Nina Rovala DATUM TID Seminarium om gränsöverskridande godstrafik Haparanda-Torneå

Transkript

1 14 UPPDRAG ÅVS Haparanda UPPDRAGSNUMMER UPPDRAGSLEDARE UPPRÄTTAD AV Nina Rovala DATUM 4 PLATS Haparanda, Sverigefinska folkhögskolan (Svefi) DATUM 4 TID NÄRVARANDE Göran Wigren Jan Elgström Tuula Untinen Jarmo Lokio Sören Alatalo Jacob Brendelius Hanne Junnilainen Bo-Erik Ekblom Siru Koski Anne Herneoja Jorma Leskinen Nils Alm Urban Vesterberg Annica Lindström Krister Palo Nina Rovala Anders Lundberg Haparanda kommun Green Cargo Outokumpu Torneå stad Green Cargo Green Cargo Lapinliitto Länsstyrelsen Norrbotten Likkennevirasto Likkennevirasto Ely Lapland Sweco Sweco GW JE TU JL SA HJ JB BEE SK AH JLE NA UV ALI KP NR AL KOPIA TILL [Name] [company name] [SIGN] Seminarium om gränsöverskridande godstrafik Haparanda-Torneå 1. Inledning Nils Alm och Bo-Erik Ekblom inleder och presenterar agendan för dagen. En kort presentation av deltagarna görs. 1 (6) S w e co Västra Varvsgatan 11 Box SE Luleå, Sverige Telefon +46 (0) Fax +46 (0) S we c o T r an s por t S ys te m A B Org.nr Styrelsens säte: Stockholm En del av Sweco-koncernen N i n a Ro val a Uppdragsledare/utredningsledare Telefon direkt Mobil +46 (0) nina.rovala@sweco.se

2 2. Bakgrund, godsflöden och problemställning, framtida gränsöverskridande transportvolymer Presentation - se ppt. Diskussion: NA vill förtydliga att enligt s prognos är de större volymerna för Haparandabanan 2030, de gränsöverskridande volymer är betydligt mindre. NA: Utvecklingen med svaveldirektivet, tyngre lastbilar vad blir effekten? Blir det en överflyttning till järnväg eller en lastbilsökning. Omlastning mellan tåg/väg är också intressant. AL: Finnlines uppgraderar sina fartyg map svaveldirektivet. Det är tydligt att sjöfarten har börjat anpassa sig till direktivet. TU: Outokumpu i Torneå, exporten av halvfärdiga produkter kommer att öka enligt nuvarande planer med uppskattningsvis 1000 ton/dag. Smältverket i Tyskland ska stängas Torneå hamn har viktig roll, material in via Röyttä ökar, 5 miljoner ton råmaterial tas in. TU: I praktiken används stora rullar kräver fartygs- och tågtransporter, funkar ej med bil. Fördelar med tåg mindre volymer kan exporteras, billigare med tåg. Framtiden: många faktorer påverkar. Outukumpu har för avsikt att nyttja fartyg och järnväg, avsikten är att använda båda transportslagen regelbundet, ej lägga alla ägg i samma korg. JE: Ett av problemen är vikten, de vill köra så mycket last som möjligt på tågen, järnvägsnäten klarar ej de laster som önskas. För många omlastningar krävs idag. Det går ej att effektivisera omlastningarna i Sverige, om man ska öka till/från transporter Sverige måste kapaciteten på järnvägsnätet kunna synkas med kundens önskemål. TU: Outukumpu har samma problem Finland för många omlastningar, redan från fabrik till Torneå, sen igen i Haparanda. Outukumpu vill ha svensk spårvidd till fabriken, kanske själviskt men även Torneå hamn kanske kunde nyttjas bättre då. JE: Transporter av LNG-gasen med järnväg kommer troligen att innebära för höga kostnader pga för många omlastningar. Ex omlastning i Haparanda, Alvesta osv. AH: finska inget emot svensk spårvidd till Outukumpu, men det handlar om en enskild industri, principiellt kan de ej motivera finansiering av detta. TU: LNG ska användas i hela regionen, järnväg kan användas, och vi måste våga investera. JL (Tornio stad): LNG-frågan ligger långt fram i processen - finns möjligheten att inte bara finska ska investera, kanske partnerskap med fler intressenter, svenska? 2 (6)

3 NA: kan ej investera i andra länder, rent praktisk går det säkert få till en paketlösning, där bistår i vissa delar. Svenska har samma princip som finska att man inte finansierar enskilda industriers/företags spår. Om fler aktörer är inblandade blir det en annan fråga. 3. Presentation av affärsplanen (resultat) Presentation - se ppt. Diskussion (affärsplan): AH: håller med om att en terminalägare behövs. Vad tänker kommunerna? JL (Torneå): de har tittat på detta ok- bra analys i affärsplanen, en utmaning för kommunerna att hitta finansiering till att börja med, viljan finns. GW (Haparanda): skönt att höra AL, kommunerna har ett samarbete, Trafikverken måste engageras. AH: viktigt att få till ett bolag- då marknadsföring för terminalen behövs. BEE: frågar om antal anställda, ca 4 anställda föreslås i affärsplanen, hur många har det varit förut? En fråga till Torneå stad marken som frigörs- är den intressant? SA: för 15 år sedan var det ca 30 st anställda totalt på båda sidor om gränsen. NA: investeringar i utrustning ej naturligt för. Vem tar initiativet? Ej svenska och finska. När denna part hittas kan en dialog föras. Företagen är en viktig spelare så ett bolag kan se vilka affärsmöjligheter som finns. Svår fråga som vi kan inte lösa vem här och nu. TU: Industrin utnyttjar det transportsystem som finns, utvecklar ej nya system, utan ser vad som är lämpligast ur logistiksynpunkt av befintliga alternativ. AL: I affärsplanen redovisas 2-3 modeller, kommunerna upphandlar driften alternativt kommunen driver själv, alternativt kommun arrenderar mark av, nyttjar entreprenör för driften. Det finns olika sätt att gå vidare. Privatsektorn är intresserad, men ett regelverk måste finnas. FSN logistics har sålt sin verksamhet, men finns fler aktörer. En offentlig aktör rekommenderas, och att driften sköts av annan. Sweco kan utreda detta vidare vid behov. NA: hur ser Green cargo på saken? JE: Omlastning är en sidoverksamhet, huvudsysslan är att köra tåg. GC har driftat flera terminaler i Sverige, men sålt huvuddelen, Haparanda viktig nod och är kvar, men om volymerna minskar finns de ej kvar där. TU: Svaveldirektivet innebär olika tillvägagångssätt för fartygsindustrin, vad är alternativet för sjötransporter? Narvik ett alternativ även för Outukumpu. Narvik har stora planer o utveckling av hamnverksamheten. 3 (6)

4 GW: hur ser Trafikverken på detta? NA: s uppgift är att tillhandahålla en effektiv och ändamålsenlig infrastruktur. Gränsöverskridande transporter är lite speciellt, vill ta ett större ansvar utan att inkräkta på fri marknad. GW: Det känns inte som att trafikverken kommer vidare i frågan. NA: infrastruktur är en del, operationella åtgärder svårare. bedriver ej trafik bortsett färjor där inga vägar går. BEE: VR är ej med idag, bedriver VR sån här verksamhet? Joint venture med GC? SA: GC samarbetar med VR redan idag. 4. Presentation av åtgärdsvalsstudien Presentation - se ppt. 4 (6) Diskussion (åtgärdernas relevans och prioritering): NA: ställer frågan om hur t ex Green cargo ser på behovet av omaxling. JE: Det beror på förutsättningarna, om mycket specialvagnar behövs kan det blir svårt. GC har inget intresse av egna investeringar idag. Då är övriga åtgärder mer intressanta. Speciallösningar kan ej göras om inte kunderna initierar och betalar. NA: Om ingen efterfrågan finns för en omaxlingshall prioriteras ej åtgärden i nuläget. Svensk spårvidd till Röyttä behöver kanske diskuteras vidare? BEE: Upplever en försiktighet i volymprognoserna, om volymerna kan ha gått ner snabbt, kan de inte gå upp snabbt också? Då känns som prognosen är väldigt försiktig. Försiktiga åtgärder föreslås också. Varför lades Searail-konceptet ner, finns det någon analys? NA: Prognosen är svår. Outukumpu är en av de stora aktörerna, vilket påverkar investeringar. Omaxling sparalternativ? plockat bort andra funktioner. AL: Omaxlingsfunktionen komplext att kalkylera fram. En hall kan ha många olika funktioner, i Haparanda var prio bara på omaxling, Domkrafter (4st) behövs, hallen lutar, hjulsatser kan skjutas. Det finns ett 30-tal gränsövergångar med olika spårvidd i världen, ett 20-tal av dessa har omaxlingsfunktion. Vagnarna måste vara godkända både i Sverige och Finland. GW: Ber NA visa sammanställningsbilden för åtgärderna och ställer frågorna - vem ska göra dessa åtgärder?, när ska dessa göras? Den som ska ansvara för verksamheten måste veta det är helt avgörande. NA: Omlastning, omaxling TRV ansvarar för investering, elektrifiering finska s ansvar, spårviddsdelarna s ansvar, förbättring lastplats är

5 s/kommunens ansvar, initiativtagare till terminalorganisation? ej s ansvar. Sen behövs det en diskussion vidare har ingen att förhandla med i dagsläget. ALI: I en ÅVS är det viktigt att komma fram till vem som gör åtgärder och när, vissa saker är gjorda redan, det gäller att få igenom investeringarna. En ÅVS kan utmynna i flera olika saker, kanske en avsiktsförklaring, spårväxlingsfrågan förs vidare till central nivå på, sen finns det juridiska problem går det t ex att investera i varandras länder. Bolaget behöver komma på plats. Behovet av timmeromlastning? Ej hanterat i ÅVS. Torneå terminal funkar timmeromlastning nej. Krävs en omfattande ombyggnad om det ska klaras. GW: tågtrafiken mellan länderna har funkat tidigare varför inte idag? Vi måste göra detta tillsammans, gränssnitten kan klaras, Torneå har t ex betalat 3 mkr till resecentrum i Haparanda. Mer samarbete efterfrågas. Möte mellan de offentliga aktörerna om hur man jobbar vidare. Vi kan ej vänta på en godsoperatör. BEE: En arbetsgrupp bör bestå av folk från näringslivet också, och kanske handelskammaren. Vore intressant att utreda Trafikverkens ansvar i de andra gränssnitten mellan länder med samma problematik. AH: I och med att åtgärder för förkortad restid Helsingfors-Oulu görs blir efterfrågan på elektrifiering till Torneå större. Nu i år utreds behovet av elektrifiering, långtidsplan görs i Finland, då tar ställning till prioriteringar. Det kan vara nära i tiden som det elektrifieras. AH föreslår att de nästa gemensamma stegen tas redan i samband med denna ÅVS. 5. Trafikverkens summering och inriktning fortsatt arbete NA: Outukumpu kommer nog att öka sina volymer på järnväg, med omlastning i första hand. TU: En annan aspekt som vi ej berört är säkerheten, viktigt i samband med omlastning. Arbetsmiljö och säkerhet är viktig för Outukumpu, problem med säkerheten är förstås inte bra. Tidsaspekten också viktig vid omlastning, vilken blir bättre om det sker inomhus. Outukumpu vill ha en större omlastningshall. Maskinerna inga problem. Alvesta är ett bra exempel. Ska vi titta även på en sådan lösning? NA: Vi kommer att fortsätta med att färdigställa rapporten föreslå åtgärder, förtydliga, osv. Sedan skickar vi ut rapporten för synpunkter. NA tackar för deltagande och engagemang. 5 (6)

6 6 (6)