Positionspapper från kommunikationspolitiska rådet i Norrbottens län infrastrukturplaneringen, perioden

Transkript

1 Positionspapper från kommunikationspolitiska rådet i Norrbottens län infrastrukturplaneringen, perioden Infrastrukturplanering För att skapa en hållbar utveckling med en tryggad välfärd och gynnsamma förutsättningar för landets näringsliv måste Sverige som nation prioritera långtgående satsningar på infrastruktur. Sett ur ett norrlandsperspektiv där stora delar av landets råvaror finns är det ett måste för att säkerställa fortsatt internationell konkurrenskraft. Det är av väsentlig betydelse att den långsiktiga infrastrukturplanen innehåller såväl tillräckliga investeringsvolymer som insatser på underhåll. Sverige är i dag en av de nationer i EU-kollektivet som investerar minst i infrastruktur (räknat i andel av BNP). Detta kan få negativa konsekvenser för vår förmåga att konkurrera på en global marknad. Nu måste Sverige investera i ett utvecklat järnvägsnät och tillföra rejält mer resurser till infrastruktursatsningar för att långsiktigt vara en konkurrenskraftig nation. Det kommunikationspolitiska rådet anser med ledning av ovanstående att den långsiktiga infrastrukturplaneringen för perioden ges följande prioriterade insatser. Norrbotniabanan som en länk i Botniska korridoren ges högsta prioritet och byggs enligt tidigare fastlagd plan Fler mötesstationer Kiruna Luleå för att möta den ökande gods- och persontrafiken. North Sweden Seaport får status som en nationell hamn Investeringar i vägnätets bärighet i inlandet för att tillgodose näringslivets behov och konkurrenskraft. De bärighetsmedel som avsätts ska nyttjas till förbättringar i inlandet. Förbättringsåtgärder i strategiska huvudstråk som E4 och E10. Högtrafikerade vägsträckor med hög olycksfallsfrekvens bör ur säkerhetssynpunkt bli utbyggda och mötesseparerade. Strategiska satsningar på smarta placeringar av kombi- och andra godsterminaler. Flyget prioriteras för att säkerställa regionens konkurrenskraft och är därtill helt avgörande för inlandet och dess utveckling. Skapa infrastrukturella förutsättningar för ökad tillgänglighet vid en samhällsutveckling till större regionbildningar för att säkerställa det demokratiska inflytandet. 1

2 Norrbotten en konkurrenskraftig region i Sverige och EU Norrbotten är i dag en av de starkaste tillväxtregionerna i Sverige och Europa. En bidragande orsak är den högteknologiska basindustrins kraftiga marknadsutveckling på råvarusidan Näringslivet i Norrbotten expanderar och går på högvarv. Omfattande investeringar i Norrbotten och inom Barentsområdet ger betydande möjligheter för länet att utvecklas till en framgångsrik region i Sverige och Europa. Länet bidrar därmed till uppfyllandet av EU:s Lissabonstrategi för hållbar tillväxt och sysselsättning inom unionen. En av de mest avgörande faktorerna för en fortsatt expansion och tillväxt är tillgänglighet till effektiva kommunikationer. Bottenvikskusten och Malmfälten har i ett europeiskt perspektiv flera viktiga industrier. Tyngdpunkten ligger på gruvor, metall- och smältverk, massaoch pappersindustri, sågverk samt tyngre verkstadsindustri. Biltestverksamheten, kunskapsintensiva tjänstenäringar växer samt inom elektronikbranschen sker en utveckling till specialisering med högt kunskapsinnehåll. Övre Norrlands inland har betydelsefulla industrier i form av gruvor med tillhörande anrikningsverk och pelletverk. Alla dessa verksamheter genererar stora mängder godstransporter i förädlingskedjornas många steg från råvara till konsument. Gruvnäringen och anknytande näringar har stor betydelse för landets totala produktionsvärde. I Norrbotten och Västerbotten pågår omfattande prospekteringsarbete, och det finns investeringsbeslut på 38 miljarder kronor i malm- och mineralindustrin. Boliden och LKAB svarar för 29 miljarder kronor av dessa. I en beräkning utförd av SCB och ÅF-infraplan 2007, är produktionsvärdet för gruvor, utvinningsindustri, stål- och metallindustri samt maskinindustri ca 435 miljarder per år, ca en tredjedel av Sveriges totala industriella produktionsvärde. En stor del av produktionen går på export till EU, norra Sverige står idag för 90 % av EU:s järnmalmsutvinning. De skogsbaserade näringarna har stor betydelse för Sveriges ekonomi. Skogsindustrin ger 12 procent av landets varuexport och i genomsnitt 20 procent av de totala industriinvesteringarna. Norrlandslänen svarar för ca 40 procent av landets skogsproduktion. Sveriges produktion av sågade trävaror täcker 16 procent av förbrukningen i EU-länderna. Massa- och pappersindustrin täcker drygt en tiondel av EU-ländernas pappersbehov. Ökad global konkurrens gör att företag idag för sin lönsamhet inte längre har någon egentlig egen lagerhållning. Detta gör dem mycket beroende av leveranssäkerhet, flexibilitet och korta ledtider för att kunna upprätthålla sin egen produktion. Det är helt klart att i en jämförelse med industrier på kontinenten är den svenska industrins transportkostnader ofta dubbelt så höga. Sårbarheten i den högteknologiska basindustrin i Norrbotten är mycket stor inom transportledet. En väl fungerande infrastruktur, där olika transportslag bildar ett samverkande hållbart transportsystem, är en förutsättning för att näringslivet i Norrbotten fortsättningsvis ska skapa nya arbetstillfällen, generera exportintäkter och bidra till det gemensamma välståndet. Svensk ekonomi är i hög grad beroende av den exportintensiva norrländska industrin. Därför är satsningar på den norrländska infrastrukturen en ytterst nationell angelägenhet. Dessa investeringar är till stor nytta för hela Sverige och bidrar till det europeiska mervärdet. 2

3 Ökade godstransportmängder och begränsad kapacitet Inom Östersjöregionen ökar transportvolymerna kraftigt. Mellan 2003 och 2020 förväntas transportvolymerna öka med över 40 %. Sjöfarten förväntas öka med över 80 % inom regionen och nästan 60 % till/från regionen. Väg och järnvägtrafik förväntas öka med över 30 % inom regionen och över 20 % till/från regionen. Effektiva godstransporter är en nyckelfaktor för en stor del av näringslivet och i synnerhet den råvaruproducerande delen. Effektiva och hållbara sjötransporter av våra råvaror har en strategisk betydelse i de helhetskommunikationslösningar som är nödvändiga för nationell konkurrenskraft och tillväxt. De norrländska hamnarna under begreppet North Sweden Seaport med Luleå som nav har stor betydelse för hela landets godstransportsystem för råvaruimport/export. Fungerande isbrytarverksamhet är även en förutsättning för hela sjöfarten i Bottenhavet och Bottenviken. Godstrafiken på järnväg i Sverige har under perioden 2000 till 2005 ökat med ca 10 %. Stambanan genom övre Norrland, Vännäs- Boden uppvisade däremot en ökning med så mycket som 30 % och Haparandabanan ökade med upp till 40 %. Järnvägssystemet i norra Sverige har idag besvärande flaskhalsar som försvårar för näringslivet att på någorlunda lika villkor konkurrera med andra aktörer på marknaden. Med de betydande investeringar som aviseras inom industrin kommer det att bli svårt att klara transporterna på ett tillfredsställande sätt. Green cargo har i en nyligen framtagen rapport visat på järnvägssträckningar som inte klarar en ökning av tågtrafiken med ytterligare 5 % i landet. Det rör sig om en handfull flaskhalsar där stambanan mellan Boden och Vännäs är en utpekad sträcka, dvs. den sträcka där Norrbotniabanan ska byggas. Strategiska satsningar på smarta placeringar av kombi- och andra godsterminaler förbättrar godstransporternas effektivitet och företagens marknadsandelar stärkts samtidigt som miljöbelastningen minskar. Regionförstoring Behovet av större sammanhängande arbetsmarknadsregioner som bidrar till en rörligare arbetskraft och en stärkt kompetensförsörjning för näringslivets långsiktiga konkurrenskraft kräver en bättre infrastruktur. Hela norrlandskusten kan genom en utbyggnad av järnvägen ges förbättrade pendlingsmöjligheter och underlätta regionförstoring. För inlandet som saknar alternativa transportmöjligheter med rimliga restider är flyget direkt avgörande för näringslivets utveckling. Universitetens viktiga roll som förmedlare av kunskap, kompetens och forskningsresultat stärks påtagligt genom ökad tillgänglighet. Inflöde av ny kunskap och nya människor är en avgörande faktor till utveckling och förnyelse för att skapa en bärkraftig och attraktiv region. Dessutom medför en regionförstoring att kommunikationerna får stor betydelse för att säkerställa det demokratiska perspektivet samt kvinnors och mäns lika villkor. En förbättrad infrastruktur innebär vanligtvis också en bättre regional funktion och en bättre balanserad befolkningsutveckling. Detta innebär att befint- 3

4 liga samhällsinvesteringar kan nyttjas bättre, vilket också innebär minskat tryck på storstadsregionerna. Med Norrtågsförsöket, som regeringen beslutade om i december 2007, ges länen goda förutsättningar för att förbättra den kollektiva persontrafiken i Norrland. I samverkan mellan berörda län utvecklas tågtrafiken i ett antal huvudstråk som får starkt förbättrade resmöjligheter. Tillsammans med effektiv busstrafik uppnås ett yttäckande nät för såväl regionala som interregionala resor. Snabbtågsförbindelser reducerar restiderna högst påtagligt. Förbättrad infrastruktur ger avsevärt bättre möjligheter till effektiv trafikering och ökat antal passagerare. TEN-T För att få ett sammanhängande järnvägsnät i ett europeiskt perspektiv, med den pan-europeiska transportkorridoren Northern axis, respektive nordiska triangeln, bör såväl Northern axis som Botniska korridoren bli en del av det prioriterade TEN-nätet. Detta resonemang stöds också av att nordens största godsflöden på järnväg fraktas via dessa transportaxlar och att Banverkets planerade utbyggnad av ERTMS systemet (europeiskt trafik- och signalsystem) berör delar av aktuellt stråk. Den Botniska korridoren består på svensk sida av Haparandabanan, Norrbotniabanan, Botniabanan, Ådalsbanan, Ostkustbanan, godsstråket genom Bergslagen, samt Norra stambanan och Stambanan genom Övre Norrland. Northern axis har sträckningen Narvik Haparanda Torneå S:t Petersburg. Klimat-, miljö- och energimål De höga, och för världssamfundet så viktiga klimat-, miljö- och energimålen, förutsätter för att uppfyllas en förnyad infrastruktur för såväl varor som tjänster. Transportsystemet ger fortfarande upphov till betydande negativa konsekvenser, framförallt genom de klimatpåverkande koldioxidutsläppen som fortsätter att öka från vägtrafiken, men även genom direkta effekter på människors hälsa. Genom satsningar på ett förbättrat järnvägstransportsystem, för gods- och persontrafik, kan koldioxidutsläppen minskas betydligt. Satsningar på hållbara sjötransporter bidrar också på ett positivt sätt till miljöförbättring. För persontrafiken bör kollektivtrafiken generellt göras mer attraktiv. 4

5 Det kommunikationspolitiska rådet har sin bestämda uppfattning att Norrbotten har alla möjligheter att vara en framgångsrik och konkurrenskraftig region i Sverige och Europa, men det kräver visionära och modiga satsningar på infrastruktur i norra Sverige. Som politiska företrädare för Norrbotten är vår starka förhoppning att regeringen säkerställer att Norrbotniabanan är en avgörande strategisk satsning för nationen Sverige och dess konkurrenskraft. Luleå den 25 april 2008 Kent Ögren Landstingsstyrelsens ordf. Karl Petersén Ordf. Kommunförbundet Norrbotten Peter Roslund Kommunstyrelsens ordförande i Piteå kommun 5