Fundamental indexering - fundamentalt rätt?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fundamental indexering - fundamentalt rätt?"

Transkript

1 Uppsala Universitet Företagsekonomiska Institutionen HT 2009 Magisteruppsats 15 hp Fundamental indexering - fundamentalt rätt? En studie av den svenska aktiemarknaden Handledare: Robert Joachimsson Författare: Kristofer Pousette Fredrik Wallin

2 Sammanfattning I denna undersökning konstrueras fundamentala aktieindex med aktier innefattade av indexet Stockholm OMX30 under perioden till och med Dels konstrueras enskilda index där indexeringen sker efter faktorerna bokvärde, utdelning, försäljning, resultat, kassaflöde och antal anställda, dels ett index där faktorerna sammanvägs. Detta för att undersöka huruvida fundamentala index bättre speglar företags fundamentala värde och därmed genererar högre riskjusterad avkastning i förhållande till ett marknadsvägt referensindex. De enskilda indexen bokvärde, utdelning, försäljning, antal anställda samt det sammanvägda indexet visar högre riskjusterad avkastning än referensindexet. Kassaflödes- och resultatindexet presterar däremot markant sämre än referensindexet. Sammantaget ger resultatet från studien inga entydiga belägg för att fundamentala index är överlägsna marknadsviktade index.

3 Innehållsförteckning 1. INLEDNING Syfte TEORI Tidigare studier Capital Asset Pricing Model Effektiva marknadshypotesen Aktieindex Marknadsviktat index Fundamentalt viktat index Utvärderingsmått T-test METOD Data RESULTAT OCH ANALYS Avkastning fundamentala index Risk fundamentala index Sammanställning SLUTSATS Förslag till framtida forskning REFERENSLISTA APPENDIX A. OMXS

4 1. INLEDNING I denna studie undersöks huruvida fundamentalt viktade aktieindex ger högre avkastning jämfört med marknadsviktade index. Studien genomförs genom att vikta aktierna som ingår i aktieindexet Stockholm OMX30 efter fundamentala faktorer. Dessa fundamentala faktorer påverkas inte direkt av företagens marknadsvärde. Fundamental viktning ska enligt Arnott, Hsu & Moore (2005) bättre spegla de grundläggande finansiella teorierna. De menar att fundamentalt viktade index är mer mean-variance effektiva och leder därmed till högre riskjusterad avkastning 1. Allmänt kända och frekvent använda aktieindex såsom S&P500, Nasdaq, Hang-Seng och Stockholm OMX30 är samtliga marknadsviktade. Med detta menas att de ingående aktiernas vikt i indexet enbart beräknas utefter dess marknadsvärde. Kritik har riktats mot dessa index som investeringsobjekt av Arnott et al. (2005) då de ursprungligen konstruerades för att visa avkastningen för en marknad som grund för jämförelse. Kritiken syftar på att om aktiemarknaden inte uppvisar marknadseffektivitet enligt den effektiva marknadsteorin kommer det att finnas aktier som inte är korrekt prissatta. Dessa aktier är då över- eller undervärderade relativt dess rätta värde. Det får till följd att ett marknadsviktat index per definition kommer att investera en större andel i aktier som är övervärderade och en mindre andel i undervärderade aktier. När dessa aktier återgår till dess rätta värde påverkar detta avkastningen för ett marknadsviktat index negativt. Fundamentalt viktade index konstruerades för att minska denna problematik och använder därför varken aktiepris eller marknadsvärde som grund för viktning. Fundamentalt viktade aktieindex har främst studerats på den amerikanska aktiemarknaden. Arnott et al. (2005) visade på en högre årlig riskjusterad avkastning av 1,97 procentenheter jämfört med motsvarande marknadsvägt index. Så vitt känt har detta inte utförligt studerats på den svenska aktiemarknaden. Denna undersökning ämnar därmed bidra till att bredda kunskapen om fundamentala index som investeringsobjekt på den svenska aktiemarknaden. 1.1 Syfte Denna studie syftar till att undersöka huruvida aktieindex viktat efter fundamentala faktorer genererar högre riskjusterad avkastning än ett traditionellt marknadsviktat index. 1 Mean-variance effektivitet utgår från Markowitz portföljteori och innebär optimering av avkastning med hänsyn till risknivå (Reilly & Brown 2006, s ). 1

5 2. TEORI Den teoretiska grunden till fundamentala index och dess utformande kommer från CAPM, modern portföljteori och den effektiva marknadshypotesen. Enligt de fundamentala indexens förespråkare ger fundamental viktning upphov till mer mean-variance effektiva index enligt den moderna portföljteorin och CAPM. Detta då konstruktionen av de fundamentala indexen tillåter större vikt åt undervärderade aktier och därmed mindre vikt åt övervärderade aktier. En förutsättning är dock att aktiemarknaden på kort sikt inte är effektiv enligt den effektiva marknadshypotesen. 2.1 Tidigare studier Arnott, Hsu & Moore (2005) visade i en studie av den amerikanska aktiemarknaden under perioden att fundamentalt viktade aktieindex i genomsnitt uppvisade en årlig högre avkastning av 1,97 procentenheter än jämförbart marknadsviktat index. Arnott et al. hävdar att fundamental indexering genererar högre avkastning på grund av att indexeringen inte påverkas negativt av de felaktiga prissättningar som kan uppkomma på aktiemarknaden. De använde de fundamentala faktorerna bokvärde, kassaflöde, omsättning, försäljning, utdelning samt antal anställda. Vidare konstruerade de även ett sammanvägt index med faktorerna bokvärde, kassaflöde, försäljning samt antal anställda. Efter att indexet konstruerats höll de indexet under ett år för att sedan vikta om indexet med ett års mellanrum. De testade också att vikta om indexet med tätare intervall vilket inte påverkade avkastningen positivt. Arnott et al. är anställda av företaget Research Affiliates vilket är ett amerikanskt företag specialiserat på alternativa investeringsstrategier (Research Affiliates 2009). De genomför forskning om investeringsstrategier som de senare säljer till andra aktörer. Detta gör att det går att hävda att de bedriver forskning för egen sak. Artikeln som refereras till i denna studie är dock en vetenskaplig artikel och publicerad i den väl renommerade tidskriften Financial Analysts Journal. Artikeln har också legat till grund för den senare forskningen inom ämnet. Kaplan (2008) granskar och riktar kritik mot Arnott et al. (2005). Kaplan menar att teorin om aktiers felprissättning som Arnott et al. använder för att förklara de fundamentala indexens överavkastning är felaktig 2. Kaplan förutsätter att investerare inte kan känna till aktiens rätta värde utan bara den statistiska sannolikhetsfördelningen av eventuella prisfel. Vidare menar 2 Överavkastning avser i denna studie ett positivt Jensens alfavärde. Se även 2.4 Utvärderingsmått 2

6 Kaplan att om aktiens rätta värde är okänt för investerare så kan inte investeraren utnyttja de felprissättningar som Arnott et al. (2005) anger som teoretisk förklaring till att fundamentala index genererar högre avkastning än marknadsviktade index. Kaplan menar också att fundamentala faktorer inte är objektiva mått för att bedöma aktiens rätta värde. Kaplan förklarar resultaten i Arnott et al. (2005) med att deras strategi är att likna vid value investing 3, en investeringsstrategi som presterat bättre än marknaden under den studieperiod Arnott et al. (2005) använde. Hemminki & Puttonen (2007) använde sig av samma metod som Arnott et al. (2005) för att undersöka fundamental indexering på den europeiska aktiemarknaden. Till skillnad från Arnott et al. utförde de studien på bolag från ett redan existerande index, Dow Jones Euro Stoxx 50, under perioden DJ Euro Stoxx 50 är ett marknadsviktat index som innehåller femtio europeiska bolag. De konstruerar fundamentala index med en faktor och ett sammanvägt index med flera faktorer. I det sammanvägda indexet ges faktorerna samma proportion vid viktningen av indexet. De jämför indexen med ett referensindex, DJ Euro Stoxx 50 marknadsviktat vid samma tidpunkt som de fundamentala indexen varje år, och finner att de fundamentala indexen i genomsnitt överpresterar referensindexet med 1,76 procentenheter per år. Vidare menar Hemminki & Puttonen att de enskilda indexen med bokvärde och utdelning, eller det sammanvägda indexet, bör användas vid fundamental indexering. I Blitz & Swinkels (2008) studie presenteras en rad kritiska synpunkter på fundamental indexering. De menar att fundamental indexering inte är något annat än en aktiv investeringsstrategi, till skillnad från en passiv strategi där det eftersträvas att följa utvecklingen av ett index. Vidare menar de, givet denna rubricering av fundamental indexering, att det finns alternativa aktiva strategier som sannolikt ger bättre resultat i jämförelse med fundamentala index. Blitz & Swinkels argumenterar också för att så kallade värdestrategier kan jämföras med fundamentala index då det som skiljer marknadsviktade index från fundamentala index är resultatet av den värderingsgrund som används. 3 Investeringsstrategi som investerar i aktier som är undervärderade utefter någon typ av fundamental analys. (Bodie, Kane & Marcus 2005, s. 681) 3

7 2.2 Capital Asset Pricing Model The Capital Asset Pricing Model (CAPM) utvecklades för att prissätta enskilda tillgångar- eller portföljer av tillgångar. I den ursprungliga teorin tänktes alla typer av tillgångar, såväl fysiska som finansiella, vara möjliga att prissätta med modellen. I praktiken används den dock mer ofta för att prissätta finansiella tillgångar såsom aktier och derivatinstrument. Modellen visar hur den förväntade avkastningen för en tillgång kan härledas från den förväntade avkastningen av en tänkt marknadsportfölj vilken består av samtliga tillgångar. CAPM har sitt ursprung ur Harry M. Markovitz moderna portföljteori och sin bas i sambandet mellan risk och avkastning (Hubbard, 2007, s.92). I CAPM mäts en tillgångs marknadsrisk, även kallad systematisk risk med beta ( ). Tillgångens eller portföljens betavärde visar korrelationen mellan dess avkastning och avkastningen för den så kallade marknadsportföljen. I praktiken används ett brett finansiellt marknadsindex som approximation för den teoretiskt tänkta marknadsportföljen. Ett positivt betavärde visar på positiv korrelation med marknadsportföljen och vice versa. Vidare ges att ju högre absolutvärde, desto större systematisk risk. Beta definieras enligt: =, där är avkastning för tillgång, är marknadsportföljens avkastning,, är kovariansen mellan avkastningarna och är variansen i avkastning för marknadsportföljen. (Haugen 2001, s. 45) Enligt Ross, Westerfield & Jordan. (2007, s. 426) består CAPM av tre delar. Den första delen är tidsvärdet från att avvara pengar, det vill säga avkastningen från en teoretisk riskfri tillgång vilken ofta approximeras med statsskuldväxlar i praktiken. Den andra beståndsdelen är avkastning från att bära den genomsnittliga systematiska risken, marknadsrisk, som inte går att diversifiera bort. Den systematiska risken mäts med hjälp av marknadens riskpremium. Den tredje beståndsdelen består av storleken på tillgångens systematiska risk, vilken mäts med dess betavärde,. Sambandet mellan förväntad avkastning för en tillgång och den förväntade avkastningen för marknadsportföljen kan då uttryckas med CAPM enligt: 4

8 = + där är tillgång s förväntade avkastning, den riskfria räntan, den förväntade avkastningen för marknadsportföljen, marknadens riskpremium och tillgång s systematiska risk. Skillnaden i förväntad avkastningen mellan två tillgångar, allt annat lika, bestäms av storleken på tillgångens β i (beta), det vill säga hur mycket odiversifierbar marknadsrisk tillgången bär. Modellen visar därmed sambandet mellan risk och förväntad avkastning (Hubbard, 2007, s.95). Detta illustreras grafiskt med Security Market Line (SML) i figur 2.1 nedan. Figur 2.1 Security Market Line Security Market Line Avkastning (%) A B 0 0,25 0,5 0,75 1 1,25 1,5 Beta Vertikal axel visar förväntad avkastning i procent enligt CAPM samt riskfri ränta som intercept. Horisontell axel visar betavärde. Enligt CAPM återfinns en aktie som är korrekt prissatt efter dess risk och förväntade avkastning på SML. I figuren ovan ger aktie (A) högre avkastning i förhållande till dess risk än förväntat enligt CAPM, vilket gör att den är att betrakta som undervärderad. Enligt den effektiva marknadshypotesen ska marknaden korrigera denna avvikelse från CAPM vilket i praktiken betyder ett stigande aktiepris. Ett högre aktiepris gör att aktiens avkastning minskar och justeras till dess risknivå. Aktie (B) ger för låg avkastning och är därmed övervärderad i förhållande till dess risk enligt CAPM och kommer därför att säljas av investerare tills dess att priset på aktien reflekterar den förväntade riskjusterade avkastningen. Aktien återfinns efter denna justering på SML. De investerare som innehar aktie (A) under hela perioden för justering kommer att vid periodens slut genererat högre avkastning än de som på samma sätt investerat i aktie (B). 5

9 CAPM har vida debatterats ända sedan den presenterades. Black, Jensen & Scholes (1972) presenterade en artikel där de studerade relationen mellan beta och aktiers avkastning. De fann ett linjärt samband mellan beta och avkastning vilket de tolkade som stöd för CAPM. Även Fama & MacBeth (1974) fann stöd för CAPM då de studerade relationen mellan aktiers tidigare betavärden och framtida avkastning. Det finns även tydlig kritik mot CAPM. Enligt den ursprungliga teorin om CAPM avsågs marknadsportföljen innehålla allt som kan ses som en tillgång, till exempel: aktier, obligationer, konst, fastigheter och även humankapital. Roll (1977) kritiserade modellen för att inte vara empirisk testbar då marknadsportföljen är i princip omöjlig att praktiskt återskapa. Då Black et al. (1972) och Fama & McBeth (1974) studerade CAPM substituerade de marknadsportföljen med ett brett aktieindex för att kringgå problematiken med att praktiskt återskapa marknadsportföljen. Detta ansåg Roll vara fundamentalt fel då modellen förutsätter en riktig marknadsportfölj. Trots denna kritik är det idag brukligt att använda ett brett aktieindex som substitut för marknadsportföljen. Modellen är idag vida använd och ses som en av de fundamentala teorierna inom finansiell vetenskap (Hubbard, 2007, s.95). 2.3 Effektiva marknadshypotesen Den effektiva marknadshypotesen (EMH) av Fama (1970) har sin bas i att marknadens alla aktörer har rationella förväntningar vad gäller prissättning av finansiella tillgångar. Enligt teorin antas att marknaden är informationseffektiv och att all tillgänglig information diskonteras i värdet på en finansiell tillgång. Priset på den finansiella tillgången blir då dess fundamentala värde och representerar den kollektiva prisuppfattningen hos marknadens aktörer. Över- eller undervärderade aktier existerar då inte längre på marknaden. Vidare ska priset på den finansiella tillgången endast förändras vid ny eller oväntad information vilket gör att det är omöjligt att predicera framtida prisförändringar. När ny eller oväntad information når marknadens aktörer ska priset omedelbart och korrekt diskonteras efter den nya informationen. EMH delas vanligtvis upp i tre olika former: svag, semi-stark och stark effektivitet för att bättre kunna beskriva marknader efter dess grad av effektivitet 4. Senare studier konstaterar att finansiella marknader uppvisar semi-stark effektivitet i enlighet med den effektiva marknadshypotesen. Ett bevis för detta är att aktivt förvaltade aktiefonder 4 För mer information om EMH, se bland annat Ross, Westerfield & Jaffe (2005) 6

10 regelbundet uppvisar sämre avkastningen än jämförbara index enligt Ross, Westerfield & Jaffe (2005, s 363). Det finns även upprepade studier som visar att finansiella marknader inte uppfyller kraven enligt hypotesen. Dreman & Berry (1995) påvisade hur de genom att investera i aktier med lågt P/E-tal genererade överavkastning. Liknande resultat finner Jegadeesh (1990) genom att investera i en kombination av tidigare vinnar- och förloraraktier. Dessa två studier visar att det var möjligt att predicera framtida aktiepriser vilket inte ens är förenligt med svag form av marknadseffektivitet. 2.4 Aktieindex Aktieindex används för att visa hur en aktiemarknad eller del av marknad har presterat under en särskild tidsperiod. Ett aktieindex kan därmed liknas vid avkastningen från en portfölj av aktier med skillnaden att portföljens avkastning inte enbart uttrycks som procentuell avkastning utan som en indexerad förändring från ett startvärde. Aktieindex används som referens vid utvärdering av avkastning samt som investeringsobjekt, till exempel en indexfond. När ett aktieindex konstrueras ges alla ingående aktier en vikt vilken visar aktiens relativa storlek i indexet jämfört med övriga ingående aktier. Denna vikt ger därmed storleken på den enskilda aktiens påverkan på indexets utveckling (Bodie et al. (2005, s ) Marknadsviktat index När ett marknadsviktat index konstrueras används bolagens marknadsvärde som bas för viktning av indexet. Det gör att den enskilda aktiens påverkan på indexets utveckling styrs av bolagets marknadsvärde i förhållande till det totala marknadsvärdet av samtliga ingående bolag i indexet. Detta medför att det bolaget med det högsta marknadsvärdet också har den största vikten i indexet och därmed också störst påverkan på indexets utveckling. De ingående aktiernas vikt beräknas enligt formeln: = där är aktiens vikt i indexet, aktiens pris, antalet utstående aktier i bolag och det totala värdet av alla i indexet ingående aktier. Marknadsviktat index anses vara fördelaktigt att använda istället för ett prisviktat index då de enskilda aktierna i ett marknadsviktat index mer rättvist påverkar indexets utveckling. En akties likviditet på aktiemarknaden är starkt 7

11 korrelerat med bolagets marknadsvärde vilket gör att ett marknadsvägt index investerar mer i bolag med hög likviditet vilket minskar transaktionskostnader (Arnott et al., 2005). Då den enda parametern i ett marknadsviktat index är marknadsvärde, vilket förändras dagligen vid handel, omviktas indexet automatiskt. Den automatiska omviktningen bidrar också till att transaktionskostnader hålls nere då manuell omviktning enbart behöver ske vid särskilda händelser såsom att ett bolag faller ur eller introduceras i indexet. Marknadsviktade index är den mest använda viktningsmetoden och får därmed anses vara standard vid indexkonstruktion. Det har dock riktats kritik mot marknadsviktade index då de från början konstruerades för att visa avkastningen för en marknad eller portfölj och inte som ett investeringsobjekt. Om marknaden inte uppvisar marknadseffektivitet enligt den effektiva marknadsteorin kommer det att finnas aktier som inte är korrekt prissatta enligt SML. Aktierna är då under eller övervärderade relativt dess rätta värde. Det får till följd att ett marknadsviktat index kommer att investera en större del i aktier som är övervärderade och mindre del i undervärderade aktier. När aktien sedan återgår till dess rätta värde kommer det att påverka avkastningen för ett marknadsviktat index negativt (Reilly & Brown 2006, s ) Fundamentalt viktat index Vid fundamental indexering används fundamentala mått som vikningsbas. Dessa faktorer är inte beroende av aktiens pris. Som mått används fundamentala faktorer som bokvärde, kassaflöde, försäljning med mera. Aktiernas påverkan på indexets utveckling styrs av dess relativa storlek på dessa fundamentala faktorer. Tanken är att detta skall minska problematiken med över- och undervärderade aktier som förekommer då aktiemarknaden inte är effektiv. Det skall då enligt teorin leda till högre avkastning jämfört med att investera i ett index som är marknadsviktat. Aktiernas vikt i ett fundamentalt viktat index beräknas enligt formeln: = där är aktiens vikt i indexet, den fundamentala faktorns storlek och summan av alla i indexet ingående aktiers fundamentala faktor. I fundamentalt viktade index är vikterna fasta och anpassas inte automatiskt som vikterna i ett marknadsviktat index. Det gör att ett fundamentalt index måste omviktas manuellt. Det görs oftast genom att ett omviktningsdatum fastställs då indexet viktas om efter den information som vid tillfället finns tillgänglig. Denna omviktning kan ge upphov till ökade transaktionskostnader jämfört med ett marknadsviktat index. (Arnott et al., 2005). Det har riktats kritik mot fundamental indexering, att det inte är något annat än value 8

12 investing och därför inget nytt (Perold, 2007). Kritik har även riktats mot en av grundpelarna i fundamental indexering, att den bygger på att marknaden inte är effektiv vilket är en fråga som är vida diskuterad i den finansiella världen. Om marknaden är effektiv enligt den effektiva marknadshypotesen ska fundamental indexering inte leda till någon riskjusterad överavkastning (Chen, Chen & Basset, 2007). 2.5 Utvärderingsmått Resultaten från de fundamentala indexen utvärderas med tre riskjusterade mått. Jensens alfa härrör från CAPM och mäter en tillgångs eller en portfölj av tillgångars överavkastning. En tillgångs överavkastning definieras enligt Jacobsen (1988) som tillgångens faktiska avkastnings avvikelse från den förväntade avkastningen vilken fås genom att applicera CAPM. Tillgångens alfavärde anger i procent vilken överavkastning den genererat under en given period. Alfa definieras enligt följande: = [ + ] där är tillgången s överavkastning, tillgångens eller portföljens faktiska avkastning, den riskfria räntan, portföljens systematiska risk och marknadsportföljens avkastning. Således är [ + ] tillgångens förväntade avkastning enligt CAPM. Ett positivt alfavärde visar att tillgångens riskjusterade avkastning varit högre än den förväntade avkastningen enligt CAPM under en given period. Vidare utvärderas de fundamentala indexen med Treynor- och Sharpekvot vilket tillåter rangordning av indexen utefter deras riskjusterade avkastning. Enligt Haugen (2001, s279) definieras Treynorkvot: = där är tillgången s Treynorkvot, tillgångens avkastning, tillgångens betavärde och den riskfria räntan. Kvoten anger den avkastning i procent som tillgången utöver avkastningen från den riskfria räntan ger per enhet systematisk risk i form av beta. I likhet med Treynorkvoten mäter Sharpekvoten en tillgångs riskjusterade avkastning per enhet risk, i form av standardavvikelse, enligt: 9

13 = där är tillgången s avskastning, avkastningen på den riskfria räntan och tillgången s standardavvikelse.(sharpe 1966) Kvoten mellan riskpremien, det vill säga, och standardavvikelsen utvärderas sedan mot andra investeringsalternativ där den högsta kvoten representerar det bästa investeringsalternativet. För en fullt väldiversifierad portfölj av tillgångar visar Sharpe- och Treynorkvoten på samma rangordning av tillgångarna. (Reilly & Brown 2006, s.1048) 2.6 T-test Då utvärderingen av de fundamentala indexen utförts med Jensens alfa testas resultatet för att statistiskt kunna säkerställa eventuell överavkastning. För detta ändamål används T-test. Resultatet från testen visar huruvida de fundamentala faktorerna ger index med statistiskt signifikant högre avkastning än referensmarknaden och är praktiskt användbara. Enligt Gujarati (2004, s. 133) utförs T-testet enligt: / =, där är variabelns medelvärde, populationens medelvärde, variabelns standardavvikelse, antalet frihetsgrader och testets signifikansvärde. Nollhypotesen förkastas till förmån för den alternativa om >,. 10

14 3. METOD Metodvalet för den empiriska konstruktionen av fundamentala index grundar sig på tidigare nämnda artiklar och dess teori. I synnerhet används Arnott et al. (2005) som referens då denna artikel anses betytt mest för forskningen inom ämnet och är grund för vidare utveckling och forskning. Metoden Arnott et al. (2005) använde appliceras i denna studie på företag ingående i indexet Stockholm OMX30. Som grund för den fundamentala indexeringen används sex fundamentala faktorer. Initialt konstrueras sex enskilda index där enbart en faktor ligger till grund för viktningen. Därefter görs ett sammansatt fundamentalt index, så kallat Composite Index, vilket konstrueras genom att likavikta faktorerna. För konstruktionen av de fundamentala indexen används data från bolag ingående i Stockholm OMX30 (OMXS30) under perioden till och med De fundamentala faktorerna som används är bokvärde, kassaflöde, resultat, försäljning, utdelning samt antal anställda 5. Arnott et al. (2005) använder även omsättning som grund för indexering. I likhet med Hemminki & Puttonen (2007) används inte denna faktor i denna studie då den är mycket lik faktorn försäljning. För samtliga faktorer används årlig data. Detta skiljer sig från Arnott et al. (2005) där fem års glidande medelvärde används för kassaflöde, omsättning, försäljning och utdelning. Enligt Arnott et al. (2005) använder de glidande medelvärden för att dessa faktorer då uppvisar lägre volatilitet vilket i deras studie, där de använder en öppen urvalsgrupp, reducerar antalet transaktioner till följd av omvikting. I denna studie används till skillnad från Arnott et al. (2005) en urvalsgrupp där samtliga aktier ingående i Stockholm OMX30 konstant har en vikt i de fundamentala indexen vilket minskar problematiken med att aktier frekvent byts ut ur indexen. För att göra indexen investerbara i praktiken förskjuts indexeringen ett kvartal då bokslutsdata generellt presenteras någon eller några månader efter räkenskapsårets slut. Denna justering gör att problemet med eftersläpande presentationer minskar och indexeringen sker på för tidpunkten allmänt tillgänglig information. Om denna justering inte sker genomförs studien med information som vid investeringstillfället inte var känd. Vidare gör det att förutsättningarna för den effektiva marknadshypotesen uppfylls. (Haugen 2001, s. 584). 5 Bloombergkoder för respektive fundamental faktor: Försäljning (SALES_REV_TURN), Resultat (NET_INCOME), Bokvärde (TOT_SHRHLDR_EQY), Kassaflöde (CF_FREE_CASH_FLOW), Antal anställda (NUM_OF_EMPLOYEES), Utdelning (BS_SH_OUT multiplicerat med EQY_DPS). 11

15 För att beräkna de enskilda aktiernas vikt i de respektive fundamentala indexen summeras först samtliga aktiers aktuella urvalsfaktor. Företagens vikt i indexet fås sedan genom att ställa företagets faktor i relation till värdet av alla aktiers aktuella faktor enligt: = där är aktiens vikt i indexet, den fundamentala faktorns storlek och summan av alla i indexet ingående aktiers fundamentala faktor. Därefter konstrueras ett sammanvägt fundamentalt index där bokvärde, försäljning, resultat, utdelning samt antal anställda är grund för indexering. De fem faktorerna likaviktas. I de fall data för någon faktor saknas eller har ett negativt värde ges observationen värdet noll i likhet med Mar, Bird, Casavecchia & Yeung (2009). Denna justering görs även för att de fundamentala indexen inte ska innehålla negativa vikter vilket skulle medföra blankning av bolag. Kassaflöde utesluts ur det sammanvägda indexet då datasetet innehåller för många negativa värden. Företagens vikt i det sammanvägda fundamentala indexet beräknas enligt: = där är företag s vikt i indexet, bokvärde, försäljning, resultat, utdelning samt antal anställda. Dessa vikter ligger till grund för beräkning av den avkastning som ges av att investera i det sammanvägda fundamentala indexet. För att utvärdera indexens resultat köps de ingående aktierna efter de beräknade vikterna. Denna investering hålls under tolv månader för att sedan utvärderas och eventuellt viktas om för att spegla förändringen i de fundamentala faktorerna under det föregående året. Omviktningen av indexen som sker den sista handelsdagen inför varje ny investeringsperiod, det vill säga en gång per kalenderår, görs enligt ovanstående formel. I denna studie tas inte hänsyn till de faktiska transaktionskostnader som uppkommer vid omviktning vilket enligt Arnott et al. (2005) är sedvanligt inom akademisk litteratur och av institut som konstruerar marknadsviktade index. Dock går det att argumentera för att ett fundamentalt index ger upphov till högre transaktionskostnader än marknadsvägda index då det måste omviktas manuellt. 12

16 Avkastningen för de enskilda samt det sammanvägda indexet beräknas enligt följande: = där är indexets avkastning, de enskilda aktiernas avkastning och de enskilda aktiernas vikt i indexet. I enlighet med Arnott et al. (2005) används ett referensindex för utvärdering vilket är ett marknadsviktat index över samtliga bolag ingående i de konstruerade fundamentala indexen. Då de fundamentala indexen omviktas en gång per år, till skillnad från Stockholm OMX30 som revideras varje halvår, konstrueras ett eget referensindex. Detta referensindex konstrueras i likhet med Arnott et al. (2005) och Hemminki & Puttonen (2007) genom att marknadsvikta de aktier som omfattas av de fundamentala indexen under perioden. Vidare är detta nödvändigt eftersom studien enbart omfattar de aktier som var listade på OMXS30 den första juli Av den anledningen vore det felaktigt att använda OMXS30 som referensindex då aktier har tillkommit samt fallit ur indexet under studieperioden. I OMXS30 finns företag listade med både A och B aktier, i dessa fall kommer båda aktierna att användas 6. För att undersöka huruvida de fundamentala indexen ger högre årlig riskjusterad avkastning än motsvarande marknadsviktat index används Jensens alfa, Treynorkvot och Sharpekvot. Dessa utvärderingsmått möjliggör jämförelser med andra studier inom ämnet. De fundamentala indexen kan liknas vid en väldiversifierad aktieportfölj varför beta primärt används i denna studie för riskjustering. Jensens alfa används för att se huruvida de fundamentala indexen ger överavkastning jämfört med marknadsportföljen. Treynorkvot och Sharpekvot används för att rangordna de fundamentala indexen och referensindexet efter dess riskjusterade avkastning. Jensens alfa och Treynorkvot använder beta,, som riskmått vilket för indexen beräknas enligt: 6 I OMXS30 är det enbart Atlas Copco. 13

17 = där är indexets betavärde, är aktie s vikt och aktie s betavärde. Vid användning av beta används ett års släpande betavärden. T-test används sedan för att testa huruvida de resultat som framkommit är statistiskt signifikanta. Hypotes för T-testen är enligt följande: : 0 : >0 där är nollhypotesen, alternativhypotesen och är indexens överavkastning, i form av Jensens alfa, jämfört med marknadsportföljen. Nollhypotesen förkastas till förmån för alternativhypotesen i de fall t-statistikan överstiger det kritiska värdet för signifikansnivån. I de fall nollhypotesen kan förkastas anses indexens eventuella överavkastning vara statistiskt säkerställd. T-test används även för att testa om det sammanvägda indexet genererar statistiskt säkerställd högre avkastning än referensindexet. 3.1 Data De aktier som ingår i de fundamentala indexen är de som per den första juli 2009 var listade på Stockholm OMX30. Stockholm OMX30 är ett marknadsviktat index som listar de 30 mest omsatta bolagen på Stockholmsbörsen enligt OMX Group (2007). Datasetet består dels av dagliga stängningskurser från till och med för samtliga bolag, dels årsdata över bokvärde, kassaflöde, försäljning, resultat, utdelning samt antal anställda per den sista december varje år. Med detta urval finns en risk att de olika bolagen använder olika rapportsystem eller lyder under olika regelverk vilket får till följd att de olika faktorerna rapporteras olika. Det är dock inget som den tidigare forskningen tar hänsyn till. Problematiken av detta begränsas dock då data från en tidsperiod enbart jämförs med data från samma tidsperiod. Stockholm OMX30 revideras två gånger per år, per den första januari samt första juli, enligt OMX Group (2007) vilket innebär att aktier kan tillkomma eller falla ur indexet vid dessa två 14

18 tidpunkter. Detta innebär en risk för så kallad survivorship bias vilket gör att underpresterande eller lågt omsatta aktier faller ut ur indexet. Urvalet blir då skevt och indexet speglar inte de ursprungliga aktiernas faktiska prestation enligt Haugen (2001, s.249, 305). Resultatet av denna undersökning påverkas dock inte av detta då de fundamentala indexens avkastning jämförs med avkastningen från det konstruerade referensindexet under samma period. Då avkastningen från de fundamentala indexen samt referensindexet riskjusteras med beta används Stockholm OMXPI som marknadsportfölj vid beräknandet av respektive index betavärde. Stockholm OMXPI är ett marknadsviktat index som omfattar samtliga bolag noterade på stockholmsbörsen 7. Då Stockholm OMXPI används som marknadsportfölj strider det mot CAPM då denna enligt teorin ska bestå av samtliga tillgångar möjliga att investera i. Det är dock vedertaget inom akademisk litteratur och praktiskt användande av CAPM att använda ett brett aktieindex som marknadsportfölj då den teoretiska marknadsportföljen är svår att återskapa i praktiken 8. Vidare används vid utvärderingen svenska statsskuldsväxlar med 12 månaders löptid som riskfri ränta. Löptiden om ett kalenderår används då investeringshorisonten för de fundamentala indexen uppgår till samma period, det vill säga den första april till och med den sista mars varje år under studieperioden 9. Dagsdata uttryckt i ränta på årsbasis för 12-månaders statsskuldsväxlar per den första januari under perioden till och med hämtas från Sveriges Riksbank 10. I de fall datamaterialet innehåller data angivet i annan valuta än svenska kronor justeras det med aktuell växelkurs OMXSPI är ett prisindex där utdelningar inte återinvesteras. 8 Se till exempel studier av Fama & MacBeth (1974) och Black, Jensen & Scholes (1972). 9 Haugen (2001, s. 277) argumenterar även för att löptid på den riskfria räntan och investeringsperiod ska matchas Historiska växelkurser hämtas från xe.com

19 4. RESULTAT OCH ANALYS I de studier som används som metodreferens och jämförelsegrund varierar studieperiod och marknad. Dessutom finns vissa skillnader i vilka fundamentala faktorer som tas hänsyn till samt hur de behandlas vid databearbetning. Av den anledningen kommer resultaten i studien endast att jämföras med tillämpbara delar i den tidigare forskningen. 4.1 Avkastning fundamentala index Nedan presenteras de fundamentala indexens årliga avkastning under studieperioden. Avkastningen riskjusteras med standardavvikelse i Sharpekvoten och med beta i Treynorkvoten respektive Jensens Alfa. Det referensindex som redovisas i tabellen nedan konstrueras genom att marknadsvikta de aktier som ingår i de fundamentala indexen. Vid utvärdering bör detta index ses som den primära referensen då det är det traditionella alternativet till fundamental indexering. Referensindexet ger under den studerade perioden en årlig överavkastning jämfört med marknadsportföljen, dock inte statistiskt signifikant. En investering om 100 kronor i referensindexet vid periodens början resulterar i 172,30 kronor vid 10-årsperiodens slut, vilket motsvarar en geometrisk årlig avkastning på 5,59 procent. Tabell 4.1 Avkastning fundamentala index Slutvärde Geometrisk Avkastning Sharpe Treynor Alfa t-statistika av 100 kr avkastning vs. referens Bokvärde 181,86 6,16% 0,57% 0,80 0,057 3,40% 1,42* Försäljning 171,21 5,52% -0,07% 0,88 0,063 3,61% 1,32* Resultat 142,90 3,63% -1,96% 0,65 0,032 2,06% 0,61 Utdelning 181,73 6,16% 0,56% 0,74 0,067 3,95% 1,29* Anställda 186,88 6,45% 0,86% 0,83 0,062 3,71% 1,26 Kassaflöde 100,03 0,00% -5,59% 0,43 0,017 1,26% 0,28 Composite 174,49 5,72% 0,13% 0,81 0,058 3,37% 1,30* Referens 172,30 5,59% 0,00% 0,54 0,028 2,43% 0,51 Fundamentalt viktade index för perioden till och med Samtliga mått förutom slutvärde och t-statistika avser årligt medelvärde. Slutvärde visar värdet per den av en investering om 100 kr i respektive index den Avkastning vs. referens avser överstigande geometrisk avkastning mellan respektive index och referensindexet. Asterisk avser statistiskt signifikant data på 10 procents nivån. Det fundamentala indexet där antalet anställda är grund för viktningen har under den studerade perioden haft den högsta icke riskjusterade avkastningen. Även efter riskjustering ger indexet en god utveckling och genererar årligen en riskjusterad överavkastning, Alfa, på 3,71 procent jämfört med marknadsportföljen. Detta kan tolkas som att arbetskraftsintensiva bolag har presterat bättre än marknaden som helhet under denna period. Samtidigt går det att hävda att framgångsrika bolag anställer mer arbetskraft, vilket resulterar i en större vikt i indexet, som i sin tur påverkar 16

20 utvecklingen för detta index positivt. Dock är den riskjusterade överavkastningen inte statistiskt signifikant på varken 5- eller 10 procents nivå 12. Faktorn utdelning ger det index som genererar högst årlig överavkastning i form av Jensens Alfa, 3,95 procents, vilket kan tolkas som att investerare föredrar bolag som ger utdelning. Detta är noterbart då företagets utdelning går att påverka för företagsledningen. Detsamma gäller för det fundamentala indexet med bokvärde som grund. Företagsledningen kan variera storleken på bokvärdet bland annat genom att välja skuldsättningsgrad. Bokvärdesindexet ger statistiskt signifikant överavkastning jämfört med marknadsportföljen på 10 procents nivå. I jämförelse med referensindexet som är viktat efter aktiernas totala marknadsvärde, det vill säga bokvärdets marknadsvärde, ger indexet också högre avkastning. Detta är anmärkningsvärt då det borde föreligga en hög korrelation mellan marknadsvärde och bokvärde. Det faktum att utdelnings- och bokvärdesindexet är påverkbara kan ses som ett tillkortakommande för fundamental indexering som investeringsstrategi. Grundtanken med fundamentala index är att de skall spegla företagens fundamentala värde bättre än marknadsviktade index. När de fundamentala faktorerna är direkt påverkbara av företagets ledning urholkas den grundtanken eftersom indexen inte längre speglar de faktiska fundamentala värdena. Försäljningsindexet ger den högsta riskjusterade avkastningen enligt Sharpekvot och näst högst Treynorkvot samt Alfavärde. Samtliga utvärderingsmått är högre än för referensindexet och Alfavärdet är signifikant på 10 procents nivå. Den årliga ej riskjusterade avkastningen är dock lägre än för det marknadsviktade referensindexet. Resultatindexet som förväntades uppvisa liknande avkastning som försäljning då de borde vara starkt korrelerade ger en av de sämre avkastningarna under denna period. Dessutom har indexet den näst lägsta riskjusterade avkastningen i samtliga riskjusterande mått. Urvalet av aktier i resultatindexet har dock påverkats av att flera bolag haft negativa resultat under något eller några år vilket fått till följd att dessa inte ingår i indexet för dessa år. Av den anledningen förväntas just detta index ge ett bättre resultat än de övriga fundamentala indexen då samtliga bolag som ingår i indexet är sådana som visat positiva resultat under det föregående året. Samma resonemang gäller även för kassaflödesindexet där bolag som haft negativa kassaflöden inte ingår i indexet. Som nämnts i metodavsnittet blankas inga aktier i indexen. Resultatindexet och kassaflödesindexet ger inte någon signifikant överavkastning jämfört med marknadsportföljen och de både indexen ger dessutom lägre alfavärden än referensindexet. 12 Kritiskt värde för ensidiga test på 5 procents nivå är 1,96 och för 10 procents nivå 1,282. (Newbold et al. 2005) 17

Strukturakademin 10 Portföljteori

Strukturakademin 10 Portföljteori Strukturakademin 10 Portföljteori 1. Modern Portföljteori 2. Diversifiering 3. Korrelation 4. Diversifierbar samt icke-diversifierbar risk 5. Allokering 6. Fungerar diversifiering alltid? 7. Rebalansering/Omallokering

Läs mer

EXCHANGE TRADED FUNDS - en analys av tre svenska börshandlade fonders prestation i förhållande till aktivt förvaltade Sverigefonder

EXCHANGE TRADED FUNDS - en analys av tre svenska börshandlade fonders prestation i förhållande till aktivt förvaltade Sverigefonder UPPSALA UNIVERSITET Företagsekonomiska Institutionen Magisteruppsats inom finansiering 15 hp Höstterminen 2009 EXCHANGE TRADED FUNDS - en analys av tre svenska börshandlade fonders prestation i förhållande

Läs mer

VAD TROR DU? Bull & En placering för den som framförallt tror på sig själv. Oavsett om man tror på uppgång eller nedgång. MARKNADSFÖRINGSMATERIAL

VAD TROR DU? Bull & En placering för den som framförallt tror på sig själv. Oavsett om man tror på uppgång eller nedgång. MARKNADSFÖRINGSMATERIAL Bull & bear En placering för den som framförallt tror på sig själv. Oavsett om man tror på uppgång eller nedgång. MARKNADSFÖRINGSMATERIAL Upp eller ner? Bull eller Bear? Det viktigaste är vad du tror.

Läs mer

Andie Taguchi 2013-08-30

Andie Taguchi 2013-08-30 Direktavkastning som investeringsstrategi En empirisk studie med varianter av investeringsstrategin Dogs of the Dow på den svenska aktiemarknaden under 2002-2013 Andie Taguchi 2013-08-30 Nationalekonomisk

Läs mer

Hedgefonders avkastning gentemot Stockholmsbörsen

Hedgefonders avkastning gentemot Stockholmsbörsen Södertörns högskola Institutionen för ekonomi och företagande Kandidatuppsats 15 hp Finansiering Vårterminen 2010 Hedgefonders avkastning gentemot Stockholmsbörsen Hur presterar Hedgefonder under olika

Läs mer

Schematisk beskrivning av styrelsens förslag till aktierelaterat incitamentsprogram 2009

Schematisk beskrivning av styrelsens förslag till aktierelaterat incitamentsprogram 2009 Schematisk beskrivning av styrelsens förslag till aktierelaterat incitamentsprogram 2009 1 Styrelsen för Rezidor föreslår för 2009 ett erbjudande med möjlighet till villkorad tilldelning av aktier i förhållande

Läs mer

Adrigo Hedge Halvårsredogörelse 2012

Adrigo Hedge Halvårsredogörelse 2012 Adrigo Hedge Halvårsredogörelse 2012 Förvaltningsberättelse Halvårsredogörelsen omfattar perioden 2012-01-01 till 2012-06-29. Adrigo Hedge är en hedgefond med inriktning mot investeringar i nordiska aktier.

Läs mer

Aktiv och passiv fondförvaltning behövs båda?

Aktiv och passiv fondförvaltning behövs båda? :::;;;;;;;;;;;;:::::: AKTIV OCH PASSIV FONDFÖRVALTNING Söderberg & Partners Aktiv och passiv fondförvaltning behövs båda? Analytiker: Johanna Gustafsson och Walter Nuñez Ovtcharenko ATT KÖPA INDEXFONDER

Läs mer

Aktieindexobligationer hög avkastning till låg risk

Aktieindexobligationer hög avkastning till låg risk Aktieindexobligationer hög avkastning till låg risk Utvärdering av Handelsbankens aktieindexobligationer 1994-2007 Sammanfattning Avkastning jämförbar med aktier Handelsbankens aktieindexobligationer har

Läs mer

Vad handlar Boken Kapitel och föreläsningar om? En synopsis av kursen

Vad handlar Boken Kapitel och föreläsningar om? En synopsis av kursen 2015-04-25/Bo Sjö Översikt Finansiell Ekonomi 723G29 Vad handlar Boken Kapitel och föreläsningar om? En synopsis av kursen Kap 1 Introduktion (Översiktligt) Det asymmetriska informations problemet, som

Läs mer

Del 2 Korrelation. Strukturakademin

Del 2 Korrelation. Strukturakademin Del 2 Korrelation Strukturakademin Innehåll 1. Implicita tillgångar 2. Vad är korrelation? 3. Hur fungerar sambanden? 4. Hur beräknas korrelation? 5. Diversifiering 6. Korrelation och Strukturerade Produkter

Läs mer

FONDFAKTA. Anders Elsell Hans Toll Christina Guri Henrik Källèn Glenn Wigren ordförande

FONDFAKTA. Anders Elsell Hans Toll Christina Guri Henrik Källèn Glenn Wigren ordförande Avanza Zero Årsberättelse 2010 Bästa andelsägare Den 22 maj 2006 startade vi Sveriges enda och första helt avgiftsfria fond: AVANZA ZERO fonden utan avgifter. Avanza Zero är en indexfond. Fondens målsättning

Läs mer

- Trading med Tobbe Rosén Vinnarbyrån

- Trading med Tobbe Rosén Vinnarbyrån - Trading med Tobbe Rosén Vinnarbyrån SIP Nordic AB : PARTNER TILL RBS BÖRSHANDLADE MINI FUTURES OCH OPEN END CERTIFIKAT Stop loss-nivåer OMX Mini Futures OMX-nivå 1055 Hitta rätt produkt Vinnarbyrån

Läs mer

Webbstudie. Webbplatsstudie av 30 Svenska företag på Stockholmsbörsen. Om Siteimprove

Webbstudie. Webbplatsstudie av 30 Svenska företag på Stockholmsbörsen. Om Siteimprove Webbstudie Webbplatsstudie av 30 Svenska företag på Stockholmsbörsen. bc Om Siteimprove Siteimprove förser organisationer och företag i alla storlekar med smarta verktyg för att göra webbplatshantering

Läs mer

Bästa delårsrapport 2011

Bästa delårsrapport 2011 Bästa delårsrapport 2011 Samtliga bolag (i resultatordning) Företag Poäng Placering Axfood AB 19 1 Byggmax Group AB 18 2 Wallenstam AB 17 3 Billerud AB 16 4 Kungsleden AB 16 4 Systemair AB 15 6 Hennes

Läs mer

Placeringsalternativ kopplat till tre strategier på G10 ländernas valutor

Placeringsalternativ kopplat till tre strategier på G10 ländernas valutor www.handelsbanken.se/mega Strategiobligation SHB FX 1164 Placeringsalternativ kopplat till tre strategier på G10 ländernas valutor Strategierna har avkastat 14,5 procent per år sedan år 2000 Låg korrelation

Läs mer

AID:... Uppgift 1 (2 poäng) Definiera kortfattat följande begrepp. a) IRR b) APR c) Going concern d) APV. Lösningsförslag: Se Lärobok och/alt Google.

AID:... Uppgift 1 (2 poäng) Definiera kortfattat följande begrepp. a) IRR b) APR c) Going concern d) APV. Lösningsförslag: Se Lärobok och/alt Google. Notera att det är lösningsförslag. Inga utförliga lösningar till triviala definitioner och inga utvecklade svar på essä-typ frågor. Och, att kursen undervisas lite olika år från år. År 2013 mera från Kap

Läs mer

Att skänka aktieutdelning till ideella organisationer

Att skänka aktieutdelning till ideella organisationer Att skänka aktieutdelning till ideella organisationer Frågor och svar, uppdaterad Februari 2008 Frivilligorganisationernas Insamlingsråd - FRII - verkar för etisk och professionell insamling. Denna text

Läs mer

Oktober 2010. Med vänlig hälsning Enter Fonder AB. www.enterfonder.se

Oktober 2010. Med vänlig hälsning Enter Fonder AB. www.enterfonder.se Oktober 2010 Källa: stock.xchng Med vänlig hälsning Enter Fonder AB www.enterfonder.se Enter Fonder AB Telefon 08 790 57 00 Fax 08 790 57 50 E-mail: info@enterfonder.se Enter Sverige Senaste månaden Sedan

Läs mer

Del 6 Valutor. Strukturakademin

Del 6 Valutor. Strukturakademin Del 6 Valutor Strukturakademin Innehåll 1. Strukturerade produkter och valutor 2. Hur påverkar valutor? 3. Metoder att hantera valutor 4. Quanto Valutaskyddad 5. Composite Icke valutaskyddad 6. Lokal Icke

Läs mer

Indexfonder på den svenska marknaden en lämplig sparform för framtiden?

Indexfonder på den svenska marknaden en lämplig sparform för framtiden? UPPSALA UNIVERSITET Företagsekonomiska institutionen Kandidatuppsats inom företagsekonomi Våren 2008 Indexfonder på den svenska marknaden en lämplig sparform för framtiden? Författare: Jonas Boström Claes

Läs mer

Avanza Zero. Helårsrapport 2008. Bästa andelsägare. Fondfakta

Avanza Zero. Helårsrapport 2008. Bästa andelsägare. Fondfakta Avanza Zero Helårsrapport 2008 Bästa andelsägare Den 22 maj 2006 startade Avanza Fonder AB Avanza Zero, den första fonden i Sverige helt utan avgifter. Avanza Zero har under året ändrat index från OMXS30

Läs mer

Apotekets Pensionsstiftelse

Apotekets Pensionsstiftelse Styrelseseminarium Utvärdering av referensportföljen Apotekets Pensionsstiftelse April 2014 Wassum 2014 1 Hur har referensportföljen förändrats? 100% 90% Europa 80% 70% Absolutavkast. 30% 5% 60% 50% Amerikanska

Läs mer

HELÅRSRAPPORT. Bästa andelsägare,

HELÅRSRAPPORT. Bästa andelsägare, Bästa andelsägare, Den 22 maj 2006 startade Avanza Fonder AB fonden AVANZA ZERO fonden utan avgifter (Avanza Zero). Avanza Zero är den första fonden i Sverige helt utan avgifter. HELÅRSRAPPORT 2007 ATT

Läs mer

Adrigo Hedge Halvårsredogörelse 2013

Adrigo Hedge Halvårsredogörelse 2013 Adrigo Hedge Halvårsredogörelse 2013 Förvaltningsberättelse Halvårsredogörelsen omfattar perioden 2013-01-01 till 2013-06-30. Adrigo Hedge är en hedgefond med inriktning mot investeringar i nordiska aktier.

Läs mer

Del 13 Andrahandsmarknaden

Del 13 Andrahandsmarknaden Del 13 Andrahandsmarknaden Strukturakademin Strukturakademin Srukturinvest Fondkommission 1 Innehåll 1. Produktens värde på slutdagen 2. Produktens värde under löptiden 3. Köp- och säljspread 4. Obligationspriset

Läs mer

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Mars 2015 Rapporten presenterar marknadsriskpremien och andra kritiska komponenter som krävs för att uppskatta avkastningskravet på den svenska aktiemarknaden.

Läs mer

Emission 8-2015 Sista teckningsdag 2015-11-06

Emission 8-2015 Sista teckningsdag 2015-11-06 Emission 8-215 Sista teckningsdag 215-11-6 Produkt Marknadssyn Aktieobligation Europeiska Bolag Balanserad Start Aktieobligation Svenska Bolag Balanserad Start Aktieobligation Svenska Bolag Balanserad

Läs mer

), beskrivs där med följande funktionsform,

), beskrivs där med följande funktionsform, BEGREPPET REAL LrNGSIKTIG JeMVIKTSReNTA 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Diagram R15. Grafisk illustration av nyttofunktionen för s = 0,3 och s = 0,6. 0,0 0,0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 s = 0,6 s = 0,3 Anm. X-axeln

Läs mer

FONDSPECIAL FONDER & RISK. Innehåll. Rapportförfattare. Fördjupning om fonder från Fondbolagens förening

FONDSPECIAL FONDER & RISK. Innehåll. Rapportförfattare. Fördjupning om fonder från Fondbolagens förening FONDSPECIAL Fördjupning om fonder från Fondbolagens förening FONDER & RISK När olika placeringsformer diskuteras är en bedömning av risk alltid viktig. Beroende på placeringshorisont och personliga önskemål

Läs mer

Adrigo Hedge Halvårsredogörelse 2011

Adrigo Hedge Halvårsredogörelse 2011 Adrigo Hedge Halvårsredogörelse 2011 Förvaltningsberättelse Halvårsredogörelsen omfattar perioden 2011-01-01 till 2011-06-30. Adrigo Hedge är en hedgefond med inriktning mot investeringar i nordiska aktier.

Läs mer

HELÅRSREDOGÖRELSE 2006

HELÅRSREDOGÖRELSE 2006 HELÅRSREDOGÖRELSE 2006 2006-01-01-2006-12-31 Bästa andelsägare, FONDFAKTA Fondens startdatum: 2006-05-22 Andelsvärde 2006-12-31: 126,53 kr Fondförmögenhet 2006-12-31: 482 293 tkr Utveckling sedan 2006-05-22:

Läs mer

Innehåll. Översikt 2012. Värde. Konsumtion, Nytta & Företag. Kassaflöden. Finansiella Marknader

Innehåll. Översikt 2012. Värde. Konsumtion, Nytta & Företag. Kassaflöden. Finansiella Marknader Översikt 2012 Detta är en översikt av frågeställningar som tagits upp förutom rena beräkningar efter formler. Alla frågor finns besvarade i boken, eller i power points, eller pånätet. 723G29 & 730G21 Innehåll

Läs mer

www.pwc.se/riskpremiestudien Riskpremien på den svenska aktiemarknaden

www.pwc.se/riskpremiestudien Riskpremien på den svenska aktiemarknaden www.pwc.se/riskpremiestudien Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Studie mars 2012 Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Innehåll Introduktion... 3 Sammanfattning av årets studie... 4 Undersökningsmetodik...

Läs mer

Del 4 Emittenten. Strukturakademin

Del 4 Emittenten. Strukturakademin Del 4 Emittenten Strukturakademin Innehåll 1. Implicita risker och tillgångar 2. Emittenten 3. Obligationer 4. Prissättning på obligationer 5. Effekt på villkoren 6. Marknadsrisk och Kreditrisk 7. Implicit

Läs mer

En undersökning om veckodagsanomalier existerar på OMXS-30

En undersökning om veckodagsanomalier existerar på OMXS-30 Nationalekonomiska institutionen Kandidatuppsats VT-2012 En undersökning om veckodagsanomalier existerar på OMXS-30 Handledare: Författare: Frederik Lundtofte Andreas Högberg 861008-7598 Sammanfattning

Läs mer

Quesada Sverigefond Halvårsredogörelse 2015

Quesada Sverigefond Halvårsredogörelse 2015 Quesada Sverigefond Halvårsredogörelse 2015 Quesada Sverige Placeringsinriktning Quesada Sverige är en svensk aktiefond vars mål är att generera en god långsiktig avkastning. Portföljen är koncentrerad

Läs mer

NASDAQ OMX ETF-EVENT 8 MARS

NASDAQ OMX ETF-EVENT 8 MARS NASDAQ OMX ETF-EVENT 8 MARS OM ETFSVERIGE.SE Lanserades i april 2009 ETFSverige.se är Sveriges första innehållssajt som enbart fokuserar på Exchange Traded Funds ( ETF/ETF:er ) eller på svenska börshandlade

Läs mer

VD-innehav och portföljavkastning

VD-innehav och portföljavkastning VD-innehav och portföljavkastning Sammanfattning Vi har undersökt relationen mellan VD-ägande och företags aktiekurser på Stockholmsbörsen mellan åren 2002-2007. Denna undersökning har visat på varierande

Läs mer

Hedgefonder. Ulf Strömsten. Årets Hedgefond 2005

Hedgefonder. Ulf Strömsten. Årets Hedgefond 2005 Hedgefonder Ulf Strömsten 1 Kort om Catella Catella ingår i Kamprad-sfären Catella Capital förvaltar för närvarande runt 24 mdr kr och är därmed en av Sveriges största fristående förvaltare. Catella Capital

Läs mer

LÖSNINGSFÖRSLAG Tentamen Finansiering I (FÖ3006) 22/2 2013

LÖSNINGSFÖRSLAG Tentamen Finansiering I (FÖ3006) 22/2 2013 LÖSNINGSFÖRSLAG Tentamen Finansiering I (FÖ006) 22/2 20 Hjälpmedel: Räknare samt formler på sidan. Betyg: G = p, VG = 9 p Maxpoäng 25 p OBS: Glöm ej att redovisa dina delberäkningar som har lett till ditt

Läs mer

Finansmarknadernas utveckling och den finansiella stabiliteten om hedgefonder

Finansmarknadernas utveckling och den finansiella stabiliteten om hedgefonder Finansmarknadernas utveckling och den finansiella stabiliteten om hedgefonder KENT JANÉR VD för Nektar Asset Management, en marknadsneutral hedge fond som arbetar med stort inslag av makroekonomiska bedömningar.

Läs mer

COELI PRIVATE EQUITY 2009 AB

COELI PRIVATE EQUITY 2009 AB INBJUDAN TILL TECKNING AV AKTIER I COELI 2009 AB Denna informationsbroschyr är en sammanfattning av prospektet Inbjudan till teckning av aktier Coeli Private Equity 2009 AB. Ett fullständigt prospekt kan

Läs mer

Yale Endowment Plan. Yales portfölj 1986 Yales portfölj 2010. Reala tillgångar; Private. Equity; 5% Reala tillgångar; 26% Aktier; 17%

Yale Endowment Plan. Yales portfölj 1986 Yales portfölj 2010. Reala tillgångar; Private. Equity; 5% Reala tillgångar; 26% Aktier; 17% 1 Yale Endowment Plan Universitetets pensionsfond har ett värde på omkring $ 16,6 Mdr och förvaltaren heter sedan 1985 David Swensen och är världskänd för att ha uppfunnit The Yale Model" som är en populär

Läs mer

Portföljstudie av bostadshyresfastigheter

Portföljstudie av bostadshyresfastigheter Portföljstudie av bostadshyresfastigheter En utvärdering av möjligheten att använda bostadshyresfastigheter som ett sätt att diversifiera en investeringsportfölj baserad på historisk avkastning för olika

Läs mer

Fondallokering 2014-02-17

Fondallokering 2014-02-17 Fondallokering 2014-02-17 1 Stellum Låg... 2 1.1 Förvaltningsmål och riskprofil... 2 1.2 Värdering och jämförelseindex... 2 1.3 Aktuell fondallokering... 2 1.4 Portföljens prestanda jämfört med jämförelseindex...

Läs mer

Pairs trading En studie på den svenska aktiemarknaden, 1995-2004

Pairs trading En studie på den svenska aktiemarknaden, 1995-2004 I NTERNATIONELLA H ANDELSHÖGSKOLAN HÖGSKOLAN I JÖNKÖPING Pairs trading En studie på den svenska aktiemarknaden, 1995-2004 Ekonomie Magisteruppsats inom Nationalekonomi Författare: David Karlsson Handledare:

Läs mer

2013: +79,6% Consensus Småbolagsförvaltning Placerar i oupptäckta tillväxtbolag på de mindre börslistorna.

2013: +79,6% Consensus Småbolagsförvaltning Placerar i oupptäckta tillväxtbolag på de mindre börslistorna. 2013: +79,6% Consensus Småbolagsförvaltning Placerar i oupptäckta tillväxtbolag på de mindre börslistorna. 2013: +79,6% Diskretionär aktieförvaltning Diskretionär av småbolag aktieförvaltning av Diskretionär

Läs mer

Hedgefonder och aktiefonder under IT-kraschen

Hedgefonder och aktiefonder under IT-kraschen UPPSALA UNIVERSITET Företagsekonomiska Institutionen Examensarbete C Höstterminen 2008 Hedgefonder och aktiefonder under IT-kraschen en studie av riskjusterad avkastning Författare: Oliver Ziehe Handledare:

Läs mer

Juli/Augusti 2003. Valutawarranter. sverige

Juli/Augusti 2003. Valutawarranter. sverige Juli/Augusti 2003 Valutawarranter sverige in troduktion Valutamarknaden är en av de mest likvida finansiella marknaderna, där många miljarder omsätts i världens olika valutor varje dag. Marknaden drivs

Läs mer

Påbyggnad/utveckling av lagen om ett pris Effektiv marknad: Priserna på en finansiell marknad avspeglar all relevant information

Påbyggnad/utveckling av lagen om ett pris Effektiv marknad: Priserna på en finansiell marknad avspeglar all relevant information Föreläsning 4 ffektiva marknader Påbyggnad/utveckling av lagen om ett pris ffektiv marknad: Priserna på en finansiell marknad avspeglar all relevant information Konsekvens: ndast ny information påverkar

Läs mer

NASDAQ GLOBAL INDEXES

NASDAQ GLOBAL INDEXES NASDAQ GLOBAL INDEXES Presented by: Peter Tengzelius Product Lead Manager NASDAQ Global Information Services AGENDA Nasdaq Index overview Selected Index launches 2010-2013 Index Offering Smart Beta Nasdaq

Läs mer

Finansmatematik II Kapitel 5 Samvariation med marknaden

Finansmatematik II Kapitel 5 Samvariation med marknaden 1 STOCKHOLMS UNIVERSITET MATEMATISKA INSTITUTIONEN Avd. för Matematisk statistik Thomas Höglund Version 04 1 03 Finansmatematik II Kapitel 5 Samvariation med marknaden Finansmatematik II 1 Marknaden Med

Läs mer

Del 15 Avkastningsberäkning

Del 15 Avkastningsberäkning Del 15 Avkastningsberäkning 1 Innehåll 1. Framtida förväntat pris 2. Price return 3. Total Return 5. Excess Return 6. Övriga alternativ 7. Avslutande ord 2 I del 15 går vi igenom olika möjliga alternativ

Läs mer

Riskbegreppet kopplat till långsiktigt sparande

Riskbegreppet kopplat till långsiktigt sparande Riskbegreppet kopplat till långsiktigt sparande Vad är risk? På de finansiella marknaderna är en vedertagen och accepterad definition av risk att den definieras som variation i placeringens avkastning.

Läs mer

Aktivt förvaltade ETF:er

Aktivt förvaltade ETF:er Aktivt förvaltade ETF:er Alpcot Capital Management Avanza Forum 19 mars 014 1 4 Alpcot Capital Management Traditionell ETF Aktivt förvaltad ETF Alpcot Russia UCITS ETF 1 1 Alpcot Capital Management Ltd

Läs mer

VECKOOPTIONER PÅ AKTIER

VECKOOPTIONER PÅ AKTIER VECKOOPTIONER PÅ AKTIER VECKOOPTIONER PÅ SVENSKA AKTIER Veckooptioner har samma kontraktsspecifikationer och utmärkande drag som våra vanliga standardiserade aktieoptioner. Skillnaden ligger i att löptiden

Läs mer

ATT VÄLJA VINNARE PÅ AKTIEMARKNADEN

ATT VÄLJA VINNARE PÅ AKTIEMARKNADEN UPPSALA UNIVERSITET FÖRETAGSEKONOMISKA INSTITUTIONEN KANDIDATUPPSATS HANDLEDARE: JIRI NOVAK HÖSTTERMINEN: 2010 ATT VÄLJA VINNARE PÅ AKTIEMARKNADEN EN STUDIE AV PIOTROSKIS SIGNALER PÅ NEW YORK BÖRSEN NICKLAS

Läs mer

Aktieindexobligation Norden Topp 10

Aktieindexobligation Norden Topp 10 www.handelsbanken.se/mega Aktieindexobligation Norden Topp 10 En placering i tio intressanta aktier i Norden Historisk hög avkastning, i genomsnitt 9,1 procent per år sedan millennieskiftet Möjlighet till

Läs mer

Adrigo Hedge Halvårsredogörelse 2010

Adrigo Hedge Halvårsredogörelse 2010 Adrigo Hedge Halvårsredogörelse 2010 Förvaltningsberättelse Halvårsredogörelsen omfattar perioden 2010-01-01 till 2010-06-30. Adrigo Hedge är en hedgefond med inriktning mot investeringar i nordiska aktier.

Läs mer

EXCHANGE TRADED FUNDS

EXCHANGE TRADED FUNDS Lunds universitet Författare: Emelie Thordewall Nationalekonomiska institutionen Handledare: Birger Nilsson Kandidatuppsats inom finansiell ekonomi 15 hp 2010-06-03 VT 2010 EXCHANGE TRADED FUNDS - en studie

Läs mer

Halvårsredogörelse 2011

Halvårsredogörelse 2011 2 (11) Förvaltningsberättelse AP7 Aktiefond Fondens start AP7 Aktiefond startade i begränsad omfattning den 11 maj 2010. Den mer betydande verksamheten startade den 24 maj 2010, när kapital från de avvecklade

Läs mer

Del 3 Utdelningar. Strukturakademin

Del 3 Utdelningar. Strukturakademin Del 3 Utdelningar Strukturakademin Innehåll 1. Implicita tillgångar 2. Vad är utdelningar? 3. Hur påverkar utdelningar optioner? 4. Utdelningar och Forwards 5. Prognostisera utdelningar 6. Implicita utdelningar

Läs mer

Halvårsberättelse 2013. Avanza Fonder

Halvårsberättelse 2013. Avanza Fonder Halvårsberättelse 2013 Avanza Fonder Halvårsrapport 2013 / Avanza Fonder sid 2/37 Avanza Zero - fonden utan avgifter Förvaltningsberättelse Den 22 maj 2006 startade vi den första helt avgiftsfria fonden:

Läs mer

AID:... LÖSNINGSFÖRSLAG TENTA 2013-05-03. Aktiedelen, uppdaterad 2014-04-30

AID:... LÖSNINGSFÖRSLAG TENTA 2013-05-03. Aktiedelen, uppdaterad 2014-04-30 LÖSNINGSFÖRSLAG TENTA 013-05-03. Aktiedelen, udaterad 014-04-30 Ugift 1 (4x0.5 = oäng) Definiera kortfattat följande begre a) Beta värde b) Security Market Line c) Duration d) EAR Se lärobok, oweroints.

Läs mer

Kursen delar Finansiella Marknader allmänt Företag principal agent problemet asymmetrisk information Pengars tidsvärde > Värdering:

Kursen delar Finansiella Marknader allmänt Företag principal agent problemet asymmetrisk information Pengars tidsvärde > Värdering: Översikt 2015 723G29 & 730G21 Detta är en översikt av frågeställningar som tagits upp. Det finns en Synopsis av Kursen på hemsidan. 723G29 & 730G21 Kursen delar Finansiella Marknader allmänt Företag principal

Läs mer

Capital Asset Pricing Model och Fama-French trefaktormodell Hur väl förklarar dessa modeller avkastningen på den Svenska aktiemarknaden?

Capital Asset Pricing Model och Fama-French trefaktormodell Hur väl förklarar dessa modeller avkastningen på den Svenska aktiemarknaden? Capital Asset Pricing Model och Fama-French trefaktormodell Hur väl förklarar dessa modeller avkastningen på den Svenska aktiemarknaden? Examensarbete för kandidatexamen i matematik vid Göteborgs universitet

Läs mer

maj 2014 Aktieutdelningar 2014

maj 2014 Aktieutdelningar 2014 maj 2014 Aktieutdelningar 2014 Innehåll Förord... 2 Sammanfattning... 3 Varför aktieutdelningar?... 4 Prognoser för aktieutdelningar i media.... 5 Stockholmsbörsens utdelningar 2003 2014.... 6 Utdelningar

Läs mer

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden. Studie mars 2009

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden. Studie mars 2009 Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Studie mars 2009 Innehåll Introduktion 1 Sammanfattning av årets studie 1 Marknadsriskpremien på den svenska aktiemarknaden 3 Undersökningsmetodik 3 Marknadsriskpremien

Läs mer

Rådgivning i praktiken

Rådgivning i praktiken Arturo Arques 08-7636964 070-2999372 arturo.arques@seb.se Rådgivning i praktiken 1 Personliga relationer Finansiell ekonomi 2 3 4 Enskilt viktigaste frågan: Överensstämmer kundens riskbenägenhet med den

Läs mer

All Guts, No Glory: Trading and Diversification Among Online Investors

All Guts, No Glory: Trading and Diversification Among Online Investors All Guts, No Glory: Trading and Diversification Among Online Investors Verdipapirfondenes forening Oslo, 28:e Mars, 2006 Behavioral Finance en introduktion Individ Positiv vs. normativ teori. Använda psykologi

Läs mer

Del 1 Volatilitet. Strukturakademin

Del 1 Volatilitet. Strukturakademin Del 1 Volatilitet Strukturakademin Innehåll 1. Implicita tillgångar 2. Vad är volatilitet? 3. Volatility trading 4. Historisk volatilitet 5. Hur beräknas volatiliteten? 6. Implicit volatilitet 7. Smile

Läs mer

Resultatlista Bästa delårsrapport 2014

Resultatlista Bästa delårsrapport 2014 Resultatlista Bästa delårsrapport 2014 Samtliga bolag (i resultatordning) Bolag Poäng Placering Fabege AB* 18 1 Wallenstam AB 18 2 Sectra AB 18 2 Atrium Ljungberg AB 17 4 Axfood AB 17 4 Byggmax Group AB

Läs mer

SLUTLIGA VILLKOR. AB Svensk Exportkredit. Slutliga Villkor. för Lån 1015. under AB Svensk Exportkredit ( SEK ) svenska MTN-program

SLUTLIGA VILLKOR. AB Svensk Exportkredit. Slutliga Villkor. för Lån 1015. under AB Svensk Exportkredit ( SEK ) svenska MTN-program SLUTLIGA VILLKOR AB Svensk Exportkredit Slutliga Villkor för Lån 1015 under AB Svensk Exportkredit ( SEK ) svenska MTN-program För Lånet skall gälla Allmänna Villkor för rubricerade MTN-program av den

Läs mer

2014-02-12. Dnr Kst 2014/71 Verksamhetsberättelse 2013 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen

2014-02-12. Dnr Kst 2014/71 Verksamhetsberättelse 2013 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (7) 2014-02-12 kommunstyrelsen Dnr Kst 2014/71 Verksamhetsberättelse 2013 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens

Läs mer

1. FLACK RÄNTA Med flack ränta ska vi här mena att räntan är densamma oavsett bindningstid

1. FLACK RÄNTA Med flack ränta ska vi här mena att räntan är densamma oavsett bindningstid STOCKHOLMS UNIVERSITET MATEMATISKA INSTITUTIONEN Avd. för Matematisk statistik Thomas Höglund Version 02 10 25. RÄNTA 1. FLACK RÄNTA Med flack ränta ska vi här mena att räntan är densamma oavsett bindningstid

Läs mer

Andra AP-fonden Second Swedish National Pension Fund AP2 2008-09-25

Andra AP-fonden Second Swedish National Pension Fund AP2 2008-09-25 Investeringsstrategi i en buffertfond AP2, 25 september 2008 1 Bakgrund till pensionsreformen Reform driven av demografi. Från förmånsbaserat till avgiftsbaserat system 1999. Autonomt pensionssystem. Fixerad

Läs mer

Resultatlista Bästa årsredovisning 2014

Resultatlista Bästa årsredovisning 2014 Resultatlista Bästa årsredovisning 2014 Samtliga bolag (i resultatordning) Bolag Poäng Placering Cloetta AB* 40 1 Swedol AB 40 1 Byggmax Group AB 39 3 Atrium Ljungberg AB 38 4 Proffice AB 38 4 Wallenstam

Läs mer

1 ekonomiska 25 kommentarer mars 2009 nr 3, 2009

1 ekonomiska 25 kommentarer mars 2009 nr 3, 2009 n Ekonomiska kommentarer Denna kommentar är ett utdrag ur en artikel Hedgefonder och finansiella kriser som publiceras i årets första nummer av Riksbankens tidskrift Penning- och valutapolitik. Utöver

Läs mer

Adrigo Hedge Halvårsredogörelse 2015

Adrigo Hedge Halvårsredogörelse 2015 Adrigo Hedge Halvårsredogörelse 2015 Förvaltningsberättelse Halvårsredogörelsen omfattar perioden 2015-01-01 till 2015-06-30. Adrigo Hedge är en hedgefond med inriktning mot investeringar i nordiska aktier.

Läs mer

Aktieutdelningar 2015

Aktieutdelningar 2015 Aktieutdelningar 2015 Svenskt Näringslivs vision är: Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd. Vi representerar 50 medlemsorganisationer och omkring

Läs mer

Absolutavkastande tillgångsallokering

Absolutavkastande tillgångsallokering Absolutavkastande tillgångsallokering Vad är Chelys Kapitalförvaltning? Chelys Kapitalförvaltning AB är ett fristående analysföretag som veckovis analyserar förutsättningarna för aktie- och räntemarknaden

Läs mer

Modern kapitalförvaltning kundanpassning med flexibla lösningar

Modern kapitalförvaltning kundanpassning med flexibla lösningar Modern kapitalförvaltning kundanpassning med flexibla lösningar (Från Effektivt Kapital, Vinell m.fl. Norstedts förlag 2005) Ju rikare en finansmarknad är på oberoende tillgångar, desto större är möjligheterna

Läs mer

Halvårsberättelse 2011 Fonden eturn

Halvårsberättelse 2011 Fonden eturn Halvårsberättelse 2011 Fonden eturn BOX 24150, 104 51 STOCKHOLM, SWEDEN PHONE +46 8 55 11 54 90 www.eturn.se 1 1 Förvaltarna har ordet Under första halvåret 2011 har de nordiska börserna pendlat mellan

Läs mer

VÄSENTLIG INFORMATION AVSEENDE BULL-CERTIFIKAT

VÄSENTLIG INFORMATION AVSEENDE BULL-CERTIFIKAT VÄSENTLIG INFORMATION AVSEENDE BULL-CERTIFIKAT Hur ska jag använda detta dokument? Detta dokument förser dig med information om väsentliga egenskaper och risker för en investering i Bull-certifikat (även

Läs mer

Slumpen som investeringsstrategi. En Monte Carlo undersökning

Slumpen som investeringsstrategi. En Monte Carlo undersökning Slumpen som investeringsstrategi En Monte Carlo undersökning Ekonomihögskolan, Lunds Universitet Nationalekonomiska institutionen Kandidatuppsats 15 hp finansiell ekonomi Vårterminen 215 Författare: Martin

Läs mer

Del 16 Kapitalskyddade. placeringar

Del 16 Kapitalskyddade. placeringar Del 16 Kapitalskyddade placeringar Innehåll Kapitalskyddade placeringar... 3 Obligationer... 3 Prissättning av obligationer... 3 Optioner... 4 De fyra positionerna... 4 Konstruktion av en kapitalskyddad

Läs mer

1 Fastställande av kalkylräntan för det fasta nätet

1 Fastställande av kalkylräntan för det fasta nätet Datum Vår referens Sida 2011-02-02 Dnr: 10-420/2.1.2 1(5) Konkurrensavdelningen Bengt G Mölleryd 08 678 55 64 bengt.molleryd@pts.se Reviderad 2 februari ersätter publicerat dokument 25 januari 2011 1 Fastställande

Läs mer

The Permanent Portfolio, med och utan modifieringar, går det att investera efter konjunkturen? Test av fyra olika portföljvalsstrategier

The Permanent Portfolio, med och utan modifieringar, går det att investera efter konjunkturen? Test av fyra olika portföljvalsstrategier The Permanent Portfolio, med och utan modifieringar, går det att investera efter konjunkturen? Test av fyra olika portföljvalsstrategier Författare: Fredrik Gertzell 860220-3674 Handledare: Erik Norrman

Läs mer

Förvaltning av pensionskapital tankar och tillvägagångssätt. Gustav Karner, Finansdirektör

Förvaltning av pensionskapital tankar och tillvägagångssätt. Gustav Karner, Finansdirektör Förvaltning av pensionskapital tankar och tillvägagångssätt Gustav Karner, Finansdirektör Agenda Länsförsäkringar Kapitalförvaltning Hur hitta en optimal risk budget? Resultat Sammanfattning 2 Agenda Länsförsäkringar

Läs mer

Betavärdet som mått på systematisk risk inom aktievärdering

Betavärdet som mått på systematisk risk inom aktievärdering Institutionen för ekonomi Dick Rehnström Betavärdet som mått på systematisk risk inom aktievärdering The Beta Value as a Measure of Systematic Risk within Share Valuation Nationalekonomi C-uppsats Termin:

Läs mer

Bilaga 1 till Underlag för Standard för pensionsprognoser

Bilaga 1 till Underlag för Standard för pensionsprognoser Bilaga 1 2012-10-17 1 (5) Pensionsadministrationsavdelningen Håkan Tobiasson Bilaga 1 till Underlag för Standard för pensionsprognoser Utgångspunkter för avkastningsantagande Det finns flera tungt vägande

Läs mer

Utvärdering Alfaförvaltning Sjunde AP-fonden Mars 2012. Agenta 08-402 16 80 www.agenta.nu

Utvärdering Alfaförvaltning Sjunde AP-fonden Mars 2012. Agenta 08-402 16 80 www.agenta.nu Utvärdering Alfaförvaltning Sjunde AP-fonden Mars 2012 Agenta 08-402 16 80 www.agenta.nu Inledning På aggregerad nivå är aktiv förvaltning ett nollsummespel, d v s den enes vinst är den andres förlust

Läs mer

+ 3 150 % 2002 2012. Ett resultat av genuint hantverk

+ 3 150 % 2002 2012. Ett resultat av genuint hantverk +3 150% + 3 150 % 2002 2012 Ett resultat av genuint hantverk Diskretionär aktieförvaltning av småbolag Consensus aktieförvaltning inriktar sig på att placera i oupptäckta ValueGrowthbolag på de mindre

Läs mer

Vi gör förändringar i Access Trygg den 2 april 2014

Vi gör förändringar i Access Trygg den 2 april 2014 Stockholm mars 2014 1(3) Vi gör förändringar i Access Trygg den 2 april 2014 Vår ambition är att erbjuda dig ett modernt och attraktivt utbud av fonder med hög kvalitet. Det innebär att vi kontinuerligt

Läs mer

AKTIE-ANSVAR GRAAL OFFENSIV

AKTIE-ANSVAR GRAAL OFFENSIV AKTIE-ANSVAR GRAAL OFFENSIV Organisationsnummer: 515602-1114 Halvårsredogörelsens innehåll: Förvaltningsberättelse Sid 1-2 Fondförmögenhetens förändring och värdeutveckling Sid 3 Balansräkning Sid 4 Noter

Läs mer

AP-fondernas utveckling

AP-fondernas utveckling stas Södertörns högskola Institutionen för ekonomi och företagande Kandidatuppsats 15 hp Finansiering HT 2011 AP-fondernas utveckling en jämförande studie om avkastning och risk mellan åren 2002-2010 Av:

Läs mer

Börshandlade fonder - ETF

Börshandlade fonder - ETF Börshandlade fonder - Agenda Förenar fondens & aktiens fördelar. Olika typer av :er Rak indexföljare och Indexföljare med hävstång. Fysisk, syntetisk eller terminsbaserad replikering. Vad skiljer en från

Läs mer

Fonden regleras i enlighet med den norska lagen om värdepappersfonder av den 25 november 2011 (lov om verdipapirfond, vpfl ).

Fonden regleras i enlighet med den norska lagen om värdepappersfonder av den 25 november 2011 (lov om verdipapirfond, vpfl ). Fondbestämmelser för värdepappersfonden SKAGEN Global 1 Värdepappersfondens och förvaltningsbolagets namn Värdepappersfonden SKAGEN Global förvaltas av förvaltningsbolaget SKAGEN AS (SKAGEN). Fonden är

Läs mer