Ung livsstil Nr 6. nov 2006

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ung livsstil Nr 6. nov 2006"

Transkript

1 K U L T U F Ö R V A Ung livsstil Nr 6. nov 2006 God hälsa på lika villkor En redovisning av en studie kring barn och unga i Stockholm utifrån några av de folkhälsopolitiska målen. Åsa Claeson Nordin Forskningsenheten Idrottsförvaltningen Kulturförvaltningen

2 God hälsa på lika villkor? en redovisning av en studie kring barn och unga i Stockholm utifrån några av de folkhälsopolitiska målen Åsa Claeson Nordin

3 Forskningsenhetens förord Forskningsenheten vid idrotts- och kulturförvaltningarna genomför kontinuerligt studier om Resursutnyttjande och effekter av offentligt driven eller understödd verksamhet på fritidsfältet. I denna studie, Ung livsstil, som genomförts hösten 2004 och våren 2005, har vi strävat efter att kunna beskriva och analysera ungdomars livsvillkor i Stockholms stad. I första hand står dock ungdomars situation och preferenser på fritidsområdet i centrum för vår studie. Ung livsstil är ett samarbetsprojekt mellan idrotts- och kulturförvaltningarna i Stockholms stad och institutionen för socialt arbete (Stig Elofsson) vid Stockholms universitet. Studierna om Ung livsstil har också genomförts tillsammans med Helsingborgs stad, Haninge kommun, Jönköpings kommun och Lidingö stad. En rad personer har arbetat hårt med fältarbetet i Ung livsstil. Till dem ber jag att få framföra mitt varma tack. Ett speciellt tack går till Jari Öhman som varit ansvarig för fältarbetet. Från projektet Ung livsstil kommer en rad rapporter att presenteras. Följande rapporter är publicerade: Blomdahl/Elofsson, Vilka idrottsanläggningar vill ungdomar i Stockholms stad att det skall satsas på? Elofsson, S, Vilken typ av aktiviteter inom fritidsfältet önskar ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på? Elofsson, S, Vill gymnasieungdomar att Stockholms stad ska satsa på träffpunkter? Claeson Nordin, Å, Deltar Stockholms barn och ungdomar i föreningslivet? Den här rapporten God hälsa på lika villkor-en resultatredovisning? har sociologen Åsa Claeson Nordin skrivit på uppdrag av preventionscentrum inom socialtjänsten och vår forskningsenhet. För innehållet i den här resultatredovisningen svarar Claeson Nordin själv. Preventionscentrum inom socialtjänsten har anställt Åsa för att under sex veckor utarbeta denna rapport. Stockholm i november 2006 Ulf Blomdahl Forskningsledare Idrotts- och kulturförvaltningarna i Stockholm forskningsenheten vid idrotts- och kulturförvaltningarna och författaren Omslagsbild: Susanne Deist ISBN

4 Förord Socialtjänstnämnden gav under sommaren 2004 ett uppdrag till socialtjänstförvaltningen att tillsammans med en antal andra nämnder ta fram ett förslag till folkhälsoprogram för Stockholms stad. Projektledaransvaret lades på Precens, Preventionscentrum Stockholm. Syftet med programmet är att Stockholm skall få ett strukturerat arbete för folkhälsa som en del i stadens övergripande strategiska arbete. För att ta fram ett underlag till programförslaget har flera rapporter kring stockholmarnas hälsa och ohälsa gåtts igenom. Många rapporter är länsövergripande och berör den vuxna befolkningen. Ett övergripande underlag om barns och ungas hälsa i Stockholms stad saknades. För att förbättra kunskapsläget bekostade Precens föreliggande studie som är en bearbetning av kultur- och idrottsförvaltningarnas studie Ung livsstil i Stockholm 2004/2005. Andra studier som berör området, bland annat Stockholmsenkäten och insamling av data inom elevhälsovården, kan tillsammans med Ung livsstil i framtiden ge ett bra underlag om hur barn och unga mår. Utöver de studier som staden gör centralt finns lokala och externa kartläggningar. Inför framtiden skulle det vara belysande att få en totalbild över hur barn och unga mår i de olika stadsdelarna och följa utveckling över tid via några utvalda indikatorer. Föreliggande tabellrapport är således upplagd utifrån de elva nationella målområdena för folkhälsa. Redovisningen kan även ses som ett embryo till ett eventuellt framtida välfärdsbokslut som ger en god bild över barn och ungas hälsa och vilka områden som bör prioriteras fortsättningsvis. En slutsats som kan dras av studien är att trots att stadens barn och unga generellt har en god hälsa finns det områden som kan förbättras. Exempel på områden är fysisk aktivitet, psykisk hälsa, alkohol och andra droger, trygghet i bostadsområdet och miljön i skolan. Detta är områden som staden har rådighet över. Det övergripande målet för folkhälsan är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Skillnader i hälsa mellan olika grupper, exempelvis vad gäller genus och socioekonomisk tillhörighet, behöver därför uppmärksammas. Vi vill tacka Åsa Claeson Nordin och Ulf Blomdahl på Idrottsförvaltningens forskningsenhet för gott samarbete. Peter Carlsten Enhetschef Precens Socialtjänstförvaltningen Stockholms Stad

5 Förord Våren 2003 fick Sverige en nationell folkhälsopolitik med det övergripande målet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Politiken har som utgångspunkt elva målområden, som omfattar de bestämningsfaktorer som har störst betydelse för folkhälsan. Med hälsans bestämningsfaktorer avses faktorer i samhällsorganisationen och människors livsvillkor samt levnadsvanor som bidrar till hälsa och ohälsa. Föreliggande rapport innehåller en resultatredovisning av vissa frågor från kultur- och idrottsförvaltningarnas barn- och ungdomsstudie Ung livsstil som relaterats till några av de aktuella målområdena inom folkhälsopolitiken. Rapporten är en kvantitativ sammanställning av indikatorer som belyser de ungas levnadsvillkor. Den är framtagen som ett bidrag till den plan för folkhälsoarbetet som Stockholms stad nu har initierat. Rapporten är beställd av Preventionscentrum i Stockholms stad. Jag vill tacka följande personer som läst och kommenterat rapporten: Ulf Blomdahl, Stig Elofsson, Marina Högland, Steinar Olsen och Carina Cannertoft. Härnösand i november 2006 Åsa Claeson Nordin

6 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2. Inledning och syfte - Folkhälsomålen - Trender i folkhälsan - Larm om ökad ohälsa bland unga - Rapportens uppläggning 3. Undersökningens uppläggning - Urval och svarsfrekvens - Svarsfrekvens med hänsyn till kön, socio-ekonomisk tillhörighet, graden av invandraranknytning samt familjeform 4. Delaktighet och inflytande - Andelen medlemmar i olika typer av föreningar - Andelen ungdomar som har föreningsuppdrag - Andelen unga som deltar i olika typer av aktionsgruppers verksamhet/aktioner - Andelen gymnasieungdomar som under den förra veckan läst olika dagstidningar - Viktigt på fritiden 5. Ekonomisk och social trygghet samt goda uppväxtvillkor - Andelen som tillhör olika socio-ekonomiska grupper - Andelen högstadieungdomar och gymnasister som uppger att de blivit hotade - Andelen unga som uppger att de är rädda när de är ute kvällstid på fredags-, lördags och söndagskvällarna - Ungas förtroende för olika vuxna - Trivsel på fritiden 6. Ökad hälsa - Självskattad hälsa - Skattad trivsel i livet - Olika typer av besvär - Bruk av sömntabletter mm - Skolk - Situationen i skolan - Skoltrivsel 7. Ökad fysisk aktivitet - Hur ofta tränar/motionerar eleverna så att de blir andfådda eller svettiga under sin fritid? - Andelen medlemmar i idrottsförening - Andelen gymnasieelever som ägnat sig åt idrott och motion - Andelen högstadie- och gymnasieelever som ägnat sig åt olika typer av stillasittande aktiviteter - Skattat betyg i idrott/hälsa - Socio-ekonomisk tillhörighet och fysisk aktivitet - Graden av invandraranknytning och fysisk aktivitet - Självskattad hälsa och fysisk aktivitet

7 8. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning - Andelen högstadieungdomar och gymnasister som använt olika typer av droger - Andelen högstadieungdomar och gymnasister som druckit olika typer av alkohol - Andelen högstadieungdomar och gymnasister som röker och snusar Litteraturförteckning

8 1. Sammanfattning Föreliggande rapport bygger på studien Ung livsstil i Stockholm 2004/2005. Studien har genomförts av idrotts- och kulturförvaltningarnas FOU-enhet och resultaten redovisats med hänsyn till några av det pågående folkhälsoarbetets målområden. Det övergripande målet för folhälsoarbetet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 1. Under målområde Delaktighet redovisas att andelen föreningsmedlemmar är 69 procent i mellanstadiet, 52 procent i högstadiet samt 46 procent i gymnasiet. Föreningsaktiviteten bland både pojkar och flickor domineras av idrott. Pojkar är oftare medlem i idrottsförening än flickor. I andra föreningstyper än idrott finns dock en viss dominans av flickor på mellan- och högstadiet och en jämn könsfördelning i gymnasiet. Få ungdomar har föreningsuppdrag. Gymnasisterna har blivit tillfrågade i vilken utsträckning de deltar i olika typer av aktionsgruppers verksamhet/aktioner. Den grupp som samlat flest ungdomar är Reclaim the city/streets. 5 procent av pojkarna och 4 procent av flickorna har deltagit i deras verksamhet/aktioner. Grupp mot rasism/fascism har samlat 3 procent, medan Sverigenationell grupp samlat 1 procent. Bland dagstidningar är det Metro som i störst utsträckning lästs under den senaste veckan av gymnasieungdomarna. Därefter följer Stockholm City, Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet. Metro når 81 % av ungdomarna medan Svenska Dagbladet når 23 procent. Pojkarna tenderar att läsa de aktuella tidningarna i något större utsträckning än flickorna, med undantag av Expressen. Ungdomarna i gymnasiet har fått skatta på en skala hur viktigt de tycker en rad aktiviteter är på deras fritid. Tre fjärdedelar tycker att det är mycket viktigt att själv få bestämma över sin tid och att få träffa kompisar. 61 procent tycker också att det är mycket viktigt att få resa utomlands. Däremot tycker 45 procent att det inte är särskilt viktigt eller inte viktigt alls att rösta i nästa riksdagsval och 59 procent tycker detsamma om att få påverka samhällsfrågor i Sverige. Flickor betonar mer än pojkar att det är viktigt att under sin fritid få prata om relationer. Under målområdena Ekonomisk och social trygghet samt trygga och goda uppväxtvillkor har vi redovisat i vilken utsträckning de tillfrågade, på mellan-, högstadiet och gymnasiet, tillhör olika socio-ekonomiska grupper, från de med mycket stora till de med mycket små resurser. Indelningen bygger på fem grupper. Något under 10 procent av barn och ungdomar i de tre stadierna tillhör socioekonomisk grupp 1 eller 5. Omkring 30 procent tillhör socio-ekonomisk grupp 2, ungefär 35 procent tillhör grupp 3 och omkring 15 procent tillhör socio-ekonomisk grupp 4 i de tre olika stadierna. 1 Till grund för det pågående folkhälsoarbetet ligger regeringens proposition 2002/03:35 som antogs av riksdagen i april

9 Ungdomarna har fått svara på om de under de senaste tolv månaderna blivit hotade av andra, blivit tvingade att lämna ifrån sig t.ex. pengar, telefon, kläder mm i skolan eller under fritiden. I högstadiet uppger 5 procent att de blivit hotade eller bestulna under skoltid, motsvarande siffra för under fritiden är 8 procent. Pojkarna är drabbade i större utsträckning än flickorna. På gymnasiet är det färre unga som uppger att de blivit hotade och bestulna under skoltiden, 2 procent. Däremot uppger fler pojkar på gymnasiet än i högstadiet att de drabbats av hot och stöld. Ungdomarna har även fått svara på om de är rädda då de är ute kvällstid på fredags-, lördags- och söndagskvällarna efter kl 19.00, i city eller i det egna bostadsområdet. Flickorna har oftare svarat att de är rädda än pojkarna. I högstadiet har 12 procent av flickorna och 5 procent av pojkarna uppgett att de alltid eller ganska ofta är rädda när de är ute kvällstid i sitt bostadsområde. En fjärdedel av högstadieflickorna är alltid eller ganska ofta rädda när de är i city, motsvarande siffra för pojkarna är 9 procent. I gymnasiet ökar flickornas rädsla när de är ute kvällstid i sitt bostadsområde eller i city medan siffrorna för pojkarna snarare sjunker. 30 procent av gymnasieflickorna säger att de alltid eller ganska ofta är rädda kvällstid i city. Motsvarande siffra bland pojkarna är 8 procent. På frågan vilka vuxna som ungdomar har förtroende för hamnar deras föräldrar på främsta plats. 77 procent av högstadieungdomarna och gymnasisterna har förtroende för sina föräldrar. 8 procent av gymnasisterna säger att de inte har förtroende för någon vuxen. Ungdomarna trivs bra på sin fritid. 93 procent av högstadieungdomarna och 92 procent av gymnasisterna trivs bra eller ganska bra med sin fritid. Pojkarna trivs något bättre än flickorna. Endast 2 procent av högstadieungdomarna och ännu färre på gymnasiet redovisar att de trivs dåligt eller ganska dåligt på sin fritid. Målområdet ökad hälsa handlar om arbetslivet. Eftersom vår rapport handlar om skolungdomar har vi istället valt att under detta målområde redovisa bl a ungdomarnas hälsa och situation i skolan. Flickor skattar sin hälsa lägre än pojkarna. 52 procent av pojkarna skattar sin hälsa som bra medan motsvarande siffra bland flickorna är 35 procent. Samtidigt säger 8 procent av flickorna och 4 procent av pojkarna att deras hälsa är dålig eller ganska dålig. På en skala från 1-10 över trivsel i livet, där 10 står för mycket bra, hamnade medelvärdet i högstadiet på 8,05 och i gymnasiet på 7,86. Även här har flickorna skattat sin trivsel något lägre än pojkarna. I enkäten har ungdomarna fått redovisa hur ofta de haft olika typer av besvär såsom ont i huvudet, ont i magen på grund av stress, deppighet, haft svårt att sova, axel-/ ryggont och allergi/eksem. I samtliga fall har flickorna rapporterat att de oftare har besvär än pojkarna. Flickorna återfinns också betydligt oftare bland dem som rapporterat besvär i stort sett varje dag. Vad gäller ont i huvudet, ont i magen på grund av stress och deppighet är det generella mönstret att en tredjedel av ungdomarna sällan eller aldrig har besvär, drygt hälften har besvär ungefär en gång i veckan eller månaden och var tionde uppger att de har besvär i stort sett varje dag. Detta innebär att 5 procent av pojkarna mot 15 procent 2

10 av flickorna på gymnasiet har uppgett att de har ont i huvudet i stort sett varje dag och motsvarande resultat för deppighet är 9 respektive 15 procent. 18 procent i högstadiet och 16 procent av eleverna på gymnasiet uppger att de har svårt att somna i stort sett varje kväll. Det besvär som ökar mest i frekvens mellan högstadiet och gymnasiet är axel-/ och ryggont. På gymnasiet uppger nästan en femtedel att de har axel-/ryggproblem i stort sett varje dag och flickorna uppger betydligt oftare än pojkarna att de har dessa besvär. En femtedel av eleverna har vidare besvär av allergi/astma/eksem. 6 procent i högstadiet och 7 procent i gymnasiet uppger att de har besvär av detta i stort sett varje dag. Eleverna har också blivit tillfrågade i vilken utsträckning de använder sömntabletter, lugnande medicin och värktabletter. Ca 5 procent av eleverna på högstadiet och gymnasiet har någon gång under de senaste fyra veckorna använt sömntabletter eller lugnande medicin, flickorna i något större utsträckning än pojkarna. I störst utsträckning har ungdomarna använt värktabletter, drygt hälften i högstadiet och 62 procent i gymnasiet. Flickor använder värktabletter betydligt oftare än pojkar. 78 procent av flickorna i gymnasiet mot 44 procent av pojkarna har under de senaste fyra veckorna använt värktabletter. En tredjedel av elever på högstadiet och tre fjärdedelar av gymnasisterna uppger att de brukar vara borta från skolan utan att vara sjuka eller ha annan giltig orsak. 24 procent av gymnasisterna uppger att de är borta från skolan 2 dagar i månaden eller mer på grund av skolk. Flickor och pojkar är borta från skolan i ungefär lika stor utsträckning Eleverna i mellan-, högstadiet och gymnasiet har vidare fått ta ställning till en rad påståenden om den sociala miljön i skolan. 38 procent på mellanstadiet, 46 procent på högstadiet och 42 procent av eleverna i gymnasiet uppger att det stämmer inte särskilt bra eller inte alls att det ofta är arbetsro och lugnt i klassen. Flickor är vidare något mindre nöjda med arbetsron än pojkarna. En fjärdedel av eleverna tycker att det inte stämmer särskilt bra eller inte alls att det är bra och positiv stämning i klassen. Flertalet av eleverna dock tycker att sammanhållningen är god. Bäst är sammanhållningen på mellanstadiet för att sedan sjunka. På gymnasiet tycker en fjärdedel av eleverna att det inte stämmer särskilt bra eller inte alls att sammanhållningen är god. Flickorna är något mindre nöjda med sammanhållningen i klassen än pojkarna. Huvuddelen av eleverna tycker att de lär sig något viktigt i skolan. Andelen som tycker att man lär sig någonting viktigt i skolan sjunker med åldern. 7 procent av mellanstadiebarnen och 32 procent av eleverna på gymnasiet instämmer inte (stämmer inte alls) i påståendet att det känns som om jag lär mig någonting viktigt i skolan. Stressen ökar med ålder och på gymnasiet instämmer tre fjärdedelar i att det är stressigt i skolan. Flickorna instämmer i större utsträckning än pojkarna i att det är stressigt. 3

11 Pojkar och flickor är ganska överens om i vilken utsträckning som de tycker att det förekommer mobbning. 17 procent på mellanstadiet, 25 procent på högstadiet och 12 procent av eleverna i gymnasiet säger att det stämmer precis eller ganska bra att det förekommer mobbning i deras klass. Problemet är som framkommer störst i högstadiet. 59 procent i mellanstadiet, 72 procent i högstadiet och 49 procent av eleverna i gymnasiet instämmer i att det används grova ord/svordomar i klassen. Pojkarna instämmer i detta i något större utsträckning än flickorna. En majoritet av eleverna instämmer i att de har bra lärare. Andelen elever som inte instämmer i detta ökar dock med åren. Från 6 procent i mellanstadiet, 15 procent på högstadiet till 20 procent på gymnasiet. 27 procent av eleverna på högstadiet och 11 procent av gymnasisterna instämmer i att det förekommer våld i skolan. Vidare instämmer en fjärdedel av eleverna i högstadiet i att det förekommer främlingsfientlighet i klassen. Motsvarande siffra på gymnasiet är 14 procent. 45 procent i högstadiet och 26 procent av eleverna i gymnasiet instämmer i att det förekommer könskränkande uttryck i klassen. Fler pojkar än flickor instämmer i detta. 11 procent av gymnasieeleverna instämmer inte i att de känner sig trygga i skolan. En majoritet av eleverna trivs bra eller ganska bra i skolan. Men andelen som trivs sjunker med åren, från 83 procent i mellanstadiet, 70 procent i högstadiet till 68 procent i gymnasiet. I gymnasiet uppger 11 procent av pojkarna och 6 procent av flickorna att deras trivsel är dålig eller ganska dålig. Nästa målområde handlar om ökad fysisk aktivitet 2. I föreliggande rapport har vi använt några olika mått för att kartlägga de ungas fysiska aktivitet. Ställer man krav om att eleverna under sin fritid skall ha tränat/motionerat mer än en gång i veckan så att de blivit andfådda och svettiga så visar det sig att 26 procent i mellanstadiet, 33 procent i högstadiet och 40 procent i gymnasiet inte klarar detta. Flickorna är mindre fysiskt aktiva än pojkarna. 48 procent av flickorna och 29 procent av pojkarna i gymnasiet klarar inte ovanstående krav Gymnasisternas redovisning av hur många timmar de under de senaste sju dagarna ägnat åt idrott/motion visar på ett liknande resultat. 52 procent av flickorna och 36 procent av pojkarna har ägnat sig åt idrott/motion två timmar eller mindre. 35 procent av eleverna i mellanstadiet, 53 procent i högstadiet och 64 procent av eleverna i gymnasiet är inte med i någon idrottsförening. Flickorna står utanför idrottsrörelsen i betydligt större utsträckning än pojkarna. 2 För fördjupning kring ungas fysiska inaktivitet hänvisas till rapporten Blomdahls/Elofssons rapport Hur många motionerar och idrottar för lite och vilka är dom? 4

12 Flickorna är mindre fysiskt aktiva än pojkarna och skattar även sitt betyg i ämnet idrott och hälsa lägre. Hälften av pojkarna i högstadiet och gymnasiet förväntar sig att få väl godkänt i gymnastik, mot en tredjedel av flickorna. 7 procent av flickorna på gymnasiet förväntar sig att få underkänt i gymnastik. Förutom kön visar studien på ett mycket starkt samband mellan fysisk aktivitet och familjens tillgång på materiella resurser och invandraranknytning. Till gruppen fysiskt inaktiva, till vilken räknas dem som tränat/motionerat en gång i veckan eller mindre så att de blivit andfådda eller svettiga, hör betydligt fler unga, och i synnerhet flickor som kommer från familjer med små ekonomiska resurser eller som har en stark invandraranknytning. Bland flickorna i t.ex. gymnasiet tillhör 41 procent av dem med mycket stora resurser gruppen fysiskt inaktiva mot 69 procent av dem med små resurser. Motsvarande andelar bland pojkarna är 25 respektive 36 procent. Graden av invandraranknytning har liten betydelse för om pojkarna är fysiskt aktiva eller passiva, medan det för flickorna har ett starkt genomslag. 43 procent av flickorna med svenskt ursprung mot 65 procent av flickorna till första generationens invandrare är fysiskt inaktiva. Bland de pojkar på gymnasister som skattat sin hälsa som bra är 21 procent fysiskt passiva, medan motsvarande andel bland flickorna är 40 procent. Det sista målområdet som rapporten omfattar är minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning. 2 procent av eleverna i högstadiet och 1 procent i gymnasiet har under de senaste fyra veckorna använt anabola steroider. 3 procent i högstadiet har använt medel att sniffa, hasch eller annan narkotika, bofatt - sniffat tändgas. Bland de olika preparaten är det användandet av hasch eller annan narkotika som är störst på gymnasiet. 7 procent av gymnasisterna säger sig under de senaste fyra veckorna ha använt hasch eller annan narkotika. Pojkar använder droger i något större utsträckning än flickor. I högstadiet har 67 procent av pojkarna och 65 procent av flickorna druckit alkohol under de senaste fyra veckorna. I gymnasiet har tre fjärdedelar av de unga druckit alkohol. Här har de redan små könsskillnaderna utjämnats och skillnaderna mellan könen består snarare i vad man dricker. I högstadiet drack både pojkar och flickor i störst utsträckning starkcider/alkoläsk. I gymnasiet övergår dock fler pojkar till sprit och starköl. I högstadiet röker 5 procent av pojkarna och 9 procent av flickorna. Motsvarande andelar i gymnasiet är 15 respektive 25 procent. 6 procent av pojkarna i högstadiet snusar mot 22 procent av pojkarna i gymnasiet, bland flickorna är motsvarande andelar 1 respektive 7 procent. 5

13 2. Inledning och syfte Undertecknad har fått i uppdrag av Preventionscentrum Stockholm att bearbeta idrotts- och kulturförvaltningarnas studie Ung livsstil 2004/2005 utifrån målen för folkhälsan. Studien baseras på en enkät bland Stockholms stads grund- och gymnasieskolor. Folkhälsomålen Den nya svenska folkhälsopolitiken 3 utgår från elva målområden som fokuserar på faktorer i samhället vilka påverkar folkhälsan, det vill säga på livsvillkor, miljöer, produkter och levnadsvanor. Ansvaret för målen är fördelade mellan olika aktörer och nivåer i samhället. Folkhälsopolitiken syftar till att förbättra folkhälsan och minska skillnaderna i hälsa mellan olika befolkningsgrupper. Det övergripande målet för folkhälsoarbetet är: Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. I föreliggande rapport har vi kunnat relatera våra resultat till sex av de elva områdena. Målområden som ingår; 1: Delaktighet och inflytande i samhället 2: Ekonomisk och social trygghet 3: Trygga och goda uppväxtvillkor 4: Ökad hälsa i arbetslivet 9: Ökad fysisk aktivitet 11: Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande Målområden som ej ingår; 5: Sunda och säkra miljöer och produkter 6: En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7: Gott skydd mot smittspridning 8: Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa 10: Goda matvanor och säkra livsmedel Trender i folkhälsan Folkhälsan har stadigt förbättrats under de senaste årtiondena när man tittar på medellivslängd och dödlighet. Under första hälften av 1980-talet ökade medellivslängden med ett år, vilket är den kraftigaste ökningen under efterkrigstiden. Sedan dess har mäns medellivslängd ökat med 3,3 år och kvinnors med 1,9 år. Utvecklingen av kvinnors medellivslängd kan sägas ha stagnerat vilket har inneburit att skillnaden mellan mäns och kvinnors genomsnittliga livslängd minskat från 6 till 4,6 år. Den ökade medellivslängden beror i första hand på minskad spädbarnsdödlighet och minskad total dödlighet, till följd av olyckor och sjukdomar. Samtidigt konstateras att folkhälsoarbetet står inför stora utmaningar när det gäller att minska de stora sociala skillnaderna i hälsa. Andra folkhälsoproblem som kräver insatser är 3 Mål för folkhälsan 2002/03:35. 6

14 försämringen av den psykiska hälsan hos barn och ungdomar, den kraftigt ökande arbetsrelaterade ohälsan, bristen på fysisk aktivitet i kombination med dålig kost samt den ökande användningen av alkohol och andra droger. På olika nivåer i samhället pågår nu arbete med att formulera mål samt att finna metoder för hur dessa mål ska utvärderas. Detta i syftet att finna former för ett effektivt lokalt folkhälsoarbete. Föreliggande rapport är ett led i detta arbete i Stockholms stad. Larm om ökad ohälsa bland unga I rapporten Upp till 18 framgår att de flesta barn och ungdomar är friska, de mår bra och de ser ljust på framtiden. Både vid jämförelser över tid och med andra länder har dagens barn och ungdomar i Sverige det generellt sett bra. Samtidigt finns negativa tendenser. Stressen bland barn och unga och andelen överviktiga ökar samtidigt som fler tillbringar allt större del av sin tid stillasittande. 4 I rapporten Psykisk ohälsa hos unga visar en genomgång av ett flertal studier att förekomsten av psykisk ohälsa har ökat mer hos unga än hos äldre. En ökning har framförallt observerats hos de unga kvinnorna. Även förbrukningen av psykofarmaka och konsumtionen av psykiatrisk vård har ökat mer hos unga. Rapporten är framtagen av Epidemiologiska enheten vid centrum för folkhälsa som har uppdrag att undersöka förekomst av psykisk ohälsa i Stockholms län och förändringar över tid. Studien ger inget stöd för att orsaken till den ökade ohälsan bland unga skulle vara attitydförändringar. 5 I en studie av 4188 ungdomar i sydvästra Stockholm visade det sig att 11,2 procent av flickorna och 14,5 procent av pojkarna var överviktiga och 3,3 procent respektive 3,7 procent feta. Resultaten visade även på ett starkt samband mellan sociala faktorer, dåliga matvanor och stillasittande framför tv:n eller videon. Studien visar även att låg självkänsla är kopplad till ohälsosamma levnadsvanor och övervikt och fetma. 6 I spåren av ökad förekomst av fetma och övervikt bland barn rapporteras även att hål i tänderna kan komma att bli en folksjukdom. Förändrade matvanor gör att små barn får allt sämre tänder. I en undersökning av barn i årskurs tre i Stockholm, från tre områden med olika socioekonomiska förhållanden, framkom att en vanlig vardag dricker 50 procent av barnen sötade läskedrycker, för att öka till 70 procent under helgdagar. Sötade drycker var också vanligare i resurssvaga områden. Vardagar åt 25 procent av barnen regelbundet godis och på lördagar ökade andelen till 60 procent. Studien visade också tydliga skillnader i övervikt och mellan olika socio-ekonomiska områden. I det resursstarkaste området var andelen överviktiga och feta endast 2 procent, medan andelen ökade successivt till 25 procent i det resurssvagaste området. 7 4 Upp till 18 fakta om barn och ungdom. BR 2004:06. 5 Forsell, F & Dalman, C ( 2004). Psykisk ohälsa hos unga. Epidemiologiska enheten centrum för folkhälsa. Stockholms läns landsting. Rapport 2004:6. 6 Rasmussen, F (red) Compass en studie i sydvästra Storstockholm (2000). Rapporten ingår i Statens folkhälsoinstituts rapportserie, R 2004:1. 7 Jälminger A-K, Marmur A& Callmer E. Min Matdagbok - en matvaneundersökning bland barn i årskurs tre från områden med olika socioekonomiska förhållanden i Stockholms län. Centrum för tillämpad näringslära, rapport 27, Stockholms läns landsting, Stockholm,

15 I rapporten Övervikt och fetma i Stockholms län och Sverige redovisas att förekomsten av övervikt och fetma förvisso samvarierar med utbildning, invandrarbakgrund samt boendeort men att samtliga grupper har drabbats av en ökad förekomst av såväl fetma som övervikt. 8 Förekomsten av fetma och övervikt kan alltså inte enbart förklaras av skillnader mellan olika grupper levnadsvillkor utan även i det moderna samhällets konstitution. Vårt moderna välfärdsamhälle förutsätter helt enkelt inte fysisk aktivitet. Den fysiska aktiviteten måste i stället planeras in i våra liv såväl av samhället som av oss själva. En annan situation som uppmärksammats i samband med ungas välfärd och välbefinnande är Unga utanför. Det handlar om unga som befinner sig utanför samhällssystemet. En kartläggning av ungdomar mellan 16 och 24 år i Stockholm visar att ungdomar lever i absolut utanförskap utan kontakt med skola eller arbetsmarknad. Antalet individer med helt okänd sysselsättning var bland åringarna cirka 550 ungdomar och bland 24-åringarna 500 personer. Bland ungdomarna med okänd sysselsättning finns enligt kartläggningen en markant större andel med utländsk bakgrund än i ungdomsgruppen totalt sett. Dessutom konstaterades att runt 900 ungdomar en länge tid levt på bidrag och att de riskerar att fastna i permanent arbetslöshet. 9 I miljöhälsorapporten 2005, som är den första nationella rapporten om barns miljö och hälsa i Sverige, framkommer att det kanske mest utbredda miljöproblemet för barn är bullerstörningar. Nedsatt hörsel, öronsus (tinnitus), sömnstörningar och minskad koncentrationsförmåga är allvarliga effekter av buller i skola och fritidsmiljöer. 10 Även om inte föreliggande rapport omfattar målområdet om gott skydd mot smittspridning och att ansvaret för detta finns hos landstinget kan det vara värt att notera att klamydia ökar kraftigt i Stockholm och i synnerhet bland kvinnor mellan 15 och 19 år. 11 Människors fysiska och psykiska hälsa grundläggs i barndomen, därför är det viktigt att finna metoder att följa de ungas levnadsvanor. Idrotts- och kulturförvaltningarnas FOU-enhet i Stockholm har sedan mitten av 80-talet följt stockholmungdomarnas kultur- och fritidsvanor. Under senare år har dessa studier breddats till s.k. livsstilsstudier, där syftet är att beskriva och analysera ungdomarnas livsvillkor 12. Rapportens uppläggning Resultaten redovisas i huvudsak med hänsyn till kön och skolstadie. Målområdet om ökad fysisk aktivitet har vi däremot fördjupat oss i då Idrotts- och kulturförvaltningarnas FOUenhet har en särskild kompetens inom detta område. Här har vi även relaterat resultaten till socio-ekonomisk tillhörighet samt graden av invandraranknytning. 8 Kark, M m.fl. Övervikt och fetma i Stockholms län och Sverige. Centrum för folkhälsa. Rapport 2005:2 9 Damsten, M, m.fl. Ungdomars sysselsättning i Stockholms stad. USK (2005) Personer med helt okänd sysselsättning har definierats som de som varken har haft någon förvärvsinkomst, varit inskrivna på någon skola, gjort värnplikt, fått ersättning för några ohälsodagar, fått någon föräldrapenning, varit i arbetslöshet (inklusive deltidsarbetslöshet, åtgärdsstudier och åtgärdssysselsättning) eller mottagit ekonomiskt bistånd under året. 10 Miljöhälsorapporten 2005, Stockholms läns landsting m.fl. 11 Smittskyddsinstitutets årsrapport 12 En sammanställning av studierna finns på 8

16 Målområde 1 och 2 om ekonomisk och social trygghet och trygga och goda uppväxtvillkor har vi slagit samman till ett målområde. Resultaten redovisas i tabellform där de viktigaste tendenserna återfinns i rapportens sammanfattning. 9

17 3. Undersökningens uppläggning Studien, som har genomförts i form av enkäter som eleverna har fyllt i under lektionstid, har genomförts på mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet i Stockholm hösten 2004 och våren Sammanlagt har 3648 elever på mellanstadiet, 3511 elever på högstadiet och 1536 elever i gymnasiet besvarat enkäterna. Bortfallet som innefattar elever som varit frånvarande vid det aktuella undersökningstillfället är 17% på mellanstadiet, 19% på högstadiet samt 26% på gymnasiet 13. Tabell 1: Urval och svarsfrekvens. Bruttourval Antal Nettourval Antal Antalet besvarade enkäter Svarsfrekvens % Mellanstadiet Högstadiet Gymnasiet Tabell 2: Andelen pojkar och flickor som besvarat enkäten. %. Pojkar Flickor Mellanstadiet Högstadiet Gymnasiet Tabell 3: Socio-ekonomisk tillhörighet bland de som besvarat enkäten. % Mellanstadiet Högstadiet Gymnasiet Mycket stora resurser: Bor i villa/radhus+bil+båt+sommarstuga 2. Stora resurser: Bor i villa/radhus/insatslägenhet/andelslägenhet+ har två av sommarstuga, båt och bil. 3.Genomsnittliga resurser: Övriga tex bor i hyreslägenhet+har två av sommarstuga, båt och bil 4. Små resurser: Bor i hyreslägenhet+har tillgång till ett av sommarstuga, båt och bil 5. Mycket små resurser: Bor i hyreslägenhet och har ej tillgång till sommarstuga, båt eller bil 13 För redovisning av urvalsförfarande hänvisas till Blomdahls och Elofssons rapport Hur många motionerar för lite och vilka är dom? 10

18 Tabell 4: Andelen svenskar och invandrare som besvarat enkäten. % Mellanstadiet Högstadiet Gymnasiet Som grund för beskrivningen av invandraranknytning används uppgifter huruvida ungdomarna själva och deras föräldrar är födda i Sverige eller ej. Frågorna har följande formulering: Är du (din pappa, mamma) född i Sverige? Nej/ja) Utifrån svaren har ungdomarna sedan grupperats efter graden av invandraranknytning på följande sätt: 1. Ungdomar med svenskt ursprung Föräldrarna födda i Sverige. Barnet fött i Sverige. 2. Ungdomar med svag invandraranknytning innefattar tre grupper: * Föräldrar födda i Sverige. Barnet fött utomlands, * En av föräldrarna född i Sverige. Barnet fött i Sverige * En av föräldrarna född i Sverige. Barnet fött utomlands. 3. Andra generationens invandrare Båda föräldrarna födda utomlands. Barnet fött i Sverige. 4. Första generationens invandrare Båda föräldrarna födda utomlands. Barnet fött utomlands. Tabell 5: Vilka de svarande bor med. %. Mellanstadiet Högstadiet Gymnasiet Mamma och pappa Endast mamma Endast pappa Mamma och annan vuxen Pappa och annan vuxen Ibland mamma/ibland pappa Annan/andra vuxna Jag bor själv 2 11

19 4. Delaktighet och inflytande Det första målområdet handlar om delaktighet och inflytande och målet anger dess betydelse för folkhälsan. Mål Delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. För att nå det övergripande nationella folkhälsomålet ska särskild vikt läggas vid att stärka förmågan och möjligheten till social och kulturell delaktighet för ekonomiskt och socialt utsatta personer samt vid barns, ungdomars och äldres möjligheter till inflytande och delaktighet i samhället. Möjlighet till delaktighet och inflytande är kärnfrågor för ett demokratiskt samhälle och har visat sig även påverka folkhälsan. (Ur Mål för folkhälsan 2002/03:35) Under följande målområde redovisas: Andelen föreningsmedlemmar Andelen ungdomar som har föreningsuppdrag Andelen gymnasister som deltar i olika typer av aktionsgrupper/aktioner Andelen gymnasieungdomar som läser olika typer av dagstidningar Andelen gymnasister som tycker att det är viktigt att; rösta i nästa riksdagsval, påverka samhällsutvecklingen i Sverige, få resa utomlands, träffa kompisar och prata relationer Tabell 6: Andelen medlemmar i olika typer av föreningar. %. Mellanstadiet Högstadiet Gymnasiet P F T P F T P F T Idrottsförening Annan förening Förening totalt P = Pojkar. F = Flickor. T = Totalt Tabell 7: Andelen ungdomar som har föreningsuppdrag. %. Högstadiet Gymnasiet P F T P F T Ledamot i styrelse Ingår i arbetsgrupp/kommitté Ledare Brukar hjälpa till vid möten

20 Tabell 8: Andelen unga som deltar i olika typer av aktionsgruppers verksamhet/aktioner. %. Gymnasiet. Aktionsgrupp P F T Reclaim the city/streets Grupp för internationell solidaritet Grupp för sexuellt likaberättigade Feministisk grupp Grupp mot rasism/fascism Djurrättsgrupp Grupp för global rättvisa Fredsgrupp Grafittigrupp Miljögrupp Vegangrupp Sverigenationell grupp Grupp mot pornografi/ prostitution Tabell 9: Andelen gymnasieungdomar som under förra veckan läst olika dagstidningar. %. Ingen dag 1-2 dagar 3-5 dagar 6-7 dagar P F T P F T P F T P F T Dagens Nyheter Svenska Dagbladet Metro Stockholm City Aftonbladet Expressen

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete

Läs mer

Vilken typ av aktiviteter inom fritidsfältet önskar ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på? -Stig Elofsson

Vilken typ av aktiviteter inom fritidsfältet önskar ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på? -Stig Elofsson Vilken typ av aktiviteter inom fritidsfältet önskar ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på? -Stig Elofsson Förord Forskningsenheten vid idrotts- och kulturförvaltningarna genomför kontinuerligt

Läs mer

Täby socialnämnd Onsdagen den 21 maj 2014

Täby socialnämnd Onsdagen den 21 maj 2014 Täby socialnämnd Onsdagen den 21 maj 2014 Ung livsstil i Täby Av Ulf Blomdahl. E-post: ulf.blomdahl@telia.com tel. 070/ 665 11 21 Linda Lengheden. E-post: linda.lengheden@gmail.com tel. 0736/ 81 36 33

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145

Läs mer

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete Preventionscentrum Stockholm S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN Handläggare: Carina Cannertoft Tfn: 08-508 430 28 Anders Eriksson Tfn: 08-508 430 22 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2004-12-09 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2005-01-28

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Ung livsstil i Täby Idrott/motion och hälsa Kultur- och fritidsnämnden den 23 april 2014

Ung livsstil i Täby Idrott/motion och hälsa Kultur- och fritidsnämnden den 23 april 2014 Ung livsstil i Täby Idrott/motion och hälsa Kultur- och fritidsnämnden den 23 april 2014 Av Ulf Blomdahl. E-post: ulf.blomdahl@telia.com tel. 070/ 665 11 21 Stig Elofsson. E-post: stig.elofsson@socarb.su.se

Läs mer

Ung livsstil i Täby. Barn- och grundskolenämnden den 20 februari 2014

Ung livsstil i Täby. Barn- och grundskolenämnden den 20 februari 2014 Ung livsstil i Täby Barn- och grundskolenämnden den 20 februari 2014 Av Ulf Blomdahl. E-post: ulf.blomdahl@telia.com tel. 070/ 665 11 21 Linda Lengheden. E-post: linda.lengheden@gmail.com tel. 0736/ 81

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87 Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015 Antagen av KF 2012-06-11, 87 Definitioner Man måste skilja på hälsa, som är en fråga för individen, och folkhälsa som är en fråga för samhället. Folkhälsoarbetet

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Fysisk aktivitet och hälsa i Huddinge En studie av åldersgruppen 10-19 år Kultur- och fritidsnämnden den 22 januari 2016

Fysisk aktivitet och hälsa i Huddinge En studie av åldersgruppen 10-19 år Kultur- och fritidsnämnden den 22 januari 2016 Fysisk aktivitet och hälsa i Huddinge En studie av åldersgruppen 10-19 år Kultur- och fritidsnämnden den 22 januari 2016 Av Ulf Blomdahl ulf.blomdahl@telia.com tel. 070/ 665 11 21 Stig Elofsson stig.elofsson@socarb.su.se

Läs mer

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Folkhälsa i Bollnäs kommun KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro

Läs mer

Prioriterade Folkhälsomål

Prioriterade Folkhälsomål Prioriterade Folkhälsomål I Säters kommun Antagna av Kommunfullmäktige 2009-06-17, 58 SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund...1 1.1 Folkhälsa...1 2. Folkhälsomål...2 2.1 Nationella

Läs mer

Medlem i en simklubb utifrån svensk respektive utländsk bakgrund

Medlem i en simklubb utifrån svensk respektive utländsk bakgrund Medlem i en simklubb utifrån svensk respektive utländsk bakgrund - en undersökning från forsknings- och utvärderingsprojektet Ung livsstil i Sverige Ulf Blomdahl. ulf.blomdahl@telia.com 070/ 665 11 21

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström UNGA 16 Folkhälsoråd 27 maj 2016 Peter Thuresson Ebba Sundström Upplägg presentation Syftet med Unga-undersökningen Umeå kommuns folkhälsomål Bakgrund till undersökningen Förändringar i enkäten? Resultat

Läs mer

Medlem i en golfklubb utifrån svensk respektive utländsk bakgrund

Medlem i en golfklubb utifrån svensk respektive utländsk bakgrund Medlem i en golfklubb utifrån svensk respektive utländsk bakgrund - en undersökning från forskningsprojektet Ung livsstil i Sverige Ulf Blomdahl. ulf.blomdahl@telia.com tel. 070/ 665 11 21 Stig Elofsson.

Läs mer

Strategiskt folkhälsoprogram

Strategiskt folkhälsoprogram Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Ohälsa vad är påverkbart?

Ohälsa vad är påverkbart? Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Kommunprofil. Gnesta. Gnesta Kommun. Resultat från Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår

Kommunprofil. Gnesta. Gnesta Kommun. Resultat från Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår 2011 Kommunprofil Kommun Resultat från 2004-2011 Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår Röst från Liv & Hälsa ung Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.

Läs mer

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar En fördjupning av rapport 9 Ung i Halland

Läs mer

Kommunprofil. Katrineholms Kommun. Katrineholm. Resultat från Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår

Kommunprofil. Katrineholms Kommun. Katrineholm. Resultat från Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår 2011 Kommunprofil s Kommun Resultat från 2004-2011 Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår Röst från Liv & Hälsa ung Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland

Läs mer

Medlem i en ishockeyklubb utifrån svensk respektive utländsk bakgrund

Medlem i en ishockeyklubb utifrån svensk respektive utländsk bakgrund Medlem i en ishockeyklubb utifrån svensk respektive utländsk bakgrund - en undersökning från forsknings- och utvärderingsprojektet Ung livsstil i Sverige Ulf Blomdahl. ulf.blomdahl@telia.com tel. 070/

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer

Vilka idrottsanläggningar vill ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på?

Vilka idrottsanläggningar vill ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på? Vilka idrottsanläggningar vill ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på? - Ulf Blomdahl och Stig Elofsson Forskning och utveckling IDROTTSFÖRVALTNINGEN Förord Forskningsenheten vid idrotts- och

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2020 Härnösands kommun

Folkhälsoplan 2014-2020 Härnösands kommun Härnösands kommun Karin Erlander karin.erlander@harnosand.se FOLKHÄLSOPLAN Bilaga 1 Datum 2014-09-29 Folkhälsoplan 2014-2020 Härnösands kommun Dokumentnamn Folkhälsoplan 2014-2020 Plan Fastställd/upprättad

Läs mer

Folkhälsoplan Åstorps kommun

Folkhälsoplan Åstorps kommun Folkhälsoplan Åstorps kommun www.astorp.se Folkhälsoplan Åstorps kommun Dnr 2014/111 Antagen av Folkhälsorådet 2015.04.14 Upplaga: 3 1 Miljö Samhällsekonomiska strategier Trafik Sömnvanor Utbildning Fritid

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Ung livsstil i Huddinge 2015 Kultur- och fritidsnämnden den 10 november 2015 - andra resultatredovisningen

Ung livsstil i Huddinge 2015 Kultur- och fritidsnämnden den 10 november 2015 - andra resultatredovisningen Ung livsstil i Huddinge 2015 Kultur- och fritidsnämnden den 10 november 2015 - andra resultatredovisningen Av Ulf Blomdahl ulf.blomdahl@telia.com tel. 070/ 665 11 21 Stig Elofsson stig.elofsson@socarb.su.se

Läs mer

ANTAGEN KF 2012-06-18 118

ANTAGEN KF 2012-06-18 118 ANTAGEN KF 2012-06-18 118 2 (5) INLEDNING Folkhälso- och Trygghetsplanen omfattar alla kommunmedborgare i Borgholm och utgör grunden för ett framgångsrikt och långsiktigt arbete med folkhälso- och trygghetsfrågor.

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Folkhälsoplan.

Folkhälsoplan. Folkhälsoplan www.monsteras.se Foto: Claus Kempe God hälsa - mer än en livsstil Mönsterås kommuns långsiktiga folkhälsomål ska vara en kompass för hur folkhälsoarbetet ska utvecklas under åren 2016-2018.

Läs mer

Medlem i en basketklubb utifrån socioekonomisk status

Medlem i en basketklubb utifrån socioekonomisk status Medlem i en basketklubb utifrån socioekonomisk status - en undersökning från forskningsprojektet Ung livsstil i Sverige Ulf Blomdahl ulf.blomdahl@telia.com tel. 070/ 665 11 21 Stig Elofsson stig.elofsson@socarb.su.se

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Sammanfattning av resultatet enkätundersökningen Ung Livsstil 2006

Sammanfattning av resultatet enkätundersökningen Ung Livsstil 2006 Sammanfattning av resultatet enkätundersökningen Ung Livsstil 2006 Resultatet i tabeller och texter är framtaget av Ulf Blomdahl, Forskningsledare, Idrottsoch kulturförvaltningen Stockholm och Stig Elofsson,

Läs mer

Ung livsstil i Täby Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden den 19 mars 2014

Ung livsstil i Täby Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden den 19 mars 2014 Ung livsstil i Täby Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden den 19 mars 2014 Av Ulf Blomdahl. E-post: ulf.blomdahl@telia.com tel. 070/ 665 11 21 Linda Lengheden. E-post: linda.lengheden@gmail.com tel. 0736/

Läs mer

Vilka anläggningar/verksamheter

Vilka anläggningar/verksamheter Vilka anläggningar/verksamheter tycker de fysiskt inaktiva vuxna att Stockholms stad ska satsa på under 2009-2013? Av Ulf Blomdahl, Stig Elofsson och Jari Öhman Forskningen Förord Forskningsenheten vid

Läs mer

Medlem i en fotbollsklubb utifrån socioekonomisk status

Medlem i en fotbollsklubb utifrån socioekonomisk status Medlem i en fotbollsklubb utifrån socioekonomisk status - en undersökning från forskningsprojektet Ung livsstil i Sverige Ulf Blomdahl ulf.blomdahl@telia.com tel. 070/ 665 11 21 Stig Elofsson stig.elofsson@socarb.su.se

Läs mer

Medlem i en golfklubb utifrån socioekonomisk status

Medlem i en golfklubb utifrån socioekonomisk status Medlem i en golfklubb utifrån socioekonomisk status - en undersökning från forskningsprojektet Ung livsstil i Sverige Ulf Blomdahl ulf.blomdahl@telia.com tel. 070/ 665 11 21 Stig Elofsson stig.elofsson@socarb.su.se

Läs mer

Resultat Länet. Svarsfrekvens* % Länet 85

Resultat Länet. Svarsfrekvens* % Länet 85 Resultat 2014 Länet Svarsfrekvens* % Länet 85 * Här ingår även inkomna tomma enkäter samt helt eller delvis oseriösa vilket för hela länet utgörs av 2,8 respektive 3,5 procent. Undersökningen genomfördes

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

Medlem i en fotbollsklubb utifrån svensk respektive utländsk bakgrund - en undersökning från forskningsprojektet Ung livsstil i Sverige

Medlem i en fotbollsklubb utifrån svensk respektive utländsk bakgrund - en undersökning från forskningsprojektet Ung livsstil i Sverige Medlem i en fotbollsklubb utifrån svensk respektive utländsk bakgrund - en undersökning från forskningsprojektet Ung livsstil i Sverige Ulf Blomdahl ulf.blomdahl@telia.com tel. 070/ 665 11 21 Stig Elofsson

Läs mer

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET Människors makt och möjligheter att påverka sin omvärld har sannolikt en avgörande betydelse för deras hälsa. På INDIVIDNIVÅ är sambandet mellan inflytande

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 l a i r e t a m s t e Arb 2 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet

Läs mer

Medlem i en simklubb utifrån socioekonomisk status

Medlem i en simklubb utifrån socioekonomisk status Medlem i en simklubb utifrån socioekonomisk status - en undersökning från forsknings- och utvärderingsprojektet Ung livsstil i Sverige Ulf Blomdahl. ulf.blomdahl@telia.com 070/ 665 11 21 Stig Elofsson.

Läs mer

Elva målområden för folkhälsoarbetet

Elva målområden för folkhälsoarbetet Elva målområden för folkhälsoarbetet Den svenska folkhälsopolitiken utgår från elva målområden där man finner de bestämningsfaktorer som har störst betydelse för den svenska folkhälsan. Det övergripande

Läs mer

Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering. Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut

Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering. Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut För att förstå framtiden måste vi lära av historien Oavbruten ökning av medellivslängden Till

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

Ung livsstil. Deltar Stockholms barn och ungdomar i föreningslivet? Åsa Claeson Nordin. Nr 4. november 2006

Ung livsstil. Deltar Stockholms barn och ungdomar i föreningslivet? Åsa Claeson Nordin. Nr 4. november 2006 Ung livsstil Nr 4. november 2006 Deltar Stockholms barn och ungdomar i föreningslivet? Åsa Claeson Nordin Forskningsenheten Idrottsförvaltningen Kulturförvaltningen K U L T F Ö R V ett starkt och fungerande

Läs mer

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan Dnr: 110-2012 Avtal om folkhälsosamordning i Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01 Mellan HSN 8 och Borås Stad 1 (7) 1. Parter Detta avtal är slutet mellan kommunstyrelsen i Borås nedan kallad kommunen och Västra

Läs mer

Ung livsstil i Täby 2013 första presentationen inför nämnden den 22 oktober 2013

Ung livsstil i Täby 2013 första presentationen inför nämnden den 22 oktober 2013 Ung livsstil i Täby 2013 första presentationen inför nämnden den 22 oktober 2013 Ulf Blomdahl. E-post: ulf.blomdahl@telia.com tel. 070/ 665 11 21 Stig Elofsson. E-post: stig.elofsson@socarb.su.se tel.

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning Folkhälsoplan Sjöbo kommun Inledning Världshälsoorganisationen, WHO definierade 1946 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro

Läs mer

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. BAKGRUNDSVARIABLER KÖN Tjejer Killar Annan Totalt* Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal

Läs mer

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1

Läs mer

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Resultat i korta drag från Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Januari 2009 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015

Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015 Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015 Tabellbilagan innehåller resultaten för Folkhälsoenkät Ung 2015 på kommunnivå för årskurs nio (åk 9) och år två på gymnasiet (gy 2), uppdelat på kön. Där det är få

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006 Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN Läsåret 5-6 Innehåll sidan Inledning 3 Sammanfattning 4 Vi som var med 6 Kost, fysisk aktivitet och BMI 7 Matvanor 8 Fysisk aktivitet i skolan och

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga?

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Regionernas roll? Nationella styrdokument Ungdomspolitiken Barnrättspolitiken Alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och

Läs mer

Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2

Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2 Drogvaneundersökning på gymnasium 2009 år 2 Sedan 2004 har Kommun genomfört drogvaneundersökningar i år 6, 9 och 2 på gymnasiet. Detta är en kort sammanställning efter undersökning under november 2009

Läs mer

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Suzanne Nilsson, utredare, enheten för uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt

Läs mer

Medlem i en tennisklubb utifrån svensk respektive utländsk bakgrund

Medlem i en tennisklubb utifrån svensk respektive utländsk bakgrund Medlem i en tennisklubb utifrån svensk respektive utländsk bakgrund - en undersökning från forsknings- och utvärderingsprojektet Ung livsstil i Sverige Ulf Blomdahl. ulf.blomdahl@telia.com 070/ 665 11

Läs mer

Redovisning av ANT-undersökningen vt 2013

Redovisning av ANT-undersökningen vt 2013 Redovisning av ANT-undersökningen vt 2013 Innehåll: Sid 2 Förord Sid 3-7 Samtliga frågor och svar Sid 8-13 Jämförelser av vissa frågor avseende pojke/flicka och årskurs. Sid 14-17 Jämförelser med tidigare

Läs mer

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Liv & hälsa ung bakgrund och syfte Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Alla elever i

Läs mer

Plan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007

Plan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 Plan för folkhälsoarbetet 2007 2011 Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 2 Foto omslag: Fysingen, Jan Franzén. Valstadagen, Franciesco Sapiensa. Grafisk form: PQ layout. 2007 Innehåll Inledning

Läs mer

Hälsokonsekvensbedömning i planering. Henry Stegmayr 061129 LST Z

Hälsokonsekvensbedömning i planering. Henry Stegmayr 061129 LST Z Hälsokonsekvensbedömning i planering Henry Stegmayr 061129 LST Z Definition av HKB En kombination av metoder genom vilka politiska beslut, program eller projekt bedöms utifrån sina möjliga effekter på

Läs mer

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA När människor mår bra, mår även Västra Götaland bra. JÄMLIK HÄLSA ÄR EN HJÄRTEFRÅGA Det är egentligen rätt enkelt. En region där människor trivs och är friska längre, har bättre

Läs mer

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun 1 (7) Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 ) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: Folkhälsosamordnare,

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten NLL-2013-10 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Tabellbilaga till rapport för läsåret 2012/2013 Folkhälsocentrum Författare: Åsa Rosendahl Förteckning över tabeller i Hälsosamtal Norrbottens

Läs mer

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 213-214 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander % Hälsoläget i grund- och gymnasieskolan i Kramfors Läsåret (Lå) 13-14

Läs mer

Hälsan i Sala kommun 2014

Hälsan i Sala kommun 2014 Bilaga RS 2014/247/1 l (7) 20 14-11-14 INFORMATION KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Perskog Kommunstyrelsen Ink. 2014-12- O B Hälsan i kommun 2014 Kompetenscentrum för Hälsa drivs av Landstinget med uppdrag

Läs mer

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2012/2013. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2012/2013. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 212/213 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander procent Hälsoläget i grundskolan i Kramfors läsåret 212-213 Skolsköterskan

Läs mer

Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun

Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun Ve 2014-11-20 Årsrapport 2014 I denna rapport redovisas senast tillgänglig data för Umeås folkhälsoindikatorer. Rapporten har tagits fram av Miljöbarometern AB på uppdrag

Läs mer