möjligheter av sammanställning av behov och Kolari och

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "möjligheter av sammanställning av behov och Kolari och"

Transkript

1 Möjlighetsstudie Barentsbanann En sammanställning av behov och möjligheter av en ny järnvägsdragning mellan Kolari och Svappavaara

2 Vectura Consulting AB Magnus Burvall Sofia Rosendahl Anders Lundberg

3 Förord I Barentsregionen sker en utveckling inom en mängd olika näringar men framför allt inom malm- och skogsindustrin. Detta kommer att medföra ett ökat transportbehov som ställer krav på utveckling av transportinfrastrukturen. Trafikverket har inom MINeprojektet (Malmtransporter i Norrbotten) genomfört två delprojekt med en ny utredningsmetodik kallad Åtgärdsvalsval. Det ena delprojektet har omfattat Malmbanan/Ofotenbanan och det andra sträckan mellan Kaunisvaara Malmbanan. Resultatet av Åtgärdsval Malmbanan visade på att omfattande investeringar är nödvändiga för att nå målet med tillräcklig kapacitet på Malmbanan. För Norra omloppet mellan Narvik Kiruna krävs dubbelspårutbyggnad och för Södra omloppet mellan Kiruna Luleå behövs partiella dubbelspår. I det andra delprojektet Åtgärdsval Kaunisvaara Svappavaara, studerades ett stort antal åtgärder med syfte att uppfylla målet med hållbara gruvtransporter mellan Kaunisvaara och Narviks hamn. Under åtgärdsvals processen blev det tydligt att det allmänna vägnätet i området initialt måste nyttjas för att nå en fungerande transportkedja till år 2013 när gruvdriften kommer i gång. Utredningens förslag landade i två delar dels ett genomförande av vägprojektet som har effekter på kort- och medellång sikt dels andra åtgärder såsom en järnväg på längre sikt. fortsatt process i utvecklingen av transportinfrastrukturen i enlighet med Åtgärdsvalsstudiens slutsatser. Möjligheten att anlägga ett nytt transportsystem med bland annat en ny järnvägssträckning har studerats i denna studie som koncentrerat sig på 1. en behovsanalys 2. ett första förslag till stegvis utbyggnad 3. förslag till fortsatt utvecklingsprocess fördjupat idéskede Det nya transportsystemet har vi kallat Barentsbanan och avgränsat denna till sträckan Kiruna- Kemi eller formellt Råtsi Laurila knutpunkter, som en del i stråket Northern Axis. Vi har i denna studie också analyserat en primär intressentkrets och vi har kommit till slutsatsen att rekommendera att det fortsatta arbetet organiserats som ett internationellt utvecklingsprojekt. Ett Regeringsbeslut har tagits som omfattar investeringar i enlighet med utredningens förslag och utbyggnader kommer att ske i enlighet med ett nyligen upprättat genomförandeavtal på ca 1,3 Mrd under en tre - fyra års period. Nya järnvägar genomgår normalt en lång idéutvecklings- och planeringsprocess. Detta förhållande har gjort att PUAB (Pajala Utveckling AB) som representerar intressenter i regionen har valt att utreda möjligheter till en

4 Innehåll Sammanfattning Bakgrund Förutsättningar Barentsbanans roll för regionen Potential och tillväxt för näringar Effekter och konsekvenser Genomförande Fortsatt arbete Referenser Bilaga 1 Prognos över mängden produkter från gruvverksamhet 2010/2015 samt 2020 i Norrbotten Bilaga 2 Skogsmarksvärde i en 10 mils radie kring Junosuando

5 Sammanfattning I takt med den ökande tillväxten i Asien ökar konkurrensen om den energi som driver den ekonomiska tillväxten. När efterfrågan på fossila bränslen överstiger tillgänglig produktionskapacitet kommer priset på transporter att öka. För att vidmakthålla långsiktigt hållbara marknadsandelar på en global marknad är det av yttersta vikt att åstadkomma effektivare logistiklösningar. Barentsområdet, som utgörs av norra Norge, Sverige, Finland och nordvästra Ryssland, är rikt på råvaror och utveckling av detta område utgör en förutsättning för att EU ska nå upp till sin uttalade strategi för ökad självförsörjning av råvaror. En stor del av de råvaror som behövs inom industrin i olika delar av EU kommer från denna region, bland annat ca 90 % av EU:s inhemska produktion av järnmalm. Barentsbanan 392 km mellan Kiruna och Kemi består av flera länkar: Anslutning via ny bandel på malmbanan Kiruna Råtsi, 10 km Enn kapacitetsförstärkt befintlig bana mellan Råtsi och Svappavaara, 40 km Enn ny bana mellan Svappavaara Kaunisvaara, 112 km Enn ny bana med Finsk spårvidd mellan Kaunisvaara och Äkäsjoki, 17 km Enn kapacitetsförstärkt och upprustad befintlig bana mellan Äkäsjoki och Kolari, 17 km En kapacitetsförstärkt nyligen upprustad bana mellan Kolari Tornio, 182 km Anslutning via befintlig bandel Tornio Kemi, 14 km Barentsbanan är en tänkt transportkorridor, från stambanenätet i Finland via Kolari och Malmbanan i Sverige, vidare mot Narviks hamn och stambanenätet i Sverige. Banan syftar till att stärka tillväxten inom Barentsregionen genom att tillgodose logistikflödena till, från och inom ett geografiskt område i stortt behov av effektiva logistiklösningar. Barentsbanan kan delvis ses som ett kapacitetstillskott och dels en transportväg för genomgående godstransporter mellan Malmfälten och Finland/ Ryssland. Planer har sedan länge funnits på en global transportkorridor för främst genomgående containertransporter mellan USA och Asien som skulle ta vägen via Narvik och Finland och sedan den transsibiriska järnvägen. Barentsbanan skulle förstärka den kopplingen mellan Norge och Ryssland. Figurr 9. Barentsbanans nya sträckning samt befintligt järnvägsnät i Barentsregionen. 5

6 Gränsterminalen mellan de två spårvidderna etableras i Kaunisvaara. På gränsterminalen möjliggörs omlastning av lösa lastbärare och omaxling av vagnar och andra tekniker för smidig överföring av genomgående transporter. Förutom transporterna av malm till hamnarna i Narvik och Luleå och till stålfabrikerna i Luleå och Raahe kan en ny järnvägsförbindelse ha följande fördelar: En kostnadseffektiv och långsiktigt hållbar järnvägsförbindelse för olivin/bentonit, olja och andra råvaror som är nödvändiga för kulsinterframställningen En kapacitetsutbyggnad för den konventionella frakten i den Norra axeln mellan Narvik och de Baltiska länderna med Kolari som en viktig hub med nödvändiga faciliteter för återlastning och containerhantering En järnvägskorridor för export av norsk fisk som kommer från östra och norra Norge i jämförelse med ARE-expresstågen från Narvik till Oslo En järnvägskorridor för timmer där såväl den befintliga terminalen i Kolari som nya på den svenska sidan kan bli viktiga lokaliseringar för finska och svenska sågverk, papper- och pappersmassafabriker En järnvägskorridor där Äkäs-Kolari-Pajala-turistområdet kan bli en destination för svenska nattåg Banan kommer också att ha en avlastande effekt på malmbanans södra omlopp genom att kanalisera transporter efter Northern Axis mellan Kiruna- Narvik och Finland/Ryssland via Kaunisvaara gränsstation. Detta medför en kortare transportväg på ca 56 km utan riktningsbyte och mindre trängsel på banan för dessa transporter. Nästan alla stora infrastruktursatsningar föregås av en utvecklingsprocess som ofta kan ta mer än ett decennium att förverkliga. Gemensamt är också att konstellationer av intressenter samverkar i de olika utvecklingsfaserna. Stora infrastrukturprojekt genomförs i etapper. I stråket mellan Kemi - Kiruna via Kolari Kaunisvaara pågår en beslutad uppgradering i väg- och järnvägsnätet. Åtgärderna tillgodoser transportbehovet på kort- och medellång sikt. För att en konkurrenskraftig och långsiktigt hållbar råvaruexploatering skall förverkligas måste transportsystemet utvecklas ytterligare. Det handlar såväl om kapacitet som att leverera kostnadseffektiva tunga transportflöden över relativt långa avstånd via hamn- och inlandterminaler. Vi har i denna utredning skisserat hela 16 möjliga etapputbyggnader som svarar upp mot ovan angivna mål. Detta är en första ansats och etapperna kan komma att genomföras i olika paket allt efter behoven uppstår och finansieringslösningar möjliggörs. En fullbordan innebär en elektrifierad järnväg med ett intermodalt transportsystem som angör terminaler i inlandet, hamnar och industrier och som är uppkopplat till malmbanan och stamjärnvägsnätet i Finland. Vi har slutligen i denna utredning lämnat förslag till en genomförandemodell för det fortsatta utvecklingsarbetet som bygger på att det etableras ett internationellt samarbetsprojekt med ett sekretariat lämpligen förlagt till Pajala i samverkan med Kolari kommun. Vi betonar också att samverkan måste ske med Trafikverken i berörda länder även om detta långsiktiga utvecklingsarbete befinner sig i ett tidigt idéskede. 6

7 1. Bakgrund I takt med den ökande tillväxten i Asien ökar konkurrensen om den energi som driver den ekonomiska tillväxten. När efterfrågan på fossila bränslen överstiger tillgänglig produktionskapacitet kommer priset på transporter att öka. För att vidmakthålla långsiktigt hållbara marknadsandelar på en global marknad är det av yttersta vikt att åstadkomma effektivare logistiklösningar i hela Barentsområdet. Peak oil innebär att hälften av jordens oljetillgångar inom kort kommer att vara förbrukade och att oljeproduktionen därefter kommer att avta bestod svensk oljeimport av 38 % från Ryssland, 27 % från Norge och 19 % från Danmark (Datakälla: SPI). Danmark förväntas sluta exportera olja inom cirka fem år och Norges och Rysslands oljeexport kommer att upphöra kring Olja kommer att utvinnas efter 2030 i dessa länder men de kommer tvingas att sluta exportera sin olja och i stället använd den för inhemskt bruk. För ett importland som Sverige innebär detta att vi måste ställa om till att bli oberoende av olja och investera i teknik och utrustning som inte kräver olja eller bensin (Källa; ). Järnvägen är det överlägset kapacitetsstarkaste transportmedlet näst sjöfart. På Malmbanan transporterar varje tågsätt ton, vilket motsvarar 103 lastbilsekipage med totalvikt 90 ton (dispensfordon). Ett timmertåg lastar på motsvarande sätt 35 lastbilar med således 35 travar till. Även för energi som fossila bränslen t.ex. LNG eller biomassa kommer järnvägen att vara ett intressant transportalternativ. Skogsindustrin nyttjar en mängd kemikalier och många stora privatvagnsföretag har specialiserat sig på transporter av farligt gods, där järnväg utgör ett säkert transportalternativ. I Barentsområdet finns också livsmedelsproduktion, där fisk växer snabbast. Behovet av intermodala containertåg i öst-västlig riktning kommer också med ett ökat handelsutbyte mellan Ryssland, Asien och Europa. Järnvägen är det energieffektivaste transportmedlet som finns tillgängligt. En omställning från vägtrafik till järnväg kan skapa lägre flexibilitet för enskilda aktörer inom logistikkedjan. En sådan omställning kommer därför att ställa högre krav på samarbete och koordinering av transporter för att tillgodose enskilda intressenters behov. Barentsbanan är en tänkt transportkorridor, från stambanenätet i Finland via Kolari och Malmbanan i Sverige, vidare mot Narviks hamn och stambanenätet i Sverige. Banan syftar till att stärka tillväxten inom Barentsregionen genom att tillgodose logistikflödena till, från och inom ett geografiskt område i stort behov av effektiva logistiklösningar. Barentsbanan är en naturlig del av den utveckling som i dagsläget sker inom Barentsregionen. Den syftar till att gemensamt samordna intressenters behov av materialförsörjning inom Barentsregionen samt deras behov av en transportkorridor till global exportmarknad. Ett väl utbyggt transportsystem är ett krav för att näringar ska kunna expandera. Om infrastrukturen inte är förberedd kan detta bromsa eller förhindra utvecklingen av dem. 7

8 Figur 1. Barentsregionen 8

9 2. Förutsättningar Norra Norge, Sverige, Finland och nordvästra Ryssland är rika på råvaror och utgör en förutsättning för att EU ska nå upp till sin uttalade strategi för ökad självförsörjning av råvaror. En stor del av de råvaror som behövs inom industrin i olika delar av EU kommer från denna region. Turistverksamheten i regionen har stor potential för tillväxt, både sommaroch vintertid. För att nå en sådan utveckling behövs en väl utbyggd infrastruktur samt en robusthet i infrastruktursystemet. 2.1 Regionens industrier och råvarutillgångar Malm och mineraler finns naturligt inom Barentsområdet på grund av geologiska händelser och bildningsförhållanden. Vissa regioner kan definieras som malm- eller mineralprovinser med en viss typ av fyndighet genom att det finns kunskap om hur olika malmer och mineraler bildas. Under 2000-talet har efterfrågan på malm och mineraler ökat kraftigt och Kinas behov av råvaror har avspeglat sig i den gynnsamma prisbild som nu råder. Marknadspriserna har under de senaste 5-10 åren flerdubblats på exempelvis guld och järn. Sällsynta jordartsmetaller som ingår i ny teknik, exempelvis telefoner och datorer, har blivit en bristvara. Norra Sverige och Finland genomgår i dagsläget en stor utveckling inom gruvindustrin. Nyetablerade gruvor såsom i Kaunisvaara och Sokli genererar nya arbetstillfällen och nya flöden av produkter. 90 % av järnmalmsutvinningen inom EU kommer från norra Sverige. Närheten till gruvindustrin i Barentregionen gör att stål- och metallindustrin kan förses med malm från regionen, även om stora mängder importeras. De största stålindustrierna i Barentsregionen finns framför allt lokaliserade i Luleå (SSAB), Brahestad (Ruukki) och Torneå (Outokumpo). Störst mängd tillverkning sker av stålämnen, stålprodukter och rostfritt stål. 88 % av EU:s totala tillverkning av stål produceras i norra Europa. (ÅF Infrastruktur AB, Maj 2010, Supply of Raw Materials, Transport Needs and Economic potential in Northern Europe) Skogsindustrin och skogstillgångarna är viktiga för Barentsregionen, framför allt i Ryssland, Sverige och Finland. Produktion och förädling av skogsråvara finns i finns i hela regionen. En stor del av skogsråvaran exporteras från Barentsområdet. Sverige exporterar mest skogsbaserade produkter (massa, papper och sågade trävaror) mätt i ton, följt av Ryssland, och sen Finland. Det är bara Kanada i världen som exporterar mer än Sverige. Skogen har sedan 1970-talet fått en allt viktigare roll i svensk energiförsörjning. Från 1980 har Sveriges användning av biobränslen ökat med 3 TWh per år, motsvarande 1,5 miljoner m 3/ år, för att idag generera cirka 120 TWh per år. Detta motsvarar ungefär en fjärdedel av den totalt utnyttjade energin. Skogsbränslet har fram till idag bestått av skogsindustrins biprodukter men möjlighet finns att öka utvinningen av energi med hjälp av grot, klenträd, stubbar och annat virke. FoUprogrammet Effektivare Skogsbränslesystem (ESS) är ett brett samverkansprojekt där Energimyndigheten, skogs-, energi- och transportsektorn samt Skogforsk tillsammans satsat nära 60 miljoner kronor för att vidareutveckla skogsbränsleverksamheten. ESS löper mellan åren och administreras från Skogforsk. (Skogen- En växande energikälla, Skogforsk, 2011) Naturgastillgångarna i Barentsregionen är mycket betydelsefulla för EU där Ryssland och Norge är de största leverantörerna av gas till Europa. Deras andel av EU:s gasimport var under % men besked ges att 9

10 EU behöver öka sin import av fossil gas med 90 % till år 2030 pga. sin egen fallande produktion och ökad konsumtion. Den norska gasproduktionen antas minska till år 2030 medan utvinningen från de ryska gasfälten har potential att öka sin produktion (och export) till år Här är fyndigheterna på gasfälten kring Jamalhalvön viktiga och det är en förutsättning att denna anläggning kommer att vara i drift framöver. I Barentsregionen produceras stora mängder fisk och skaldjur. Fiskeindustrin och produktionen i Norge är en av världens största. År 2009 exporterade Norge ca 2,6 miljoner ton fisk och skaldjur till framförallt Frankrike, Ryssland, Danmark, Polen, Storbritannien, Japan, Sverige, Tyskland, USA och Nederländerna varav ca 1 miljon ton exporterades från de delar i Norge som ingår i Barentsregionen. I norra Finland inkluderas inom Barentsregionen Österbottenbanan, Uleåborg-Kontiomäkibanan, Uleåborg-Torneåbanan, Kolaribanan, Vartiusbanan och Laurila-Kelloselkäbanan. Järnvägen i Norge sträcker sig från de södra delarna av Norge upp till Bodö. Ofotenbanan är den norska delen av Malmbanan och går från Narvik fram till riksgränsen till Sverige. Detta innebär att sammanhängande tågtrafik mellan södra och norra Norge måste ske via Sveriges järnvägssystem. 2.2 Befintlig infrastruktur Järnväg Järnvägssystemet i norra Sverige har stora godsflöden i nord-sydlig riktning. I de nordligaste delarna av Sverige finns inga tvärbanor, vilket innebär att godstransporter med tåg förutsätter lastbilstransporter. För järnvägsnätet, se figur 2. Bansträckningar inom Barentsregionen inkluderar på den svenska sidan Haparandabanan, Malmbanan, Stambanan genom Övre Norrland samt Botniabanan. Även Inlandsbanan finns i området och ägs av de 15 kommuner som finns utmed banan. Även i Finland går de stora godsflödena i nord-sydlig riktning. Volymen av gods och passagerare är låg längs järnvägen från Kolari till Kemi och den befintliga järnvägen har stor ledig kapacitet. Figur 2 Järnvägsnätet i Barentsregionen. 10

11 2.2.2 Vägar I Barentsområdet finns ett tiotal Europavägar, se figur 3. Många av dem sträcker sig mellan ett antal länder, främst Norge-Sverige-Finland. Endast en anslutning till Ryssland finns via E6 i norra Norge. Det finns även viktiga riksvägar, exempelvis Rv95 och Rv99, som har en viktig funktion i vägtransportnätet. Dessa redovisas inte i figur. Gruvbrytningen kring Kaunisvaara medför ökad belastning på vägarnaa i området kring gruvan och påverkar vägarnas standard. Trafikverket utreder förstärknings- och breddningsåtgärder för berörda delar av E45, E10, väg 99 och väg 395. Utan åtgärder klarar inte vägarna belastningen från de tunga transporterna Hamnar Hamnarna i Barentsregionen har olika förutsättningarr där några är isfria året om medan andra är beroende av isbrytare delar av året. De flesta av hamnarna hanterarr bulkgods, skogsprodukter, stål och/eller järnmalm. Murmansk, Narvik, Hammerfest och Luleå utgör viktiga hamnar i Barentsområdet och hanterar stora godsmängder. Troligtvis kommer hamnarna i Murmansk och Narvik att öka sin hantering av gods på grund av den expansion som sker inom gruvindustrin. Hamnarna i området går mot en utveckling där de kan samordna godshanteringen för flera industrier och företag för att få en mer rationell hantering av godset. De genomgår en utveckling där de blir intermodala och kan lasta över till andra trafikslag för att bli mer flexibla och effektiva. Figur 3 Vägnätet i Barentsregionen Frånn 2012 införs skärpta gränsvärden för svavel i marint bränsle, det så kallade Svaveldirektivet. Gränsvärdena kommer att gälla för Östersjön, Nordsjön samt Engelska kanalen. Idag transporterar svensk papper- och massaindustri 71 % av sina papper- och massaprodukterr via fartyg samt 65 % av sina trävaror. 11

12 2.2.5 Flyg Alla inlandsflygplatser i Sverige är föreslagna TEN-T, Comprehensive network, se kapitel 2.4 för beskrivning. Detta beror till stor del av att de har en viktig funktion att fylla i områden där avstånden är stora och glest befolkade. Tillgängligheten via flyg i dessa områden är en mycket viktig faktor för att exempelvis näringslivet ska kunna tillgodose sina behov av arbetspendling och nå förhöjda förädlingsgrader. Godsalstrande industrier som t ex gruvnäringen är starkt beroende av ett tillgängligt flyg för t ex leverans av nyckelkomponenter, kompetens, personal och vitala reservdelar. Turism i området är beroende av fungerande inlandsflygplatser. Till dem reser passagerare från hela världen för att sedan fortsätta sin resa inom regionen med andra trafikslag. Kiruna flygplats är ett exempel på en viktig flygplats som utgör en förutsättning för att turister från utlandet ska få tillgång till resmål inom denna region. 2.3 TEN-T EU Kommissionen har i juni 2012 beslutat vilken infrastruktur som är av särskild betydelse för att knyta samman unionen och ingå i Transeuropeiska transportnätet, TEN-T. Ekonomisk ram kommer sedan att beslutas för åren Målet är att de åtgärder som är utpekade i Core network ska vara färdigställda till år 2030, medan de åtgärder som ingår i Comprehensive network har tilldelats målår Trots att Norge inte är medlem i EU har ett antal infrastrukturobjekt i landet pekats ut inom TEN-T. (Connecting Europé Facility proposition, annexe-iii-vol02-05) Inom Barentsområdet ingår ett större antal objekt i TEN-T. I Core network för järnväg ingår Botniabanan, Norrbotniabanan, Haparandabanan, Malmbanan/Ofotenbanan och Kemi-Uleåborg, se figur 4. I Comprehensive network ingår för järnväg Stambanan genom Övre Norrland, Kemi-Rovaniemi (delar av Laurila-Kellosekäbanan) och Uleåborg-Kontomäki-Vartiusbanan. 12

13 Figur 4. Core network - Prioriterade korridorer för järnväg och viktiga logistik noder. 13

14 2.4 Prioriterade stråk Norra delen av EU är en inhemsk källa för råvaror. EU har en uttalad mineralstrategi för ökad grad av självförsörjning inom unionen. EU- kommissionen antog i februari ett strategidokument med ett uttalat mål att säkra och förbättra råvarutillgången inom EU. För att säkerställa tillgången på råvaror är tillgången till fungerande infrastruktur avgörande. Botniska korridoren (Bothnian corridor, röd pil) är en strategiskt viktig transnationell länk i Europas godstransportsystem, se figur 5. Den går på såväl svensk som finsk sida och binder samman öst-västliga och nord- och Ryssland. Botniska korridoren består av Ostkustbanan, Ådalsbanan, Botniabanan, Norrbotniabanan och Haparandabanan på svensk sida och fortsätter runt Bottenviken i Finland ned till Helsingfors. Korridoren knyter samman NEW (North East-West freight transport corridor) inom Northern Axis (rosa pil) med Nordiska triangeln (Nordic triangle, gul pil). Nordiska Triangeln knyter samman de fyra Nordiska huvudstäderna. Korridoren får sydliga transnationella axlar i Sverige, Finland, Norge också en viktig betydelse för de öst-västliga och Vasa- Umeå-Mo i Rana. En förbättring av kapaciteten i järnvägssystemet mellan Barentsregionen och södra Sverige kommer att behövas för att klara det ökade volymerna av råvarutransporter. Förbindelser i öst-västlig riktning krävs för att få transportstråken Finland- Sundsvall-Östersund-Trondheim fungerande transportkorridorer. Figur 5. Prioriterade internationella transportstråk i Barentsregionen. 14

15 2.5 Befintliga transporter och resande Malm och mineraler I Sverige går de omfattande och tunga transporterna från gruvorna framför allt på tåg, för vidare transport med fartyg. De största flödena på järnväg går på Ofotenbanan och Malmbanan till Narvik respektive Luleå hamn Stål- och metallindustri De omfattande och tunga transporterna till och från stålverken går framför allt på tåg eller fartyg, men även till viss del på lastbil. Exempelvis från Luleå går stålpendeln till Borlänge, 3-4 tågset per dygn, för vidareförädling. Från Torneå transporteras stora mängder stål på järnväg till södra Finland, och från Brahestad transporteras stora mängder stål till Sverige på järnväg. Till Brahestad transporteras malm från Malmfälten med tåg till Luleå, där malmen lastas på pråmar för vidare sjötransport. Från de finska stålverken skeppas stora mängder stål ut från hamnarna i Brahestad, Kemi och Torneå. Andra relativt sett stora flöden transporteras på lastbil från industrierna längs med kusten söderut i både Sverige och Finland Skogsindustri Stora mängder skogsrelaterade produkter transporteras mellan länderna i regionen. Från norra Finland transporteras betydande mängder skogsbaserade produkter på vägarna till Ryssland och södra Finland. Det transporteras även betydande mängder skogsbaserade produkter på väg mellan Sverige och Finland, framför allt från Finland till Sverige. Stora mängder skeppas även ut från pappersbruken och trävaruindustrierna längs med den svenska och finska kusten för export, och stora mängder transporteras även in till industrierna via hamnarna. I Sverige används järnväg framför allt för att transportera ut färdiga skogsbaserade produkter till marknaden söderut. Järnvägen används även för att transportera skogsråvara till skogsindustrier längs med kusten i både Sverige och Finland. Skogsråvara transporteras framför allt på skogsvägar till sågverk och bruk, då det i många fall inte finns något alternativ till vägtransporter Fiskeindustri Trender inom fiskerinäringen tyder på större fartyg, vilket i sin tur ställer högre krav på hamnar och farleder. Färsk fisk fraktas till stor del med lastbil och tåg, medan frusen fisk samt vitfisk ofta fraktas med fartyg till sin slutdestination (framför allt USA). Tågtransporterna har ökat de senaste åren. År 2009, fraktades ton på Artic Rail Express, ARE-tåg, då ca ton färsk lax producerades i området. Fisktransporterna med AREtåg går från Narvik, via Boden, Torneå och Helsingfors till St Petersburg. Transportrutten till Oslo med ARE-tåg går från Narvik, via Boden och Hallsberg till Oslo. I Trafikverkets rapport Råvaror och kommunikationer i Barents presenteras även bilder som visar råvarornas flöden i Barentsområdet uppdelat per trafikslag Kapacitet på järnvägen På Malmbanan mellan Narvik och Luleå transporteras stora mängder malm från gruvorna i regionen. Banan används även för traditionella godstransporter såsom containertåg liksom för långväga persontransporter. Kemi-Tornio-Kolari banan används för långväga persontransporter där det även finns möjlighet att frakta personbilar. Den används även för speciella timmertransporttåg. 15

16 Den nya och upprustade Haparandabanan kommer att användas för traditionella godstransporter och speciellt för timmertransporter. Möjligheter finns även för långväga persontransporter. Barentsregionen domineras av enkelspår vilket begränsar antalet tåg avsevärt. Dubbelspår finns enbart i Ryssland på någon enstaka sträcka. Befintliga banor i Sverige har nästann nått sitt kapacitetstak och godstransporter utgör det dominerande inslaget av transporter. Samtidigt ökar efterfrågan på persontransporter för att nå attraktiva turistområden i norr. Trafikverket har uttalat att persontransporter ska ges utrymme på den hårt belastade Malmbanan eftersom de är viktiga för regionen. Kapacitet på järnväg är ett komplext område. Det är många faktorer som påverkar kapaciteten. De viktigaste är: Figur 6. Kapacitetsberäkningar visar att Norra Malmbanan har stora kapacitetsbrister. Källa: Trafikverket, 2012 Prognos över svenska godsströmmar år Infrastrukturen Trafikstrukturen Fordonen Punktligheten Kapacitetsutnyttjandet mäts i form av beläggningsgrad. Överskrider kapacitetsutnyttjandet vissa värden uppstår kapacitetsbrist. Den allvarligaste kapacitetsbristen i Barentsregionen finns i Sverige på Malmbanan mellan Kiruna och Narvik, se figur 6. Även övriga delsträckor på Malmbanan uppvisar kapacitetsbrist. Kapacitetsproblemen på Malmbanan beror på att det finns för få mötesstationer som klarar av möten med 750 m långa tåg. I Norge är det kapacitetsbrist på Ofotenbanan. I Finland råder det kapacitetsbrist på sträckorna Uleåborg-Ylivieska-Karleby, Uleåborg- Seinäjoki och Uleåborg-Vartius. 16

17 2.6 Godstrafikflöden vid Haparanda-Tornio I rapporten Corridor cargo flow and passenger statistics från 2011 har en sammanställning gjorts över hur godstrafiken ser ut vid gränspassagen vid Haparanda Tornio. I jämförelsen mellan antalet lastade godsvagnar på järnväg och antalet lastbilar under tidsperioden kan man se att antalet lastbilar varit relativt konstant medan antalet godsvagnar under perioden i det närmaste har halverats. Riktning Till Sverige Till Finland Totalt Tabell 1. Antalet lastade godsvagnar på järnväg som korsar gränsen mellan Sverige och Finland. Källa; Finska Trafikverket Riktning Till Sverige Till Finland Enligt finska Tullverkets statistik var godsmängden på järnväg mellan Sverige och Finland ton år 2006 och ton år Motsvarande siffror för lastbil var 1 M ton år 2006 och 1,4 M ton år (Källa; Corridor cargo flow and passenger statistics, North East Cargo Link II, 2011.) 3. Barentsbanans roll för regionen 3.1 Kapacitetsituation i framtiden Enligt Trafikverkets kapacitetsutredning från 2012 kommer situationen i dagens järnvägssystem att förvärras om utbyggnader endast sker enligt plan som finns fram till Figur 7 visar bedömt kapacitetsutnyttjande för norra Sverige enligt prognos för år Trycket på Malmbanan kommer att öka ytterligare fram till 2021 eftersom efterfrågan på godstransporter på järnväg ständigt ökar. Fram till 2021 förlängs ett antal mötesstationer längs Malmbanan, varav några blir trespårsstationer. Trots stora investeringsplaner kommer det att kvarstå stora kapacitetsproblem på grund av kraftigt ökning av godstrafik. Det gäller framför allt delen Kiruna Riksgränsen, där antalet godståg förväntas öka från dagens 26 tåg per dygn till cirka 60 tåg per dygn På övriga delar är ökningen 5 12 tåg per dygn. Totalt Tabell 2. Antalet lastbilar som korsat gränsen mellan Finland och Sverige. Källa; Finska Trafikverket 17

18 8 visas en förslagen sträckning med ljusgrön linje. Den nya sträckningen går under u benämningen Barentsbanan. Barentsbanan kan delvis ses som ett kapacitetstillskott och dels en transportväg för genomgående godstransporter mellan Malmfälten och Finland/ Ryssland. Planer har sedan länge funnits på en global transportkorridor för främst genomgående Containertransporter mellan USA och Asien som skulle ta vägen via Narvik och Finland och sedan den transsibiriska järnvägen. Barentsbanan skulle förstärka den kopplingen mellan Norge och Ryssland. Stålverket i Brahestad importerar cirka 4 Mt malm per år som idag går via Malmbanan till Luleå och som skulle kunna ta vägen via Barentsbanan. Figur 7. Kapacitetsutnyttjande per dygn, prognos för år Källa: Trafikverket, 2012, Bristanalys av transportsystemet fram till 2025 med tyngdpunkt på kapacitet och effektivitet. I en idéstudie från 2009, Iron Ore Rail Transport, redovisas ett förslag på järnvägstransporter från gruvverksamheter i Sverige (Kaunisvaara) och Finland (Rautuvaara). Huvudidén var att transporteraa malm från gruvorna kring Pajala till Malmbanan för vidare transport till hamnen i Narvik. Detta skulle kräva en ny järnvägssträckning från stambanenätet i Finland via Kolari fram till Svappavaara i Sverige, där den nya järnvägen kopplas till Malmbanan. Där kan sedan transporter fortsätta mot Narviks hamn. I figur Figur 8. Tänkt sträckning av Barentsbanan som sammanbinder svensk och finskk järnväg. 18

19 Artic Rail Express (ARE) tågsystemet med direkta fisktransporter i livsmedelscontainer planeras också ta vägen via Finland till St. Petersburg och Moskva. Även dessa transporterr kan ta alternativvägen via Barentsbanan och på så sätt avlasta Malmbanan Söder om Kiruna/Råtsi. Samtidigt kommer Barentsbanan attt generera nya transporter som på sikt kommer att öka belastningen på Malmbanan. Transporter av malm kommer främst att t påverka kapacitetsutnyttjandet norr om Kiruna/Råtsi, men det kan inte uteslutas att i ett långsiktigt perspektiv kan sådana transporter även bli aktuella till Luleå. Även transporter av rundvirke kommer att ta Malmbanan söderut medan andra transittransporter tar Malmbanan norrut till Narvik. Således kommer Barentsbanan innebära att kapaciteten på Malmbanan på lång sikt kommer att påverkas. Initialt bedömer dock Trafikverket att de av Northland planerade malmtågen mellan Svappavaara och Narvik kommer att inrymmas inom befintlig kapacitet på Malmbanan. En kapacitetsförstärkt och upprustad befintlig bana mellan Äkäsjoki och Kolari, 17 km En kapacitetsförstärkt nyligen upprustad bana mellan Kolari Tornio, 182 km Anslutning via befintlig bandel Tornio Kemi, 14 km 3.2 Barentsbanan en ny länk i ett tungtransportnät med järnväg Barentsbanan 392 km mellan Kiruna och Kemi består av flera länkar: Anslutning via ny bandel på malmbanan Kiruna Råtsi, 10 km En kapacitetsförstärkt befintlig bana mellan Råtsi och Svappavaara, 40 km En ny bana mellan Svappavaara Kaunisvaara, 112 km En ny bana med Finsk spårvidd mellan Kaunisvaara och Äkäsjoki, 17 km Figur 9. Barentsbanan samt befintligt järnvägsnät i Barentsregionen. Gränsterminalen mellan de två spårvidderna etableras i Kaunisvaara. På gränsterminalen möjliggörs omlastning av lösa lastbärare och omaxling av vagnar och andra tekniker för smidig överföring av genomgående transporter. Malmterminaler anläggs i Svappavaara, Vittangi, Masungnsbyn, Kaunisvaara och Routovaara S. Timmerterminaler anläggs i Svappavaara, Junosuando, Masugnsbyn, Kolari, Pello och Aavasaksa. 19

20 Figur 10. Malmterminaler (blå markering) och timmerterminaler (grön markering) i gränsområdet mellan Sverige och Finland. Figur 11. Barentsbanan förkortar sträckan betydligt för genomgående transporter utmed Northern Axis. Barentsbanan blir den kortaste vägen för genomgående transporter utan riktningsbyte utmed Northern Axis. Banan mellan Råtsi och Torneå är 368 km medan alternativvägen via Boden är 422. Km. Genomgående transporter mellan Narvik-Kiruna till Finland och Ryssland möjliggörs men också möjligheten att från Kolari Kaunisvaara nå Boden- Luleå via Malmbanan. 4. Potential och tillväxt för näringar 4.1 Turism Turismen är en stark växande näring i norra Sverige där naturturismen är den del som ökar mest omsatte turismnäringen i Lappland 3,2 miljarder, vilket bidrar till att skapa många arbetstillfällen för regionen. Norra Sverige förfogar över några av Sveriges största turistattraktioner som är kända långt utanför Sveriges gränser. Hit hör bland annat ishotellet i Jukkasjärvi, rymdturismen i Kiruna samt den vackra naturen och midnattssolen. Flyget är regionens absolut viktigaste länk i resekedjan för att kunna k ta emot turister utsåg regeringen Kiruna flygplats till en av landets tio nationella flygplatser på grund av sitt strategiska läge. 20

Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad

Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad 1 (6) Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad Hela programmet finns på: http://www.framtidensgruvochmineral.se/program/ Rullande

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 Mer än en miljon lastbilar passerar varje år Skåne på väg till och från andra destinationer - det blir tretton fordon i bredd genom hela Sverige. enom Skåne

Läs mer

SKOGSBASERADE NÄRINGAR

SKOGSBASERADE NÄRINGAR SKOGSBASERADE NÄRINGAR Industriella produktionsvärden Skogsbaserad industri, 2005, MSEK 10 000 5 000 1 000 Årlig genomsnittlig skogsproduktion, 2001-2005 0 MSEK 300 MSEK ÅF Infraplan Setra Billerud Smurfit

Läs mer

Infrastrukturprojekt i Norrland. Olle Tiderman

Infrastrukturprojekt i Norrland. Olle Tiderman Infrastrukturprojekt i Norrland Olle Tiderman Infrastrukturprojekt i Norrland Botniska korridoren Botniabanan och Norrbotniabanan Nationell godsstrategi Norrtåg Framgångsfaktorer Vision & substans Kunskap

Läs mer

7 Framtida råvaror och transportbehov

7 Framtida råvaror och transportbehov 7 Framtida råvaror och transportbehov Det finns en rad trender inom de olika råvarunäringarna i Barentsregionen som kan leda till att de kan komma utvecklas i olika riktningar. I detta kapitel beskrivs

Läs mer

SYDOSTLÄNKEN. För en bättre regional utveckling. Fyra kommuner i samverkan Älmhult Osby Olofström Karlshamn

SYDOSTLÄNKEN. För en bättre regional utveckling. Fyra kommuner i samverkan Älmhult Osby Olofström Karlshamn Alvesta Växjö För en bättre regional utveckling SYDOSTLÄNKEN Älmhult Hökön y Lönsboda Vilshult Olofström K Kristianstad Bromölla Sölvesborg Fyra kommuner i samverkan Älmhult Osby Olofström Karlshamn med

Läs mer

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna

Läs mer

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.

Läs mer

Yttrande över slutbetänkandet av hamnstrategiutredningen (SOU 2007:58)

Yttrande över slutbetänkandet av hamnstrategiutredningen (SOU 2007:58) Kommunstyrelsen 2007-12-03 234 541 Arbets- och personalutskottet 2007-11-26 250 536 Dnr 07.648-552 decks15 Yttrande över slutbetänkandet av hamnstrategiutredningen (SOU 2007:58) Bilaga: Sammanfattning

Läs mer

Yttrande över regional systemanalys 2010-2020 för de fyra nordligaste länen

Yttrande över regional systemanalys 2010-2020 för de fyra nordligaste länen 2008-08-13 Dnr 1479-08 Länsstyrelsen i Norrbotten Kommunikationer 971 86 Luleå Kopia: ÅF/Infraplan Yttrande över regional systemanalys 2010-2020 för de fyra nordligaste länen Sammanfattande synpunkter

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake ITS Arlanda 2011-03-29 Catherine Kotake Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-03-30 Smidigt för alla Välinformerande trafikanter och transportörer Samordnad information mellan trafikslagen

Läs mer

Logistik som utvecklingsstrategi

Logistik som utvecklingsstrategi Logistik som utvecklingsstrategi Umeå, Västerbotten och regionen i en ny situation: transportinfrastruktur som verktyg! Botniabanan Terminalutbyggnader Umeå hamn omstruktureras och kapacitetförstärks Tvärbanans

Läs mer

ett transportnav att räkna med Vill du vara med? Kom och ta plats i händelsernas centrum.

ett transportnav att räkna med Vill du vara med? Kom och ta plats i händelsernas centrum. ett transportnav att räkna med Vill du vara med? Kom och ta plats i händelsernas centrum. Den optimala platsen att Lasta, lossa och lagra längs norrlandskusten Det är möjligt att alla vägar leder till

Läs mer

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Tåg i tid Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Sedan våren 2011 har Region Värmland och Karlstads kommun tillsammans med Trafikverket drivit projektet Tåg i tid. Aktörerna har arbetat fram

Läs mer

Bygger för framtiden. INAB uppför och förvaltar järnvägsanknuten infrastruktur inom Umeå kommun. www.infrastrukturiumea.se

Bygger för framtiden. INAB uppför och förvaltar järnvägsanknuten infrastruktur inom Umeå kommun. www.infrastrukturiumea.se Bygger för framtiden INAB uppför och förvaltar järnvägsanknuten infrastruktur inom Umeå kommun www.infrastrukturiumea.se MED UPPDRAG ATT UTVECKLA Infrastruktur i Umeå AB är ett kommunalt bolag med uppgift

Läs mer

Kunskap om. Norrbotniabanan. Kunskap om Norrbotniabanan

Kunskap om. Norrbotniabanan. Kunskap om Norrbotniabanan Kunskap om Norrbotniabanan 2009 Kunskap om Norrbotniabanan Faktaunderlag Analys av Norrbottniska och Västerbottniska naturresursers betydelse för hållbar tillväxt. Länsstyrelserna i Norrbotten och Västerbotten,

Läs mer

Ett transportnav växer fram i Sundsvall - Norrlands huvudstad

Ett transportnav växer fram i Sundsvall - Norrlands huvudstad Ett transportnav växer fram i Sundsvall - Norrlands huvudstad Flexibla transporter för framtiden När marknaden för många branscher blir allt mer global, måste transporterna effektiviseras för att du som

Läs mer

Gunnar Sibbmark och Göran Johansson, VD respektive ordförande i Europakorridoren.

Gunnar Sibbmark och Göran Johansson, VD respektive ordförande i Europakorridoren. Diskussionen om Europakorridoren stannar ofta vid höga hastigheter och korta restider. Då glömmer vi något viktigt: Den utbyggda korridoren frigör också kapacitet för en kraftigt utökad spårbunden godstrafik.

Läs mer

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö 2 2014-04-22 Det är det här det handlar om! Beställning från Näringsdepartementet Beställning: PM 2014-01-08 från Näringsdepartementet, Transportenheten Ett

Läs mer

Kunskap om. Norrbotniabanan. Kunskap om Norrbotniabanan

Kunskap om. Norrbotniabanan. Kunskap om Norrbotniabanan Kunskap om Norrbotniabanan 2008 Kunskap om Norrbotniabanan Faktaunderlag Analys av Norrbottniska och Västerbottniska naturresursers betydelse för hållbar tillväxt. Länsstyrelserna i Norrbotten och Västerbotten,

Läs mer

1000 miljarder SEK RYSSLAND NORGE FINLAND SVERIGE. = omslutningen av de industriprojekt som ska genomföras i området under perioden 2011-2020.

1000 miljarder SEK RYSSLAND NORGE FINLAND SVERIGE. = omslutningen av de industriprojekt som ska genomföras i området under perioden 2011-2020. 1000 miljarder SEK = omslutningen av de industriprojekt som ska genomföras i området under perioden 2011-2020 NORGE Tromsö Narvik Kiruna FINLAND Murmansk RYSSLAND Gällivare SVERIGE Pajala Luleå Kalix Kemi

Läs mer

Nordic Logistic Center i Storuman - intermodalt logistiknav i norra Skandinavien

Nordic Logistic Center i Storuman - intermodalt logistiknav i norra Skandinavien Nordic Logistic Center i Storuman - intermodalt logistiknav i norra Skandinavien Narvik Murmansk Mo i Rana Mosjøen NLC Storuman Östersund NLC Umeå Trondheim Vasa Oslo Stockholm Helsingfors St Petersburg

Läs mer

Rätt spår 2 FULL TRIM!

Rätt spår 2 FULL TRIM! Rätt spår 2 FULL TRIM! Sammanfattning av rapport om trimning av befintlig bansträckning Karlstad-Örebro Februari 2009 Sammanfattning av rapport om trimning av befintlig bansträckning Karlstad-Örebro 1

Läs mer

Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter

Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter 2014-01-31 Per-Henrik Evebring 2009-06-23 Stora Enso Skog AB premiärtåg 30/6-2008 Stockarydsterminalen AB premiärtåg 1/9-2008 Skogs- & bränslesortiment

Läs mer

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Logistikforum i Jönköping 2008 Bo-Lennart Nelldal Adj. professor Järnvägsgruppen KTH 2008-08-20 1 KTH Järnvägsgruppen - Systemsyn Intäkt

Läs mer

Åtgärdsvalsstudier en metodik för planering i tidiga skeden

Åtgärdsvalsstudier en metodik för planering i tidiga skeden Åtgärdsvalsstudier en metodik för planering i tidiga skeden Jan Lindgren, Trafikverket 1 2015-02-24 Åtgärdsval vad, varför? När ett problem i transportsystemet identifierats påbörjas ett åtgärdsval. Åtgärdsval

Läs mer

Råvaror och kommunikationer i Barents TRV 2011/31274 2011-12

Råvaror och kommunikationer i Barents TRV 2011/31274 2011-12 Råvaror och kommunikationer i Barents TRV 2011/31274 2011-12 Medverkande Regeringsuppdrag: Råvaror och kommunikationer i Barents Organisation: Beställare Trafikverket Projektansvarig Bitr. projektansvarig

Läs mer

Kombiterminaler Kombiterminaler Fyrbodal Sammanfattning Kjell Norberg

Kombiterminaler Kombiterminaler Fyrbodal Sammanfattning Kjell Norberg Kombiterminaler Kombiterminaler Fyrbodal Sammanfattning Kjell Norberg Figur 1: Bilden kommer från presentationsbroschyren för Marco Polo programmet. Marco Polo är Europeiska Unionens program för projekt

Läs mer

Remiss kapacitetsutredning Trafikverket

Remiss kapacitetsutredning Trafikverket Handläggare Datum Diarienummer Anna Ekman 2012-03-22 KS 2012/0261 0480-45 01 24 Kommunstyrelsens arbetsutskott Remiss kapacitetsutredning Trafikverket Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott

Läs mer

STRATEGISK AFFÄRSPLAN: HARGS HAMN AB

STRATEGISK AFFÄRSPLAN: HARGS HAMN AB STRATEGISK AFFÄRSPLAN: HARGS HAMN AB Antagen av styrelsen för Hargs Hamn AB, 2011 Hargs Hamn AB Banvägen 1, SE-742 50 Hargshamn. Tel: 0173-201 55, Fax: 0173-203 11. www.hargshamn.se Rekommenderad affärsinriktning

Läs mer

Rese- och turistnäringen i Världen, Sverige och Norrbotten. Björn Arvidsson, Razormind Toppmötet, Gällivare 24 Nov 2011

Rese- och turistnäringen i Världen, Sverige och Norrbotten. Björn Arvidsson, Razormind Toppmötet, Gällivare 24 Nov 2011 Rese- och turistnäringen i Världen, Sverige och Norrbotten Björn Arvidsson, Razormind Toppmötet, Gällivare 24 Nov 2011 Global infrastruktur Global infrastruktur 2,5 miljarder passagerare 920 flygbolag

Läs mer

Kort historia. Norrtågstrafiken

Kort historia. Norrtågstrafiken Kort historia Norrtågstrafiken 1999 Processen runt tågtrafiken i Norrland startar 2001 Intresseföreningen Norrtåg startar ett politiskt samarbete kring tågutvecklingen i Norrland utmaningar och möjligheter

Läs mer

Regional hearing i Kapacitetsutredningen

Regional hearing i Kapacitetsutredningen Regional hearing i Kapacitetsutredningen Göteborg den 16 mars 2012 Jörgen Olofsson March 19, 2012 1 Stora Enso i sammandrag Stora Enso är den globala nytänkaren inom biomaterial, papper, förpackningar

Läs mer

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Roger Johansson Biobränslekoordinator, Sveaskog Panndagarna 9 10 feb 2011 Innehåll Kort om Sveaskog Marknadssituation biobränsle Sverige Utblick

Läs mer

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik East Sweden Business Solutions Effektiv logistik Välkommen till East Sweden, affärsmiljön med växtkraft! Rätt läge Vad har globala industriföretag som Siemens, Ericsson, Toyota, Saab och Väderstadverken

Läs mer

Effektredovisning för BVLu_018 Luleå-Kiruna ökad hastighet

Effektredovisning för BVLu_018 Luleå-Kiruna ökad hastighet PM Effektredovisning för BVLu_018 Luleå-Kiruna ökad hastighet Handläggare: Telefon: e-post: Innehåll 1 Effektbeskrivning av åtgärd...3 1.1 Allmänt...3 1.2 Trafikering...3 1.3 Restider/transporttider/avstånd...3

Läs mer

Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare

Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv Bertil Hallman SVäpl Projektledare Bertil Hallman Långsiktig planerare Samhälle Region Väst Projektledare för Stråkstudie Vänersjöfartens

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg STOCKHOLM VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

Stora investeringar i ny järnväg i närtid

Stora investeringar i ny järnväg i närtid Stora investeringar i ny järnväg i närtid Under nästa mandatperiod kommer en socialdemokratiskt ledd regering fatta beslut om omfattande investeringar i ny svensk järnväg. Nyinvesteringarna i järnväg uppgår

Läs mer

Kapacitetsbristen i järnvägssystemet Fulla spår hotar näringslivet. Per Corshammar, Ramböll

Kapacitetsbristen i järnvägssystemet Fulla spår hotar näringslivet. Per Corshammar, Ramböll Kapacitetsbristen i järnvägssystemet Fulla spår hotar näringslivet Per Corshammar, Ramböll Transportkapacitet Ökad kapacitet leder till punktligare, säkrare och snabbare transporter till lägre kostnad

Läs mer

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN LULEÅ KOMMUN 1(5) INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN 1. INLEDNING Internationaliseringen är en av de viktigaste förändringarna av samhället under senare år. Ökade möjlighet för information, kunskap,

Läs mer

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso,

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, inför Europeiska rådet den 22 maj 2013 Nya villkor på den internationella energimarknaden Finanskrisens

Läs mer

Stockarydsterminalen Infrastruktur i samverkan ger positiva miljövinster

Stockarydsterminalen Infrastruktur i samverkan ger positiva miljövinster Stockarydsterminalen Infrastruktur i samverkan ger positiva miljövinster 2013-05-22 Per-Henrik Evebring Stormen Gudrun 2005 ställde Skogsindustrin inför nya utmaningar. Varför en järnvägsterminal i Stockaryd?

Läs mer

Policydokument för Den Skandinaviska Arenan

Policydokument för Den Skandinaviska Arenan Policydokument för Den Skandinaviska Arenan Den Skandinaviska Arenan Den Skandinaviska Arenan är ett politiskt samarbete för att knyta samman Öresundsregionen, Halland, Göteborg-Osloregionen*. Initiativet

Läs mer

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 Ostlänken och trafikutvecklingen Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 1 SJ AB:s resultat 2005 +566 Mkr Snabbtåg 2 SJ:s goda resultat beror på Kraftigt minskade kostnader Ökade intäkter trots Kraftigt ökad

Läs mer

Umeå. Figur 4.1:1. Tåg av Regina-typ, används för regionaltrafik på flera sträckor i södra Sverige. Gemensam del för hela Norrbotniabanan

Umeå. Figur 4.1:1. Tåg av Regina-typ, används för regionaltrafik på flera sträckor i södra Sverige. Gemensam del för hela Norrbotniabanan 4 Framtidsscenario med Norrbotniabanan Norrbotniabanan är ett järnvägsprojekt med stor regional, nationell och internationell betydelse. Stora vinster redan på kort sikt finns att hämta för godstrafiken,

Läs mer

Trendanalys: Vision 2020 Vad krävs för att fördubbla turistnäringens omsättning till 500 miljarder år 2020?

Trendanalys: Vision 2020 Vad krävs för att fördubbla turistnäringens omsättning till 500 miljarder år 2020? Trendanalys: Vision 2020 Vad krävs för att fördubbla turistnäringens omsättning till 500 miljarder år 2020? Sammanfattning Turistnäringen har gemensamt tagit fram en nationell strategi och vision att fördubbla

Läs mer

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Uppdaterad: 5 juni 2013 Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Vägstandarden på E20 Vilka sträckor på E20 är fortfarande ännu inte utbyggda? Totalt handlar det om fem etapper eller ungefär 80 kilometer

Läs mer

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Nuläge transportsektorns klimatpåverkan Positivt Utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter

Läs mer

The No.1 port in Scandinavia

The No.1 port in Scandinavia THE PORT OF SCANDINAVIA 57 42 N 11 56 E The No.1 port in Scandinavia Porten mot världen Göteborgs Hamn är Skandinaviens största hamn med direktlinjer till 140 destinationer globalt. Det gör oss till Skandinaviens

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Tillgänglighetens betydelse för besöksnäringen

Tillgänglighetens betydelse för besöksnäringen HUI RESEARCH PÅ UPPDRAG AV TRANSPORTFÖRETAGEN, SLAO OCH STF... JUNI 2015 Tillgänglighetens betydelse för besöksnäringen Case: Kirunafjällen Årefjällen GUSTAV BLOMQVIST MARTIN KARLSSON KARIN OLSSON Sammanfattning

Läs mer

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011 Turistnäringens Resindex och prognos Q2 Utfall Q2 jämfört med Q2 2010. Sammantaget visar turistnäringens resindex att resandet och boendet till, från och inom Sverige ökade med 3 procent jämfört med motsvarande

Läs mer

Götalandsbanan. Miljoner människor kommer varandra närmare

Götalandsbanan. Miljoner människor kommer varandra närmare Götalandsbanan Miljoner människor kommer varandra närmare 1 Födelsedagskalas i Jönköping år 2030. Klara firar sin femårsdag med morfar från Göteborg, farmor från Stockholm och kusinerna från Linköping.

Läs mer

Anläggningar för tågbildning Kriterier för utpekande av anläggningar E1

Anläggningar för tågbildning Kriterier för utpekande av anläggningar E1 Anläggningar för tågbildning Kriterier för utpekande av anläggningar Anläggningen är eller blir lokaliserad till betydande konsumtions- och produktionsområden Anläggningen är eller blir lokaliserad till

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Christina Lugnet Toppmöte Gällivare 24 november 2011

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Christina Lugnet Toppmöte Gällivare 24 november 2011 Christina Lugnet Toppmöte Gällivare 24 november 2011 1 Tillväxtverkets Besöksnäringsprogram Mål Sverige skall ha en hög attraktionskraft som turistland och en långsiktigt konkurrenskraftig turistnäring,

Läs mer

Baltic-Link är en viktig länk i det framtida europeiska transportnätet TEN-T i Östersjöregionen

Baltic-Link är en viktig länk i det framtida europeiska transportnätet TEN-T i Östersjöregionen Norway Moscow Belarus, Ukraine Odessa Italy Athens är en viktig länk i det framtida europeiska transportnätet TEN-T i Östersjöregionen korridoren Slutresultat Initiativet till en korridor togs 1998 i ett

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Med en omsättning på mer än 84 miljarder kronor står våra svenska och utländska besökare för 13% av

Läs mer

SSABs klimatarbete mot 2050. Jonas Larsson, SSABs miljöchef

SSABs klimatarbete mot 2050. Jonas Larsson, SSABs miljöchef SSABs klimatarbete mot 2050 Jonas Larsson, SSABs miljöchef en global och mycket specialiserad stålkoncern 17 300 anställda i mer än 50 länder SSABs produktionsorter Försäljning 2 SSABs verksamhet gör skillnad

Läs mer

Vårt nuläge och framtid. Samferdselpolitisk konferens 2015-03-10 Bo Krogvig, LKAB

Vårt nuläge och framtid. Samferdselpolitisk konferens 2015-03-10 Bo Krogvig, LKAB Vårt nuläge och framtid Samferdselpolitisk konferens 2015-03-10 Bo Krogvig, LKAB AGENDA Nuläget i LKAB Vårt tillväxtprojekt LKAB 37 Investeringar i Narvik och Ofotbanen för framtiden Omvärldsförändringar

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

VÄNERHAMN KOMPLETTA LOGISTIKLÖSNINGAR

VÄNERHAMN KOMPLETTA LOGISTIKLÖSNINGAR VÄNERHAMN KOMPLETTA LOGISTIKLÖSNINGAR Skandinaviens mest centrala kusthamn KARLSTAD VÄNERHAMN AB är en av Sveriges största hamnaktörer med en årlig godsvolym motsvarande GRUVÖN KRISTINEHAMN cirka 3 miljoner

Läs mer

59 Norrbotniabanan Godstrafiketudie, 2005. ÅF Infraplan. Större järnvägar i Barentsregionen. angränsande regioner. Regioncentrum Andra städer

59 Norrbotniabanan Godstrafiketudie, 2005. ÅF Infraplan. Större järnvägar i Barentsregionen. angränsande regioner. Regioncentrum Andra städer 4 Transportsystemen 4.1 Allmänt Norra Europa har ett perifert läge i förhållande till de stora marknaderna och dess transportinfrastruktur avgränsas i betydande grad av respektive lands nationsgränser.

Läs mer

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer

Bild: Kasper Dudzik. Nyckelstråket. för högre fart på Sverige

Bild: Kasper Dudzik. Nyckelstråket. för högre fart på Sverige Bild: Kasper Dudzik Nyckelstråket för högre fart på Sverige Satsa på det som ger mest och snabbast resultat! Nyckelstråket*, med Västra Stambanan, Mälarbanan och Svealandsbanan, är Sveriges viktigaste

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK

MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK Miljöpartiets satsningar för en modern tågtrafik 2011-12-09 Sammanfattning Miljöpartiet presenterar här ett paket med våra förslag för en modernisering

Läs mer

Hos oss kommer du att trivas i den internationella miljön och bland trevliga människor.

Hos oss kommer du att trivas i den internationella miljön och bland trevliga människor. Haparanda är Sveriges östligaste tätort. Namnet, en försvenskning av finskans Haaparanta, betyder ordagrant aspstrand. Staden ligger alldeles invid riksgränsen mot Finland och gränsar direkt till den finländska

Läs mer

Rapport om Mälarsjöfarten 2013

Rapport om Mälarsjöfarten 2013 Rapport om Mälarsjöfarten 2013 Sjöfarten är i allmänhet ett billigt och effektivt transportsätt. För vår verksamhet är en fungerande sjöfart helt avgörande Jan Gånge, VD, Cementa 2013 året då många började

Läs mer

Ärende: Yttrande på Trafikverkets nationella plan för transportsystemet 2014-2025

Ärende: Yttrande på Trafikverkets nationella plan för transportsystemet 2014-2025 Yttrande 2013-08-26 Västra Götalandsregionen Regionutvecklingssekretariatet Ärende: Yttrande på Trafikverkets nationella plan för transportsystemet 2014-2025 Sjuhärads kommunalförbund, fortsättningsvis

Läs mer

Näringsdepartementet Remiss nr: N2014-7434-E 103 33 Stockholm. Yttrande över Fossilfrihet på väg SOU 2013:84

Näringsdepartementet Remiss nr: N2014-7434-E 103 33 Stockholm. Yttrande över Fossilfrihet på väg SOU 2013:84 2014-05-16 Näringsdepartementet Remiss nr: N2014-7434-E 103 33 Stockholm Yttrande över Fossilfrihet på väg SOU 2013:84 kemiindustrierna i Sverige och Skogsindustrierna har valt att gemensamt yttra sig

Läs mer

7. Trafik och kommunikationer. december 2004

7. Trafik och kommunikationer. december 2004 december 2004 7. Trafik och kommunikationer 1 Innehåll Vägar och motortrafi k...3 Trafi ksäkerhet och olyckor Parkeringar Planerade åtgärder Järnvägen...6 Hamn, sjötransport, fl ygplats, fl ygtransport...7

Läs mer

Systemanalys HCT. Emeli Adell Trivector Projektledare

Systemanalys HCT. Emeli Adell Trivector Projektledare Systemanalys HCT Emeli Adell Trivector Projektledare Syftet med systemanalysen: Undersöka vilka effekter som införande av HCT kan leda till för samhället som helhet på kort och lång sikt. Arbetsgrupp:

Läs mer

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Yttrande med anledning av EU-Kommissionens meddelande angående Hållbara framtida transporter: Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

ERTMS för att stärka järnvägens konkurrenskraft

ERTMS för att stärka järnvägens konkurrenskraft ERTMS för att stärka järnvägens konkurrenskraft Ett gemensamt gränsöverskridande trafikstyrningssystem för järnvägen Europa ska få en gemensam och konkurrenskraftig järnväg. Med detta i fokus beslutade

Läs mer

Den skandinaviska arenan

Den skandinaviska arenan Den skandinaviska arenan I det 600 km långa stråket Oslo-Göteborg-Öresund bor idag ca 8 miljoner människor. Inom en radie av 300 km från Göteborg finns 50% av Skandinaviens industriella kapacitet. 1 SYFTE

Läs mer

Tillgänglighet och transporter sett ur besöksnäringens mjuka perspektiv 2012-03-23

Tillgänglighet och transporter sett ur besöksnäringens mjuka perspektiv 2012-03-23 . Tillgänglighet och transporter sett ur besöksnäringens mjuka perspektiv Hos oss är allt och alla som besökaren möter: Vad vill vi förbättra? Vi vet att vi behöver nå fler internationella gäster för att

Läs mer

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01 Preems miljöarbete Alternativa bränslen och Gröna korridorer Datum 2011-12-01 Syfte Föredragshållare Gröna korridorer Anders Malm, Logistikchef Korta fakta om Preem - 2010 Omsättning 87 miljarder SEK Ett

Läs mer

Hur kan företag påverka och bli påverkade av ambitioner (samverkansmodeller - informationssystem - teknik) Umeå 13 Nov 2013 Fredrik Bärthel

Hur kan företag påverka och bli påverkade av ambitioner (samverkansmodeller - informationssystem - teknik) Umeå 13 Nov 2013 Fredrik Bärthel tat, fråga, liknande Hur kan företag påverka och bli påverkade av ambitier (samverkansmodeller - informatissystem - teknik) Umeå 13 Nov 2013 Fredrik Bärthel ch punktlista Bothnian Green Logistics Corridor

Läs mer

Som talargåva skänker Logistik & Transport pengar till Läkare Utan Gränser.

Som talargåva skänker Logistik & Transport pengar till Läkare Utan Gränser. Som talargåva skänker Logistik & Transport pengar till Läkare Utan Gränser. Logistik & Intermodala transportsystem Jan Kilström, Anders Peterson, Tord Sandahl, Sven-Erik Andersson, Mats Olsson Programansvariga:

Läs mer

Skandinaviens största sågverk

Skandinaviens största sågverk Bravikens sågverk Rapport Nr:01 Juni 2008 Om byggandet av Skandinaviens största sågverk i Norrköping Skandinaviens största sågverk Holmen investerar drygt en miljard kronor i det som kommer att bli Skandinaviens

Läs mer

LKAB HÅLLBAR UTVECKLING

LKAB HÅLLBAR UTVECKLING Vår väg framåt 2013-10-04 LKAB HÅLLBAR UTVECKLING Lars-Eric Aaro, vd och koncernchef Boden, 17 oktober 2014 HÅLLBARHET FINNS I VÅRT DNA 1 LKAB HAR GOD TILLGÅNG TILL JÄRNMALM I NORRBOTTEN, MEN KÄLLORNA

Läs mer

Yttrande över Kapacitetsutredningen Företrädare för offentlig sektor i de fem nordliga länen

Yttrande över Kapacitetsutredningen Företrädare för offentlig sektor i de fem nordliga länen Yttrande över Kapacitetsutredningen Företrädare för offentlig sektor i de fem nordliga länen Kapacitetsutredningen är ett bra initiativ som i flera avseenden kommer rätt, men på avgörande punkter underskattar

Läs mer

NORDREGIO FORUM ATTRAKTIONSKRAFT NORDEN 14-15.10 2013

NORDREGIO FORUM ATTRAKTIONSKRAFT NORDEN 14-15.10 2013 NORDREGIO FORUM ATTRAKTIONSKRAFT NORDEN 14-15.10 2013 TORNEDALSRÅDET Bildades 1987 EU 1995 14 Gränskommuner 33 Ledamöter; 14 styrelsen 75 000 inv.; ca. 50 000 km2 4 språk / 4 kulturer OUTOKUMPU TORNIO

Läs mer

NTF Västernorrland Årsmöte 24 mars 2010

NTF Västernorrland Årsmöte 24 mars 2010 NTF Västernorrland Årsmöte 24 mars 2010 Kort Historia 1999 Processen runt tågtrafiken i Norrland startar 2001 Intresseföreningen Norrtåg startar som på ett politiskt plan drivit tågfrågan i Norrland vidare.

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

Utmaningar: Utmaningar: Höjda standarden på E4 genom Härnösand. Öka bärigheten av lågtrafikerade inlandsvägar för skogsindustrins transporter

Utmaningar: Utmaningar: Höjda standarden på E4 genom Härnösand. Öka bärigheten av lågtrafikerade inlandsvägar för skogsindustrins transporter till de större städerna Sundsvall, Härnösand och Örnsköldsvik. har också två betydande flaskhalsar, genom Härnösand samt genom Örnsköldsvik. åda projekten bedöms samhällsekonomiskt lönsamma att åtgärda

Läs mer

Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014

Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014 Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014 2013-09-19 Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014 1. Inledning Mellan 2011-2013 pågår projekt Nya Ostkustbanan. Projektets övergripande syfte är att uppnå en

Läs mer

Program för att göra Värmland till en ännu bättre plats för företagen

Program för att göra Värmland till en ännu bättre plats för företagen Program för att göra Värmland till en ännu bättre plats för företagen FÖRORD Värmland har ett rikt och varierat näringsliv med allt från globalt konkurrenskraftiga och exporterande företag, till lokala

Läs mer

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Gatukontorsdagar 2010 Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation

Läs mer

Uppdraget ska i sin helhet redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 29 februari 2012.

Uppdraget ska i sin helhet redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 29 februari 2012. Regeringsbeslut III 7 2011-03-10 N2011/1933/TE Näringsdepartementet Trafikverket 781 89 BORLÄNGE Uppdrag för ökad kapacitet i järnvägssystemet Regeringens beslut Regeringen uppdrar åt Trafikverket att

Läs mer

sektorn 6.3 Europeisk avreglering

sektorn 6.3 Europeisk avreglering Godstransporter som använder minst två olika trans Är intermodala järnväg sektorn Detta avsnitt beskriver utvecklingstendeser inom godstransportsektorn, varvid utvecklingen av konkurrenssnittet mellan

Läs mer

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen NTF 2 oktober 2007 Regiondirektör Magnus Persson Regionförbundet Örebro Länets tolv kommuner och landstinget Start 1 jan 2006 1 jan 2007 övertog samordningsansvaret

Läs mer

Fakta om transporter 2012

Fakta om transporter 2012 Fakta om transporter 2012 En sammanställning från TransportGruppen Hur ser transportnäringen ut? Godsterminaler, lager, magasin 3% Övrig kollektivtrafik 4% *Handel med och serviceverkstäder för motorfordon

Läs mer

FRÅN SUNDSVALL TILL VÄRLDEN. Snabbt, säkert och klimatsmart med Göteborgs Hamn och Railport

FRÅN SUNDSVALL TILL VÄRLDEN. Snabbt, säkert och klimatsmart med Göteborgs Hamn och Railport FRÅN SUNDSVALL TILL VÄRLDEN Snabbt, säkert och klimatsmart med Göteborgs Hamn och Railport LEDARE Världen nästa! Sundsvallsregionen är utan tvekan på gång. Med jämna mellanrum kan vi läsa om hur näringslivet

Läs mer

Gröna korridorer Populärversion av slutrapport december 2012

Gröna korridorer Populärversion av slutrapport december 2012 Gröna korridorer Populärversion av slutrapport december 2012 Bakgrund År 2007 lanserade EU-kommissionen begreppet Gröna korri dorer i sin logistikhandlingsplan. Kommissionen ville öka samarbetet över nationsgränser

Läs mer