad förståelse av problemområdet och detta kommer också till uttryck genom att framställningen är tydlig, stringent och logisk. C Studenten redogör för aktuellt problemområde i relation till existerande forskningsdiskussion och kan explicit beskriva teoretiska, metodologiska och etiska aspekter av relevans för problemområdet. I lösta uppgifter redovisar studenten självständigt och tydligt utmärkande drag i relevanta modeller som beskriver stress, stressrelaterad ohälsa och hälsa samt för området centrala begrepp. Studenten ska också på ett tydligt sätt kunna relatera psykobiologiska mekanismer till olika typer av problemställningar och med säkerhet föra en fördjupad diskussion kring relevanta teorier, modeller och begrepp. Studenten ska med säkerhet kunna förklara och nyttja centrala modeller i analys av egna och givna exempel samt kunna bedöma och analysera praktiska tillämpningar i egna och givna exempel. Studenten tar genomgående ansvar för sin egen kunskapsutveckling vilket bl a kommer till uttryck i ett självständigt val av fördjupningslitteratur. Sammanfattningsvis löser studenten uppgifter på ett sätt som speglar en god förståelse av problemområdet och detta kommer också till uttryck genom att framställningen är tydlig och logisk.

6 6 D Studenten redogör för aktuellt problemområde i relation till existerande forskningsdiskussion och kan beskriva teoretiska, metodologiska och etiska aspekter av relevans för problemområdet. I lösta uppgifter redovisar studenten självständigt utmärkande drag i relevanta modeller som beskriver stress, stressrelaterad ohälsa och hälsa samt för några för området centrala begrepp. Studenten ska också på ett tydligt sätt kunna relatera psykobiologiska mekanismer till olika typer av problemställningar och föra en fördjupad diskussion kring relevanta teorier, modeller och begrepp. Studenten ska kunna förklara och nyttja minst en för området central modell i analys av egna och givna exempel samt hjälpligt kunna bedöma och analysera praktiska tillämpningar av egna och givna exempel. Studenten tar visst ansvar för sin egen kunskapsutveckling vilket bl a kommer till uttryck i förmåga att välja fördjupningslitteratur. Sammanfattningsvis löser studenten uppgifter på ett sätt som speglar en grundläggande förståelse av problemområdet och detta kommer också till uttryck genom att framställningen mestadels är tydlig och logisk. E Studenten redogör för aktuellt problemområde och kan i huvudsak beskriva teoretiska, metodologiska och etiska aspekter av relevans för problemområdet. I lösta uppgifter redovisar studenten utmärkande drag i relevanta modeller som beskriver stress, stressrelaterad ohälsa och hälsa samt något för området centralt begrepp. Studenten ska också kunna relatera psykobiologiska mekanismer till olika typer av problemställningar och ska även i viss mån kunna föra en fördjupad diskussion kring relevanta teorier, modeller och begrepp. Studenten ska kunna förklara och nyttja minst en för området central modell i analys av egna och givna exempel samt hjälpligt kunna bedöma och analysera praktiska tillämpningar av egna och givna exempel. Studenten tar ett visst ansvar för sin egen kunskapsutveckling vilket bl a kommer till uttryck i förmåga att välja fördjupningslitteratur. Sammanfattningsvis löser studenten uppgifter på ett sätt som speglar en viss förståelse av problemområdet och detta kommer också till uttryck genom att framställningen mestadels är logisk. Fx Studenten brister exempelvis i sin redogörelse för aktuellt problemområde och kan inte tillfredsställande beskriva teoretiska, metodologiska och etiska aspekter av relevans för problemområdet. I lösta uppgifter förmår studenten exempelvis inte redovisa utmärkande drag i relevanta modeller som beskriver stress, stressrelaterad ohälsa och hälsa eller något för området centralt begrepp. Studenten kan exempelvis inte på ett tillfredsställande sätt relatera psykobiologiska mekanismer till relevanta problemställningar och inte heller föra en fördjupad diskussion avseende olika teorier, modeller och begrepp. Studenten kan exempelvis inte på ett godtagbart sätt förklara och nyttja något för området central modell i analys av egna och givna exempel och kan inte heller bedöma och analysera praktiska tillämpningar varken av egna eller givna exempel. Studenten tar inget ansvar för sin egen kunskapsutveckling vilket bl a kommer till uttryck i en oförmåga att välja fördjupningslitteratur. Vidare löser studenten uppgifter på ett sätt som speglar en avsaknad av en grundläggande förståelse av problemområdet. Detta kommer också till uttryck genom att framställningen överlag är otydlig och motsägelsefull. F Studenten underlåter att förankra ämnesområde med examinator. Studenten brister exempelvis i sin redogörelse för aktuellt problemområde och kan inte tillfredsställande redogöra för teoretiska,

7 7 metodologiska och etiska aspekter. I lösta uppgifter förmår studenten exempelvis inte redovisa utmärkande drag i relevanta modeller som beskriver stress, stressrelaterad ohälsa och hälsa eller något för området centralt begrepp. Studenten kan exempelvis inte på ett tillfredsställande sätt relatera psykobiologiska mekanismer till relevanta problemställningar och inte heller föra en någon diskussion avseende olika teorier, modeller och begrepp. Studenten kan exempelvis inte på ett alls förklara och nyttja något för området central modell i analys av egna och givna exempel och kan inte heller bedöma och analysera praktiska tillämpningar varken av egna eller givna exempel. Studenten tar inget ansvar för sin egen kunskapsutveckling vilket bl a kommer till uttryck i en frånvaro av fördjupningslitteratur. Vidare löser studenten uppgifter på ett sätt som speglar en avsaknad av en grundläggande förståelse av problemområdet. Detta kommer också till uttryck genom att framställningen överlag är mycket otydlig och motsägelsefull. Obligatorisk litteratur och litteraturförkortningar A M Astvik Kelly Kuh Li L2002 Böcker Andreassi, J. L. (2006). Psychophysiology Human Behavior and Physiological Response (5th rev. ed.). Mahwah: Lawrence Erlbaum. ISBN: Kap. 8 (muskler), 12, 13, 14 (hjärta/kärl). Lästips till rapporten: kap. 15, 16, 19 + appendix McEwen, B. S. (2004). The End of Stress as We Know It. Washington: National Academy Press. ISBN: Hela läses. Artiklar Astvik, W., Mellner, C., & Aronsson, G. (2006). På väg - En kvalitativ studie av långtidssjukskrivning, arbete och rörlighet. Arbete och Hälsa, 2006:3. Kan laddas ner kostnadsfritt här: Kelly, S. J., Young, R., Sweeting, H., Fischer, J. E., & West, P. (2008). Levels and confounders of morning cortisol collected from adolescents in a naturalistic (school) setting. Psychoneuroendocrinology, 33, Kuh, D., Ben-Shlomo, Y., Lynch, J., Hallqvist, J., & Power, C. (2003). Life course epidemiology. Journal of Epidemiology and Community Health, 57, Li, L., Power, C., Kelly, S., Kirschbaum, C., & Hertzman, C. (2007). Life-time socioeconomic position and cortisol patterns in mid-life. Psychoneuroendocrinology, 32, Lundberg, U. (2002). Psychophysiology of work: Stress, gender, endocrine response and work-related upper extremity disorders. American Journal of Industrial Medicine, 41,

8 8 L2005 LL02 Lundberg, U. (2005). Stress hormones in health and illness: The roles of work and gender. Psychoneuroendocrinology, 30, Lundberg, U., & Lindfors, P. (2002). Psychophysiological reactions to telework in female and male white-collar workers. Journal of Occupational Health Psychology, 7 (4), CMR 1 Mellner, C., Krantz, G., & Lundberg, U. (2005). Medically unexplained symptoms in women as related to physiological stress responses. Stress and Health, 21 (1), CMR 2 Mellner, C., & Lundberg, U. (2003). Self- and physician-rated general health in relation to symptoms and diseases among women. Psychology, Health and Medicine, 8 (2), Pines S Pines, A. M. & Keinan, G. (2005). Stress and burnout: The significant difference. Personality and Individual Differences, 39, Sandsjö, L., Melin, B., Rissén, D., Dohns, I., & Lundberg, U. (2000). Trapezius muscle activity, neck and shoulder pain and subjective experiences during monotonous work in women. European Journal of Applied Physiology, 83, Kommentar: Artiklarna kan laddas ner med hjälp av SU-studentkonto via : sök direkt på e-tidskrift: Det kursiverade namnet i referensen anger tidskriftsnamn. När du hittat rätt tidskrift, letar du upp rätt volym och sidnummer och laddar sedan ner artikeln. Övrig relevant litteratur Ekman, R., & Arnetz, B. (2005). Stress: individen, samhället, organisationen, molekylerna. Liber. Sapolsky, R. (2003). Varför zebror inte får magsår. Natur och Kultur. Taylor, S.E. (2006). Health Psychology (6th ed. or 7 ed.). London, UK: McGrawHill. Kommentar: Denna litteratur är inte obligatorisk men kan vara till hjälp i inläsningen

9 9 PSYKOLOGI, AVANCERAD NIVÅ: STRESS OCH HÄLSA 7,5 HP, HT 2008 Datum Lokal och tid Innehåll Lärare Litteratur 3/11 U Introduktion PLS U Introduktion till hälsopsykologi UVTS 10/11 U Hur påverkas kroppen av stress? UL McEwen, A kap U Att mäta biomarkörer PLS A, McEwen, Kelly, Li, LL02 17/11 U Muskelbesvär UL A, kap. 8 L2002, S * Stresshormonlaboratoriet ASK 24/11 U Stresshantering på olika nivåer UVTS McEwen U Subjektiv och objektiv hälsa CMR CMR1 och 2 1/12 U Utbrändhet VB Pines (artikel) U Kön, arbete, stress och hälsa UL L2002, L2005 PM till Mondo senast /12 U Kort- och långsiktiga BM Kuh hälsokonsekvenser av barns uppväxtförhållanden U Diskussion kring PM PLS 15/12 U Arbetskrav, långtids- CMR Astvik et al sjukskrivning och rehabilitering 12/1 U Examination: diskussion av rapporter OBS! Tiden kan komma att ändras beroende på antalet rapporter Kursvärdering 16/2 Prel. datum för uppsamlingsseminarium Examination: diskussion av rapporter Fetstil = obligatoriskt moment * = Stresshormonlaboratoriet, Frescati Hagväg 8, markplan, ingång i porten som är belägen direkt när man kommer upp för backen från Roslagsvägen, under U10

10 10 Delkursansvarig och examinator Petra Lindfors (PLS), docent/lektor, e-post: tel: 08/ Övriga lärare Victoria Blom (VB), doktorand, e-post: tel 08/ Ulf Lundberg (UL), professor, e-post: tel: 08/ Christin Mellner (CMR), FD, forskare/vik. lektor, e-post: tel: 08/ Bitte Modin (BM), FD, forskare, e-post: tel: 08/ Ulrica von Thiele Schwarz (UTS), doktorand/leg. psykolog, e-post: Ann-Christine Sjöbeck, (ASK), laboratorieingenjör, tel: 08/ , e-post: