Vad gör vi med smärta?

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Vad gör vi med smärta?"

Linda Isaksson
för 7 år sedan
Visningar:

1 Vad gör vi med smärta? Per Hansson, Specialist i neurologi (och i Sverige smärtlindring) -Smertebehandlingsavd., Oslo Universitessjukhus, -Norwegian National Advisory Unit on Neuropathic Pain, Oslo, Norway -Instit. för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige

2 Smärta (egen översättning) En obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse I samband med faktisk eller hotande vävnadsskada, eller beskriven med ord som används vid sådan skada. Pain An unpleasant sensory and emotional experience associated with actual or potential tissue damage, or described in terms of such damage.

3 Förstärkning och försvagning av signalering i smärtsystemet kan ske. Gas och broms.

4 Smärtans dimensioner (Melzack & Casey 1968) Sensorisk diskriminativ; intensitet, lokalisation, kvalitet etc Emotionell; obehaglig, försöka undkomma obehaget Kognitiv; tankar kring hur livet ska bli, katastrofiering etc

5 4 smärttyper (akut vs kronisk (långvarig)) -Vävnadsskadesmärta (nociceptiv/inflammatorisk smärta), från hud, muskler, senor, skelett, tarm, hjärta etc -Nervsmärta (neuropatisk smärta; perifer och central), efter bältros, diskbråck, slag, MS etc -Smärta utan känd orsak -Psykogen/psykologisk smärta (vid t.ex. depression)

6 Note: The inability to communicate verbally does not negate the possibility that an individual is experiencing pain and is in need of appropriate pain-relieving treatment. Pain is always subjective. Each individual learns the application of the word through experiences related to injury in early life. Biologists recognize that those stimuli which cause pain are liable to damage tissue. Accordingly, pain is that experience we associate with actual or potential tissue damage. It is unquestionably a sensation in a part or parts of the body, but it is also always unpleasant and therefore also an emotional experience. Experiences which resemble pain but are not unpleasant, e.g., pricking, should not be called pain. Unpleasant abnormal experiences (dysesthesias) may also be pain but are not necessarily so because, subjectively, they may not have the usual sensory qualities of pain. Many people report pain in the absence of tissue damage or any likely pathophysiological cause; usually this happens for psychological reasons. There is usually no way to distinguish their experience from that due to tissue damage if we take the subjective report. If they regard their experience as pain, and if they report it in the same ways as pain caused by tissue damage, it should be accepted as pain. This definition avoids tying pain to the stimulus. Activity induced in the nociceptor and nociceptive pathways by a noxious stimulus is not pain, which is always a psychological state, even though we may well appreciate that pain most often has a proximate physical cause.

7 Akut och kronisk smärta Kronisk efter 3-6 månader Akut smärta: Ibland autonoma/vegetativa reaktioner på smärtan Kronisk smärta: Oftast ej autonoma reaktioner på smärtan

8 -Akut smärta är sällan ett behandlingsproblem. -Vi kan mycket om dess orsaker och vi har goda behandlingsstrategier, ta bort orsaken eller symtomlindra.

9 Olika typer av långvariga smärtor förstår vi sämre- Djurmodeller har inte varit framgångsrika. Långvarig smärta i Europa vanligt!

10 Långvarig smärta Viktigt med klinisk smärtanalys för att kartlägga problemets alla delar.

11 Lite om patientmötet och den kliniska smärtanalysen: -Psykosocial förhållanden -Tidigare sjukdomar--samband? -Var gör det ont (smärtteckning), när under dygnet, hur upplevs i ord och intensitet (smärtskalor), vad lindrar, vad förvärrar? -Livskvalitet dvs konsekvenser för livsföringen----socialt, sömn, hobby, arbete, etc Mål---varför gör det ont, hur påverkar det livet och vad kan vi göra åt det?

12 Var har du ont/var upplever du smärta? Smärtteckningen blir en del av din journal!

13 Skatta smärtans intensitet/kraftfullhet Lägsta, högsta, medel, vanligast

14 Smärttyp bestämmer behandlingsstrategibehandling väljs beroende på hur smärtan har uppkommit och hur den underhålls Vävnadsskadesmärta (nociceptiv/inflammatorisk smärta) Nervsmärta (neuropatisk smärta; peripher och central) Smärta utan känd orsak Psykogen/psykologisk smärta Ta bort orsaken till smärtan (!), om ej går---- symtomlindring (mediciner, stimulering av nervsystemets egen förmåga till smärtblockering, hantering/mästring etc) All smärta kan inte botas/lindras visar på att vi vet för lite om hur smärta kan uppkomma och underhållas

15 Behandlingsmöjligheter Inflammatorisk smärta: läkemedel--ibux, Paracet, Nobligan/Tramadol, Paralgin forte, Morfin Nervsmärta: läkemedel--sarotex, Neurontin, Lyrica, Cymbalta, Tramagetic, Morfin?? Smärta utan känd orsak?????? Psykogen smärta--om depression ska den behandlas Annat för att stärka kroppens egen förmåga att lindra/ hantera smärta: TENS, akupunktur, träning, mästring, central neurostimulering, etc

16 Neurostimulering

Relevanta dokument

Smärtmekanismer och samsjuklighet

Smärtmekanismer och samsjuklighet Gunilla Brodda Jansen, PBM, specialist Rehabmedicin och Smärtlindring, Docent Karolinska Institutet Långvarig smärta Förekomst av långvariga smärtor 40-65%. Heterogen