Aktivitetsbudget och smärtrelaterat beteende hos hästar med inducerad ortopedisk smärta

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Aktivitetsbudget och smärtrelaterat beteende hos hästar med inducerad ortopedisk smärta"

Transkript

1 Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Aktivitetsbudget och smärtrelaterat beteende hos hästar med inducerad ortopedisk smärta Activity budget and pain behavior in horses with induced orthopedic pain Linnéa Pålsson Uppsala 2020 Examensarbete 30hp inom veterinärprogrammet

2

3 Aktivitetsbudget och smärtrelaterat beteende hos hästar med inducerad ortopedisk smärta Activity budget and pain behavior in horses with induced orthopedic pain Linnéa Pålsson Handledare: Pia Haubro Andersen, Institutionen för kliniska vetenskaper Biträdande handledare: Katrina Ask, Institutionen för anatomi, fysiologi och biokemi Examinator: Marie Rhodin, Institutionen för anatomi, fysiologi och biokemi Examensarbete i veterinärmedicin Omfattning: 30 hp Kurskod: EX0869 Nivå och fördjupning: Avancerad nivå, A2E Kursansvarig institution: Institutionen för kliniska vetenskaper Utgivningsort: Uppsala Utgivningsår: 2020 Elektronisk publicering: Nyckelord: Smärta, häst, etogram, beteende, tidsbudget, ätbeteende Keywords: Pain, horse, ethogram, behavior, time budget, eating behavior Sveriges lantbruksuniversitet Swedish University of Agricultural Sciences Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Institutionen för kliniska vetenskaper

4

5 SAMMANFATTNING Smärtbedömning hos häst har många svårigheter. Två av problemen är att hästar inte kan berätta hur de mår, och att de ibland döljer smärta när människor är i närheten. Beteende används mer och mer som ett verktyg för att bedöma smärta hos häst. Trots detta har få studier gjorts på smärtpåverkade hästars aktivitetsbudget. Målet med uppsatsen var att undersöka skillnader i beteendet mellan smärtpåverkade och smärtfria hästar. Syftet var att sammanställa ett etogram för smärtbeteende hos häst i box, och därefter använda etogrammet för att med tidsbudget beskriva beteendet hos smärtfria och smärtpåverkade hästar i box. Hypotesen var att smärtpåverkade hästar ägnar mindre tid åt att äta och mer tid med huvudet nedanför manken, och mer tid längre bak i boxen. Data från ett tidigare försök användes, bestående av filmer på fyra hästar i smärtfritt tillstånd och med ortopedisk medicinskt inducerad smärta. Hästarna var sina egna kontroller. Etogrammet utformades ifrån tidigare studier och utifrån observationer av de befintliga filmerna, och därefter annoterades beteendet hos hästarna utifrån etogrammet. Därutöver var ett andra syfte att utforma ett etogram specifikt för ätbeteende, som dokumenterade vad hästarna gjorde i samband med varje tillfälle de slutade äta, och att annotera beteende i samband med varje ätperiod utifrån detta diagram. Hypotesen var att skillnader kan ses mellan smärtpåverkade och smärtfria hästars ätbeteende. Resultaten visade ett ökat antal beteenden per minut hos de smärtpåverkade hästarna. De ägnade mer tid åt att äta och att röra sig. De stod mer med huvudet nedanför manken och bytte huvudposition oftare än kontrollen, men detta kan vara kopplat till ökad ättid. Alla hästarna stod mest vända mot stallgången och dörren, eller mot den plats där höet fanns. Fler korta smärtbeteenden förekom i smärtgruppen men enskilda kontroller ägnade sig åt vissa enskilda korta smärtbeteenden fler gånger än den smärtinducerade motparten. Resultaten från ätbeteende-etogrammet visar på stor variation. Två av kontrollhästarna uppvisade symptom på filmsekvenserna som inte setts vid inledande undersökning. Konklusionen var att det faktum att hästen äter inte kan likställas med att hästen är smärtfri. Hästar påverkade av akut smärta verkar röra sig mer än smärtfria hästar. Datan pekar mot att det inte är möjligt att använda placering i boxen för smärtbedömning när hästen äter. Korta smärtassocierade beteenden skall inte ensamma användas för smärtbedömning då de även ses hos kontrollhästar. Hästar kan dölja tecken på smärta när människor är i närheten, och därför är film ett viktigt verktyg för smärtbedömning och -forskning på häst. Detta är en mycket liten studie, men resultaten motiverar till vidare studier på området.

6 ABSTRACT There are many challenges in the evaluation of pain in horses. Two of them are that the horse can not tell anyone if it is in pain, and the other is that a horse might hide pain when people are around. The use of observation of behavior as a tool to recognize pain in the horse is increasing. Despite this, few studies have investigated the activity budget of horses in pain. The aim of this project was to investigate differences in the common behaviors of horses with and without pain. The objective was to put together an ethogram for pain behavior in the horse kept in a stall, and to use the ethogram to describe the time budget of horses with and without pain (kept in a stall). The hypothesis was that the horses with pain would spend less time eating, and more time in the back of the stall and with the head lowered. Results from another study was used, which consisted of films of four horses, pain-free and with medically induced reversible acute orthopedic pain. The horses were their own controls. The ethogram was put together using results from other studies and from observations of the films. Thereafter, the behavior of the horses was recorded in accordance with the categories of the ethogram. As a secondary objective, an ethogram specific to eating behavior was developed. The aim of this ethogram was to document what the horses were doing on each occasion they stopped eating and record their behavior in direct relation to each eating period according to this ethogram. The hypothesis was that there would be differences in eating behavior between horses in the two groups. The results showed a higher number of behaviors per minute in the pain group. They spent more time eating and moving. They also spent more time with the head below the withers and they changed head position more often than the control group. However, this might be due to a longer eating time. All horses spent most time standing in the direction of the stable or the door, or in the direction of the location of their hay. A higher number of short behaviors associated with pain was observed in the pain group, but some specific short behaviors was observed more often in specific control horses. The results from the ethogram specific for eating behavior showed a large variation. Two of the horses in the control group showed symptoms in the films that was not seen in the pre-study examination. The conclusion is that a horse that is eating well is not necessarily pain free. The results indicate that direction and location in the stall is not suitable for pain scoring purposes, when the horse is eating. Horses with acute pain seems to spend more time moving than pain free horses. Short behaviors associated with pain should not be used alone for pain evaluation, since they can also be seen in pain free horses. Horses can hide signs of pain when there are observers around, and therefore, film is an important tool for pain evaluation in the horse and in scientific studies about pain evaluation in the horse. This is a small study, and the results warrant further investigation in a larger sample size.

7 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 1 LITTERATURÖVERSIKT... 2 Vad är smärta?... 2 Vad är stress?... 3 Smärtmodulering... 4 Normalt beteende hos häst... 4 Allmänt om hästens beteende... 4 Normalt beteende i box... 4 Ätbeteende... 5 Hästens smärtbeteende... 6 Allmänt smärtbeteende... 6 Koliksmärtor... 8 Ortopedisk smärta... 8 Faktorer som påverkar smärtbeteende... 8 Fysiologiska parametrar och smärta... 9 Att mäta beteende Etogramet som verktyg Hur pålitlig är datan? Smärtskalor MATERIAL OCH METOD Försöket Utformning av etogram och annotering Annotering av ätbeteende Filmhantering och elektronik Datahantering RESULTAT Smärtetogram för häst i box Etogram paus i ätbeteende Hästarna Antal beteenden per minut Basala beteenden... 21

8 Ätbeteende Ättid Beteende vid ätstopp Huvudposition Placering Riktning Korta beteenden associerade med smärta Reproducerbarhet DISKUSSION Äta Antal beteenden per minut Rörelse Huvudposition Placering och riktning Korta beteenden associerade med smärta Ätstopp Övrigt om hästarna Film Etogramet Försöksutformning Felkällor Reproducerbarhet Filmer och datahantering Hästarna Försöksutformningen KONKLUSION POPULÄRVETENSKAPLIG SAMMANFATTNING Smärtbeteende hos häst LITTERATURFÖRTECKNING BILAGA 1...I BILAGA 2...i

9 INLEDNING God smärtlindring vid smärttillstånd hos häst är viktig av flera orsaker. Utom den självklara aspekten som gäller hästens välfärd och djurskydd, så vet man att hästar återhämtar sig snabbare efter operation om de är väl smärtlindrade (Sellon et al., 2004). Smärtbedömning har även ett prognostiskt värde, då hästar med kraftigare koliksmärtor har visat sig ha sämre utfall efter kolikoperation (Mair & Smith, 2005; van Loon et al., 2010). Det finns dock stora svårigheter med att bedöma graden av smärta hos häst. Smärta är en subjektiv upplevelse och kan inte mätas mot någon objektiv standard (Molin, 2010), och hästen kan inte heller verbalt berätta hur ont den har. Hästar är flyktdjur, och man tror att de har en tendens att dölja smärta som en del av sin nedärvda överlevnadsstrategi. Man har sett i studier att hästar visar mindre smärtbeteenden när en människa är i närheten (Price et al., 2003; Torcivia & McDonnell, 2020). En annan svårighet är att det ofta finns andra faktorer som påverkar hur hästen beter sig. Exempel på sådana faktorer är stress av att vara i en ny miljö på ett djursjukhus (van Loon et al., 2010), påverkan av narkos (Taylor, 1989) och fasta efter operation (Price et al., 2003). Den individuella variationen är också mycket stor och påverkas av ras, kön, ålder och temperament (sammanfattat av Wagner, 2010; Ijichi et al., 2014). Vidare ses också ofta dålig korrelation mellan smärta och fysiologiska parametrar (Raekallio et al., 1997; Price et al., 2003). Som om inte detta vore nog finns det även studier som visar att smärtbedömningar kan vara påverkade av vad man förväntar sig att se (sammanfattat av Keegan 2007; Tuyttens et al., 2014). Många studier pekar på att bedömning av smärtbeteende är ett bra sätt att bedöma smärtnivå hos häst (Raekallio et al., 1997; Price et al., 2003; Gleerup et al., 2015). Under de senaste tjugo åren har det gjorts stora ansträngningar för att utveckla verktyg för att bedöma smärtbeteende hos häst. Ett stort antal sammansatta skalor för smärtbedömning har tagits fram med olika metoder. En skala, Equin smärtskala (Gleerup & Lindegaard, 2016), har satts samman av flera av de tidigare skalorna, och den kommer att användas i detta arbete. Fynd i en studie (Price et al., 2003) indikerar att en tidsbudget kan vara ett känsligare instrument än en sammansatt smärtskala. Trots detta har få studier gjorts där en tidsbudget för smärtpåverkade hästar har sammanställts. Tidsbudgeten är svårhanterlig i kliniken men ger information över en längre tid i förhållande till en manuell bedömning utifrån en smärtskala, som ger en ögonblicksbild. En parameter som används mycket inom veterinärmedicin för att bedöma patienters allmäntillstånd är hur väl patienten äter. En patient som äter dåligt orsakar mer oro än en patient som äter bra (sammanfattat av Weary et al., 2009). Det finns studier som visar på att hästar med smärta äter sämre (Price et al., 2003; Graubner et al., 2011), men få studier har gjorts på häst med fokus på ätbeteende i förhållande till smärta. Utifrån detta var målet med denna uppsats att undersöka beteende hos smärtfria och smärtpåverkade hästar och påvisa skillnader. Syftet var att sammanställa ett etogram som beskriver normalt beteende för häst i box och beteenden som är associerade med smärta enligt Equine Pain Scale (EPS) och att därefter använda etogrammet för att med en aktivitetsbudget beskriva beteendet hos hästar i smärtfritt tillstånd och vid inducerad smärta. Hypotesen var att 1

10 smärtpåverkade hästar ägnar mindre tid åt att äta och mer tid med huvudet nedanför manken, och mer tid längre bak i boxen. Därutöver var ett andra syfte med det här arbetet att utforma ett specifikt etogram för ätbeteende och använda det för att kategorisera vad hästarna gjorde i samband med att de slutade äta. Hypotesen var att man kan se skillnader i ätbeteende hos smärtfria respektive smärtpåverkade hästar. LITTERATURÖVERSIKT Vad är smärta? International Association for the study of pain (2017) definierar smärta på följande sätt: Smärta är en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse kopplad till verklig eller potentiell vävnadsskada eller beskriven som en sådan skada. Det är en komplex upplevelse som brukar beskrivas utifrån tre delar. Den sensoriskt diskriminativa komponenten, som är kopplad till smärtans intensitet och lokalisation. Den affektiva komponenten, vilken innebär obehaget som smärtan orsakar. Och den kognitiva komponenten, som beskriver hur smärtan påverkar tankar och handlingar (Molin, 2010). Smärta förmedlas av en del av kroppens sensoriska nervsystem. Specifika smärtreceptorer, även kallade nociceptorer, registrerar stimuli från periferin och viscera. Nociceptorerna har en hög tröskel och aktiveras endast av kraftiga stimuli (Purves et al., 2012). Stimulis kan vara termiska (extrem kyla eller värme), mekaniska (trauma) eller kemiska (t.ex. inflammation eller ischemi) (Cunningham, 2013). Nociceptorerna består av fria nervändar från neuron som har sin cellkropp i dorsalrotsgangliet utanför ryggmärgen, och sträcker en av sina axoner ut i periferin, och den andra in i ryggmärgens dorsala horn, där den omkopplas. När ett stimuli aktiverar en receptor skickas en elektronisk impuls längs axonen upp till ryggmärgen. I ryggmärgen kopplas signalen om till ett sekundärt neuron som för signalen vidare till hjärnan (Purves et al., 2012). I ryggmärgen kommer även smärtsignalerna att modulera aktivitet i efferenta (utledande) sympatiska och motoriska neuron i ventrala hornet. Detta gör att smärta kan leda till en ökad aktivitet i det sympatiska nervsystemet och ökad muskeltonus (Molin, 2010). Smärtsignalerna förmedlas av snabba Aδ fibrer, och av långsammare C fibrer. Stimulans av Aδ fiber leder till en skarp, vällokaliserad första smärta, den så kallade akuta smärtan. och stimulans av C fibrer ger en mer diffus, kronisk smärta (Purves et al., 2012). Kronisk smärta håller i sig även när det nociceptiska stimulit upphört (Molin, 2010). Den akuta smärtan har till syfte att meddela kroppen att skada har uppstått, medan den kroniska smärtan inte längre står i proportion till skadan och inte har något syfte (Wieser & Pauli, 2016; Biggs et al., 2016). Smärtsignalerna förs vidare till många olika strukturer i hjärnan. De kommer till medulla oblongata (rostroventrala medulla) där decenderande smärthämning och autonoma impulser regleras (Smärtans affektiva komponent) (Molin, 2010). Smärtimpulserna leder till en ökad sympatisk aktivitet vilket bland annat orsakar ökad puls, andningsfrekvens, ökat blodtryck och frisättning av adrenalin och noradrenalin i binjurarna (Purves et al., 2012; Cunningham, 2013). 2

11 De förs också till kärnor i mesencephalon, som är utgångspunkt för de decenderande smärthämmande bansystemen. I thalamus kopplar de om i olika thalamuskärnor. Dessa tar också emot annan sensorisk information. Härifrån förs signalerna vidare till tre områden. Somatosensoriska cortex där den sensoriskt diskriminativa komponenten av smärtan tolkas. Till limbiska strukturer där smärtans affektiva komponent tolkas, och till prefrontal och frontal cortex, där den kognitiva komponenten tolkas (Molin, 2010). Utöver dessa tre områden förs smärtsignalerna vidare till flera andra områden i hjärnan, vilket visar på komplexiteten i smärtupplevelsen. De förs vidare till bla hippocampus, amygdala och cerebellum och kan därmed påverka kroppens homeostas (Murison, 2016; Wieser & Pauli, 2016). Dessa processer är långt ifrån kartlagda eller förstådda (Purves et al., 2012). Smärtupplevelsen kan orsakas av stimulering av nociceptorerna (nociceptisk smärta), men den kan även orsakas av skada på centrala eller perifera nervsystemet utan aktivering av nociceptorerna, så kallad neurogen smärta. Sammanfattat av Guedes (2017). Vad är stress? Blood et al. (2000) definierar stress som alla stimuli, internt eller externt, kemiskt eller fysiskt eller känslomässigt, som stimulerar neuroner i hypothalamus till att frigöra Corticotropin-Releasing Hormon i högre mängder än som skulle förekommit vid den tiden på dagen utan stimulit. Stress är kroppens reaktion för att återställa kroppens homeostas efter förändring (yttre stress eller fysisk aktivitet, skada etc) (Murison, 2016). Akut smärta fungerar som en stressor som aktiverar stressresponsen (Molin, 2010). Stressresponsen har två delar, den ena är HPA axeln (hypotalamus-hypofysenbinjurarna) och den andra är sympatiska nervsystemet. Båda systemen påverkas av amygdala och hippocampus (Murison, 2016). Sekunder efter exponering för stressorn aktiveras sympatiska nervsystemet vilket genom sympatoadrenalmedullära systemet ger en ökad frisättning av främst adrenalin men även noradrenalin, samt direkt sympatisk neurologisk påverkan på olika målorgan. Figur 1. Stressresponsen. CRH = Corticotropin Releasing hormone, ACTH = Adrenocorticotropic Hormone. Baserad på figur från Murison (2016) och Wagner (2009). 3

12 Om det stressande stimulit kvarstår (minuter till timmar) aktiveras HPA-axeln vilket leder till ökad frisättning av kortisol från binjurarna. Detta ger utslag på fysiologiska parametrar som ökad hjärtfrekvens, ökad respirationsfrekvens, ökat blodtryck, ökad temperatur liksom förändringar i beteende (Wagner, 2009; Molin, 2010; Murison, 2016). Se figur 1 för illustration. Smärtmodulering Kroppen har ett komplext system för att modulera smärta, både på perifer och central nivå. Från mesencephalon utgår de decenderande smärthämmande bansystemen. De når till dorsala hornet i ryggmärgen, där de påverkar de afferenta signalerna med flera olika mekanismer, vilket reglerar hur mycket information som når hjärnan. Endogena opioider, cannabinoider och många andra neurotransmittorer är involverade i detta. Perifert kan stimulering av lokala mekanoreceptorer påverka överföringen av nociceptiskt stimuli i dorsala hornet. (Att man kan lindra smärtan från ett akut trauma genom att gnugga kraftigt i området illustrerar detta). Perifer hypersensibilisering kan bland annat orsakas av att fria nervändar sensitiviseras av lokala inflammationsfaktorer, bla prostaglandiner (Purves et al., 2012). Många studier har gjorts på gnagare och människor för att se hur stress påverkar smärta. Man har sett att exponering för akut, kraftig stress kan orsaka att smärtupplevelsen lindras. Detta orsakas av att stressresponsen stimulerar systemet för smärtmodulering i hjärnan, och smärtlindrande endogena substanser frisätts. Sammanfattat av Butler och Finn (2009). Man har också sett att stress av mer kronisk art istället kan orsaka att smärtupplevelsen ökar, så kallad stressinducerad hyperalgesi (SIH). Sammanfattat av Jennings et al. (2014). Normalt beteende hos häst Allmänt om hästens beteende Hästen är ett socialt djur som normalt lever i flock och rör sig över stora områden. Separation från flocken orsakar stress. Den är ett flyktdjur och väljer att fly om den känner sig hotad men kan attackera om den känner sig trängd (Beaver, 2019). Den är en herbivor med en liten magsäck vilket gör att den har behov av frekvent intag av föda. Tarmsystemet är utvecklat för att inta föda av låg kvalitét under många timmar per dag och ständig rörelse (McGreevy, 2004). Dagens hästhållning skiljer sig mycket från hästens liv i det vilda och påverkar därmed dess beteende mycket. De hålls mycket ensamma på små ytor i stall, eller i grupper som kan skilja sig mycket från naturlig sammansättning av en flock (Beaver, 2019). Stereotypa beteenden är idag vanligt hos tamhästar och har bland annat kopplats till förhållanden i hästhållningen (små möjligheter att utföra ätbeteende, lite tid ute, små möjligheter till social aktivitet etc.) (McGreevy et al., 1995; Wickens & Heleski, 2010). Normalt beteende i box En häst med fri tillgång på grovfoder eller gräs ägnar 60-70% av sin tid åt att äta, oavsett om den är uppstallad eller om den är ute. Hästen ägnar även tid åt att stå still och vila, eller stå och intressera sig för omgivningen och interagera med andra hästar och människor. Få procent av tiden ägnas åt att gå runt i boxen, att klia sig, undersöka boxen, tugga på strömaterial, skrapa med hoven i höet, dricka och urinera och defekera (Duncan, 1980; Sweeting et al., 1985; 4

13 Caanitz et al., 1991). Hästar som inte har fri tillgång till foder ägnar istället mer tid åt att vila och att stå (Sweeting et al., 1985; Werhahn et al., 2011). En häst som vilar står med huvudet sänkt, ögonen halvslutna och öronen avslappnade och roterade lateralt. Ofta vilar den det ena bakbenet. En häst som visar intresse för något håller ofta huvudet högt och vänder huvudet mot det som intresserar. Öronen spetsas och vinklas framåt (McDonnell, 2003). Hästar som hålls i box rör sig, föga förvånande, mindre än när de får vara ute (Houpt et al., 1986). En studie fann att högdräktiga ston ägnade mer tid åt att ligga ner och mindre tid åt att äta när de var i boxen i förhållande till när de var ute, trots fri tillgång på grovfoder inne (Houpt et al., 1986). Beteende varierar över dygnet, och hästarna ägnar mer tid på dagen åt att äta och mer tid på natten åt att vila, liggande eller stående (Houpt et al., 1986; Sweeting & Houpt, 1987). En studie som utfördes på dagtid såg 6,7 % stående vilotid och 0,6 % liggtid (Sweeting et al., 1985) och en studie som gjordes på natten fann % stående vilotid och % liggtid (Greening et al., 2013). Många faktorer påverkar vad och hur mycket tid hästen ägnar åt olika saker i sin box. En studie fann ökat undersökande beteende i boxen och minskad liggtid hos hästar som inte fick vara ute alls, i jämförelse med hästar som fick vara ute i hage med en kompis under två timmar varje dag (Werhahn et al., 2012). Hö ad libitum har visat sig vara en faktor som reducerar stressbeteende hos hästar som inte får komma ut (Houpt et al., 2001). I en studie som jämförde olika strömaterial såg man att oönskade beteenden som boxvandring och lignofagi (tugga på trä) och att bita på gallret förekom minst hos hästarna som stod på halm (Kwiatkowska-Stenzel et al., 2016). Man har också sett att hästar som står på halm ligger ner längre tid än hästar som står på andra strömaterial (Greening et al., 2013; Kwiatkowska-Stenzel et al., 2016). Att snärta med svansen är en del av hästens kroppsspråk och kan ses i interaktion med andra hästar eller för att jaga bort insekter. Det betraktas som ett tecken på irritation och motstånd när det görs vid ridning (McGreevy, 2004). En häst som gäspar gör det ofta i samband med att den vilar stående eller liggande (McDonnell, 2003). En häst kan visa aggression genom att sparka eller hota att sparka en annan häst eller person (McGreevy, 2004). Att flema innebär att hästen lyfter huvudet, drar upp överläppen och exponerar inciciverna och tandköttet i överkäken, och drar in luft. Detta kan ses hos alla hästar men är vanligast hos könsmogna hingstar. Beteendet utförs för att doftämnen skall komma i kontakt med det vomeronasala organet som används för att detektera feromoner (McGreevy, 2004). Ätbeteende Fritt levande hästar äter främst gräs men vid behov kan de även äta löv, skott och buskar. Sammanfattat av Houpt (1990). När en häst äter i det vilda sliter den av en tugga gräs, tuggar och sväljer. Därefter tar den ett par steg och tar en ny tugga. De föredrar att äta från marken, troligen för att den då kan se åt alla håll. Frigående hästar äter lite varje timme, och hur långt varje ätpass är varierar med årstid, tiden på dagen, och eventuell laktation (Beaver, 2019). Ättiden beror av kvalitén på gräset/fodret och minskar med ökat energiinnehåll. Sammanfattat av Houpt (1990). 5

14 I en studie som gjordes på fritt strövande camarguehästar sågs att längden på en måltid varierade mellan några få minuter till 13,5 (!) timmar. Varje måltid utgjordes av kortare ätperioder på ca 30 sekunder och pauser på ca 10 sekunder. Under vår och sommar var ätperioderna något längre, troligen på grund av bättre tillgång på foder, så hästen hade mer inom räckhåll. Måltiderna var längst i gryningen och på eftermiddagen, utom på sommaren då de åt mer på kvällen istället (detta tros bero på insekter som störande moment och orsakade istället gemensam grooming) Intervaller mellan måltiderna varierade över året, de var över 11,5 minuter långa och sällan över 3 timmar. På sommaren, när fodret var mer näringsrikt, åt de mindre och hade därmed längre pauser mellan målen. De avbröt sig främst för att vila (Mayes & Duncan, 1986). Liknande mönster har setts hos hästar i spiltor (Dulphy et al., 1997). Sweeting et al. (1985) noterade att ponnyer (i box) lyfte på huvudet (till mankhöjd eller högre) i genomsnitt 25 gånger i timmen när de åt eller drack. Troligen är detta ett sätt att kontrollera omgivningen för faror. En studie på hästar i box observerade att hästarna verkade alternera mellan att äta hö och att äta strömaterial, och man trodde att det berodde på en motivation till omväxling i fodret. De såg också att hästar som stod på halm ägnade mer tid åt att äta av den än de som stod på spån (dock inte signifikant) (Greening et al., 2013). Caanitz et al. (1991) fann en trend (icke-signifikant) att hästar som motionerats åt mer direkt efter motion, än de annars gjorde. Hästens smärtbeteende Allmänt smärtbeteende Ashley et al. (2005) sammanfattar de beteendeförändringar som indikerar smärta hos häst som beskrivits i litteraturen. De anger rastlöshet och oro som de vanligaste allmänna tecknet på smärta. Price (2003) fann i sinn studie att hästar fyra timmar efter att de genomgått artroskopi ägnade mer tid åt rörelse och åt att undersöka boxen än kontrollgruppen. De kommenterade att detta kunde orsakats av ökad hunger eftersom de fastats före narkos. Graubner et al. (2011) fann att en kategori de kallade postural behavior, som innefattade huvudposition, rastlöshet och hållning korrelerade väl mot smärta. Man har också sett att smärtpåverkade hästar spenderar mindre tid i främre delen av boxen, och att de har lägre huvudhållning (Price et al., 2003; Graubner et al., 2011). Sämre prestation vid ridning är ett tecken på kronisk smärta, ofta ryggsmärtor (Dyson & Murray, 2003). Men det kan även orsakas av till exempel refererad visceral smärta (Christoffersen et al., 2007). Även aggressivt beteende är starkt korrelerat med smärta. Sammanfattat av Ashley et al. (2005). Dålig prestation till följd av smärta kan gå över i aggressivitet eller andra problembeteenden om grundproblemet inte åtgärdas (McDonnell, 2005). Aggressionen kan annars grunda sig i direkt respons på smärta vid t.ex. palpation, eller indirekt genom rädsla för ett potentiellt smärtsamt stimuli, (Bussieres et al., 2008) eller som en inlärd association (t.ex. ett sto som visar aggression mot sitt föl efter en smärtsam förlossning) (Juarbe-DÍAz et al., 1998). Depression yttrar sig som ovilja att röra sig, minskad aptit och minskat intresse för interaktioner (Price et al., 2003; Pritchett et al., 2003). Det verkar finnas delade meningar om betydelsen av depression. Sutton et al. (2013a) anger i sin studie depression som ett symptom på mild 6

15 koliksmärta, men de anger också att det har dålig överensstämmelse med andra parametrar (deras definition omfattar ointresse, sänkt huvud, öron bak eller lågt). Mair och Smith (2005) anger dock depression som ett tecken på allvarlig koliksmärta. Dock anges det inte hur smärtskalan i deras studie är framtagen. Pritchett et al. (2003) fann att hästar efter kolikoperation var mindre aktiva än kontrollgruppen och rörde sig mindre. De ägnade ca 80 % av sin tid åt att vila (kontroll %). De hästarna svarade också sämre på positiva stimuli. De påpekar att smärtbeteende före och efter en kolikoperation är olika, och att både ökad och minskad aktivitet kan vara ett tecken på smärta. De menar att hästar påverkade av en stor operation är de som har minst kraft till att visa smärtbeteende. Price (2003) fann också mindre rörelse hos hästar timmar efter artroskopi. Rochais et al. (2016) fann att hästar med tecken på kronisk ryggsmärta visade mindre intresse för omgivningen än hästar utan misstänkt smärta. Beteende vid interaktion hade dock bara moderat sensitivitet i studien av Bussieres et al. (2008). Förändringar i hästens ansiktsuttryck vid smärttillstånd (equine pain face) har beskrivits av Gleerup et al. (2015). De beskriver att smärtpåverkade hästar vinklar öronen lateralt och nedåt. Musklerna runt ögonen spänns och blicken blir intensiv, stel och inåtvänd. Näsborrarna dilateras mediolateralt och nosen får ett kantigare utseende på grund av att läppar och haka spänns. På grund av ökad muskeltonus framträder tuggmuskulaturen tydligare på lateralsidan av huvudet. Graubner et al. (2011) fann att aptit hade god korrelation med smärta. Price (2003) fann att hästarna 4 timmar efter artroskopi ägnade mindre tid åt att äta. 12 timmar efter ägnade de mer tid åt att äta än kontrollgruppen. De trodde att det ökade ätandet 12 timmar efter orsakades av hunger på grund av fasta före narkos. Totalt ägnade de smärtfria hästarna mer tid åt att äta. Bussieres et al. (2008) har med aptit i sin sammansatta smärtskala. De fann att specificiteten för aptit var god (friska individer visade god aptit) men sensitiviteten var måttlig, eftersom det inte sågs tillräcklig skillnad mellan de tre olika grupperna med olika nivåer av smärta. Parametern kunde bara skilja mellan gruppen med lindrigast och gruppen med kraftigast smärta. Att titta mot flanken anges som ett vanligt tecken på koliksmärtor i Ashleys sammanfattande studie (Ashley et al., 2005). Men Bussieres et al. (2008) fann också mycket god korrelation mellan smärtskalan och rörelser med huvudet, som även innefattade att titta mot flanken. Denna studie gjordes på hästar med inducerad ortopedisk hälta i tarsus. Att skrapa med hoven är ett annat vanligt angivet tecken på smärta. I Bussieres et al. (2008) studie fann man att skrapande hade god sensitivitet och kunde differentiera mellan tre olika grader av smärta. Dock hade det sämre specificitet eftersom beteendet även förekom i kontrollgrupperna. Sutton et al. (2013a) fann att beteendet korrelerade med kirurgisk behandling av kolikhästar. Tecken på smärta kan även vara att flema, att leka med munnen och tungan på olika sätt, slicka överdrivet på något eller stereotypa beteenden som vävning eller boxvandring (Price et al., 2003; Pritchett et al., 2003). Även snabba rörelser med svansen anses vara kopplat till smärta (Gleerup & Lindegaard, 2016). 7

16 Man har sett att hästarna ägnar relativt lite tid av sin totala tidsbudget åt onormala beteenden kopplade till smärta (smärtpåverkade 1-10%, smärtfria 0-5%). Det har också konstaterats att stor individuell variation i beteende föreligger (Price et al., 2003; Pritchett et al., 2003). Koliksmärtor Ashley et al. (2005) sammanfattar tecken på buksmärtor. De anges vara vokalisering (stönande ljud), att vända på huvudet och titta mot flankerna, sparka mot buken, och att hästen rullar sig eller sträcker på sig. De anger även depression som en potentiell indikator, men att korrelationen är oklar. Depression är ofta associerat med avståndstagande beteende, att hästen vänder sig bort från aktivitet. Sänkt huvud observeras ofta i samband med detta. Att rulla sig, sträcka på sig, sparka mot buken, ge ifrån sig stönande ljud och titta mot flankerna anges som typsika tecken på kolik av flera sammanfattande artiklar. Även att skrapa med hoven nämns här men som vi sett ovan kan det även indikera andra typer av smärta (Ashley et al., 2005; Gleerup & Lindegaard, 2016). En studie fann att flema och att ligga i bröstläge korrelerade med medicinsk behandling av kolik och att rulla sig, skrapa med hoven, sparka eller sparka mot buken korrelerade mot kirurgisk kolikbehandling (Sutton et al., 2013a). Bussieres et al. (2008) hade med att sparka mot buken i sin undersökning på hästar med ortopedisk smärta. De fann mycket lång förekomst av beteendet, men att det även hos ortopediskt påverkade hästar kunde skilja mellan gruppen med minst och mest smärta. Ortopedisk smärta När det gäller tecken på ortopedisk smärta är de vanligaste förändrad hållning, att hästen fördelar vikten annorlunda för att avlasta ett eller flera ben. Sammanfattat av Ashley et al. (2005). Detta kan involvera att hästen förskjuter vikten fram och tillbaka (Rietmann et al., 2004), att den står med ett ben avlastat på något sätt eller håller det i luften, eller att hästen står i en annorlunda ställning, till exempel med bakdelen mer under sig än normalt för att avlasta (Dyson & Marks, 2003; Bussieres et al., 2008). Rietmann et al. (2004) såg viktförskjutningar minska signifikant med behandlingstid hos fånghästar. Viktförskjutning hade däremot dålig korrelation i en studie av G. A. Sutton et al. (2013a). Denna studie var dock gjord på kolikhästar. Vid ortopedisk smärta ses även förändringar i rörelsemönstret med olika typer av hälta och/eller förändrad placering av hovarna (Dyson & Murray, 2003; Dyson & Marks, 2003). Det ses även ovilja att förflytta sig (Price et al., 2003), och att hästen skyddar det skadade benet (Ashley et al., 2005). Faktorer som påverkar smärtbeteende Reid et al. (2017) undersökte beteende och fysiologiska parametrar (hjärtfrekvens) på hästar som blev utsatta för stress (skild från flocken), smärta (peang om hudveck på halsen) och både stress och smärtstimuli samtidigt. De såg, att vid endast stress-stimuli ökade rastlöshet och rörelse, kontaktsökande beteende och hjärtfrekvens. Enbart smärtstimuli resulterade istället i mindre rörelse. När hästen dock utsattes för båda stimulis samtidigt sågs signifikant ökad rastlöshet i förhållande till kontrollen, (dock mindre rastlöshet än gruppen med bara stressstimuli). Detta tyder på att stress i vissa situationer kan dölja eller maskera smärta. Det finns också studier som talar för det omvända. van Loon et al. (2010) fann ökade poäng på en skala 8

17 för smärtbedömning när de bedömde smärtfria hingstar som kommit till klinik för kastration. Detta visar på att stress kan yttra sig som smärtbeteende. Ijichi et al. (2014) fann dessutom i sin studie att graden av hälta vid smärtbedömning inte korrelerade med allvarlighetsgrad på skadan. I stället sågs ett samband mellan personlighet och hur smärta uttrycktes. Man har även sett i vissa studier (Price et al., 2003; Torcivia & McDonnell, 2020) att hästar kan uppvisa mindre smärtbeteende när de har en observatör i närheten jämfört när de är ensamma. Dessa faktorer är viktiga att ha i åtanke vid smärtbedömningar. Fysiologiska parametrar och smärta Hjärtfrekvens har visat sig ha en dålig korrelation med smärta. Pritchett et al. (2003) fann förhöjd hjärtrytm hos hästar som opererats för kolik, men kunde inte utesluta att det inte orsakats av andra cirkulatoriska förändringar. Bussieres et al. (2008) fann att hjärtfrekvensen förändrades med smärta, men varierade inte med olika grader av smärta. Graubner et al. (2011) fann måttlig korrelation till hjärtfrekvens. Rietmann et al. (2004) som gjorde en studie på fånghästar, såg att hjärtfrekvensen korrelerade mot hur mycket hästen ägnade sig åt viktförskjutning. Dock korrelerade den inte med ortopediskt laminitis index. Andra studier fann ingen korrelation mellan hjärtfrekvens och smärta alls (Raekallio et al., 1997; Price et al., 2003). Reid et al. (2017) fann att hjärtfrekvensen steg med stress-stimuli men inte med smärtstimuli. Respirationsfrekvens har också en dålig korrelation mot smärta. Bussieres et al. (2008) fann precis som med hjärtfrekvens att respirationsfrekvens förändrades med smärtan, men inte kunde differentiera mellan olika smärtintensitet på hästar som genomgått artroskopi. Andra studier såg ingen signifikant korrelation (Price et al., 2003; Graubner et al., 2011). Blodtryck har däremot setts korrelera signifikant mot smärta efter artroskopi i studien av Bussieres et al. (2008). Hos Gleerup et al. (2015) (akut inducerad somatisk smärta) sågs en korrelation men den var inte signifikant. Även Kortisol verkar vara signifikant kopplat till smärtnivå. Pritchett et al. (2003) såg förhöjt plasmakortisol hos kirurgiskt behandlade kolikhästar. De diskuterade om kortisolhöjningen var på grund av smärtan eller om den var kopplad till kirurgisk stress eller narkos (dessa kan också orsaka förhöjda kortisolvärden vilket försvårar tolkning efter operation) (Taylor, 1989; Fox et al., 1994). En studie (Sellon et al., 2004) som gjordes på kirurgiskt behandlade kolikhästar såg signifikant lägre kortisol hos gruppen som getts extra smärtlindrande (Butorphanol) i förhållande till dem som bara fått Flunixin. Även Raekallio et al. (1997) såg en signifikant sänkning av kortisol i den smärtlindrade gruppen efter artroskopi jämfört med preanestetiskt värde. Högre kortisolvärden sågs hos placebogruppen (ej smärtlindrad) men detta var inte signifikant. Dessa resultat talar för att kortisolvärdena är kopplade till smärta och inte (bara) till kirurgisk stress eller narkos. Däremot fann Rietmann et al. (2004) ingen korrelation mellan kortisol och viktförskjutningsbeteende hos fånghästar. En signifikant höjning av β-endorfin sågs inom gruppen som inte fått smärtlindring i studien av Raekallio et al. (1997). Detta mellan värde taget före artroskopi och två timmar efter. Rietmann et al. (2004) fann att adrenalin och noradrenalin korrelerade mot viktförskjutning hos fånghästar, men inte med laminits index. Raekallio et al. (1997) såg ingen korrelation med dessa. Ett problem med de endokrina markörerna är att det ofta tar så lång tid att få provsvaren att man i en klinisk situation inte längre har användning för svaret (Taylor et al., 2002). Dock kan 9

18 endokrinologiska mätningar vara användbara vid forskning. Sammanfattat av Gleerup & Lindegaard (2016). Ingen korrelation har setts mellan smärta och blodglukos, hematokrit eller rektaltemperatur (Raekallio et al., 1997; Bussieres et al., 2008; Gleerup et al., 2015). Ingen korrelation sågs heller mellan smärta och tarmperistaltik hos Bussieres et al. (2008) eller Raekallio et al. (1997). Dessa studier gjordes dock båda på hästar med ortopedisk smärta. På kolikhästar däremot fann en studie att tarmperistaltik hade en hög sensitivietet för smärta (van Loon & Van Dierendonck, 2015). White et al. (2005) fann en korrelation med minskad tarmperistaltik och behovet av kirurgisk behandling hos kolikhästar. Sambanden mellan fysisk stress, psykisk stress och smärta är komplexa (Bartley & Fillingim, 2016). Fysiologiska parametrar kan påverkas av många faktorer, som hypovolemi, respiratorisk eller kardiovaskulär sjukdom, och stress. De endokrina markörerna kan påverkas av andra typer av stress än just smärta (Young et al., 2012). Därför bör de fysiologiska parametrarna inte användas ensamma för smärtbedömning. Dock kan de användas som en av flera parametrar i en större helhetsbedömning. Sammanfattat av de Grauw & van Loon (2016). Att mäta beteende Etogrammet som verktyg Ett etogram är en förteckning över arttypiska beteenden hos en djurart. Beteendeundersökningar utförs ofta genom att de beteenden man vill mäta väljs ut och definieras. För att etogrammet skall fungera att arbeta med krävs det att kategorierna inte överlappar varandra. Det är viktigt att välja ut noggrant vilka beteenden man vill mäta och utesluta onödiga parametrar, annars riskerar man att få ett dataset med mycket onödig information. Definitionerna bör skrivas ner och definieras om möjligt innan datainsamling påbörjas, så att man inte riskerar att definitionerna glider under datainsamlingens gång. Namnen på kategorierna i etogrammet bör också vara så objektiva som möjligt för att minimera subjektiv tolkning hos observatören. Beteende kan beskrivas på olika sätt. Det kan beskrivas strukturellt, vilket innefattar direkta rörelser eller positioner hos djuret, i det här fallet hästen. T.ex. för in hö i munnen med läpparna. Det kan också beskrivas utifrån sina konsekvenser, t.ex. äter. De kan även beskriva var hästen befinner sig i förhållande till ett annat objekt, t. ex var den står i boxen. Vilken eller vilka typer av beskrivning som används väljs utifrån vad som skall mätas och hur frågeställningen ser ut (Martin, 2007). Datan beskriver objektets tidsbudget, alltså hur många procent av sin tid objektet ägnar åt de enskilda beteendena (Price et al., 2003). Hur pålitlig är datan? Vid undersökningar av beteende av det här slaget, är observatören själv ett instrument. När man bedömer hur tillförlitliga mätningar i beteende är, är några begrepp centrala. Reproducerbarheten beskriver hur konsekventa resultaten blir om samma person mäter samma sak vid olika tillfällen. Tillförlitligheten beskriver istället hur lika resultaten blir om flera olika observatörer bedömer samma parameter vid samma tillfälle. Validitet beskriver mätningars relevans, hur väl ett verktyg eller en metod faktiskt mäter det man vill mäta och inte något annat. Validiteten beror av bl a specificitet och precision (Martin, 2007). 10

19 Smärtskalor För att smärtbedöma hästar används ofta olika typer av smärtskalor som verktyg. För hältbedömning används till exempel AAEP-skalan. Det är en enkel deskriptiv skala från 0-5, som innefattar en beskrivning av beteendet för varje siffra. 0 betyder att ingen hälta ses under några omständigheter, 5 är så halt att den lägger minimalt med vikt på benet, eller inte vill röra sig alls (American Association of Equine Practitioners, 2020). Problemet är att denna typ av skalor har visat sig ha dålig tillförlitlighet, framförallt när observatören är oerfaren. Reproducerbarhet verkar vara måttlig till mycket god enligt flera olika studier. Sammanfattat av Keegan (2007). För att förbättra tillförlitligheten kan flera olika parametrar definieras och beskrivas, och dessa kan var och en bedömas. Därefter räknar man ut det totala resultatet, vilket då är en samlad bedömning av hästens smärttillstånd utifrån flera parametrar. Detta kallas för en sammansatt smärtskala, eller en CPS (composite pain scale). Sammanfattat av Gleerup och Lindegaard (2016). Flera sådana här skalor har tagits fram (Bussieres et al., 2008; Graubner et al., 2011; Sutton et al., 2013a) m.fl. Sammansatta smärtskalor har visats ha god tillförlitlighet och reproducerbarhet (Bussieres et al., 2008; van Loon et al., 2010; Graubner et al., 2011; Sutton et al., 2013b; van Loon & Van Dierendonck, 2015; Sutton & Bar, 2016). Man har också sett god förmåga hos de sammansatta skalorna att skilja på smärtintensitet (Bussieres et al., 2008; Sutton et al., 2013b; Sutton & Bar, 2016). God validitet har också setts (Taffarel et al., 2015). Gleerup och Lindegaard (2016) gick igenom en mängd studier på området och konstaterade att de innehöll väldigt likartade och ofta samma parametrar. Utifrån dessa sammanställde de en ny smärtskala, Equin smärtskala (Equine Pain Scale, EPS). De poängterade vikten av att skalan skulle vara enkel att använda och att en hel bedömning skulle gå snabbt. De påpekar också att smärta behöver bedömas ofta och att det är av vikt att bedömningen inte stör eller stressar hästen mer än nödvändigt. Försök för att utvärdera equin smärtskalas tillförlitlighet pågår när detta skrivs. (Pia Haubro Andersen, Sveriges lantbruksuniversitet, pers. med. 2020) Skalan presenteras i tabell 1. 11

20 Tabell 1. Equin smärtskala översatt till svenska (Gleerup & Lindegaard, 2016) Smärtuttryck i ansiktet Beteendekategori Smärtbeteenden* Aktivitet Placering i boxen Hållning och viktfördelning Huvudposition Uppmärksamhet mot smärtsamt område Socialt beteende Reaktion på mat Poäng Inga smärtuttryck Tillfälliga smärtuttryck Kontinuerligt smärtuttryck Inga Tillfälliga Kontinuerligt Undersöker, uppmärksamhet mot omgivningen Eller vilar Vid dörren och iakttar omgivningen Normal hållning och viktfördelning Undersöker, nedanför manken eller högt Ingen uppmärksamhet mot smärtsamt område Tittar på observatör eller rör sig mot observatör om någon närmar sig Tar mat utan att tveka Står stilla Rastlös Deprimerad Står i mitten, riktad mot dörren Hov emellanåt lyft/tillfällig viktförskjutning I höjd med manken Tittar på observatör, rör sig inte Tittar på maten Står i mitten, riktad mot en sidovägg Spänd (Skåra mellan bukmuskulatur Synlig) Nedanför manken Tillfällig uppmärksamhet mot smärtsamt område Tittar inte på observatör, eller går undan, undviker kontakt Står i mitten riktad bakåt eller står i bakre delen Lyfter hov från från marken och sätter ner den igen Rör sig inte, reagerar inte/ inåtvänd Ingen respons på mat Ben lyft, Onormal viktfördelning Biter, gnuggar eller tittar på smärtsamt område *Smärtbeteenden inkluderar alla tydligt synliga beteenden som överdrivna huvudrörelser (vertikala/laterala), flemen, sparkar, skrapa med hoven, rulla sig, svischa med svansen, leka med munnen, sträcka på sig, etc. 12

21 MATERIAL OCH METOD Försöket Till denna uppsats användes befintliga data från ett tidigare försök, kallat bedömning av ortopedisk smärta hos häst. Försöket är godkänt av Uppsalas djurförsöksetiska nämnd och utfördes Under detta försök inducerades hälta på åtta hästar, och de filmades var för sig när de stod i box. Hästarna undersöktes före försöket och för att få vara med krävdes allmän klinisk undersökning utan anmärkning, palpation av rörelseapparaten utan anmärkning, subjektiv bedömning av hälta utifrån AAEP-skalan på rakt spår i trav utan anmärkning, och maximalt lindrig till måttlig rörelseassymetri mätt med rörelsedetektor. Alla hästarna hade bott i boxarna där de filmades i minst tio dagar före försöket, för att de skulle få chans att vänja sig vid miljön och rutinerna. När hästarna filmades var det lugnt i stallet och en hästkompis stod i boxen mittemot. Kontrolldata filmades först och på morgonen dagen efter detta inducerades synovit med en liten dos lipopolysackarid i stora hasleden på hästarna. Därefter filmades de i boxen under dagen. Maximal smärta uppnåddes cirka 6 timmar efter induktion. De smärtbedömdes utifrån Equin Smärtskala kontinuerligt under dagen tills de åter bedömdes smärtfria. Om någon av hästarna vid något tillfälle bedömdes vara för smärtpåverkad, gick man in med en räddning och gav hästen smärtlindrande och vid behov tappades även överskott av ledvätska ut. På morgonen dagen efter gjordes en sista smärtbedömning. Efter timmar var hästarna återställda. Varje häst filmades av fyra kameror, en i varje hörn av boxen. Inget ljud spelades in. Till den här uppsatsen användes data från fyra av hästarna i ovanstående försök. Fyra hästar i smärtinducerat tillstånd, och som smärtfria kontroller, annoterades. De smärtpåverkade var vid sin smärttopp utifrån bedömningarna som gjorts under försöket. Filmerna var 45 minuter långa, utom en (Häst D kontroll) som på grund av ett tekniskt fel vid filmning var 28 minuter. Utformning av etogram och annotering Först utformades ett grundetogram, Grundetogram för häst med smärta med utgångspunkt i etogrammet som utformats av Pierard et al. (2019). De kategorier som ansågs relevanta för detta försök valdes ut och kompletterades med kategorier som grundades på Equin smärtskala (Gleerup & Lindegaard, 2016). Ett par kategorier hämtades även från Ashley et al. (2005). Etogrammet finns i bilaga 1. Annotören var blindad för vilka hästar som var smärtinducerade. Man började med att testannotera 20 minuter av två hästar (häst A kontroll och C smärta). Den film av fyra med bäst vinkel valdes ut och användes ensam i detta skede (pga. att det inte fanns tillgång till en stor skärm). För annotering användes gratisprogrammet BORIS (Behavioral observation research interactive software) (Friard & Gamba, 2016). Utifrån detta reviderades etogrammet. Kategorier som överlappade varandra togs bort och andra förtydligades. Därefter påbörjades annotering med fyra filmer samtidigt, och när detta gjordes reviderades etogrammet ytterligare utifrån de problem man stötte på vid annoteringen. Annoteringen effektiviserades och etogrammet förfinades under hela annoteringsprocessen. 13

22 Fem och en halv film (Häst A, D, C smärta och del av C kontroll) annoterades utifrån det första detaljerade etogrammet. Detta etogram, Detaljerat smärtetogram för häst i box, finns i bilaga 2. Därefter såg man att etogrammet hade blivit för detaljerat och följaktligen tog annoteringen för mycket tid i anspråk. Då beslutades det att välja bort en del kategorier och annotera mer översiktligt, och därefter gå tillbaka och annotera några minuter ätbeteende från varje häst mer noggrant. På detta sätt annoterades de övriga hästarna (Häst B båda sekvenser, och del av häst C kontroll). Häst B kontroll bedömdes ha koliksmärtor, men annoterades ändå och räknas in i studien. När annoteringen var färdig gick man tillbaka och ändrade i de beteenden som definierats sent och följaktligen annoterats inkonsekvent under processen. I slutändan är alltså alla hästar annoterade utifrån samma definitioner. Dessa finns att se i etogrammet Smärtetogram för häst i box, tabell 2, som finns under resultat nedan. Annotering av ätbeteende Därefter gjordes ett försök att detaljannotera ätbeteende, men etogrammet var dåligt anpassat för detta, och det var bortom omfånget på detta arbete att utveckla det ännu mer. Dessutom såg man att mycket hände när hästen slutade äta och denna information ville man ha med i studien. Därför övergavs detaljannoteringen, och istället utformades ett nytt etogram. Detta beskriver beteende i samband med att hästen slutar äta (definierat som slutar tugga). Etogramet utformades genom att två hästar gicks igenom först (en smärtpåverkad och en till synes smärtfri) och en lista gjordes över de beteenden som sågs hos dessa hästar. Därefter annoterades alla hästar utifrån listan, och nya beteenden lades till efter hand. När alla hästar annoterats gick man tillbaka till de beteenden som i början inte haft någon definition, och tittade på dem en gång till, och ändrade kategori om det behövdes. Varje tillfälle när hästen slutade äta söktes fram med en sökfunktion i BORIS. Man började titta tio sekunder före ätstopp för att bedöma vad som hände. Man tittade 10 sekunder efter ätstopp eller fram till att hästen började äta igen, om det inträffade inom 10 sekunder. Detta gjordes alltid utom när anledningen till stoppet var att hästens huvud försvann ur bild. Vid behov tittade man längre tillbaka, tillexempel för att bedöma hur många steg hästen tagit om det var oklart om hästen gått ifrån höet eller inte, eller om det var oklart vad hästen tuggade på. Etogram Paus i ätbeteende ses i tabell 3 under resultat. Filmhantering och elektronik Vid annotering användes först en HP EliteDisplay E273q 27" 2560 x :9 skärm och en Acer Aspire 3 dator. På grund av filmernas ursprungliga höga upplösning (2688x1520) uppstod problem när de skulle köras fyra parallellt. Därför renderades samtliga filmer om till ett lägre format (480 x 540, framerate 15). Därefter uppstod problem med att synkronisera filmerna, och datorn som användes byttes ut till en HP Elitebook. Det gjorde ingen skillnad, problemet fanns hos programmet. Då klipptes istället de fyra filmerna noggrant synkroniserade ihop till en film med fyra kvadranter (den ursprungliga högre upplösningen kunde nu användas). De första två hästarna (häst D smärta och häst A smärta) annoterades i det första, lägre formatet och fyra parallella filmer. Detta fungerade eftersom de var väl synkroniserade från början. Från och med den tredje hästen gick man över till formatet med fyra filmer i en. På filmerna förekommer störningar, men oftast kan hästen ändå ses bra i 3 av 4 kvadranter. Vid några tillfällen frös alla kvadranter i ca 10 sekunder, och då annoterades inga beteenden. Om 14

23 en störning bedömdes inverka på bedömning av en specifik rörelse, kommenterades detta. På flera av hästarna (framförallt kontrollerna för häst B och C) förskjuts filmerna i förhållande till varandra på grund av störning eller fel på filmen. Detta orsakade en högre felmarginal på framförallt häst B kontroll. Eftersom hon rörde mycket på sig bedömdes fler av hennes beteenden inom olika kvadranter (fel uppstår vid dålig synkronisering om start på ett beteende bedöms i en kvadrant och stopp i en annan). Filmerna var mellan minuter och minuter långa. Undantag var häst C smärta där bara minuter av filmen användes på grund av ett problem som uppstod vid annotering och inte gick att lösa, och häst D kontroll, där filmen bara var 28 minuter på grund av tekniskt fel vid inspelning. Av denna användes minuter. Datahantering Data togs ut från BORIS i form av tidsbudgetar för de individuella hästarna. Kategorin rörelse hanterades för sig eftersom den annoterats olika hos olika hästar, därför drogs den ut separat ur BORIS med en annan funktion. Data hanterades i Excel. För att skapa diagram användes Prism 8 (GraphPad 2020). Data från de kortare filmerna räknades om till en tid på 45 minuter vid behov (statistik på antal tillfällen). Frekvenser på beteenden med tid beräknades utifrån tiden för det specifika beteendet hos den specifika hästen (ätfrekvens= antal förekomster/ättiden). De kategorier som bör täcka in nära 100 % av tiden (stå+ligger+rörelse, rörelse+placering och rörelse+riktning) kontrollräknades. Ett värde över 95 % accepterades. För häst A kontroll blev värdet under 95 % på rörelse+placering och rörelse+riktning, och för häst D smärta på värdet för stå+ligger+rörelse. Dessa rättades efter att blindingen öppnats så att summan blev över 95 %. På grund av det lilla antalet hästar i studien presenteras datan endast med deskriptiv statistik. Ingen signifikansanalys gjordes då det bedömdes att detta inte skulle ge något. Reproducerbarheten testades genom att 5 minuter från tre hästar annoterades igen efter dataanalys (oblindat). Hästarna och tiden valdes slumpvist. Därefter beräknades reproducerbarheten för total duration och frekvens för de olika beteendena. Pearsons korrelation användes. RESULTAT Smärtetogram för häst i box Ett detaljerat etogram utformades, detaljerat smärtetogram för häst i box, och detta finns i bilaga 2. För annotering i denna studie reducerades detaljerat smärtetogram för häst i box, till ett mindre detaljerat, kallat smärtetogram för häst i box. Detta etogram ses i tabell 2. För mer detaljerade definitioner, se bilaga 2. Etogrammet är primärt baserat på ett som utvecklats tidigare (Pierard et al., 2019) och deras artikel är källan om inget annat anges. Därutöver har framförallt Gleerup et al använts som källa till smärtbeteenden. Alla beteenden annoteras med en början och ett slut om inte något annat anges under den enskilda rubriken. De kan även annoteras utan att tid anges, så enbart frekvensen mäts. Något av beteendena stå, rörelse och 15

24 ligger måste förekomma hela tiden, samt beteendena placering, riktning (undantag om rörelse pågår mer än 10 sek, se nedan) och huvudposition. Övriga beteenden annoteras oberoende av varandra när de uppträder. Hur boxen såg ut anges i figur 2 och figur 3 illustrerar hur de beteenden som annoteras hela tiden förhåller sig till varandra. Tabell 2. Smärtetogram för häst i box Basala beteenden 1. Rörelse Innefattar all rörelse, annoteras om hästen flyttar mer än ett ben. Behöver inte betyda att hästen flyttar sig, bara att den tar mer än ett steg (kan stå kvar och trampa på stället). 2. Stå Hästen står på alla fyra ben utan att flytta sig i någon riktning. Huvudet och nacken kan flyttas utan att benen rör sig. Ett av benen kan lyftas eller flyttas. 3. Ligger Hästen ligger ner, antingen på bröstet eller på sidan. 4. Urinera Svansen lyfts upp, bakbenen placeras brett, och urin avges genom uretra. 5. Defekera Faeces förs ut genom anus. Annoteras från att svansen lyfts före defekering tills svansen sänks igen efteråt. 6. Äta Hästen tar hö eller annan mat med läpparna och tuggar. Pågår så länge hästen tuggar. Avbryts först när hästen slutar tugga, även om den under tiden gått ifrån höet. Om hästen slutar tugga och börjar igen, annoteras detta som äta under 1 minuts tid efter att hästen sågs ta en tugga hö. 7. Dricka Hästen sätter läpparna under vattenytan, suger i sig vatten och sväljer. 8. Groom Hästen kliar sig. Antingen genom att manipulera huden med tungan eller tänderna, eller att den gnuggar någon kroppsdel mot en annan kroppsdel (tex huvudet mot ett framben) eller mot något i boxen. Korta beteenden associerade med smärta 9. Skaka Hästen skakar på sig, antingen bara på huvudet eller på hela kroppen. 10. Tittar (Gleerup & Lindegaard, 2016) 11. Flemar (S. McDonnell, 2003) 12. Gäspar (S. McDonnell, 2003) Hästen vänder huvudet bakåt (mer än 90 graders vinkel) på höger eller vänster sida. a. Höger flank b. Vänster flank Hästen lyfter huvudet och sträcker på halsen, drar upp överläppen så framtänder och tandkött i överkäken exponeras, och drar in luft mellan tänderna. Annoteras utan tid. Hästen gapar, ofta med läpparna uppdragna och tänderna exponerade, och andas in djupt. Annoteras utan tid. 13. Spark Snabb rörelse med ett eller två ben samtidigt. Kan vara i olika riktningar och med olika mycket extension och flexion i lederna. Riktat mot någon eller något. Annoteras utan tid. 16

25 14. Skrapa Hästen sträcker fram ett av frambenen och skrapar mot golvet genom att dra benet bakåt. Varje enskild craniocaudal rörelse noteras som ett beteende utan tid. 15. Snärt Snabb rörelse med svansen, antingen dorsoventral eller lateral rörelse. Noteras som ett beteende utan tid per snärt. Rumsliga beteenden 16. Placering av huvudet 17. Placering i boxen (Gleerup & Lindegaard, 2016) 18. Riktning i boxen Anger var hästen har huvudet placerat. Högsta punkten på skallen avses. a. Huvudet är placerat ovanför manken b. Huvudet hålls i höjd med manken, från 5 cm nedanför till 5 cm ovanför. c. Huvudet är placerat nedanför manken Definierat som var i boxen bakdelen befinner sig. Placering abryts om en rörelse varar mer än 10 sekunder och startas igen om hästen står still på ett ställe mer än 10 sekunder. Vid en rörelse som är under 10 sekunder där hästen ändrar position, ändras detta vid behov utan avbrott i annotering av placering. Underkategorierna utesluter varandra. a. Främre delen Hästens bakdel befinner sig i främre tredjedelen av boxen. b. Mitten Hästens bakdel befinner sig i mellersta tredjedelen av boxen. c. Bakre delen Hästens bakdel bakre tredjedelen av boxen, nära bakre väggen. Beskriver i vilken riktning i boxen hästen är vänd, vart en tänkt linje som dras rakt igenom kroppen och pekar framåt över hästens manke är riktad. Anger inte vart huvudet är vänt. Ändras i förhållande till rörelse på samma sätt som placering, se ovan. Underkategorierna utesluter varandra. a. Vänd mot stallgången b. Vänd mot bakre väggen c. Vänd mot höger sidovägg d. Vänd mot vänster sidovägg e. Vänd mot höger bakre hörn f. Vänd mot höger främre hörn g. Vänd mot vänster bakre hörn h. Vänd mot vänster främre hörn Övriga beteenden 19. Odefinierat beteende Beteende som ej finns beskrivet i etogrammet ovan. a. Beteende utan tid b. Beteende med tid 17

26 Figur 2. Teckning över boxen. Figur 3. Illustration av hur beteendena i etogrammet förhåller sig till varandra. Beteenden på samma rad utesluter varandra. Figur a. beskriver en situation där beteendet rörelse pågår i mer än 10 sek. Rörelse (grön) utesluter då placering och riktning (gul). Figur b. beskriver övriga situationer. Stjärnan representerar alla tillfälliga beteenden som pågår under en kortare tid och därför inte utesluter något annat beteende. 18

27 Etogram paus i ätbeteende Nedstående etogram (Tabell 3) användes för att annotera vad hästarna gjorde direkt i samband med att de slutade äta, definierat som slutade tugga (ätstopp). För varje ätstopp annoterades en av följande kategorier. Den valdes som bäst beskrev hästens rörelser och beteende direkt efter att den slutat tugga. Tabell 3. Etogram paus i ätbeteende 1. Vid höet mot stallet 2. Gått ifrån höet mot stallet 3. Gått ifrån höet huvudet sänkt Står kvar vid höet, håller huvudet i höjd med manken eller över manken och vänt mot stallgången (mot främre hörn eller främre vägg), eller lyfter huvudet till denna position i samband med att den slutar tugga. Kan sluta tugga innan, under tiden eller efter den lyft på huvudet. Tagit eller tar under tiden mer än tre steg efter att den tog sista tuggan från golvet/höhögen. Står med huvudet över eller i höjd med manken och mulen vänd mot stallgången. Tagit mer än tre steg bort från höet (position vid sista intag av en tuss hö, innefattar även om den gått ifrån höet och gått tillbaka igen), står med huvudet nedanför manken. 4. Mulen i höet Slutar tugga men står kvar med mulen i höet. 5. I rörelse Annoteras när hästen inte ägnar sig åt andra beteenden än att gå runt i boxen. 6. Tuggat på annat Anges när hästen ser ut att plocka upp något (litet) ur spånet men det inte kan ses vad det är, och om det gått mer än 1 minut sedan den tog en tugga hö synligt. 7. Flera Annoteras när hästen ägnar ungefär lika mycket tid åt flera beteenden, eller flera beteenden lika tydligt under 10 sek efter att hästen slutat tugga eller fram till nästa ätperiod. 8. Annat Anges på beteenden som inte passar in i någon av de andra kategorierna. 9. Huvudet ur bild Anges när hästens huvud försvinner ur bild i alla kvadranter så det är omöjligt att se om hästen äter eller inte. Nedanstående beteenden innebär att hästen inom få sekunder efter att den slutat tugga, eller strax innan den slutat tugga, övergår till något av nedanstående beteenden. Beteendena kan utföras både stillastående och i rörelse. 10. Klia sig/groom Se definition för Groom i tabell Dricker Se definition för Dricker i tabell Flemar Se definition för Flemar i tabell Skakar Se definition för Skakar i tabell Tittar Vänder huvudet åt sidan och stannar upp där i minst 3 sek, eller vänder huvudet mer än 90 grader bakåt (behöver ej vara 3 sek). 15. Undersöker Definierat som att hästen drar med mulen nära (max 10 cm ifrån) golv, väggar eller annat, t.ex. krubban. 19

28 Hästarna I tabell 4 anges poäng på Equin smärtskala (EPS) och EEAP-skala för hästarna i försöket. EPSpoäng anges normalt i hela poäng men är här beräknat som ett medelvärde av tre observatörer. Vid annotering noterades att Häst B tittade mot flankerna, rörde sig mycket, ställde sig och krystade ofta och höll svansen lyft mycket under kontrollsekvensen. Detta tolkades som koliksymptom. När blindningen öppnades fick man veta att hon varit brunstig under försöket, och detta bedöms orsaka symptomen som ses, eftersom vissa ston kan få buksmärtor vid brunst. Inga koliksymptom sågs vid hantering och undersökning under försöket. Det kan inte uteslutas att hon har buksmärtor även under smärtsekvensen. Häst D ses även under kontrollsekvensen röra sig med något som liknar låggradig hälta på båda bakbenen. Inte heller detta sågs när studien utfördes. För häst C gick det 1 timme och 45 minuter mellan hältbedömning och start av filmsekvensen. De övriga hade inte mer än 45 minuter mellan. Häst C bedöms vid annotering att vara kraftigare halt än vad som ses i tabell 4, annotörens bedömning är att hon är mellan 4 och 5 grader halt under filmsekvensen. Hästarna kommer i fortsättningen att omtalas enligt mönstret AS för häst A smärta och AK för häst A kontroll. Tabell 4. Hästarna i studien Häst Kön Födelseår Starttid film Sekvens AAEPpoäng EPSpoäng Kommentar A Valack Kontroll 0 2, Smärta 0,5 9,3 Hälta HB B Sto Kontroll 0 0,33 Brunstig, uppvisar koliksymptom vid filmanalys Smärta 3,5 6 Hälta HB C Sto Kontroll 0 1,3 Bilateral påverkan båda bak vid filmanalys Smärta 2 2 Hälta VB D Sto Kontroll Smärta ,3 Hälta VB 20

29 % av tid Antal beteenden per minut Medianfrekvensen för antal annoterade beteenden per minut är 2,8 beteenden/minut för kontrollgruppen och 4,9 beteenden/ minut för smärtgruppen. BK och CS har de högsta värdena på 7,1 beteenden/minut, och AS har den lägsta på 1,5 beteenden/minut. Basala beteenden Basala % median Stå Rörelse Äta Ligga Kontroll Smärta Figur 4. Procent av tiden hästarna ägnar åt basala beteenden. Median (svart linje) och hästarnas enskilda värden. Det ses en tydlig skillnad mellan smärtgruppen och kontrollgruppen på de basala beteendena. Medianen för stå ligger på 93 % av tiden för kontroll-gruppen och 85 % för smärtgruppen. För rörelse är medianen 6 % av tiden för kontrollen och 13 % för smärtgruppen. BK sticker ut med en andel rörelse på 28 % och AS sticker ut med en andel rörelse på endast 3 %. För äta är mediantiden 22 % för kontrollgruppen och 42 % för smärtgruppen. Även här sticker A ut med en ättid på mindre än 1 % för kontrollen och 3 % efter smärtinduktion. CS var den enda hästen som låg ner, och hon gjorde det 39 % av tiden. Medianen för basala beteenden ses i figur 4. Hos tre av fyra hästar sågs en ökad frekvens i rörelse när de var smärtinducerade i förhållande till kontrollen. Detta reflekterar att de rör sig vid fler tillfällen och/eller kortare tid per tillfälle. Hos CS sågs dock en lägre frekvens i rörelse än hos CK. Hon var den som hade högst smärtintensitet. Se tabell 5. Tabell 5. Medianfrekvens hos vissa beteenden Beteende Medianfrekvens antal/minut Kontroll Stå 0,6 1,4 Rörelse 5,2 8,3 Äta 1,1 1,2 Byte av huvudposition 0,9 1,4 Smärta 21

30 Ätbeteende Ättid Det ses att det var stor skillnad på hur lång tid hästarna åt, mellan 0,4 % av tiden (AK) och 51 % av tiden (CS). Ättiden anges i figur 9. Alla hästarna som smärtinducerade spenderar mer tid åt att äta än den negativa kontrollen. Äta alla frekvens Medianen för ättid hos smärthästarna DS var 42 %, medan medianen för kontrollgruppen var 22 %. Frekvensen av DK CS ätandet är dock svårtolkad. Medianen av CK ätfrekvensen är marginellt högre hos BS smärthästarna (tabell 5). AK får en BK mycket hög frekvens (5,7) baserat på att AS han bara äter i 10 sekunder totalt. Även AK DS har en hög frekvens (2,7), vilket beror på att hennes ätannotering avbryts Frekvens hela tiden eftersom hon försvinner ur bild. BK har en högre frekvens (1,4) än Figur 5. Antalet ättillfällen per ätminut (frekvens) för sin BS (0,9). Ätfrekvens anges i figur 5. de enskilda hästarna. AK AS BK BS CK CS DK DS Beteende vid ätstopp Beteende vid ätstopp anges i tabell 6. Datan har räknats om till antal på 20 minuter och avrundats till hela siffror. Hästar som åt under en kort tid (framförallt häst A) utför få beteenden som multipliceras när de räknas om till en längre tid. De hästar som ägnade längre tid åt att äta hade en större spridning i beteenden. Antalet ätstopp varierar mellan endast 1 gång (AK) och 51 gånger (DS). Den höga frekvensen hos AK går igen och ger honom ett skyhögt antal av samma beteende, som utfördes 1 gång efter att han ätit i tio sekunder. DK var ur bild 47 gånger medan hon åt, detta har tagits bort ur tabellen eftersom det inte är ett beteende, och bara de övriga av hennes beteenden visas. Störst andel av antalet beteenden innefattade att titta ut i stallgången ( gått ifrån höet mot stallet, och vid höet mot stallet ). Sju av åtta hästar ägnade sig åt beteendet gått ifrån höet mot stallet. Därefter ses beteendena kliar sig, undersöker och flemar gånger (dock är det häst A som utför både flemar och kliar sig en gång och det multipliceras med 15). Dessa data är mycket spretiga, och visar främst att variationen i beteenden vid ätstopp är stor. 22

31 Tabell 6. Beteenden vid ätstopp, antal på 20 minuter. K = Kontroll, S = Smärta Beteende Antal/20 minuter Häst A Häst B Häst C Häst D K S K S K S K S Vid höet mot stallet Gått ifrån höet mot stallet Gått ifrån höet huvudet sänkt (114) Mulen i höet 2 I rörelse 4 1 Tuggat på annat 1 Flera Annat 1 Huvudet ur bild Kliar sig/groom Dricker 1 2 Flemar 15 Skakar 1 Tittar 2 3 Undersöker Huvudposition Alla kontrollhästarna spenderade mer tid med huvudet över manken än smärthästarna (median kontroll 62 %, median smärta 34 %). Smärthästarna, utom AS (som åt få procent av tiden) spenderade mer tid med huvudet nedanför manken (median kontroll 20 %, smärta 43 %). Smärthästarna hade en median på 29 % för huvudet i mankhöjd och kontrollerna en median på 18 % av tiden, vilket reflekterar att 2 av smärthästarna spenderade mer tid med huvudet i mankhöjd än kontrollerna, och 2 hade liten skillnad mellan grupperna. På alla hästar utom häst B ses också att smärthästarna byter huvudposition oftare (frekvensen är högre) än sin motsvarande kontroll. BK sticker ut igen med allra högst frekvens på 2,8 jämfört med 1,2 hos BS. Se figur 6 och 7. 23

32 Frekvens % av tid Placering Hos häst A och D ses att hästarna på båda sekvenserna spenderar nära 100 % av tiden i mitten (AK 90 %, AS 97 %, DK 92,9 %, DS 98,5 %) och 0-6 % i bakre delen. Häst B har istället den största delen av sin tid i bakre delen av boxen under båda sekvenserna (BK 65,7%, BS 100 %), där enbart kontrollen spenderar 8,3 % av sin tid i mitten. Endast häst C har en tydligare fördelning med % av tiden i bakre delen och 19,1-25,4 % av tiden i mitten, där CS har de lägre värdena som kompenseras av att hon rör sig mer, och att hon spenderar 2,5 % av tiden i den främre delen Över manken Huvudpos % Median Mankhöjd Nedanför Kontroll Smärta Figur 6. Tid hästarna spenderar i olika huvudpositioner i procent. Median (svart linje) och individuella värden. Ett lågt värde på placering och riktning reflekterar att hästen rör sig längre tid åt gången (när den rör sig mer än 10 sekunder annoteras inte dessa), eller att den inte står still tillräckligt länge mellan rörelsesek-venser för att placering och riktning skall börja annoteras. Detta ses hos BK och CS. Ett sammanlagt värde på rörelse+placering eller rörelse+riktning över 100 % reflekterar att hästen rör sig många korta sekvenser, vilket gör att rörelse och placering annoteras samtidigt istället för att utesluta varandra. Det ses att alla smärthästar utom CS ligger högre på värdena för placering+rörelse än kontrollerna, vilket även detta indikerar att de rör sig i fler sekvenser under 10 sekunder. Se tabell 7. Huvudpos frekvens median Tabell 7. Summa placering och rörelse Summa placering + rörelse, % av tid Häst Kontroll Smärta A 100,9 102,6 B 102,3 114,8 C 101,8 95,7 D 101,1 110, Huvudposition Kontroll Smärta Figur 7. Frekvens av byte av huvudposition. Median (svart linje) och individuella värden. Frekvensen av placering och riktning är omvänt proportionell mot tiden (om de stannade till en kort stund på ett ställe i boxen ger det en hög frekvens, jämfört med om de stod i samma del av boxen länge, vilket ger en mycket låg frekvens). Data ej visat. 24

33 Riktning Generellt ses att hästarna spenderar tid vända mot den främre väggen och mot höger främre hörn, där dörren sitter. När det gäller riktning beräknades median på tre kategorier framåt (vänd mot främre vägg eller något av de främre hörnen), åt sidan (vänd mot någon av sidoväggarna) eller bakåt (vänd mot någon av de bakre hörnen eller bakre väggen). På detta sågs att hästarna spenderade mest tid vända framåt i boxen, (medianen var 76 % för kontrollgruppen, 70 % för smärtgruppen). På grund av att enskilda hästar hade avvikande värden blev medianen låg för åt sidan (4,6 % för kontrollgruppen, 5,4 % för smärtgruppen), och bakåt (0,4 % för kontrollgruppen, 0 % för smärtgruppen). Hästarna spenderade även tid där deras hö var placerat. Placering för de enskilda hästarna och var deras hö var placerat ses i figur 8, och ättid i figur 9. De hästar som spenderar tid vända mot vänster sida är häst B och CS. CS spenderade en stor del av denna tid med att ligga ner (39 % av 42,8 %) och BK var den enda som hade hö placerat i vänster främre hörn. Häst D, som är den enda som spenderar tid vänd mot det bakre högra hörnet, hade under båda sina sekvenser sitt hö placerat där. Häst A, som knappt ägnar någon tid åt att äta, spenderade all sin tid vänd mot den främre väggen eller det höger främre hörnet. Figur 8. Hästarnas placering i boxen i procent av tiden. Var höet är placerat är angivet med en punkt ovanför stapeln i samma färg som hästens staplar. 25

34 Antal ggr/45 min Figur 9. Ättid i procent hos de enskilda hästarna. Korta beteenden associerade med smärta Kontrollgruppen hade sammanlagt 45 stycken korta beteenden, och smärtgruppen hade 83 stycken. De är fördelade över alla kategorier, men CS snärtade med svansen 35 gånger, i förhållande till att ingen annan enskild häst ängar sig åt något enskilt beteende mer än 12 gånger. Medianantalet för sammanlagda beteenden är 9,5 för kontrollgruppen och 12,5 för smärtgruppen. Dock, om man tittar på de enskilda hästarna, är det endast CS som har ett stort antal fler beteenden än CK (skakar, tittar och snärtar med svansen). Häst B och häst D visade marginell eller ingen skillnad i antal mellan kontroll och smärthäst (BK 22 st, BS 23 st, häst D 4 st. vid båda tillfällena), och häst A uppvisade fler smärtbeteenden som kontroll (10 st. jämfört med 2 st.). En del beteenden ses mer hos kontrollgruppen än hos smärtgruppen. Häst AK både gäspade, tittade och skakade sig fler gånger än häst AS. DK skakade sig mer än DS. CK både skrapar med hoven och sparkar, vilket CS inte gör. AS var den enda som flemade vid ett tillfälle. Häst B sågs titta åt båda flankerna upprepade gånger under båda sekvenserna. Häst DS sågs titta åt höger flank (halt vänster bak) och DK sågs titta mot vänster flank. Häst DS ses titta upprepade gånger åt vänster flank vilket var den sida hon var halt på. Dessa beteenden är återgivna i figur 10. Smärtbet alla antal Skaka Tittar höger tittar vänster Gäspar Flemar Figur 10. Korta beteenden hos enskilda hästar, antal tillfällen under 45 minuter. 26 Skrapa Spark Snärt AK BK CK DK AS BS CS DS

Akut och långvarig smärta (EB)

Akut och långvarig smärta (EB) Akut och långvarig smärta (EB) Smärta är en subjektiv och individuell upplevelse där smärtan kan uttryckas på ett flertal olika sätt. Nociception är benämningen för aktivitet i smärtsystemet och nervfibrer

Läs mer

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta Psykologiska aspekter på långvarig smärta Kristoffer Bothelius, fil.dr Leg psykolog, leg psykoterapeut Smärtcentrum, Akademiska Sjukhuset Institutionen för Psykologi, Uppsala Universitet kristoffer.bothelius@psyk.uu.se

Läs mer

Autonoma nervsystemet Efferent system för reglering av inre organs funktioner (glatt muskulatur, hjärtmuskulatur, körtlar)

Autonoma nervsystemet Efferent system för reglering av inre organs funktioner (glatt muskulatur, hjärtmuskulatur, körtlar) Autonoma nervsystemet Efferent system för reglering av inre organs funktioner (glatt muskulatur, hjärtmuskulatur, körtlar) Svante Winberg Somatiska och viscerala motor system Autonoma nervsystemet Autonom

Läs mer

Klinisk smärtfysiologi

Klinisk smärtfysiologi Klinisk smärtfysiologi neurobiologi neurofarmakologi 5:1A Smärta är en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse vilken kan korreleras till verklig eller potentiell vävnadsskada, eller uttryckas i

Läs mer

Punktioner Colonröntgen Mammografi CT / MR Frakturer Trauma / Multitrauma Hårda bord Obekväma läge Rädsla oro. Akut smärta

Punktioner Colonröntgen Mammografi CT / MR Frakturer Trauma / Multitrauma Hårda bord Obekväma läge Rädsla oro. Akut smärta Smärta och obehag i samband med röntgenundersökning RSJE16, oktober 2014 Punktioner Colonröntgen Mammografi CT / MR Frakturer Trauma / Multitrauma Hårda bord Obekväma läge Rädsla oro Smärta En obehaglig

Läs mer

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig?

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Hälsa är ett begrepp som kan definieras på olika sätt. Enligt världshälsoorganisationen (WHO) är hälsa ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Långvarig smärta Information till dig som närstående

Långvarig smärta Information till dig som närstående Långvarig smärta Information till dig som närstående Vad kan jag som närstående göra? Att leva med någon som har långvarig smärta kan bli påfrestande för relationen. Det kan bli svårt att veta om man ska

Läs mer

Omtentamen. Medicin A, Medicinska grunder och normgivning, delkurs I. Kurskod: MC1029. Kursansvarig: Gabriella Eliason. 2012-08-20 Skrivtid.

Omtentamen. Medicin A, Medicinska grunder och normgivning, delkurs I. Kurskod: MC1029. Kursansvarig: Gabriella Eliason. 2012-08-20 Skrivtid. Omtentamen Medicin A, Medicinska grunder och normgivning, delkurs I Kurskod: MC1029 Kursansvarig: Gabriella Eliason 2012-08-20 Skrivtid. 240 min Totalpoäng: 54 poäng Gabriella Eliason 18 poäng Ulrika Fernberg

Läs mer

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation.

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som: inte har några andra sjukdomar är 3 år eller

Läs mer

Akut och långvarig smärta (EA) Vilka skillnader finns det och vad skiljer en akut smärta från en långvarig smärta?

Akut och långvarig smärta (EA) Vilka skillnader finns det och vad skiljer en akut smärta från en långvarig smärta? Akut och långvarig smärta (EA) Vilka skillnader finns det och vad skiljer en akut smärta från en långvarig smärta? Smärtsystemet kan delas in i tre huvudkomponenter: en sensorisk komponent, en affektiv

Läs mer

Lär hästen sänka huvudet!

Lär hästen sänka huvudet! Lär hästen sänka huvudet! Text: Sven Forsström Foto: Inger Lantz Som ryttare vill man också att hästen ska tugga på bettet och skumma kring munnen, eftersom det är ett tydligt tecken på att hästen är avspänd

Läs mer

Hur förklarar man störd central

Hur förklarar man störd central Hur förklarar man störd central smärtmodulering för patienten? division primärvård 2006 Grafisk formgivning: Cay Hedberg, informationsenheten Förklaringsmodell till centrala smärtmekanismer Det förekommer

Läs mer

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2 Manus Neuropatisk smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om neuropatisk smärta. Även om du inte just nu har någon smärta från rörelseapparaten eller från de inre organen rekommenderar jag att du tar del

Läs mer

Cancersmärta ett folkhälsoproblem?

Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Åsa Assmundson Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap Master of Public Health MPH 2005:31 Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap

Läs mer

Aptitreglering. Stress

Aptitreglering. Stress Aptitreglering Stress Aptiten styrs: Kortidsreglering start och slut Långtidsreglering upprätthåller kroppsvikten Fettvävens och hjärnan Insulin-Leptin Stress och det moderna samhället Jag arbetar från

Läs mer

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi Villa Fridhem 14-15 november 2016 Ulla Caverius, smärtläkare BUSE Frågor och svar på 60 minuter Varför känner vi smärta? Vad händer

Läs mer

SMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

SMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet Borg-RPE-skalan Din upplevda ansträngning 6 Ingen ansträngning alls 7 Extremt lätt 8 9 Mycket lätt 10 11 Lätt 12 13 Något ansträngande 14 15 Ansträngande 16 17 Mycket

Läs mer

Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se

Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se Smärta och obehag Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län leg. sjuksköterska Palliativ vård- undersköterskans roll Smärta och obehag i palliativ vård Majoriteten av palliativ omvårdnad

Läs mer

Emotioner: aversion, belöning

Emotioner: aversion, belöning Emotioner: aversion, belöning Emotion, känsloupplevelse, men mer än den medvetna känslan Innehåller ett element av värdering av företeelser Styr våra beslut och våra handlingar Viktigt för individens och

Läs mer

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa Stress Att uppleva stress är en del av livet - alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

Hästens tänder. Distriktsveterinärerna tipsar

Hästens tänder. Distriktsveterinärerna tipsar tänder Distriktsveterinärerna tipsar Hästens tänder 2 Inledning Vi människor har haft hästen som husdjur i nästan 6000 år, vilket endast är en bråkdel av den tid som hästen har funnits och utvecklats till

Läs mer

Smärtbedömning hos personer som har nedsatt förmåga att självrapportera

Smärtbedömning hos personer som har nedsatt förmåga att självrapportera Smärtbedömning hos personer som har nedsatt förmåga att självrapportera Utvärdering av observationsskalan Abbey pain scale-swe Christina Karlsson Högskolan i Skövde Bakgrund Praktiknära forskningsfråga

Läs mer

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation.

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som inte har några andra sjukdomar, är 3 år eller

Läs mer

Klassifikation och Analys av Smärta. Strandbaden 070419

Klassifikation och Analys av Smärta. Strandbaden 070419 Klassifikation och Analys av Smärta Grundades 1973. Forskare, kliniskt verksamma läkare och annan sjukvårds/hälsovårdpersonal Stimulerar och stödjer studier inom smärta och förmedlar denna kunskap över

Läs mer

Sveriges lantbruksuniversitet

Sveriges lantbruksuniversitet Sveriges lantbruksuniversitet Hittade inga indexord. Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Seminariekurs i hästens biologi, 5 hp 2015 FAKTORER SOM PÅVERKAR LIGGBETEENDET

Läs mer

HÄSTENS LIGGBETEENDE En jämförelse mellan spilta och box

HÄSTENS LIGGBETEENDE En jämförelse mellan spilta och box Hippologenheten Fördjupningsarbete nr 326 2007 HÄSTENS LIGGBETEENDE En jämförelse mellan spilta och box Jenny Dillner & Charlotte Jibréus Strömsholm HANDLEDARE: Linda Kjellberg, Strömsholm Bitr.Margareta

Läs mer

Långvarig smärta en osynlig folksjukdom 120314 Grönvallsalen

Långvarig smärta en osynlig folksjukdom 120314 Grönvallsalen Långvarig smärta en osynlig folksjukdom 120314 Grönvallsalen Smärtcentrums undervisningsprogram Läkardelen Birgitta Nilsson överläkare smärtrehab Vad är smärta? En obehaglig och emotionell upplevelse till

Läs mer

Smärta och obehag. pkc.sll.se

Smärta och obehag. pkc.sll.se Smärta och obehag Palliativ vård- undersköterskans roll Majoriteten av palliativ omvårdnad inom Vård- och omsorg utförs av undersköterskor och vårdbiträden (Socialstyrelsen, 2006) Beck, Törnqvist, Broström

Läs mer

30/10/2016. Fysisk aktivitet som smärtmodulering. Fysisk aktivitet och smärta när är det läge för FaR? Stockholm 26 october

30/10/2016. Fysisk aktivitet som smärtmodulering. Fysisk aktivitet och smärta när är det läge för FaR? Stockholm 26 october Fysisk aktivitet som smärtmodulering Fysisk aktivitet och smärta när är det läge för FaR? Stockholm 26 october Tom Arild Torstensen,B.Sc.,PT., M.Sc., specialist in manipulative therapy. Ph.D student, Karolinska

Läs mer

KURSVECKA 7. EN KNIV I RYGGEN

KURSVECKA 7. EN KNIV I RYGGEN KURSVECKA 7. EN KNIV I RYGGEN SOMATOTOPOGRAFI RECEPTORER I NERVSYSTEMET RECEPTOR ADAPTION FIBER ANATOMISK KARAKTÄR FUNKTION TRÖSKELVÄRDE LOKALISATION Meissners Snabb Ab Kapslad; mellan dermis och epidermis

Läs mer

CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND. Frukostseminarium 11 oktober 2018

CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND. Frukostseminarium 11 oktober 2018 CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND Frukostseminarium 11 oktober 2018 EGNA FÖRÄNDRINGAR ü Fundera på ett par förändringar du drivit eller varit del av ü De som gått bra och det som gått dåligt. Vi pratar om

Läs mer

Stress hos hästar i träning

Stress hos hästar i träning Stress hos hästar i träning Stress är något som ofta hör till vardagen hos en galoppör. De tränas tidigt att bli explosiva, reagera snabbt och springa fort. De vi använder oss av är deras naturliga flyktinstinkter.

Läs mer

Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten. Benspatt på häst en litteraturstudie

Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten. Benspatt på häst en litteraturstudie Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Seminariekurs i hästens biologi, 5 hp 2012 Benspatt på häst en litteraturstudie Louise Rohrwacher Strömsholm

Läs mer

14-12-08. Bio. Social. Psyko. Smärtskattning vid procedursmärta. barn och ungdom Not everything that can be measured counts, SMÄRTSKATTNING

14-12-08. Bio. Social. Psyko. Smärtskattning vid procedursmärta. barn och ungdom Not everything that can be measured counts, SMÄRTSKATTNING Smärtskattning vid procedursmärta barn och ungdom Not everything that can be measured counts, Stefan Nilsson and not everything that counts can be measured. Universitetslektor, institutionen för vårdvetenskap,

Läs mer

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin.

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin. Upplägg & innehåll Emotion och motivation Ebba Elwin ebba.elwin@psyk.uu.se Grundläggande om motivation och emotion Mer finns att läsa i boken (kap 11 och första delen av kap 12) På slutet riktlinjer och

Läs mer

Affektlivets Neuropsykologi del 1 Den klassiska forskningen

Affektlivets Neuropsykologi del 1 Den klassiska forskningen Affektlivets Neuropsykologi del 1 Den klassiska forskningen Håkan Fischer, Professor Psykologiska Institutionen Disposition - Affekt - Vad är emotioner - Varför har vi emotioner - Emotionella komponenter

Läs mer

Kan man med egna aktiviteter minska smärta?

Kan man med egna aktiviteter minska smärta? Kan man med egna aktiviteter minska smärta? Berig 2012-03-20 Kaisa Mannerkorpi Specialistsjukgymnast, Docent SU/Sjukgymnastiken GU/Avd för Reumatologi Att beskriva smärta Lokalisation? Karaktär? Intensitet?

Läs mer

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp F2 Ångestsyndrom Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp 1 Upplägg Sammanfattning av föreläsningen Stress Paniksyndrom Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Tvångssyndrom (OCD) Fobier Posttraumatiskt

Läs mer

SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg

SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg 20 % av befolkningen har måttlig till svår långvarig smärta. 20-40 % av besöken i primärvärden är föranledda av smärta, hälften

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Vad gör vi med smärta?

Vad gör vi med smärta? Vad gör vi med smärta? Per Hansson, Specialist i neurologi (och i Sverige smärtlindring) -Smertebehandlingsavd., Oslo Universitessjukhus, -Norwegian National Advisory Unit on Neuropathic Pain, Oslo, Norway

Läs mer

Akut och långvarig smärta (JA)

Akut och långvarig smärta (JA) Akut och långvarig smärta (JA) Psykologiska faktorer vid långvarig smärta Gemensam förståelse: Smärta är en individuell upplevelse och kan inte jämföras mellan individer. Smärta kan klassificeras temporalt

Läs mer

Studenters erfarenheter av våld en studie om sambandet mellan erfarenheter av våld under uppväxten och i den vuxna relationen

Studenters erfarenheter av våld en studie om sambandet mellan erfarenheter av våld under uppväxten och i den vuxna relationen Studenters erfarenheter av våld en studie om sambandet mellan erfarenheter av våld under uppväxten och i den vuxna relationen Silva Bolu, Roxana Espinoza, Sandra Lindqvist Handledare Christian Kullberg

Läs mer

Fång. Distriktsveterinärerna tipsar

Fång. Distriktsveterinärerna tipsar Fång Distriktsveterinärerna tipsar 2 Vad är fång? Fång är en inflammation i lammellagret i hästens hovar. Lamellagret är fästet mellan hovkapseln och hovbenet. Inflammationen gör så att hästen får mycket

Läs mer

Tentamen. Anatomi och fysiologi (del 1) Kurskod: MC1001. Kursansvarig: Olle Henriksson. Totalpoäng: 50. 85 % av totala poängen

Tentamen. Anatomi och fysiologi (del 1) Kurskod: MC1001. Kursansvarig: Olle Henriksson. Totalpoäng: 50. 85 % av totala poängen Tentamen Anatomi och fysiologi (del 1) Kurskod: MC1001 Kursansvarig: Olle Henriksson Datum: 101001 Totalpoäng: 50 Poängfördelning: Skrivtid: 4 tim Olle Henriksson 50p Godkänd Väl godkänd 60 % av totala

Läs mer

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman EPIPAIN Den vidunderliga generaliserade smärtan Stefan Bergman 1993 läste jag en ar/kel The prevalence of chronic widespread pain in the general popula5on Cro7 P, Rigby AS, Boswell R, Schollum J, Silman

Läs mer

Roberto Vidana ST-tandläkare i endodonti

Roberto Vidana ST-tandläkare i endodonti Roberto Vidana ST-tandläkare i endodonti Diagnostisk information Kliniska tecken och symtom (anamnes) Diagnostiska test Röntgenologiska fynd Dålig korrelation mellan klinisk symtombild / diagnostiska test

Läs mer

etologisk studie gorilla och schimpans

etologisk studie gorilla och schimpans etologisk studie gorilla och schimpans förslag till förarbete Att göra etologiska studier på djur är både svårt och tidskrävande men otroligt spännande! Det är också vårt bästa verktyg för att objektivt

Läs mer

AVLEDNING. Britt-Marie Käck Leg. Barnsjuksköterska Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Sverige

AVLEDNING. Britt-Marie Käck Leg. Barnsjuksköterska Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Sverige AVLEDNING Britt-Marie Käck Leg. Barnsjuksköterska Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Sverige Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus 1 PROCEDURER PROCEDURER 2 Faktorer som påverkar ett

Läs mer

Den internationella smärtorganisationen IASP definierar den nociceptiva smärtan som:

Den internationella smärtorganisationen IASP definierar den nociceptiva smärtan som: Manus Nociceptiv smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om nociceptiv smärta, vävnadsskadesmärta, en smärta som drabbar alla, en eller flera gånger i livet och även om du just nu inte har någon smärta

Läs mer

Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten. Catarina Bengtsson

Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten. Catarina Bengtsson Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Seminariekurs i hästens biologi, 5 hp 2015 Faktorer som påverkar rangordningen i en hästflock Catarina

Läs mer

SMÄRTA BARN OCH SMÄRTA NOCICEPTIV ELLER NEUROGEN SMÄRTA 27.10.2014

SMÄRTA BARN OCH SMÄRTA NOCICEPTIV ELLER NEUROGEN SMÄRTA 27.10.2014 definieras som en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse associerad med faktisk eller hotande vävnadsskada. The International Association for the Study of Pain (IASP) BARN OCH Barnläkare Markus

Läs mer

Stressfysiologi, 2011-11-09

Stressfysiologi, 2011-11-09 Stressfysiologi, 2011-11-09 Anna-Karin Lennartsson Doktorand, Göteborgs universitet och Institutet för stressmedicin Att mäta stress Arbetsmiljöfaktorer Exponering Upplevelse Fysiologi Utfall Sjukdom Symtom

Läs mer

Fakta och myter inom stress - Om kortisol

Fakta och myter inom stress - Om kortisol Fakta och myter inom stress - Om kortisol Har stressade personer högt kortisol och vad händer med kortisolkurvan när man blir utmattad? Draken 29 mars 2017 Föreläsare: Ingibjörg Jonsdottir, professor ISM

Läs mer

Behandling av långvarig smärta

Behandling av långvarig smärta Behandling av långvarig smärta Psykologiska behandlingsmetoder Marianne Kristiansson spec anestesiologi, spec smärtlindring, spec rättspsykiatri med dr, adj lektor inst klin neurovetenskap, KI chefsöverläkare

Läs mer

Is it possible to protect prosthetic reconstructions in patients with a prefabricated intraoral appliance?

Is it possible to protect prosthetic reconstructions in patients with a prefabricated intraoral appliance? r Is it possible to protect prosthetic reconstructions in patients with a prefabricated intraoral appliance? - A pilot study Susan Sarwari and Mohammed Fazil Supervisors: Camilla Ahlgren Department of

Läs mer

Hantering av rädsla med katten som exempel

Hantering av rädsla med katten som exempel Hantering av rädsla med katten som exempel Detta är översikten från en 90-minuters föreläsning om hur man bäst förebygger och minskar rädsla hos katt. Men sluta inte läsa här resonemangen går att tillämpa

Läs mer

Appendix 1. Swedish translation of the Gastrointestinal Quality of Life Index (GIQLI)

Appendix 1. Swedish translation of the Gastrointestinal Quality of Life Index (GIQLI) Appendix 1. Swedish translation of the Gastrointestinal Quality of Life Index (GIQLI) Questionnaire 1. Hur ofta har du de senaste två veckorna haft buksmärtor? 2. Hur ofta har du under de senaste två veckorna

Läs mer

Writing with context. Att skriva med sammanhang

Writing with context. Att skriva med sammanhang Writing with context Att skriva med sammanhang What makes a piece of writing easy and interesting to read? Discuss in pairs and write down one word (in English or Swedish) to express your opinion http://korta.nu/sust(answer

Läs mer

Först inträffar det instinktiva därefter när / om hjärnan uppfattat vad som hänt träder det intränade kunskapen fram.

Först inträffar det instinktiva därefter när / om hjärnan uppfattat vad som hänt träder det intränade kunskapen fram. IBR / Instinctive Body Reactions Kroppens Instinktiva Försvars Reaktioner Vid olika former av överraskande angrepp kommer kroppen att reagera rent reflexmässigt / instinktivt. Kroppen kommer att tvinga

Läs mer

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

Bilaga 3: Funktionell kartläggning (FAI)

Bilaga 3: Funktionell kartläggning (FAI) Bilaga 3: Funktionell kartläggning (FAI) Syftet med detta frågeformulär är att skapa en helhetsbild av personen och olika faktorer som kan tänkas påverka hens beteende. Informationen kan sedan användas

Läs mer

Kolik. Distriktsveterinärerna tipsar

Kolik. Distriktsveterinärerna tipsar Kolik Distriktsveterinärerna tipsar 2 Vad är kolik? Kolik betyder ont i magen. Hästen kan få ont i magen av många olika anledningar, allt från helt ofarligt till livshotande. Nonchalera aldrig tecken på

Läs mer

BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE I DALARNA

BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE I DALARNA BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE I DALARNA Svenska Palliativregistret Svenska palliativregistret är ett nationellt kvalitetsregister som är till för alla som vårdar människor i livets slut. Syftet med registret

Läs mer

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Smärta och Landstinget Halland Stefan Bergman Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Ickemalign Smärta Smärta som varat längre än förväntad läkningstid Smärta

Läs mer

Smärta hos äldre vad kan undersköterskan göra?

Smärta hos äldre vad kan undersköterskan göra? Smärta hos äldre vad kan undersköterskan göra? Peter Strang Vetenskaplig ledare Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län Professor, överläkare Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem Vad är smärta?

Läs mer

Kan Du Hundspråk? En Frågesport

Kan Du Hundspråk? En Frågesport Kan Du Hundspråk? En Frågesport Hundar kommunicerar främst genom kroppsspråk, lukt och läten. Det är en bra idé att lära sig grunderna inom detta område för att kunna förstå hunden bättre. Testa att svara

Läs mer

International Association For The Study Of Pain (IASP) definierar smärta enligt följande.

International Association For The Study Of Pain (IASP) definierar smärta enligt följande. Smärta Smärta och fysisk aktivitet International Association For The Study Of Pain (IASP) definierar smärta enligt följande. "Smärta är en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse förenad med verklig

Läs mer

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Smärta och inflammation i rörelseapparaten Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt

Läs mer

Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten

Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Seminariekurs i hästens biologi, 5 hp 2015 Faktorer som påverkar krubbitning Marie Genberg Strömsholm

Läs mer

Fönsterbeteende. Mike McBride Jost Schenck Översättare: Stefan Asserhäll

Fönsterbeteende. Mike McBride Jost Schenck Översättare: Stefan Asserhäll Mike McBride Jost Schenck Översättare: Stefan Asserhäll 2 Innehåll 1 Fönsterbeteende 4 1.1 Fokus............................................. 4 1.1.1 Fokuspolicy..................................... 4

Läs mer

Smärta. Palliativa rådet

Smärta. Palliativa rådet Smärta Palliativa rådet Smärta Vanligt i livets slutskede Angelägen fråga hos allmänheten Skrämmande symtom för patienten Man kan aldrig lova smärtfrihet. Smärtfrihet kan ibland vara kantad av biverkningar

Läs mer

behandling smärtanalys fysiologi & psykologi

behandling smärtanalys fysiologi & psykologi behandling smärtanalys fysiologi & psykologi 6:1A Smärttillstånd smärtanalys utredning symtomatisk smärtbehandling behandling av tumör cytostatika kirurgi strålbehandling smärtlindring smärtfrihet 6:1B

Läs mer

Sårskador hos häst hur kan de se ut och vad kan de orsakas av?

Sårskador hos häst hur kan de se ut och vad kan de orsakas av? Sårskador hos häst hur kan de se ut och vad kan de orsakas av? Viltskadecenter tackar Regiondjursjukhuset i Helsingborg för tillståndet att använda fotomaterialet. 2 Sårskador hos häst Olika orsaker till

Läs mer

Effektiv hypnos i vården Nils Norrsell

Effektiv hypnos i vården Nils Norrsell Effektiv hypnos i vården Nils Norrsell 1959 Hypnoskompendium 1960 Använde hypnos i barntandvård 1971 Jerry Halker demonstrerade hypnos 1972 Psykologistudier. Artikel i Tandl.tidn. 1973 Treårsutbildning

Läs mer

Fördjupningsarbete Steg 3. Kissing Spines

Fördjupningsarbete Steg 3. Kissing Spines Fördjupningsarbete Steg 3 HT 2010 Kissing Spines Av: Jessica Ohlson Inledning Jag har valt att skriva mitt fördjupningsarbete om kissing spines. Min huvudsakliga fråga är om den hästskötsel som normalt

Läs mer

FUNCTIONAL ASSESSMENT INTERVIEW (FAI)

FUNCTIONAL ASSESSMENT INTERVIEW (FAI) FUNCTIONAL ASSESSMENT INTERVIEW (FAI) Namn: Ålder: Kön: Intervjudatum: Intervjuare: Namn på de intervjuade A 1. Definiera topografi (hur det yttrar sig), frekvens (hur ofta) duration (hur länge beteendet

Läs mer

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23)

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23) UPPVÄRMNINGSSTRETCH Stretchövningarna i det här kapitlet värmer upp dina leder och muskler på minsta möjliga tid. Om du arbetar dig igenom programmet tillför du energi till kroppen och kommer igång på

Läs mer

Forma komprimerat trä

Forma komprimerat trä Forma komprimerat trä - maskinell bearbetning av fria former Peter Conradsson MÖBELSNICKERI Carl Malmsten Centrum för Träteknik & Design REG NR: LiU-IEI-TEK-G 07/0025 SE Oktober 2007 Omslagsbild: Stol

Läs mer

Smärtbehandling - kvalitetsmål med bilaga

Smärtbehandling - kvalitetsmål med bilaga Godkänt den: 2017-06-29 Ansvarig: Rolf Karlsten Gäller för: Akademiska sjukhuset VÅRT MÅL ÄR ATT VARJE PATIENT VID AKADEMISKA SJUKHUSET skall få en så bra smärtlindring som möjligt. Ibland kan det på grund

Läs mer

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Varför har jag ont i ryggen och är det något farligt? Hur länge kommer jag att ha ont Finns det något att göra för att bota detta? DEN BIOPSYKOSOCIAL

Läs mer

Centralstimulantiapåverkan

Centralstimulantiapåverkan Centralstimulerande medel innefattar kokain, syntetiska centralstimulantia som t.ex. amfetamin & ecstasy samt katdroger. Dessa preparat kännetecknas av att de ökar den psykiska energin och aktiviteten

Läs mer

Vad är psykisk ohälsa?

Vad är psykisk ohälsa? Vad är psykisk ohälsa? Psykisk ohälsa används som ett sammanfattande begrepp för både mindre allvarliga psykiska problem som oro och nedstämdhet, och mer allvarliga symtom som uppfyller kriterierna för

Läs mer

Preschool Kindergarten

Preschool Kindergarten Preschool Kindergarten Objectives CCSS Reading: Foundational Skills RF.K.1.D: Recognize and name all upper- and lowercase letters of the alphabet. RF.K.3.A: Demonstrate basic knowledge of one-toone letter-sound

Läs mer

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad

Läs mer

SMÄRTANALYS att välja rätt behandling REK dagen

SMÄRTANALYS att välja rätt behandling REK dagen SMÄRTANALYS att välja rätt behandling REK dagen 2018 01 31 Överläkare Lena Lundorff Terapigrupp SMÄRTA Definition smärta: Smärta är en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse som signalerar om hotande

Läs mer

Melatonin, vårt främsta sömnhormon

Melatonin, vårt främsta sömnhormon SÖMN Varför sover vi? Sömn behövs för att kroppen och hjärnan ska få vila. Bearbeta intryck, återhämtning, Hjärnan stänger av alla vanliga tankeprocesser Det hjärnan slitit ut under dagen måste återställas.

Läs mer

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet

Läs mer

Effektiv behandling av smärta

Effektiv behandling av smärta Effektiv behandling av smärta Olaf Gräbel terapigrupp Smärta Definitioner Neuropatisk vs Nociceptiv Nytta vs skada Frågor Smärta Smärta är en obehaglig sensorisk och/eller känslomässig upplevelse förenad

Läs mer

Mentalitet och personlighet hos hund

Mentalitet och personlighet hos hund Mentalitet och personlighet hos hund Text och foto: Lotta Arborelius, docent En hunds mentala egenskaper brukar beskrivas i termer av temperament eller personlighet. Inom psykologin brukar man definierar

Läs mer

Drakbåtsteknik. Steg av Katarina Forsberg. sammanställt av Birgitta Lagerholm

Drakbåtsteknik. Steg av Katarina Forsberg. sammanställt av Birgitta Lagerholm Drakbåtsteknik Steg 1-2016 av Katarina Forsberg sammanställt av Birgitta Lagerholm Drakbåtsteknik Steg 1-2016 INNEHÅLL: Sittställning - sätets placering - fötternas placering - handgreppet - ryggens vinkel

Läs mer

Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni:

Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni: Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni: Din ungdom har anmält sig till vår internetbehandling för sömnproblem. Behandlingen är en internetbaserad guidad självhjälp

Läs mer

Upplägg. Perception. Olika slags perception. Sensorik och perception. Generella aspekter. Generella aspekter

Upplägg. Perception. Olika slags perception. Sensorik och perception. Generella aspekter. Generella aspekter Perception Pär Nyström www.babylab.se Upplägg Syn / Hörsel / Lukt / Smak / Känsel Från sensation till perception till kognition Summering Sensorik och perception Olika slags perception När ett sinnesorgan

Läs mer

Barns smärta i tandvården - erfarenheter inom ortodontibehandling. Smärta i vården. Smärta-definitioner. Smärta i tandvården.

Barns smärta i tandvården - erfarenheter inom ortodontibehandling. Smärta i vården. Smärta-definitioner. Smärta i tandvården. Barns smärta i tandvården - erfarenheter inom ortodontibehandling Spec Ortodonti Spec Pedodonti Marianne Bergius Avf för ortodonti och Mun-H-Center Göteborg Mun-H-Center Smärta i vården Smärta i tandvården

Läs mer

Att planera bort störningar

Att planera bort störningar ISRN-UTH-INGUTB-EX-B-2014/08-SE Examensarbete 15 hp Juni 2014 Att planera bort störningar Verktyg för smartare tidplanering inom grundläggning Louise Johansson ATT PLANERA BORT STÖRNINGAR Verktyg för smartare

Läs mer

Inlärning hos hästar Tidningen Hästfynd nr 2, 24 februari 2001

Inlärning hos hästar Tidningen Hästfynd nr 2, 24 februari 2001 Inlärning hos hästar Tidningen Hästfynd nr 2, 24 februari 2001 Text: Sven Forsström Foto: Inger Lantz Hästens medfödda förmåga att lära sig nya beteenden och att anpassa sig till nya förhållanden och situationer

Läs mer

Spel- och dataspelsberoende

Spel- och dataspelsberoende Spel- och dataspelsberoende ANDERS HÅKANSSON, LEG LÄKARE, PROFESSOR. BEROENDECENTRUM MALMÖ. LUNDS UNIVERSITET. Förekomst av spelberoende och spelproblem Någonsin spelat: 60-90% i västvärlden Sverige spelberoende

Läs mer