Yttrande över Kapacitetsutredningen Företrädare för offentlig sektor i de fem nordliga länen
|
|
- Sandra Agneta Sundberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Yttrande över Kapacitetsutredningen Företrädare för offentlig sektor i de fem nordliga länen Kapacitetsutredningen är ett bra initiativ som i flera avseenden kommer rätt, men på avgörande punkter underskattar åtgärdsbehovet. Kapacitetsbristerna i Botniska korridoren som är en av landets primära gods- och persontrafikstråk är i vissa avsnitt akuta. Offentliga företrädare för offentlig sektor i de fem nordliga länen är eniga om att betydande åtgärder krävs för att komma till rätta med dessa, för Sverige så allvarliga brister. Kapacitetsutredningen föreslår också åtgärder i båda de primära objekten, Nya Ostkustbanan och Norrbotniabanan, men tyvärr i otillräcklig omfattning. För att infrastrukturen inte ska hämma utvecklingen av den svenska tillväxten och de viktiga exportföretagens internationella konkurrenskraft krävs en målinriktad satsning på att bygga bort de tre primära flaskhalsarna där de första etapperna av projekten, dubbelspårsutbyggnad Gävle Härnösand, ny kustjärnväg Umeå-Luleå samt dubbelspår Mjölby-Hallsberg, ska vara klara år 2021 och banorna i sin helhet ska vara färdigbyggda år Utbyggnaden av de tre sträckorna måste slutföras parallellt, inte det ena objektet före det andra. Detta för att optimera genomförandetiden och därmed uppnå maximal effekt på kapacitet och transportekonomi. Satsningar på stambanan är också nödvändiga eftersom denna, som utredningen också påpekar, är ett funktionellt dubbelspår med kustjärnvägen. Våra synpunkter i sig på utredningen kan sammanfattas i följande punkter: - Brister i prognosmodellerna ger för trubbiga beskrivningar av transportflöden, antaget oljepris är i princip på samma nivå som idag trots kommande oljebrist och svaveldirektivets effekter underskattas. - Godstransporternas utveckling underskattas och överensstämmer inte med den utveckling industrin själv ser, godset transporteras i hög grad på enkelspår och redundansproblemen borde lyftas fram och industrins förmåga till överflyttning av gods till sjöfart överskattas. - Investeringstakten måste höjas och anpassas till de stora faktiska brister som finns. Botniska korridoren en livsnerv för gods och persontrafik. Botniska korridoren utgör basen i landets primära godstransportstråk och löper genom Sverige (Mjölby-Haparanda) och Finland som en mäktig godspulsåder i norra Europa som binder ihop trafiksystemet med de öst-västliga transportkorridorerna och de marknader som de ansluter till. Kopplingarna till Barentsregionen i norr med sina enorma outnyttjade naturresurser och till norrlandskustens hamnar bäddar för effektiva och lönsamma transportsystem. Redan idag är sträckan Stockholm Sundsvall en av de mest betydande stråken för persontrafik men med betydande kapacitetsstörningar, parallellt är även Norra stambanan hårt belastad. När trafiken förlängs till Umeå, och i förlängningen till Luleå, kommer trycket på de redan hårt belastade sträckorna på Ådalsbanan och Ostkustbanan att öka. Genom att skapa förutsättningar för snabba, pålitliga och säkra persontransporter på hela sträckan Stockholm Sundsvall Umeå Luleå kan en kraftfull regionförstoring etableras där anställda kan dagspendla mellan viktiga befolkningscentra efter norrlandskusten och därtill kopplade öst-västliga befolkningsstråk. Persontrafiken på järnväg är också viktig för att stödja den starka utvecklingen i besöksnäringen i såväl fjäll- och inlandsområdena som efter kusten. En till fullo utbyggd botnisk korridor skulle skapa goda förutsättningar för praktisk regionförstoring, säkrad kompetensförsörjning för näringslivet och en utvecklad besöksnäring i norra Sverige. Basnäringarna beroende av effektiva transporter Basindustrins produkter och förädlade råvaror fraktas till stor del på järnväg, från källan i norr och stegvis söderut till Europas industrier och marknader. Godstransporterna är en kritisk faktor om Sverige ska kunna konkurrera på den globala marknaden och vara en del av Europas gränsöverskridande produktions- och förädlingskedjor. Norra Europa spelar en oerhört viktig roll när det kommer till försörjningen av råvaror till kontinenten. Vår försörjningsandel inom flera strategiska produktionsområden är betydande och mycket viktig för
2 både den svenska och europeiska ekonomin. Ett nationellt mått på detta är att ett produktionsvärde motsvarande 30 miljarder per år utvinns ur de svenska gruvorna för att sedan vidareförädlas i södra och mellersta Sverige till ca 600 miljarder. Basindustrin står för en betydande del av Sveriges tillväxt, BNP och nettoexportvärde. Tillväxt i den högteknologiska basindustrin fortplantar sig till andra näringsgrenar. Framtidsutsikterna i basindustrin är ljusa med betydande satsningar på nya gruvor och industrier. Intermodalitet främjas med bättre kopplingar mellan väg- och järnvägsnätet och de viktiga hamnarna längs norrlandskusten samt för att snabbt kunna ta sig ner till den strategiska hamnen i Göteborg Sverige är attraktivt för utländska besökare. Besöksnäringens exportvärde har mellan 2000 och 2008 ökat med drygt 100 procent och värdet av utländska besökares konsumtion i Sverige (exportvärdet) var nästan 91 miljarder kronor under år Turism och besöksnäring har blivit en ny basindustri
3 med stor potential och genererade i Sverige cirka helårsverken under år Antalet sysselsatta i turistnäringen har ökat med drygt heltidsarbeten sedan år Kompetensförsörjning Effektiv infrastruktur är en förutsättning för rekrytering och kompetensuppbyggnad. En modern järnväg möjliggör effektiv persontrafik och kan mer än halvera restiden med bil, vilket ger avsevärd regionförstoring i ett glest land som Sverige. Kompetensförsörjning anses av företag och regioner som en av de enskilt viktigaste utvecklingsfrågorna. Persontrafiken längs Botniska korridoren utvecklas starkt beroende på det stråk av orter som finns längs korridoren och vars avstånd dem emellan är perfekta för effektiva och lönsamma persontransporter. Längs norrlandskusten bor över 65 % av befolkningen, men idag finns inte en tillräckligt effektiv infrastruktur för att snabbt kunna flytta människor till universitet och mellan nya arbetsmarknader. Mellan kuststäderna Umeå-Skellefteå-Piteå-Luleå i norr finns idag inga dagpendlingsmöjligheter med järnväg. Sträckan Gävle-Härnösand har idag begränsade pendlingsmarknader beroende på restiderna men kan på ett dramatiskt sätt bindas samman till en homogen arbetsmarknad. De östvästliga stråken är tillväxtområden med starka kopplingar och samband till kustområdena och det finns ett ömsesidigt beroende av effektiva transportsamband mellan dessa stråk. Viktig länk i det europeiska transportsystemet Råvaruförsörjning är en strategisk framtidsfråga för Europa där Sverige har avgörande betydelse för Europas gruvbaserade näringar och en viktig roll för de skogsbaserade näringarna. Stora mängder skog och fisk från norra Norge transporteras samma väg via stambanan genom övre Norrland. Men mycket mer skulle kunna läggas på järnvägen genom norra Norrland om kapaciteten var större och om järnvägen gick där industrierna, näringslivet och människorna finns. Det handlar om tillväxt för hela Sverige. På nationell nivå har behovet redan uppmärksammats och både den svenska och den finska regeringen har redan tagit tydlig ställning för den Botniska korridoren. I samband med revideringen av TEN-T
4 inkluderade också EU-kommissionen Botniska korridoren i det prioriterade europeiska transportnätet, Core Network. Den ingår också i Kommissionens förslag om nytt finansieringsinstrument Fonden för ett sammanlänkat Europa, för medfinansiering av TEN-T projekt under programperioden Det är dock angeläget att förslaget kompletteras så att sträckan Gävle Härnösand explicit ingår i fonden. I det förslag som ligger så finns inte sträckan Gävle-Sundsvall. Infrastruktur är gränsöverskridande till sin karaktär och alla järnvägssatsningar måste också ses i ett europeiskt perspektiv. När Fehmarn Bält-bron, med planerad byggstart 2012, äntligen ger Sveriges företag en sammanhängande landförbindelse till Tyskland och vidare ner i Europa. Tillsammans med en utbyggnad av Botniska korridoren krävs järnvägsinvesteringar i de stora svenska godslederna mot Malmö och Göteborg för att dra maximal ekonomisk nytta av Fehmarn Bält. Stor betydelse för svensk ekonomi Näringslivets och råvarornas i de fem nordligaste länen har stor betydelse för svensk och europeisk ekonomi och Sveriges handelsbalans. - Den norrländska industrin svarar för drygt 250 miljarder kr i industriella produktionsvärden, varav ca 60 % går på export. (2008). - Tillväxten (Produktionsvärdena) inom industrin har varit ca +50 % i Norrland, jmf med ca +25% i Sverige ( ) - Gruvorna i Norr- och Västerbotten har ett produktionsvärde på ca 25 miljarder kr (2008), som bidrar till ett ca 550 miljarder i åtföljande produktionssteg inom Sverige. - Norrlandslänen står för 52 % av nettoexporten. (2007) - Varje norrlänning bidrar med kr/år i nettoexportvärde, jmf med kr/år för varje svensk. (2007) Samhällsekonomin, godset och den Botniska korridoren Utvecklingen visar att godstransporterna över tid ökar minst lika snabbt som samhällsekonomin i sin helhet. Om man räknar med att bruttonationalprodukten, som långtidsutredningen SOU 2008:108 förutspår kommer BNP och godstransportarbetet att fördubblas mellan åren 2005 och Godsarbetet på järnväg har ökat kraftigt under de senaste tio åren. Den nuvarande kapaciteten kan inte möta den ökade efterfrågan på godstransporter på järnväg. En efterfrågan som kan förutse ökas i takt med att den norrländska industrins ökade kapacitet och efterfrågan på marknaden.
5 Mot bakgrund av långtidsutredningens prognoser, de ökade godstransporterna på järnväg och det faktum att godsarbetet ökar snabbare än BNP leder till att investeringarna och kapaciteten utefter den Botniska korridoren måste ske tidigare och mer omfattande än vad som föreslås i kapacitetsutredningen olika investeringsalternativ. Brister i Botniska korridoren Botniska korridoren är inte bara en del av det utpekade primära godstransportnätet utan den är också en ett av de mest trafikerade och lönsamma persontrafikstråken. Kapacitetstaket är nått i åtminstone tre flaskhalsar och utifrån ett nationellt ekonomiskt perspektiv är detta ett stort hot eftersom vi då inom överskådlig framtid kommer att få en tillväxthämmande kapacitetsbrist för några av våra viktigaste exportindustrier. Godstransporterna är en kritisk faktor om Sverige ska kunna konkurrera och vara en del av Europas gränsöverskridande produktions- och förädlingskedjor. Godstrafiken Redan nu är vitala delar av den Botniska korridoren, Sveriges godspulsåder, fullbelagd de tider godskunderna efterfrågar. Det är en allvarlig brist i systemet att långa sträckor är enkelspåriga och därmed ytterst känsliga för avbrott. Kapacitetsproblemen på stambanan genom övre Norrland är akuta. Avvikelsen från standarden med flera kraftiga lutningar och snäva kurvor gör att ett lok maximalt kan dra 1100 ton istället för 1600 ton. Flera företag bland annat Smurfit Kappa, SCA och Lindbäcks trä bekräftar stambanans brist på kapacitet då man har slutat efterfråga tider i spår eftersom de vet att
6 svaret är att det är fullt eller att de bara kan få en del av den kapacitet de behöver. Exemplen är många fler och ett identifierat är att jämfört med år 2009 finns en dokumenterad efterfrågeökning på drygt 45 procent på stambanan mellan Vännäs Boden utöver det som Trafikverket redovisat i kapacitetsutredningen. Läget är alltså sammanfattningsvis mycket allvarligt. Mest akut är sträckan mellan Hällnäs- Bastuträsk där det sannolikt inte går att lösa situationen med fler mötesstationer beroende på banans undermåliga geometriska standard. Lika illa är att näringslivet uttrycker en tvekan att lägga transporterna på järnväg på grund av den dåliga driftsäkerheten. Stambanan är ett enkelspår med redan idag betydande kapacitetsbrister och begränsade omledningsalternativ. Persontrafiken Botniska korridoren ger bättre kompetensförsörjning och ökad tillgänglighet till befintlig samhällsservice och kommersiellt, kulturellt utbud. Det är lönsamt både för företag och för samhället. Redan idag är Stockholm-Sundsvall den tredje starkaste sträckan i landet när det gäller längre tågresor. Resandet och utbudet har ökat kraftigt sedan mitten på 1990-talet, både avseende regional och fjärrtrafik. Ostkustbanan är landets mest belastade enkelspår och klassas årligen överbelastad. De investeringar i mötesspår som planeras löser problemen på kort sikt men ytterligare investeringar i dubbelspår är en absolut nödvändighet. Trängseln på spåren har gjort att restiden mellan Stockholm och Sundsvall har ökat från 3 timmar i slutet på 90-talet till 3 timmar och 40 minuter år När Botniabanan tas i drift förväntas en trafikökning vilket belastar banan ytterligare. Nya Ostkustbanan (Gävle-Härnösand) Ostkustbanan mellan Gävle Sundsvall är idag Sveriges längsta och mest belastade enkelspår med den sortens trafik som råder där. Varje dygn passerar cirka 70 tåg på den 21 mil långa sträckan. Efterfrågan på järnvägstransporter i regionen förväntas också på sikt öka till följd av beslutade höjda miljökrav på fartyg till följd av svaveldirektivet samt ökade drivmedelpriser för vägtransporter. Ådalsbanan sträckan Sundsvall - Härnösand är den järnvägssträcka som är den svagaste länken restidsmässigt mellan Stockholm och Umeå. Ännu allvarligare är att godstransporterna på järnväg påverkas ytterst negativt av den låga spårstandarden på sträckan. I Trafikverkets tidigare utredningar står det skrivet att endast ett dubbelspår hela vägen Gävle Sundsvall och ny dragning Sundsvall Härnösand kan möta framtidens efterfrågan på järnvägstransporter och bidra till rimliga restider i stråket Stockholm Umeå (Luleå). Nya Ostkustbanan dubbelspår Gävle - Härnösand bör därför i Kapacitetsutredningen, förutom mindre kapacitetshöjande åtgärder och åtgärder i samtliga prioritetsnivåer på både persontransportpaket och godspaket, även beaktas som en stor investeringsåtgärd likt Ostlänken, Norrbotniabanan och Helsingborg Helsingör. Region Gävleborg har tillsammans med Trafikverket Region Mitt initierat ett pilotprojekt kallat "Samordnad planering inför dubbelspår Gävle-Sundsvall". Projekt är en samordning/integrering av de fem berörda kommunernas översiktsplanering och Trafikverkets järnvägsplanering. Projektet ska förbättra möjligheterna till att en järnvägsutredning (eller motsvarande) ska kunna färdigställas under år På sträckan Sundsvall Härnösand pågår en järnvägsutredning som ska vara klar sommaren Med Nya Ostkustbanan utbyggd med dubbelspår upp till Härnösand kan följande restider vara möjliga. - Stockholm Sundvall: 2 timmar (idag 3 timmar 40 minuter) - Sundsvall Umeå: 2 timmar (idag går inga tåg) Norrbotniabanan (Umeå-Luleå) Norrbotniabanan är en 27 mil lång sträcka mellan Umeå och Luleå och är den sista länken i Botniska korridoren. Norrbotniabanan sänker transportkostnaderna med cirka 30 % genom att loken kan dra längre, tyngre och snabbare tåg på en rakare och planare bana vilket också skapar kapacitet för hela
7 järnvägsystemet. Restiderna för persontrafiken halveras och bidrar på så sätt till att säkerställa kompetens- och arbetskraftförsörjningen samt turismutvecklingen. Vidare bildar Norrbotniabanan ett funktionellt dubbelspår tillsammans med stambanan genom övre Norrland. Något som ökar driftsäkerheten för transporterna och därmed säkrar ett långsiktigt hållbart näringsliv och klarar de omfattande investeringar som sker i norr. I dag sker transporterna på Stambanan genom övre Norrland (Ånge Boden) som byggdes under senare delen av 1800-talet med låg standard för att hålla kostnaderna nere. Banan är enkelspårig, kurvig och brant och har idag otillräcklig kapacitet för näringslivets transporter. Flera företag bekräftar stambanans brist på kapacitet då man har slutat efterfråga tider i spår eftersom de fått besked om att det är fullt eller att bara en del av den kapacitet som de efterfrågar finns. Stambanan genom övre Norrland utgör ett funktionellt dubbelspår till kustjärnvägen. Inlandsbanan är en omledningsmöjlighet vid större störningar norr om Umeå för den norrländska kustindustrin. Åtgärder på dessa banor kan inte ersätta den samhällsnytta som den kustnära Norrbotniabanan ger längs kusten där betydande befolknings- och industricentra finns. Det gäller att utveckla det samlade transportbehovet på lång sikt och på ett hållbart sätt. Norrbotniabanan ligger långt fram i planeringsprocessen. Beslut om de två kvarvarande järnvägsutredningar JU 110 och JU 150 fattas under våren. Därefter är samtliga järnvägsutredningar klara. I gällande nationella transportplanen gav regeringen i uppdrag till Trafikverket att studera ett medfinansieringsförslag för sträckan Piteå-Skellefteå. Detta arbete är nu klart inklusive ett finansieringsförslag för hela banan, allt för att en alternativ etapp ska genomföras om förutsättningar skapas. Idag lutar det åt att sträckan Umeå- Skellefteå måste byggas först. Mjölby-Hallsberg Projektet Hallsberg Degerön är en del av utbyggnaden av Godsstråket i Bergslagen. I dagsläget arbetar Trafikverket med olika delprojekt inom projektet Hallsberg Degerön. Enkelspåret som idag finns på sträckan skapar problem för godstransporter. Tågen får inte plats på spåret vilket leder till omledningar och förlängda transporttider. Projektet har tilldelats 1,7 miljarder kronor i den nationella planen för Sveriges transportsystem åren Kostnaden för hela projektet är dock beräknad till 5,4 miljarder kronor. Sträckan är högt prioriterad av näringslivet. Synpunkter på Kapacitetsutredningen Vi vill trycka på några viktiga frågor som vi anser antingen inte blir lösta eller inte beskrivs på ett tillräckligt bra sätt i utredningen: Avgörande brister i prognosmodellen Utgångspunkten för hela utredningen och värderingar av olika transportslag bygger på ett antal antaganden i prognosmodellen som får stor betydelse för resultatet och vi finner vissa av dessa måste beskrivas bättre utifrån ett bredare angreppssätt med flera alternativa utvecklingsperspektiv: - Kapacitetsutredningen utgår i sina grundanalyser från efterfrågad kapacitet vid tåglägesansökan. Näringslivet längs banan har tydligt vittnat om att detta är ett mycket trubbigt instrument eftersom många avstår från att söka kapacitet beroende på de brister och störningar som finns och har anpassat sig till andra transportslag som kanske inte är optimala. Detta får en mycket märklig effekt, ett exempel är sträckan Umeå-Boden där antalet dubbelturer år 2008 på detta enkelspår anges till 30 och i prognosen för år 2040 antar utredningen att antalet kommer att öka till 35 dubbelturer. Denna siffra är redan idag uppnådd utifrån vad som redovisas i tågplan Detta är helt oacceptabelt. - Kapacitetsutredningens kalkyler baseras på ett antaget oljepris, dagens, om 115 dollar per fat. Den nu gällande nationella planen bygger på ett oljeprisantagande om 63 dollar per fat. Vi efterlyser alternativa beräkningar där utredningen prövar sina beräkningar mot ett oljepris som är procent högre än idag.
8 - Med ett högre oljepris och med ett genomförande av EU s svaveldirektiv kommer kostnaderna för godtransporter till sjöss att öka vilket i sig står i motsats mot utredningens förhoppningar att sjöfarten ska lösas stora delar av kommande kapacitetsproblem. Allt tyder på att genomförandet av svaveldirektivet kommer att ställa nya krav på effektiva godstransporter på järnväg, då lastbilstransporter i många fall är vare sig miljömässigt, logistiskt eller ekonomiskt sett realistiska alternativ. Alternativet för industrin i norra Sverige kan, om inte infrastrukturen byggs ut, snabbt och i tillräcklig grad, medföra att näringslivet inte kan expandera i den takt man önskar vilket på sikt innebär att produktionen flyttas. Detta leder till arbetslöshet och negativ regional utveckling och med märkbara ekonomiska effekter för hela landet som följd. Godstransporternas utveckling underskattas Utredningen har tydligt underskattat godstransporternas utveckling. Landets välstånd bygger i hög grad på en konkurrenskraftig exportindustri och av detta skäl måste utredningen tydligare beskriva olika framtidsscenarior för godset. Ett utmärkt exempel är Malmbanan där utvecklingstakten är mycket hög och begränsningarna i banan stora: - Godstrafiken måste prioriteras. Godstrafiken är helt avgörande för den svenska tillväxten och måste prioriteras lika högt som persontrafiken. Ett viktigt konkurrensmedel för den svenska industrin är snabba, pålitliga och ekonomiskt rimliga transporter. Det är inte antingen gods eller persontrafik det är båda i kombination som skapar goda tillväxtvillkor. - Ett grundläggande problem för utredningen är svårigheten att bedöma godsets kapacitetsbrister på ett realistiskt sätt. Speciellt uppenbart blir detta på sträckan Umeå-Luleå. Exempelvis visade ett de största transportföretagen, Green Cargo, i sin rapport Hållbara transporter för framtiden (2008) att sträckan Umeå Luleå var en av landests mest belastade bandelar. I Kapacitetsutredningen är denna sträcka i vissa delar markerad utan kapacitetsproblem I prognoserna finns ökning av godstrafik på landväg och sjöfart men inte på järnväg inte ens i alternativet UB utan begränsad kapacitet på sidan 91 i bristanalysen. - Botniska korridoren har till absolut största delen enkelspår. Kapaciteten på enkelspår är mycket begränsad och störningskänslig. Redundansproblematiken är viktig att lösa och de strategiska kopplingarna mellan stambanan och kustjärnvägen är viktiga för systemfunktionen, främst avseende Långsele-Nyland och Söderhamn-Kilafors. Inlandsbanan är ett alternativ för större störningar, inte som en rationell standardlösning för förbättrad redundans. Utbyggnaden av kustbanorna kommer att ta tid och det är viktigt att stambanorna och Inlandsbanan ges tillräcklig kapacitet och teknisk standard för att vara alternativ vid störningar. - En annan mycket viktig aspekt är industrins förmåga till överflyttning av gods till sjöfart. Redan idag har de stora exportföretagen en blandning av transporslag för att kunna utföra sina transporter på ett optimerat sätt. Vår bild är att överflyttningsmöjligheterna från järnväg till sjöfart är mycket begränsade, främst beroende på de stora varuvärden med därtill kopplad kapitalbindning som föreligger. Övriga kommentarer - Investeringstakten är för låg. Det finns idag kapacitetsbrister för motsvarande 600 miljarder kronor men i utredningen finns förslag på satsningar på 240 miljarder kronor i utvecklingspaketen. Behovet av investeringar måste styra investeringsnivåerna i högre grad. Sverige har i ett internationellt perspektiv hamnat på efterkälken när det gäller investeringar i järnväg. Den återställning som nu pågår måste slutföras för att landet ska kunna behålla sin konkurrenskraft i framtiden. Järnvägsinvesteringar är långsiktiga och måste behandlas som sådana. Vårt förslag till utbyggnadsstrategi Ett första strategiskt steg är att komma tillrätta med kapacitetsproblemen genom att en genomtänkt etappvis dubbelspårsutbyggnad påbörjas snarast möjligt på sträckorna Hallsberg-Mjölby, Gävle-
9 Härnösand, och en ny enkelspårig etappvis utbyggnad på sträckan Umeå-Luleå. Dessa sträckor behöver vara färdigbyggda år Etapper färdigbyggda år 2021; utvecklingspaket gods och persontransport nivå hög prioritet 1 - Hallsberg Degerön - Gävle-Axmartavlan och Sundsvall Dingersjö - Umeå-Skellefteå Etapper färdigbyggda år 2025; utvecklingspaket gods och persontransport nivå hög prioritet 2/3 - Hallsberg-Mjölby: Degerön-Mjölby - Gävle-Härnösand: Enånger Långsjön, Stavreviken Härnösand, Långsjön Länsgränsen, Axmartavlan Ljusne, Länsgränsen Dingersjö, Ljusne Enånger och Sundsvall Stavreviken - Umeå- Luleå: Skellefteå-Piteå-Luleå Standardisering och planering Satsningar på en standardisering av de primära transportstråken enligt det förslag som EU kommissionen föreslår måste göras för att uppnå en hög och jämn teknisk standard avseende t ex kapacitet, vagnvikt, STVM, STAX, lastprofil, ERTMS och redundans. Vidare måste medel anslås omgående för att kunna fortsätta och intensifiera utredning och planering. Barbro Holmberg Sven-Åke Thoresen Britt Bohlin Robert Uitto Bo Källstrand Per Wahlberg Glenn Nordlund Birgitta Heijer Erik Bergkvist Per-Ola Eriksson Karl Petersen Kent Ögren Elvy Söderström Landshövding Gävleborgs län Ordförande Region Gävleborg Landshövding Jämtlands län Ordförande Region Jämtland Landshövding Västernorrlands län Landstingsråd Västernorrlands län Ordförande Kommunförbundet Västernorrland Vik Landshövding Västerbottens län Regionråd Region Västerbotten Landshövding Norrbottens län Ordförande Kommunförbundet Norrbotten Ordförande Norrbottens läns landsting Ordförande Intresseföreningen Norrtåg
Yttrande över Kapacitetsutredningen Företrädare för offentlig sektor i de fem nordliga länen
Yttrande över Kapacitetsutredningen Företrädare för offentlig sektor i de fem nordliga länen Kapacitetsutredningen är ett bra initiativ som i flera avseenden kommer rätt, men på avgörande punkter underskattar
Läs merInledning 2012-03-23. Trafikverket Ärendemottagningen Kapacitetsutredningen Box 810 781 28 Borlänge
Trafikverket Ärendemottagningen Kapacitetsutredningen Box 810 781 28 Borlänge Yttrande över Trafikverkets rapporter Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder - förslag på lösningar fram till
Läs merYttrande över remiss på Kapacitetsutredningen (TRV 2011/17304)
2012-03-27 Till Trafikverket Yttrande över remiss på Kapacitetsutredningen (TRV 2011/17304) Norrbottens läns landsting och Kommunförbundet Norrbotten har beretts möjligheter att yttra sig över kapacitetsutredningen.
Läs merKapacitetsutredningen
Kapacitetsutredningen Inspel från planupprättarna i Västerbotten och Norrbotten Hearing 22 mars 2012 Skellefteå Bo-Erik Ekblom, Länsstyrelsen Norrbotten Mårten Edberg, Region Västerbotten Gruvnäringen
Läs merTal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad
1 (6) Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad Hela programmet finns på: http://www.framtidensgruvochmineral.se/program/ Rullande
Läs merDEN BOTNISKA KORRIDOREN
Ostkustbanan 2015 AB Org nr. 559021-6262 Dnr N 2015/4305/TIF Till Regeringen Remissvar: Trafikverkets inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplanering för perioden 2018-2029 BAKGRUND Trafikverket
Läs merInfrastrukturprojekt i Norrland. Olle Tiderman
Infrastrukturprojekt i Norrland Olle Tiderman Infrastrukturprojekt i Norrland Botniska korridoren Botniabanan och Norrbotniabanan Nationell godsstrategi Norrtåg Framgångsfaktorer Vision & substans Kunskap
Läs merYttrande över Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplanering för perioden 2018-2029 ((N2015/4305/TIF).
2016-01-30 Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplanering för perioden 2018-2029 ((N2015/4305/TIF). Tillväxtberedningen är ett gemensamt
Läs merDEN BOTNISKA KORRIDOREN
Remissvar, diarienummer: N2015/4305/TIF Till: Näringsdepartementet Från: Samarbetet Bakom samarbetet står Länsstyrelsen Norrbotten, Region Västerbotten, Länsstyrelsen Västernorrland, Region Jämtland Härjedalen,
Läs merYttrande 2012-03-27. Dnr: 341-1301-12
Yttrande över Trafikverkets rapport Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder - förslag på lösningar fram till år 2025 och utblick mot år 2050 Med anledning av erhållna remisshandlingar lämnar
Läs merJobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg
Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen
Läs merSCENARIOANALYS FÖR JÄRNVÄGEN I SKÅNE. Sammanfattning av SWECOs rapport på uppdrag av Region Skåne
SCENARIOANALYS FÖR JÄRNVÄGEN I SKÅNE Sammanfattning av SWECOs rapport på uppdrag av Region Skåne 1 Miljoner resor i Skåne FRAMTIDENS JÄRNVÄGSSYSTEM I SKÅNE ETT STRATEGISKT LÄGE Ett välfungerande skånskt
Läs merFakta och argument för dubbelspår Gävle Härnösand
Fakta och argument för dubbelspår Gävle Härnösand Sveriges längsta flaskhals Ostkustbanan har blivit en flaskhals i hela det nationella transportsystemet. Med dubbelspår skulle kapaciteten fyrdubblas och
Läs merFRAMTIDENS JÄRNVÄGSSYSTEM I SKÅNE ETT STRATEGISKT LÄGE
Miljoner resor i Skåne FRAMTIDENS JÄRNVÄGSSYSTEM I SKÅNE ETT STRATEGISKT LÄGE Ett välfungerande skånskt transportsystem är en förutsättning för hållbar tillväxt där regional tillgänglighet påverkar arbetsmarknad,
Läs merYttrande över förslag till Nationell transportplan
Yttrande över förslag till Nationell transportplan 2018-2029 Trafikverket har lämnat förslag till Nationell transportplan 2018-2029 till regeringen. Västernorrlands län, det vill säga Landstinget Västernorrland,
Läs merGemensamma prioriteringar för Västra Götaland en region och 49 kommuner
Gemensamma prioriteringar för Västra Götaland en region och 49 kommuner Vi bidrar till svensk tillväxt. Samtidigt som klimatmålen nås. Västra Götaland är Sveriges industriella och logistiska nav och står
Läs merREMISSVAR ANGÅENDE FÖRSLAG TILL NATIONELL PLAN FÖR TRANSPORTSYSTEMET (N2017/05430/TIF)
REMISSVAR ANGÅENDE FÖRSLAG TILL NATIONELL PLAN FÖR TRANSPORTSYSTEMET 2018-2029 (N2017/05430/TIF) Västsvenska Handelskammaren har tagit del av Trafikverkets förslag till nationell plan för 2018-2029. Förslaget
Läs merYttrande över Trafikverkets utredning om Inlandsbanans funktion och roll i transportsystemet
2012-12-14 Er ref: Kenneth Natanaelsson kenneth.natanaelsson@trafikverket.se Karolina Boholm karolina.boholm@skogsindustrierna.org 08-762 72 30 070-202 98 69 Yttrande över Trafikverkets utredning om Inlandsbanans
Läs merRyggrad för svensk exportindustri, innovativa regioner och besöksnäring. Remissvar, diarienummer: N2017/005430/TTIF
Remissvar, diarienummer: N2017/005430/TTIF Till: Näringsdepartementet Från: Samarbetet Bakom samarbetet står Region Norrbotten, Region Västerbotten, Region Västernorrland, Region Jämtland Härjedalen, Region
Läs merProjektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014
Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014 2013-09-19 Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014 1. Inledning Mellan 2011-2013 pågår projekt Nya Ostkustbanan. Projektets övergripande syfte är att uppnå en
Läs merINFRASTRUKTUREN I NORR. Bo Krogvig, Direktör Kommunikation och Samhällskontakter, LKAB
INFRASTRUKTUREN I NORR Bo Krogvig, Direktör Kommunikation och Samhällskontakter, LKAB UTMANINGAR VI SER Utgångspunkten är tillträde till marknaderna för basindustrins produktion. Kapacitetsbrister i stora
Läs merYttrande över förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 samt miljökonsekvensbeskrivning
Kommunstyrelsen 2009-10-12 186 490 Arbets- och personalutskottet 2009-09-28 196 422 Dnr 09.534-50 oktks15 Yttrande över förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 samt miljökonsekvensbeskrivning
Läs merKort historia. Norrtågstrafiken
Kort historia Norrtågstrafiken 1999 Processen runt tågtrafiken i Norrland startar 2001 Intresseföreningen Norrtåg startar ett politiskt samarbete kring tågutvecklingen i Norrland utmaningar och möjligheter
Läs merHearing inriktningsproposition 30 mars
Underlag gemensam presentation Hearing inriktningsproposition 30 mars Representanter på scen: Elvy Söderström, Joakim Berglund (BK, agerar även samtalsledare) Lorents Burman (NBB) Eva Lindberg (OKB / Gävleborg)
Läs merYttrande över Förslag till nationell plan för transportsystemet
N2017/05430/TIF Näringsdepartementet Yttrande över Förslag till nationell plan för transportsystemet 2018-2029 Yttrandet lämnas gemensamt av och. Det är oerhört glädjande att Norrbotniabanan återigen tar
Läs merTågtrafik till Norrland
Tågtrafik till Norrland Sammanfattning av landstingets engagemang för tågtrafik till övre Norrland som omfattar Norrbotniabanan, Norrtåg, Transitio och ny kostnadsfördelning för länstrafiken. Norrbotniabanan
Läs merYttrande över Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet
PM-Yttrande N2017/05430/TIF Sven Magnusson, VD SLPAB-2017-00072 Yttrande över Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet 2018-2029 Sundsvall Logistikpark AB har fått möjlighet att
Läs merYttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet
REGIONUTVECKLINGSUTSKOTTET YTTRANDE Sida 1 (6) Dnr: 03363-2017 Regeringskansliet Näringsdepartementet Dnr: N2017/05430/TIF Yttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2018-2029 Region
Läs merYttrande över Trafikverkets förslag på transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder till 2025, och med utblick mot 2050
Trafikverket Yttrande över Trafikverkets förslag på transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder till 2025, och med utblick mot 2050 Sammanfattning Kapacitetsutredningen ger en bra helhetsbild
Läs merFörslag till nationell plan för transportsystemet
TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 Förslag till nationell plan för transportsystemet 2018-2029 Kompl. med bilder Sven Hunhammar KNEG, 20170918 Uppdrag och utgångspunkter Transportpolitiska mål, infrastrukturproposition
Läs merYttrande över kapacitetsutredningen de första etapperna dubbelspår Gävle- Sundsvall och Norrbotniabanan Umeå- Luleå
Yttrande över kapacitetsutredningen De fem nordliga länen är positiva till ansatsen att se över de stora kapacitetsproblem som råder i järnvägssystemet. De stora åtgärdsbehoven inryms dock inte i någon
Läs merFörslag till nationell plan för transportsystemet november Kompl. med bilder. TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.
Förslag till nationell plan för transportsystemet 2018-2029 Kompl. med bilder TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 15 november 2017 Uppdrag och utgångspunkter Transportpolitiska mål, infrastrukturproposition
Läs merExportindustrin och besöksnäringens behov av transporter
Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2993 av Peter Helander och Daniel Bäckström (båda C) Exportindustrin och besöksnäringens behov av transporter Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer
Läs merRemiss kapacitetsutredning Trafikverket
Handläggare Datum Diarienummer Anna Ekman 2012-03-22 KS 2012/0261 0480-45 01 24 Kommunstyrelsens arbetsutskott Remiss kapacitetsutredning Trafikverket Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott
Läs merYttrande över Trafikverkets rapport Järnvägens behov av ökad kapacitet - förslag på lösningar för åren 2012-2021, TRV ärendenummer 2011/17304
2011-08-04 Kommunstyrelsen Yttrande över Trafikverkets rapport Järnvägens behov av ökad kapacitet - förslag på lösningar för åren 2012-2021, TRV ärendenummer 2011/17304 Trafikverket har fått i uppdrag
Läs merFuture Rail Sweden. 21 januari 2010
Future Rail Sweden 21 januari 2010 Future Rail Sweden Fokus nu Höghastighetsbanor långsiktigt Järnvägsnätet 2 Globaliseringsrådet Sveriges tidigare relativa försprång i infrastruktur existerar inte längre
Läs merDEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013
hela DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 Mer än en miljon lastbilar passerar varje år Skåne på väg till och från andra destinationer - det blir tretton fordon i bredd genom hela Sverige. enom Skåne
Läs merRemiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025
Dnr KS-2013-328 Dpl 05 sid 1 (7) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Remissvar 2013-08-14 Peter Thörn, peter.thorn@karlstad.se Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Dnr KS-2013-328 Dpl
Läs merSamrådsyttrande Norrbotniabanan, Järnvägsutredning Piteå Luleå (Södra Gäddvik)
Kommunstyrelsen 2011 01 17 32 43 Plan och tillväxtutskottet 2010 12 13 124 265 Dnr 10.777 53 janks18 Samrådsyttrande Norrbotniabanan, Järnvägsutredning Piteå Luleå (Södra Gäddvik) Ärendebeskrivning Bakgrund
Läs merTrafikverkets genomförandeplan. Thomas Eriksson, Trafikverket
Trafikverkets genomförandeplan Thomas Eriksson, Trafikverket 1 Från ägarens mål till genomförande Strategisk dialog banarbeten Tidig dialog banarbeten Fastställd tågplan Transportpolitiska mål 12 års sikt
Läs merSKOGSBASERADE NÄRINGAR
SKOGSBASERADE NÄRINGAR Industriella produktionsvärden Skogsbaserad industri, 2005, MSEK 10 000 5 000 1 000 Årlig genomsnittlig skogsproduktion, 2001-2005 0 MSEK 300 MSEK ÅF Infraplan Setra Billerud Smurfit
Läs merTrosa kommun har tagit del av remissmaterialet och kommunens synpunkter framgår av detta brev.
Hans-Erik Eriksson Koordinator för Ostlänken 0156-520 35 hans-erik.eriksson@trosa.se Datum 2016-03-11 Diarienummer KS 2016/14 Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se peter.kalliopuro@regeringskansliet.se
Läs merYttrande över - Förslag till nationell plan för transportsystemet
Yttrande 1 (5) Kommunstyrelsen 2017-11-21 Dnr KS 2017-649 Ert Dnr: N2017/05430/TIF Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se n.nationellplan@regeringskansliet.se Yttrande över - Förslag till
Läs merFörslag till nationell plan för transportsystemet augusti Kompl. med bilder. TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.
TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 Förslag till nationell plan för transportsystemet 2018-2029 Kompl. med bilder 31 augusti 2017 Modernt, effektivt och hållbart transportsystem 2 Uppdrag och utgångspunkter
Läs merPositionspapper från kommunikationspolitiska rådet i Norrbottens län infrastrukturplaneringen, perioden
Positionspapper från kommunikationspolitiska rådet i Norrbottens län infrastrukturplaneringen, perioden 2010-2019. Infrastrukturplanering 2010-2019 För att skapa en hållbar utveckling med en tryggad välfärd
Läs merSVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL
SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL En sammanfattning av Nätverket Höghastighetsbanans analys av urvalskriterier och beslutsunderlag för vägvalet genom Småland SAMMANFATTNING Den 1 februari 2016 presenterade
Läs merKunskap om. Norrbotniabanan. Kunskap om Norrbotniabanan
Kunskap om Norrbotniabanan 2009 Kunskap om Norrbotniabanan Faktaunderlag Analys av Norrbottniska och Västerbottniska naturresursers betydelse för hållbar tillväxt. Länsstyrelserna i Norrbotten och Västerbotten,
Läs merPåverkan av Nationell Plan (NP) Södra stambanan. Möte stambanan.com
Påverkan av Nationell Plan (NP) 2018-2029 Södra stambanan Möte stambanan.com 2018-10-26 Agenda Investeringar järnväg NP 2018-2029 Sydsverige Brister (Trafikverket) Utveckling höghastighetsbanan Vad tänker
Läs merÅdalsbanan. - den viktiga länken
Ådalsbanan - den viktiga länken Tunnelborrning i Svedjetunneln, norr om Härnösand. Länken mellan norr och söder När Ådalsbanan nyinvigs 2011 skapas helt nya förutsättningar för järnvägstrafiken i regionen.
Läs mer4 Mälarstäder
4 Mälarstäders yttrande gällande Nationell transportplan 2018-2029 Som fjärde största storstadsregion har 4 Mälarstäder idag en befolkning på fler än 320 000 invånare och växer mer än riket i genomsnitt.
Läs merRegional projektansökan för Norrbotniabanegruppen, projektbeskrivning. Tillväxtspår med Norrbotniabanan
Skellefteå 2017-03-31 Regional projektansökan för Norrbotniabanegruppen, projektbeskrivning. Tillväxtspår med Norrbotniabanan 2017-2020 Norrbotniabanegruppen söker medfinansiering, enligt beslut av huvudmannagruppen
Läs merLena Erixon generaldirektör Trafikverket
Lena Erixon generaldirektör Trafikverket 1 Modernt, effektivt och hållbart transportsystem 2 Från ägarens mål till genomförande Strategisk dialog banarbeten Tidig dialog banarbeten Fastställd tågplan Transportpolitiska
Läs merBotniska korridoren en investering i hela Sverige 8 ARGUMENT FÖR ATT SKYNDA PÅ BESLUTEN
Botniska korridoren en investering i hela Sverige 8 ARGUMENT FÖR ATT SKYNDA PÅ BESLUTEN Är Botniska korridoren lika viktig för Sverige som för EU? Hur länge ska myten om norra Sverige som tärande fortsätta
Läs merStorstadspaket för infrastruktur i Skåne
Storstadspaket för infrastruktur i Skåne MalmöLundregionens elva kommuner har en gemensam syn på de mest prioriterade infrastruktursatsningarna i Skåne. Med anledning av Region Skånes arbete med ett paket
Läs merRegion Hallands synpunkter på rapporten Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder
Datum Diarienummer 2012-03-21 RS120115 Regionkontoret Josefin Selander Avdelningschef, infrastruktur 035-17 98 25 Trafikverket Region Hallands synpunkter på rapporten Transportsystemets behov av kapacitetshöjande
Läs mernorrstyrelsen Vision och mål för infrastruktur i Region Norrland Ett förslag från Norrstyrelsens arbetsgrupp för infrastruktur
norrstyrelsen rapport 2009: 20 Vision och mål för infrastruktur i Region Norrland Ett förslag från Norrstyrelsens arbetsgrupp för infrastruktur Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen
Läs merINFRASTRUKTUREN I NORR. Bo Krogvig, Direktör Kommunikation och Samhällskontakter Logistikdag Norr Luleå
INFRASTRUKTUREN I NORR Bo Krogvig, Direktör Kommunikation och Samhällskontakter Logistikdag Norr 20171101 Luleå EUROPAS INDUSTRIELLA KORNBOD Sjömatindustrin i Norge växer starkt Utsikter för ökad mineralutvinning
Läs merNya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö
Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö 2 2014-04-22 Det är det här det handlar om! Beställning från Näringsdepartementet Beställning: PM 2014-01-08 från Näringsdepartementet, Transportenheten Ett
Läs merRemissvar Reviderade långsiktiga investeringsplaner för väg och järnväg
Kommunstyrelsen 2007-05-14 89 181 Plan- och tillväxtutskottet 2007-04-23 49 90 Banverket, Vägverket, Stadsbyggnadskontoret, Tekniska förvaltningen 07.39 21 majks19 Remissvar Reviderade långsiktiga investeringsplaner
Läs merJärnvägsforum 2015-02-19 Sundsvall Catherine Kotake
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Järnvägsforum 2015-02-19 Sundsvall Catherine Kotake 2 Hur ser bilden av Norrland ut? 3 Trafikslagsövergripande stråk För ett sammanhängande transportsystem Missing links Möjligheter
Läs merStambanan genom övre Norrland och behovet av Norrbotniabanan. Kapacitetsbrist på järnvägssystemet kostar arbetstillfällen
Stambanan genom övre Norrland och behovet av Norrbotniabanan Kapacitetsbrist på järnvägssystemet kostar arbetstillfällen Fyrstegsprincipen 1. Åtgärd som kan påverka transportefterfrågan och val av transportsätt.
Läs merMinnesanteckningar Norrtågsmöte 2013-06-20, kl 10:00-13:00 svensk tid, Plats: Landstingshuset, Luleå
1/5 Minnesanteckningar Norrtågsmöte 2013-06-20, kl 10:00-13:00 svensk tid, Plats: Landstingshuset, Luleå Närvarande: - Kommunrepresentanter o Haparanda/Torneå, Göran Wigren o Kalix, Magnus Wiklund o Boden,
Läs merKunskap om. Norrbotniabanan. Kunskap om Norrbotniabanan
Kunskap om Norrbotniabanan 2008 Kunskap om Norrbotniabanan Faktaunderlag Analys av Norrbottniska och Västerbottniska naturresursers betydelse för hållbar tillväxt. Länsstyrelserna i Norrbotten och Västerbotten,
Läs merBILAGA 4 SAMMANSTÄLLNING VIKTIGASTE PRIORITERADE FUNKTIONER EFTER MÅLOMRÅDE
BILAGA 4 SAMMANSTÄLLNING VIKTIGASTE PRIORITERADE FUNKTIONER EFTER MÅLOMRÅDE Deltagarna fick gruppvis ta fram de funktioner de ansåg viktiga inom regionen på ett 00, 040 och 050 års perspektiv. Efter varje
Läs merRemissvar Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar
Näringsdepartementet Branschföreningen Tågoperatörerna 103 33 Stockholm Box 555 45 n.registrator@regeringskansliet.se 102 04 Stockholm peter.kalliopuro@regeringskansliet.se SWEDTRAIN Diarienummer N2016-00179-TIF
Läs merTrafikförsörjningsprogram för Blekinge Öka Sveriges konkurrens kraft satsa på Blekinges infrastruktur
Trafikförsörjningsprogram för Blekinge 2016-2019 Öka Sveriges konkurrens kraft satsa på Blekinges infrastruktur Sverige behöver rusta sin infrastrukt För att göra transporter till och från svenska företag
Läs merInfram ger godset en röst 27 mars 2019
Godstransporter i Sverige Krister Sandberg Infram ger godset en röst 27 mars 2019 Godsmängd per trafikslag 2016 Tusentals ton 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Inrikes Utrikes Totalt Sjöfart
Läs merFörslag till beslut om persontrafik på järnväg längs Bottenviken - 2012-02-08
1/6 Förslag till beslut om persontrafik på järnväg längs Bottenviken - 2012-02-08 Bakgrund Sverige har fungerande persontågstrafik till och från Norge och Danmark men ingen trafik till eller från Finland
Läs merMalmö-Stockholm. En effektiv etapputbyggnad
Malmö-Stockholm En effektiv etapputbyggnad Maj 2017 Utbyggnaden ska ske i den takt ekonomin tillåter * * Infrastruktur för framtiden Prop. 2016/17:21, kap. 6.3.3 Regeringen Utbyggnaden kommer att ske etappvis
Läs merStatus. Södra Stambanan efter Nationell plan
Status Södra Stambanan efter Nationell plan 2018-2029 januari 2019 Nationell plan, Järnvägsobjekt >100 Mkr Södra stambanan med förbindelsebanor BORLÄNGE GÄVLE OSLO UPPSALA KARLSTAD ÖREBRO Kardonbanan ny
Läs merHär börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING
Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar
Läs merBYGGSTART SKÅNE INFRASTRUKTUR FÖR SVERIGES UTVECKLING
BYGGSTART SKÅNE INFRASTRUKTUR FÖR SVERIGES UTVECKLING EN SATSNING PÅ SKÅNE ÄR EN SATSNING PÅ SVERIGE I slutet av mars 2017 fick Trafikverket i uppdrag av regeringen att ta fram ett förslag på ny nationell
Läs merStora investeringar i ny järnväg i närtid
Stora investeringar i ny järnväg i närtid Under nästa mandatperiod kommer en socialdemokratiskt ledd regering fatta beslut om omfattande investeringar i ny svensk järnväg. Nyinvesteringarna i järnväg uppgår
Läs merTrafikverkets arbete med Nationell plan 2014-2025 2013-02-28
Trafikverkets arbete med Nationell plan 2014-2025 2013-02-28 Jörgen Einarsson Britta Johnson Innehåll Trafikverkets uppdrag Tidplan Ekonomiska ramar Regeringens direktiv Innehåll i nuvarande plan Medfinansiering
Läs merJärnväg i norra Sverige
RAPPORT Järnväg i norra Sverige Underlag till Sverigeförhandlingen Publikation 2016:030 1 Trafikverket Postadress: Adress, Post nr Ort E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 Dokumenttitel:
Läs merTyngre fordon på det allmänna vägnätet samt Tyngre och längre fordonståg på det allmänna vägnätet
YTTRANDE Vårt dnr: 2014-10-17 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Ulrika Appelberg Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Tyngre fordon på det allmänna vägnätet samt Tyngre och längre fordonståg
Läs merSÖDRA BOHUSBANAN UDDEVALLA STENUNGSUND STORA HÖGA KODE GÖTEBORG LJUNGSKILE SVENSHÖGEN YTTERBY UDDEVALLA GÖTEBORG PÅ 40 MINUTER
SÖDRA BOHUSBANAN UDDEVALLA GÖTEBORG PÅ 40 MINUTER UDDEVALLA STENUNGSUND STORA HÖGA KODE LJUNGSKILE SVENSHÖGEN YTTERBY GÖTEBORG Vi gör Västsverige starkare Bygg ut Södra Bohusbanan stärk hela regionen Potentialen
Läs merRemissyttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025
1(8) Till Diarienr: N2013/2942/TE Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Förslag: Remissyttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Regionförbundet och Landstinget i Jönköpings
Läs merKommunikationspolitisk plattform för Norrbotten. För ökad tillgänglighet och en konkurrenskraftig region
Kommunikationspolitisk plattform för Norrbotten För ökad tillgänglighet och en konkurrenskraftig region 1 Inledning Det kommunikationspolitiska rådet bestående av politiker från regionen är ett forum för
Läs merYttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025
YTTRANDE N2013/2942/TE 1 (6) Ulrika Nilsson Telefon 010-224 93 19 ulrika.u.nilsson@lansstyrelsen.se Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet
Läs merNorrbotniabanan ett måste för industrin i norr
Norrbotniabanan ett måste för industrin i norr Den 24 januari bjöd Norrbotniabanegruppen in riksdagsledamöter och övriga intresserade till en hearing i riksdagen om hur näringslivet ser på transporterna
Läs merEffektredovisning för BVLu_009 Stambanan genom övre Norrland, ökad kapacitet (Brattby)
PM Effektredovisning för BVLu_009 Stambanan genom övre Norrland, ökad kapacitet (Brattby) Handläggare: Telefon: e-post: Innehåll 1 Effektbeskrivning av åtgärd...3 1.1 Allmänt...3 1.2 Trafikering...4 1.3
Läs merNorrbotniabanan. Fakta om
Fakta om Norrbotniabanan Ungefär 60% av godstransportarbetet på järnväg sker i norra Sverige. Stambanan genom övre Norrland byggdes på 1800-talet. Den har stora lutningar, tvära kurvor, är anpassad för
Läs merVästsvensk infrastruktur
Enskild motion S1892 Motion till riksdagen 2018/19:2123 av Lars Mejern Larsson m.fl. (S) Västsvensk infrastruktur Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att
Läs merJÄRNVÄGS- INVESTERINGAR
JÄRNVÄGS- INVESTERINGAR Rolf Haraldsson Strategisk planerare, projektledare Joel Sultan Nationell planerare Från ägarens mål till genomförande Transportpolitiska mål Inriktnings-planering Infrastrukturproposition
Läs merYttrande över Nationell plan för transportsystemet
YTTRANDE 2009-10-27 Dnr N2009/6374/IR Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Trafikverken (Vägverket, Banverket, Sjöfartsverket och Transportstyrelsen)/Näringsdepartementet
Läs merMILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK
MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK Miljöpartiets satsningar för en modern tågtrafik 2011-12-09 Sammanfattning Miljöpartiet presenterar här ett paket med våra förslag för en modernisering
Läs merGenomgång av Nationell plan. Region syd TMALL 0141 Presentation v 1.0
Genomgång av Nationell plan Region syd TMALL 0141 Presentation v 1.0 2018-09-28 Nationell planering för region syd Agenda Modernt, effektivt och hållbart transportsystem Uppdrag och utgångspunkter Förändringar
Läs merEffektredovisning för BVLu_015 Malmbanan, ökad kapacitet (Gällivare)
PM Effektredovisning för BVLu_015 Malmbanan, ökad kapacitet (Gällivare) Handläggare: Telefon: e-post: Innehåll 1 Effektbeskrivning av åtgärd...3 1.1 Allmänt...3 1.2 Trafikering...3 1.3 Restider/transporttider/avstånd...3
Läs merHär börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM
Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg STOCKHOLM VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar
Läs merJobb- och tillväxtsatsningar: Miljardinvesteringar i Malmbanan, Pajala- Svappavaara samt väg och järnväg
Promemoria 2012-09-05 Jobb- och tillväxtsatsningar: Miljardinvesteringar i Malmbanan, Pajala- Svappavaara samt väg och järnväg 2 Regeringen satsar på Malmbanan och Pajala-Svappavaara som en del av regeringens
Läs merYttrande över regional systemanalys 2010-2020 för de fyra nordligaste länen
2008-08-13 Dnr 1479-08 Länsstyrelsen i Norrbotten Kommunikationer 971 86 Luleå Kopia: ÅF/Infraplan Yttrande över regional systemanalys 2010-2020 för de fyra nordligaste länen Sammanfattande synpunkter
Läs merSammanfattnin: Bilaga
Bilaga Sammanfattnin: Uppdraget Mitt uppdrag har varit att utreda förutsättningarna för en utbyggnad av höghastighetsbanor för järnväg i Sverige. Jag har i enlighet med mitt direktiv analyserat om en eventuell
Läs merYttrande över slutbetänkandet av hamnstrategiutredningen (SOU 2007:58)
Kommunstyrelsen 2007-12-03 234 541 Arbets- och personalutskottet 2007-11-26 250 536 Dnr 07.648-552 decks15 Yttrande över slutbetänkandet av hamnstrategiutredningen (SOU 2007:58) Bilaga: Sammanfattning
Läs merSammanställning etapper Nya Ostkustbanan
2017-08-30 1 av 10 Sammanställning etapper Nya Ostkustbanan Korta beskrivningar, nyttor, längder, kostnader och restider för Nya Ostkustbanans etapper utifrån Trafikverkets utredningsmaterial - samrådshandlingar
Läs merWestanders Stora valenkät 2014
Westanders Stora valenkät 1 Urvalet av 5 riksdagskandidater baseras på opinionsläget (Ekots sammanvägning av alla opinionsmätningar) under våren för att identifiera de dryga 5 riksdagskandidater med störst
Läs merRAPPORT Järnvägens kapacitet 2017
RAPPORT Järnvägens kapacitet 2017 Yta för bild Trafikverket 781 89 Borlänge E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 Rapport generell v 2.0 Dokumenttitel: Järnvägens kapacitetsutnyttjande
Läs merKOMMUNALFÖRBUNDET GR. GR prioriterar
Dnr: 09-154.20 Tjänsteutlåtande 2009-09-14 Georgia Larsson Förslag till yttrande över Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Västra
Läs merProjekt Göteborg Borås
TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 Projekt Göteborg Borås Malin Odenstedt Lindhe Projektledare Roland Mårtensson Inköpsansvarig Maria Hermansson Projekteringsansvarig Lisa Ronstad Projektingenjör
Läs merDEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013
hela DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 Det är 30 % fler som arbetar i Malmö/Lund än som bor där - effektiv pendling med kollektivtrafik är nödvändig! kåne är en region med 1,3 miljoner invånare,
Läs mer