Spelar storleken roll?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Spelar storleken roll?"

Transkript

1 Spelar storleken roll? En studie på ETF:er och dess underliggande kapitalvärde. Magisteruppsats - Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet Författare: Douglas Lindahl och Anders Wallstedt Handledare: Robert Joachimsson Börshandlade fonder (ETF:er) blir alltmer populära som spar- och investeringsalternativ. Antalet ETF:er och variationen av dessa ökar stadigt. Denna studie ser på ETF:er likställda aktier (ur ett värdepappersperspektiv) och syftar till att applicera momentumstrategier på den amerikanska ETFmarknaden, likt Jegadeesh och Titman (1993), för att testa sambandet mellan ETF:ers kapitalvärde och riskjusterad överavkastning, estimerat genom Jensens alfa. Med utgångspunkt från Banz (1981) som visar på samband mellan investeringar i småbolagsaktier och högre riskjusterad avkastning (än motsvarande investeringar i stora bolags aktier). Testet har baserats på portföljer sammansatta på momentum- och contrarianstrategier för att utröna om en ETFs storlek på kapitalvärde är avgörande för en ETFs avkastning. Populationen har delats upp efter kapitalvärde i grupper om 25% största respektive 25% minsta, varefter portföljer skapats med momentumvinnare och momentumförlorare inom respektive grupp. Resultaten är mångtydiga och är i en del fall i linje med forskning som stödjer teorier om sambandet mellan lågt kapitalvärde och hög riskjusterad överavkastning. I andra fall är resultatet motsatt. Dock ger de flesta observationer inte statistisk signifikans och sambandet kan därför inte styrkas statistiskt. Resultatet tyder snarare på att ett samband mellan dessa två variabler inte föreligger.

2 Innehåll 1. Inledning Syfte Börshandlade fonder (Exchange traded funds) Teori Den effektiva marknadshypotesen CAPM (capital asset pricing model) Momentum Tidigare forskning Metod Portföljutformning Utvärdering av portföljer Jensens alfa Students T-test Metodkritik Resultat och Analys Slutsats Förslag till vidare forskning Källförteckning Appendix Treynor-kvot Specificering av urval

3 1. Inledning Börshandlade fonder (hädanefter benämnd som ETF) har under de senaste åren blivit allt mer populära som investeringsalternativ. I USA uppgick det totala värdet av ETF:er till 731,7 miljarder dollar vid början av år Detta innebär en ökning från föregående år med ca 48%. Dessa handlas i likhet med noterade aktier dagligen och prissätts därmed på samma sätt. Då ETF:er består av flertalet underliggande tillgångar kan de anta en mängd olika former med allt från råvaruspecialisering till fullständig marknadsindexering till regionsspecialisering. En ETF kan exempelvis bestå delvis av investeringar i guld eller andra råvaror och delvis av investeringar i utvecklingsländer och specifika regioner. Strukturen varierar i hög grad. Dessutom kan ETF:er anta mer eller mindre samma uppbyggnad oavsett var i världen de handlas. En amerikansk ETF kan teoretiskt sett ha samma underliggande investeringar som en svensk ETF. Den geografiska noteringsplatsen av en ETF är därför mindre relevant för genomförandet av denna studie. Då ETF:ers prisutveckling är helt beroende av dess underliggande tillgångar och dessas ursprung är jämförbarheten till den svenska, och andra, marknader stor. Utbudet ökar ständigt och bestod i slutet av november 2010 av totalt ca 7573 ETF:er som handlas globalt. (bloomberg.com, 2010) Då likheterna mellan aktier och ETF:er anses vara stora ämnar vi undersöka ifall man genom portföljinvesteringar baserade på momentum (Jegadeesh och Titman 1993) kan erhålla riskjusterad överavkastning på den amerikanska marknaden för ETF:er och ifall avkastningens utveckling skiljer sig beroende på ETF:ernas kapitalvärde 1. Det senare antagandet grundar sig i den forskning Banz (1981) presenterade då han påvisade hur den riskjusterade avkastningen som genererades av småbolags aktier översteg motsvarande avkastning som investeringar i stora bolags aktier innebar. Vi ämnar därmed utröna om detta samband även föreligger för ETF:er. Ur dels ett historiskt, och ett nutida, perspektiv anser vi att den svenska marknaden för ETF:er har varit och är relativt liten och därför mindre intressant att undersöka. Tar man dessutom in det faktum att det är de underliggande tillgångarna som avgör ETF:ens utveckling, valde vi att använda den amerikanska marknaden som population för studien. En eventuellt riskjusterad överavkastning skulle tyda på att det klassiska antagandet om den effektiva marknaden i dess starkaste form inte håller (Fama 1970). Genom att storleksindela ETF:erna och sedan mäta deras historiska prisutveckling för varierande tidsramar kan vi urskilja momentum och därmed köpa (sälja) ETF:er med stark (svag) prisutveckling och på så sätt bilda investeringsstrategier för att testa våra antaganden om storlekens inverkan på avkastning. Den 1 Det totala värdet (marknadsvärdet) av de underliggande tillgångarna för en specifik ETF. 3

4 riskjusterade överavkastningen mäts enligt Jensen s alfa och bekräftas ytterligare genom att observera Treynor-kvoter (se Appendix). Avsikten är att kombinera denna momentumstrategi med storleken på ETF:ernas totala tillgångar för att fastställa om storleken på fonden har någon inverkan på tillgångens avkastning. Uppsatsen ämnar ge klarhet i, och ökad förståelse för hur, en ETFs storlek inverkar på avkastning över tid. Våra resultat kan antingen understödja eller tillbakavisa tidigare resultat från forskning inom området, applicerat på ETF:er. Vidare ger det en bild av hur attraktivt investeringar i mindre och outvecklade ETF:er är. Om storleken skrämmer finns ett för många oundvikligt hinder att överkomma innan en ETF anses attraktiv för investerare. Om motsatsen däremot kan påvisas skulle detta kunna ge incitament att investera i mindre och nyare ETF:er. Uppsatsens primärsyfte är inte att fasställa en metod för att tjäna pengar. Den syftar främst till att utveckla den forskning som Banz (1981) bedrivit rörande skillnaden i avkastning på smårespektive storbolagsaktier. Vi testar dessa teorier på ett relativt nytt finansiellt instrument, ETF:er, för att se om samma samband mellan avkastning och storlek kan urskiljas för dessa. 1.1 Syfte Syftet med denna uppsats är att genom fiktiva portföljinvesteringar bestående av amerikanskt listade ETF:er utröna huruvida det går att identifiera skillnader mellan den eventuella riskjusterade överavkastningen som genereras i ETF:er med lågt respektive högt kapitalvärde. Detta med utgångspunkt från Banz (1981) forskning på aktiemarknaden applicerat på ETF:er Frågeställningen utformas därmed enligt följande: Skiljer sig den riskjusterade överavkastningen hos amerikanska ETF:er med stort kapitalvärde gentemot ETF:er med lågt kapitalvärde och kan man påvisa denna skillnad genom applicerandet av momentum? 4

5 2. Börshandlade fonder (Exchange traded funds) En ETF är likt en vanlig fond en portfölj sammansatt av ett antal underliggande tillgångar. ETF:er följer ofta ett underliggande index så som det svenska OMX 30 eller det amerikanska Nasdaq men även unika index som följer ett speciellt tillgångslag eller region. Sammansättningen av ETF:er varierar och en enskild sådan kan därför bestå dels av amerikanska och dels svenska tillgångar, oavsett tillgångsform, oberoende av var i världen ETF:en handlas. ETF:er kom till av den anledning att investerare som ville skapa en portfölj som följde ett index var tvungen att investera i en stor mängd aktier i ett stort antal bolag. Att sedan justera den relativa storleken kontinuerligt för att replikera det index man önskade följa innebar stora transaktionskostnader (etf.about.com, 2010). Under 1970-talets början blev det möjligt att handla med en hel varukorg av bolag. Storbankerna sålde portföljer som innehöll ett nästan replikerat innehav av S&P 500. (Gary L. Gastineau, 2001). Detta lade grunden till den första ETF:en, SPDR (eller Spider som den också kallas), en fond som följer S&P 500, och som dessutom är världens största ETF, till förvaltat kapital räknat. ETF:er fungerar som börshandlade aktier och handlas och prissätts dagligen på de handelsplatser de är listade. Endast institutioner köper och säljer ETF:er av det emitterande fondbolaget på en primärmarknad. Dessa köper då stora volymer, skapande andelar (Creation Units), som de sedan säljer vidare till investerare på börsen på sekundärmarknaden. Till skillnad från vanliga förvaltade fonder så kan det förekomma att ETF:er handlas till ett värde som över- eller understiger det faktiska värdet på de underliggande tillgångarna, det vill säga annat än sitt NAV (Net Asset Value, vilket representerar det faktiska värdet av fondens samtliga tillgångar) vilket ger upphov till ett slags arbitragemöjligheter. En av de största fördelarna med ETF:er är den avsevärt lägre förvaltningskostnaden förenade med ETF:er i jämförelse till klassiskt förvaltade fonder. Enligt ETF Sverige ligger kostnaden för förvaltning av ETF:er runt 0,5% plus transaktionskostnader. Detta kan ställas i relation till klassiska aktivt förvaltade fonder som har en genomsnittlig förvaltningsavgift på 1,29% (morningstar.se, 2010). De lägre avgifterna är förenade med det faktum att en ETF inte behöver minska sitt innehav i de underliggande tillgångarna när en investerare väljer att ta ut sin investering, till skillnad från en klasiskt förvaltad fond som säljer av tillgångar för att återbetala likviden till investeraren. Eftersom ETF:er handlas på en sekundärmarknad där investerare säljer och köper andelar av varandra kan höga transaktions- och administrationsavgifter undvikas. Likviditeten hos ETF:er är dessutom högre då dessa handlas i realtid. ETF:er kan vara ett bra 5

6 alternativ till den som vill exponera sig mot ett visst segment, marknad eller land då det i dagsläget existerar ETF:er som följer de allra flesta tillgångsslag, branscher och regioner. Att vår studie bygger på ETF:er noterade på de amerikanska börserna begränsar oss inte till att endast undersöka den amerikanska marknadens avkastning. På grund av ETF:ers spridda exponering kan de antas representera de flesta marknader, oavsett dess ursprung. Exempelvis följer en amerikanskt registrerad ETF som har majoriteten av sitt innehav i Brasilianska bolag, till största delen ett brasilianskt index och är så gott som oberoende av utvecklingen i USA, trots att denna är registrerad i USA. En annan viktig faktor man måste ha i beaktning är att en ETF med lågt kapitalvärde inte direkt är att likställa med en småbolagsaktie. Att en ETF har ett lågt kapitalvärde innebär inte att dess underliggande tillgångar nödvändigtvis består av småbolagsaktier. Vi har i denna studie som utgångspunkt däremot följt Banz (1981) antaganden om att stora bolags aktier (likställs med ETF:er med högt kapitalvärde) innebär lägre risk och därmed lägre förväntad avkastning (även i enlighet med CAPM, se teori). Det motsatta antagandet gäller för ETF:er med lågt kapitalvärde småbolagsaktier innebär högre risk och därmed högre förväntad avkastning. Detta för att undersöka applicerbarheten av Banz (1981) forskning på ETF:er. 3. Teori 3.1 Den effektiva marknadshypotesen Antagandet om den effektiva marknaden innebär att det som investerare är omöjligt att förutse aktiers framtida prisutveckling. Detta då aktiers gällande priser återspeglar all tillgänglig information om denna, vilket implicerar en omöjlighet för en investerare att generera avkastning som överstiger den avkastning erhållen av marknaden, med andra ord veta mer än marknaden. Marknaden antas agera rationellt och därmed exploatera all information som finns tillgänglig för att erhålla avkastning över det normala. Enbart ny information, det vill säga oförutsägbara händelser skapar prisfluktuationer på aktierna, då denna information direkt uppfattas och justeras för av marknaden. Antagandet om den effektiva marknadshypotesen har sina grunder i tidigt 1900-tal men har sedan dess diskuterats av flertalet forskare, däribland Kendall (1953) som undersökte brittiska industriindex och amerikanska råvaruprisers beteende. Efter korrelationstester och djupare analyser menade Kendall (1953) att prisfluktuationerna verkade vara beroende av slumpvariabler. Ett resonemang som har diskuterats vidare av Eugene Fama (1965) som talar om a random walk på aktiemarknaden. Fama (1970) menar vidare att 6

7 marknaden kan anta tre former av marknadseffektivitet; svag-, semistark- och stark form av marknadseffektivitet. Där den svagaste formen av marknadseffektivitet antar att aktiepriserna reflekterar all historisk information. Det är enligt denna form därför omöjligt att generera överavkastning (avkastning som överstiger marknadsavkastning ) genom investeringar baserade på historiska prisfluktuationer. Den semistarka formen av marknadseffektivitet grundar sig i dels samma antagande som den svaga formen och dessutom företeelsen av att all publik information finns reflekterad i tillgångens pris. Enbart genom applicerandet av insiderinformation, det vill säga ickepublik information, kan man slå marknaden. Vid den starka formen av marknadseffektivitet är detta däremot omöjligt trots tillgång till ickepublik information, all eventuell överavkastning förklaras istället av a random walk, alltså slumpen. Denna teori har ifrågasatts av flertalet forskare (e.g. Piotroski, 2000, Jegadeesh och Titman, 1993) som med diverse investeringsstrategier (baserad på publik information) lyckats slå marknaden och därmed visat på ineffektiva marknader. 3.2 CAPM (capital asset pricing model) CAPM, är ursprungligen en modell framtagen av William Sharpe (1964), John Lintner (1965) och Jan Mossin (1966) och är en förenkling av Harry M Markowitz moderna portföljteori. CAPM beskriver och påvisar relationen mellan risk och den förväntade avkastningen på en tillgång. E(R) Undervärderade aktier Security Market Line Övervärderade aktier Beta (β) 7

8 Grafen ovan visar relationen mellan avkastning och risk enligt CAPM. Kräver investeraren en högre avkastning måste denna också acceptera en högre volatilitet, alltså högre risk. Relationen ser ut som följande: Där ( är förväntad avkastning för tillgången, är den riskfria räntan (exempelvis en statsväxel/obligation). (Beta) representerar känsligheten hos tillgången i relation till jämförbart marknadsindex. [ - ] illustrerar marknadspremien (riskpremien). Beta, känsligheten eller volatiliteten hos en tillgång, beräknas som kovariansen mellan tillgången och marknadsindex s dagliga avkastning dividerat med variansen av den dagliga marknadsavkastningen. Beta kan liknas vid den extra risk en investerare åtar sig genom att inkludera en tillgång i sin investeringsportfölj. Detta är en risk som ej kan diversifieras bort och kallas för den systematiska risken. Ett betavärde av 1 innebär perfekt korrelation mellan den specifika tillgången och marknaden medan ett värde under (över) detta innebär lägre (högre) korrelation gentemot marknaden. Att försöka tillgodogöra sig överavkastning är därmed förenad med att åta sig en högre risk. CAPM beskriver ett positivt linjärt samband mellan risk och avkastning (sambandet kallas Security Market Line, SML). 3.3 Momentum En av de mest studerade portföljstrategierna är den som baseras på momentum (Jegadeesh och Titman, 1993, 2001). Momentum innebär studerandet av finansiella tillgångars prisutveckling under bestämda perioder och sedan investerar baserat på historiska fakta. Momentum är därmed en form av teknisk analys. Vanligast är att investerare studerar ett tidsspann för ett antal tillgångar och sedan investerar i de tillgångar som presterat bäst under denna period. Denna strategi antar därmed att aktier eller andra finansiella tillgångar som under tidigare period presterat bra kommer att fortsätta enligt denna positiva trend. Vidare antas aktier som presterat dåligt under den valda perioden fortsätta falla i pris och dessa säljs eller blankas 2 därmed. Andra menar (e.g. De Bondt och Thaler, 1985) däremot att ovanstående antaganden är direkt motsatt till verkligheten och att aktier som tidigare presterat bra (dåligt) därför kommer att falla (öka) i pris. Man antar därmed att aktierna överpresterat (underpresterat) under den valda studieperioden och följaktligen väntas 2 Att blanka en aktie innebär att man lånar en aktie till dess aktuella värde, realiserar denna för att sedan betala tillbaka aktiens värde vid ett senare tillfälle. På så sätt antas aktiens värde falla vilket innebär att man betalar tillbaka mindre än beloppet man lånade aktien för. 8

9 minska (öka) i värde. Denna strategi kallas för Contrarian momentum som betyder motsatt momentum. 3.4 Tidigare forskning Forskare har visat på ett otal strategier som motbevisar den effektiva marknadshypotesen. En av dessa är Jegadeesh och Titmans (1993) portföljinvesteringar baserade på momentum. Genom investeringar i bolag som visat på historiskt stark aktieprisutveckling lyckas författarna visa på signifikant positiv avkastning för investeringar i portföljer hållna i tre till tolv månader. Portföljernas utformning varierade i stor grad, en portföljinvestering som baserades på tre månaders historisk momentum hölls i tre, sex, nio och tolv månader. Det samma gällde för investeringarna baserade på sex, nio och tolv månaders historisk momentum. Vilket resulterade i totalt 16 strategier per år (fyra underliggande momentumperioder multiplicerat med de fyra olika tidsspann som användes för att mäta avkastning). Data inhämtades via CRSP 3 mellan åren 1965 och 1989 på bolag som fanns noterade på NYSE 4 och AMEX 5. Författarna menar på att den avkastning som genererades kunde härledas till marknadens förmåga att underreagera på bolagsspecifika prisfluktuationer. Dessutom påvisar Jegadeesh och Titman (1993) att momentumportföljer som hålls längre än tolv månader snabbt förlorar den avkastning som genererats under denna period. Ett antal år efter att författarna publicerade artikeln om momentum, genomförde de en ny undersökning där de testade momentums fortsatta applicerbarhet efter tillkännagivandet av den första studiens resultat. Jegadeesh och Titman (2001) visar på hur fenomenet beträffande momentum fortsatt även genom 1990-talet. De Bondt och Thaler (1985) lyckades visa på hur investeringar i aktier med poor performance (låg momentum) under tre till fem års innehavsperioder påvisade högre avkastning än den avkastning genererad av investeringar i aktier som under motsvarande tidsspann visade på hög momentum. Kritik har däremot riktats mot denna studie då andra forskare (e.g. Jegadeesh och Titman 1993) bland annat menar på att testperiodernas längd anses vara för långa och att kalendereffekter 6 kan snedvrida resultatet. 3 CRSP är en amerikansk databas som används inom finansiell forskning. 4 NYSE syftar till New York Stock Exchange 5 AMEX syftar till American Stock Exchange 6 Kalendereffekt är ett fenomen som bland annat Haugen och Jorion (1996) och Keim (1983) uppmärksammade och innebär att vissa kalenderperioder tenderar att påvisa onormal prisutveckling för värdepapper. Detta medför att man inom finansiell forskning bör ha detta i åtanke när man studerar årliga avkastningsperioder för finansiella instrument. För vidare reflektioner kring kalendereffekter se avsnitt

10 Jegadeesh (1990) visade i likhet med Lehmann (1990) att De Bondt och Thalers (1985) investeringsstrategi beträffande aktier med låg momentum även genererade signifikant onormal avkastning då portföljernas innehavsperioder var betydligt kortare (runt en vecka eller en månad). Även Banz (1981) ansåg sig ifrågasätta den effektiva marknadshypotesen och påvisa en anomali gentemot CAPM då han uppmärksammade den inverkan bolagens storlek hade på erhållen riskjusterad avkastning. Genom att studera den riskjusterade avkastning som generades av investeringar i små bolags aktier jämfört med motsvarande avkastning i stora bolags aktier, på de bolag som fanns noterade under minst fem år på NYSE mellan åren 1926 och 1975, kunde Banz (1981) konkludera att den riskjusterade avkastningen från de små bolagens aktier i genomsnitt översteg den riskjusterade avkastning genererad från de stora bolagens aktier. Författaren menar däremot att det är ovisst om storleksfaktorn i sig är orsaken till denna anomali eller om den istället enbart används som en skattning för en annan underliggande förklaringsfaktor. Banz (1981) resultat stöds även av Reinganum (1981) som likaså testade den inverkan bolagens storlek hade på den riskjusterade överavkastningen. Däremot menade Roll (1981) att de små bolagens aktier handlas mindre frekvent och att deras systematiska risk (betavärde) därför borde snedvridas. Den högre riskjusterade avkastningen som Banz (1981) och Reinganum (1981) lyckades påvisa bland småbolagen kan därmed ifrågasättas. De sistnämnda har även fått kritik av Stoll och Whaley (1983) som menar att om man räknar med transaktionskostnaderna som investeringarna medför försvinner den riskjusterade avkastningen. Deras resultat underbyggs av det faktum att de inte statistiskt lyckades säkerställa den avkastning som de faktiskt genererade under sin studie med transaktionskostnaderna inräknade. Detta resonemang testas och replikeras av Shultz (1983) som delvis motbevisar Stoll och Whaley (1983). Dahlqvist, Engström och Söderlind (2000) har studerat relationen mellan avkastning och storlek på aktivt förvaltade fonder. De delade in fonder klassificerat efter dess underliggande tillgångars storlek och fann att stora fonder genererade lägre avkastning i förhållande till de mindre. Dock gällde det motsatta för obligationsfonder där de stora obligationsfonderna genererade högre avkastning än deras mindre motsvarigheter. En möjlig förklaring till dessa motsägelsefulla samband kan ha sin grund i att stora aktiefonder är så pass stora att de har svårt att utföra aggressiv trading och därmed förhindrar att generera avkastningar som överstiger marknaden. Detta samband menar författarna är genomgående för de flesta större fonder. Att stora obligationsfonder presterat bättre än sina mindre motsvarigheter kan dock förklaras att de 10

11 observerade obligationsfonderna ter sig vara små i relation till marknaden för obligationer medan aktiefonder är stora i relation till aktiemarknaden. 4. Metod 4.1 Portföljutformning Historisk pris- och storleksdata är inhämtad från Thomson Reuters Datastream och sträcker sig bakåt i tiden till Detta datum valdes som startdatum då utbudet av ETF:er före detta datum enligt vår åsikt var begränsat. Då ETF:er är ett relativt nytt instrument har utbudet ökat dramatiskt främst de senaste åren. På grund av den relativt korta perioden som ETF:er har varit populära finns inte historisk data för en mängd ETF:er som tillkommit de senaste åren. Studien avgränsas till att innefatta samtliga ETF:er tillgängliga och registrerade på den amerikanska marknaden per till Urvalet data som finns tillgängligt vid våra observationers utgångspunkt (inhämtat ) är 170 stycken och ökar sedan allt eftersom tiden fortgår. I de senaste observationerna uppgår det totala urvalet till ca 954 stycken. Studien har för avsikt att testa om momentum ger olika resultat på ETF:er med högre kapitalinnehav än de med lägre kapitalinnehav. Samtliga ETF:er i urvalet delas därför vid varje omformeringsperiod in i kvartiler med dess storlek som grund, varpå vi ämnar undersöka skillnaden i avkastningen mellan den största respektive minsta kvartilen. Vid den initiala formeringen ( ) bestod varje kvartil av 43 stycken ETF:er. Det totala urvalet vid den slutliga omformeringen ( ) var 788 stycken. Varje kvartil bestod vid detta tillfälle av 197 stycken ETF:er. Genom att testa den riskjusterade överavkastningen hos den största respektive den lägsta kvartilen kan vi påvisa om det finns någon signifikant skillnad mellan riskjusterad överavkastningen hos ETF:er med ett lägre kapitalvärde än de med högt kapitalvärde i enlighet med bland annat Banz (1981) forskning. Genom att dessutom testa olika tidsspann, dels vad gäller uppmätandet av momentum och dels avkastning kan vi studera tidsaspektens inverkan på avkastningen. Inom den största och minsta kvartilen identifieras den bäst presterande respektive sämst presterande decilen (det vill säga topp 10% och botten 10%) 7 för att antingen köpas eller blankas. I enlighet med Jegadeesh och Titman (1993) köper vi vinnarna inom den första decilen samt 7 Vi har även manuellt extremvärdejusterat urvalet då vissa extremvärden kan snedvrida studiens resultat. Med detta menas att vi undantagit specifika ETF:er när vi ansett att riktigheten i viss data kan ifrågasättas. Exempelvis då en prisförändring för en ETF skiljer sig runt tusen procent över ett kvartal har vi antagit att detta är ett databasfel. 11

12 säljer (blankar) förlorarna som återfinns i den sista decilen, inom varje storlekskategori. Vi testar även det motsatta antagandet gällande momentum (contrarian momentum) som De Bondt och Thaler (1985) beskriver. För att identifiera den vinnande respektive förlorande decilen, mäts momentum under tre, sex, nio respektive tolv månader. Portföljerna bildas och hålls sedan under samma perioder, det vill säga tre, sex, nio och tolv månader för varje uppmätt momentumperiod. Detta gäller för samtliga storlekskategorier vilket ger oss sammanlagt 128 portföljstrategier, inkluderat alla blanknings-, köp- och contrarianportföljer. Då kalendereffekter som januarieffekten (Haugen och Jorion, 1996, Keim, 1983) kan påverka momentum och den erhållna avkastningen, genomförs en löpande omformering av samtliga portföljer. Detta innebär att vi vid formeringsperiodens slut direkt bildar en ny portfölj med föregående periods data som bas för investeringen. Detta medför även att antalet ETF:er ständigt ökar, i enlighet med tidigare presenterad data, vid varje formationstillfälle. 4.2 Utvärdering av portföljer Då antalet ETF:er ständigt ökar och portföljerna bildas i löpande takt krävs det att de enskilda ETF:ernas betavärden ständigt omvärderas vid varje investeringstillfälle. Vi har vid estimering av beta valt att använda oss av sex månaders historisk prisdata, räknat bakåt från investeringstillfället. Detta då momentum och avkastningen från de olika investeringarna kalkyleras mellan tre till tolv månader och ett medelvärde av detta därför blir sex månader. Beta estimeras enligt följande formel: Där innebär avkastningen för tillgången och avkastningen för ett jämförbart marknadsindex. Enligt CAPM ska marknadsindex, ( ), representera alla former av tillgångar som exempelvis konst och fastigheter i viktad form (det vill säga att varje tillgångs värde ska viktas i relation till det totala värdet av alla tillgångar). Då ett sådant index i praktiken är omöjligt att sammanställa antar vi istället ett brett viktat aktieindex i form av Standard & Poor s 500 composite index bestående av USA:s 500 största bolag (standardandpoors.com, 2010). Detta resonemang anses allmänt vedertaget inom finansiell forskning. Eftersom vi dessutom undersöker den amerikanska marknaden ter det sig naturligt att använda ett amerikanskt marknadsindex vid beräkning av beta. Vi använder därmed även räntan på en amerikansk så 12

13 kallad T-bill 8 som mått på riskfri ränta. Denna fastställdes av oss som ett estimerat genomsnitt på 4% (treasury.gov, 2010). Vi är medvetna om den valutaeffekt som en investering på den amerikanska marknaden medför. Då vi antar en svensk investerares perspektiv är denna faktor i likhet med transaktionskostnader av vikt då vi undersöker avkastningen som de olika investeringarna för med sig. Men då vi snarare ser till att studera sambandet mellan kapitalvärdet på ETF:er och den riskjusterade överavkastningen har vi i denna uppsats valt att beakta dessa enligt ett bredare perspektiv. Med stöd av tidigare presenterad forskning anses även ställningstagandet att exkludera transaktionskostnader vara kontroversiellt. Beträffande valutaeffekten kan vi enkelt konstatera att den fallande dollarkursen under de senaste åren (forex.se, 2010) medför en relativt kraftig negativ nettoeffekt på den avkastning som genereras under vår investeringsperiod. Det ter sig därför lönlöst att under den valda studieperioden valutajustera avkastningen då denna redan på förhand medför en kraftigt negativ effekt som enbart extremt hög avkastning kan kompensera för. 4.3 Jensens alfa Tidigare i denna studie presenteras det klassiska sambandet mellan avkastning och risk i form av CAPM. Modellen antar att om man som investerare åtar sig högre risk kan man förvänta sig högre avkastning, ett positivt linjärt samband som uttrycks enligt SML. Detta innebär i sin tur (enligt CAPM) att om man som investerare lyckats generera en hög avkastning kan denna attribueras hög risk. Då vi i denna studie utvärderar de olika strategiernas avkastning måste vi därför justera för denna risk. En modell som baserar sig på ovanstående antaganden är Jensens alfa. Denna utvecklades av den amerikanska professorn Michael Jensen under slutet av 1960-talet. Modellen har följande struktur: Där representerar Jensens alfa, det vill säga den riskjusterade överavkastningen och innebär den faktiska avkastningen som en finansiell tillgång eller en portfölj bestående av sådana genererar. CAPM subtraheras därmed från den genererade avkastningen för den specifika investeringen. Jensens alfa valdes delvis på grund av dess relation till CAPM och delvis då den används brett inom finansiell forskning (e.g. Bernard och Thomas 1990, Eckbo, Masulisb och Norlic 2000). Vi 8 T-bill är en statsskuldväxel med löptid kortare än ett år. Denna används som riskfri ränta då våra investeringar inte överstiger en hållperiod på tolv månader. 13

14 har förutom Jensens alfa även räknat en av oss modifierad Treynor-kvot som redovisas i appendix. 4.4 Students T-test För att statistiskt säkerställa de resultat som de olika portföljstrategierna medför använder vi oss av Students T-test. T-test används då man vill beräkna skillnaden mellan två eller flera mätvärden. T-testet avgör om skillnaden i mätvärden är signifikant. Students T-test, komponerat av kemisten William Sealy Gosset och senare vidareutvecklat av Ronald Fischer, används då man har en normalfördelad population med okänd standardavvikelse. Testet antar att den genererade avkastningen är normalfördelad och att även alfa därmed följer detta mönster. För att statistiskt säkerställa alfa krävs att dess fördelning är signifikant större än noll på någon av signifikansnivåerna som testas. Därmed utgår vi från grundhypotesen om att : α = 0. Vidare gäller då att den alternativa hypotesen är : α > 0. Vi förkastar nollhypotesen i de fall då: Då T-värdet för n-1 frihetsgrader uppnås för den prövade signifikansnivån är testet signifikant påvisat och sambandet därmed säkerställt. 4.5 Metodkritik Kritik skulle kunna riktas mot ett fåtal punkter beträffande val av metod i denna uppsats. Inledningsvis kan man ifrågasätta tillförlitligheten av databasen Thomson Reuters Datastream. Men då programmet användas i bred utsträckning, inte minst vid forskning inom företagsekonomiska institutionen vid Uppsala Universitet menar vi att databasen anses trovärdig. Vad gäller datainsamlingen kan vi inte heller frångå fenomenet som kallas survivorship bias, det vill säga att de ETF:er som inkluderats i urvalet är de som överlevt de valda testperioderna. Man skulle även kunna ifrågasätta valet av tidsspann vid betaestimeringen, vissa skulle möjligtvis argumentera för en längre period för beräkning av beta och andra för kortare. Dessutom skulle man kunna kritisera CAPM och dess applicerbarhet på verkligheten. Hög risk behöver inte alltid innebära högre förväntad avkastning men då denna teori är accepterad som en förenkling av verkligheten inom finansiell forskning världen över används den även i denna uppsats. Vad gäller val av riskfri-ränta och index som används för att estimera beta och därmed de resultat som framgår i denna studie, skulle andra möjligtvis kunna argumentera för användandet av alternativa värden och index. Däremot anses det enligt vår mening vedertaget att inom finansiell forskning 14

15 Formeringsperiod på den amerikanska marknaden använda sig av dels en T-bill (alternativt T-bond) och S&P 500 composite index. Kritik kan riktas mot att vi endast tar i hänsyn de ETF:er inom den största respektive minsta kvartilen och därmed bortser från ETF:er som de facto påvisat högre avkastning. Detta innebär att ETF:er med bättre historisk prisutveckling och med likhet i storlek avvisas på grund av att de ej innefattas i den första respektive sista decilen. Detta problem är uppmärksammat och anses endast påverka utfallet och valet i få fall. 5. Resultat och Analys Resultaten har sammanställts i form av fyra olika tabeller där varje strategi behandlas enskilt. Inledningsvis behandlas vanlig momentum för köp- och blankportföljerna för att sedan följas av motsvarande resultat för contrarianportföljerna. Tabell I Momentumportföljer Köp-Håll Avkastningsperiod 3 mån 6 mån 9 mån 12 mån Jensens alfa T-värde n Jensens alfa T-värde n Jensens alfa T-värde n Jensens alfa T-värde n 3 mån Högst decil 0,034 0, ,028-0, ,040 0, ,051 0,23 17 Lägst decil 0,016-0, ,020-0, ,049 0, ,064-0, mån Högst decil -0,008-0, ,004 0, ,022 0, ,016 0,47 10 Lägst decil -0,001-0, ,021-0, ,068 0, ,001-0, mån Högst decil 0,020 0,79 7-0,022 0,38 7-0,020 0,29 7-0,042 0,46 6 Lägst decil 0,069 2,63 7 0,083 1,19 7 0,122 1,19 7 0,167 1, mån Högst decil 0,201-0,49 5 0,223-0,23 5-0,015 0,50 5 0,001 1,08 5 Lägst decil -0,042-0,76 5-0,016-0,39 5-0,106-0,39 5-0,131-0,25 5 Tabellen beskriver den genomsnittligt riskjusterade överavkastningen (Jensens alfa) som genererats mellan perioden och för de olika formeringsperioderna vid de valda avkastningsperioderna. Formeringsperiod innebär den underliggande period som används som grund för att mäta momentum och därmed även som grund för bildandet av portföljer enligt tidigare presenterade antaganden. Avkastningsperiod innebär den period som används för att beräkna Jensens alfa. Slutgligen redovisas T-statistika och population. 15

16 Om vi observerar ovanstående tabell (Tabell I) kan vi inledningsvis konstatera att båda decilerna för samtliga avkastningsperioder gällande den tre månaders momentumportföljen genererade positivt riskjusterad överavkastning enligt Jensens alfa. Summerar vi de alfavärden som erhålls vid investering i denna strategi under samtliga avkastningsperioder genererar strategin totalt 15,3% i riskjusterad överavkastning för den högsta decilen och 14,8% för den lägsta decilen. Den högsta decilen medför därmed totalt en högre avkastning än den lägsta. Däremot kan vi konstatera att den lägsta decilen avkastar mer under de längre hållperioderna, detta stämmer även överens med de beräknade Treynor-kvoterna (Treynor, 1965) för motsvarande period (se Appendix). T- statistiken överskrider inte det kritiska värdet för signifikansnivån 9, vilket innebär att vi inte kan statistiskt säkerställa resultaten vid någon av avkastningsperioderna för tremånadersportföljerna (detta gällde samtliga strategier). Vad gäller sexmånadersportföljerna i Tabell I ter sig strategin relativt ickelönsam oavsett storleken av underliggande kapitalvärde inom portföljerna. Det är först vid nio månaders hålltid som alfa antar ett positivt värde, någonting som även gäller för sexmånadersportföljerna med tolv månaders hålltid. I relation till övriga portföljer kan vi däremot konstatera att samtliga sexmånadersportföljer i Tabell I medför tämligen låg riskjusterad överavkastning men att den lägsta decilen totalt överträffar den högsta decilen vad gäller avkastning. I niomånadersportföljerna antar den lägsta decilen genomgående ett högre alfa-värde än den högsta decilen som till och med totalt avkastar negativt. De sista portföljernas (tolvmånadersportföljerna) alfa följer överlag ett mönster som skulle kunna jämföras med en invertering av niomånadersportföljerna. Det är därmed den högsta decilen som totalt avkastar bäst enligt denna portföljformation. Om vi analyserar de olika alfa-värdenas mönster i relation till decil-storlek överlag kan vi dra ett antal slutsatser genom att studera Tabell I. Till att börja med ter det sig som att den högsta decilen överlag avkastar bäst bland de portföljerna med kortast, respektive längst formeringsperiod. Vad gäller den kortaste formeringsperioden är skillnaden dock inte betydligt större mellan den lägsta och högsta decilen. Det ter sig vidare som att den högsta decilen totalt avkastar bäst under de två kortaste avkastningsperioderna. Den lägsta decilen avkastar med andra ord totalt bättre under lite längre hållperiod och kort till medellång formeringsperiod. Visserligen är denna totala avkastning starkt driven av de höga alfavärden som niomånadersportföljerna för 9 Vid 18 frihetsgrader och 90% konfidensintervall krävdes ett T-värde över 1,330, samma siffra vid 16 frihetsgrader var 1,337 (Newbold, Carlson och Thorne, 2006). 16

17 Formeringsperiod den lägsta decilen under nio och tolv månaders hållperiod medför. Vi kan utifrån ovanstående resultat därmed varken styrka eller förkasta applicerbarheten av Banz (1981) forskning på ETF:er utan enbart konstatera att avkastningen skiljer sig utifrån ett flertal variabler som är svåra att definiera och dessutom kan bero på flera omständigheter. Tabell II Momentumportföljer Blank Avkastningsperiod 3 mån 6 mån 9 mån 12 mån Jensens alfa T-värde n Jensens alfa T-värde n Jensens alfa T-värde n Jensens alfa T-värde n 3 mån Högst decil -0,014-1, ,050 0, ,121 1, ,140 0,88 17 Lägst decil -0,020-1, ,018-0, ,085 1, ,123 1, mån Högst decil -0,048-0, ,002-0, ,067 0, ,121 0,52 10 Lägst decil -0,019 0, ,044 0, ,151 0, ,260 0, mån Högst decil 0,049 0,86 7 0,099 0,63 7 0,061 0,52 7 0,094 0,72 6 Lägst decil 0,089 0,85 7 0,141 0,54 7 0,082 0,33 7 0,081 0, mån Högst decil -0,054 1,13 5-0,067 0,84 5-0,029-0,15 5 0,054 0,41 5 Lägst decil -0,004 1,08 5-0,047 0,74 5-0,021-0,11 5 0,007 0,14 5 Tabellen beskriver den genomsnittligt riskjusterade överavkastningen (Jensens alfa) som genererats mellan perioden och för de olika formeringsperioderna vid de valda avkastningsperioderna. Formeringsperiod innebär den underliggande period som används som grund för att mäta momentum och därmed även som grund för bildandet av portföljer enligt tidigare presenterade antaganden. Avkastningsperiod innebär den period som används för att beräkna Jensens alfa. Slutgligen redovisas T-statistika och population. I Tabell II återfinns resultaten av samtliga formerings- och avkastningsperioder för alla blankningsportföljer. I motsatts till vad som kan utläsas från resultatet i den klassiska momentumstrategin i tabell I ser vi att i de flesta fall har investeringar i portföljer innehållandes ETF:er i den lägsta decilen genererat högre alfa-värden än motsvarande investeringar i portföljer innehållandes ETF:er från den högsta decil. Tabellen visar att portföljerna som bygger på formeringsperioderna sex och nio månader genererar avsevärt högre avkastning i näst intill samtliga avkastningsperioder som ligger i den lägsta decilen. Sexmånadersportföljerna i den lägsta decilen genererar en total riskjusterad 17

18 överavkastning om 43,6% i relation till endast 13,8% för portföljerna i den högsta decilen. Även i niomånadersstrategin överträffar den lägsta decilen den högsta, om än med mindre marginal (39,2% totalt i den högsta decilen och 30,3% i den lägsta). Vad gäller formeringsperioden för tre månader överträffar dock den högre decilen den lägre. Tolvmånaders formeringsperiod genererar för båda decilerna negativ avkastning. För samtliga avkastningsperioder i blankportföljerna, oavsett formeringsperiod visar det sig att portföljer ur den lägre decilen genererar totalt ackumulerat större avkastning än den högre decilen. Dessutom tilltar avkastningen för den lägsta decilen ju längre avkastningsperioden är. Tre månaders avkastningsperiod genererar en ackumulerad avkastning på 4,6%, sexmånadersperioden 15,6%, niomånadersperioden 29,7% och 47,1% för 12 månadersperioden. Denna ökade avkastning med ökande innehavsperiod skulle kunna förklaras i att vårt urval sträcker sig från 2 år före den finanskris vi senast upplevt och fram till idag då vi har återhämtat oss. Avkastningen på dessa präglas av två år av marknadsuppgång, och sedan ett år av nedgång, för att sedan återigen se snart 1,5 år av uppgång. Detta resulterar i att de kortare portföljerna realiserats oftare mot den nedgång som vi sett. Det innebär även att de realiserats oftare totalt sett under studieperioden vilket medför att nettoeffekten av den globala marknadsnedgången vi upplevt blir mindre för dessa än för portföljerna med längre hållperiod som lyckades dra större fördelar av finanskrisen. Då Tabell II visar på ett genomsnitt av de portföljinvesteringar som genomförts kan de portföljer med längre avkastningsperiod alltså innehålla mycket större andel alfa-värden som därmed väger upp medel-alfa. Denna strategi har påvisat samma resultat som den forskning Banz (1981) bedrev. Banz påvisade att småbolagsaktier gav ett högre alfa än storbolagsaktier. Investerar man i samtliga blankstrategier av den minsta decilen genererar man en ackumulerad genomsnittlig riskjusterad överavkastning på 97%. Motsvarande siffra för den högsta decilen genererar 64,3%. Största delen av denna avkastning härstammar dock från de längre avkastningsperioderna på nio och tolv månader. Treynor kvoterna indikerar liknande värden som de alfan som Tabell II redovisar. Här ser vi en Treynor-kvot om 65,8% respektive 76,8% för högsta respektive lägsta decilen. Dock kan inte heller dessa resultat styrkas med statistisk signifikans. Oavsett formeringsperiod ter det sig ge högst avkastning vid längre investeringsperioder, tvärtemot vad De Bondt och Thaler (1985) påvisade och dessutom fick stöd för av Jegadeesh 18

19 (1990) och Lehman (1990). Dock utgick deras studier från strategier som var betydligt kortare än de perioder vi testar och relevansen av deras tester i förhållandet till våra kan därför ifrågasättas. Förklaringen till varför det i många fall av testerna visar sig ge högre alfavärden bland de mindre ETF:erna kan bero på deras förmåga att tillämpa en mer aggressiv investeringsstrategi. Stora fonder har större svårigheter att snabbt flytta kapital från en investering till en annan då deras andelsinnehav uppgår till så höga belopp. Var gränsen för detta hinder går är svårt att säga och är heller inte något vi söker utreda. Stora fonder med högt kapitalvärde har dock visat sig tröga i tidigare forskning. (Dahlqvist et al., 2000) Tabell III Momentumportföljer Contrarian (Blank av Köp-Håll Tabell I) Avkastningsperiod 3 mån 6 mån 9 mån 12 mån Jensens alfa T-värde n Jensens alfa T-värde n Jensens alfa T-värde n Jensens alfa T-värde n 3 mån Högst decil -0,081-1, ,032 0, ,023 0, ,054 1,06 17 Lägst decil -0,055-1, ,013 0, ,015 0, ,042 1, mån Högst decil -0,024 0, ,021 0, ,047 0, ,064 0,81 10 Lägst decil -0,014 0, ,055 0, ,026-0, ,018-0, mån Högst decil -0,064-0,13 7 0,036 1,32 7 0,080 1,00 7 0,115 1,24 6 Lägst decil -0,134-4,89 7-0,098-0,44 7-0,094-0,82 7-0,094-0, mån Högst decil -0,262 0,12 5-0,255 0,37 5 0,043 1,03 5 0,183 0,97 5 Lägst decil 0,016 0,39 5 0,078 0,64 5 0,316 0,90 5 0,564 1,14 5 Tabellen beskriver den genomsnittligt riskjusterade överavkastningen (Jensens alfa) som genererats mellan perioden och för de olika formeringsperioderna vid de valda avkastningsperioderna. Formeringsperiod innebär den underliggande period som används som grund för att mäta momentum och därmed även som grund för bildandet av portföljer enligt tidigare presenterade antaganden. Avkastningsperiod innebär den period som används för att beräkna Jensens alfa. Slutgligen redovisas T-statistika och population. I ovanstående tabell (Tabell III) återfinns den genomsnittligt riskjusterade överavkastning som genereras vid applicerandet av contrarian momentum gentemot portföljerna i Tabell I. Enligt De Bondt och Thaler (1985) ska dessa anses övervärderade och därmed falla i pris då marknaden justerat för denna övervärdering. 19

20 Tremånadersportföljerna genererar på kort sikt i genomsnitt ett negativt alfa, ett värde som efter nio till tolv månaders hålltid vänder och blir positivt. Vi kan notera hur den högsta decilen beter sig mer volatilt än den lägsta och att den lägst decilen därför medför ett mindre dåligt totalt alfa för tremånadersportföljerna. Bland sexmånadersportföljerna är det totalt sett den högsta decilen som genererar högst alfa-värde. Det är däremot först vid de längre hållperioderna som den högsta decilen visar på relativt bättre riskjusterad överavkastning gentemot den lägre decilen. Även vid niomånadersportföljerna är det den högsta decilen som totalt genererar ett högre alfa. Motsvarande siffra för den lägsta decilen antar till och med ett negativt värde. Först vid tolvmånadersportföljerna visar den lägsta decilen på likheter med Banz (1981) forskning. Vi menar dock att mycket av den avkastning som genererats för denna portfölj direkt kan härledas till den globala finanskrisen som inträffade hösten år Detta då en längre blankningsposition kan utnyttja en större del av nedgången som drabbade de globala finansmarknaderna. Om man investerar i samtliga formeringsportföljer för samtliga avkastningsperioder för den högsta decilen enligt den strategi som redovisas i Tabell III skulle man totalt som investerare erhålla ett negativt alfa på -5,2%. Samma investeringsstrategi för den lägsta decilen skulle däremot medföra ett alfa på 57,7%. Den största delen av de 57,7%:en attribueras däremot tolvmånadsportföljerna med nio och tolv månaders avkastningsperiod. 20

21 Formeringsperiod Tabell IV Momentumportföljer Contrarian (Köp-Håll av Blank Tabell II) Avkastningsperiod 3 mån 6 mån 9 mån 12 mån Jensens alfa T-värde n Jensens alfa T-värde n Jensens alfa T-värde n Jensens alfa T-värde n 3 mån Högst decil -0,023-0, ,018 0, ,015-0, ,024 0,05 17 Lägst decil -0,019-0, ,002 0, ,020-0,4 19 0,022 0, mån Högst decil 0,094 0, ,086 0, ,067 0, ,072 0,39 10 Lägst decil -0,015-0, ,023 0, ,036-0, ,032-0, mån Högst decil -0,086-1,88 7-0,073-1,63 7-0,043-1,02 7-0,012 0,31 6 Lägst decil -0,088-1,56 7-0,044-1,23 7 0,000 0,05 7 0,015 0, mån Högst decil 0,003-0,26 5 0,030-0,27 5 0,010-0,06 5-0,003-0,12 5 Lägst decil -0,035-0,33 5 0,024 0,34 5 0,007-0,11 5 0,032 0,34 5 Tabellen beskriver den genomsnittligt riskjusterade överavkastningen (Jensens alfa) som genererats mellan perioden och för de olika formeringsperioderna vid de valda avkastningsperioderna. Formeringsperiod innebär den underliggande period som används som grund för att mäta momentum och därmed även som grund för bildandet av portföljer enligt tidigare presenterade antaganden. Avkastningsperiod innebär den period som används för att beräkna Jensens alfa. Slutgligen redovisas T-statistika och population. Den contrarianstrategi på blankningsportföljer som illustreras i Tabell IV visar sig generera negativ avkastning för näst intill samtliga strategier. Det totala alfavärdet för de tre första avkastningsperioderna i den lägsta decilen är negativ. Strategin visar positivt alfavärde först vid tolv månaders investeringsperiod. Applicerandet av denna contrarianstrategi ger spretiga resultat och inte särskilt hög avkastning. Bäst överavkastning, med ett alfavärde om 9,4%, ger en av tremånadersportföljerna med formeringsperiod om sex månader. Just denna formeringsperiod är också en av de få strategier som dessutom ger ett positivt ackumulerat alfa. Det bästa resultatet och mest lukrativa strategin hör till de portföljer som återfinns inom den högsta decilen och motsäger därmed teorierna om att värdepapper med litet kapitalvärde genererar högre avkastning. Portföljerna med tre månaders, sex månaders samt nio månaders formeringsperioder i den lägsta decilen genererar alla en negativ avkastning om -1,8%, -10,5% samt -11,7%. Alfa antar ett positivt värde först i formeringsperioden om tolv månader och ger då en överavkastning om runt 2,7%. Resultatet i denna strategi är spretigt och oregelbundet varför ett starkt mönster är svårt att urskilja. Det som 21

22 kan konstateras är dock att det i denna strategi genereras högre avkastning i de högre decilerna i nästan alla fall. Dock kunde vi inte heller här påvisa något statistiskt signifikant resultat. Att denna strategi inte påvisar ett resultat som indikerar åt vilket håll strategin lutar kan bero på karaktären av den underliggande tillgången. Vi kan inte svara på om dessa tillhör den större kategorin av tröga, långsamma tillgångar eller små snabbflyttade tillgångar. Sammansättningen av ETF:en kan vara orsaken till undantag som visar sig i denna typ av tvetydiga resultat. Likt de oklara resultat som genereras i Jensens alfa, genererar Treynor modellen även den spretiga resultat. Treynorkvoten skiljer sig markant från de värden som genererats av Jensen alfa. Dessa värden bör dock granskas med försiktighet då det är svårt att dra en slutsats från dessa tvetydiga resultat. Överlag kan vi konstatera att den amerikanska marknaden för ETF:er i denna studie visat på en semistark form av marknadseffektivitet. Vi har med andra ord lyckats generera dels positiv och negativ riskjusterad överavkastning vilket ger tvetydiga resultat. Då vi i vår analys begränsat urvalet till att innefatta de 10 procent största respektive 10 procent minsta ETF:er med bäst respektive sämst historiska utveckling finns risken att även vi drabbas av liknande metodfel som Dahlqvist et al (2000). De ETF:er som ingår i de absolut största har ett kapitalvärde tiotals miljarder och är då i förhållande till den marknad de har sina underliggande tillgångar på stora även sett till den aspekten. Vår analys visar på att det inte finns något signifikant samband mellan stora ETF:er och riskjusterad överavkastning. Å andra sidan finner vi inte heller något samband mellan små ETF:er och överavkastning. Dessa resultat kan bero på att vi i vår avgränsning varit för aggressiva och delat in dem i de 25% minsta respektive 25% största ETF:erna och därmed utelämnat en stor andel ETF:er. Samtidigt måste det även tas i beaktning att det finns ett flertal variabler som påverkar utfallet av denna studie, av vilka vi omöjligen kan undersöka alla. 22

BETAEXPONERING OCH BLACK SWANS EN EVENTSTUDIE AV HÖG- RESPEKTIVE LÅGBETA EXCHANGE TRADED FUNDS

BETAEXPONERING OCH BLACK SWANS EN EVENTSTUDIE AV HÖG- RESPEKTIVE LÅGBETA EXCHANGE TRADED FUNDS Nationalekonomiska institutionen Kandidatuppsats VT 2011 BETAEXPONERING OCH BLACK SWANS EN EVENTSTUDIE AV HÖG- RESPEKTIVE LÅGBETA EXCHANGE TRADED FUNDS Handledare Erik Norrman Författare Caroline Trolle

Läs mer

14 SEPTEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD ALLA VÄNTAR PÅ FED

14 SEPTEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD ALLA VÄNTAR PÅ FED 14 SEPTEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD ALLA VÄNTAR PÅ FED De senaste två veckorna har trots mycket statistik varit lugnare och volatiliteten har fortsatt ner. Både den svenska och amerikanska börsen handlas

Läs mer

Index viktat efter omsättning Presterar ett index viktat efter omsättning bättre än ett index viktat efter börsvärde?

Index viktat efter omsättning Presterar ett index viktat efter omsättning bättre än ett index viktat efter börsvärde? Företagsekonomiska institutionen STOCKHOLMS UNIVERSITET Magisteruppsats 10 poäng HT 2005 Index viktat efter omsättning Presterar ett index viktat efter omsättning bättre än ett index viktat efter börsvärde?

Läs mer

Avkastning,+storlek+och+ avgifter+i+premiepensionens+ fondutbud

Avkastning,+storlek+och+ avgifter+i+premiepensionens+ fondutbud Avkastning,+storlek+och+ avgifter+i+premiepensionens+ fondutbud Kandidatuppsats*15*hp Företagsekonomiska.institutionen Uppsala&universitet VT#2015! Datum&för&inlämning:(2015"06"04 Helena&Stenman& Fanny%Wallin+

Läs mer

Månadskommentar oktober 2015

Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Ekonomiska läget Den värsta oron för konjunktur och finansiella marknader lade sig under månaden. Centralbankerna med ECB i spetsen signalerade

Läs mer

Ekonomisk styrning Delkurs Finansiering

Ekonomisk styrning Delkurs Finansiering Ekonomisk styrning Delkurs Finansiering Föreläsning 6 Introduktion till portföljteorin BMA: Kap. 7-8 Jonas Råsbrant jonas.rasbrant@indek.kth.se Föreläsningens innehåll Historisk avkastning för finansiella

Läs mer

Marknadsobligation. Du får. den korg som. stiger mest

Marknadsobligation. Du får. den korg som. stiger mest Marknadsobligation 643 EN PRODUKT FRÅN HANDELSBANKEN CAPITAL MARKETS Möjlighet till hög avkastning Kapitalskyddad placering Mycket bra riskspridning En helhetslösning Du får den korg som stiger mest Marknadsobligation

Läs mer

Basfonden. Basfonden. Ge ditt sparande en stabil bas investera i en systematiskt förvaltad blandfond med exponering mot flera olika tillgångar.

Basfonden. Basfonden. Ge ditt sparande en stabil bas investera i en systematiskt förvaltad blandfond med exponering mot flera olika tillgångar. Basfonden Basfonden Ge ditt sparande en stabil bas investera i en systematiskt förvaltad blandfond med exponering mot flera olika tillgångar. Marknadsföringsbroschyr Grunden för all framgångsrik förvaltning

Läs mer

CAPM (capital asset pricing model)

CAPM (capital asset pricing model) CAPM (capital asset pricing model) CAPM En teoretisk modell för förväntad avkastning i jämvikt, d.v.s. när utbudet av varje tillgång är lika med efterfrågan på motsvarande tillgång. Detta betyder att CAPM

Läs mer

MÅNADSBREV FEBRUARI, 2016: BLOX SAMMANFATTNING

MÅNADSBREV FEBRUARI, 2016: BLOX SAMMANFATTNING MÅNADSBREV FEBRUARI, 2016: BLOX SAMMANFATTNING Det globala aktieindexet MSCI World gick ned 1,10%, dock steg svenska börsen med 1,20% (OMXS30). Börs- och kreditmarknaderna har inlett 2016 svagt som en

Läs mer

Empirisk studie av investeringsstrategin Dogs of the Dow på den tyska aktiemarknaden

Empirisk studie av investeringsstrategin Dogs of the Dow på den tyska aktiemarknaden Empirisk studie av investeringsstrategin Dogs of the Dow på den tyska aktiemarknaden ELINA NILSSON Lund, November 211 Nationalekonomisk kandidatuppsats Handledare: Erik Norrman Abstrakt Denna uppsats undersöker

Läs mer

MÅNADSBREV MAJ, 2016: BLOX SAMMANFATTNING

MÅNADSBREV MAJ, 2016: BLOX SAMMANFATTNING MÅNADSBREV MAJ, 2016: BLOX SAMMANFATTNING De globala börserna steg nästan 4 % under maj. Månaden har präglats av diskussioner kring Storbritanniens eventuella utträde ur EU-sammarbetet samt om den amerikanska

Läs mer

Del 11 Indexbevis. Strukturakademin. Strukturakademin. Strukturinvest Fondkommission

Del 11 Indexbevis. Strukturakademin. Strukturakademin. Strukturinvest Fondkommission Del 11 Indexbevis 1 Innehåll 1. Grundpositionerna 1.1 Köpt köpoption 1.2 Såld köpoption 1.3 Köpt säljoption 1.4 Såld säljoption 2. Konstruktion av indexbevis 3. Avkastningsanalys 4. Knock-in optioner 5.

Läs mer

Marknadsföringsmaterial mars 2016. Följer index till punkt och pricka

Marknadsföringsmaterial mars 2016. Följer index till punkt och pricka Marknadsföringsmaterial mars 2016 Följer index till punkt och pricka Strikt följer marknaden till punkt och pricka Nordeas SmartBeta-index Nordea har lanserat en helt ny placering Strikt. Alla våra Strikt

Läs mer

Marknadsföringsmaterial juni 2015. STRIKT Följer index till punkt och pricka

Marknadsföringsmaterial juni 2015. STRIKT Följer index till punkt och pricka Marknadsföringsmaterial juni 2015 STRIKT Följer index till punkt och pricka Strikt följer marknaden till punkt och pricka Nordea har lanserat en helt ny placering Strikt. Alla våra Strikt utvecklas likadant

Läs mer

Trend. Granit Trend 50 / Granit Trend 100

Trend. Granit Trend 50 / Granit Trend 100 Trend Granit Trend 50 / Granit Trend 100 Fonderna investerar i olika aktieoch obligationsfonder enligt en förvaltningsmodell som syftar till att fånga upp positiva trender i marknaden och undvika nedgångar.

Läs mer

Strategi under januari

Strategi under januari Strategi under januari Inga träd växer till himlen I vanlig ordning inleddes det nya året positivt. Nytt kapital till marknaden, förhoppningar om en bättre konjunktur och under årets inledande dagar alltid

Läs mer

Plain Capital ArdenX 515602-5388

Plain Capital ArdenX 515602-5388 Halvårsredogörelse för Plain Capital ArdenX Perioden 2014-01-01-2014-06-30 Plain Capital ArdenX 1 Bäste andelsägare, Första halvåret av 2014 har bjudit på en generell uppvärdering av världens aktiemarknader.

Läs mer

Strukturerade produkter

Strukturerade produkter 28 Mars 2006 Strukturerade produkter Pär Sjögemark Pär Sjögemark, +46 8 701 36 58, pasj02@handelsbanken.se Agenda Vad menas med strukturerade produkter Olika riskprofiler En marknad i kraftig tillväxt

Läs mer

MÅNA D SBR E V J UL I, 2 01 5 : BLOX MAKROSAMMANFATTNING

MÅNA D SBR E V J UL I, 2 01 5 : BLOX MAKROSAMMANFATTNING MÅNA D SBR E V J UL I, 2 01 5 : BLOX MAKROSAMMANFATTNING Greklandsoron har präglat även juli månad. Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF

Läs mer

Tentamen Finansiering (2FE253) Lördagen den 8 november 2014, kl. 09:00-13:00

Tentamen Finansiering (2FE253) Lördagen den 8 november 2014, kl. 09:00-13:00 Tentamen Finansiering (2FE253) Lördagen den 8 november 2014, kl. 09:00-13:00 Skrivtid: 4 timmar (kl. 09:00 13:00) Hjälpmedel: Kalkylator och kursens formelblad OBS! Endast formler som står med på formelbladet

Läs mer

26 OKTOBER, 2015: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKER SÄTTER TONEN

26 OKTOBER, 2015: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKER SÄTTER TONEN 26 OKTOBER, 2015: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKER SÄTTER TONEN Centralbanker fortsätter att vara i fokus. I veckan som gick fick vi se PBOC sänka räntan i Kina och ECB öppnade dörren på vid gavel för utvidgade

Läs mer

Indecap Guide High Risk Dynamic Fondbestämmelser fastställda av Fondbolagets styrelse 2014-05-21 och godkända av Finansinspektionen 2015-07-15

Indecap Guide High Risk Dynamic Fondbestämmelser fastställda av Fondbolagets styrelse 2014-05-21 och godkända av Finansinspektionen 2015-07-15 Indecap Guide High Risk Dynamic Fondbestämmelser fastställda av Fondbolagets styrelse 2014-05-21 och godkända av Finansinspektionen 2015-07-15 1 Fondens rättsliga ställning Fonden är en specialfond. Dessa

Läs mer

Halvårsredogörelse 2012. AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond

Halvårsredogörelse 2012. AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond 2 (12) AP7 Aktiefond Förvaltningsberättelse AP7 Aktiefond är avsedd enbart för premiepensionsmedel och är inte öppen för annat sparande. Fonden utgör en byggsten i premiepensionssystemets

Läs mer

Anton Hasselgren. 29 maj I. Introduktion. Strategin & Historisk Avkastning.

Anton Hasselgren. 29 maj I. Introduktion. Strategin & Historisk Avkastning. Anton Hasselgren info@robostock.se 29 maj 2017 I. Introduktion Innovationer och insikter från finansiell forskning tillsammans med ökat antal investeringsmöjligheter ligger till grund för Robo- Stocks

Läs mer

Ekonomisk styrning Delkurs Finansiering

Ekonomisk styrning Delkurs Finansiering konomisk styrning Delkurs Finansiering Föreläsning 7 Introduktion till kapitalmarknadsteorin BMA: Kap. 8-9, 13 Jonas Råsbrant jonas.rasbrant@indek.kth.se Föreläsningens innehåll Security Market Line (SML)

Läs mer

JPYSEK, uttryckt som antal svenska kronor (SEK) per japansk yen (JPY).

JPYSEK, uttryckt som antal svenska kronor (SEK) per japansk yen (JPY). BEAR JPYSEK X3 H Avseende: Svenska kronor (SEK) och japanska yen (JPY) Noteringsdag: 4 mars 2014 Slutliga Villkor - Certifikat Dessa Slutiga Villkor har utarbetats enligt artikel 5.4 i direktiv 2003/71/EG

Läs mer

Månadsanalys Augusti 2012

Månadsanalys Augusti 2012 Månadsanalys Augusti 2012 Positiv trend på aktiemarknaden efter uttalanden från ECB-chefen ÅRETS ANDRA RAPPORTSÄSONG är i stort sett avklarad och de svenska bolagens rapporter kan sammanfattas som stabila.

Läs mer

Månadsbrev september 2013

Månadsbrev september 2013 Månadsbrev september 2013 Fortsatta Stödköp Glädje i marknaden Den amerikanska centralbanken FED meddelade i september att man fortsätter stimulera ekonomin genom stödköp av obligationer. I maj flaggade

Läs mer

Råvaruobligation Mat och bränsle

Råvaruobligation Mat och bränsle www.handelsbanken.se/mega Råvaruobligation Mat och bränsle Tillväxten i Indien och Kina förändrar folks matvanor, vilket leder till högre priser på djurfoder, till exempel majs, sojamjöl och vete Den växande

Läs mer

Månadskommentar mars 2016

Månadskommentar mars 2016 Månadskommentar mars 2016 Ekonomiska utsikter Måttligt men dock högre löneökningar Den svenska avtalsrörelsen ser ut att gå mot sitt slut och överenskomna löneökningar ligger kring 2,2 procent vilket är

Läs mer

SIP Nordic Fondkommission AB Datum: 20 augusti 2012

SIP Nordic Fondkommission AB Datum: 20 augusti 2012 SIP Nordic Fondkommission AB Datum: 20 augusti 2012 Om SIP Nordic Företaget Start i Stockholm 2006 Tillståndspliktig verksamhet i Sverige, Norge, Finland, Storbritannien, USA Produktportfölj: Börshandlade

Läs mer

Månadskommentar januari 2016

Månadskommentar januari 2016 Månadskommentar januari 2016 Ekonomiska utsikter Centralbanker trycker återigen på gasen Året har börjat turbulent med fallande börser och sjunkande räntor. Början på 2016 är den sämsta inledningen på

Läs mer

Nu lanserar vi Länsförsäkringar Aktiv Kreditfond

Nu lanserar vi Länsförsäkringar Aktiv Kreditfond Nu lanserar vi Länsförsäkringar Aktiv Kreditfond Den 15 mars 2013 startar vi den nya fonden Länsförsäkringar Aktiv Kreditfond. Den nya fonden kommer investera globalt i företagskrediter, stats- och bostadsobligationer.

Läs mer

Sverigefonder eller Investmentbolag

Sverigefonder eller Investmentbolag Södertörns högskola Institutionen för företagsekonomi Kandidatuppsats 15 hp Finansiering Höstterminen 2009 Sverigefonder eller Investmentbolag En jämförande studie med avseende på risk och avkastning mellan

Läs mer

52 week high momentum

52 week high momentum Nationalekonomiska institutionen Kandidatsuppsats 15 hp April 2008 52 week high momentum går det att skapa överavkastning genom att studera aktiers årshögsta? Handledare: Hossein Asgharian Författare:

Läs mer

Vi erbjuder därför våra bästa idéer vid varje enskilt tillfälle, vilket förutsätter en aktiv förvaltning oberoende av index. Januari 2013 Fonderna

Vi erbjuder därför våra bästa idéer vid varje enskilt tillfälle, vilket förutsätter en aktiv förvaltning oberoende av index. Januari 2013 Fonderna Det viktigaste för oss är vad kunden verkligen får i fickan. Vårt fokus ligger således på kundens resultat, och inte på hur marknaderna generellt utvecklas. Vi erbjuder därför våra bästa idéer vid varje

Läs mer

Rapporten är skriven av Jon Tillegård, utredare på Unionens enhet för politik, opinion och påverkan.

Rapporten är skriven av Jon Tillegård, utredare på Unionens enhet för politik, opinion och påverkan. Börsbolag på bräcklig grund tillväxt men fortsatt svag lönsamhet Unionens Bolagsindikator september 2014 2 Börsbolagen som helhet har en rad svaga år i ryggen. Omsättningen har legat still 2012-2013 medan

Läs mer

8 JUNI, 2015: MAKRO & MARKNAD DET GÅR ÅT RÄTT HÅLL

8 JUNI, 2015: MAKRO & MARKNAD DET GÅR ÅT RÄTT HÅLL 8 JUNI, 2015: MAKRO & MARKNAD DET GÅR ÅT RÄTT HÅLL Det finns en rad olika saker att oro sig för. Många av dessa kan påverka finansiella marknader kortsiktigt. Lyfter vi dock blicken så ser vi en högre

Läs mer

ÅRSBESKED 2014. Arbetsgivaren AB

ÅRSBESKED 2014. Arbetsgivaren AB ÅRSBESKED 2014 Arbetsgivaren AB Hur har pensionerna utvecklats för era medarbetare? När vi startade vårt försäkringsbolag var ambitionen att ge fler människor tillgång till en förvaltningsform som tidigare

Läs mer

STATISTISKA CENTRALBYRÅN

STATISTISKA CENTRALBYRÅN STATISTISKA CENTRALBYRÅN Pm till Nämnden för KPI 1(12) Beräkning av vägningstal för räntekostnad i KPI För beslut I denna pm presenteras ett förslag till ny vägningstalsberäkning för räntekostnadsindex

Läs mer

Valutacertifikat KINAE Bull B S

Valutacertifikat KINAE Bull B S För dig som tror på en stärkt kinesisk yuan! Med detta certifikat väljer du själv placeringshorisont, och får en hävstång på kursutvecklingen i kinesiska yuan mot amerikanska dollar. Certifikat stiger

Läs mer

SELECT BRASILIEN HALVÅRSBERÄTTELSE 2015

SELECT BRASILIEN HALVÅRSBERÄTTELSE 2015 SELECT BRASILIEN PLACERINGSINRIKTNING Select Brasilien är en aktivt förvaltad fond som investerar oberoende av index. Fonden får göra placeringar i överlåtbara värdepapper, penningmarknadsinstrument, fondandelar,

Läs mer

Tentamen Finansiering (2FE253) Tisdagen den 29 september 2015, kl. 14:00-18:00

Tentamen Finansiering (2FE253) Tisdagen den 29 september 2015, kl. 14:00-18:00 Tentamen Finansiering (2FE253) Tisdagen den 29 september 2015, kl. 14:00-18:00 Skrivtid: 4 timmar (kl. 14:00 18:00) Hjälpmedel: Kalkylator och kursens formelblad. OBS! Endast formler som står med på formelbladet

Läs mer

Den 17 oktober slås Ethica Offensiv ihop med Ethica Sverige Global som sedan ändrar placeringsinriktning och namn

Den 17 oktober slås Ethica Offensiv ihop med Ethica Sverige Global som sedan ändrar placeringsinriktning och namn Stockholm augusti 2013 1(4) Den 17 oktober slås Ethica Offensiv ihop med Ethica Sverige Global som sedan ändrar placeringsinriktning och namn Vår ambition är att erbjuda dig ett modernt och attraktivt

Läs mer

Ancoria Sverige Prestanda Fond SEK

Ancoria Sverige Prestanda Fond SEK Ancoria Sverige Prestanda Fond SEK Fonden Ancoria Sverige Prestanda Fond SEK erbjuder försäkringstagare möjligheten att delta 100% i en positiv utveckling av OMX Stockholm 30 Index, en förtida inlösen

Läs mer

ALTERNATIVA INDEX. En studie av Mean-Variance-effektiviteten hos index baserade på fundamentalvärde kontra börsvärde. Magisteruppsats VT 2005

ALTERNATIVA INDEX. En studie av Mean-Variance-effektiviteten hos index baserade på fundamentalvärde kontra börsvärde. Magisteruppsats VT 2005 Nationalekonomiska Institutionen ALTERNATIVA INDEX En studie av Mean-Variance-effektiviteten hos index baserade på fundamentalvärde kontra börsvärde Magisteruppsats VT 2005 Författare: Olivia Falk Helena

Läs mer

Angående förslaget daterat den 6 oktober till nytt trafikljussystem

Angående förslaget daterat den 6 oktober till nytt trafikljussystem 27 oktober 2005 Finansinspektionen Box 6750 113 85 STOCKHOLM Skandia Liv 103 50 Stockholm Besöksadress: Sveavägen 44 Telefon vx 08-788 10 00 Risk Manager hos kapitalförvaltningen Axel Brändström, CFA Telefon

Läs mer

SVERIGEFONDERS AVKASTNING:

SVERIGEFONDERS AVKASTNING: SVERIGEFONDERS AVKASTNING: TUR ELLER SKICKLIGHET? Harry Flam 1 Roine Vestman 2 1 Stockholms universitet 2 Stockholms universitet och Swedish House of Finance SNS, 9 februari 2015 VAD VI HAR GJORT Skattat

Läs mer

Läcker företag information?

Läcker företag information? NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universitet Examensarbete C Författare: Niklas Andersson Handledare: Lennart Berg Termin och år: VT 2011 Datum: 2011-06-07 Läcker företag information? En studie

Läs mer

Placeringspolicy för Svenska Diabetesförbundet

Placeringspolicy för Svenska Diabetesförbundet Placeringspolicy för Svenska Diabetesförbundet Antagen av förbundsstyrelsen den 16 februari 2012 Senast reviderad den 26 augusti 2014 Senaste årlig översyn genomförd den 5-7 december 2014 Inledning Denna

Läs mer

Bisnode och Veckans Affärer presenterar SVERIGES SUPERFÖRETAG 2015

Bisnode och Veckans Affärer presenterar SVERIGES SUPERFÖRETAG 2015 Bisnode och Veckans Affärer presenterar SVERIGES SUPERFÖRETAG 2015 Per Weidenman, Bisnode Sverige AB, Oktober 2015 SVERIGES SUPERFÖRETAG 2015 I den här rapporten presenteras Bisnodes modell för att identifiera

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER FEBRUARI 2016 SVERIGE- BAROMETERN

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER FEBRUARI 2016 SVERIGE- BAROMETERN FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER FEBRUARI 216 SVERIGE- BAROMETERN Sammanfattning 215 blev ännu ett starkt år för fastighetsbranschen. Stigande fastighetsvärden drev upp totalavkastningen till drygt 14

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2009-09-30 statliga stabilitetsåtgärderna Nionde rapporten 2009 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND FI:s uppdrag BANKERNAS FINANSIERINGSKOSTNADER Marknadsräntornas utveckling Bankernas

Läs mer

Indecap. Fondguidefonder. Informationsbroschyr

Indecap. Fondguidefonder. Informationsbroschyr Indecap Fondguidefonder Informationsbroschyr Indecap är en oberoende analytiker av fonder och fondbolag. Vår affärsidé är att lotsa våra uppdragsgivare fram till de bästa fondvalen. Vi drivs av ett stort

Läs mer

Småbolagseffekten. Anna Ljungberg. Handledare: Anne-Marie Pålsson

Småbolagseffekten. Anna Ljungberg. Handledare: Anne-Marie Pålsson Småbolagseffekten Anna Ljungberg Handledare: Anne-Marie Pålsson Kandidatuppsats VT 2011 Sammanfattning Titel: Småbolagseffekten Kurs: Kandidatuppsats i Nationalekonomi, 15 HP Författare: Anna Ljungberg

Läs mer

Närmare riktlinjer och tillämpningsanvisningar för Oskarshamns kommuns finanspolicy för avsnitten 5, 6, och 7

Närmare riktlinjer och tillämpningsanvisningar för Oskarshamns kommuns finanspolicy för avsnitten 5, 6, och 7 Närmare riktlinjer och tillämpningsanvisningar för Oskarshamns kommuns finanspolicy för avsnitten 5, 6, och 7 Fastställd av kommunstyrelsen 2011-06-21, 181 Gäller från och med 2011-10-18 Förord Detta dokument

Läs mer

MINI FUTURES EN FARTFYLLD INVESTERING

MINI FUTURES EN FARTFYLLD INVESTERING FEBRUARI 2013 BÖRSHANDLADE PRODUKTER MINI FUTURES EN FARTFYLLD INVESTERING BUILDING TEAM SPIRIT TOGETHER RISKINFORMATION INNEHÅLL Vem bör investera? Mini Futures är lämpade för svenska sofistikerade icke-professionella

Läs mer

Värdepappersbelåning och säkerhetskrav

Värdepappersbelåning och säkerhetskrav Värdepappersbelåning och säkerhetskrav Securities VÄRDEPAPPERSBELÅNING KREDIT Med värdepappersbelåning kan du som investerare få en flexibel finansiering av din handel, och möjligheten att frigöra likviditet

Läs mer

L A R G E C A P VM-Update: Large Cap Mid Cap Small Cap Råvaror Valutor USA-aktier Världsmarknaden

L A R G E C A P VM-Update: Large Cap Mid Cap Small Cap Råvaror Valutor USA-aktier Världsmarknaden VM-UPDATE 2 3 Världsmarknaden UPDATE Ett veckobrev från Börs VECKA 21 L A R G E C A P VM-Update: Large Cap Mid Cap Small Cap Råvaror Valutor USA-aktier Världsmarknaden ABB Alfa Laval Alliance Oil Assa

Läs mer

www.handelsbanken.no/bullbear BULL EL HA Avseende: SHB Power Med noteringsdag: 17 januari 2011

www.handelsbanken.no/bullbear BULL EL HA Avseende: SHB Power Med noteringsdag: 17 januari 2011 www.handelsbanken.no/bullbear BULL EL HA Avseende: SHB Power Med noteringsdag: 17 januari 2011 www.handelsbanken.no/bullbear Slutliga Villkor - Certifikat Dessa korrigerade Slutliga Villkor ersätter per

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2009-11-06 statliga stabilitetsåtgärderna Tionde rapporten 2009 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 FI:s uppdrag 2 BANKERNAS FINANSIERINGSKOSTNADER 4 Marknadsräntornas utveckling 4 Bankernas

Läs mer

Vad innebär äkta aktiv förvaltning?

Vad innebär äkta aktiv förvaltning? Vad innebär äkta aktiv förvaltning? Aktiespararna Borlänge/Falun Daniel Sundqvist 1 Riskinformation Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonderna kan

Läs mer

Månadsbrev Maj 2011. I korthet: MIDAS Fem största innehav: Palfinger 7,4% Temenos 6,9% Andritz 6,5% Imtech 6,2% Fuchs 6,0% Största positivt bidrag

Månadsbrev Maj 2011. I korthet: MIDAS Fem största innehav: Palfinger 7,4% Temenos 6,9% Andritz 6,5% Imtech 6,2% Fuchs 6,0% Största positivt bidrag Månadsbrev Maj 2011 Strategi under maj Andhämtningspaus gav korrektion Vi varnade i förra månadsbrevet för en andhämtningspaus på aktiemarknaderna efter de starka resultatrapporterna. Vilket skulle kunna

Läs mer

Marknadsföringsmaterial mars 2016. Bull & Bear. En placering med klös

Marknadsföringsmaterial mars 2016. Bull & Bear. En placering med klös Marknadsföringsmaterial mars 2016 Bull & Bear En placering med klös Bull & Bear en placering med klös Bull & Bear ger dig möjlighet att tjäna pengar på aktier, aktieindex och råvaror, i både uppgång och

Läs mer

Tellus Midas. Strategi under december. Månadsbrev December. I korthet: I korthet:

Tellus Midas. Strategi under december. Månadsbrev December. I korthet: I korthet: Tellus Midas Strategi under december Vart tog julklapparna vägen? I korthet: December blev en tämligen odramatisk månad om än något svagare än förväntat. De som väntade på julklappar med en enligt traditionen

Läs mer

Nytt bränsle åt ditt sparande. Fega och vinn med oss

Nytt bränsle åt ditt sparande. Fega och vinn med oss www.handelsbanken.se/kapitalskydd Råvaruobligation 837 Nytt bränsle åt ditt sparande. Fega och vinn med oss För dig som vill tjäna pengar utan att ta onödiga risker I börsoroliga tider som dessa, kan vi

Läs mer

Månadsbrev juli 2015. Anders Nilsson, VD Granit Fonder

Månadsbrev juli 2015. Anders Nilsson, VD Granit Fonder Månadsbrev juli 2015 Det globala börssentimentet varierade kraftigt under juli. Att det till sist blev ett Greklandsavtal och anständiga kvartalsrapporter som skickade börsen uppåt för att åter svänga

Läs mer

Får vi lov att presentera våra bästa certifikat just nu. dag för köp

Får vi lov att presentera våra bästa certifikat just nu. dag för köp Sista HANDElsbankens certifikat mars 2010 Får vi lov att presentera våra bästa certifikat just nu dag för köp 11 april 1 Varsågod, så här ser de ut Här är några placeringsalternativ som vi tycker är intressanta

Läs mer

kundanalys version 2014:1 Namnunderskrift... Ställföreträdare / Firmateckningsrätt (registreringsbevis/fullmakt ska bifogas) Namnunderskrift...

kundanalys version 2014:1 Namnunderskrift... Ställföreträdare / Firmateckningsrätt (registreringsbevis/fullmakt ska bifogas) Namnunderskrift... Kund Ny kund Uppdatering av kundanalys daterad... Namn (efternamn, tilltalsnamn) / Firma (fullständigt namn) Person- / Samordnings- / Org.nr Gatuadress, box eller motsvarande (folkbokföringsadress/reg.

Läs mer

Den etiska förvaltningen En empirisk studie av aktiv och passiv förvaltning avseende svenska etikfonder under perioden 2007-2014

Den etiska förvaltningen En empirisk studie av aktiv och passiv förvaltning avseende svenska etikfonder under perioden 2007-2014 Den etiska förvaltningen En empirisk studie av aktiv och passiv förvaltning avseende svenska etikfonder under perioden 2007-2014 Kandidatuppsats 15 hp Företagsekonomiska institutionen Uppsala universitet

Läs mer

IKC Fonder Fondbestämmelser. Bilaga 2 till Informationsbroschyr

IKC Fonder Fondbestämmelser. Bilaga 2 till Informationsbroschyr IKC Fonder Fondbestämmelser Bilaga 2 till Informationsbroschyr Innehåll Innehåll 2 IKC 0 50 3 IKC 0 100 6 IKC Asien 9 IKC Avkastningsfond 13 IKC Fastighetsfond 17 IKC Filippinerna 21 IKC Global Brand 25

Läs mer

Momentumstrategier - En undersökning på den nordiska marknaden. Carl Johan Bergkvist Erik Larsson

Momentumstrategier - En undersökning på den nordiska marknaden. Carl Johan Bergkvist Erik Larsson Momentumstrategier - En undersökning på den nordiska marknaden Kandidatuppsats 15 hp Företagsekonomiska institutionen Uppsala universitet VT 2018 Datum för inlämning: 2018-06-01 Carl Johan Bergkvist Erik

Läs mer

Innehåll. Standardavvikelse... 3 Betarisk... 3 Value at Risk... 4 Risknivån i strukturerade produkter... 4

Innehåll. Standardavvikelse... 3 Betarisk... 3 Value at Risk... 4 Risknivån i strukturerade produkter... 4 Del 22 Riskbedömning Innehåll Standardavvikelse... 3 Betarisk... 3 Value at Risk... 4 Risknivån i strukturerade produkter... 4 Vid investeringar i finansiella instrument följer vanligen en mängd olika

Läs mer

EXCHANGE TRADED FUNDS - en analys av tre svenska börshandlade fonders prestation i förhållande till aktivt förvaltade Sverigefonder

EXCHANGE TRADED FUNDS - en analys av tre svenska börshandlade fonders prestation i förhållande till aktivt förvaltade Sverigefonder UPPSALA UNIVERSITET Företagsekonomiska Institutionen Magisteruppsats inom finansiering 15 hp Höstterminen 2009 EXCHANGE TRADED FUNDS - en analys av tre svenska börshandlade fonders prestation i förhållande

Läs mer

Fondbestämmelser Lannebo Sverige 130/30

Fondbestämmelser Lannebo Sverige 130/30 1 Fondens rättsliga ställning Fondbestämmelser Lannebo Sverige 130/30 Investeringsfondens namn är Lannebo Sverige 130/30, nedan kallad fonden. Fonden är en värdepappersfond enligt lagen (2004:46) om investeringsfonder,

Läs mer

Standardavvikelse: 13,01% avkastat 12,52 %, Midas 4,72 % och en tre månaders

Standardavvikelse: 13,01% avkastat 12,52 %, Midas 4,72 % och en tre månaders Tellus Midas Strategi under november Marknadsbrev November 2015 September215 2015 I I korthet: Avkastning Avkastning november: MIDAS MIDAS 0,71% 5,93% Bekräftelse av starkt säsongsmönster STOXX600 2,65%

Läs mer

1 Halvårsrapport januari juni 2003. Marknadsvärdet på Fjärde AP-fondens placeringstillgångar var 123 mdr per 2003-06-30. HALVÅRSRAPPORT.

1 Halvårsrapport januari juni 2003. Marknadsvärdet på Fjärde AP-fondens placeringstillgångar var 123 mdr per 2003-06-30. HALVÅRSRAPPORT. 1 Marknadsvärdet på Fjärde AP-fondens placeringstillgångar var 123 mdr per 2003-06-30. HALVÅRSRAPPORT januari juni Totalavkastningen på fondens tillgångar uppgick till 6,7 % för första halvåret 2003. Periodens

Läs mer

Marginellt ökad aktieandel. Positiv

Marginellt ökad aktieandel. Positiv Tellus Midas Strategi under oktober Kraftig nedgång gav köptillfälle I korthet: Månaden inleddes i kraftig mollstämning. Tron på en ekonomisk återhämtning i Europa försvann helt. Konflikten i Ukraina,

Läs mer

Makrokommentar. Januari 2014

Makrokommentar. Januari 2014 Makrokommentar Januari 2014 Negativ inledning på året Året fick en dålig start för aktiemarknaderna världen över. Framför allt var det börserna på tillväxtmarknaderna som föll men även USA och Europa backade.

Läs mer

Ljus i mörkret. Analys av riskkapitalmarknaden första halvåret 2009

Ljus i mörkret. Analys av riskkapitalmarknaden första halvåret 2009 Ljus i mörkret Analys av riskkapitalmarknaden första halvåret 2009 Ljus i mörkret Analys av riskkapitalmarknaden första halvåret 2009 Svenska Riskkapitalföreningen genomför tillsammans med Tillväxtverket

Läs mer

Förvaltning av guld- och valutareserven 2011

Förvaltning av guld- och valutareserven 2011 Protokollsbilaga E Direktionens protokoll 101207, 9 PM DATUM: 2010-12-07 AVDELNING: Avdelningen för kapitalförvaltning (KAP) SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) HANDLÄGGARE: HANTERINGSKLASS:

Läs mer

HALVÅRSREDOGÖRELSE 2014 AKTIESPARARNA TOPP SVERIGE

HALVÅRSREDOGÖRELSE 2014 AKTIESPARARNA TOPP SVERIGE HALVÅRSREDOGÖRELSE 2014 AKTIESPARARNA TOPP SVERIGE FONDFAKTA Fondens beteckning Aktiespararna Topp Sverige, ( Fonden ) Fonden förvaltas av Aktieinvest FK AB, ( bolaget ) Värdepappersbolag Aktieinvest FK

Läs mer

Effekter av Pappabrevet

Effekter av Pappabrevet REDOVISAR 2004:3 Effekter av Pappabrevet En utvärdering av RFV:s och FK:s informationskampanj Sammanfattning Riksförsäkringsverket (RFV) har under 2003 tillsammans med försäkringskassorna skickat ut ett

Läs mer

Så gör du din kund nöjd och lojal - och får högre lönsamhet. Tobias Thalbäck Om mätbara effekter av kundnöjdhet

Så gör du din kund nöjd och lojal - och får högre lönsamhet. Tobias Thalbäck Om mätbara effekter av kundnöjdhet Så gör du din kund nöjd och lojal - och får högre lönsamhet Tobias Thalbäck Om mätbara effekter av kundnöjdhet Hög kundnöjdhet ger högre avkastning Företag med hög kundnöjdhet genererar högre avkastning

Läs mer

Statistiska analyser C2 Inferensstatistik. Wieland Wermke

Statistiska analyser C2 Inferensstatistik. Wieland Wermke + Statistiska analyser C2 Inferensstatistik Wieland Wermke + Signifikans och Normalfördelning + Problemet med generaliseringen: inferensstatistik n Om vi vill veta ngt. om en population, då kan vi ju fråga

Läs mer

Tentamen Finansiering (2FE253) Fredagen den 20 februari 2015, kl. 08:00-12:00

Tentamen Finansiering (2FE253) Fredagen den 20 februari 2015, kl. 08:00-12:00 Tentamen Finansiering (2FE253) Fredagen den 20 februari 2015, kl. 08:00-12:00 Skrivtid: 4 timmar (kl. 08:00 12:00) Hjälpmedel: Kalkylator och kursens formelblad. OBS! Endast formler som står med på formelbladet

Läs mer

Det har aldrig varit så enkelt att placera i råvaror

Det har aldrig varit så enkelt att placera i råvaror www.handelsbanken.se/certifikat RÅVARUCERTIFIKAT INDEX Det har aldrig varit så enkelt att placera i råvaror SISTA DAG FÖR KÖP ÄR DEN 15 NOVEMBER 2009 Marknadsläget just nu Låg skuldsättning gör att tillväxtekonomierna

Läs mer

Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende?

Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende? Omvårdnad Gävle Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende? November 2015 Markör AB 1 (19) Uppdrag: Beställare: Närstående särskilt boende Omvårdnad Gävle Kontaktperson beställaren: Patrik

Läs mer

Starkt fondår trots turbulent 2015

Starkt fondår trots turbulent 2015 Pressmeddelande STOCKHOLM 2016-01-13 Starkt fondår trots turbulent 2015 Under 2015 nysparades totalt 84 miljarder kronor i fonder. Den totala fondförmögenheten i Sverige ökade under året med drygt 240

Läs mer

A. Långsiktigt, aktiebaserat incitamentsprogram för ledande befattningshavare i Volvokoncernen omfattande åren 2014-2016 ( Programmet )

A. Långsiktigt, aktiebaserat incitamentsprogram för ledande befattningshavare i Volvokoncernen omfattande åren 2014-2016 ( Programmet ) Styrelsens för AB Volvo förslag till årsstämman 2014 om beslut om ett långsiktigt, aktiebaserat incitamentsprogram för ledande befattningshavare i Volvokoncernen omfattande åren 2014-2016 och om överlåtelse

Läs mer

E. Öhman J:or Fondkommission AB

E. Öhman J:or Fondkommission AB E. Öhman J:or Fondkommission AB Certifikat Mini Futures Slutliga villkor avseende certifikat: LM Ericsson B Med noteringsdag: 13 maj 2011 Slutliga Villkor Certifikat Dessa Slutliga Villkor utgör Slutliga

Läs mer

Ökad öppenhet på marknaden för företagsobligationer

Ökad öppenhet på marknaden för företagsobligationer PROMEMORIA Datum 2014-06-12 FI Dnr 14-8178 Ökad öppenhet på marknaden för företagsobligationer Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se

Läs mer

Hantering av urvalsbias i KPI

Hantering av urvalsbias i KPI PCA-MFOS Kristina Strandberg Anders Norberg PM till Nämnden för KPI [2014-09-26] 1(5) Hantering av urvalsbias i KPI För information Prisenheten har antagit en stegvis ansats av implementering av den bästa

Läs mer

Tentamen Finansiering (2FE253) Lördagen den 7 november 2015, kl. 09:00-13:00

Tentamen Finansiering (2FE253) Lördagen den 7 november 2015, kl. 09:00-13:00 Tentamen Finansiering (2FE253) Lördagen den 7 november 2015, kl. 09:00-13:00 Skrivtid: 4 timmar (kl. 09:00 13:00) Hjälpmedel: Kalkylator och kursens formelblad. OBS! Endast formler som står med på formelbladet

Läs mer

Aktiv och passiv räntefondsförvaltning - En studie på amerikanska High Yield-fonder

Aktiv och passiv räntefondsförvaltning - En studie på amerikanska High Yield-fonder Aktiv och passiv räntefondsförvaltning - En studie på amerikanska High Yield-fonder Christoffer Nyberg Institutionen för finansiell ekonomi och ekonomisk statistik Svenska handelshögskolan Helsingfors

Läs mer

EDMOND DE ROTHSCHILD EUROPE CONVERTIBLES (EdR Europe Convertibles) Andel: A ISIN-kod: FR0010204552

EDMOND DE ROTHSCHILD EUROPE CONVERTIBLES (EdR Europe Convertibles) Andel: A ISIN-kod: FR0010204552 BASFAKTA FÖR INVESTERARE Detta faktablad riktar sig till investerare och innehåller basfakta om denna UCITS-fond. Detta är inte reklammaterial. Det är information som krävs enligt lag för att hjälpa dig

Läs mer

Informationsbroschyr för Skandia Global Exponering Senast uppdaterad 2013 08 28

Informationsbroschyr för Skandia Global Exponering Senast uppdaterad 2013 08 28 Informationsbroschyr för Skandia Global Exponering Senast uppdaterad 2013 08 28 INFORMATION TILL INVESTERAREN Fondens placeringsstrategi Fondens placeringsinriktning är globala aktier, med en bred inriktning

Läs mer

Passiva bankkunder bolånemarknadens förlorare

Passiva bankkunder bolånemarknadens förlorare Passiva bankkunder bolånemarknadens förlorare Bolånekunder, plocka russinen ur kakan! De fyra storbankernas andel av bolånemarknaden till hushåll ligger kvar på 92 procent under första halvåret i år. Nio

Läs mer

FÖRETAGS- OBLIGATIONER

FÖRETAGS- OBLIGATIONER FÖRETAGS- OBLIGATIONER VAD ÄR EN FÖRETAGS- OBLIGATION? I GRUNDEN ÄR DET ETT LÅN TILL ETT FÖRETAG. Istället för att gå till banken går företag ut till marknaden och anskaffar kapital via en företagsobligation.

Läs mer