Folkhälsoprofiler Barn och Unga i Skåne 2012

Transkript

1 Folkhälsoprofiler Skåne en översikt av indikatorer relaterade till de nationella folkhälsomålen för Skånes kommuner Birgit Modén Maria Fridh Maria Rosvall Mathias Grahn Enheten för Folkhälsa och Social hållbarhet Region Skåne 1

2 Bakgrund Syftet med Folkhälsoprofiler är att översiktligt visa de indikatorer för barn och unga i årskurs sex, årskurs nio och gymnasiet årskurs två som är relaterade till målområdena i de nationella folkhälsomålen samt för några hälsoutfall. De nationella folkhälsomålen antogs i Sveriges riksdag 2003 med det övergripande målet att skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Målen är tänkta att vägleda det samlade folkhälsoarbetet till att fokusera på hälsans bestämningsfaktorer faktorer i samhället som påverkar vår hälsa och är utformade så att aktörer från olika sektorer i samhället ska se hur deras egna verksamheter kan vara betydelsefulla i folkhälsoarbetet. Exempel på sådana aktörer eller sektorer är våra kommuner, landsting och den idéburna sektorn. 2

3 Elva målområden för det nationella folkhälsoarbetet De nationella målen för folkhälsan innehåller följande elva målområden (ur Regeringens proposition 2002/03:35 Mål för folkhälsan): 1. Delaktighet och inflytande i samhället Delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan och skall därför utgöra ett särskilt målområde. För att nå det övergripande nationella folkhälsomålet skall särskild vikt läggas vid att stärka förmågan och möjligheten till social och kulturell delaktighet för ekonomiskt och socialt utsatta personer samt vid barns, ungdomars och äldres möjligheter till inflytande och delaktighet i samhället. 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar Ekonomiska och sociala förutsättningar är av grundläggandebetydelse för folkhälsan och skall därför utgöra ett särskilt målområde. 3. Barn och ungas uppväxtvillkor Trygga och goda uppväxtvillkor är avgörande för barns och ungdomars hälsa och för folkhälsan på lång sikt. Barn och ungas uppväxtvillkor skall därför utgöra ett särskilt målområde. Den ökande psykiska ohälsan bland barn och ungdomar skall uppmärksammas särskilt, liksom utvecklingen av barns och ungdomars levnadsvanor. 4. Hälsa i arbetslivet Ett bra arbetsliv med väl fungerande arbetsvillkor minskar den arbetsrelaterade ohälsan och bidrar till en allmänt förbättrad folkhälsa samt minskar de sociala skillnaderna i ohälsa. Hälsa i arbetslivet skall därför utgöra ett särskilt målområde. 5. Miljöer och produkter Sunda och säkra miljöer och produkter är av grundläggande betydelse för folkhälsan och skall utgöra ett särskilt målområde. De framtida insatserna inom området skall utgå ifrån de av riksdagen beslutade miljökvalitetsmålen och en kretsloppsstrategi som inkluderar en miljöorienterad produktpolitik samt de av riksdagen beslutade konsumentpolitiska målen. Insatserna för att skapa en säker trafikmiljö skall på samma vis utgå från de av riksdagen beslutade målen för transportpolitiken. 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården har stor betydelse för den långsiktiga hälsoutvecklingen genom sin specifika kompetens, sin auktoritet, breda kunskap och stora kontaktyta gentemot 3

4 befolkningen. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård skall därför utgöra ett målområde. Ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv skall genomsyra hela hälsooch sjukvården och vara en självklar del i all vård och behandling. I det hälsofrämjande arbetet har primärvården en viktig roll. 7. Skydd mot smittspridning Samhällets skydd mot smittsamma sjukdomar måste bibehålla en hög nivå för att inte de framsteg som gjorts i fråga om att minska förekomsten av smittsamma sjukdomar skall gå förlorade. Insatser för att förebygga smittspridning är en del av folkhälsoarbetet och därmed viktiga för att det skall gå att nå det övergripande folkhälsomålet. Skydd mot smittspridning skall därför utgöra ett särskilt målområde. 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa Möjligheten till trygg och säker sexualitet är grundläggande för individens upplevelse av hälsa och välbefinnande och samhället måste värna om de framsteg som gjorts inom områden som sex- och samlevnadsundervisning, familjeplanering och mödrahälsovård. Sexualitet och reproduktiv hälsa skall därför utgöra ett målområde. 9. Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet är en förutsättning för en god hälsoutveckling. Fysisk aktivitet skall därför utgöra ett särskilt målområde. Målet för de samlade insatserna inom detta område skall vara att samhället utformas så att det ger förutsättningar för fysisk aktivitet hos hela befolkningen. Detta skall främst ske genom insatser som stimulerar till - mer fysisk aktivitet i förskola, skola och i anslutning till arbetet, - mer fysisk aktivitet under fritiden, - att äldre, långtidssjukskrivna och funktionshindrade aktivt erbjuds möjligheter till motion eller träning på sina egna villkor. 10. Matvanor och livsmedel Goda matvanor och säkra livsmedel är förutsättningar för en god hälsoutveckling hos befolkningen. Matvanor och livsmedel skall därför utgöra ett särskilt målområde. 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Bruket av beroendeframkallande medel påverkar hälsan. Även spelberoende kan leda till ohälsa. Ett ökat fokus på dessa faktorers samlade effekter och inbördes kopplingar krävs. Åtgärder mot skador på grund av tobak, alkohol och spel samt för ett samhälle fritt från narkotika och dopning är nödvändiga för att det skall gå att nå det övergripande folkhälsomålet. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel skall därför utgöra ett särskilt målområde. Riksdag och regering har tidigare beslutat om samhällets insatser och mål för alkoholoch narkotikapolitiken. Dessa mål skall ligga fast. 4

5 Målet för samhällets insatser inom tobaksområdet skall vara att minska tobaksbruket. Målet för samhällets insatser mot spelberoende skall vara att minska skadeverkningar av överdrivet spelande. Målet när det gäller dopning skall vara ett samhälle fritt från dopning. 5

6 Folkhälsoprofiler Folkhälsoprofiler presenterar indikatorer för barn och unga i årskurs sex, årskurs nio och gymnasiet årskurs två för folkhälsan och dess bestämningsfaktorer i Skånes kommuner i jämförelse med hela Skånes befolkning, genom att för varje indikator jämföra den absoluta skillnaden räknat i procentenheter mellan den aktuella kommunen och skånegenomsnittet. Dessa absoluta skillnader redovisas i spindeldiagrammen. De absoluta skillnaderna räknat i procentenheter har beräknats genom subtraktion mellan befolkningsandelen (anges i procentenheter) för kommunen avseende en viss indikator och denna indikators befolkningsandel (anges i procentenheter) för hela Skåne. Valet av indikatorer har baserats på data som finns tillgängliga i Folkhälsoundersökning Barn och Unga i, samt i ett fall i årskurs nio från register (ej godkända betyg), som kan anses representera målområdena i de nationella folkhälsomålen. Skånegenomsnittet för varje indikator ges värdet 0 och demonstreras av cirkeln i diagrammen. Om en kommun har en absolut skillnad på 0 för en viss indikator innebär det alltså att kommunens befolkningsandel avseende denna indikator sammanfaller med genomsnittet för Skåne. Ett index under 0 - "innanför cirkeln" - visar att kommunen ligger bättre till än skånegenomsnittet avseende indikatorn i fråga. Om indexet är över 0 - "utanför cirkeln" - så ligger kommunen sämre till. (Exempel: om värdet för indikatorn "Låg tillit" i en viss kommun är 7 så innebär det att andelen barn/unga i denna kommun är sju procentenheter högre än andelen med låg tillit i hela Skåne.) De värden som sammanbinds med den tjocka blåa linjen bildar den aktuella folkhälsoprofilen för kommunen för år Folkhälsoprofiler redovisas i årskurs sex respektive årskurs nio för 32 av Skånes 33 kommuner. Lund deltog inte i dessa två årskurser. I gymnasiet årskurs två redovisas Folkhälsoprofiler för samtliga 33 skånska kommuner. Oavsett årskurs redovisas folkhälsoprofiler uppdelat på flickor respektive pojkar, sammanlagt 194 spindeldiagram. Indikatorerna har i spindeldiagrammen delats in i fem "dimensioner", vilka förtydligas med en egen färg för varje dimension. Den första dimensionen; Delaktighet och inflytande i samhället, ekonomisk och social trygghet, innehåller indikatorer för målområdena 1 och 2. Den andra dimensionen; Trygga och goda uppväxtvillkor, innehåller indikatorer för målområde 3. Den tredje dimensionen; Sunda och säkra miljöer, gott skydd mot smittspridning, trygg och säker sexualitet, innehåller indikatorer för målområdena 5, 7 och 8 och den fjärde dimensionen; Ökad fysisk aktivitet, goda matvanor, minskat bruk av tobak och alkohol, innehåller indikatorer för målområdena 9, 10 och 11. Dessa fyra dimensioner innehåller alltså huvudsakligen indikatorer för hälsans bestämningsfaktorer, indelade efter målområdena i de nationella målen. Den femte dimensionen; Hälsoutfall, innehåller indikatorer för ohälsa. Sammanlagt ingår i årskurs sex 32 indikatorer, i årskurs nio 40 indikatorer och i gymnasiet årskurs två 39 indikatorer i Folkhälsoprofiler. Alla aspekter av målområdena i de nationella målen täcks inte av dessa indikatorer eftersom relevanta data för samtliga delmål inte finns. För två indikatorer redovisas inte resultat uppdelat på kön, nämligen Kan ej föra fram sin åsikt i kommunen och Trångboddhet. För dessa indikatorer anges samma värde för både pojkar och flickor. Närmare beskrivning av statistikunderlaget med källhänvisning finns i tabell 1. 6

7 Det bör nämnas att det finns möjlighet att få fram mer detaljerade uppgifter avseende respektive indikator, till exempel uppdelning på socioekonomiska och etniska grupper, vilket ofta är nödvändigt för en fördjupad förståelse. Folkhälsoprofilerna ska därför ses som en förenklad sammanfattning och förhoppningsvis fungera som en intresseväckande utgångspunkt för att söka ytterligare kunskap i det lokala folkhälsoarbetet. I tabellerna 2,3 och 4 redovisas de befolkningsandelar för Skåne som ligger bakom beräkningarna av de absoluta skillnaderna räknat i procentenheter gentemot respektive kommun. Kommunernas befolkningsandelar kan beräknas med hjälp av följande formel: Befolkningsandel för kommunen avseende en viss indikator = = indikatorvärdet på absolut skillnad för kommunen + skånegenomsnittet för indikatorn 7

8 Tabell 1. Lista över de indikatorer som ingår i Folkhälsoprofiler, med beskrivning av vad indikatorn representerar samt källhänvisning Indikator Beskrivning Källa, årtal Ser inte ljust på framtiden Kan ej föra fram sin åsikt i kommunen Lågt socialt deltagande Låg tillit Saknar nära vän Ser varken ljust eller mörkt, ganska mörkt eller mycket mörkt på framtiden. Har ganska små, mycket små eller inga möjligheter alls att föra fram sin åsikt i kommunen. Även vet ej ingår. Uppdelning på kön finns ej, samma värde anges för flickor och pojkar. Redovisas endast i årskurs nio och gymnasiet årskurs två. Har inte varit med i någon förening, klubb eller organisation under de senaste 12 månaderna. Håller inte alls med eller håller inte med om att man kan lita på de flesta människor. Har just nu inte någon riktigt nära vän som man kan samtala förtroligt med om nästan alla personliga saker. Trångboddhet Trångboddhet enligt SCB:s norm 2: mer än två boende per rum exklusive kök och vardagsrum. Uppdelning på kön finns ej, samma värde anges för flickor och pojkar. Bor ej med båda föräldrarna Bor ej med sammanboende föräldrar. Ingen av föräldrarna förvärvsarbetar Svårt att prata med föräldrarna Låg skoltrivsel Studiesvårigheter Ingen av föräldrarna förvärvsarbetar. Har varken lätt eller svårt, ganska svårt, eller mycket svårt att prata med föräldrar eller de vuxna man bor hos vid problem, eller när man bara skulle vilja prata med någon. Trivs varken bra eller dåligt, dåligt eller mycket dåligt i skolan. Studiesvårigheter baseras på sju frågor om förmåga att följa med på lektioner, göra läxor, förbereda sig inför prov, studieteknik, komma igång med eller slutföra uppgifter som kräver egna initiativ, utföra skriftliga uppgifter samt utföra uppgifter som kräver läsning. 8

9 Stressad av skolarbetet Ej godkända betyg i huvudämnen Otrygghet i bostadsområdet Utsatt för brott Utsatt för trakasserier Olycksfall Använder ej cykelhjälm Ej någon att prata med om sex och samlevnad Ej sex/samlevnadsundervisning i skolan Stillasittande fritid Minst 3 timmar vid dator/tv på fritiden Känner sig ganska mycket eller mycket stressad av sitt skolarbete. Minst godkänt betyg i svenska, engelska, matematik och ytterligare minst fem ämnen för att bli antagen till ett yrkesförberedande program samt ytterligare nio för att bli antagen till ett högskoleförberedande program. Redovisas endast i årskurs nio. Svarat ja, oftast eller nej på frågan om man känner sig trygg utomhus i sitt bostadsområde. Har blivit utsatt för minst ett av följande brott under de senaste 12 månaderna: allvarligt hotad av annan person, rånad, bestulen, slagen så man behövt uppsöka skolsköterska, läkare eller tandläkare, utsatt för oönskad sexuell handling. Har under de senaste 12 månaderna, i skolan eller på fritiden, blivit utsatt för trakasserier eller kränkningar minst en gång via mobiltelefon och/eller internet. Har under de senaste 12 månaderna skadats eller råkat ut för minst ett olycksfall som medfört besök på vårdcentral, sjukhus eller hos tandläkare. Använder cykelhjälm då och då eller aldrig/nästan aldrig när man cyklar. Redovisas endast i årskurs sex. Svarat nej på frågan om man har någon, eller någonstans, som man kan vända sig till för att få information eller prata fritt om sex, preventivmedel, sexuellt överförbara sjukdomar eller liknande frågor. I skolundervisningen har man inte arbetat med sex- och samlevnadsfrågor. Svarat sällan eller aldrig på frågan om man brukar idrotta eller röra på sig på sin fritid så att man blir andfådd eller svettig. Tillbringar minst tre timmar dagligen framför dator och/eller TV på sin fritid. Skolverket, vårterminen 2011 Ej frukost dagligen Äter inte frukost varje dag. 9

10 Oregelbundna måltidsvanor Låg konsumtion av grönsaker Konsumtion av energidrycker Äter inte frukost, lagad lunch och lagad mat på kvällen varje dag. Äter inte frukt och/eller grönsaker flera gånger varje dag. Dricker energidrycker nästan varje dag eller oftare. Druckit alkohol senaste året Har minst en gång under de senaste 12 månaderna druckit öl, alkoläsk, mellanstark eller starkcider, vin eller sprit. Intensivkonsumtion av alkohol Bjuden på alkohol av föräldrar Föräldrar köpt ut alkohol Röker Röker och/eller snusar Har vid ett och samma tillfälle minst en gång i månaden under det senaste året druckit alkohol motsvarande minst fyra burkar starköl eller starkcider/alkoläsk eller sex burkar folköl eller en hel flaska vin eller 25 cl sprit (6 shots eller drinkar). Redovisas endast i årskurs nio och gymnasiet årskurs två. Det händer att man blir bjuden på alkohol av sina föräldrar. Redovisas endast i årskurs nio och gymnasiet årskurs två. Det har hänt att minst en av föräldrarna köpt hem folköl, starköl, mellancider, starkcider, alkoläsk, vin eller sprit åt eleven. Redovisas endast i årskurs nio och gymnasiet årskurs två. Röker dagligen, nästan varje dag, på fest eller ibland. Redovisas endast i årskurs nio och gymnasiet årskurs två. Röker och/eller snusar dagligen, nästan varje dag, på fest eller ibland. Redovisas endast i årskurs sex. Rökt vattenpipa Har någon gång rökt vattenpipa. Snusar Haft möjlighet att prova narkotika Snusar dagligen, nästan varje dag eller ibland. Redovisas endast i årskurs nio och gymnasiet årskurs två. Har någon gång haft möjlighet att prova narkotika. 10

11 Använt narkotika senaste året Övervikt eller fetma Lite sömn Psykiska besvär Somatiska besvär Sällan nöjd med sig själv Dålig självskattad hälsa Har använt narkotika minst en gång de senaste 12 månaderna. Redovisas endast i årskurs nio och gymnasiet årskurs två. Body mass index (BMI) beräknas genom att kroppsvikten i kilogram divideras med kroppslängden i meter i kvadrat. Gränser för övervikt inklusive fetma: Pojkar årskurs 6: 21,22 kg/m2 och högre. Flickor årskurs 6: 21,68 kg/m2 och högre. Pojkar årskurs 9: 23,29 kg/m2 och högre. Flickor årskurs 9: 23,94 kg/m2 och högre. Gymnasiet årskurs 2 gäller för båda könen 25,00 kg/m2 och högre. Sover sju timmar eller mindre per natt på vardagar. Har minst ett av följande psykiska besvär varje vecka: känt sig nere, varit irriterad/på dåligt humör, ängslig/orolig samt svårt att somna. Har minst ett av följande somatiska besvär varje vecka: huvudvärk, ont i magen, ont i ryggen samt känt sig yr. På frågan Känner du dig nöjd med dig själv? svarat ja, ibland eller nej, nästan aldrig. På frågan Hur mår du rent allmänt? svarat någorlunda, dåligt eller mycket dåligt 11

12 Tabell 2. Genomsnitt för Skånes elever årskurs 6 avseende indikatorerna i Folkhälsoprofiler Barn- och Unga i. Siffrorna anges i procent. Indikator Flickor Pojkar Ser inte ljust på framtiden 11,4 7,9 Lågt socialt deltagande 35,2 25,6 Låg tillit 45,2 40,7 Saknar nära vän 4,4 6,8 Trångboddhet 8,2 Bor ej med båda föräldrarna 29,4 28,1 Ingen av föräldrarna förvärvsarbetar 5,0 4,1 Svårt att prata med föräldrarna 30,5 23,5 Låg skoltrivsel 15,0 13,8 Studiesvårigheter 23,0 29,4 Stressad av skolarbetet 13,9 12,2 Otrygghet i bostadsområdet 33,5 22,6 Utsatt för brott 12,0 15,4 Utsatt för trakasserier 22,3 13,6 Olycksfall 33,7 39,0 Använder ej cykelhjälm 42,5 42,4 Stillasittande fritid 14,2 12,2 Minst 3 tim vid dator/tv på fritiden 50,0 59,0 Ej frukost dagligen 26,3 18,5 Oregelbundna måltidsvanor 52,1 44,4 Låg konsumtion av frukt och grönsaker 57,9 61,7 Konsumtion av energidrycker 4,5 7,9 Druckit alkohol senaste året 16,0 24,6 Röker och/eller snusar 1,7 2,1 Rökt vattenpipa 8,5 13,1 Haft möjlighet att prova narkotika 2,5 3,7 Övervikt eller fetma 14,4 19,9 Lite sömn 17,7 17,7 Psykiska besvär 47,5 37,0 Somatiska besvär 32,1 23,1 Sällan nöjd med sig själv 41,7 25,3 Dålig självskattad hälsa 10,9 6,9 12

13 Tabell 3. Genomsnitt för Skånes elever årskurs 9 avseende indikatorerna i Folkhälsoprofiler Barn- och Unga i. Siffrorna anges i procent. Indikator Flickor Pojkar Ser inte ljust på framtiden 17,3 13,8 Kan ej föra fram sin åsikt i kommunen 81,0 Lågt socialt deltagande 41,0 32,7 Låg tillit 67,9 56,2 Saknar nära vän 4,9 7,9 Trångboddhet 6,2 Bor ej med båda föräldrarna 32,5 31,2 Ingen av föräldrarna förvärvsarbetar 4,5 3,8 Svårt att prata med föräldrarna 39,8 34,6 Låg skoltrivsel 22,7 19,0 Studiesvårigheter 27,4 29,7 Stressad av skolarbetet 50,3 30,2 Ej godkända betyg i huvudämnen 1 12,0 14,0 Otrygghet i bostadsområdet 29,5 17,5 Utsatt för brott 18,2 21,6 Utsatt för trakasserier 20,6 14,1 Olycksfall 31,3 34,2 Ej någon att prata med om sex och samlevnad 6,7 11,5 Ej sex/samlevnadsundervisning i skolan 6,4 12,4 Stillasittande fritid 21,7 17,5 Minst 3 tim vid dator/tv på fritiden 54,4 66,1 Ej frukost dagligen 42,1 34,7 Oregelbundna måltidsvanor 67,8 54,9 Låg konsumtion av frukt och grönsaker 58,8 68,6 Konsumtion av energidrycker 8,3 15,2 Druckit alkohol senaste året 64,1 63,3 Intensivkonsumtion av alkohol 15,1 16,6 Bjuden på alkohol av föräldrar 43,6 39,0 Föräldrar köpt ut alkohol 15,7 13,9 Röker 18,8 16,2 Rökt vattenpipa 35,3 39,9 Snusar 1,5 9,9 Haft möjlighet att prova narkotika 21,2 24,2 Använt narkotika senaste året 5,3 7,8 Övervikt eller fetma 11,3 23,8 Lite sömn 42,9 36,4 Psykiska besvär 55,4 39,2 Somatiska besvär 45,3 25,8 Sällan nöjd med sig själv 53,5 27,5 Dålig självskattad hälsa 18,0 9,7 1 Skolverket

14 Tabell 4. Genomsnitt för Skånes elever gymnasiet årskurs 2 avseende indikatorerna i Folkhälsoprofiler Barn- och Unga i. Siffrorna anges i procent. Indikator Flickor Pojkar Ser inte ljust på framtiden 22,3 20,2 Kan ej föra fram sin åsikt i kommunen 85,0 Lågt socialt deltagande 44,8 38,3 Låg tillit 67,7 61,1 Saknar nära vän 4,4 7,9 Trångboddhet 4,7 Bor ej med båda föräldrarna 37,0 35,3 Ingen av föräldrarna förvärvsarbetar 4,3 4,5 Svårt att prata med föräldrarna 35,1 35,9 Låg skoltrivsel 17,8 16,6 Studiesvårigheter 32,5 35,5 Stressad av skolarbetet 61,5 35 Otrygghet i bostadsområdet 30,1 16,9 Utsatt för brott 19,5 24,0 Utsatt för trakasserier 17,2 13,7 Olycksfall 24,8 29,8 Ej någon att prata med om sex och samlevnad 3,5 9,6 Ej sex/samlevnadsundervisning i skolan 33,2 36,6 Stillasittande fritid 24,3 19,6 Minst 3 tim vid dator/tv på fritiden 54,5 66,4 Ej frukost dagligen 43,2 43,6 Oregelbundna måltidsvanor 70,7 61,2 Låg konsumtion av frukt och grönsaker 56,4 72,0 Konsumtion av energidrycker 9,0 14,3 Druckit alkohol senaste året 84,6 85,3 Intensivkonsumtion av alkohol 34,4 44,7 Bjuden på alkohol av föräldrar 63 58,9 Föräldrar köpt ut alkohol 40,7 36,3 Röker 34,3 33,2 Rökt vattenpipa 57,9 64,9 Snusar 2,0 20,6 Haft möjlighet att prova narkotika 40,2 49,4 Använt narkotika senaste året 10,7 16,9 Övervikt eller fetma 12,0 21,6 Lite sömn 54,7 55,3 Psykiska besvär 58,3 43,1 Somatiska besvär 50,2 26,1 Sällan nöjd med sig själv 53,1 31,2 Dålig självskattad hälsa 19,8 13,2 14