Råvaror och kommunikationer i Barents TRV 2011/

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Råvaror och kommunikationer i Barents TRV 2011/31274 2011-12"

Transkript

1 Råvaror och kommunikationer i Barents TRV 2011/

2 Medverkande Regeringsuppdrag: Råvaror och kommunikationer i Barents Organisation: Beställare Trafikverket Projektansvarig Bitr. projektansvarig Bitr. projektansvarig Kenneth Wålberg Krister Palo Eva Furmark Konsult Vectura Consulting AB Uppdragsledare (Åtgärdsval Malmbanan) Bitr. uppdragsledare Ansvarig författare Medförfattare Medförfattare Medförfattare Medförfattare Medförfattare Medförfattare Kartor och layout Kartor och layout Ola Kromnow Nina Rovala Nina Rovala Sofia Rosendahl Linda Ramstedt Gunilla Yström Linda Isberg Sara Johansson Sofia Sundqvist Linda Grenvall Pierre Pettersson

3 Innehåll 1. Inledning Bakgrund och syfte Projektmål Beskrivning av uppdraget Metod Koppling till andra projekt Avgränsningar och förutsättningar Läsanvisning Nulägessammanställning av råvaruresurser i Barentsregionen Malm och mineraler Stål- och metallindustrin Skogsindustrin Naturgas- och oljeindustrin Fiskeindustrin Övriga industrinäringar av betydelse Nuläge transportsystemet i Barentsregionen Vägnätet Järnvägsnätet Hamnar Flygplatser Godsnoder Prioriterade stråk Nuvarande trafikflöden fördelat på trafikslag Råvaruflöden i Barents Vägtransporter Järnvägstransporter Sjöfart Flygtrafik Dagens kapacitetsproblem Vägar Järnvägar Sjöfart Flygplatser Trafikslagsövergripande hinder Påverkande omvärlds-faktorer för transporter Förändrade transportvillkor Påverkan av förändrade transportvillkor Marknaden förändringar vad gäller tillgång, efterfrågan och lokalisering Påverkan av marknadsförändringar... 43

4 6.5 Påverkan av klimatförändringar Framtida råvaror och transportbehov Framtidsbilder Framtida råvaror Summering av framtidsbilder och dess påverkan på transportbehovet Effekter på transportsystemet av ökad råvaruutvinning och ökad transportefterfrågan Effekter på kort sikt (år 2015) Effekter på lång sikt (år 2030). Låg utveckling Effekter på lång sikt (år 2030). Hög utveckling Förslag till åtgärder för att möta den framtida transportefterfrågan Fyrstegsprincipen Förslag till åtgärder Förslag till åtgärder Sammanfattande diskussion Fortsatt arbete Referenser

5 Sammanfattning Ansatsen i denna rapport har varit att beskriva hur den framtida råvaruutvinningen och industrin kan komma att se ut och hur utveckling av råvaruutvinningen kommer att påverka det befintliga transportsystemet. Utvecklingen av framför allt malm- och skogsindustrin kommer att medföra ett ökat transportbehov som ställer krav på utveckling av transportinfrastrukturen. Framför allt gruvnäringen kommer att ge upphov till helt nya transportströmmar, vilka har presenterats i denna rapport. Utvecklingen inom råvaruindustrin tyder på att transportbehovet kommer att öka ordentligt, vilket kommer att medföra att den tillgängliga kapaciteten på transportinfrastrukturen kommer att överskridas. För att möjliggöra en fortsatt utveckling inom den svenska råvarunäringen är ett effektivt infrastrukturnät i norra Sverige en förutsättning. Förslag på åtgärder för hur transportsystemet kan utvecklas för att möta den troliga utvecklingen inom råvaruindustrin ges i denna rapport. De viktigaste slutsatserna av arbetet är att på kort sikt (år 2015) behöver framför allt utnyttjandet av den befintliga infrastrukturen förbättras genom förbättrings- och kapacitetshöjande åtgärder för både väg- som järnvägssystemet. Exempelvis behöver vägar förstärkas genom bärighetsåtgärder och breddning, och den befintliga järnvägen behöver underhållas väl. Dessutom bör investeringsåtgärder i form av förlängning av mötesspår vidtas på Malmbanan. Utöver detta är det angeläget att diskutera dispenser för extra långa och tunga vägtransporter så att framför allt gruvdriften vid Pajala kan komma igång som avsett. Detta kan också ses som en lösning under en övergångsperiod i avvaktan på en eventuell järnvägsutbyggnad till Kiruna för vidare transport på Malmbanan till Narvik. För att möjliggöra de omfattande tunga vägtransporterna från gruvan vid Pajala krävs dessutom förstärkning av befintlig väg eller ny väg mellan Pajala och Svappavaara. I framför allt Luleå och Narviks hamn är det önskvärt med kapacitetshöjande åtgärder. En viktig åtgärd är att utveckla och effektivisera drift och underhåll av befintlig infrastruktur för att åstadkomma ett robust och tillförlitligt transportsystem. konsekvenserna av de nya svaveldirektiven för fartygsbränslen som kommer att påverka Östersjösjöfarten. Ett antal sannolika åtgärder har pekats ut enligt fyrstegsprincipen, av såväl administrativ karaktär som investerings- och underhållskaraktär, vilka behöver vidtas under de kommande åren. Bland annat har kapacitetsåtgärder på Malmbanan pekats ut, ny järnväg Svappavaara-Kaunisvaara med eventuell förlängning till Äkäsjokisuu, liksom förstärkning av kapaciteten på järnvägen mellan Barentsregionen och Södra Sverige. Det övriga järnvägsnätet bör rustas upp. Vägnätet i Sverige samt tvärgående vägar mot Norge och Finland behöver fortsatt förstärkning på särskilt utsatta delar, framför allt för att öka bärigheten. Ett fortsatt fördjupningsarbete kring åtgärderna behöver göras, exempelvis genom förfinade åtgärdsförslag och en prioriteringsordning av åtgärderna. Även kombinationsmöjligheter mellan åtgärder behöver utredas närmare. Förslagsvis upprättas en samlad åtgärdsplan för hela Barentsområdet tillsammans med övriga berörda länder, då råvaruindustrin och dess transporter till stor del är landsöverskridande. Även alternativa finansieringsformer behöver studeras liksom att vissa utvecklingsprojekt behöver startas för att finna nya lösningar på transportproblematiken i Barentsregionen. Åtgärderna på längre sikt behöver en särskilt fördjupad analys, då utvecklingen inom råvaruindustrin på längre sikt är osäker. Behoven av åtgärder i transportsystemet på lite längre sikt (ca år 2030) är naturligtvis svårare att förutse. Här finns en hel del osäkerhetsfaktorer att ta hänsyn till. Detta gäller allt från den ekonomiska utvecklingen i omvärlden till 5

6 1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Trafikverket har i Regleringsbrev för budgetåret 2011 avseende Trafikverket inom utgiftsområde 22 Kommunikationer (N2010/8200/KLS (delvis), N2010/7885/TE, N2010/1132/TE (slutligt)) fått följande uppdrag: Trafikverket ska mot bakgrund av råvarornas ökande betydelse för konkurrenskraften globalt, nationellt och regionalt, utreda vilka långsiktigt hållbara transportsystem och transportlösningar som krävs för att ta till vara och utveckla den råvarupotential som finns i Barentsområdet. Trafikverket ska samarbeta med relevanta myndigheter, industriorganisationer i Sverige och andra berörda länder samt med organ som har ett regionalt tillväxtansvar. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 31 december Norra Europa står för en betydande del av EU:s produktion av råvaror och som exempel svarar Barentsregionen för närmare 90 % av EU:s totala järnmalmsproduktion. Råvarunäringar utgörs i hög grad av exportberoende industrier som är i behov av ett effektivt och väl fungerande transportsystem till framför allt marknaderna på kontinenten och Asien. En ändamålsenlig transportinfrastruktur är därmed en förutsättning för att utveckla den råvarupotential som finns i Barents. Eftersom transporterna i hög grad är gränsöverskridande måste även gränspassagen beaktas. För att transporterna effektivt ska kunna nyttja infrastrukturen i de internationella transportkorridorerna behöver gällande lagstiftning och regelverk (inklusive tullhantering) harmonisera för att möjliggöra en smidig gränspassage. Vidare bör även beaktas att transporter, hantering och lagring i kombination skapar den logistikkostnaden som påverkar hur infrastrukturen nyttjas. Tromsö Troms Finnmark Narvik Vadsö Bodö Nordland Norrbottens Län Lappland Severomorsk Murmansk Murmansk Moncegorsk Apatity Nenets Naryan-Mar Vorkuta Rovaniemi Vásterbottens Län Umeå Luleå Oulu Uleåborg Kajaani Kostomuksja Severodvinsk Karelen Archangel'sk Novodvinsk Komi Uchta Arkhangelsk Översiktskarta > invånare Petrozavodsk Kotlas Syktyvkar invånare invånare < invånare 200 Km Figur 1.1 Översiktskarta över Barentsregionen. 6 Moskva

7 1.2 Projektmål Att genom samarbete med relevanta myndigheter, näringsliv och industriorganisationer samt med organ som har ett regionalt tillväxtansvar utreda vilka långsiktigt hållbara transportsystem och transportlösningar som krävs för att ta till vara och utveckla den råvarupotential som finns i Barentsområdet. 1.3 Beskrivning av uppdraget I uppdraget ingår att: kartlägga och sammanställa tidigare och pågående studier och pågående verksamheter inom området råvaruutvinning. kartlägga och sammanställa trafikflöden/ transportströmmar avseende såväl godsströmmar som persontrafik, fördelat på transportsätt. redovisa statusen i infrastrukturen för vägar, järnvägar, flygplatser, hamnar och övriga terminaler. identifiera, kartlägga och sammanställa flaskhalsar och kapacitetsbrister i nuvarande transportsystem. utarbeta en prognos över framtida utvinning av råvaror och produktionsökningar och dess geografiska fördelning i Barentsområdet. redovisa effekter på transportsystemet av ökad utvinning och därav ökat transportbehov för åren 2015 och utarbeta förslag till åtgärder för att möta framtida transportbehov och att kartlägga sedan tidigare planerade åtgärder. Upprätta en åtgärdslista utifrån vad som tagits fram. Allt från stora infrastrukturinvesteringar till små åtgärder för att tillgodose behov inom befintliga system samt andra tekniska, legala m. m. åtgärder i enlighet med fyrstegsprincipen. genomföra workshops i Sverige, Norge och Finland med olika berörda myndigheter, organisationer och externa aktörer från branscher med betydande transportvolymer. Uppdraget innefattar Barentsområdet, framförallt de Svenska, Finska och Norska delarna, men hänsyn tas översiktligt till utvecklingen i nordvästra Ryssland. Uppdraget har skett i nära samarbete med en arbetsgrupp på Trafikverket. Resultatet redovisas som en officiell Trafikverksrapport. Ett utkast av rapporten har skickats på remiss till relevanta myndigheter, industriorganisationer i Sverige och andra berörda länder samt till organ som har ett regionalt tillväxtansvar. Remissvaren har inarbetas i rapporten. 1.4 Metod För att beskriva råvaruutvinning, transportsystemet, godsflöden, osv har befintligt underlag i form av tidigare och pågående studier använts i stor utsträckning. Relevant underlag om ryska förhållanden (infrastuktur, transportflöden, osv) saknas till stora delar. Denna brist påverkar sannolikt det svenska transportsystemet i ringa grad. Bristanalysen och åtgärdsförslagen för transportsystemet är också fokuserat på den svenska delen. Befintliga utredningar som berör Barents eller delar av Barentsregionen har också nyttjats som underlag för att försöka beskriva framtidsbilder (scenarion). 1.5 Koppling till andra projekt Inom MINe-projektet pågår även ett åtgärdsval Malmbanan/Ofotbanan där Trafikverket och Jernbaneverket tillsammans med ett flertal intressenter och aktörer söker åtgärder för att möta den stora efterfrågan på järnvägstransporter som de ökade prognoserna för transporter av framförallt järnmalm ger upphov till. Resultaten i de olika projekten samordnas. Däremot kan resultatet från detta projekt behöva inarbetas i detta projekt. Utöver dessa två projekt har Trafikverket uppdrag att utreda behovet av ökad kapacitet i transportsystemet. (Kapacitetsutredningen). Trafikverket ska utgå från den gällande nationella planen och de regionala planerna för utveckling av transportsystemet. I uppdraget ingår att lämna förslag till effektivisering och kapacitetshöjande åtgärder som kan vidtas för att tillgodose kapacitetsbehovet med olika tidshorisonter , 2015, 2021 och Aspekter som särskilt ska belysas är identifieringen av flaskhalsar, behov av följdinvesteringar i andra delar av transportsystemet, i vilken mån ekonomiska styrmedel kan bidra till 7

8 ett effektivare järnvägssystem samt hur drift och underhållsåtgärder kan bidra till en ökad effektivit. Informationsutbyte har skett mellan projektgrupperna för de båda regeringsuppdragen och MINe-projektet. 1.6 Avgränsningar och förutsättningar Den geografiska avgränsningen för uppdraget är Barentsregionen, se figur 1.1. I praktiken har uppdraget främst fokuserat på delarna i Finland, Norge, Sverige medan nordvästra Ryssland behandlas översiktligt. Viktiga råvarunäringar som redovisas för regionen är i huvudsak malmer och mineraler, stål och metall, skogsnäringen, olja och naturgas samt fiskeindustrin. Uppdraget fokuserar på godstransporter och persontransporter har behandlats och beskrivits översiktligt. Uppdraget har genomförts i två faser, där första fasen främst handlat om att beskriva nuläget gällande råvaruutvinning, transportsystemet och transportflöden. Andra fasen har handlat om framtida råvaruutvinning, påverkande omvärldsfaktorer, effekter på transportsystemet och förslag till åtgärder. GeoVista har bidragit med en underlagsrapport et om Malm och mineraler, Mineralråvaror i Barentsregionen, Underlag till transportplanering, oktober Läsanvisning I rapporten presenteras en sammanställning av råvaror i kapitel 2. I kapitel 3 redovisas det befintliga transportsystemet. I kapitel 4 beskrivs dagens trafik-/transportflöden. Kända flaskhalsar och kapacitetsproblem beskrivs i kapitel 5. I kapitel 6 beskrivs påverkande omvärldsfaktorer. I kapitel 7 redogörs för framtida råvaruutvinning och vilka transportbehov detta skapar. Framtidsbilder (scenarion) presenteras för de näringar Figur 1.2 Projekt i samverkan i Barentsregionen 8

9 som bedöms påverka transportsystemet mest, nämligen; malm och mineraler, stål och metall samt skogsnäringen. Därefter redovisas väsentliga effekter i transportsystemet i kapitel 8 kopplat till de presenterade framtidsbilder. I kapitel 9 föreslås åtgärder enligt fyrstegsprincipen, på kort (2015) och lång (2030) sikt. För den som vill fördjupa sig ytterligare i området malm och mineraler hänvisas till GeoVistas rapport Råvaror i Barentsregionen, Underlag till Transportplanering, oktober Rapporten har fungerat som underlag till denna rapport. 9

10 2 Nulägessammanställning av råvaruresurser i Barentsregionen Barentsregionen är rik på olika typer av råvaror, såsom malm och mineraler, skog, fisk, olja och naturgas. I detta kapitel beskrivs en nulägesbild av råvarunäringarna i stort i Barentsregionen, där vi även inkluderar bearbetning och process av råvaror i begreppet råvaruindustri/-näring. Vidare beskrivs var respektive råvara utvinns. Avsnittet om malm och mineraler ges ett större utrymme i rapporten då denna råvarubransch genererar stora mängder transporter samt är en bransch i en expansiv utvecklingsfas. Materialet är hämtat från GeoVistas rapport Mineralråvaror i Barentsregionen, Underlag till transportplanering, oktober 2011, TRV 2011/ Malm och mineraler Olika typer av mineralfyndigheter är ofta kopplade till specifika geologiska händelser eller bildningsförhållanden vilket gör att vissa regioner kan definieras som malmprovinser med en viss typ av fyndighet/fyndigheter. Detsamma gäller för industrimineral, men är inte lika uttalat. Figur 2.1 visar Barentsregionens mineralfyndigheter. I norra Sverige förekommer två tämligen väldefinierade malmprovinser. Malmfälten i norra Norrbotten utgör en malmprovins dominerad av järn, koppar och guld. Den sträcker sig vidare en bit in i norra Finland och norra Norge. Viktiga malmtyper är här apatitjärnmalmer, skarnjärnmalmer och olika typer av koppar-guldmalmer. Skelleftefältet är den andra viktiga malmprovinsen i norra Sverige. Här dominerar basmetallfyndigheter av VMS-typ1 (Cu, Zn, Pb, Ag, Au) men det förekommer även guldmalmer i ytterkanterna av Skelleftefältet. Sydost om Skelleftefältet förekommer inom det så kallade Nickelbältet ett flertal nickel-koppar-pge (Platina gruppen dvs. Ru, Rh, Pd, Os, Ir och Pt) förekomster. Sydväst om Skelleftefältet finns Guldlinjen som omfattar ett flertal guldfyndigheter. I fjällranden uppträder bly-zinkförekomster av Laisvalltyp och förekomster av flusspat och på norska sidan förekommer även järnmalmer. I Finland sträcker sig ett område med malmförande lagrade intrusioner från Bottenviken och vidare österut mot Ryska gränsen. Liknande fyndigheter finns även på Kolahalvön och omfattar även där krom, nickel, koppar, PGE, titan och vanadin. På Kolahalvön förekommer dessutom ett flertal alkalina intrusioner som innehåller industrimineralen apatit, nefelin samt metallerna järn, niob, zirkonium och sällsynta jordartsmetaller (REE). Bandade järnformationer är den enda mer betydande malmtypen som förekommer i de Arkäiska områdena. Den påträffas i stora mängder i Kirkenes i norra Norge, på Kolahalvön och i ryska Karelen. Malm - ett ekonomiskt begrepp En mineralförekomst utgör en ansamling av ekonomiskt intressanta mineraler i berggrunden eller i lösa avlagringar. Beträffande förekomster som omfattar malmmineral finns en strikt indelning beroende på graden av kännedom om fyndighetens omfattning, halter och möjligheten att kommersiellt utvinna metallerna. Mineraltillgångar klassas endast utifrån graden av kännedom om halter och tonnage. För att en mineraltillgång skall kunna klassificeras som en malmreserv krävs att en teknisk-ekonomisk utvärdering görs som visar att en kommersiell utvinning är möjlig. För att uppgradera en mineraltillgång till en högre klassningsnivå krävs ökad information i form av borrning och analysering av metallhalterna. Därefter kan delar av indikerade och kända mineraltillgångar överföras till malmreserv där man genom anrikningstest, beräknade brytningskostnader m.m. visat vilka delar av förekomsten som är tekniskt-ekonomiskt möjliga att bryta. Figur 2.2 illustrerar klassificeringssystemet av malmreserver och mineraltillgångar. Malm anrikas innan den transporteras vidare mot kund eller smältverk. Generellt gäller att järnmalm ger upphov till stora transporter då ett ton 65 %-ig järnmalm kan resultera i cirka 850 kg koncentrat av magnetit. Detta kan jämföras med koppar där ett ton 0,3 %-ig kopparmalm ger upphov till cirka 10 kg koncentrat av kopparkis. När det gäller guld eller platina blir andelen produkt ännu mindre där mindre än 2 % av den brutna malmen blir färdig produkt, ca 1-5g/ton. Detta resonemang kan grovt överföras till transportefterfrågan i de olika länderna kopplat till vilken typ av malm eller mineral som utvinns. 1 Volcanic associated Massive Sulfide 10

11 Figur 2.1. Barentsregionens kända mineralfyndigheter grupperade efter metallsammansättning. Ind = Industrimineral, Bas = Basmetaller, PGE = Platinagrupens metaller, Fe, Ni, Cr & Au enligt periodiska systemet. Underlag: Fennoscandian Ore Deposit Database (FODD). 11

12 Figur 2.2 Klassificering av malmreserver och mineraltillgångar enligt SveMin. Källa: Råvaror i Barentsregionen, Underlag till transportplanering, GeoVista, Sverige Under 2010 fanns tio gruvor i produktion i Norr- och Västerbotten. Producerande företag var LKAB, Boliden Mineral AB, Björkdalsgruvan AB och Dragon Mining AB. Under 2010 tillkom Gruvberget och Maurliden Östra som nyöppnade fyndigheter och jämfört med 2009 skedde en betydande produktionsökning i Kiirunavaara, Malmberget och Aitik. I norra Sverige bryts framför allt järnmalm i området runt Malmberget och Kiruna i LKAB:s gruvor. Järnmalmen transporteras via Malmbanan för vidare utskeppning från hamnen i Narvik eller från hamnen i Luleå till framför allt Brahestad. Transporter går även direkt till SSAB:s smältverk för stål i Luleå. Koppar bryts i Bolidens gruva i Aitik och kopparsligen transporteras med tåg ner till smältverket i Rönnskär. Boliden bryter även koppar, zink, bly, guld och silver i Skellefteåfältet. Där använder Boliden lastbil för sina transporter till smältverket i Rönnskär. Norge Nordnorge har en stor produktion av industrimineraler men har även förutsättningar för brytning av zink, nickel, bly, koppar, guld och järn. I Norge skedde en snabb förändring inom gruvbranschen under 1980-talet. Från att tidigare ha varit en stark gruvnation med ett stort antal producerande gruvor avvecklades de flesta basmetallfyndigheterna under ett årtionde och kvar blev två järnmalmsgruvor (Sydvaranger och Rana) och en titangruva (Tellnes). Dessutom bröts nickelmalm, dessutom bröts nickelmalm under 1990-talet i anslutning till olivinfyndigheten Råna nära Narvik. Denna förändring var delvis orsakad av minskande malmtillgångar, sämre metallpriser men även av ökat fokus på de norska olje- och gasförekomsterna. Däremot har produktionen av industrimineral befäst sin ställning och har sedan 1980-talet ett betydligt större förädlingsvärde än de metalliska gruvorna. Även jämfört med Sverige är industrimineralproduktionen i Norge av större omfattning vilket delvis beror på geologiska orsaker men främst på geografiska faktorer. De stora bulktransportrerna av industrimineral sker till stor del med lastbil inom Nordnorge men exporteras även med båt. Järnmalm bryts i en mindre skala. Finland Gruv- och mineralindustrin i norra Finland har inte en lika tydlig fördelning till specifika malmdistrikt som är fallet i norra Sverige. Dock finns en viss tyngdpunkt till norra Finland, särskilt vad beträffar fyndigheter som genererar större tonnage av produkter att transportera från gruvorna. Efter en tydlig nedgång i antalet metallgruvor under 80- och 90-talen har en betydande återhämtning skett under 2000-talet med flera nyöppnade gruvor. En väsentlig skillnad mot svenska förhållanden är att Finska geologiska undersökningen (GTK) utför tämligen omfattande prospekteringsverksamhet med en målsättning att hitta nya mineralfyndigheter som sedan kan utvecklas vidare av privata företag. Denna basprospektering av greenfield (förklaras under rubriken Prospektering) karaktär har varit mycket framgångsrik och lett till ett flertal fynd som nu är eller planeras bli producerande gruvor. Dessutom är ett stort antal privata aktörer verksamma inom prospekteringen där många har utländskt kapital som finansiering. Finland bryter guld, krom, zink, koppar, nickel. Stor del av krombrytningen transporteras direkt till Outokumpu i Torneå där den används i produktionen av stål. Övriga mineraler exporteras främst till EU. Ryssland Informationen om aktiva gruvor malmproduktioner, malmreserver och halter från ryska förekomster är delvis mer svårtillgängliga jämfört med de Nordiska länderna. Officiell statistik saknas och uppgifterna återfinns främst på enskilda bolags hemsidor och årsredovisningar. Kolahalvön är en mineralrik region med många olika typer av fyndigheter. Speciellt för området är förekomsten av alkalina intrusioner innehållande ett flertal industrimineral och malmmineral i ekonomiska mängder. Styrmekanismer inom mineralindustrin Gruvindustrin är starkt beroende av globala marknadskrafter där efterfrågan på metaller återspeglar sig i utvecklingen av metallpriserna. Efter en lång och uthållig lågkonjunktur under 1990-talet och början av 2000-talet har efterfrågan på råvaror inom mineralsektorn ökat kraftigt med bland annat Kinas behov av råvaror som motor. Marknadspriserna har under de senaste 5-10 åren flerdubblats flera gånger om på vissa råvaror, t. ex. 12

13 guld och järn. Teknikutveckling och handelshinder har även ökat trycket på andra metaller varför vissa metaller blivit en bristvara, t. ex. sällsynta jordartsmetaller. Utvecklingen i en region, ett land eller för en specifik metall styrs av ett antal mekanismer där metallpriset bara är en av dessa. Prospektering Karaktäristiskt för gruvnäringen är att man har en stark anknytning till den eller de regioner man investerar i. Man flyttar inte en gruva till ett land med lägre arbetskraftskostnad eller med mer gynnsamma villkor för verksamheten. Dessutom är investeringar i processanläggningar av den storleksordningen att det finns en drivkraft i att hitta nya fyndigheter, och därmed prospektera, i närområdet till befintliga gruvor och anläggningar. Näringen är med andra ord långsiktig och därmed beroende av långsiktiga stabila villkor. Den prospektering som sker i närområdet till gruvor brukar kallas brown-field exploration och karakteriseras generellt av lägre risk och lägre kapitalbehov än annan prospektering. Syftet är ofta att utvidga befintliga mineralfyndigheter och/eller att öka graden av kännedom om redan lokaliserade mineraltillgångar så att de kan klassas om till malmreserver enligt gängse regelverk varefter de kan hamna i brytningsplanen. Green field exploration avser prospektering i relativt okända områden, där få eller inga signifikanta fynd tidigare gjorts. Syftet är att hitta nya fyndigheter i områden där ingen eller liten information från tidigare arbeten finns tillgänglig, men det kan även röra sig om att hitta nya typer av fyndigheter/metaller i områden där man tidigare bara haft ögon för andra metaller. Denna typ av prospektering är av naturen mycket kostnadskrävande men har en stor ekonomisk potential kopplad till de fynd som kan lokaliseras. Oavsett vilken typ av prospektering som bedrivs så är prospektering efter nya mineralfyndigheter en investering av högrisk karaktär med hög kostnad. Generellt krävs det att många intressanta fynd utvärderas och prioriteras i flera steg innan ett enda av dessa leder till en ekonomiskt lönsam verksamhet med brytning. Processen kan beskrivas som ett insamlande av ny kunskap (geologisk, teknisk och ekonomisk) där varje steg leder till högre grad av kännedom om ett antal fyndigheter som utvärderas parallellt. En kontinuerlig prioritering mellan olika objekt leder till slut till att en gruva kan öppnas. Övriga objekt förkastas, alternativt säljs de till en annan aktör som har en annan affärsmodell där de kan komma att bli lönsamma, t. ex. andra metaller, kriterium för lönsam storlek etc. Parallellt med prospekteringen drivs kontinuerligt ett antal tillståndsprocesser, för prospektering, brytning, miljö, övriga konsekvensbeskrivningar etc. Vinnande kriterier för ett objekt som kommer hela vägen till gruvbrytning är baserat på noggrann utvärdering av: Storlek Halt Brytningskostnad Läge Efter en svacka i samband med den globala finanskrisen 2009 har prospektering efter metalller internationellt uppskattas att omsätta 11,2 miljarder USD under 2010 (enl. Metal Economics Group, MEG). Även om detta är en stark ökning från 2009 är det fortfarande en aning lägre än rekordåret, 2008, före finanskrisen. Prospektering i Sverige uppskattas under 2010 till en nivå av ca 1% av världens prospekteringskostnader. Detta är en magisk kvot som nämnts under flera år. Fokus under 2010 sägs (SGU, Bergverksstatistik, 2010) fortfarande ligga på basmetaller medan ett ökat intresse för järnmalm och sällsynta jordartsmetaller har noterats. I Norrbotten är det nog ingen tvekan att fokus under 2011 svängt över till järnmalm, med omfattande aktiviteter av LKAB, Northland, Kiruna Iron, Beowulf och Avalon. 2.2 Stål- och metallindustrin Närheten till gruvindustrin i Barentsregionen gör att stål- och metallindustrin kan förses med malm från regionen, även om stora mängder importeras, framför allt till den finska stålindustrin från östra Europa. De största stålindustrierna i Barentsregionen finns framför allt lokaliserade i Luleå (SSAB), Brahestad (Ruukki) och Torneå (Outokumpo). Störst mängd tillverkning sker av stålämnen, stålprodukter och rostfritt stål. Annan typ av stål- och metallindustri i regionen är plåttillverkning, produktion av ramkomponenter och uppgraderat skrot. Under lågkonjunkturen för ett par år sedan sjönk efterfrågan på stål kraftigt, men har idag 13

14 återhämtat sig, mycket tack vara efterfrågan i Kina (Jernkontoret, 2011). Efterfrågan på stål finns i hela världen, men den ökar framför allt i Kina. 2.3 Skogsindustrin Skogsindustrin och skogstillgångarna är viktiga för Barentsregionen, framför allt i Ryssland, Sverige och Finland, se figur 2.3. Det finns också skogsindustri i Norge, även om den inte är lika omfattande som i de övriga länderna i Barentsregionen. Produktion av skogsråvara framför allt tall- och granråvara finns i finns i hela regionen, liksom förädling. De största råvarutillgångarna finns i Ryssland, där ungefär hälften av landets areal är skogsmark. Skogsråvara kan förädlas på olika sätt; det kan t. ex. omvandlas till pappersmassa och papper, det kan användas som virke liksom bioenergi. Skogsindustrierna (sågverk, massa- och pappersindustrier) i norra Sverige och Finland finns framför allt lokaliserade längs med Bottenviken. Skogsindustrin i Ryssland producerar framför allt timmer, pappersmassa och papper, och finns framför allt i Komi, Karelska republiken och Archangelsk oblast. Skogen har sedan 1970-talet fått en allt viktigare roll i svensk energiförsörjning. Från 1980 har Sveriges användning av biobränslen ökat med 3 TWh per år, motsvarande 1,5 miljoner m 3, för att idag generera cirka 120 TWh per år. Detta motsvarar ungefär en fjärdedel av den totalt utnyttjade energin. Bränslet består av grot, klenträd, stubbar och annat virke. (Skogforsk, 2011) En stor del av skogsråvaran exporteras från Barentsområdet. Av de tre länderna med skogsindustri exporterar Sverige mest skogsbaserade produkter (massa, papper och sågade trävaror) mätt i ton, följt av Ryssland, och sen Finland. Det är bara Kanada i världen som exporterar mer än Sverige. I de finska landskapen utvinns det 6 miljoner m 3 skogsråvara i Lappland, 6 miljoner m 3 i Norra Österbotten och 4 miljoner m 3 i Kajanaland, (ÅF, 2010). I de ryska regionerna utvinns det 1 miljon m 3 skogsråvara i Murmansk oblast, 8 miljoner m 3 i Karelen, 15 miljoner m 3 i Archangelsk oblast och 10 miljoner m 3 i Komi, (ÅF, 2010). Svenska o Norska siffror saknas. I framför allt Finland och även i norra Sverige är stora skogsområden skyddade naturområden, vilket innebär att utvinning av skogsråvara inte kan ske obegränsat i dessa ogstillgångarna i norra Europa. Den är högre än den årliga avverkningen, ångarna, i synnerhet i de nordligaste rige och i republiken Komi, ökar. I reränsad tillgång till skogsområden restionen. Skyddade naturområden spelar erliga tillväxten av skogstillgångarna i ade områdena är särskilt stora i norra År 2008 svarande den finska delen av cent av de totala skyddade skogsområska delen av Barentsregionen svarade otala naturreservatsareal (2007). 26 ionen i Barentsregionen motsvarar ala timmerproduktionen i EU inklusive d med lokala variationer har ofta större upptagningsområden kogsindustrin i norra Sverige konkurela Östersjön om råvaran. 27 ecklingen går mot en utjämning av viren gör faktorer som leveranssäkerhet, portkostnader att vissa regionala priser att bestå. SKOGSTILLGÅNGAR Nordland NORGE SVERIGE Troms Norrbotten Västerbotten Finnmark n.a. Lappland N. Österbotten FINLAND Kajanaland Murmansk oblast Karelska republiken Archangelsk oblast RYSSLAND Nenets autonoma distrikt Varav 60.3 milj. m3 från Barentsregionen republiken Komi er ropa var 90 miljoner ton år Papge och Finland svarade för 9 respektive. Dessutom producerades en femtedel on av sågade trävaror i Sverige. 28 and är världens andra, tredje respekav massa, papper och sågade trävaror e exporterar ungefär lika stora delar, medan Finland exporterar relativt Ryssland större volymandelar sågade Årlig timmerproduktion inom EU27 inkl. NW Ryssland 458 milj. m3 Skogsresurser Virkesförråd på skogsmark (milj. m3 stående volym) Årlig tillväxt under bark Finland, Norge, Sverige (milj. m3 per år) Årlig produktion (Avverkning) 1 milj. m3 5 milj. m3 10 milj. m milj. m3 500 milj. m3 50 milj. m3 Figur 2.3 Skogstillgångar, årlig tillväxt och produktion i Barentsregionen (Källa: ÅF 2010). Figur 3.3:3 Skogstillgångar, årlig tillväxt och årlig produktion i Barentsregionen. Källor: Svenska Skogsstyrelsen , Norska statistiska centralbyrån, Riksskogstaxeringen , Skogsstatistisk årsbok, Finland, , arcticcentre.ulapland.fi. Eurostat, Avverkningar totalt under bark,

15 Skala 1: regioner. 2.4 Naturgas- och oljeindustrin Handeln av skogsbaserade produkter i Ryssland mattades sedan exporttullar på rundvirke infördes. Exempelvis har flera pappersbruk i Finland stängts som en konsekvens av det minskade inflödet av rysk råvara. Det har pågått diskussioner om att höja tullarna rejält, vilket i så fall kommer att påverka skogsindustrierna i Sverige och framför allt Finland. Nu pågår dock diskussioner om att sänka tullarna för att Ryssland ska kunna gå med i WTO (World Trade Organisation). Ryssland och Norge är båda stora exportörer av olja och gas. År 2009 var Ryssland världens näst största exportör av olja och den nuvarande dagliga produktionen uppgår till ca 9,6 ton miljoner fat råolja i Ryssland och 2 miljoner ton i Norge. I Barentsregionen har olje- och gasregionen Timan-Pechora i Ryssland, se figur 2.6, uppskattade oljetillgångar på över miljoner ton råolja (1ton 7,3 fat), varav mer än miljoner ton uppskattas vara möjlig att utvinna. (ÅF, 2010). Under den ekonomiska nedgången kring år 2009 sjönk efterfrågan på trävaror, massa och papper i Sverige och i de övriga länderna i Barents. Under 2010 återhämtades marknaden, vilket ledde till att efterfrågan ökade igen dock inte till nivåerna innan den ekonomiska krisen. (Skogsindustrierna, 2011). Även naturgastillgångarna är stora i Barentsregionen och Ryssland har de största naturgastillgångarna i världen. Den potentiella naturgasresursen i Barents hav beräknas till miljarder kubikmeter, varav gas- och gaskondensatområdet Shtockmanovskoye (Shtokman gasfält) uppskattas inneha miljarder kubikmeter. Den utvinningsbara reserven i Shtockmanovskoyefältet uppskattas till miljarder kubikmeter och den potentiella årliga produktionen beräknas vara 100 till 150 miljarder kubikmeter. Olje- och gasregionen Timan-Pechora har uppskattade naturgastillgångar på över 600 miljarder kubikmeter. Uppsamling av skogsråvara i skogen sker ofta med lastbil, liksom för distribution i närområdena. Timmerterminaler finns i regionen, där virke lagras temporärt innan det efterfrågas vid produktionsanläggningarna, och då transporteras vidare, oftast med fartyg. Järnväg och sjötransporter används ofta för transport på längre avstånd för transport mellan hamnar och industrier. mala produktion. och 75 miljoner Shtokmanfältet OIL OIL.AND.NATURAL.GAS Barents Hav Snøhvit h sjätte största e största importöer, se figur 3.4:7. en cirka två milhögst år 2001, lbakagång. Naturgastillgångarna i Barentsregionen är mycket betydelsefulla för EU där Ryssland och Norge är de största leverantörerna av gas till Europa. Deras andel av EU:s gasimport under 2006 var 62 procent. I Norge har den nya anläggningen Snöhvit Yamal FINNMARK Petjorasjön TROMS NORRNORDLAND BOTTEN år 2009 rankades reserven i värlv än hela EU. VÄSTERBOTTEN NORGE ucent och expormiljoner fat råolja 0 miljoner fat den. SVERIGE MURMANSK OBLAST LAPPLAND NENETS AUTONOMA DISTRIKT TimanPechora ULEÅBORG Oljaand Oil ochnatural naturgas gasi Barentsregionen in the Barents region Producing region Producerande region - Gas- Gas Selected Valt framtida gasfield gasfält Prospective Potentiell region region - Gas - Gas KAJANALAND NATURAL.GAS KARELSKA REPUBLIKEN FINLAND ARCHANGELSK OBLAST REPUBLIKEN KOMI Producing region Producerande region - Oil- Olja Prospective Potentiell region region - Olja - Oil LNG Processanläggning processing facility Norwegian Norsk Olja och/eller Oil and/or Gas Gas RYSSLAND man-pechora er ton råolja (1 uppskattas vara arna i Republiken Figur 3.4:5 Norska and ryska olje- och gasfält. Källa:2.4 Norska EIA, Irish Offshoreoch Operators Association (IOOA) bearbetad av ÅF. Figur ryska oljefält i Barentsregionen (Källa: ÅF 2010). 15 eriod Land v 2009 v 2009 v 2009 Saudiarabien Kanada Iran Miljoner fat Rankning År jan 2009* 1 jan 2009* 1 jan 2009*

16 vid Melköya utanför Hammerfest i Finnmark tagits i bruk under de senaste åren och anläggningen är den första produktionsanläggningen för flytande naturgas (LNG) i Europa. Den norska gasproduktionen antas av branschen dock minska till år Utvinningen från de ryska gasfälten har dock potential till att kunna öka sin produktion (och export) till år Här är fyndigheterna på gasfälten kring Jamalhalvön, se figur 2.4, viktiga och det är en förutsättning att denna anläggning kommer att vara i drift framöver. (ÅF, 2010) 2.5 Fiskeindustrin I Barentsregionen produceras stora mängder fisk och skaldjur, både vilt och odlat bestånd. Produktionen sker framför allt i Norge, som är en av världens största producenter av fisk och skaldjur. År 2009 exporterade Norge 2,58 miljoner ton fisk och skaldjur till framför allt Frankrike, Ryssland, Danmark, Polen, Storbritannien, Japan, Sverige, Tyskland, USA och Holland, varav cirka 1 miljon ton av detta exporterades från de områden i Norge som ingår i Barentsregionen. I denna del av landet är det framför allt fiske av torsk och annan vitfisk samt räkor som dominerar, tillsammans med odling av lax och andra skaldjur. År 2008 fanns 929 odlingsområden i Norge, varav en tredjedel i Barentsregionen. Norge och Ryssland förvaltar tillsammans fiskbestånden i Barents och stora delar av den fisk som förs i land i norska hamnar gör det av ryska fartyg. 2.6 Övriga industrinäringar av betydelse Denna rapport fokuserar på råvaror men det finns andra näringar eller branscher som har en betydande transportefterfråga. Därför kommer några av dessa att beröras nedan. Vidare utredning kommer inte att göras av dessa längre fram i rapporten. Insatsvaror till industrin Övriga råvaruprodukter består framförallt av insatsvaror till industrin, t. ex. till gruv-, skogsoch stålindustrin, se figur 2.8. I Barentsregionen är det främst olika typer av kemiska produkter såsom talk och blekmedel, men även plast- och gummiprodukter. I Barentsregionen finns dessa industriprodukter på olika ställen, t. ex. i Piteå (plastprodukter), i Skellefteåområdet (gummiprodukter), i Robertsfors, Finnsnes, Balangen och Sotkamo (kemiska produkter). Anläggningsindustri Då det byggs olika typer av anläggningar, transportinfrastruktur m.m. i regionen leder det till stora mängder transporter till och från byggen under en begränsad tid. Ofta innebär detta tunga lastbilstransporter av byggnadsmaterial m.m. som belastar infrastrukturen hårt under en begränsad tid. Turism Turismen är en stark växande näring och idag det är naturturismen som ökar mest. Här har hela Barentsområdet stora och hittills outnyttjade resurser att utveckla. Besöksnäringen omsätter redan i dag miljardbelopp i området och skapar arbetstillfällen. Målet i Sverige är en fördubbling av antalet besökare fram till Målgruppen är främst utländska besökare. I Norrbotten skulle det innebära utländska gästnätter per år fram till Omsättningen i näringen i Norrbotten har ökat med 49% på sex år och är nu uppe i 3,3 miljarder kronor. För att ta del av den växande internationella turismen finns ökat krav på internationell tillgänglighet och direktflyg från Europa. I Norrbotten förutspås förutom Naturturism även gruvnäringen och samhällsomvandlingarna i Kiruna samt Malmberget att skapa reseanledningar och därmed även arbetstillfällen inom helt olika kompetensområden. Samverkan mellan råvaruproduktion dvs gruvnäringen och turism sker i dag föra att visa på en attraktiv region för både reseanledningar och rekrytering. Gruvnäringens expansion innebär ett enormt stort behov av arbetskraft i dag och framöver. Dessa två näringsgrenar, turism och gruvnäring har idag och framöver ett gemensamt behov av förstärkt infrastruktur ( personresor) i synnerhet flyg. Inte minst de kommunala inlands flygplatsernas har avgörande betydelse för denna utveckling. Även goda pendlings- och arbetsresor är självklart en viktig förutsättning för råvaruindustrin och dess utveckling. Sammantaget genererar dessa övriga industrinäringar en ansenlig mängd transporter inom samtliga trafikslag, även om de inte inräknas som råvaror. Vissa av dessa flöden kan ballansera upp de utgående flödena från råvarunäringarna och en genomgående transportlösning kan uppnås. 16

17 3 Nuläge transportsystemet i Barentsregionen Brister i transportsystem betraktas av näringslivets aktörer som ett av de största hindren för ekonomiskt välstånd och tillväxt i Östersjöregionen. Därför behöver ett integrerat transportsystem i Östersjöregionen främjas för att öka tillgängligheten liksom kvaliteten på transportförbindelserna. I detta kapitel beskrivs nuläget för transportsystemet i Barentsregionen för trafikslagen väg, järnväg, hamnar samt flygplatser. Information från Ryssland är knapphändig vilket gör det svårt att redovisa status och omfattning för deras transportsystem. Statusen för respektive trafikslag redovisas för att få en övergripande bild för de respektive länderna. Vidare beskrivs översiktligt hur respektive trafikslag nyttjas samt eventuella brister i sammanlänkningen av dem. 3.1 Vägnätet I detta avsnitt redovisas Europavägar. Det finns andra vägar, exempelvis Rv95 och Rv99, som har en viktig funktion att uppfylla, men dessa redovisas inte i denna rapport. Vägnätet i Barents inkluderar ett tiotal Europavägar, vissa av dessa sträcker sig mellan ett antal länder, främst Norge Sverige Finland. Endast en anslutning mot Ryssland ingår i detta vägtransportnät. Europavägarna i området har en sträckning enligt figur 3.1 och figur 3.2. Vissa vägar eller vägavsnitt har en stor andel tung trafik av det totala trafikarbetet, figur 3.2. Detta kan ses exempelvis för E45 där så mycket som en tredjedel av det totala trafikarbetet på vissa vägavsnitt utgörs av tung trafik. Trots att den totala trafikmängden är relativt låg i regionen gör de tunga transporterna att vägarna blir samhällsekonomiskt lönsamma att åtgärda. Vägavsnitt i regionen med både höga flöden och en hög andel tung trafik återfinns främst längs E4, E6 och den svenska delen av E10. E6 Mo i Rana Mosjöen Bodö Nordland E12 Härnösand Sundsvall E10 Västerbotten Vasa Narvik E45 Umeå E10 Kiruna Gällivare Norrbotten E4 Troms Tromsö Luleå Piteå Skellefteå E10 E45 Kalix Haparanda /Torneå Hammerfest E8 Kemi E6 Alta Finnmark Lappland Rovaniemi Oulu E69 E75 Uleåborg Brahestad E8 Kalajoki Kivesjärvi E75 Kajaani E63 E6 Alakurtti Vadsö Kirkenes Murmansk Kandalaksha Kostomuksja Karelen Murmansk Severomorsk Moncegorsk E105 Apatity Severodvinsk Europavägar Väg 200 Km Archangel'sk Novodvinsk E12 Arkhangelsk E12 E75 Petrozavodsk Stockholm Helsingfors Figur 3.1 Huvudsakligt Europavägnät i Barentsområdet. 17

18 Vägnummer Andel tung trafik Sträckning Kommentar E % Torneå - Haparanda - Luleå - Umeå Anslutningar till E8 i Torneå, E10 vid Luleå och E12 i Umeå E % Kirkenes Karasjok Alta Narvik Fauske Mo i Rana Trondheim E % Tromsö Nordkjosbotn Skibotn Kilpisjärvi Karesuando Muonio Kolari Torneå Kemi Uleåborg Limingo Brahestad E % (Norge) % (Sverige) Luleå Töre Överkalix Gällivare Kiruna Riksgränsen Narvik Svolvär Lofoten Går tvärsigenom Norge i nord-sydlig riktning Anslutningar till E4 vid Torneå, E6 mellan Nordkjosbotn/Skibotn, E45 vid Karesuando och E75 utanför Limino Vissa problem vintertid vid fjällövergång vid gränsen E % Umeå Holmsund Lycksele Storuman Mo i Rana Tunnel genom fjället vid riksgränsen mellan Sverige och Norge E % Karesuando Gällivare Jokkmokk Storuman-Dorotea Inlandsväg genom Sverige E63 Uppgift saknas Sodankylä Kemijärvi Kuusamo Kajana E69 21 % Nordkap - Olderfjord E75 Uppgift saknas Vardö Vadsö Varangerbotn Utsjoki Enare Ivalo Sodankylä Rovaniemi Kemi Uleåborg Går samman med E6 i Varangerbotn, nord-sydlig förbindelse genom Finland E105 Uppgift saknas Kirkenes Murmansk Petrazavodsk Den enda anslutningen Norge - Ryssland Figur 3.2 Huvudsakligt Europavägnät och andel tung trafik av det totala trafikarbetet i Barentsområdet. Timmertransporter nyttjar stora delar av vägnätet i norra Sverige. En generell standardhöjning på vägnätet behövs för att det inte ska utgöra en flaskhals för skogsindustrin. Tjällossning orsakar varje år stora problem för framkomligheten för dessa fordon, speciellt på mindre vägar. Vägnätet är sårbart eftersom det inte finns alternativa färdvägar. Vägarna har behov av underhåll både vad gäller tjälsäkring och beläggning men även av bärighetsåtgärder för vissa avsnitt. Uttag av skog varierar från år till år både till storlek och vilka områden som avverkas, vilket i sin tur gör det svårt att anpassa planeringen av bärighetsåtgärder. I Finland har vägnätet en relativ god standard. Det finns inga akuta problem vad gäller framkomlighet för timmertransporter. Man är mer beroende av vägar för transport av gods än vad man är i Sverige. Precis som Sverige har Finland problem med tjällossning och bärighet. Vägtransporter dominerar när det gäller godstransporter internt i Nordnorge, vilket beror på bristen av ett sammanhängande järnvägsnät i norra delen av landet. Vägnätet är generellt dimensionerade för låga transportmängder och behov finns att förbättra väg E6 samt Fylkevägnätet. Bättre anslutningar till flyg och järnväg behövs samt bättre lösningar kring hamnar och godsterminaler. 18

19 Hammerfest Järnvägsnät Narvik Troms Tromsö Alta Finnmark Vadsö Kirkenes Järnväg 200 Km Mo i Rana Mosjöen Bodö Nordland Norrbotten Kiruna Gällivare Lappland Severomorsk Murmansk Murmansk Moncegorsk Apatity Kandalaksha Västerbotten Luleå Piteå Skellefteå Kalix Haparanda /Torneå Kemi Uleåborg Brahestad Rovaniemi Oulu Alakurtti Härnösand Sundsvall Vasa Umeå Kalajoki Kivesjärvi Kajaani Kostomuksja Ledmozero Karelen Belomorsk Kochkoma Severodvinsk Archangel'sk Novodvinsk Obozerskaya Arkhangelsk Petrozavodsk Stockholm Helsingfors Figur 3.3 Det statliga järnvägsnätet i Barents. Vägnätet i Ryssland har en mycket låg standard och därför används landsvägstransporter i liten utsträckning. De flesta av vägarna går i nordsydlig riktning. En del gods transporteras på isvägar under vintern och på vattendrag under sommaren. Endast 52 % av de bosatta områdena i Arkhangelsk Oblast förbinds med centrala Arkhangelsk via vägnätet. Numera byggs det emellertid en hel del vägar för skogsbrukets behov. 3.2 Järnvägsnätet I detta avsnitt redovisas det statliga järnvägsnätet, dvs. inte industrispår och övriga privata järnvägsspår. Järnvägen i Sverige, Norge, Finland och Ryssland består främst linjer i nord-sydlig riktning. En översiktsbild av de huvudsakliga järnvägssträckningarna i Barentsområdet redovisas i figur 3.3. I Sverige sker omkring 60 % av det totala godstransportarbetet på järnväg i norra Sverige. Bansträckningar inom Svenska Barentsområdet inkluderar Haparandabanan, Malmbanan, Stambanan genom Övre Norrland samt Botniabanan. Även Inlandsbanan finns i området och den ägs av Inlandsbanan AB,som ägs av de 15 kommuner som finns utmed banan. Land Total längd (km) Enkelspår (km) Andel enkelspår Elektrifiering Sverige % 90 % Norge % 60 % Finland % 52 % Ryssland Uppgift saknas Uppgift saknas 50 % Figur 3.4 Total längd, enkelspår samt grad av elektrifiering i de olika länderna i Barents (Trafikverket, 2011c; Jernbaneverket, 2007; Finnish Rail Administration, 2009; Russian Railways, 2011) 19

20 Bana Sträckning Spår Trafik Elektrifiering Kommentar Haparandabanan Inlandsbanan Boden - Haparanda Enkelspår Gods. Persontrafik f.o.m Gällivare - Östersund Enkelspår Främst gods, viss persontrafik sommar/ helger Pågår Nej Dras om via Kalix, elektrifieras, utrustas med ERTMS, öppnar för trafik 2012 Ej statligt ägd, drivs via kommunägda Inlandsbanan AB. Låga bärigheter, hastigheter och STAX. Malmbanan Boden - Riksgränsen Enkelspår Gods och person 1915 Största godsmängderna i Sverige, tonnage Drygt 100 år Ofotenbanan Riksgränsen - Narvik Enkelspår Gods och person 1923 Drygt 100 år, saknar anslutning till övrigt järnvägsnät i Norge Stambanan genom övre Norrland Luleå - Bräcke Främst enkelspår Gods och person Ja Persontrafik Vännäs - Boden, Vännäs - Umeå och Umeå - Luleå - Kiruna start 2011 Botniabanan Nyland - Umeå Enkelspår Gods och person Ja Nybyggd järnväg som invigdes 2010 Nordlandsbanan Trondheim - Mo i Rana - Bodö Österbottenbanan Seinäjoki - Uleåborg Enkelspår Gods och person Nej I Bodö lastas mycket gods om för vidare transport till Troms och Finnmark Dubbelspårs- utbyggnad pågår Gods och person 1980-talet En av de mest trafikerade banorna i Finland, del av stambanenätet Uleåborg Kemi Torneå Enkelspår Gods och person Endast Uleåborg-Kemi Elektrifiering planeras Kemi Torneå efter Haparandabanans elektrifiering Uleåborg - Kontiomäki Enkelspår Gods och person 2000-talet Ansluter till Vartiusbanan Vartiusbanan Kontiomäki -Vartius - Ryska gränsen Enkelspår Gods 2000-talet Kolaribanan Torneå - Kolari Enkelspår Gods och person Nej, planeras i takt med utbyggnad av gruvindustrin Laurila Kelloselkä- banan Laurila - Kemijärvi Rovaniemi - Kemijärvi Kemijärvi- Kelloselkä Murmansk - St Petersburg Enkelspår Enkelspår Enkelspår Gods och person Gods och person Ej i bruk sedan 2010 Nej Elektrifiering inom ett par år Nej Har föreslagits förlängas till gruvan i Kaunisvaara (nordväst om Pajala) Saknar förbindelse vidare till Alakurtti (Ryssland) för sammanhållen förbindelse Dubbelspår Gods och person 2006 Kan ev förlänges mot Norge och hamnen i Kirkenes Ledmozero - Kochkoma Enkelspår Gods Ja Ansluter till Vartiusbanan Archangelsk - Moskva Delvis dubbelspår Gods och person Ja Belomorsk - Obozerskaya Enkelspår Gods och person 2000-talet Förbinder Murmansk - St Petersburg med Archangelsk - Moskva Figur 3.5 Status på järnvägsnätet i Barentsområdet (Källa: Trafikverket, 2011c, Trafikverket, 2011b Jernbaneverket, 2007; ÅF-Infraplan, 2005) Järnvägen i Norge sträcker sig från de södra delarna av Norge upp till Bodö. Ofotenbanan är den norska delen av Malmbanan och går från Narvik fram till riksgränsen till Sverige. Detta innebär att sammanhängande tågtrafik mellan södra och norra Norge måste ske via Sveriges järnvägssystem. Den tunga godstrafiken går främst på banan från Narvik till Luleå (Jernbaneverket, 2007). Bansträckningar i den finska delen av Barentsområdet inkluderar Österbottenbanan, Uleåborg-Kontiomäkibanan, Uleåborg-Torneåbanan, Kolaribanan, Vartiusbanan och Laurila-Kelloselkä-banan. För huvuddelen av bannätet tillåts en axelvikt på 22,5 ton. (Trafikverket, 2011b) 20

7 Framtida råvaror och transportbehov

7 Framtida råvaror och transportbehov 7 Framtida råvaror och transportbehov Det finns en rad trender inom de olika råvarunäringarna i Barentsregionen som kan leda till att de kan komma utvecklas i olika riktningar. I detta kapitel beskrivs

Läs mer

SKOGSBASERADE NÄRINGAR

SKOGSBASERADE NÄRINGAR SKOGSBASERADE NÄRINGAR Industriella produktionsvärden Skogsbaserad industri, 2005, MSEK 10 000 5 000 1 000 Årlig genomsnittlig skogsproduktion, 2001-2005 0 MSEK 300 MSEK ÅF Infraplan Setra Billerud Smurfit

Läs mer

Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad

Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad 1 (6) Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad Hela programmet finns på: http://www.framtidensgruvochmineral.se/program/ Rullande

Läs mer

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN LULEÅ KOMMUN 1(5) INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN 1. INLEDNING Internationaliseringen är en av de viktigaste förändringarna av samhället under senare år. Ökade möjlighet för information, kunskap,

Läs mer

Yttrande över slutbetänkandet av hamnstrategiutredningen (SOU 2007:58)

Yttrande över slutbetänkandet av hamnstrategiutredningen (SOU 2007:58) Kommunstyrelsen 2007-12-03 234 541 Arbets- och personalutskottet 2007-11-26 250 536 Dnr 07.648-552 decks15 Yttrande över slutbetänkandet av hamnstrategiutredningen (SOU 2007:58) Bilaga: Sammanfattning

Läs mer

Mineralråvaror i Barentsregionen

Mineralråvaror i Barentsregionen Kund Datum Trafikverket 2011-10-31 Projekt GeoVista Nr Råvaror i Barentsregionen GVR11057 Författare Kund Nr Hans Lindberg TRV 2011/31274 Olof Martinsson Mineralråvaror i Barentsregionen Underlag till

Läs mer

1000 miljarder SEK RYSSLAND NORGE FINLAND SVERIGE. = omslutningen av de industriprojekt som ska genomföras i området under perioden 2011-2020.

1000 miljarder SEK RYSSLAND NORGE FINLAND SVERIGE. = omslutningen av de industriprojekt som ska genomföras i området under perioden 2011-2020. 1000 miljarder SEK = omslutningen av de industriprojekt som ska genomföras i området under perioden 2011-2020 NORGE Tromsö Narvik Kiruna FINLAND Murmansk RYSSLAND Gällivare SVERIGE Pajala Luleå Kalix Kemi

Läs mer

Metaller och mineral en förutsättning för det moderna samhället

Metaller och mineral en förutsättning för det moderna samhället Källa USGS Källa USGS Källa USGS Källa USGS Metaller och mineral en förutsättning för det moderna samhället Pär Weihed Professor Malmgeologi Luleå tekniska universitet KVA Inspirationsdagar - Jordens resurser

Läs mer

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.

Läs mer

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 Mer än en miljon lastbilar passerar varje år Skåne på väg till och från andra destinationer - det blir tretton fordon i bredd genom hela Sverige. enom Skåne

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

Kort historia. Norrtågstrafiken

Kort historia. Norrtågstrafiken Kort historia Norrtågstrafiken 1999 Processen runt tågtrafiken i Norrland startar 2001 Intresseföreningen Norrtåg startar ett politiskt samarbete kring tågutvecklingen i Norrland utmaningar och möjligheter

Läs mer

Elektronik i var mans hand

Elektronik i var mans hand Elektronik i var mans hand I vår vardag använder vi allt fler elektriska och elektroniska apparater. Många länder inför också lagstiftning om att kasserad elektronik ska samlas in. Det ger en ökad marknad

Läs mer

ett transportnav att räkna med Vill du vara med? Kom och ta plats i händelsernas centrum.

ett transportnav att räkna med Vill du vara med? Kom och ta plats i händelsernas centrum. ett transportnav att räkna med Vill du vara med? Kom och ta plats i händelsernas centrum. Den optimala platsen att Lasta, lossa och lagra längs norrlandskusten Det är möjligt att alla vägar leder till

Läs mer

Remiss kapacitetsutredning Trafikverket

Remiss kapacitetsutredning Trafikverket Handläggare Datum Diarienummer Anna Ekman 2012-03-22 KS 2012/0261 0480-45 01 24 Kommunstyrelsens arbetsutskott Remiss kapacitetsutredning Trafikverket Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott

Läs mer

59 Norrbotniabanan Godstrafiketudie, 2005. ÅF Infraplan. Större järnvägar i Barentsregionen. angränsande regioner. Regioncentrum Andra städer

59 Norrbotniabanan Godstrafiketudie, 2005. ÅF Infraplan. Större järnvägar i Barentsregionen. angränsande regioner. Regioncentrum Andra städer 4 Transportsystemen 4.1 Allmänt Norra Europa har ett perifert läge i förhållande till de stora marknaderna och dess transportinfrastruktur avgränsas i betydande grad av respektive lands nationsgränser.

Läs mer

möjligheter av sammanställning av behov och Kolari och

möjligheter av sammanställning av behov och Kolari och Möjlighetsstudie Barentsbanann En sammanställning av behov och möjligheter av en ny järnvägsdragning mellan Kolari och Svappavaara 2013-01-31 Vectura Consulting AB Magnus Burvall Sofia Rosendahl Anders

Läs mer

Nordic Logistic Center i Storuman - intermodalt logistiknav i norra Skandinavien

Nordic Logistic Center i Storuman - intermodalt logistiknav i norra Skandinavien Nordic Logistic Center i Storuman - intermodalt logistiknav i norra Skandinavien Narvik Murmansk Mo i Rana Mosjøen NLC Storuman Östersund NLC Umeå Trondheim Vasa Oslo Stockholm Helsingfors St Petersburg

Läs mer

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna

Läs mer

Sammanfattning och slutsatser 1

Sammanfattning och slutsatser 1 1 Syftet med denna rapport är att ur ett nationalekonomiskt perspektiv analysera hur Sverige bäst utnyttjar sina mineraltillgångar. Fokus ligger på fördelningen av vinsterna mellan staten och privata företag,

Läs mer

Yttrande över regional systemanalys 2010-2020 för de fyra nordligaste länen

Yttrande över regional systemanalys 2010-2020 för de fyra nordligaste länen 2008-08-13 Dnr 1479-08 Länsstyrelsen i Norrbotten Kommunikationer 971 86 Luleå Kopia: ÅF/Infraplan Yttrande över regional systemanalys 2010-2020 för de fyra nordligaste länen Sammanfattande synpunkter

Läs mer

Umeå. Figur 4.1:1. Tåg av Regina-typ, används för regionaltrafik på flera sträckor i södra Sverige. Gemensam del för hela Norrbotniabanan

Umeå. Figur 4.1:1. Tåg av Regina-typ, används för regionaltrafik på flera sträckor i södra Sverige. Gemensam del för hela Norrbotniabanan 4 Framtidsscenario med Norrbotniabanan Norrbotniabanan är ett järnvägsprojekt med stor regional, nationell och internationell betydelse. Stora vinster redan på kort sikt finns att hämta för godstrafiken,

Läs mer

RTS INDEX Q2 2010 OM RTS INDEX BESKRIVNING BAKGRUND

RTS INDEX Q2 2010 OM RTS INDEX BESKRIVNING BAKGRUND Q2 2010 RTS Index utfall för det andra kvartalet 2010 visar att det totala antalet resenärer som reser via rederier till/från våra kuster (-5 procent), via flyg (-2 procent) och via tåg (-1 procent) sjunker

Läs mer

Kunskap om. Norrbotniabanan. Kunskap om Norrbotniabanan

Kunskap om. Norrbotniabanan. Kunskap om Norrbotniabanan Kunskap om Norrbotniabanan 2009 Kunskap om Norrbotniabanan Faktaunderlag Analys av Norrbottniska och Västerbottniska naturresursers betydelse för hållbar tillväxt. Länsstyrelserna i Norrbotten och Västerbotten,

Läs mer

Kunskap om. Norrbotniabanan. Kunskap om Norrbotniabanan

Kunskap om. Norrbotniabanan. Kunskap om Norrbotniabanan Kunskap om Norrbotniabanan 2008 Kunskap om Norrbotniabanan Faktaunderlag Analys av Norrbottniska och Västerbottniska naturresursers betydelse för hållbar tillväxt. Länsstyrelserna i Norrbotten och Västerbotten,

Läs mer

Åtgärdsvalsstudier en metodik för planering i tidiga skeden

Åtgärdsvalsstudier en metodik för planering i tidiga skeden Åtgärdsvalsstudier en metodik för planering i tidiga skeden Jan Lindgren, Trafikverket 1 2015-02-24 Åtgärdsval vad, varför? När ett problem i transportsystemet identifierats påbörjas ett åtgärdsval. Åtgärdsval

Läs mer

Vårt nuläge och framtid. Samferdselpolitisk konferens 2015-03-10 Bo Krogvig, LKAB

Vårt nuläge och framtid. Samferdselpolitisk konferens 2015-03-10 Bo Krogvig, LKAB Vårt nuläge och framtid Samferdselpolitisk konferens 2015-03-10 Bo Krogvig, LKAB AGENDA Nuläget i LKAB Vårt tillväxtprojekt LKAB 37 Investeringar i Narvik och Ofotbanen för framtiden Omvärldsförändringar

Läs mer

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Logistikforum i Jönköping 2008 Bo-Lennart Nelldal Adj. professor Järnvägsgruppen KTH 2008-08-20 1 KTH Järnvägsgruppen - Systemsyn Intäkt

Läs mer

Produktion och export av lax från Mitt-Norge

Produktion och export av lax från Mitt-Norge Produktion och export av lax från Mitt-Norge Januari 2006 Uppdraget Uppdraget omfattar en bild av transportvolymer för norsk lax och andra fiskeprodukter. Det antas att det säljs relativt stora volymer

Läs mer

3 Betydelsen av norra Europas råvarutillgångar och industrier för EU

3 Betydelsen av norra Europas råvarutillgångar och industrier för EU 3 Betydelsen av norra Europas råvarutillgångar och industrier för EU 3.1 En översikt Norra Europa är rikt på naturresurser. Förekomsterna av mineraler och skogar är stora, liksom potentialen för produktion

Läs mer

SYDOSTLÄNKEN. För en bättre regional utveckling. Fyra kommuner i samverkan Älmhult Osby Olofström Karlshamn

SYDOSTLÄNKEN. För en bättre regional utveckling. Fyra kommuner i samverkan Älmhult Osby Olofström Karlshamn Alvesta Växjö För en bättre regional utveckling SYDOSTLÄNKEN Älmhult Hökön y Lönsboda Vilshult Olofström K Kristianstad Bromölla Sölvesborg Fyra kommuner i samverkan Älmhult Osby Olofström Karlshamn med

Läs mer

Inbjudan till teckning av aktier i kvittningsemissionen i WIKING MINERAL AB (PUBL) Sammanfattning av prospekt

Inbjudan till teckning av aktier i kvittningsemissionen i WIKING MINERAL AB (PUBL) Sammanfattning av prospekt Inbjudan till teckning av aktier i kvittningsemissionen i WIKING MINERAL AB (PUBL) Februari/Mars 2013 Sammanfattning av prospekt WIKING MINERAL AB PROSPEKT 2013 1 Välpositionerat prospekteringsoch gruvutvecklingsföretag

Läs mer

RENSTRÖM K nr 2 ANSÖKAN OM BEARBETNINGSKONCESSION TILL BERGSTATEN. April 2014

RENSTRÖM K nr 2 ANSÖKAN OM BEARBETNINGSKONCESSION TILL BERGSTATEN. April 2014 RENSTRÖM K nr 2 ANSÖKAN OM BEARBETNINGSKONCESSION TILL BERGSTATEN April 2014 Stab Gruvor Miljö 2014-04-03 Yttre miljö Mats Lindblom Bergsstaten Varvsgatan 41 972 32 Luleå ANSÖKAN OM BEARBETNINGSKONCESSION

Läs mer

Logistik som utvecklingsstrategi

Logistik som utvecklingsstrategi Logistik som utvecklingsstrategi Umeå, Västerbotten och regionen i en ny situation: transportinfrastruktur som verktyg! Botniabanan Terminalutbyggnader Umeå hamn omstruktureras och kapacitetförstärks Tvärbanans

Läs mer

endast 238 kg för att rekordet från 1999 skulle Ickejärnmalm Järnmalm för anrikning

endast 238 kg för att rekordet från 1999 skulle Ickejärnmalm Järnmalm för anrikning metaller och mineral Ett nyhetsbrev från Sveriges geologiska undersökning april 214 Nästa nummer kommer 14 maj nytt rekord för svensk malmproduktion under 213 213 blev ytterligare ett rekordår för malmproduktionen

Läs mer

Bygger för framtiden. INAB uppför och förvaltar järnvägsanknuten infrastruktur inom Umeå kommun. www.infrastrukturiumea.se

Bygger för framtiden. INAB uppför och förvaltar järnvägsanknuten infrastruktur inom Umeå kommun. www.infrastrukturiumea.se Bygger för framtiden INAB uppför och förvaltar järnvägsanknuten infrastruktur inom Umeå kommun www.infrastrukturiumea.se MED UPPDRAG ATT UTVECKLA Infrastruktur i Umeå AB är ett kommunalt bolag med uppgift

Läs mer

STRATEGISK AFFÄRSPLAN: HARGS HAMN AB

STRATEGISK AFFÄRSPLAN: HARGS HAMN AB STRATEGISK AFFÄRSPLAN: HARGS HAMN AB Antagen av styrelsen för Hargs Hamn AB, 2011 Hargs Hamn AB Banvägen 1, SE-742 50 Hargshamn. Tel: 0173-201 55, Fax: 0173-203 11. www.hargshamn.se Rekommenderad affärsinriktning

Läs mer

Potentiella mineraltillgångar

Potentiella mineraltillgångar Kund Datum Trafikverket 2013-04-11 Projekt GeoVista Nr Kaunisvaara Svappavaara GVR13006 Författare Kund Nr Hans Lindberg, Hans Isaksson TRV 2013/26970 Olof Martinsson Potentiella mineraltillgångar Underlag

Läs mer

Infrastrukturprojekt i Norrland. Olle Tiderman

Infrastrukturprojekt i Norrland. Olle Tiderman Infrastrukturprojekt i Norrland Olle Tiderman Infrastrukturprojekt i Norrland Botniska korridoren Botniabanan och Norrbotniabanan Nationell godsstrategi Norrtåg Framgångsfaktorer Vision & substans Kunskap

Läs mer

Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare

Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv Bertil Hallman SVäpl Projektledare Bertil Hallman Långsiktig planerare Samhälle Region Väst Projektledare för Stråkstudie Vänersjöfartens

Läs mer

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso,

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, inför Europeiska rådet den 22 maj 2013 Nya villkor på den internationella energimarknaden Finanskrisens

Läs mer

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö 2 2014-04-22 Det är det här det handlar om! Beställning från Näringsdepartementet Beställning: PM 2014-01-08 från Näringsdepartementet, Transportenheten Ett

Läs mer

Regional hearing i Kapacitetsutredningen

Regional hearing i Kapacitetsutredningen Regional hearing i Kapacitetsutredningen Göteborg den 16 mars 2012 Jörgen Olofsson March 19, 2012 1 Stora Enso i sammandrag Stora Enso är den globala nytänkaren inom biomaterial, papper, förpackningar

Läs mer

Uppdraget ska i sin helhet redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 29 februari 2012.

Uppdraget ska i sin helhet redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 29 februari 2012. Regeringsbeslut III 7 2011-03-10 N2011/1933/TE Näringsdepartementet Trafikverket 781 89 BORLÄNGE Uppdrag för ökad kapacitet i järnvägssystemet Regeringens beslut Regeringen uppdrar åt Trafikverket att

Läs mer

Ett transportnav växer fram i Sundsvall - Norrlands huvudstad

Ett transportnav växer fram i Sundsvall - Norrlands huvudstad Ett transportnav växer fram i Sundsvall - Norrlands huvudstad Flexibla transporter för framtiden När marknaden för många branscher blir allt mer global, måste transporterna effektiviseras för att du som

Läs mer

LKAB HÅLLBAR UTVECKLING

LKAB HÅLLBAR UTVECKLING Vår väg framåt 2013-10-04 LKAB HÅLLBAR UTVECKLING Lars-Eric Aaro, vd och koncernchef Boden, 17 oktober 2014 HÅLLBARHET FINNS I VÅRT DNA 1 LKAB HAR GOD TILLGÅNG TILL JÄRNMALM I NORRBOTTEN, MEN KÄLLORNA

Läs mer

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake ITS Arlanda 2011-03-29 Catherine Kotake Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-03-30 Smidigt för alla Välinformerande trafikanter och transportörer Samordnad information mellan trafikslagen

Läs mer

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011 Turistnäringens Resindex och prognos Q2 Utfall Q2 jämfört med Q2 2010. Sammantaget visar turistnäringens resindex att resandet och boendet till, från och inom Sverige ökade med 3 procent jämfört med motsvarande

Läs mer

Ägare/Organisation. Norrtåg AB är garanten och möjliggöraren Operatör på våra tåg är Botniatåg AB ( SJ & DB Bahn)

Ägare/Organisation. Norrtåg AB är garanten och möjliggöraren Operatör på våra tåg är Botniatåg AB ( SJ & DB Bahn) Norrtågsförsöket Ägare/Organisation Omfattar de fyra nordligaste länen (Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland) Ägs av Länstrafikbolagen Finansieras av landstingen och staten Norrtåg AB

Läs mer

Remissvar Upphörande av underhåll på järnvägssträckan Snyten Kärrgruvan, bandel 334 i Norbergs kommun, Västmanlands län (TRV 2013/66625).

Remissvar Upphörande av underhåll på järnvägssträckan Snyten Kärrgruvan, bandel 334 i Norbergs kommun, Västmanlands län (TRV 2013/66625). 1(5) Trafikverket Ärendemottagningen Fredrik Brokvist, Söp Box 810 78128 Borlänge Remissvar Upphörande av underhåll på järnvägssträckan Snyten Kärrgruvan, bandel 334 i Norbergs kommun, Västmanlands län

Läs mer

Näringsdepartementet Remiss nr: N2014-7434-E 103 33 Stockholm. Yttrande över Fossilfrihet på väg SOU 2013:84

Näringsdepartementet Remiss nr: N2014-7434-E 103 33 Stockholm. Yttrande över Fossilfrihet på väg SOU 2013:84 2014-05-16 Näringsdepartementet Remiss nr: N2014-7434-E 103 33 Stockholm Yttrande över Fossilfrihet på väg SOU 2013:84 kemiindustrierna i Sverige och Skogsindustrierna har valt att gemensamt yttra sig

Läs mer

Gunnar Sibbmark och Göran Johansson, VD respektive ordförande i Europakorridoren.

Gunnar Sibbmark och Göran Johansson, VD respektive ordförande i Europakorridoren. Diskussionen om Europakorridoren stannar ofta vid höga hastigheter och korta restider. Då glömmer vi något viktigt: Den utbyggda korridoren frigör också kapacitet för en kraftigt utökad spårbunden godstrafik.

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Roger Johansson Biobränslekoordinator, Sveaskog Panndagarna 9 10 feb 2011 Innehåll Kort om Sveaskog Marknadssituation biobränsle Sverige Utblick

Läs mer

GEORANGE. Ideell förening. Ca 70 medlemmar. Verksam i 15 år. www.georange.se

GEORANGE. Ideell förening. Ca 70 medlemmar. Verksam i 15 år. www.georange.se GEORANGE Ideell förening Ca 70 medlemmar Verksam i 15 år GEORANGE SYFTE.skapa förutsättningar för utveckling av nya och befintliga företag utifrån regionens malm- och mineraltillgångar GEORANGE MÅL Stärka

Läs mer

Flygutredning 2015-2019. Information 130313 Region Norrbotten

Flygutredning 2015-2019. Information 130313 Region Norrbotten Flygutredning 2015-2019 Information 130313 Region Norrbotten Syfte med utredningen Syftet är att i projektform driva utredningsarbetet med att ta fram ett beslutsunderlag om vilken flygtrafik som är aktuell

Läs mer

Ekonomiska och sociala drivkrafter i vattendistrikten fram till år 2021

Ekonomiska och sociala drivkrafter i vattendistrikten fram till år 2021 Ekonomiska och sociala drivkrafter i vattendistrikten fram till år 2021 Kompletterad med branschspecifika kommentarer Uppdragsnummer 1178014000 Uppdrag Del av arbetet med att nå god status för alla vattenförekomster

Läs mer

Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter

Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter 2014-01-31 Per-Henrik Evebring 2009-06-23 Stora Enso Skog AB premiärtåg 30/6-2008 Stockarydsterminalen AB premiärtåg 1/9-2008 Skogs- & bränslesortiment

Läs mer

Utmaningar: Utmaningar: Höjda standarden på E4 genom Härnösand. Öka bärigheten av lågtrafikerade inlandsvägar för skogsindustrins transporter

Utmaningar: Utmaningar: Höjda standarden på E4 genom Härnösand. Öka bärigheten av lågtrafikerade inlandsvägar för skogsindustrins transporter till de större städerna Sundsvall, Härnösand och Örnsköldsvik. har också två betydande flaskhalsar, genom Härnösand samt genom Örnsköldsvik. åda projekten bedöms samhällsekonomiskt lönsamma att åtgärda

Läs mer

NORDREGIO FORUM ATTRAKTIONSKRAFT NORDEN 14-15.10 2013

NORDREGIO FORUM ATTRAKTIONSKRAFT NORDEN 14-15.10 2013 NORDREGIO FORUM ATTRAKTIONSKRAFT NORDEN 14-15.10 2013 TORNEDALSRÅDET Bildades 1987 EU 1995 14 Gränskommuner 33 Ledamöter; 14 styrelsen 75 000 inv.; ca. 50 000 km2 4 språk / 4 kulturer OUTOKUMPU TORNIO

Läs mer

2014-10-15. NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören. Rapport. 2014-11-25 Upprättad av: Göran Hörnell

2014-10-15. NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören. Rapport. 2014-11-25 Upprättad av: Göran Hörnell 2014-10-15 NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören Rapport 2014-11-25 Upprättad av: Göran Hörnell NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören

Läs mer

metaller och mineral Årets fältarbete i Prospekteringstakten lägre under 2013 Barentsområdet Nästa nummer kommer i november!

metaller och mineral Årets fältarbete i Prospekteringstakten lägre under 2013 Barentsområdet Nästa nummer kommer i november! metaller och mineral Nästa nummer kommer i november! Ett nyhetsbrev från Sveriges geologiska undersökning oktober 213 Prospekteringstakten lägre under 213 Prognoserna för helåret 213 pekar på att investeringsnivån

Läs mer

MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK

MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK Miljöpartiets satsningar för en modern tågtrafik 2011-12-09 Sammanfattning Miljöpartiet presenterar här ett paket med våra förslag för en modernisering

Läs mer

Botniska korridoren. Trafikverkets branschråd för kommunikationer Luleå 18 november 2011. Maria Öberg Forskningsingenjör Luleå Tekniska Universitet

Botniska korridoren. Trafikverkets branschråd för kommunikationer Luleå 18 november 2011. Maria Öberg Forskningsingenjör Luleå Tekniska Universitet Botniska korridoren Trafikverkets branschråd för kommunikationer Luleå 18 november 2011 Maria Öberg Forskningsingenjör Luleå Tekniska Universitet Projektet.. Har en stark bakgrund (Mål2-projekt 2008-2011,

Läs mer

Investor presentation. Gexco June 2007. 20 april 2010 presentation hos Penser Bankaktiebolaget

Investor presentation. Gexco June 2007. 20 april 2010 presentation hos Penser Bankaktiebolaget Investor presentation Gexco June 2007 20 april 2010 presentation hos Penser Bankaktiebolaget 1 Agenda 1 Vad är New Gexco 2 New Gexco Det bästa av två världar: Välutvecklad projekt i Finland Låg teknisk

Läs mer

RAPPORT: ANALYS AV ÖKAD LASTBILSTRAFIK PGA KOMBITERMINAL I FALKÖPING

RAPPORT: ANALYS AV ÖKAD LASTBILSTRAFIK PGA KOMBITERMINAL I FALKÖPING RAPPORT: ANALYS AV ÖKAD LASTBILSTRAFIK PGA KOMBITERMINAL I FALKÖPING WSP Analys & Strategi 2 (15) Bakgrund...3 Förutsättningar...3 Godsmängder...3 Omräkning till lastbilar...6 Antal TEU som används för

Läs mer

Norrtågstrafiken långsiktigt utvecklings- och finansieringsbeslut inför operatörsupphandling

Norrtågstrafiken långsiktigt utvecklings- och finansieringsbeslut inför operatörsupphandling 2014-04-02 Kollektivtrafikmyndigheterna i Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten Norrtågstrafiken långsiktigt utvecklings- och finansieringsbeslut inför operatörsupphandling Ärende Norrtåg

Läs mer

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Tåg i tid Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Sedan våren 2011 har Region Värmland och Karlstads kommun tillsammans med Trafikverket drivit projektet Tåg i tid. Aktörerna har arbetat fram

Läs mer

MÖTE I BARENTS REGIONRÅD

MÖTE I BARENTS REGIONRÅD MÖTE I BARENTS REGIONRÅD 16 mars 2005 Oslo PROTOKOLL... 3 Möte i Barents Regionråd... 3 Program... 3 Mötesdeltagare... 4 Dagordning... 6 Ärende RR 01/2005 Godkännande av dagordning... 7 Ärende RR 02/2005

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Ekonomiska basfakta 2014-03-11

Ekonomiska basfakta 2014-03-11 Ekonomisk rapport Qatar Ekonomiska basfakta Valuta: Qatarisk Riyal (QAR) BNP per capita: Cirka 102 000 USD (2013) Export: Cirka 127 miljarder USD (2013) Främsta exportvara: Naturgas, råolja Största exportpartners:

Läs mer

Delen Umeå - Skellefteå

Delen Umeå - Skellefteå BRNT 2005:05-I 2005-07 Förstudie Norrbotniabanan - ny järnväg Umeå - Luleå Delen Umeå - Skellefteå Handling för tidigt samråd NORRBOTNIABANAN, DELEN UMEÅ - SKELLEFTEÅ HANDLING FÖR TIDIGT SAMRÅD Referensgrupp

Läs mer

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik East Sweden Business Solutions Effektiv logistik Välkommen till East Sweden, affärsmiljön med växtkraft! Rätt läge Vad har globala industriföretag som Siemens, Ericsson, Toyota, Saab och Väderstadverken

Läs mer

Västernorrland. 24 700 Verkstadsindustri. 19 300 Metallindustri. 11 100 Gruvbaserad industri. 3 100 Övrig industriustri

Västernorrland. 24 700 Verkstadsindustri. 19 300 Metallindustri. 11 100 Gruvbaserad industri. 3 100 Övrig industriustri Industrins nettoexportvärde per bransch översiktligt fördelad per län Nettoexport Mkr Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Norrland Skogsbaserad industri 8 000 9 600 1 000 2 700 3

Läs mer

Ledningsstaben 2015-03-24 Dnr: TS 2015-112 Stefan Dahlskog

Ledningsstaben 2015-03-24 Dnr: TS 2015-112 Stefan Dahlskog BESLUTSUNDERLAG Ledningsstaben 2015-03-24 Dnr: TS 2015-112 Trafik- och samhällsplaneringsnämden Remissvar förslag till Funktionellt prioriterat vägnät Region Östergötland har, har i egenskap av länsplaneupprättare,

Läs mer

ERTMS för att stärka järnvägens konkurrenskraft

ERTMS för att stärka järnvägens konkurrenskraft ERTMS för att stärka järnvägens konkurrenskraft Ett gemensamt gränsöverskridande trafikstyrningssystem för järnvägen Europa ska få en gemensam och konkurrenskraftig järnväg. Med detta i fokus beslutade

Läs mer

Västsvenska företag och Tull 2015

Västsvenska företag och Tull 2015 VÄSTSVENSKA HANDELSKAMMAREN Västsvenska företag och Tull 2015 En temperaturmätning bland regionens bolag om tullfrågor Inledning 1 maj 2016 träder en ny lag kring hantering av tull i kraft inom EU och

Läs mer

att till Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen, överlämna yttrande i mål nr. M 2284-11 enligt kansliets förslag.

att till Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen, överlämna yttrande i mål nr. M 2284-11 enligt kansliets förslag. PROMEMORIA Dnr 2012/0028 2012-03-28 Ärende 15 Kansliet Styrelsen Sammanträdesdatum: 2012-03-29 Yttrande över Swedavia AB:s ansökan angående bedrivande av flygplatsverksamhet på tre rullbanor på fastigheten

Läs mer

Investor presentation. Gexco June 2007. 29 juni 2010

Investor presentation. Gexco June 2007. 29 juni 2010 Investor presentation Gexco June 2007 29 juni 2010 1 Investor presentation Gexco June 2007 2 ÄGARE Antal aktier Teckningsrätter Andel Timo Lindborg perheineen 31 710 607 0 13,2 % Jouko Jylänki 31 500 000

Läs mer

9.2.2015 Fritt för publicering klockan 9.00

9.2.2015 Fritt för publicering klockan 9.00 ÅRSPUBLICERING (preliminära uppgifter): EXPORTEN ÅR 4 NÄSTAN PÅ SAMMA NIVÅ SOM ÅRET INNAN Handeln med Ryssland avtog markant 9..5 Fritt för publicering klockan 9. Värdet på Finlands export av varor år

Läs mer

Idéerna som bygger ett framgångsrikt näringsliv Skellefteå är en plats där kreativitet och innovativa tankar ges stort utrymme att utvecklas.

Idéerna som bygger ett framgångsrikt näringsliv Skellefteå är en plats där kreativitet och innovativa tankar ges stort utrymme att utvecklas. 1 Idéerna som bygger ett framgångsrikt näringsliv Skellefteå är en plats där kreativitet och innovativa tankar ges stort utrymme att utvecklas. Att växa upp i en miljö där goda idéer uppskattas har lagt

Läs mer

Trendanalys: Vision 2020 Vad krävs för att fördubbla turistnäringens omsättning till 500 miljarder år 2020?

Trendanalys: Vision 2020 Vad krävs för att fördubbla turistnäringens omsättning till 500 miljarder år 2020? Trendanalys: Vision 2020 Vad krävs för att fördubbla turistnäringens omsättning till 500 miljarder år 2020? Sammanfattning Turistnäringen har gemensamt tagit fram en nationell strategi och vision att fördubbla

Läs mer

Stora investeringar i ny järnväg i närtid

Stora investeringar i ny järnväg i närtid Stora investeringar i ny järnväg i närtid Under nästa mandatperiod kommer en socialdemokratiskt ledd regering fatta beslut om omfattande investeringar i ny svensk järnväg. Nyinvesteringarna i järnväg uppgår

Läs mer

Critical raw materials for the EU Analys av tillgång och efterfrågan på 32 metaller/metallgrupper och 9 övriga råmaterial

Critical raw materials for the EU Analys av tillgång och efterfrågan på 32 metaller/metallgrupper och 9 övriga råmaterial Critical raw materials for the EU Analys av tillgång och efterfrågan på 32 metaller/metallgrupper och 9 övriga råmaterial På listan Utanför listan Antimon (Sb) Litium (Li) Beryllium (Be) Nickel (Ni) Gallium

Läs mer

Burgundy market place NGM Equity, Ticker: SOSI

Burgundy market place NGM Equity, Ticker: SOSI Burgundy market place NGM Equity, Ticker: SOSI 1 2 AKTIE INFORMATION Aktie information Kortnamnn SOSI Marknads plats NGM Equity; Burgundy Aktiepris 1 SEK Utestående aktier 228 301 985 (innehåller ej optioner)

Läs mer

Anläggningar för tågbildning Kriterier för utpekande av anläggningar E1

Anläggningar för tågbildning Kriterier för utpekande av anläggningar E1 Anläggningar för tågbildning Kriterier för utpekande av anläggningar Anläggningen är eller blir lokaliserad till betydande konsumtions- och produktionsområden Anläggningen är eller blir lokaliserad till

Läs mer

NORDIC LOGISTIC CORRIDOR

NORDIC LOGISTIC CORRIDOR HÄR FINNS EXPERTKUNSKAPER OCH RESURSER Vasa Hamn har ett mycket strategiskt läge och hanterar i dag mestadels import och export av bränsle, jordbruksprodukter och produkter från trä och kemisk industri.

Läs mer

Stålåret 2014. Diagrambilaga 2015-01-23

Stålåret 2014. Diagrambilaga 2015-01-23 Stålåret 214 Diagrambilaga 215-1-23 BNP-utveckling Årlig procentuell förändring, fasta priser Procent 15 1 5 Världen Indien Kina Prognos USA Euroområdet -5 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 Källa:

Läs mer

Rätt spår 2 FULL TRIM!

Rätt spår 2 FULL TRIM! Rätt spår 2 FULL TRIM! Sammanfattning av rapport om trimning av befintlig bansträckning Karlstad-Örebro Februari 2009 Sammanfattning av rapport om trimning av befintlig bansträckning Karlstad-Örebro 1

Läs mer

NTF Västernorrland Årsmöte 24 mars 2010

NTF Västernorrland Årsmöte 24 mars 2010 NTF Västernorrland Årsmöte 24 mars 2010 Kort Historia 1999 Processen runt tågtrafiken i Norrland startar 2001 Intresseföreningen Norrtåg startar som på ett politiskt plan drivit tågfrågan i Norrland vidare.

Läs mer

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer

Kapacitetsbristen i järnvägssystemet Fulla spår hotar näringslivet. Per Corshammar, Ramböll

Kapacitetsbristen i järnvägssystemet Fulla spår hotar näringslivet. Per Corshammar, Ramböll Kapacitetsbristen i järnvägssystemet Fulla spår hotar näringslivet Per Corshammar, Ramböll Transportkapacitet Ökad kapacitet leder till punktligare, säkrare och snabbare transporter till lägre kostnad

Läs mer

Stockarydsterminalen Infrastruktur i samverkan ger positiva miljövinster

Stockarydsterminalen Infrastruktur i samverkan ger positiva miljövinster Stockarydsterminalen Infrastruktur i samverkan ger positiva miljövinster 2013-05-22 Per-Henrik Evebring Stormen Gudrun 2005 ställde Skogsindustrin inför nya utmaningar. Varför en järnvägsterminal i Stockaryd?

Läs mer

Vill Finländare och Svenskar verkligen bo i norr?

Vill Finländare och Svenskar verkligen bo i norr? 1 Vill Finländare och Svenskar verkligen bo i norr? För att försöka besvara den frågan ska jag göra en kort historisk tillbakablick på vad som hänt i nordligaste Finland och Sverige sedan 1800-talets början.

Läs mer

Financial Hearings Småbolagsdagen 25 februari 2011. Bengt Ljung VD Botnia Exploration

Financial Hearings Småbolagsdagen 25 februari 2011. Bengt Ljung VD Botnia Exploration Financial Hearings Småbolagsdagen 25 februari 2011 Bengt Ljung VD Botnia Exploration Agenda Organisation och struktur Botnia Exploration historik Vad är Prospektering? Visioner, strategier och målsättningar

Läs mer

Boliden 2011 - Koncernpresentation

Boliden 2011 - Koncernpresentation Boliden - Koncernpresentation Detta är Boliden Ett ledande europeiskt metallföretag med kärnkompetens inom prospektering, gruvdrift, smältverk och återvinning. Huvudmetallerna är zink och koppar. Andra

Läs mer

Energiförsörjningens risker

Energiförsörjningens risker Energiförsörjningens risker Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Riskkollegiets seminarium, ABF-huset Stockholm 9 November 2010 Dr Mikael Höök Globala Energisystem, Uppsala Universitet

Läs mer

GRUV- OCH STÅLINDUSTRIN

GRUV- OCH STÅLINDUSTRIN GRUV- OCH STÅLINDUSTRIN NATIONELLT OCH INTERNATIONELLT Johan Holmberg Managing Director, Invest in Dalarna Agency 736 RÅSTÅLSPRODUKTION 176 Källa: WSA, McKinsey 2009 2015 PRODUCTON PROGNOSIS (Source: SGU

Läs mer

VD har ordet Samråd beträffande provbrytning i Fäbodtjärn med myndigheter Enkel beskrivning av den planerade provbrytningen

VD har ordet Samråd beträffande provbrytning i Fäbodtjärn med myndigheter Enkel beskrivning av den planerade provbrytningen VD har ordet Sommaren är nu slut även om vädret fortfarande håller i sig. Den här veckan är det förresten älgjakt i norra Sverige vilket för många är heligt varför normal verksamhet avstannar i de flesta

Läs mer