möjligheter av sammanställning av behov och Kolari och

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "möjligheter av sammanställning av behov och Kolari och"

Transkript

1 Möjlighetsstudie Barentsbanann En sammanställning av behov och möjligheter av en ny järnvägsdragning mellan Kolari och Svappavaara

2 Vectura Consulting AB Magnus Burvall Sofia Rosendahl Anders Lundberg

3 Förord I Barentsregionen sker en utveckling inom en mängd olika näringar men framför allt inom malm- och skogsindustrin. Detta kommer att medföra ett ökat transportbehov som ställer krav på utveckling av transportinfrastrukturen. Trafikverket har inom MINeprojektet (Malmtransporter i Norrbotten) genomfört två delprojekt med en ny utredningsmetodik kallad Åtgärdsvalsval. Det ena delprojektet har omfattat Malmbanan/Ofotenbanan och det andra sträckan mellan Kaunisvaara Malmbanan. Resultatet av Åtgärdsval Malmbanan visade på att omfattande investeringar är nödvändiga för att nå målet med tillräcklig kapacitet på Malmbanan. För Norra omloppet mellan Narvik Kiruna krävs dubbelspårutbyggnad och för Södra omloppet mellan Kiruna Luleå behövs partiella dubbelspår. I det andra delprojektet Åtgärdsval Kaunisvaara Svappavaara, studerades ett stort antal åtgärder med syfte att uppfylla målet med hållbara gruvtransporter mellan Kaunisvaara och Narviks hamn. Under åtgärdsvals processen blev det tydligt att det allmänna vägnätet i området initialt måste nyttjas för att nå en fungerande transportkedja till år 2013 när gruvdriften kommer i gång. Utredningens förslag landade i två delar dels ett genomförande av vägprojektet som har effekter på kort- och medellång sikt dels andra åtgärder såsom en järnväg på längre sikt. fortsatt process i utvecklingen av transportinfrastrukturen i enlighet med Åtgärdsvalsstudiens slutsatser. Möjligheten att anlägga ett nytt transportsystem med bland annat en ny järnvägssträckning har studerats i denna studie som koncentrerat sig på 1. en behovsanalys 2. ett första förslag till stegvis utbyggnad 3. förslag till fortsatt utvecklingsprocess fördjupat idéskede Det nya transportsystemet har vi kallat Barentsbanan och avgränsat denna till sträckan Kiruna- Kemi eller formellt Råtsi Laurila knutpunkter, som en del i stråket Northern Axis. Vi har i denna studie också analyserat en primär intressentkrets och vi har kommit till slutsatsen att rekommendera att det fortsatta arbetet organiserats som ett internationellt utvecklingsprojekt. Ett Regeringsbeslut har tagits som omfattar investeringar i enlighet med utredningens förslag och utbyggnader kommer att ske i enlighet med ett nyligen upprättat genomförandeavtal på ca 1,3 Mrd under en tre - fyra års period. Nya järnvägar genomgår normalt en lång idéutvecklings- och planeringsprocess. Detta förhållande har gjort att PUAB (Pajala Utveckling AB) som representerar intressenter i regionen har valt att utreda möjligheter till en

4 Innehåll Sammanfattning Bakgrund Förutsättningar Barentsbanans roll för regionen Potential och tillväxt för näringar Effekter och konsekvenser Genomförande Fortsatt arbete Referenser Bilaga 1 Prognos över mängden produkter från gruvverksamhet 2010/2015 samt 2020 i Norrbotten Bilaga 2 Skogsmarksvärde i en 10 mils radie kring Junosuando

5 Sammanfattning I takt med den ökande tillväxten i Asien ökar konkurrensen om den energi som driver den ekonomiska tillväxten. När efterfrågan på fossila bränslen överstiger tillgänglig produktionskapacitet kommer priset på transporter att öka. För att vidmakthålla långsiktigt hållbara marknadsandelar på en global marknad är det av yttersta vikt att åstadkomma effektivare logistiklösningar. Barentsområdet, som utgörs av norra Norge, Sverige, Finland och nordvästra Ryssland, är rikt på råvaror och utveckling av detta område utgör en förutsättning för att EU ska nå upp till sin uttalade strategi för ökad självförsörjning av råvaror. En stor del av de råvaror som behövs inom industrin i olika delar av EU kommer från denna region, bland annat ca 90 % av EU:s inhemska produktion av järnmalm. Barentsbanan 392 km mellan Kiruna och Kemi består av flera länkar: Anslutning via ny bandel på malmbanan Kiruna Råtsi, 10 km Enn kapacitetsförstärkt befintlig bana mellan Råtsi och Svappavaara, 40 km Enn ny bana mellan Svappavaara Kaunisvaara, 112 km Enn ny bana med Finsk spårvidd mellan Kaunisvaara och Äkäsjoki, 17 km Enn kapacitetsförstärkt och upprustad befintlig bana mellan Äkäsjoki och Kolari, 17 km En kapacitetsförstärkt nyligen upprustad bana mellan Kolari Tornio, 182 km Anslutning via befintlig bandel Tornio Kemi, 14 km Barentsbanan är en tänkt transportkorridor, från stambanenätet i Finland via Kolari och Malmbanan i Sverige, vidare mot Narviks hamn och stambanenätet i Sverige. Banan syftar till att stärka tillväxten inom Barentsregionen genom att tillgodose logistikflödena till, från och inom ett geografiskt område i stortt behov av effektiva logistiklösningar. Barentsbanan kan delvis ses som ett kapacitetstillskott och dels en transportväg för genomgående godstransporter mellan Malmfälten och Finland/ Ryssland. Planer har sedan länge funnits på en global transportkorridor för främst genomgående containertransporter mellan USA och Asien som skulle ta vägen via Narvik och Finland och sedan den transsibiriska järnvägen. Barentsbanan skulle förstärka den kopplingen mellan Norge och Ryssland. Figurr 9. Barentsbanans nya sträckning samt befintligt järnvägsnät i Barentsregionen. 5

6 Gränsterminalen mellan de två spårvidderna etableras i Kaunisvaara. På gränsterminalen möjliggörs omlastning av lösa lastbärare och omaxling av vagnar och andra tekniker för smidig överföring av genomgående transporter. Förutom transporterna av malm till hamnarna i Narvik och Luleå och till stålfabrikerna i Luleå och Raahe kan en ny järnvägsförbindelse ha följande fördelar: En kostnadseffektiv och långsiktigt hållbar järnvägsförbindelse för olivin/bentonit, olja och andra råvaror som är nödvändiga för kulsinterframställningen En kapacitetsutbyggnad för den konventionella frakten i den Norra axeln mellan Narvik och de Baltiska länderna med Kolari som en viktig hub med nödvändiga faciliteter för återlastning och containerhantering En järnvägskorridor för export av norsk fisk som kommer från östra och norra Norge i jämförelse med ARE-expresstågen från Narvik till Oslo En järnvägskorridor för timmer där såväl den befintliga terminalen i Kolari som nya på den svenska sidan kan bli viktiga lokaliseringar för finska och svenska sågverk, papper- och pappersmassafabriker En järnvägskorridor där Äkäs-Kolari-Pajala-turistområdet kan bli en destination för svenska nattåg Banan kommer också att ha en avlastande effekt på malmbanans södra omlopp genom att kanalisera transporter efter Northern Axis mellan Kiruna- Narvik och Finland/Ryssland via Kaunisvaara gränsstation. Detta medför en kortare transportväg på ca 56 km utan riktningsbyte och mindre trängsel på banan för dessa transporter. Nästan alla stora infrastruktursatsningar föregås av en utvecklingsprocess som ofta kan ta mer än ett decennium att förverkliga. Gemensamt är också att konstellationer av intressenter samverkar i de olika utvecklingsfaserna. Stora infrastrukturprojekt genomförs i etapper. I stråket mellan Kemi - Kiruna via Kolari Kaunisvaara pågår en beslutad uppgradering i väg- och järnvägsnätet. Åtgärderna tillgodoser transportbehovet på kort- och medellång sikt. För att en konkurrenskraftig och långsiktigt hållbar råvaruexploatering skall förverkligas måste transportsystemet utvecklas ytterligare. Det handlar såväl om kapacitet som att leverera kostnadseffektiva tunga transportflöden över relativt långa avstånd via hamn- och inlandterminaler. Vi har i denna utredning skisserat hela 16 möjliga etapputbyggnader som svarar upp mot ovan angivna mål. Detta är en första ansats och etapperna kan komma att genomföras i olika paket allt efter behoven uppstår och finansieringslösningar möjliggörs. En fullbordan innebär en elektrifierad järnväg med ett intermodalt transportsystem som angör terminaler i inlandet, hamnar och industrier och som är uppkopplat till malmbanan och stamjärnvägsnätet i Finland. Vi har slutligen i denna utredning lämnat förslag till en genomförandemodell för det fortsatta utvecklingsarbetet som bygger på att det etableras ett internationellt samarbetsprojekt med ett sekretariat lämpligen förlagt till Pajala i samverkan med Kolari kommun. Vi betonar också att samverkan måste ske med Trafikverken i berörda länder även om detta långsiktiga utvecklingsarbete befinner sig i ett tidigt idéskede. 6

7 1. Bakgrund I takt med den ökande tillväxten i Asien ökar konkurrensen om den energi som driver den ekonomiska tillväxten. När efterfrågan på fossila bränslen överstiger tillgänglig produktionskapacitet kommer priset på transporter att öka. För att vidmakthålla långsiktigt hållbara marknadsandelar på en global marknad är det av yttersta vikt att åstadkomma effektivare logistiklösningar i hela Barentsområdet. Peak oil innebär att hälften av jordens oljetillgångar inom kort kommer att vara förbrukade och att oljeproduktionen därefter kommer att avta bestod svensk oljeimport av 38 % från Ryssland, 27 % från Norge och 19 % från Danmark (Datakälla: SPI). Danmark förväntas sluta exportera olja inom cirka fem år och Norges och Rysslands oljeexport kommer att upphöra kring Olja kommer att utvinnas efter 2030 i dessa länder men de kommer tvingas att sluta exportera sin olja och i stället använd den för inhemskt bruk. För ett importland som Sverige innebär detta att vi måste ställa om till att bli oberoende av olja och investera i teknik och utrustning som inte kräver olja eller bensin (Källa; ). Järnvägen är det överlägset kapacitetsstarkaste transportmedlet näst sjöfart. På Malmbanan transporterar varje tågsätt ton, vilket motsvarar 103 lastbilsekipage med totalvikt 90 ton (dispensfordon). Ett timmertåg lastar på motsvarande sätt 35 lastbilar med således 35 travar till. Även för energi som fossila bränslen t.ex. LNG eller biomassa kommer järnvägen att vara ett intressant transportalternativ. Skogsindustrin nyttjar en mängd kemikalier och många stora privatvagnsföretag har specialiserat sig på transporter av farligt gods, där järnväg utgör ett säkert transportalternativ. I Barentsområdet finns också livsmedelsproduktion, där fisk växer snabbast. Behovet av intermodala containertåg i öst-västlig riktning kommer också med ett ökat handelsutbyte mellan Ryssland, Asien och Europa. Järnvägen är det energieffektivaste transportmedlet som finns tillgängligt. En omställning från vägtrafik till järnväg kan skapa lägre flexibilitet för enskilda aktörer inom logistikkedjan. En sådan omställning kommer därför att ställa högre krav på samarbete och koordinering av transporter för att tillgodose enskilda intressenters behov. Barentsbanan är en tänkt transportkorridor, från stambanenätet i Finland via Kolari och Malmbanan i Sverige, vidare mot Narviks hamn och stambanenätet i Sverige. Banan syftar till att stärka tillväxten inom Barentsregionen genom att tillgodose logistikflödena till, från och inom ett geografiskt område i stort behov av effektiva logistiklösningar. Barentsbanan är en naturlig del av den utveckling som i dagsläget sker inom Barentsregionen. Den syftar till att gemensamt samordna intressenters behov av materialförsörjning inom Barentsregionen samt deras behov av en transportkorridor till global exportmarknad. Ett väl utbyggt transportsystem är ett krav för att näringar ska kunna expandera. Om infrastrukturen inte är förberedd kan detta bromsa eller förhindra utvecklingen av dem. 7

8 Figur 1. Barentsregionen 8

9 2. Förutsättningar Norra Norge, Sverige, Finland och nordvästra Ryssland är rika på råvaror och utgör en förutsättning för att EU ska nå upp till sin uttalade strategi för ökad självförsörjning av råvaror. En stor del av de råvaror som behövs inom industrin i olika delar av EU kommer från denna region. Turistverksamheten i regionen har stor potential för tillväxt, både sommaroch vintertid. För att nå en sådan utveckling behövs en väl utbyggd infrastruktur samt en robusthet i infrastruktursystemet. 2.1 Regionens industrier och råvarutillgångar Malm och mineraler finns naturligt inom Barentsområdet på grund av geologiska händelser och bildningsförhållanden. Vissa regioner kan definieras som malm- eller mineralprovinser med en viss typ av fyndighet genom att det finns kunskap om hur olika malmer och mineraler bildas. Under 2000-talet har efterfrågan på malm och mineraler ökat kraftigt och Kinas behov av råvaror har avspeglat sig i den gynnsamma prisbild som nu råder. Marknadspriserna har under de senaste 5-10 åren flerdubblats på exempelvis guld och järn. Sällsynta jordartsmetaller som ingår i ny teknik, exempelvis telefoner och datorer, har blivit en bristvara. Norra Sverige och Finland genomgår i dagsläget en stor utveckling inom gruvindustrin. Nyetablerade gruvor såsom i Kaunisvaara och Sokli genererar nya arbetstillfällen och nya flöden av produkter. 90 % av järnmalmsutvinningen inom EU kommer från norra Sverige. Närheten till gruvindustrin i Barentregionen gör att stål- och metallindustrin kan förses med malm från regionen, även om stora mängder importeras. De största stålindustrierna i Barentsregionen finns framför allt lokaliserade i Luleå (SSAB), Brahestad (Ruukki) och Torneå (Outokumpo). Störst mängd tillverkning sker av stålämnen, stålprodukter och rostfritt stål. 88 % av EU:s totala tillverkning av stål produceras i norra Europa. (ÅF Infrastruktur AB, Maj 2010, Supply of Raw Materials, Transport Needs and Economic potential in Northern Europe) Skogsindustrin och skogstillgångarna är viktiga för Barentsregionen, framför allt i Ryssland, Sverige och Finland. Produktion och förädling av skogsråvara finns i finns i hela regionen. En stor del av skogsråvaran exporteras från Barentsområdet. Sverige exporterar mest skogsbaserade produkter (massa, papper och sågade trävaror) mätt i ton, följt av Ryssland, och sen Finland. Det är bara Kanada i världen som exporterar mer än Sverige. Skogen har sedan 1970-talet fått en allt viktigare roll i svensk energiförsörjning. Från 1980 har Sveriges användning av biobränslen ökat med 3 TWh per år, motsvarande 1,5 miljoner m 3/ år, för att idag generera cirka 120 TWh per år. Detta motsvarar ungefär en fjärdedel av den totalt utnyttjade energin. Skogsbränslet har fram till idag bestått av skogsindustrins biprodukter men möjlighet finns att öka utvinningen av energi med hjälp av grot, klenträd, stubbar och annat virke. FoUprogrammet Effektivare Skogsbränslesystem (ESS) är ett brett samverkansprojekt där Energimyndigheten, skogs-, energi- och transportsektorn samt Skogforsk tillsammans satsat nära 60 miljoner kronor för att vidareutveckla skogsbränsleverksamheten. ESS löper mellan åren och administreras från Skogforsk. (Skogen- En växande energikälla, Skogforsk, 2011) Naturgastillgångarna i Barentsregionen är mycket betydelsefulla för EU där Ryssland och Norge är de största leverantörerna av gas till Europa. Deras andel av EU:s gasimport var under % men besked ges att 9

10 EU behöver öka sin import av fossil gas med 90 % till år 2030 pga. sin egen fallande produktion och ökad konsumtion. Den norska gasproduktionen antas minska till år 2030 medan utvinningen från de ryska gasfälten har potential att öka sin produktion (och export) till år Här är fyndigheterna på gasfälten kring Jamalhalvön viktiga och det är en förutsättning att denna anläggning kommer att vara i drift framöver. I Barentsregionen produceras stora mängder fisk och skaldjur. Fiskeindustrin och produktionen i Norge är en av världens största. År 2009 exporterade Norge ca 2,6 miljoner ton fisk och skaldjur till framförallt Frankrike, Ryssland, Danmark, Polen, Storbritannien, Japan, Sverige, Tyskland, USA och Nederländerna varav ca 1 miljon ton exporterades från de delar i Norge som ingår i Barentsregionen. I norra Finland inkluderas inom Barentsregionen Österbottenbanan, Uleåborg-Kontiomäkibanan, Uleåborg-Torneåbanan, Kolaribanan, Vartiusbanan och Laurila-Kelloselkäbanan. Järnvägen i Norge sträcker sig från de södra delarna av Norge upp till Bodö. Ofotenbanan är den norska delen av Malmbanan och går från Narvik fram till riksgränsen till Sverige. Detta innebär att sammanhängande tågtrafik mellan södra och norra Norge måste ske via Sveriges järnvägssystem. 2.2 Befintlig infrastruktur Järnväg Järnvägssystemet i norra Sverige har stora godsflöden i nord-sydlig riktning. I de nordligaste delarna av Sverige finns inga tvärbanor, vilket innebär att godstransporter med tåg förutsätter lastbilstransporter. För järnvägsnätet, se figur 2. Bansträckningar inom Barentsregionen inkluderar på den svenska sidan Haparandabanan, Malmbanan, Stambanan genom Övre Norrland samt Botniabanan. Även Inlandsbanan finns i området och ägs av de 15 kommuner som finns utmed banan. Även i Finland går de stora godsflödena i nord-sydlig riktning. Volymen av gods och passagerare är låg längs järnvägen från Kolari till Kemi och den befintliga järnvägen har stor ledig kapacitet. Figur 2 Järnvägsnätet i Barentsregionen. 10

11 2.2.2 Vägar I Barentsområdet finns ett tiotal Europavägar, se figur 3. Många av dem sträcker sig mellan ett antal länder, främst Norge-Sverige-Finland. Endast en anslutning till Ryssland finns via E6 i norra Norge. Det finns även viktiga riksvägar, exempelvis Rv95 och Rv99, som har en viktig funktion i vägtransportnätet. Dessa redovisas inte i figur. Gruvbrytningen kring Kaunisvaara medför ökad belastning på vägarnaa i området kring gruvan och påverkar vägarnas standard. Trafikverket utreder förstärknings- och breddningsåtgärder för berörda delar av E45, E10, väg 99 och väg 395. Utan åtgärder klarar inte vägarna belastningen från de tunga transporterna Hamnar Hamnarna i Barentsregionen har olika förutsättningarr där några är isfria året om medan andra är beroende av isbrytare delar av året. De flesta av hamnarna hanterarr bulkgods, skogsprodukter, stål och/eller järnmalm. Murmansk, Narvik, Hammerfest och Luleå utgör viktiga hamnar i Barentsområdet och hanterar stora godsmängder. Troligtvis kommer hamnarna i Murmansk och Narvik att öka sin hantering av gods på grund av den expansion som sker inom gruvindustrin. Hamnarna i området går mot en utveckling där de kan samordna godshanteringen för flera industrier och företag för att få en mer rationell hantering av godset. De genomgår en utveckling där de blir intermodala och kan lasta över till andra trafikslag för att bli mer flexibla och effektiva. Figur 3 Vägnätet i Barentsregionen Frånn 2012 införs skärpta gränsvärden för svavel i marint bränsle, det så kallade Svaveldirektivet. Gränsvärdena kommer att gälla för Östersjön, Nordsjön samt Engelska kanalen. Idag transporterar svensk papper- och massaindustri 71 % av sina papper- och massaprodukterr via fartyg samt 65 % av sina trävaror. 11

12 2.2.5 Flyg Alla inlandsflygplatser i Sverige är föreslagna TEN-T, Comprehensive network, se kapitel 2.4 för beskrivning. Detta beror till stor del av att de har en viktig funktion att fylla i områden där avstånden är stora och glest befolkade. Tillgängligheten via flyg i dessa områden är en mycket viktig faktor för att exempelvis näringslivet ska kunna tillgodose sina behov av arbetspendling och nå förhöjda förädlingsgrader. Godsalstrande industrier som t ex gruvnäringen är starkt beroende av ett tillgängligt flyg för t ex leverans av nyckelkomponenter, kompetens, personal och vitala reservdelar. Turism i området är beroende av fungerande inlandsflygplatser. Till dem reser passagerare från hela världen för att sedan fortsätta sin resa inom regionen med andra trafikslag. Kiruna flygplats är ett exempel på en viktig flygplats som utgör en förutsättning för att turister från utlandet ska få tillgång till resmål inom denna region. 2.3 TEN-T EU Kommissionen har i juni 2012 beslutat vilken infrastruktur som är av särskild betydelse för att knyta samman unionen och ingå i Transeuropeiska transportnätet, TEN-T. Ekonomisk ram kommer sedan att beslutas för åren Målet är att de åtgärder som är utpekade i Core network ska vara färdigställda till år 2030, medan de åtgärder som ingår i Comprehensive network har tilldelats målår Trots att Norge inte är medlem i EU har ett antal infrastrukturobjekt i landet pekats ut inom TEN-T. (Connecting Europé Facility proposition, annexe-iii-vol02-05) Inom Barentsområdet ingår ett större antal objekt i TEN-T. I Core network för järnväg ingår Botniabanan, Norrbotniabanan, Haparandabanan, Malmbanan/Ofotenbanan och Kemi-Uleåborg, se figur 4. I Comprehensive network ingår för järnväg Stambanan genom Övre Norrland, Kemi-Rovaniemi (delar av Laurila-Kellosekäbanan) och Uleåborg-Kontomäki-Vartiusbanan. 12

13 Figur 4. Core network - Prioriterade korridorer för järnväg och viktiga logistik noder. 13

14 2.4 Prioriterade stråk Norra delen av EU är en inhemsk källa för råvaror. EU har en uttalad mineralstrategi för ökad grad av självförsörjning inom unionen. EU- kommissionen antog i februari ett strategidokument med ett uttalat mål att säkra och förbättra råvarutillgången inom EU. För att säkerställa tillgången på råvaror är tillgången till fungerande infrastruktur avgörande. Botniska korridoren (Bothnian corridor, röd pil) är en strategiskt viktig transnationell länk i Europas godstransportsystem, se figur 5. Den går på såväl svensk som finsk sida och binder samman öst-västliga och nord- och Ryssland. Botniska korridoren består av Ostkustbanan, Ådalsbanan, Botniabanan, Norrbotniabanan och Haparandabanan på svensk sida och fortsätter runt Bottenviken i Finland ned till Helsingfors. Korridoren knyter samman NEW (North East-West freight transport corridor) inom Northern Axis (rosa pil) med Nordiska triangeln (Nordic triangle, gul pil). Nordiska Triangeln knyter samman de fyra Nordiska huvudstäderna. Korridoren får sydliga transnationella axlar i Sverige, Finland, Norge också en viktig betydelse för de öst-västliga och Vasa- Umeå-Mo i Rana. En förbättring av kapaciteten i järnvägssystemet mellan Barentsregionen och södra Sverige kommer att behövas för att klara det ökade volymerna av råvarutransporter. Förbindelser i öst-västlig riktning krävs för att få transportstråken Finland- Sundsvall-Östersund-Trondheim fungerande transportkorridorer. Figur 5. Prioriterade internationella transportstråk i Barentsregionen. 14

15 2.5 Befintliga transporter och resande Malm och mineraler I Sverige går de omfattande och tunga transporterna från gruvorna framför allt på tåg, för vidare transport med fartyg. De största flödena på järnväg går på Ofotenbanan och Malmbanan till Narvik respektive Luleå hamn Stål- och metallindustri De omfattande och tunga transporterna till och från stålverken går framför allt på tåg eller fartyg, men även till viss del på lastbil. Exempelvis från Luleå går stålpendeln till Borlänge, 3-4 tågset per dygn, för vidareförädling. Från Torneå transporteras stora mängder stål på järnväg till södra Finland, och från Brahestad transporteras stora mängder stål till Sverige på järnväg. Till Brahestad transporteras malm från Malmfälten med tåg till Luleå, där malmen lastas på pråmar för vidare sjötransport. Från de finska stålverken skeppas stora mängder stål ut från hamnarna i Brahestad, Kemi och Torneå. Andra relativt sett stora flöden transporteras på lastbil från industrierna längs med kusten söderut i både Sverige och Finland Skogsindustri Stora mängder skogsrelaterade produkter transporteras mellan länderna i regionen. Från norra Finland transporteras betydande mängder skogsbaserade produkter på vägarna till Ryssland och södra Finland. Det transporteras även betydande mängder skogsbaserade produkter på väg mellan Sverige och Finland, framför allt från Finland till Sverige. Stora mängder skeppas även ut från pappersbruken och trävaruindustrierna längs med den svenska och finska kusten för export, och stora mängder transporteras även in till industrierna via hamnarna. I Sverige används järnväg framför allt för att transportera ut färdiga skogsbaserade produkter till marknaden söderut. Järnvägen används även för att transportera skogsråvara till skogsindustrier längs med kusten i både Sverige och Finland. Skogsråvara transporteras framför allt på skogsvägar till sågverk och bruk, då det i många fall inte finns något alternativ till vägtransporter Fiskeindustri Trender inom fiskerinäringen tyder på större fartyg, vilket i sin tur ställer högre krav på hamnar och farleder. Färsk fisk fraktas till stor del med lastbil och tåg, medan frusen fisk samt vitfisk ofta fraktas med fartyg till sin slutdestination (framför allt USA). Tågtransporterna har ökat de senaste åren. År 2009, fraktades ton på Artic Rail Express, ARE-tåg, då ca ton färsk lax producerades i området. Fisktransporterna med AREtåg går från Narvik, via Boden, Torneå och Helsingfors till St Petersburg. Transportrutten till Oslo med ARE-tåg går från Narvik, via Boden och Hallsberg till Oslo. I Trafikverkets rapport Råvaror och kommunikationer i Barents presenteras även bilder som visar råvarornas flöden i Barentsområdet uppdelat per trafikslag Kapacitet på järnvägen På Malmbanan mellan Narvik och Luleå transporteras stora mängder malm från gruvorna i regionen. Banan används även för traditionella godstransporter såsom containertåg liksom för långväga persontransporter. Kemi-Tornio-Kolari banan används för långväga persontransporter där det även finns möjlighet att frakta personbilar. Den används även för speciella timmertransporttåg. 15

16 Den nya och upprustade Haparandabanan kommer att användas för traditionella godstransporter och speciellt för timmertransporter. Möjligheter finns även för långväga persontransporter. Barentsregionen domineras av enkelspår vilket begränsar antalet tåg avsevärt. Dubbelspår finns enbart i Ryssland på någon enstaka sträcka. Befintliga banor i Sverige har nästann nått sitt kapacitetstak och godstransporter utgör det dominerande inslaget av transporter. Samtidigt ökar efterfrågan på persontransporter för att nå attraktiva turistområden i norr. Trafikverket har uttalat att persontransporter ska ges utrymme på den hårt belastade Malmbanan eftersom de är viktiga för regionen. Kapacitet på järnväg är ett komplext område. Det är många faktorer som påverkar kapaciteten. De viktigaste är: Figur 6. Kapacitetsberäkningar visar att Norra Malmbanan har stora kapacitetsbrister. Källa: Trafikverket, 2012 Prognos över svenska godsströmmar år Infrastrukturen Trafikstrukturen Fordonen Punktligheten Kapacitetsutnyttjandet mäts i form av beläggningsgrad. Överskrider kapacitetsutnyttjandet vissa värden uppstår kapacitetsbrist. Den allvarligaste kapacitetsbristen i Barentsregionen finns i Sverige på Malmbanan mellan Kiruna och Narvik, se figur 6. Även övriga delsträckor på Malmbanan uppvisar kapacitetsbrist. Kapacitetsproblemen på Malmbanan beror på att det finns för få mötesstationer som klarar av möten med 750 m långa tåg. I Norge är det kapacitetsbrist på Ofotenbanan. I Finland råder det kapacitetsbrist på sträckorna Uleåborg-Ylivieska-Karleby, Uleåborg- Seinäjoki och Uleåborg-Vartius. 16

17 2.6 Godstrafikflöden vid Haparanda-Tornio I rapporten Corridor cargo flow and passenger statistics från 2011 har en sammanställning gjorts över hur godstrafiken ser ut vid gränspassagen vid Haparanda Tornio. I jämförelsen mellan antalet lastade godsvagnar på järnväg och antalet lastbilar under tidsperioden kan man se att antalet lastbilar varit relativt konstant medan antalet godsvagnar under perioden i det närmaste har halverats. Riktning Till Sverige Till Finland Totalt Tabell 1. Antalet lastade godsvagnar på järnväg som korsar gränsen mellan Sverige och Finland. Källa; Finska Trafikverket Riktning Till Sverige Till Finland Enligt finska Tullverkets statistik var godsmängden på järnväg mellan Sverige och Finland ton år 2006 och ton år Motsvarande siffror för lastbil var 1 M ton år 2006 och 1,4 M ton år (Källa; Corridor cargo flow and passenger statistics, North East Cargo Link II, 2011.) 3. Barentsbanans roll för regionen 3.1 Kapacitetsituation i framtiden Enligt Trafikverkets kapacitetsutredning från 2012 kommer situationen i dagens järnvägssystem att förvärras om utbyggnader endast sker enligt plan som finns fram till Figur 7 visar bedömt kapacitetsutnyttjande för norra Sverige enligt prognos för år Trycket på Malmbanan kommer att öka ytterligare fram till 2021 eftersom efterfrågan på godstransporter på järnväg ständigt ökar. Fram till 2021 förlängs ett antal mötesstationer längs Malmbanan, varav några blir trespårsstationer. Trots stora investeringsplaner kommer det att kvarstå stora kapacitetsproblem på grund av kraftigt ökning av godstrafik. Det gäller framför allt delen Kiruna Riksgränsen, där antalet godståg förväntas öka från dagens 26 tåg per dygn till cirka 60 tåg per dygn På övriga delar är ökningen 5 12 tåg per dygn. Totalt Tabell 2. Antalet lastbilar som korsat gränsen mellan Finland och Sverige. Källa; Finska Trafikverket 17

18 8 visas en förslagen sträckning med ljusgrön linje. Den nya sträckningen går under u benämningen Barentsbanan. Barentsbanan kan delvis ses som ett kapacitetstillskott och dels en transportväg för genomgående godstransporter mellan Malmfälten och Finland/ Ryssland. Planer har sedan länge funnits på en global transportkorridor för främst genomgående Containertransporter mellan USA och Asien som skulle ta vägen via Narvik och Finland och sedan den transsibiriska järnvägen. Barentsbanan skulle förstärka den kopplingen mellan Norge och Ryssland. Stålverket i Brahestad importerar cirka 4 Mt malm per år som idag går via Malmbanan till Luleå och som skulle kunna ta vägen via Barentsbanan. Figur 7. Kapacitetsutnyttjande per dygn, prognos för år Källa: Trafikverket, 2012, Bristanalys av transportsystemet fram till 2025 med tyngdpunkt på kapacitet och effektivitet. I en idéstudie från 2009, Iron Ore Rail Transport, redovisas ett förslag på järnvägstransporter från gruvverksamheter i Sverige (Kaunisvaara) och Finland (Rautuvaara). Huvudidén var att transporteraa malm från gruvorna kring Pajala till Malmbanan för vidare transport till hamnen i Narvik. Detta skulle kräva en ny järnvägssträckning från stambanenätet i Finland via Kolari fram till Svappavaara i Sverige, där den nya järnvägen kopplas till Malmbanan. Där kan sedan transporter fortsätta mot Narviks hamn. I figur Figur 8. Tänkt sträckning av Barentsbanan som sammanbinder svensk och finskk järnväg. 18

19 Artic Rail Express (ARE) tågsystemet med direkta fisktransporter i livsmedelscontainer planeras också ta vägen via Finland till St. Petersburg och Moskva. Även dessa transporterr kan ta alternativvägen via Barentsbanan och på så sätt avlasta Malmbanan Söder om Kiruna/Råtsi. Samtidigt kommer Barentsbanan attt generera nya transporter som på sikt kommer att öka belastningen på Malmbanan. Transporter av malm kommer främst att t påverka kapacitetsutnyttjandet norr om Kiruna/Råtsi, men det kan inte uteslutas att i ett långsiktigt perspektiv kan sådana transporter även bli aktuella till Luleå. Även transporter av rundvirke kommer att ta Malmbanan söderut medan andra transittransporter tar Malmbanan norrut till Narvik. Således kommer Barentsbanan innebära att kapaciteten på Malmbanan på lång sikt kommer att påverkas. Initialt bedömer dock Trafikverket att de av Northland planerade malmtågen mellan Svappavaara och Narvik kommer att inrymmas inom befintlig kapacitet på Malmbanan. En kapacitetsförstärkt och upprustad befintlig bana mellan Äkäsjoki och Kolari, 17 km En kapacitetsförstärkt nyligen upprustad bana mellan Kolari Tornio, 182 km Anslutning via befintlig bandel Tornio Kemi, 14 km 3.2 Barentsbanan en ny länk i ett tungtransportnät med järnväg Barentsbanan 392 km mellan Kiruna och Kemi består av flera länkar: Anslutning via ny bandel på malmbanan Kiruna Råtsi, 10 km En kapacitetsförstärkt befintlig bana mellan Råtsi och Svappavaara, 40 km En ny bana mellan Svappavaara Kaunisvaara, 112 km En ny bana med Finsk spårvidd mellan Kaunisvaara och Äkäsjoki, 17 km Figur 9. Barentsbanan samt befintligt järnvägsnät i Barentsregionen. Gränsterminalen mellan de två spårvidderna etableras i Kaunisvaara. På gränsterminalen möjliggörs omlastning av lösa lastbärare och omaxling av vagnar och andra tekniker för smidig överföring av genomgående transporter. Malmterminaler anläggs i Svappavaara, Vittangi, Masungnsbyn, Kaunisvaara och Routovaara S. Timmerterminaler anläggs i Svappavaara, Junosuando, Masugnsbyn, Kolari, Pello och Aavasaksa. 19

20 Figur 10. Malmterminaler (blå markering) och timmerterminaler (grön markering) i gränsområdet mellan Sverige och Finland. Figur 11. Barentsbanan förkortar sträckan betydligt för genomgående transporter utmed Northern Axis. Barentsbanan blir den kortaste vägen för genomgående transporter utan riktningsbyte utmed Northern Axis. Banan mellan Råtsi och Torneå är 368 km medan alternativvägen via Boden är 422. Km. Genomgående transporter mellan Narvik-Kiruna till Finland och Ryssland möjliggörs men också möjligheten att från Kolari Kaunisvaara nå Boden- Luleå via Malmbanan. 4. Potential och tillväxt för näringar 4.1 Turism Turismen är en stark växande näring i norra Sverige där naturturismen är den del som ökar mest omsatte turismnäringen i Lappland 3,2 miljarder, vilket bidrar till att skapa många arbetstillfällen för regionen. Norra Sverige förfogar över några av Sveriges största turistattraktioner som är kända långt utanför Sveriges gränser. Hit hör bland annat ishotellet i Jukkasjärvi, rymdturismen i Kiruna samt den vackra naturen och midnattssolen. Flyget är regionens absolut viktigaste länk i resekedjan för att kunna k ta emot turister utsåg regeringen Kiruna flygplats till en av landets tio nationella flygplatser på grund av sitt strategiska läge. 20

Möjlighetsstudie Barentsbanan 2012-12-17

Möjlighetsstudie Barentsbanan 2012-12-17 Möjlighetsstudie Barentsbanan 2012-12-17 Åtgärdsvalsrapport Malmtransporter prioriteringar 1. Upprustning väg E 45, Lv 395, Rv99 Svappavaara Kaunisvaara 2. Genvägen Junosuando Kaunisvaara 3. Säkerhetsåtgärder,

Läs mer

Yttrande över remiss på Kapacitetsutredningen (TRV 2011/17304)

Yttrande över remiss på Kapacitetsutredningen (TRV 2011/17304) 2012-03-27 Till Trafikverket Yttrande över remiss på Kapacitetsutredningen (TRV 2011/17304) Norrbottens läns landsting och Kommunförbundet Norrbotten har beretts möjligheter att yttra sig över kapacitetsutredningen.

Läs mer

Yttrande över Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplanering för perioden 2018-2029 ((N2015/4305/TIF).

Yttrande över Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplanering för perioden 2018-2029 ((N2015/4305/TIF). 2016-01-30 Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplanering för perioden 2018-2029 ((N2015/4305/TIF). Tillväxtberedningen är ett gemensamt

Läs mer

Yttrande över Trafikverkets utredning om Inlandsbanans funktion och roll i transportsystemet

Yttrande över Trafikverkets utredning om Inlandsbanans funktion och roll i transportsystemet 2012-12-14 Er ref: Kenneth Natanaelsson kenneth.natanaelsson@trafikverket.se Karolina Boholm karolina.boholm@skogsindustrierna.org 08-762 72 30 070-202 98 69 Yttrande över Trafikverkets utredning om Inlandsbanans

Läs mer

Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad

Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad 1 (6) Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad Hela programmet finns på: http://www.framtidensgruvochmineral.se/program/ Rullande

Läs mer

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 Mer än en miljon lastbilar passerar varje år Skåne på väg till och från andra destinationer - det blir tretton fordon i bredd genom hela Sverige. enom Skåne

Läs mer

DEN BOTNISKA KORRIDOREN

DEN BOTNISKA KORRIDOREN Remissvar, diarienummer: N2015/4305/TIF Till: Näringsdepartementet Från: Samarbetet Bakom samarbetet står Länsstyrelsen Norrbotten, Region Västerbotten, Länsstyrelsen Västernorrland, Region Jämtland Härjedalen,

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

Infrastrukturprojekt i Norrland. Olle Tiderman

Infrastrukturprojekt i Norrland. Olle Tiderman Infrastrukturprojekt i Norrland Olle Tiderman Infrastrukturprojekt i Norrland Botniska korridoren Botniabanan och Norrbotniabanan Nationell godsstrategi Norrtåg Framgångsfaktorer Vision & substans Kunskap

Läs mer

Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025

Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Dnr KS-2013-328 Dpl 05 sid 1 (7) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Remissvar 2013-08-14 Peter Thörn, peter.thorn@karlstad.se Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Dnr KS-2013-328 Dpl

Läs mer

SKOGSBASERADE NÄRINGAR

SKOGSBASERADE NÄRINGAR SKOGSBASERADE NÄRINGAR Industriella produktionsvärden Skogsbaserad industri, 2005, MSEK 10 000 5 000 1 000 Årlig genomsnittlig skogsproduktion, 2001-2005 0 MSEK 300 MSEK ÅF Infraplan Setra Billerud Smurfit

Läs mer

Den bredare korridoren

Den bredare korridoren Den bredare korridoren Förslag till samverkan i Mellersta norden, Mo i Rana 12 november 2015 Göran Hallin Håkan Ottosson Jonas Hugosson Bakgrunden De nordiska ländernas transportsystem präglas av en tydlig

Läs mer

SCENARIOANALYS FÖR JÄRNVÄGEN I SKÅNE. Sammanfattning av SWECOs rapport på uppdrag av Region Skåne

SCENARIOANALYS FÖR JÄRNVÄGEN I SKÅNE. Sammanfattning av SWECOs rapport på uppdrag av Region Skåne SCENARIOANALYS FÖR JÄRNVÄGEN I SKÅNE Sammanfattning av SWECOs rapport på uppdrag av Region Skåne 1 Miljoner resor i Skåne FRAMTIDENS JÄRNVÄGSSYSTEM I SKÅNE ETT STRATEGISKT LÄGE Ett välfungerande skånskt

Läs mer

SAMMANFATTNING SKOGSINDUSTRIERNAS YTTRANDE

SAMMANFATTNING SKOGSINDUSTRIERNAS YTTRANDE 2013-11-15 Er ref: Boel Olin Diarienr: TRV 2013/66526 Karolina Boholm karolina.boholm@skogsindustrierna.org 08-762 72 30 070-202 98 69 Yttrande över samråd för upphörande av underhåll på järnvägssträckan

Läs mer

Positionspapper från kommunikationspolitiska rådet i Norrbottens län infrastrukturplaneringen, perioden

Positionspapper från kommunikationspolitiska rådet i Norrbottens län infrastrukturplaneringen, perioden Positionspapper från kommunikationspolitiska rådet i Norrbottens län infrastrukturplaneringen, perioden 2010-2019. Infrastrukturplanering 2010-2019 För att skapa en hållbar utveckling med en tryggad välfärd

Läs mer

Godstransportstrategi. Västra Götaland

Godstransportstrategi. Västra Götaland Godstransportstrategi Västra Götaland 2015-06-12 Vårt uppdrag Underlag till en godsstrategi Ett arbete i flera steg Sammanställa och konkretisera befintliga mål och visioner inom godstransprotområdet i

Läs mer

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna

Läs mer

ÅVS E4/E6/E20 Helsingborg

ÅVS E4/E6/E20 Helsingborg Arbetsrapport Godstransporter på järnväg Malmö 2015-09-25 Godstransporter på järnväg Arbetsrapport Datum Uppdragsnummer 1320006999 Utgåva/Status 1 2015-09-25Fel! Hittar inte referenskälla. Erik Hedman

Läs mer

S15041 Enskild motion

S15041 Enskild motion Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:892 av Berit Högman m.fl. (S) Infrastruktur Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i infrastrukturplaneringen

Läs mer

Kapacitetsutredningen

Kapacitetsutredningen Kapacitetsutredningen Inspel från planupprättarna i Västerbotten och Norrbotten Hearing 22 mars 2012 Skellefteå Bo-Erik Ekblom, Länsstyrelsen Norrbotten Mårten Edberg, Region Västerbotten Gruvnäringen

Läs mer

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake ITS Arlanda 2011-03-29 Catherine Kotake Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-03-30 Smidigt för alla Välinformerande trafikanter och transportörer Samordnad information mellan trafikslagen

Läs mer

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.

Läs mer

Yttrande över slutbetänkandet av hamnstrategiutredningen (SOU 2007:58)

Yttrande över slutbetänkandet av hamnstrategiutredningen (SOU 2007:58) Kommunstyrelsen 2007-12-03 234 541 Arbets- och personalutskottet 2007-11-26 250 536 Dnr 07.648-552 decks15 Yttrande över slutbetänkandet av hamnstrategiutredningen (SOU 2007:58) Bilaga: Sammanfattning

Läs mer

Remissvar Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Remissvar Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar Näringsdepartementet Branschföreningen Tågoperatörerna 103 33 Stockholm Box 555 45 n.registrator@regeringskansliet.se 102 04 Stockholm peter.kalliopuro@regeringskansliet.se SWEDTRAIN Diarienummer N2016-00179-TIF

Läs mer

7 Framtida råvaror och transportbehov

7 Framtida råvaror och transportbehov 7 Framtida råvaror och transportbehov Det finns en rad trender inom de olika råvarunäringarna i Barentsregionen som kan leda till att de kan komma utvecklas i olika riktningar. I detta kapitel beskrivs

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Yttrande 2012-03-27. Dnr: 341-1301-12

Yttrande 2012-03-27. Dnr: 341-1301-12 Yttrande över Trafikverkets rapport Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder - förslag på lösningar fram till år 2025 och utblick mot år 2050 Med anledning av erhållna remisshandlingar lämnar

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: Miljardinvesteringar i Malmbanan, Pajala- Svappavaara samt väg och järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: Miljardinvesteringar i Malmbanan, Pajala- Svappavaara samt väg och järnväg Promemoria 2012-09-05 Jobb- och tillväxtsatsningar: Miljardinvesteringar i Malmbanan, Pajala- Svappavaara samt väg och järnväg 2 Regeringen satsar på Malmbanan och Pajala-Svappavaara som en del av regeringens

Läs mer

ett transportnav att räkna med Vill du vara med? Kom och ta plats i händelsernas centrum.

ett transportnav att räkna med Vill du vara med? Kom och ta plats i händelsernas centrum. ett transportnav att räkna med Vill du vara med? Kom och ta plats i händelsernas centrum. Den optimala platsen att Lasta, lossa och lagra längs norrlandskusten Det är möjligt att alla vägar leder till

Läs mer

Logistik som utvecklingsstrategi

Logistik som utvecklingsstrategi Logistik som utvecklingsstrategi Umeå, Västerbotten och regionen i en ny situation: transportinfrastruktur som verktyg! Botniabanan Terminalutbyggnader Umeå hamn omstruktureras och kapacitetförstärks Tvärbanans

Läs mer

SYDOSTLÄNKEN. För en bättre regional utveckling. Fyra kommuner i samverkan Älmhult Osby Olofström Karlshamn

SYDOSTLÄNKEN. För en bättre regional utveckling. Fyra kommuner i samverkan Älmhult Osby Olofström Karlshamn Alvesta Växjö För en bättre regional utveckling SYDOSTLÄNKEN Älmhult Hökön y Lönsboda Vilshult Olofström K Kristianstad Bromölla Sölvesborg Fyra kommuner i samverkan Älmhult Osby Olofström Karlshamn med

Läs mer

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av Trafikverket

Läs mer

MaKS. Malmtransporter Kaunisvaara Svappavaara. Pajala /Junosuando 17 december Krister Palo. Samordnare MaKS projektet Mineraler och gruvor

MaKS. Malmtransporter Kaunisvaara Svappavaara. Pajala /Junosuando 17 december Krister Palo. Samordnare MaKS projektet Mineraler och gruvor Malmtransporter Kaunisvaara Svappavaara MaKS Pajala /Junosuando 17 december 2012 Krister Palo Samordnare MaKS projektet Mineraler och gruvor Region Nord Geologisk potential Kända mineral resurser Fe, Järn

Läs mer

Kristin Quistgaard

Kristin Quistgaard Kristin Quistgaard 010-722 8636 Vision En mötesfri väg år 2020 Transportpolitiskt mål Säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet

Läs mer

Tågtrafik till Norrland

Tågtrafik till Norrland Tågtrafik till Norrland Sammanfattning av landstingets engagemang för tågtrafik till övre Norrland som omfattar Norrbotniabanan, Norrtåg, Transitio och ny kostnadsfördelning för länstrafiken. Norrbotniabanan

Läs mer

NYA OFOTEN-/MALMBANAN

NYA OFOTEN-/MALMBANAN UTKAST 23 OKTOBER 2015 NYA OFOTEN-/MALMBANAN Utveckling, organisation och finansiering av Ofoten-/Malmbanan Oktober 2015 Advokaterna Mats Waering och Lennart Iwar SW187911/1 2 NYA OFOTEN-/MALMBANAN 1.

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Vi har förenat det bästa av två världar

Vi har förenat det bästa av två världar Vi har förenat det bästa av två världar 1 januari 2013 hände något historiskt. Halmstad Hamn och Varbergs Hamn gick samman till ett bolag HallandsHamnar AB. Det handlade om att förena det bästa av två

Läs mer

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar Enheten för transportinfrastruktur och finansiering 103 33 Stockholm peter.kalliopuro@regeringskansliet.se 2016-03-30 Anna Wilson Föreningen Svenskt Flyg Intresse AB 0709263177 Anna.wilson@svensktflyg.se

Läs mer

Kommunikationspolitisk plattform för Norrbotten. För ökad tillgänglighet och en konkurrenskraftig region

Kommunikationspolitisk plattform för Norrbotten. För ökad tillgänglighet och en konkurrenskraftig region Kommunikationspolitisk plattform för Norrbotten För ökad tillgänglighet och en konkurrenskraftig region 1 Inledning Det kommunikationspolitiska rådet bestående av politiker från regionen är ett forum för

Läs mer

Remissyttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025

Remissyttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 1(8) Till Diarienr: N2013/2942/TE Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Förslag: Remissyttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Regionförbundet och Landstinget i Jönköpings

Läs mer

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL En sammanfattning av Nätverket Höghastighetsbanans analys av urvalskriterier och beslutsunderlag för vägvalet genom Småland SAMMANFATTNING Den 1 februari 2016 presenterade

Läs mer

Minnesanteckningar Norrtågsmöte 2013-06-20, kl 10:00-13:00 svensk tid, Plats: Landstingshuset, Luleå

Minnesanteckningar Norrtågsmöte 2013-06-20, kl 10:00-13:00 svensk tid, Plats: Landstingshuset, Luleå 1/5 Minnesanteckningar Norrtågsmöte 2013-06-20, kl 10:00-13:00 svensk tid, Plats: Landstingshuset, Luleå Närvarande: - Kommunrepresentanter o Haparanda/Torneå, Göran Wigren o Kalix, Magnus Wiklund o Boden,

Läs mer

Inledning 2012-03-23. Trafikverket Ärendemottagningen Kapacitetsutredningen Box 810 781 28 Borlänge

Inledning 2012-03-23. Trafikverket Ärendemottagningen Kapacitetsutredningen Box 810 781 28 Borlänge Trafikverket Ärendemottagningen Kapacitetsutredningen Box 810 781 28 Borlänge Yttrande över Trafikverkets rapporter Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder - förslag på lösningar fram till

Läs mer

Yttrande över regional systemanalys 2010-2020 för de fyra nordligaste länen

Yttrande över regional systemanalys 2010-2020 för de fyra nordligaste länen 2008-08-13 Dnr 1479-08 Länsstyrelsen i Norrbotten Kommunikationer 971 86 Luleå Kopia: ÅF/Infraplan Yttrande över regional systemanalys 2010-2020 för de fyra nordligaste länen Sammanfattande synpunkter

Läs mer

DEN BOTNISKA KORRIDOREN

DEN BOTNISKA KORRIDOREN Ostkustbanan 2015 AB Org nr. 559021-6262 Dnr N 2015/4305/TIF Till Regeringen Remissvar: Trafikverkets inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplanering för perioden 2018-2029 BAKGRUND Trafikverket

Läs mer

Förslag till beslut om persontrafik på järnväg längs Bottenviken - 2012-02-08

Förslag till beslut om persontrafik på järnväg längs Bottenviken - 2012-02-08 1/6 Förslag till beslut om persontrafik på järnväg längs Bottenviken - 2012-02-08 Bakgrund Sverige har fungerande persontågstrafik till och från Norge och Danmark men ingen trafik till eller från Finland

Läs mer

Effektredovisning för BVLu_015 Malmbanan, ökad kapacitet (Gällivare)

Effektredovisning för BVLu_015 Malmbanan, ökad kapacitet (Gällivare) PM Effektredovisning för BVLu_015 Malmbanan, ökad kapacitet (Gällivare) Handläggare: Telefon: e-post: Innehåll 1 Effektbeskrivning av åtgärd...3 1.1 Allmänt...3 1.2 Trafikering...3 1.3 Restider/transporttider/avstånd...3

Läs mer

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon Klimatanpassat transportsystem Lena Erixon Kapacitetsutredning och Färdplan 2050 Två regeringsuppdrag ett arbete Naturvårdsverkets uppdrag från regeringen om att ta fram underlag till en svensk färdplan

Läs mer

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö 2 2014-04-22 Det är det här det handlar om! Beställning från Näringsdepartementet Beställning: PM 2014-01-08 från Näringsdepartementet, Transportenheten Ett

Läs mer

Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem Prop. 2012/13:25

Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem Prop. 2012/13:25 Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem Prop. 2012/13:25 Syftet med propositionen Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem är att skapa förutsättningar för ett kapacitetsstarkt,

Läs mer

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009 Flerregional systemanalys för Ostlänken Mars 2009 1 Nyköping- Östgötalänken AB, ägare och adjungerade 2008 Ägare Kommunerna Mjölby, Linköping, Norrköping, Nyköping, Oxelösund, Trosa, Botkyrka + Regionförbundet

Läs mer

För delegationerna bifogas ett utkast till rådets slutsatser om kommissionens meddelande "Mot ett järnvägsnät för godstransporter".

För delegationerna bifogas ett utkast till rådets slutsatser om kommissionens meddelande Mot ett järnvägsnät för godstransporter. EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 13 februari 2008 (18.2) (OR. en) 6426/08 TRANS 43 NOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Komm. förslag nr: 14165/07 TRANS 313 Ärende: Meddelande från

Läs mer

2014-04-03. Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland

2014-04-03. Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland 2014-04-03 Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland Regeringens främsta mål är full sysselsättning. En utbyggd och fungerande infrastruktur knyter ihop landet och är

Läs mer

1000 miljarder SEK RYSSLAND NORGE FINLAND SVERIGE. = omslutningen av de industriprojekt som ska genomföras i området under perioden 2011-2020.

1000 miljarder SEK RYSSLAND NORGE FINLAND SVERIGE. = omslutningen av de industriprojekt som ska genomföras i området under perioden 2011-2020. 1000 miljarder SEK = omslutningen av de industriprojekt som ska genomföras i området under perioden 2011-2020 NORGE Tromsö Narvik Kiruna FINLAND Murmansk RYSSLAND Gällivare SVERIGE Pajala Luleå Kalix Kemi

Läs mer

Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland

Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland Kortversion 2015-10-14 Västra stambanan är en av Sveriges viktigaste järnvägar. Banans kapacitet är idag fullt utnyttjad samtidigt som efterfrågan

Läs mer

Kapacitetsbrister - fyra trafikslag. Lennart Lennefors Einar Tufvesson

Kapacitetsbrister - fyra trafikslag. Lennart Lennefors Einar Tufvesson Kapacitetsbrister - fyra trafikslag Lennart Lennefors Einar Tufvesson Vad styr järnvägens kapacitet? Enkelspår: avstånd mellan mötesspår Dubbelspår: blandning av tåg och uppehållsbild Mötesstationernas

Läs mer

Hearing inriktningsproposition 30 mars

Hearing inriktningsproposition 30 mars Underlag gemensam presentation Hearing inriktningsproposition 30 mars Representanter på scen: Elvy Söderström, Joakim Berglund (BK, agerar även samtalsledare) Lorents Burman (NBB) Eva Lindberg (OKB / Gävleborg)

Läs mer

Future Rail Sweden. 21 januari 2010

Future Rail Sweden. 21 januari 2010 Future Rail Sweden 21 januari 2010 Future Rail Sweden Fokus nu Höghastighetsbanor långsiktigt Järnvägsnätet 2 Globaliseringsrådet Sveriges tidigare relativa försprång i infrastruktur existerar inte längre

Läs mer

Näringsliv och arbetsmarknad

Näringsliv och arbetsmarknad Turism 35 Genom Höga Kusten skapa en hög attraktionskraft som ger en långsiktig, konkurrenskraftig besöksnäring som bidrar till ökad tillväxt och social hållbarhet. (Härnösand Översiktsplan) 36 Turistnäringen

Läs mer

Tyngre fordon på det allmänna vägnätet samt Tyngre och längre fordonståg på det allmänna vägnätet

Tyngre fordon på det allmänna vägnätet samt Tyngre och längre fordonståg på det allmänna vägnätet YTTRANDE Vårt dnr: 2014-10-17 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Ulrika Appelberg Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Tyngre fordon på det allmänna vägnätet samt Tyngre och längre fordonståg

Läs mer

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Inriktningsunderlag för

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Inriktningsunderlag för TMALL 0141 Presentation v 1.0 Inriktningsunderlag för 2018-2029 Inriktningsunderlaget ska omfatta analyser av tre inriktningar - hur inriktningen för transportinfrastrukturen bör se ut om trafiken utvecklas

Läs mer

Yttrande över förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 samt miljökonsekvensbeskrivning

Yttrande över förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 samt miljökonsekvensbeskrivning Kommunstyrelsen 2009-10-12 186 490 Arbets- och personalutskottet 2009-09-28 196 422 Dnr 09.534-50 oktks15 Yttrande över förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 samt miljökonsekvensbeskrivning

Läs mer

Regional hearing i Kapacitetsutredningen

Regional hearing i Kapacitetsutredningen Regional hearing i Kapacitetsutredningen Göteborg den 16 mars 2012 Jörgen Olofsson March 19, 2012 1 Stora Enso i sammandrag Stora Enso är den globala nytänkaren inom biomaterial, papper, förpackningar

Läs mer

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Tåg i tid Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Sedan våren 2011 har Region Värmland och Karlstads kommun tillsammans med Trafikverket drivit projektet Tåg i tid. Aktörerna har arbetat fram

Läs mer

Vill ni arbeta med transport och infrastruktur i Skandinavien?

Vill ni arbeta med transport och infrastruktur i Skandinavien? Vill ni arbeta med transport och infrastruktur i Skandinavien? Att söka stöd till projekt inom transport från EU-programmet Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak INNEHÅLL Jobba med hållbar transport över

Läs mer

Stambanan genom övre Norrland och behovet av Norrbotniabanan. Kapacitetsbrist på järnvägssystemet kostar arbetstillfällen

Stambanan genom övre Norrland och behovet av Norrbotniabanan. Kapacitetsbrist på järnvägssystemet kostar arbetstillfällen Stambanan genom övre Norrland och behovet av Norrbotniabanan Kapacitetsbrist på järnvägssystemet kostar arbetstillfällen Fyrstegsprincipen 1. Åtgärd som kan påverka transportefterfrågan och val av transportsätt.

Läs mer

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 2016-02-2323 Er ref: N2015/4305/TIF Vår ref: 2014/606-544 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Regionförbundet

Läs mer

Järnväg 2050 Näringslivets godstransporter 24/05/2016

Järnväg 2050 Näringslivets godstransporter 24/05/2016 Järnväg 2050 Näringslivets godstransporter 1 24/05/2016 Det behövs en långtgående samverkan mellan järnvägens aktörer På kort sikt krävs en kraftsamling för att möta dagens utmaningar På längre sikt krävs

Läs mer

Trafikförsörjningsprogram för Blekinge Öka Sveriges konkurrens kraft satsa på Blekinges infrastruktur

Trafikförsörjningsprogram för Blekinge Öka Sveriges konkurrens kraft satsa på Blekinges infrastruktur Trafikförsörjningsprogram för Blekinge 2016-2019 Öka Sveriges konkurrens kraft satsa på Blekinges infrastruktur Sverige behöver rusta sin infrastrukt För att göra transporter till och från svenska företag

Läs mer

Kombiterminaler Kombiterminaler Fyrbodal Sammanfattning Kjell Norberg

Kombiterminaler Kombiterminaler Fyrbodal Sammanfattning Kjell Norberg Kombiterminaler Kombiterminaler Fyrbodal Sammanfattning Kjell Norberg Figur 1: Bilden kommer från presentationsbroschyren för Marco Polo programmet. Marco Polo är Europeiska Unionens program för projekt

Läs mer

kommunikationspolitisk plattform för norrbotten

kommunikationspolitisk plattform för norrbotten kommunikationspolitisk plattform för norrbotten För ökad tillgänglighet och en konkurrenskraftig region globalt perspektiv Transportkorridorer har stor betydelse i ett globalt perspektiv. De korridorer

Läs mer

Godsstrategi - från mål till åtgärder

Godsstrategi - från mål till åtgärder Godsstrategi - från mål till åtgärder 1 Roadmap to a single European transport area Mål 2050 Ökad rörlighet med minskade utsläpp Inga fossildrivna fordon i städer 40% hållbara drivmedel för flyget 40%

Läs mer

Järnvägsforum 2015-02-19 Sundsvall Catherine Kotake

Järnvägsforum 2015-02-19 Sundsvall Catherine Kotake TMALL 0141 Presentation v 1.0 Järnvägsforum 2015-02-19 Sundsvall Catherine Kotake 2 Hur ser bilden av Norrland ut? 3 Trafikslagsövergripande stråk För ett sammanhängande transportsystem Missing links Möjligheter

Läs mer

Ett transportnav växer fram i Sundsvall - Norrlands huvudstad

Ett transportnav växer fram i Sundsvall - Norrlands huvudstad Ett transportnav växer fram i Sundsvall - Norrlands huvudstad Flexibla transporter för framtiden När marknaden för många branscher blir allt mer global, måste transporterna effektiviseras för att du som

Läs mer

BILAGA 2 SAMMANSTÄLLNING BRISTER OCH UTMANINGAR

BILAGA 2 SAMMANSTÄLLNING BRISTER OCH UTMANINGAR BILAGA 2 SAMMANSTÄLLNING BRISTER OCH UTMANINGAR Deltagarna fick gruppvis ta fram vilka brister och utmaningar de ansåg fanns i regionen. på workshop. Lycksele 2016 06 07 Luleå 2016 06 08 1 Brister och

Läs mer

ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE

ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE POSITIONSPAPPER INFRASTRUKTUR & TRANSPORT 2016 1 ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE Vi sex regioner i Sydsverige; Jönköping, Kronoberg, Kalmar,

Läs mer

Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket

Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik 2011-04-04 Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-04-05 Alla kommer fram smidigt Välinformerande trafikanter

Läs mer

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Logistikforum i Jönköping 2008 Bo-Lennart Nelldal Adj. professor Järnvägsgruppen KTH 2008-08-20 1 KTH Järnvägsgruppen - Systemsyn Intäkt

Läs mer

Exportindustrin och besöksnäringens behov av transporter

Exportindustrin och besöksnäringens behov av transporter Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2993 av Peter Helander och Daniel Bäckström (båda C) Exportindustrin och besöksnäringens behov av transporter Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer

Läs mer

Storstäderna är avgörande för Sveriges framtid Storstäderna är Sveriges ekonomiska motor och drivkraft för utveckling

Storstäderna är avgörande för Sveriges framtid Storstäderna är Sveriges ekonomiska motor och drivkraft för utveckling Storstäderna är avgörande för Sveriges framtid Storstäderna är Sveriges ekonomiska motor och drivkraft för utveckling Storstäderna behöver ständigt mer och ny kunskap och kompetens och måste använda alla

Läs mer

Rätt spår 2 FULL TRIM!

Rätt spår 2 FULL TRIM! Rätt spår 2 FULL TRIM! Sammanfattning av rapport om trimning av befintlig bansträckning Karlstad-Örebro Februari 2009 Sammanfattning av rapport om trimning av befintlig bansträckning Karlstad-Örebro 1

Läs mer

Svensk infrastruktur i det transeuropeiska transportnätet

Svensk infrastruktur i det transeuropeiska transportnätet Svensk infrastruktur i det transeuropeiska transportnätet TMALL 0141 Presentation v 1.0 Lena Erixon Generaldirektör Europaparlamentet och Rådets förordning nr 1315/2013 om unionens riktlinjer för utbyggnad

Läs mer

Planering för samhällsutveckling och åtgärdsvalsstudier i tidig planering Annica Lindström, Planering

Planering för samhällsutveckling och åtgärdsvalsstudier i tidig planering Annica Lindström, Planering Planering för samhällsutveckling och åtgärdsvalsstudier i tidig planering Annica Lindström, Planering 1 2 Nära vardagen där det händer Så här arbetar vi Ekonomisk planeringsprocess Planläggningsprocessen

Läs mer

Bygger för framtiden. INAB uppför och förvaltar järnvägsanknuten infrastruktur inom Umeå kommun. www.infrastrukturiumea.se

Bygger för framtiden. INAB uppför och förvaltar järnvägsanknuten infrastruktur inom Umeå kommun. www.infrastrukturiumea.se Bygger för framtiden INAB uppför och förvaltar järnvägsanknuten infrastruktur inom Umeå kommun www.infrastrukturiumea.se MED UPPDRAG ATT UTVECKLA Infrastruktur i Umeå AB är ett kommunalt bolag med uppgift

Läs mer

Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet 2014 2025; N2013/2942/TE

Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet 2014 2025; N2013/2942/TE SVENSK TURISM AB REMISSYTTRANDE Box 3546 2013-09-26 103 69 Stockholm Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet 2014 2025; N2013/2942/TE Svensk

Läs mer

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 Det är 30 % fler som arbetar i Malmö/Lund än som bor där - effektiv pendling med kollektivtrafik är nödvändig! kåne är en region med 1,3 miljoner invånare,

Läs mer

Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare

Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv Bertil Hallman SVäpl Projektledare Bertil Hallman Långsiktig planerare Samhälle Region Väst Projektledare för Stråkstudie Vänersjöfartens

Läs mer

Kommittédirektiv 2014:106 Utbyggnad av nya stambanor samt åtgärder för bostäder o... Sida 1 av 10

Kommittédirektiv 2014:106 Utbyggnad av nya stambanor samt åtgärder för bostäder o... Sida 1 av 10 Kommittédirektiv 2014:106 Utbyggnad av nya stambanor samt åtgärder för bostäder o... Sida 1 av 10 Startsidan / Dokument & lagar / Utredningar / Kommittédirektiv / Utbyggnad av nya stambanor samt åtgärder

Läs mer

Medfinansiering Inlandsbanan tredje spåret

Medfinansiering Inlandsbanan tredje spåret Kommunledningsförvaltningen Peter Eskebrink,0550-85836 peter.eskebrink@kristinehamn.se Tjänsteskrivelse Datum 2016-03-09 Ks/2016:62 Sida 1(1) Kommunstyrelsen Medfinansiering Inlandsbanan tredje spåret

Läs mer

Kunskap om. Norrbotniabanan. Kunskap om Norrbotniabanan

Kunskap om. Norrbotniabanan. Kunskap om Norrbotniabanan Kunskap om Norrbotniabanan 2009 Kunskap om Norrbotniabanan Faktaunderlag Analys av Norrbottniska och Västerbottniska naturresursers betydelse för hållbar tillväxt. Länsstyrelserna i Norrbotten och Västerbotten,

Läs mer

Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter

Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter 2014-01-31 Per-Henrik Evebring 2009-06-23 Stora Enso Skog AB premiärtåg 30/6-2008 Stockarydsterminalen AB premiärtåg 1/9-2008 Skogs- & bränslesortiment

Läs mer

Yttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025

Yttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 YTTRANDE N2013/2942/TE 1 (6) Ulrika Nilsson Telefon 010-224 93 19 ulrika.u.nilsson@lansstyrelsen.se Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet

Läs mer

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Roger Johansson Biobränslekoordinator, Sveaskog Panndagarna 9 10 feb 2011 Innehåll Kort om Sveaskog Marknadssituation biobränsle Sverige Utblick

Läs mer

STRATEGISK AFFÄRSPLAN: HARGS HAMN AB

STRATEGISK AFFÄRSPLAN: HARGS HAMN AB STRATEGISK AFFÄRSPLAN: HARGS HAMN AB Antagen av styrelsen för Hargs Hamn AB, 2011 Hargs Hamn AB Banvägen 1, SE-742 50 Hargshamn. Tel: 0173-201 55, Fax: 0173-203 11. www.hargshamn.se Rekommenderad affärsinriktning

Läs mer

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik East Sweden Business Solutions Effektiv logistik Välkommen till East Sweden, affärsmiljön med växtkraft! Rätt läge Vad har globala industriföretag som Siemens, Ericsson, Toyota, Saab och Väderstadverken

Läs mer

Branschstatistik 2015

Branschstatistik 2015 www.skogsindustrierna.org Branschstatistik 2015 Det här är ett sammandrag av 2015 års statistik för skogsindustrin. Du hittar mer statistik på vår hemsida. Skogsindustrierna Branschstatistik 2015 1 Fakta

Läs mer

Yttrande över Kapacitetsutredningen Företrädare för offentlig sektor i de fem nordliga länen

Yttrande över Kapacitetsutredningen Företrädare för offentlig sektor i de fem nordliga länen Yttrande över Kapacitetsutredningen Företrädare för offentlig sektor i de fem nordliga länen Kapacitetsutredningen är ett bra initiativ som i flera avseenden kommer rätt, men på avgörande punkter underskattar

Läs mer

Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet

Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet Håkan Johansson Nationell samordnare - klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se 1 2011-09-16 Klimatmål för transportsektorn Hänsynsmålets

Läs mer

Stråkanalys Projekt Fjällvägen

Stråkanalys Projekt Fjällvägen Stråkanalys Projekt Fjällvägen Riksväg 83/84 är en ca 40 mil lång interregional pulsåder mellan Tönnebro och norska gränsen. Riksvägarna länkar samman fyra kommuner. Söderhamns, Bollnäs och Ljusdals kommuner

Läs mer