EXCHANGE TRADED FUNDS - en analys av tre svenska börshandlade fonders prestation i förhållande till aktivt förvaltade Sverigefonder

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EXCHANGE TRADED FUNDS - en analys av tre svenska börshandlade fonders prestation i förhållande till aktivt förvaltade Sverigefonder"

Transkript

1 UPPSALA UNIVERSITET Företagsekonomiska Institutionen Magisteruppsats inom finansiering 15 hp Höstterminen 2009 EXCHANGE TRADED FUNDS - en analys av tre svenska börshandlade fonders prestation i förhållande till aktivt förvaltade Sverigefonder NIKLAS BROMÉ THERESE MÖLLEVINGE Sammandrag Utifrån en historisk jämförelse av de tre äldsta svenska ETFerna undersöker vi huruvida svensknoterade ETFer är en bättre placeringsstrategi än aktivt förvaltade Sverigefonder. Studien genomförs med de fyra utvärderingsmåtten Sharpe Ratio, Treynor Ratio, Jensen s alfa samt Information Ratio för att se om ETFer ger högre riskjusterad avkastning än jämförbara aktivt förvaltade Sverigefonder. De tre ETFerna, XACT OMXS30, XACT OMXSB och XACT OMXSBULL jämförs mot samtliga aktivt förvaltade Sverigefonder som har som strategi att investera i stora bolag listade på Stockholmsbörsen. Samtliga utvärderingsmått ger tvetydiga resultat men två av de undersökta ETFerna visar sig ha genererat högre riskjusterad överavkastning än de jämförda fonderna. ETFernas överavkastning kan inte statistiskt säkerställas och bör därför tolkas med försiktighet. Vår undersökning indikerar dock att det kan vara mer fördelaktigt för privata investerare som värdesätter hög likviditet och aktierelaterade egenskaper att investera i ETFer framför aktivt förvaltade fonder. Handledare Robert Joachimsson Ventilering Måndag den 11 januari 2010 Opponenter Kristofer Pousette och Fredrik Wallin

2 Innehållsförteckning 1 Introduktionen på den svenska marknaden Problemdiskussion Teoretiska utgångspunkter ETFers utbredning på marknaden Hur ETFer handlas och prissätts till skillnad mot fondförvaltning ETFers kostnader i förhållande till index och fondförvaltning Svårmätbara fördelar med ETFer Riskexponering och diversifiering Capital Asset Pricing Model Security Market Line Överavkastning och informationseffektivitet Förespråkare och kritiker till aktiv fondförvaltning Informationsövertag kan bidra till högre avkastning Historisk avkastning för prognostisering Tendens att överskatta fonders avkastning Metod De studerade ETFerna Jämförelsefonder Avkastning Data Utvärderingsmått Sharpe Ratio Treynor Ratio Jensen s Alfa Information Ratio Resultat XACT OMXS Riskjusterad utvärdering av XACT OMXS XACT OMXSB Riskjusterad utvärdering av XACT OMXSB XACT OMXSBULL Riskjusterad utvärdering av XACT OMXSBULL Jämförelse av Jensen s Alfa för ETFer mot aktivt förvaltade fonder Analys Möjliga orsaker till resultatet... 23

3 5.1.1 Svårmätbara egenskaper Jämförelsefondernas inverkan på resultatet Slutsats Referenser Appendix... 29

4 1 Introduktionen på den svenska marknaden En börshandlad fond, Exchange Traded Fund (ETF), är en relativt ny investeringsform på aktiemarknaden. Under 2009 har ETFer varit vida omdiskuterade i den svenska affärspressen, där majoriteten ser ETFer som en ny revolutionerande sparform i Sverige. Vi undersöker huruvida ETFer är en bättre placeringsform för privata investerare än aktivt förvaltade fonder. Till skillnad från andra diversifierade instrument handlas en ETF i realtid på börsen till en låg kostnad med hög likviditet. Hösten 2009 lanserades fyra nya börshandlade fonder på den svenska marknaden, en ökning från tidigare totalt sju (HQ Bank AB 2009, XACT Fonder AB 2009a). Världens första ETF introducerades på den amerikanska marknaden den 29 januari 1993 under smeknamnet Spider (SPDR) som står för Standard & Poor s Depository Receipt. SPDR är en portfölj som matchar S&P500 1 index (Bodie, Kane and Alan 2009). I Sverige lanserades den första ETFen i slutet av år 2000 under benämningen XACT OMXS30, vilken följer stockholmsbörsens trettio mest omsatta företag (XACT Fonder AB 2009b). Ända sedan Fama (1970) lanserade sin teori om den effektiva marknadshypotesen har det forskats kring huruvida fondförvaltare kan erhålla överavkastning 2 på investerat kapital. Flertalet studier (Dahlquist, Engström och Söderlind 2000, Ippolito 1989, Kosowski et al m.fl.) har funnit belägg för att aktiv fondförvaltning presterar bättre än passiv samtidigt som andra studier (Fama 1991, Grossman och Stiglitz 1980, Jensen 1968 m.fl.) påvisar motsatsen. En indexfond är en passivt förvaltad fond sammansatt för att följa komponenterna i ett marknadsindex, till exempel S&P500 eller OMXS30 3. Aktivt förvaltade fonder har för avsikt att ge högre avkastning än index och består av en sammansättning av värdepapper såsom aktier, obligationer, penningmarknadsinstrument och liknande tillgångar. De drivs av förvaltare som investerar fondens kapital för att generera kapitalvinster och inkomster för fondens ägare. En av de huvudsakliga fördelarna med förvaltade fonder är att de ger mindre investerare tillgång till professionellt förvaltade och diversifierade portföljer, något som annars skulle vara ganska svårt med ett litet startkapital. (Bodie et al. 2009) 1 En sammansättning av New York börsens 500 största och mest omsatta företag sett till olika branscher 2 Definieras som den del av total nettoavkastning som överstiger förväntad avkastning 3 En sammansättning av Stockholmsbörsens 30 största och mest omsatta företag 1

5 1.1 Problemdiskussion I dagsläget finns ingen, för oss känd, forskning om huruvida en investeringsstrategi i ETFer ger högre avkastning än annat fondsparande på den svenska marknaden. Tidigare forskning behandlar vad en ETF är samt ger dess för- och nackdelar (Gastineau 2001). Det har också utretts om ETFer är en bättre investeringsform jämfört med index (Kostovetsky 2003) samt om traditionell aktiv förvaltning är på väg att ersättas med aktivt förvaltade ETFer (Rosella och Pugliese 2006). Eftersom indexfonder och ETFer i princip har samma sammansättning och således rör sig på samma sätt, i kombination med att det redan finns forskning på ETFers prestation i förhållande till index, bortser vi ifrån en jämförelse mellan ETFer och passivt förvaltade indexfonder. Vad som däremot saknas är en kvantitativ studie på den svenska marknaden om huruvida ETFer, sedan introduktionen år 2000, har givit högre riskjusterad avkastning i förhållande till aktiva fonder som investerar i motsvarande bolag. Detta för att visa privata investerare 4 om investeringar i ETFer som följer aktieindex är en mer fördelaktig placeringsform än aktivt förvaltade fonder. Utifrån en historisk jämförelse av de tre äldsta svenska ETFerna, ger svensknoterade ETFer högre riskjusterad avkastning än jämförbara aktivt förvaltade Sverigefonder? 4 Investerare med större kapital och kunskap om aktiemarknaden och portföljplaceringar, ej småsparare 2

6 2 Teoretiska utgångspunkter Enligt Gastineau (2001) grundar sig efterfrågan för ETFer på att investerare, mindre institutionella och individer, såg ett behov av att kunna investera i börshandlade fonder eller motsvarande instrument. De enda alternativ till ETFer som fanns tillgängliga för mindre investerare var antingen komplicerade investeringsformer eller väldigt kostsamma. Exempelvis terminskontrakt 5 är relativt stora och dyra för mindre investerare samt kräver specifik expertis, vilket även bekräftas av Elton, Gruber, Comer och Lee (2002). 2.1 ETFers utbredning på marknaden Efter att den första ETFen, SPDR, introducerades har marknaden för börshandlade fonder expanderat kraftigt och utgör idag en väsentlig del av världens investeringar. Tillgängligheten till ETFer, i form av antal mäklare på aktiemarknaden, är numera större än till terminskontrakt eller liknande instrument. Exempelvis fanns det tio gånger fler ETF-mäklare än terminsmäklare under 2001 (Gastineau 2001). I USA är SPDR en av de enskilt mest omsatta tillgångarna på New York börsen och i slutet på oktober 2009 var det totala värdet på ETFer i världen 941,85 miljarder USD, fördelat på ETFer från 97 leverantörer på 40 börser runt om i världen. Av dessa var 801 stycken noterade i Europa av 32 leverantörer på 18 börser till ett samlat värde av 205,54 miljarder USD. (Mondovisione 2009) Hur ETFer handlas och prissätts till skillnad mot fondförvaltning ETFer kan ses som en kombination av fondförvaltning och traditionell aktiehandel. I likhet med fonder är det en sammansättning av flera tillgångsslag och precis som passiv förvaltning har ETFer till uppgift att replikera ett specifikt index. Till skillnad från fonder som handlas av fondförvaltare omfattas ETFer av samma regler som gäller aktier och handlas i realtid på sekundärmarknaden. Detta innebär att de kan handlas i stora kvantiteter till lägre kostnad än aktivt förvaltade fonder. (Bodie et al. 2009, Gastineau 2001, Kostovetsky 2003) Eftersom ETFer handlas i realtid vet investerare vad de betalar/erhåller för en ETF under hela handelsdagen, vilket bland annat Elton et al (2002) och Kostovetsky (2003) anser vara något som investerare som önskar hög likviditet värdesätter högt. Eftersom ETFer handlas i realtid finns dock risken att det pris som en ETF handlas för skiljer sig i form av köp och sälj pris, så 5 Ett avtal mellan olika parter om ett köp av en egendom, t.ex. värdepapper eller valuta, vid en bestämd tidpunkt i framtiden och till priset som bestäms då avtalet ingås 3

7 kallad bid-ask spread. När en tillgång har låg likviditet kan investerare inte köpa och sälja den omedelbart, vilket medför en hög spread. De största ETFerna är likvida och har därför en låg spread, till skillnad från de mindre ETFerna som har betydligt sämre likviditet och därmed en hög spread. (Bodie et al. 2009, Elton et al. 2002, Gastineau 2001, Kostovetsky 2003, Poterba och Shoven 2002, Rosella och Pugliese 2006) En fördel med ETFer jämfört med fonder är att skillnaden mellan det verkliga priset på en ETF och priset på de underliggande tillgångarna, Net Asset Value (NAV), är väldigt liten (Elton et al. 2002, Gastineau 2001). ETFer sammansätts genom så kallat redemption/creationin-kind vilket innebär att aktier som ingår i en ETF köps i kluster av market makers till en betydligt lägre kostnad än det courtage fondförvaltare drabbas av när de köper aktier av marknaden. 6 När avvikelse mellan pris och NAV (tracking error) uppstår finns möjlighet till arbitrage vilket gör att priset på en ETF snabbt korrigeras mot NAV via market makers, vilket är en följd av redemption/creation-in-kind. (Elton et al. 2002, Rosella och Pugliese 2006). Fonder prissätts däremot i slutet av varje handelsdag efter att NAV har beräknats. Det faktiska priset på fonder kan därmed skilja sig från vad som uppges innan ett nytt NAV har beräknats. Kostovetsky ger exempelvis börskraschen 1987 som ett extremt exempel där skillnaden mellan priset på en fond kunde vara 22,4 procent lägre än dagen innan. En investerare som realiserar ett fondinnehav under dagen riskerar därmed att erhålla ett lägre värde för fonden än vad han först trott. (Kostovetsky 2003) ETFers kostnader i förhållande till index och fondförvaltning ETFer tenderar att omfattas av lägre kostnader än förvaltade fonder. Dock belastas investerare i ETFer av transaktionskostnader (courtage) vilket gör att mindre investeringsbelopp och/eller fler transaktioner ökar kostnaden för ETFer jämfört med förvaltade fonder. I Elton et al (2002) finner författarna att Spiders (SPDR) under perioden 1993 till 1998 underpresterar mot S&P500 index med i genomsnitt 0,28 procentenheter per år. Skillnaden kan förklaras genom att Spiders (vilket även gäller samtliga ETFer) påverkas av kostnadsnackdelar och tracking error. Kostnadsnackdelarna delas upp i dels förvaltaravgifter 7, dels alternativkostnaden av att utdelningar inte återinvesteras direkt vid utbetalning från den underliggande aktien, samt dels att Spiders påverkas av transaktionskostnader när portföljen viktas om (i samband med att underliggande index viktas om). Tracking error är endast några hundradelar av en 6 För vidare information, se Elton et al (2002) Spiders: Where Are the Bugs? och Gastineau (2001) Exchange-Traded Funds: An Introduction 7 Fritt översatt från engelskans management fees 4

8 procentenhet (både plus och minus) vilket i princip inte påverkar avkastningen. Precis som Elton et al (2002) kommer Kostovetsky (2003) i sin matematiska jämförelse av ETFer och index fram till att tracking error för ETFer är mycket låg, till och med lägre än vad det är för indexfonder. Vad gäller förvaltaravgifterna menar Kostovetsky att ETFer har lägre kostnader än både aktivt och passivt förvaltade fonder. Eftersom ETFer omfattas av courtage menar Kostovetsky att ju mindre investerat kapital och ju kortare investeringshorisont desto mer lönsamt att placera i indexfonder. Däremot är det alltid fördelaktigt för investerare som investerar större belopp genom färre transaktioner att placera i ETFer framför index. (Kostovetsky 2003) Svårmätbara fördelar med ETFer Investeringar i ETFer framför fonder omfattas av egenskaper som är svåra att kvantifiera, ofta förknippade med traditionell aktiehandel. En fördel som även diskuterats tidigare är att investerare har möjlighet att köpa eller sälja ETFer till ett givet pris under en hel handelsdag. Elton et al (2002) hävdar att värdet av denna omedelbarhet 8 för investerare motsvarar minst 0,18 procents avkastning per år. Vidare, eftersom ETFer handlas på börsen ger de investerare fler möjligheter att skräddarsy sin placeringsstrategi. Det går bland annat att blanka och/eller belåna ETFer samt att använda sig av stop-loss (Bodie et al. 2009, Kostovetsky 2003). 2.2 Riskexponering och diversifiering Eftersom en ETF består av flera aktier innebär det att investerare i ETFer erhåller en andel av respektive företag som ingår i ETFen. Därmed utsätts investerare för de risker som företagen är exponerade mot. Ett företag är utsatt för två olika sorters risk, systematisk och osystematisk risk. Fluktuationer i en akties avkastning som beror på företagsspecifika incidenter är företagets enskilda risk och kallas osystematisk risk. Denna risk påverkar inte andra aktier och kan därmed diversifieras bort. Risk som däremot beror på marknadsincidenter och påverkar alla aktier på marknaden kallas systematisk risk. När flera olika aktier kombineras i en portfölj är den osystematiska risken diversifierad, medan den systematiska risken inte kan diversifieras bort. (Bodie et al. 2009) Den totala risken för ett företag innehåller både systematisk och osystematisk risk och mäts vanligen genom standardavvikelsen på avkastningen under en period. Ett vanligt mått på den systematiska risken är beta (β). Beta mäter volatiliteten för en tillgång i förhållande till marknaden och definieras som: 8 Fritt översatt från engelskans immediacy 5

9 (1) där Cov(R i,r M ) är kovariansen mellan tillgång i:s avkastning och marknadsportföljens avkastning och är variansen på marknadsportföljen. Ett beta mindre än ett innebär att priset på tillgången fluktuerar mindre än marknaden som helhet och ett beta större än ett innebär att tillgången fluktuerar mer än marknaden. Marknadsportföljen är en sammansättning av samtliga tillgångar som mest effektivt ger den högsta avkastningen i förhållande till dess risk. En omdiskuterad fråga inom finansiell teori är hur man identifierar marknadsportföljen. Då marknadsportföljen i teorin innehåller samtliga tillgångar på marknaden är det i princip omöjligt att estimera marknadsportföljen via beräkningar. Istället används vanligen ett brett aktieindex som approximation för marknadsportföljen, där S&P500 är en vanlig approximation för marknadsportföljen på den amerikanska marknaden. (Bodie et al. 2009) Capital Asset Pricing Model En av de vanligaste modellerna inom finansiell teori för att utvärdera en tillgångs förväntade avkastning i förhållande till dess risk är Capital Asset Pricing Model (CAPM). Enligt CAPM är den systematiska risken den enda risk som investerare kräver kompensation för. Den förväntade avkastningen för en finansiell tillgång enligt CAPM definieras som: (2) där E(R i ) är den förväntade avkastningen på tillgång i, R F är den riskfria räntan, E(R M ) är den förväntade avkastningen på marknadsportföljen och [E(R M -R F )] är marknadens riskpremium. Marknadens riskpremium är den avkastning på marknadsportföljen som begärs utöver avkastningen på en riskfri tillgång. Den förväntade avkastningen på en tillgång bestäms därmed av marknadens riskpremium och hur tillgången fluktuerar i förhållande till marknaden (β), plus den riskfria räntan. (Bodie et al. 2009) Mycket kritik har framförts mot CAPM eftersom endast en faktor, marknadsrisken, tas hänsyn till vid uppskattning av framtida avkastning. Enligt Fama och French (1993) är detta en alltför förenklad syn på den mer komplexa verkligheten. De menar att det finns andra systematiska risker förutom marknadsrisken som inte kan förbises. Fama och French observerade exempelvis att två grupper av aktier tenderar att prestera bättre än marknaden, tillväxtaktier och värdeaktier, och därmed innehåller högre risk än vad beta i CAPM visar. (Fama och French 1993) Andra studier, bland annat Arbitrage Theory of Capital Asset Pricing 6

10 (Ross 1976), kommer fram till att exempelvis makroekonomiska faktorer som BNP utveckling eller inflationsförväntningar är riskfaktorer som inte fångas tillräckligt väl av CAPM. Dock har även de mer komplexa alternativen till CAPM som förts fram också svårighet att estimera risk på ett tillfredställande sätt. Med anledning av att det i dagsläget inte finns någon modell som konsekvent reflekterar risk bättre än CAPM, är CAPM en vedertagen modell vid utvärdering av finansiella tillgångars avkastning. (Bodie et al. 2009) Security Market Line Security Market Line (SML), även kallad CAPM-market line, beskriver det linjära sambandet mellan förväntad avkastning och systematisk risk i enlighet med CAPM. Som syns i Figur I kommer samtliga tillgångar att hamna på SML om dess avkastning motsvarar dess risk. En tillgång som befinner sig ovanför linjen genererar överavkastning (positiv α) och en tillgång under linjen genererar underavkastning. E(R) E(R i ) α Tillgång SML E(R M ) M-port R F β M =1,0 β i β Figur I SML med marknadsportfölj och en tillgång med positiv alfa (α) Överavkastning och informationseffektivitet Enligt den effektiva marknadshypotesen som utvecklades av Fama (1970) kan investerare inte erhålla överavkastning eftersom priset på en aktie redan reflekterar all tillgänglig information. Tjugo år senare återkopplar Fama till sin tidigare artikel om den effektiva marknadshypotesen genom att utvärdera den i förhållande till den mer aktuella forskningen som gjorts under 1970 och 80-talen. Fama bekräftar återigen den effektiva marknadshypotesen och menar att det inte går att förutsäga framtida aktiepriser baserat på offentlig information. (Fama 1991) Grossman och Stiglitz (1980) menar dock att eftersom insamling och tolkning av information är kostsam 7

11 kräver investerare högre avkastning som kompensation för dessa kostnader. Om all offentlig information hade återspeglats perfekt i aktiepriserna skulle inte investerare kunna erhålla högre avkastning och därmed skulle informationsinsamling inte kunna motiveras. Grossman och Stiglitz menar att en fullt informationseffektiv marknad inte är möjlig eftersom ingen enskild investerare kan ha tillgång till all offentlig information utan att spendera resurser på att samla in den. Den högre avkastningen är nödvändig för att kompensera investerare för deras insamling och tolkning av information, och någon överavkastning existerar inte längre när dessa kostnader är bokförda. (Grossman och Stiglitz 1980) 2.3 Förespråkare och kritiker till aktiv fondförvaltning Ett flertal forskare menar att aktiv fondförvaltning inte kan generera högre riskjusterad avkastning än passiv fondförvaltning eftersom marknaden är informationseffektiv, samtidigt som andra forskare hävdar att aktivt förvaltade fonder kan generera överavkastning då dess förvaltare har ett informationsövertag. De tre forskarna Jensen, Treynor och Sharpe var bland de första att genomföra riskjusterade utvärderingar av fonders avkastning och ses idag som de viktigaste bidragen till utvärdering av aktiv fondförvaltning. Jensen (1968) undersöker 115 aktivt förvaltade fonder under åren 1945 till 1964 och presenterar bevis för att varken genomsnittet av dessa fonder eller en enskild fond lyckades tillräckligt väl för att kunna ge en bättre avkastning än vad som hade förväntats av en slumpvald aktie. Treynor (1965) menar att det finns ett stort problem med aktivt förvaltade fonder eftersom de investerar i aktier vars avkastning under en period påverkas av fluktuationer på marknaden som ligger utanför en förvaltares kontroll och således inte kan generera överavkastning. Sharpe (1966) presenterar liknande resultat som Jensen och Treynor Informationsövertag kan bidra till högre avkastning Senare studier visar att fondförvaltare kan ha så pass stort informationsövertag att det möjliggör högre avkastning än vad kostnaden för att samla in och bearbeta informationen motiverar. Henriksson (1984) och Chang och Lewellen (1984) presenterar resultat som visar att nettoavkastningen till investerare ligger i linje med CAPM linjen, något som tyder på att förvaltare genererar högre avkastning som kompensation för informationskostnader. Vidare menar Jensen att det inte finns något som tyder på att förvaltare har ett informationsövertag som genererar överavkastning efter att samtliga kostnader tagits hänsyn till (Jensen 1968). Däremot, Ippolito (1989) undersöker 143 aktivt förvaltade fonder under perioden och finner att avkastningen före insättningsavgifter, men efter andra kostnader, är aningen över CAPM linjen. Aktivt förvaltade fonder genererar således tillräckligt hög avkastning för 8

12 att ge högre riskjusterad avkastning än passivt förvaltade fonder. Dahlquist, Engström och Söderlind (2000) utvärderar svensk-baserade fonder som investerar i svenska tillgångar under perioden och kommer bland annat fram till att aktivt förvaltade fonder presterar bättre än passivt förvaltade fonder då de finner ett tydligt positivt samband mellan omsättningshastighet och avkastningen på förvaltade fonder. Ett flertal olika statistiska beräkningsmetoder används samtidigt som flera parametrar tas hänsyn till, något som enligt Dahlquist ger mer tillförlitliga resultat. Engström (2004) presenterar vidare resultat som visar att förvaltare har förmågan att ta strategiska beslut och kan därmed identifiera aktier som genererar en högre riskjusterad avkastning än index. Även Kosowski (2006), Chen och Stockum (1986) och Lee och Rahman (1990) presenterar bevis för att det finns förvaltare som är så pass skickliga att de lyckas välja ut aktier som ger en avkastning som med marginal täcker fondens kostnader Historisk avkastning för prognostisering Ett centralt problem inom portföljteori är om förvaltare till aktiva fonder har förmåga att prognostisera framtida aktiepriser, och om de förvaltare som historiskt presterat bra även gör det i framtiden. Sharpe s forskning (1966) om aktieprisers beteende visar att historiska aktiepriser inte är någon tillförlitlig källa att utgå ifrån vid prognostisering av framtida priser. Studier under 1990-talet (Brown et al. 1992, Grinblatt och Titman 1992, Hendricks, Patel och Zeckhauser 1993) visar dock att det finns ett starkt samband mellan en fonds historiska avkastning och dess framtida avkastningar. Detta i motsats till den traditionella forskningen eftersom det innebär att en investerare kan erhålla en riskjusterad överavkastning genom att köpa fonder som har presterat bra nyligen. Debondt och Thaler (1985) menar dock att aktier som har haft en positiv utveckling under en viss period tenderar att visa motsatt effekt i framtiden. En trolig förklaring till denna effekt är att människor överreagerar till följd av oväntade och dramatiska nyhetshändelser. Dock går det inte att fastställa om ett sådant beteende gäller aktiemarknaden som helhet. (Debondt och Thaler 1985) Tendens att överskatta fonders avkastning Ett problem med undersökningar av fonders avkastning är att avkastningen riskerar att överskattas då för stor vikt läggs vid de fonder som går bra. Ingen hänsyn tas därmed till de fonder som lagts ned, eller lagts i en annan fond, under den undersökta perioden. Denna företeelse kallas vanligen survivorship bias. Malkiel (1995) använder sig av ett dataset 9

13 innehållandes samtliga fonder 9 från varje år under den studerade perioden från 1971 till 1991 och finner ett visst samband över fonders uthållighet 10 från år till år. Framförallt är sambandet starkt under 70-talet för att under 80-talet vara betydlig svagare. Trots sambandet så drar han slutsatsen att investerare inte hade kunnat erhålla överavkastning på sin investering från år till år, även exklusive förvaltaravgifter. I en senare studie preciserar Malkiel sin definition av den effektiva marknadshypotesen och får ytterligare belägg för att fonder inte konsekvent kan generera högre avkastning än index över en längre period (Malkiel 2003). 9 Inte bara de som är aktiva under slutet av den studerade perioden 10 En fond som har högre avkastning än medianen av samtliga fonder 10

14 3 Metod För att undersöka ETFers prestation i förhållande till aktivt förvaltade fonder använder vi oss av fyra utvärderingsmått, Sharpe Ratio, Treynor Ratio, Jensen s alfa och Information Ratio. Det första utvärderingsmåttet, Sharpe Ratio, etablerades redan 1966 och är tillsammans med de övriga måtten starkt vedertagna vid utvärdering av fonders prestation. Samtliga utvärderingsmått tar hänsyn till risk för att ge en rättvis bild över fonders prestation. Skillnaden mellan de olika måtten är att de mäter risk på olika sätt, allt för att göra undersökningen så utvärderande som möjligt. 3.1 De studerade ETFerna Undersökningen baseras på de tre svenska ETFer som handlats under längst tid och som baseras på en uppåtgående marknad, det vill säga inte de ETFer som genererar positiv avkastning 11 när marknaden faller. Tidsperioden för studien är från det att respektive ETF introducerades fram tills sista handelsdag i oktober 2009, allt för att få så långa tidsperioder som möjligt. Eftersom ETFerna introducerades vid olika tider använder vi oss av tre tidsperioder i studien. De tre tidsperioderna är nio år (XACT OMXS30 med start från ), sex år (XACT OMXSB med start från ) samt fyra och ett halvt år (XACT BULL med start från ). XACT OMXS30 replikerar Stockholmsbörsens index OMXS30. XACT OMXSB replikerar indexet OMXSB som är en sammansättning av Stockholmsbörsens största och mest omsatta företag. XACT OMXSBULL replikerar, precis som XACT OMXS30, Stockholmsbörsens index OMXS30 men med en hävstång på 1,5 gånger utvecklingen. 12 Om OMXS30 förändras en enhet kommer XACT OMXSBULL förändras en och en halv enhet. (www.xactfonder.se) En riskjusterad utvärdering torde därmed ge liknande resultat för XACT OMXSBULL som för XACT OMXS30, allt annat lika. Anledningen till att vi använder oss även av XACT OMXSBULL är att fler tidsperioder ger ytterligare djup i utvärderingen av ETFers prestation. 3.2 Jämförelsefonder Eftersom de studerade ETFerna är komponerade av de största bolagen på Stockholmsbörsen är det viktigt att jämföra mot fonder som investerar i motsvarande bolag. ETFerna jämförs 11 Exempelvis XACT OMXSBEAR, för detaljerad beskrivning se 12 Förvaltaren sammansätter ETFen genom likvida medel och OMXS30 -terminer vilket gör att hävstången reflekteras direkt i ETFens värdeförändring. För detaljerad beskrivning se 11

15 mot samtliga aktivt förvaltade Sverigefonder listade på Morningstars hemsida och som har som strategi att, enligt investeringsboxen 13, investera i stora bolag 14 listade på Nasdaq OMX (Stockholmsbörsen). (www.morningstar.se) Vidare används endast de fonder som varit aktiva under samma period som respektive ETF, fram tills 30 oktober Morningstar är en oberoende utgivare av fondinformation och tillhandahåller objektiv investeringsinformation, varför den ses som tillförlitlig. 3.3 Avkastning För att få ett jämförbart mått mellan ETFers och fonders avkastning använder vi oss av månatliga NAV kurser, justerat för samtliga kostnader (TKA) och med utdelningar återinvesterade. Avkastningen beräknas enligt: (3) där R it är avkastning för fond i under period t, NAV it är fond i:s justerade NAV kurs under period t och NAV it-1 är fond i:s justerade NAV kurs under period t-1. Genom att använda oss av TKA tar vi hänsyn dels till förvaltaravgifter och dels till de transaktionskostnader som uppkommer i och med att fonden viktas om. Vi jämför därmed den avkastning fonden genererar till investerare. Däremot omfattas ETFer även av courtage i samband med att en investerare köper eller säljer en ETF. Vi antar att investerare använder sig av en buy-andhold 15 strategi och således inte påverkas av courtagekostnader i nämnvärd omfattning. Fonder återinvesterar utdelningar till fonden som de underliggande aktierna genererar, till skillnad från ETFer som betalar ut utdelningar till ägarna av ETFer. Vi antar därför, precis som Elton et al (2002), att investerare återinvesterar utdelningar samma månad som de betalas ut genom att vi återlägger utdelningar till respektive ETFs NAV. Utdelningarna justeras så att ränta på ränta effekten reflekteras i NAV kursen enligt: (4) där RI it är avkastning enligt ekvation (3) med skillnaden att NAV kurser exklusive utdelning används som beräkningsunderlag. NAVI it-1 är ETF i:s NAV kurs exklusive utdelning under period t-1, UTD it är utdelning för ETF i under period t och NAV it enligt tidigare definition. 13 Efter engelskans style box som är ett vedertaget tillvägagångssätt att kategorisera aktivt förvaltade fonder 14 Stora bolag definieras enligt Morningstar som de bolag som tillsammans utgör 70 procent av det totala börsvärdet på Stockholmsbörsen 15 Innebär att investerare har en lång investeringshorisont genom att de köper en tillgång och behåller den under lång tid 12

16 3.4 Data De tre ETFernas NAV kurser justerade för TKA erhålls från XACT Fonder och är stängningskurs sista handelsdag varje månad. Vi använder oss av månatlig data för att få fler observationer än om vi som Malkiel (1995) hade använt oss av kvartalsdata. Detta för att få en ökad statistisk säkerhet i vår undersökning. Samtliga utdelningar erhålles separat och är även de från XACT Fonder. NAV för de aktiva fonderna (sammanlagt 31 stycken) inhämtas från Morningstar och även de är justerade för TKA och är från sista handelsdag för respektive månad. Samtliga fonder återges precis som ETFerna i SEK. Den riskfria räntan definieras som stadsskuldsväxlar med en månads löptid vilket är samma tidshorisont som fondernas NAV och hämtas från Sveriges Riksbank. Marknadsportföljen approximeras med OMXS PI, ett index av Stockholmsbörsens samtliga aktier. På den amerikanska marknaden används S&P500 vanligen som approximation för marknadsportföljen (Bodie et al. 2009) och OMXS PI är den svenska motsvarigheten. Nackdelen med OMXS PI är att det är ett marknadsviktat prisindex och därmed inte tar hänsyn till utdelningar. I och med att utdelningar inte ingår i marknadsportföljen underskattas avkastningen på denna. Eftersom ETFerna jämförs mot aktivt förvaltade fonder och inte mot marknadsportföljen påverkar det inte studiens syfte. 3.5 Utvärderingsmått Samtliga utvärderingsmått jämförs mot varandra för att se om ETFer har presterat bättre än fonder. Måtten isolerade från varandra förklarar endast en liten del av hur fonden har presterat och därför används de i relation till ETFernas prestation. Ju högre mått en fond visar desto bättre har den presterat Sharpe Ratio Det första utvärderingsmåttet, Sharpe Ratio (Sharpe 1966), mäter portföljens nettoavkastning i förhållande till den totala risken för portföljen. Utvärderingsmåttet visar hur mycket investerare får i avkastning per extra enhet risk och beräknas enligt: (5) där S i är Sharpe Ratio för portfölj i, R it är avkastningen på portfölj i under period t mätt som aritmetiskt medelvärde, R Ft är den riskfria räntan under period t och σ i är standardavvikelsen på portfölj i och representerar portföljens totala risk/volatilitet. N representerar antal 13

17 observationer under tidsperioden. Portföljer med högre standardavvikelse, allt annat lika, får därmed ett lägre Sharpe Ratio Treynor Ratio Det andra utvärderingsmåttet, Treynor Ratio (Treynor 1965), mäter portföljens nettoavkastning i förhållande till marknadsrisken (β) för portföljen och beräknas enligt: (6) där T i är Treynor Ratio för portfölj i, β i är portfölj i:s betavärde enligt ekvation (1) och övriga mått enligt tidigare definitioner. Portföljer med högre marknadsrisk, allt annat lika, får därmed ett lägre Treynor Ratio Jensen s Alfa Det tredje utvärderingsmåttet, Jensen s alfa (Jensen 1968), mäter portföljens överavkastning. Överavkastningen är den avkastning portföljen genererar efter att den riskfria räntan och den förväntade avkastningen i förhållande till portföljens marknadsrisk subtraherats. Jensen s alfa definieras enligt följande regression: (7) där α i är Jensen s alfa för portfölj i, R Mt är marknadsportföljens avkastning under period t, ε it är regressionens slumpfel för fond i under period t och övriga mått enligt tidigare definitioner. Genom att skriva om formeln till: (8) syns likheten med CAPM. Högerledet exklusive respektive fonds avkastning,, motsvarar den förväntade avkastningen enligt CAPM. På så sätt visar Jensen s alfa skillnaden mellan den faktiska avkastningen på portfölj i vid tidpunkt t och den förväntade avkastningen för portfölj i vid tidpunkt t. Portföljer med positiv α har genererat överavkastning och portföljer med negativ α har underpresterat. För att utvärdera om respektive ETF har högre alfa än de aktivt förvaltade Sverigefonderna i urvalet utförs en regression för varje tidsperiod på samtliga fonder enligt: (9) 14

18 där γ 0 är regressionens intercept och γ 1 är hur mycket marknadens nettoavkastning påverkar förändringen i en portföljs nettoavkastning, allt annat lika. D 1 är en dummyvariabel som sätts till 1 för ETFer och 0 för övriga fonder. Därmed visar γ 2 om respektive ETF har haft ett högre Jensen s alfa än jämförbara Sverigefonder. Ett positivt γ 2 indikerar att ETFen genererat högre riskjusterad avkastning (α) än Sverigefonderna under samma tidsperiod. Motsatt förhållande, ett negativt γ 2, indikerar att ETFen inte genererat högre riskjusterad avkastning (α). (Newbold, Carlson och Thorne 2007) Information Ratio Det fjärde utvärderingsmåttet, Information Ratio 16 (Treynor och Black 1973), mäter portföljens nettoavkastning i förhållande till osystematisk risk. När portföljförvaltare försöker överträffa marknadens avkastning med en riskjusterad strategi kommer portföljen inte vara helt diversifierad vilket innebär att aktivt förvaltade portföljer innehåller viss osystematisk risk. En förvaltare vars fond innehåller osystematisk risk utsätter sig för irrelevant risk och bör således utvärderas baserat på detta. Information Ratio definieras enligt: (10) där I är Information Ratio, α i är portfölj i:s Jensens alfa och σ ε är standardavvikelsen på medelfelet (ε) i regression (7). Fonder som utsätter sig för högre osystematisk risk, allt annat lika, får därmed lägre Information Ratio. 16 Kallas även Appraisal Ratio i tidigare forskning 15

19 4 Resultat Studien innehåller data från totalt 31 aktivt förvaltade svenska fonder och tre ETFer och är baserad på månadsvisa observationer. Varje ETF jämförs mot aktivt förvaltade fonder under respektive tidsperiod. En detaljerad presentation av respektive fonds avkastning, standardavvikelse, utvärderingsmått och beta återfinns i appendix. 4.1 XACT OMXS30 Vid jämförelse av den första ETFen mot de aktivt förvaltade fonderna syns i Figur II att XACT OMXS30 underpresterade gentemot nästan samtliga aktivt förvaltade fonder. Av totalt 27 fonder gav ETFen den 25e bästa nettoavkastningen mätt i aritmetiskt medelvärde, och den 23e bästa avkastningen mätt i geometriskt medelavkastning eller medianavkastning. Trots denna låga placering hade ETFen under perioden den sjunde högsta standardavvikelsen vilket indikerar att ETFen utsattes för högre total risk än fondernas medel. 250 Indexerad NAV Aktivt förvaltade fonder - urval OMXSPI - Marknadsportfölj XACT OMXS30 Figur II. Indexerade NAV kurser med bas 100 för aktivt förvaltade fonder, marknadsportföljen och XACT OMXS30 under perioden till

20 Samtliga fonder Riskjusterad utvärdering av XACT OMXS30 Vid en riskjusterad utvärdering av XACT OMXS30s avkastning och de aktivt förvaltade fonderna underpresterar ETFen utifrån samtliga utvärderingsmått, både vad gäller medel- och medianvärde. Tabell I Jämförelseperiod XACT OMXS30 med utvärderingsmåtten Sharpe Ratio, Treynor Ratio, Information Ratio samt Jensens alfa Urvalet består av månadsdata från 26 aktivt förvaltade Sverigefonder och en ETF under perioden till , dvs. 109 observationer per fond. Samtliga mått baseras på månadsdata och ska ses som relativa till varandra, där ju högre ett mått är desto bättre. Jensens alfa baseras på regression av månadsdata enligt ekvation (7). Vid en signifikansnivå på 5 procent anses variablerna Jensens alfa och Beta vara signifikanta om p-värdet är mindre än 0,05. R 2 -justerad (justerad förklaringsgrad) är hela ekvationens förmåga att förklara förändringar i en fonds nettoavkastning. Sharpe Ratio Som syns i Tabell I är det en märkbar skillnad mellan ETFen och samtliga fonder. Exempelvis, av 27 fonder har ETFen det 25e högsta Sharpe- och Treynor Ratio samt det 23e högsta Informatio Ratio. Jensen s alfa indikerar att ETFen genererat överavkastning på 0,095% per månad, vilket är lägre än genomsnittet av samtliga fonder som hade en månadsavkastning på 0,222% i medel och 0,193% i median. Dock är ETFens alfa inte signifikant vilket innebär att vi med statistisk säkerhet inte kan säga att ETFen genererade överavkastning, till skillnad från 12 av Sverigefonderna som hade signifikant positiva alfan. ETFen har högre beta än samtliga fonders medel- och medianbeta vilket indikerar att ETFen utsattes för högre marknadsrisk än fonderna. Samtliga fonder har positivt signifikanta betan och är därmed statistiskt tolkningsbara. 4.2 XACT OMXSB Treynor Ratio Info. Ratio Jensens alfa p-värde Beta p-värde Vid jämförelse av den andra ETFen, XACT OMXSB, mot de aktivt förvaltade fonderna syns utifrån Figur III att XACT OMXSB presterade något bättre än genomsnittet av fonderna. R 2 - justerad XACT OMXS30 0,0018 0,0001 0,0791 0,095% 0,4107 1,044 0, ,9% Medel 0,0223 0,0015 0,1664 0,222% - 1,012-95,7% Median 0,0171 0,0011 0,1590 0,193% - 1,010-96,1% Max 0,0744 0,0049 0,3510 0,534% - 1,118-97,4% Min -0,0074-0,0005 0,0258 0,035% - 0,896-92,6% Antal signifikanta

XACT Bull och XACT Bear. Så fungerar XACTs börshandlade fonder med hävstång

XACT Bull och XACT Bear. Så fungerar XACTs börshandlade fonder med hävstång XACT Bull och XACT Bear Så fungerar XACTs börshandlade fonder med hävstång 1 Så fungerar fonder med hävstång Den här broschyren är avsedd att ge en beskrivning av XACTs börshandlade fonder ( Exchange Traded

Läs mer

Peter von Euler peeu01@handelsbanken.se

Peter von Euler peeu01@handelsbanken.se Peter von Euler peeu01@handelsbanken.se Lanserade den första börshandlade fonden i Norden, redan år 2000 Först i världen med negativ exponering och hävstång Förvaltar ca 20 000 mkr fördelat på 10 fonder

Läs mer

Aktiv och passiv fondförvaltning behövs båda?

Aktiv och passiv fondförvaltning behövs båda? :::;;;;;;;;;;;;:::::: AKTIV OCH PASSIV FONDFÖRVALTNING Söderberg & Partners Aktiv och passiv fondförvaltning behövs båda? Analytiker: Johanna Gustafsson och Walter Nuñez Ovtcharenko ATT KÖPA INDEXFONDER

Läs mer

EXCHANGE TRADED FUNDS

EXCHANGE TRADED FUNDS Lunds universitet Författare: Emelie Thordewall Nationalekonomiska institutionen Handledare: Birger Nilsson Kandidatuppsats inom finansiell ekonomi 15 hp 2010-06-03 VT 2010 EXCHANGE TRADED FUNDS - en studie

Läs mer

Över linjen. - en uppsats om att betala för överavkastning hos. aktivt förvaltade fonder

Över linjen. - en uppsats om att betala för överavkastning hos. aktivt förvaltade fonder Företagsekonomiska institutionen Industriell och finansiell ekonomi Kandidatuppsats VT 2008 Över linjen - en uppsats om att betala för överavkastning hos aktivt förvaltade fonder Handledare: Anders Axvärn

Läs mer

XACT Bull XACT Bear MARKNADSFÖRINGSMATERIAL

XACT Bull XACT Bear MARKNADSFÖRINGSMATERIAL XACT XACT Bear MARKNADSFÖRINGSMATERIAL Innehållsförteckning Fonder med hävstång...3 Fondernas placeringsstrategi...4 Hävstång...4 Daglig ombalansering...4 Fonderna skapar sin hävstång i terminsmarknaden...5

Läs mer

Börshandlade fonder - ETF

Börshandlade fonder - ETF Börshandlade fonder - Agenda Förenar fondens & aktiens fördelar. Olika typer av :er Rak indexföljare och Indexföljare med hävstång. Fysisk, syntetisk eller terminsbaserad replikering. Vad skiljer en från

Läs mer

Aktivt förvaltade ETF:er

Aktivt förvaltade ETF:er Aktivt förvaltade ETF:er Alpcot Capital Management Avanza Forum 19 mars 014 1 4 Alpcot Capital Management Traditionell ETF Aktivt förvaltad ETF Alpcot Russia UCITS ETF 1 1 Alpcot Capital Management Ltd

Läs mer

Strukturakademin 10 Portföljteori

Strukturakademin 10 Portföljteori Strukturakademin 10 Portföljteori 1. Modern Portföljteori 2. Diversifiering 3. Korrelation 4. Diversifierbar samt icke-diversifierbar risk 5. Allokering 6. Fungerar diversifiering alltid? 7. Rebalansering/Omallokering

Läs mer

Del 2 Korrelation. Strukturakademin

Del 2 Korrelation. Strukturakademin Del 2 Korrelation Strukturakademin Innehåll 1. Implicita tillgångar 2. Vad är korrelation? 3. Hur fungerar sambanden? 4. Hur beräknas korrelation? 5. Diversifiering 6. Korrelation och Strukturerade Produkter

Läs mer

FONDSPECIAL FONDER & RISK. Innehåll. Rapportförfattare. Fördjupning om fonder från Fondbolagens förening

FONDSPECIAL FONDER & RISK. Innehåll. Rapportförfattare. Fördjupning om fonder från Fondbolagens förening FONDSPECIAL Fördjupning om fonder från Fondbolagens förening FONDER & RISK När olika placeringsformer diskuteras är en bedömning av risk alltid viktig. Beroende på placeringshorisont och personliga önskemål

Läs mer

Hedgefonders avkastning gentemot Stockholmsbörsen

Hedgefonders avkastning gentemot Stockholmsbörsen Södertörns högskola Institutionen för ekonomi och företagande Kandidatuppsats 15 hp Finansiering Vårterminen 2010 Hedgefonders avkastning gentemot Stockholmsbörsen Hur presterar Hedgefonder under olika

Läs mer

Handel med ETF:er i primär- & sekundärmarknaden

Handel med ETF:er i primär- & sekundärmarknaden Handel med ETF:er i primär- & sekundärmarknaden Jacob Sternius, Chef ETF, Carnegie Fonder Carnegie Investment Bank AB Primär och sekundärmarknad Fondbolag Andelar Aktiekorg Market maker Market maker Market

Läs mer

NASDAQ OMX ETF-EVENT 8 MARS

NASDAQ OMX ETF-EVENT 8 MARS NASDAQ OMX ETF-EVENT 8 MARS OM ETFSVERIGE.SE Lanserades i april 2009 ETFSverige.se är Sveriges första innehållssajt som enbart fokuserar på Exchange Traded Funds ( ETF/ETF:er ) eller på svenska börshandlade

Läs mer

Modern kapitalförvaltning kundanpassning med flexibla lösningar

Modern kapitalförvaltning kundanpassning med flexibla lösningar Modern kapitalförvaltning kundanpassning med flexibla lösningar (Från Effektivt Kapital, Vinell m.fl. Norstedts förlag 2005) Ju rikare en finansmarknad är på oberoende tillgångar, desto större är möjligheterna

Läs mer

Indexfonder på den svenska marknaden en lämplig sparform för framtiden?

Indexfonder på den svenska marknaden en lämplig sparform för framtiden? UPPSALA UNIVERSITET Företagsekonomiska institutionen Kandidatuppsats inom företagsekonomi Våren 2008 Indexfonder på den svenska marknaden en lämplig sparform för framtiden? Författare: Jonas Boström Claes

Läs mer

Del 6 Valutor. Strukturakademin

Del 6 Valutor. Strukturakademin Del 6 Valutor Strukturakademin Innehåll 1. Strukturerade produkter och valutor 2. Hur påverkar valutor? 3. Metoder att hantera valutor 4. Quanto Valutaskyddad 5. Composite Icke valutaskyddad 6. Lokal Icke

Läs mer

Del 1 Volatilitet. Strukturakademin

Del 1 Volatilitet. Strukturakademin Del 1 Volatilitet Strukturakademin Innehåll 1. Implicita tillgångar 2. Vad är volatilitet? 3. Volatility trading 4. Historisk volatilitet 5. Hur beräknas volatiliteten? 6. Implicit volatilitet 7. Smile

Läs mer

Absolutavkastande tillgångsallokering

Absolutavkastande tillgångsallokering Absolutavkastande tillgångsallokering Vad är Chelys Kapitalförvaltning? Chelys Kapitalförvaltning AB är ett fristående analysföretag som veckovis analyserar förutsättningarna för aktie- och räntemarknaden

Läs mer

www.pwc.se/riskpremiestudien Riskpremien på den svenska aktiemarknaden

www.pwc.se/riskpremiestudien Riskpremien på den svenska aktiemarknaden www.pwc.se/riskpremiestudien Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Studie mars 2012 Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Innehåll Introduktion... 3 Sammanfattning av årets studie... 4 Undersökningsmetodik...

Läs mer

Placeringsalternativ kopplat till tre strategier på G10 ländernas valutor

Placeringsalternativ kopplat till tre strategier på G10 ländernas valutor www.handelsbanken.se/mega Strategiobligation SHB FX 1164 Placeringsalternativ kopplat till tre strategier på G10 ländernas valutor Strategierna har avkastat 14,5 procent per år sedan år 2000 Låg korrelation

Läs mer

Aktieindexobligationer hög avkastning till låg risk

Aktieindexobligationer hög avkastning till låg risk Aktieindexobligationer hög avkastning till låg risk Utvärdering av Handelsbankens aktieindexobligationer 1994-2007 Sammanfattning Avkastning jämförbar med aktier Handelsbankens aktieindexobligationer har

Läs mer

Finansmarknadernas utveckling och den finansiella stabiliteten om hedgefonder

Finansmarknadernas utveckling och den finansiella stabiliteten om hedgefonder Finansmarknadernas utveckling och den finansiella stabiliteten om hedgefonder KENT JANÉR VD för Nektar Asset Management, en marknadsneutral hedge fond som arbetar med stort inslag av makroekonomiska bedömningar.

Läs mer

EXAMENSARBETE. Aktiv fondförvaltning. Ger aktivt förvaltade fonder valuta för pengarna? Magnus Wikman. Ekonomie kandidatexamen Nationalekonomi

EXAMENSARBETE. Aktiv fondförvaltning. Ger aktivt förvaltade fonder valuta för pengarna? Magnus Wikman. Ekonomie kandidatexamen Nationalekonomi EXAMENSARBETE Aktiv fondförvaltning Ger aktivt förvaltade fonder valuta för pengarna? Magnus Wikman Ekonomie kandidatexamen Nationalekonomi Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik

Läs mer

Vi gör förändringar i Access Trygg den 2 april 2014

Vi gör förändringar i Access Trygg den 2 april 2014 Stockholm mars 2014 1(3) Vi gör förändringar i Access Trygg den 2 april 2014 Vår ambition är att erbjuda dig ett modernt och attraktivt utbud av fonder med hög kvalitet. Det innebär att vi kontinuerligt

Läs mer

Del 13 Andrahandsmarknaden

Del 13 Andrahandsmarknaden Del 13 Andrahandsmarknaden Strukturakademin Strukturakademin Srukturinvest Fondkommission 1 Innehåll 1. Produktens värde på slutdagen 2. Produktens värde under löptiden 3. Köp- och säljspread 4. Obligationspriset

Läs mer

Fondförmögenheterna stiger utan att avgifterna sjunker En studie genomförd av AMF Pension Fondförvaltning AB

Fondförmögenheterna stiger utan att avgifterna sjunker En studie genomförd av AMF Pension Fondförvaltning AB x Fondförmögenheterna stiger utan att avgifterna sjunker En studie genomförd av AMF Pension Fondförvaltning AB För frågor, kontakta Fredrik Nordström, VD AMF Pension Fondförvaltning, 070-219 35 20 Fondavgifterna

Läs mer

ETF:er i praktiken OMX Nasdaq 2014-10-21

ETF:er i praktiken OMX Nasdaq 2014-10-21 ETF:er i praktiken OMX Nasdaq 2014-10-21 Marknadsföringsmaterial Agenda 1. Utvärdering av ETF:er 2. Likviditetshantering 3. Allokering 4. Riskhantering 2 Handelsbanken Asset Management AUM 375 mdr 57 pers

Läs mer

COELI PRIVATE EQUITY 2009 AB

COELI PRIVATE EQUITY 2009 AB INBJUDAN TILL TECKNING AV AKTIER I COELI 2009 AB Denna informationsbroschyr är en sammanfattning av prospektet Inbjudan till teckning av aktier Coeli Private Equity 2009 AB. Ett fullständigt prospekt kan

Läs mer

AID:... Uppgift 1 (2 poäng) Definiera kortfattat följande begrepp. a) IRR b) APR c) Going concern d) APV. Lösningsförslag: Se Lärobok och/alt Google.

AID:... Uppgift 1 (2 poäng) Definiera kortfattat följande begrepp. a) IRR b) APR c) Going concern d) APV. Lösningsförslag: Se Lärobok och/alt Google. Notera att det är lösningsförslag. Inga utförliga lösningar till triviala definitioner och inga utvecklade svar på essä-typ frågor. Och, att kursen undervisas lite olika år från år. År 2013 mera från Kap

Läs mer

Andie Taguchi 2013-08-30

Andie Taguchi 2013-08-30 Direktavkastning som investeringsstrategi En empirisk studie med varianter av investeringsstrategin Dogs of the Dow på den svenska aktiemarknaden under 2002-2013 Andie Taguchi 2013-08-30 Nationalekonomisk

Läs mer

www.handelsbanken.se/certifikat Certifikat BEAR HM H Avseende: Hennes & Mauritz B Med emissionsdag: 17 april 2009

www.handelsbanken.se/certifikat Certifikat BEAR HM H Avseende: Hennes & Mauritz B Med emissionsdag: 17 april 2009 www.handelsbanken.se/certifikat Certifikat BEAR HM H Avseende: Hennes & Mauritz B Med emissionsdag: 17 april 2009 Slutliga Villkor Certifikat Fullständig information om Handelsbanken och erbjudandet kan

Läs mer

Vad handlar Boken Kapitel och föreläsningar om? En synopsis av kursen

Vad handlar Boken Kapitel och föreläsningar om? En synopsis av kursen 2015-04-25/Bo Sjö Översikt Finansiell Ekonomi 723G29 Vad handlar Boken Kapitel och föreläsningar om? En synopsis av kursen Kap 1 Introduktion (Översiktligt) Det asymmetriska informations problemet, som

Läs mer

Hedgefonder och aktiefonder under IT-kraschen

Hedgefonder och aktiefonder under IT-kraschen UPPSALA UNIVERSITET Företagsekonomiska Institutionen Examensarbete C Höstterminen 2008 Hedgefonder och aktiefonder under IT-kraschen en studie av riskjusterad avkastning Författare: Oliver Ziehe Handledare:

Läs mer

Oktober 2010. Med vänlig hälsning Enter Fonder AB. www.enterfonder.se

Oktober 2010. Med vänlig hälsning Enter Fonder AB. www.enterfonder.se Oktober 2010 Källa: stock.xchng Med vänlig hälsning Enter Fonder AB www.enterfonder.se Enter Fonder AB Telefon 08 790 57 00 Fax 08 790 57 50 E-mail: info@enterfonder.se Enter Sverige Senaste månaden Sedan

Läs mer

INFORMATIONSBROSCHYR. Carnegie Fund of Funds International. Utländsk specialfond

INFORMATIONSBROSCHYR. Carnegie Fund of Funds International. Utländsk specialfond INFORMATIONSBROSCHYR Carnegie Fund of Funds International Utländsk specialfond Informationsbroschyren avser Carnegie Fund of Funds International, utländsk specialfond med tillstånd enligt 1 kap. 9 lagen

Läs mer

HUR KAN JAG ANVÄNDA ETF:ER SOM ETT KOMPLEMENT TILL MIN VANLIGA AKTIEPORTFÖLJ?

HUR KAN JAG ANVÄNDA ETF:ER SOM ETT KOMPLEMENT TILL MIN VANLIGA AKTIEPORTFÖLJ? HUR KAN JAG ANVÄNDA ETF:ER SOM ETT KOMPLEMENT TILL MIN VANLIGA AKTIEPORTFÖLJ? OM ETFSVERIGE.SE Lanserades i april 2009 ETFSverige.se är Sveriges första innehållssajt som enbart fokuserar på Exchange Traded

Läs mer

Historisk utveckling. Geografisk fördelning

Historisk utveckling. Geografisk fördelning Oak Capital erbjuder för närvarande en trendanpassad investering med exponering mot tre mycket välrenomerade fonder och finns både som kapitalskydd och hävstångscertifikat. Placeringen bygger som bekant

Läs mer

BEAR OMX X10 BNP BULL OMX X10 BNP

BEAR OMX X10 BNP BULL OMX X10 BNP BNP PARIBAS BULL AND BEAR EDUCATED TRADING BEAR OMX X10 BNP BULL OMX X10 BNP Daglig hävstång x10 Förstärkt avkastning för dig med kort placeringshorisont En investering i värdepapper kan både öka och minska

Läs mer

Månadsbrev PROGNOSIA SUPERNOVA Oktober 2014

Månadsbrev PROGNOSIA SUPERNOVA Oktober 2014 Månadsbrev PROGNOSIA SUPERNOVA Oktober 2014 Förvaltaren har ordet Efter en turbulent inledning på oktober månad återhämtade sig tillväxtmarknaderna snabbt i slutet. Prognosia Supernova steg med hjälp av

Läs mer

AID:... LÖSNINGSFÖRSLAG TENTA 2013-05-03. Aktiedelen, uppdaterad 2014-04-30

AID:... LÖSNINGSFÖRSLAG TENTA 2013-05-03. Aktiedelen, uppdaterad 2014-04-30 LÖSNINGSFÖRSLAG TENTA 013-05-03. Aktiedelen, udaterad 014-04-30 Ugift 1 (4x0.5 = oäng) Definiera kortfattat följande begre a) Beta värde b) Security Market Line c) Duration d) EAR Se lärobok, oweroints.

Läs mer

Halvårsberättelse 2011 Fonden eturn

Halvårsberättelse 2011 Fonden eturn Halvårsberättelse 2011 Fonden eturn BOX 24150, 104 51 STOCKHOLM, SWEDEN PHONE +46 8 55 11 54 90 www.eturn.se 1 1 Förvaltarna har ordet Under första halvåret 2011 har de nordiska börserna pendlat mellan

Läs mer

Riskbegreppet kopplat till långsiktigt sparande

Riskbegreppet kopplat till långsiktigt sparande Riskbegreppet kopplat till långsiktigt sparande Vad är risk? På de finansiella marknaderna är en vedertagen och accepterad definition av risk att den definieras som variation i placeringens avkastning.

Läs mer

För några av er kanske strukturerade placeringar är okänt medan andra kanske upplever placeringsformen som snårig. Vilka möjligheter och risker finns

För några av er kanske strukturerade placeringar är okänt medan andra kanske upplever placeringsformen som snårig. Vilka möjligheter och risker finns 1 För några av er kanske strukturerade placeringar är okänt medan andra kanske upplever placeringsformen som snårig. Vilka möjligheter och risker finns det? Under detta pass ska jag besvara frågorna Vad,

Läs mer

VÄSENTLIG INFORMATION AVSEENDE BULL-CERTIFIKAT

VÄSENTLIG INFORMATION AVSEENDE BULL-CERTIFIKAT VÄSENTLIG INFORMATION AVSEENDE BULL-CERTIFIKAT Hur ska jag använda detta dokument? Detta dokument förser dig med information om väsentliga egenskaper och risker för en investering i Bull-certifikat (även

Läs mer

VÄSENTLIG INFORMATION AVSEENDE CERTIFIKAT MINI FUTURE SHORT

VÄSENTLIG INFORMATION AVSEENDE CERTIFIKAT MINI FUTURE SHORT VÄSENTLIG INFORMATION AVSEENDE CERTIFIKAT MINI FUTURE SHORT Hur ska jag använda detta dokument? Detta dokument förser dig med information om väsentliga egenskaper och risker för en investering i Certifikat

Läs mer

Månadsbrev PROGNOSIA GALAXY Oktober 2014

Månadsbrev PROGNOSIA GALAXY Oktober 2014 Månadsbrev PROGNOSIA GALAXY Oktober 2014 Förvaltaren har ordet De globala börserna steg återigen och oktober blev den nionde positiva månaden i rad. Prognosia Galaxy steg med 2,55 % i oktober (inklusive

Läs mer

BULL BEAR-CERTIFIKAT BULL & BEAR-CERTIFIKAT

BULL BEAR-CERTIFIKAT BULL & BEAR-CERTIFIKAT BNP PARIBAS BULL AND BEAR EDUCATED TRADING BULL BEAR-CERTIFIKAT BULL & BEAR-CERTIFIKAT Daglig hävstång Förstärkt avkastning för dig med kort placeringshorisont En investering i värdepapper kan både öka

Läs mer

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Placeringspolicy för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions styrelse 2012-06-02 Dokumentansvarig: Ekonomichef Innehåll Syfte... 2 Förvaltningsmål...

Läs mer

EDUCATED TRADING. Daglig hävstång BULL & BEAR-CERTIFIKAT. Förstärkt avkastning för dig med kort placeringshorisont

EDUCATED TRADING. Daglig hävstång BULL & BEAR-CERTIFIKAT. Förstärkt avkastning för dig med kort placeringshorisont BNP PARIBAS EDUCATED TRADING Daglig hävstång BULL & BEAR-CERTIFIKAT Förstärkt avkastning för dig med kort placeringshorisont En investering i värdepapper kan både öka och minska i värde och det är inte

Läs mer

Trend 100 Trend 50 Granit Fonder AB

Trend 100 Trend 50 Granit Fonder AB Trend 100 Trend 50 Granit Fonder AB 17 oktober 2013 Innehållsförteckning 1. Fondbolaget Fonder Uppdragsavtal Registerhållning Limitering av försäljning- och inlösenorder Fondens upphörande eller överlåtelse

Läs mer

TOM Certifikat TOM OMX X1 OC

TOM Certifikat TOM OMX X1 OC TOM Certifikat TOM OMX X1 OC Turn Of the Month Certifikat Vad står TOM för? TOM står för turn-of-the-month. TOM Certifikat följer en mycket enkel investeringsstrategi. Investering sker endast under månadsskiften,

Läs mer

Årsberättelse 2008 eturn AktieTrend

Årsberättelse 2008 eturn AktieTrend Årsberättelse 2008 eturn AktieTrend SOLNA STRANDVÄG 78, 171 54 SOLNA, SWEDEN PHONE +46 8 55 11 54 90 www.eturn.se 1 1 Förvaltarna har ordet År 2008 var ett av de sämsta börsåren i historien med mycket

Läs mer

Del 15 Avkastningsberäkning

Del 15 Avkastningsberäkning Del 15 Avkastningsberäkning 1 Innehåll 1. Framtida förväntat pris 2. Price return 3. Total Return 5. Excess Return 6. Övriga alternativ 7. Avslutande ord 2 I del 15 går vi igenom olika möjliga alternativ

Läs mer

Analys av avkastning för upphandlad fondförsäkring inom ITP 2007-07-01 2011-09-30

Analys av avkastning för upphandlad fondförsäkring inom ITP 2007-07-01 2011-09-30 Analys av avkastning för upphandlad fondförsäkring inom ITP 2007-07-01 2011-09-30 2011-12-01 Sammanfattning Collectums fondutbud som upphandlades 2010 har under perioden 2010-07-01 till 2011-09-30 gått

Läs mer

Bättre placeringar. SIP Nordic Fondkommission AB Datum: 10 april 2012

Bättre placeringar. SIP Nordic Fondkommission AB Datum: 10 april 2012 Bättre placeringar SIP Nordic Fondkommission AB Datum: 10 april 2012 Om SIP Nordic Företaget Start i Stockholm 2006 Tillståndspliktig verksamhet i Sverige, Norge, Finland, Storbritannien, USA Produktportfölj:

Läs mer

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Mars 2015 Rapporten presenterar marknadsriskpremien och andra kritiska komponenter som krävs för att uppskatta avkastningskravet på den svenska aktiemarknaden.

Läs mer

Den verkliga kostnaden för aktiv förvaltning

Den verkliga kostnaden för aktiv förvaltning Örebro universitet Handelshögskolan Civilekonomprogrammet Nationalekonomi D, Masteruppsats 30p Handledare: Daniela Andrén Examinator: Dan Johansson HT 2013 Den verkliga kostnaden för aktiv förvaltning

Läs mer

Fondförvaltningens inverkan på prestation

Fondförvaltningens inverkan på prestation Fondförvaltningens inverkan på prestation En empirisk studie av den finländska fondmarknaden Josefine Fiskars Institutionen för finansiell ekonomi och ekonomisk statistik Svenska handelshögskolan Vasa

Läs mer

1 ekonomiska 25 kommentarer mars 2009 nr 3, 2009

1 ekonomiska 25 kommentarer mars 2009 nr 3, 2009 n Ekonomiska kommentarer Denna kommentar är ett utdrag ur en artikel Hedgefonder och finansiella kriser som publiceras i årets första nummer av Riksbankens tidskrift Penning- och valutapolitik. Utöver

Läs mer

Södertörns Högskola Magisteruppsats HT-05 Handledare: Eron Oxing. - en jämförelse mellan aktiv förvaltade svenska aktiefonder kontra index -

Södertörns Högskola Magisteruppsats HT-05 Handledare: Eron Oxing. - en jämförelse mellan aktiv förvaltade svenska aktiefonder kontra index - Södertörns Högskola Magisteruppsats HT-05 Handledare: Eron Oxing - en jämförelse mellan aktiv förvaltade svenska aktiefonder kontra index - Förord Denna studie behandlar svenska aktiefonders avkastning

Läs mer

Aktivt förvaltade fonder Hur aktiva är de egentligen?

Aktivt förvaltade fonder Hur aktiva är de egentligen? Nationalekonomiska Institutionen Kandidatuppsats Januari 2011 Aktivt förvaltade fonder Hur aktiva är de egentligen? Handledare Erik Norrman Författare Jonathan Jelves Anders Walle Sammanfattning Vi har

Läs mer

Fundamental indexering - fundamentalt rätt?

Fundamental indexering - fundamentalt rätt? Uppsala Universitet Företagsekonomiska Institutionen HT 2009 Magisteruppsats 15 hp Fundamental indexering - fundamentalt rätt? En studie av den svenska aktiemarknaden Handledare: Robert Joachimsson Författare:

Läs mer

Examensfrågor: Fondspara

Examensfrågor: Fondspara Examensfrågor: Fondspara Det finns över 3000 fonder på den svenska marknaden med olika inriktning. Strax över 70 procent av alla barn har sparande i fonder. Nu till frågorna G Ska man välja att spara i

Läs mer

Tentamensgenomgång och återlämning: Måndagen 9/6 kl12.00 i B413. Därefter kan skrivningarna hämtas på studentexpeditionen, plan 7 i B-huset.

Tentamensgenomgång och återlämning: Måndagen 9/6 kl12.00 i B413. Därefter kan skrivningarna hämtas på studentexpeditionen, plan 7 i B-huset. Statistiska institutionen Nicklas Pettersson Skriftlig tentamen i Finansiell Statistik Grundnivå 7.5hp, VT2014 2014-05-26 Skrivtid: 9.00-14.00 Hjälpmedel: Godkänd miniräknare utan lagrade formler eller

Läs mer

Warranter En investering med hävstångseffekt

Warranter En investering med hävstångseffekt Warranter En investering med hävstångseffekt Investerarprofil ÄR WARRANTER RÄTT TYP AV INVESTERING FÖR DIG? Innan du bestämmer dig för att investera i warranter bör du fundera över vilken risk du är beredd

Läs mer

Slumpen som investeringsstrategi. En Monte Carlo undersökning

Slumpen som investeringsstrategi. En Monte Carlo undersökning Slumpen som investeringsstrategi En Monte Carlo undersökning Ekonomihögskolan, Lunds Universitet Nationalekonomiska institutionen Kandidatuppsats 15 hp finansiell ekonomi Vårterminen 215 Författare: Martin

Läs mer

Del 3 Utdelningar. Strukturakademin

Del 3 Utdelningar. Strukturakademin Del 3 Utdelningar Strukturakademin Innehåll 1. Implicita tillgångar 2. Vad är utdelningar? 3. Hur påverkar utdelningar optioner? 4. Utdelningar och Forwards 5. Prognostisera utdelningar 6. Implicita utdelningar

Läs mer

Del 18 Autocalls fördjupning

Del 18 Autocalls fördjupning Del 18 Autocalls fördjupning Innehåll Autocalls... 3 Autocallens beståndsdelar... 3 Priset på en autocall... 4 Känslighet för olika parameterar... 5 Avkastning och risk... 5 del 8 handlade om autocalls.

Läs mer

Fondallokering 2014-02-17

Fondallokering 2014-02-17 Fondallokering 2014-02-17 1 Stellum Låg... 2 1.1 Förvaltningsmål och riskprofil... 2 1.2 Värdering och jämförelseindex... 2 1.3 Aktuell fondallokering... 2 1.4 Portföljens prestanda jämfört med jämförelseindex...

Läs mer

Finländska aktiefonders prestation och egenskaper

Finländska aktiefonders prestation och egenskaper Finländska aktiefonders prestation och egenskaper Christoffer Härus Institutionen för finansiell ekonomi och ekonomisk statistik Svenska handelshögskolan Vasa 2015 SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN Institution:

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för:

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Finansiell ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen 21FE1B Nationalekonomi 1-30 hp 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum:

Läs mer

Del 4 Emittenten. Strukturakademin

Del 4 Emittenten. Strukturakademin Del 4 Emittenten Strukturakademin Innehåll 1. Implicita risker och tillgångar 2. Emittenten 3. Obligationer 4. Prissättning på obligationer 5. Effekt på villkoren 6. Marknadsrisk och Kreditrisk 7. Implicit

Läs mer

Viktig information till dig som sparar i Swedbank Robur Mixfond, Swedbank Robur Mixfond MEGA och Swedbank Robur Norrmix

Viktig information till dig som sparar i Swedbank Robur Mixfond, Swedbank Robur Mixfond MEGA och Swedbank Robur Norrmix Stockholm augusti 2012 1(4) Viktig information till dig som sparar i Swedbank Robur Mixfond, Swedbank Robur Mixfond MEGA och Swedbank Robur Norrmix Vår ambition är att erbjuda dig ett modernt och attraktivt

Läs mer

Handledning för broschyren Fonder

Handledning för broschyren Fonder Handledning för broschyren Fonder Broschyren Fonder är framtagen av Fondbolagens förening i samarbete med det landsomfattande nätverket Gilla Din Ekonomi som drivs av Finansinspektionen. Broschyren innehåller

Läs mer

Absolutavkastning Plus, Svensk Likviditetsfond och Svensk Obligationsfond MEGA läggs samman med Räntefond Kort Plus

Absolutavkastning Plus, Svensk Likviditetsfond och Svensk Obligationsfond MEGA läggs samman med Räntefond Kort Plus Stockholm mars 2014 1(5) Absolutavkastning Plus, Svensk Likviditetsfond och Svensk Obligationsfond MEGA läggs samman med Räntefond Kort Plus Du sparar i en eller i flera av nedanstående luxemburgregistrerade

Läs mer

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna

Läs mer

En rapport om fondspararnas riskbenägenhet 2009/2010

En rapport om fondspararnas riskbenägenhet 2009/2010 En rapport om fondspararnas riskbenägenhet 2009/2010 Bakgrund Riksdagen och arbetsmarknadens parter har i praktiken tvingat alla löntagare att själva ta ansvar för sin pensionsförvaltning utan att förvissa

Läs mer

Fondkollen FAKTA, TIPS & NYHETER. www.fondkollen.se 1

Fondkollen FAKTA, TIPS & NYHETER. www.fondkollen.se 1 Fondkollen 2013 FAKTA, TIPS & NYHETER www.fondkollen.se 1 Välkommen till Fondkollen 2013 I denna folder finns det viktigaste att känna till om fondsparande. Dessutom finns en app och sajten www.fondkollen.se

Läs mer

Capital Asset Pricing Model och Fama-French trefaktormodell Hur väl förklarar dessa modeller avkastningen på den Svenska aktiemarknaden?

Capital Asset Pricing Model och Fama-French trefaktormodell Hur väl förklarar dessa modeller avkastningen på den Svenska aktiemarknaden? Capital Asset Pricing Model och Fama-French trefaktormodell Hur väl förklarar dessa modeller avkastningen på den Svenska aktiemarknaden? Examensarbete för kandidatexamen i matematik vid Göteborgs universitet

Läs mer

Avgifterna på fondmarknaden 2011

Avgifterna på fondmarknaden 2011 Avgifterna på fondmarknaden 2011 1 AMF Fonder 2 sid 5 sid 6 sid 7 sid 8 sid 10 sid 11 sid 12 sid 12 sid 14 sid 16 sid 18 Sammanfattning Om rapporten Begränsningar Utveckling av fondförmögenhet och nettosparande

Läs mer

Fondkollen 2011. råd, tips & nyheter FONDKOLLEN.SE

Fondkollen 2011. råd, tips & nyheter FONDKOLLEN.SE Fondkollen 2011 råd, tips & nyheter FONDKOLLEN.SE 1 Välkommen till Fondkollen 2011 I denna folder finns det viktigaste att känna till om fondsparande. Genom att spara i fonder kan alla få del i placeringar

Läs mer

Fonden regleras i enlighet med den norska lagen om värdepappersfonder av den 25 november 2011 (lov om verdipapirfond, vpfl ).

Fonden regleras i enlighet med den norska lagen om värdepappersfonder av den 25 november 2011 (lov om verdipapirfond, vpfl ). Fondbestämmelser för värdepappersfonden SKAGEN Global 1 Värdepappersfondens och förvaltningsbolagets namn Värdepappersfonden SKAGEN Global förvaltas av förvaltningsbolaget SKAGEN AS (SKAGEN). Fonden är

Läs mer

SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 4/2011 ESMA, RIKTLINJER FÖR HÖGT AUTOMATISERAD HANDEL

SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 4/2011 ESMA, RIKTLINJER FÖR HÖGT AUTOMATISERAD HANDEL SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 4/2011 6 SEPTEMBER 2011 Innehåll RIKTLINJER FÖR HÖGT AUTOMATISERAD HANDEL s.1 BÖRSHANDLADE FONDER s.3 ESMA, RIKTLINJER FÖR HÖGT AUTOMATISERAD HANDEL

Läs mer

), beskrivs där med följande funktionsform,

), beskrivs där med följande funktionsform, BEGREPPET REAL LrNGSIKTIG JeMVIKTSReNTA 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Diagram R15. Grafisk illustration av nyttofunktionen för s = 0,3 och s = 0,6. 0,0 0,0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 s = 0,6 s = 0,3 Anm. X-axeln

Läs mer

Betavärdet som mått på systematisk risk inom aktievärdering

Betavärdet som mått på systematisk risk inom aktievärdering Institutionen för ekonomi Dick Rehnström Betavärdet som mått på systematisk risk inom aktievärdering The Beta Value as a Measure of Systematic Risk within Share Valuation Nationalekonomi C-uppsats Termin:

Läs mer

Halvårsredogörelse 2011

Halvårsredogörelse 2011 2 (11) Förvaltningsberättelse AP7 Aktiefond Fondens start AP7 Aktiefond startade i begränsad omfattning den 11 maj 2010. Den mer betydande verksamheten startade den 24 maj 2010, när kapital från de avvecklade

Läs mer

Påbyggnad/utveckling av lagen om ett pris Effektiv marknad: Priserna på en finansiell marknad avspeglar all relevant information

Påbyggnad/utveckling av lagen om ett pris Effektiv marknad: Priserna på en finansiell marknad avspeglar all relevant information Föreläsning 4 ffektiva marknader Påbyggnad/utveckling av lagen om ett pris ffektiv marknad: Priserna på en finansiell marknad avspeglar all relevant information Konsekvens: ndast ny information påverkar

Läs mer

Aktiefonder. En prestationsjämförelse mellan Sverige- och. globalfonder under en tioårsperiod.

Aktiefonder. En prestationsjämförelse mellan Sverige- och. globalfonder under en tioårsperiod. Södertörns högskola Institutionen för Ekonomi och Företagande Kandidatuppsats 15 hp Finansiering Höstterminen 2010 Aktiefonder En prestationsjämförelse mellan Sverige- och globalfonder under en tioårsperiod.

Läs mer

The Permanent Portfolio, med och utan modifieringar, går det att investera efter konjunkturen? Test av fyra olika portföljvalsstrategier

The Permanent Portfolio, med och utan modifieringar, går det att investera efter konjunkturen? Test av fyra olika portföljvalsstrategier The Permanent Portfolio, med och utan modifieringar, går det att investera efter konjunkturen? Test av fyra olika portföljvalsstrategier Författare: Fredrik Gertzell 860220-3674 Handledare: Erik Norrman

Läs mer

Fondkollen RÅD, TIPS & NYHETER. www.fondkollen.se

Fondkollen RÅD, TIPS & NYHETER. www.fondkollen.se Fondkollen 2012 RÅD, TIPS & NYHETER www.fondkollen.se 1 Välkommen till Fondkollen 2012 I denna folder finns det viktigaste att känna till om fondsparande. Genom att spara i fonder kan alla få del i placeringar

Läs mer

Generationsfonder En jämförelse mellan generationsfonderna i Sverige

Generationsfonder En jämförelse mellan generationsfonderna i Sverige Örebro Universitet Handelshögskolan Företagsekonomi D, Uppsats 30 hp Handledare: Håkan Persson Examinator: Håkan Persson VT 2012 Generationsfonder En jämförelse mellan generationsfonderna i Sverige Olof

Läs mer

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden. Studie mars 2009

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden. Studie mars 2009 Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Studie mars 2009 Innehåll Introduktion 1 Sammanfattning av årets studie 1 Marknadsriskpremien på den svenska aktiemarknaden 3 Undersökningsmetodik 3 Marknadsriskpremien

Läs mer

Portföljstudie av bostadshyresfastigheter

Portföljstudie av bostadshyresfastigheter Portföljstudie av bostadshyresfastigheter En utvärdering av möjligheten att använda bostadshyresfastigheter som ett sätt att diversifiera en investeringsportfölj baserad på historisk avkastning för olika

Läs mer

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Mars 2 Rapporten presenterar marknadsriskpremien och andra kritiska komponenter som krävs för att kunna uppskatta avkastningskravet på den svenska aktiemarknaden.

Läs mer

FONDSPECIAL AKTIV FÖRVALTNING & INDEXFÖRVALTNING. Innehåll. Rapportförfattare. Fördjupning om fonder från Fondbolagens förening

FONDSPECIAL AKTIV FÖRVALTNING & INDEXFÖRVALTNING. Innehåll. Rapportförfattare. Fördjupning om fonder från Fondbolagens förening FONDSPECIAL Fördjupning om fonder från Fondbolagens förening AKTIV FÖRVALTNING & INDEXFÖRVALTNING Innehåll Val av fonder Aktiv förvaltning och indexförvaltning 2 Så fungerar en aktivt förvaltad fond 3

Läs mer

Bostadsindex Finansiella Produkter

Bostadsindex Finansiella Produkter 1 Bostadsindex Finansiella Produkter Magnus Olsson Juni 2010 Agenda NASDAQ OMX och index Omvärlden vad händer Vad bygger en ny marknad Produkter baserade på HOX några exempel 2 NASDAQ OMX och Index NASDAQ

Läs mer

ETF-guide för investerare

ETF-guide för investerare ETF-guide för investerare Dra fördel av en investeringsrevolution Börshandlade fonder (ETF:er 1 ) kan hjälpa dig att förändra hur du hanterar dina investeringar. ETF:er kombinerar fördelarna hos traditionella

Läs mer